Omvårdnad 1 KJELL HJELM
SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Projektledare/Redaktör: Maria Sandum, Lotta Westring Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Bildredaktörer: Helen Miller Crafoord och Martina Mälarstedt/Sanna Bilder Omslagsbild: insta photos/Shutterstock
Omvårdnad 1 ISBN 978-91-523-6001-9 © 2021 Kjell Hjelm, Monica Imborn, Britta Åsbrink och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2021
Förord Omvårdnad 1 ger dig grundläggande kunskaper i omvårdnad. Oavsett om du planerar att arbeta inom vård och omsorg eller hälso- och sjukvård behöver du både teoretiska och praktiska kunskaper för att kunna göra ett gott arbete. Alla människor behöver känna trygghet för att må bra. I boken betonas därför hur viktigt det är med en god kommunikation, ett gott bemötande och ett väl fungerande samarbete. En av omvårdnadspersonalens viktigaste uppgifter är att bygga trygga relationer till sina medmänniskor. Det finns många olika benämningar på personer som får omvårdnad. Inom den sociala omsorgen är person, kund, vårdtagare, hyresgäst och boende vanliga benämningar, medan man i sjukvården i huvudsak använder begreppet patient. I boken använder jag för enkelhetens skull oftast begreppet person. I verksamheterna används begreppen vård och omsorg och omvårdnad synonymt med varandra, till exempel i orden vård- och omsorgspersonal och omvårdnadspersonal. I boken före-kommer därför båda begreppen i varierande utsträckning. Boken följer en struktur som innehåller både teoretiska och praktiska delar. Studierna underlättas av sammanfattningar, frågor av kortsvarskaraktär, studieuppgifter och berättelser. Det finns också utrymme för reflektion och diskussion tillsammans med studiekamraterna. Jag hoppas att du kommer få stor behållning av dina studier och att boken ger både inspiration och gedigna kunskaper på vägen mot ditt framtida yrke. Kjell Hjelm
Innehåll
5:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) 98 5:5 Arbetsmiljöpolicy 101 SAMMANFATTNING 103 ÖVNINGSUPPGIFTER 104
1. Omvårdnadsarbete
6 1:1 Vård, omsorg och omvårdnad 8 1:2 Omvårdnadsarbete 10 1:3 Vård- och omsorgsyrken 17
SAMMANFATTNING 21 ÖVNINGSUPPGIFTER 22
2. Omvårdnad i ett historiskt perspektiv 2:1 2:2 2:3 2:4 2:5
SAMMANFATTNING 125 ÖVNINGSUPPGIFTER 126
24
Antiken 26 Medeltiden fram till 1700-talet 28 1800-talet 32 1900-talet 34 2000-talet 39
SAMMANFATTNING 41 ÖVNINGSUPPGIFTER 42
3. Kommunikation 3:1 3:2 3:3 3:4 3:5 3:6
44 Kommunikation 46 Sätt att kommunicera 48 Information eller samtal 50 Svårigheter vid kommunikation 52 Det goda samtalet 58 Sinnesstimulering 61
SAMMANFATTNING 65 ÖVNINGSUPPGIFTER 66
4. Bemötande 4:1 4:2 4:3 4:4 4:5 4:6 4:7
68 Möten 70 Etiskt förhållningssätt 73 Empatiskt förhållningssätt 75 Människosyn 77 Värdighet och respekt 79 Attityder och fördomar 81 Samarbete 82
SAMMANFATTNING 83 ÖVNINGSUPPGIFTER 84
5. Arbetsmiljö
86 5:1 Arbetsmiljölagen 88 5:2 Tillbud och arbetsskada 90 5:3 Fysisk arbetsmiljö 93
6. Hjälpmedel och IT-stöd 106 6:1 Hjälpmedel 108 6:2 IT-stöd och digitala verktyg 118 6:3 Säker informationsöverföring 122
7. Arbetsställningar och förflyttningsteknik 128 7:1 Ergonomi 130 7:2 Rehabiliterande förhållningssätt 132 7:3 Förflyttningsteknik 134 SAMMANFATTNING 147 ÖVNINGSUPPGIFTER 148
8. Basala hygienrutiner 8:1 8:2 8:3 8:4 8:5 8:6
150 Vårdhygien 152 Smitta och smittspridning 158 Basala hygienrutiner 161 Stick- och skärskador 166 Desinfektion och sterilisering 168 Livsmedelshygien 172
SAMMANFATTNING 175 ÖVNINGSUPPGIFTER 176
9. Personlig vård 178 9:1 Personlig vård 180 9:2 Elimination 196 9:3 Mun- och tandhälsa 202 SAMMANFATTNING 207 ÖVNINGSUPPGIFTER 208
10. Mat, dryck och vila 10:1 10:2 10:3 10:4 10:5 10:6 10:7 10:8
210 Nutritionslära 212 Näringsrekommendationer 216 Specialkost 217 Vårt behov av vätska 221 Måltiden 223 Nedsatt aptit 227 Hjälp med att äta och dricka 229 Vila och sömn 231
SAMMANFATTNING 235 ÖVNINGSUPPGIFTER 236
11. Lagar och andra bestämmelser 11:1 11:2 11:3 11:4 11:5 11:6
238
Författningshierarki 240 Hälso- och sjukvårdslag, HSL 244 Patientsäkerhetslag, PSL 246 Smittskyddslag 249 Dataskyddsförordningen, GDPR 251 Andra lagar och regelverk som styr omvårdnadsarbetet 253
12. Biståndsbedömning, vårdplanering, dokumentation och rapportering 260 Personcentrerad vård 262 Biståndsbedömning 264 Individuell vårdplanering 266 Dokumentation 268 Rapportering 270
Läs- och länktips 396 Register 397 Ord & begrepp 401 Ämne – Omvårdnad 406 302
SAMMANFATTNING 315 ÖVNINGSUPPGIFTER 316
SAMMANFATTNING 337 ÖVNINGSUPPGIFTER 338
374 Palliativ vård – lindrande vård 376 Döden förr och nu 379 Förhållningssätt till döden 381 Omvårdnad den sista tiden 384 Omhändertagande med värdighet 388
SAMMANFATTNING 393 ÖVNINGSUPPGIFTER 394
Hjärt- och kärlsjukdomar 304 Kärlkramp och hjärtinfarkt 305 Hjärtsvikt 309 Arytmier 311
15:1 Stroke 320 15:2 Parkinsons sjukdom 329 15:3 Multipel skleros 333
358
18. Omvårdnad i livets slutskede
cABCDE 278 A – Airway 280 B – Breathing 282 C – Circulation 287 D – Disability 290 E – Exposure 292 Smärta 293 Insamling av uppgifter 297
15. Neurologiska sjukdomar
17. Cancersjukdomar
18:1 18:2 18:3 18:4 18:5
SAMMANFATTNING 299 ÖVNINGSUPPGIFTER 300
14:1 14:2 14:3 14:4
SAMMANFATTNING 355 ÖVNINGSUPPGIFTER 356
SAMMANFATTNING 371 ÖVNINGSUPPGIFTER 372
13. Observationer, värdering och prioritering 276
14. Hjärt- och kärlsjukdomar
16:3 16:4 16:5
340 Typ 1-diabetes 342 Omvårdnad och behandling vid typ 1-diabetes 344 Insulinpump och blodsockermätare 347 Typ 2-diabetes 349 Omvårdnad och behandling vid typ 2-diabetes 350 Komplikationer vid diabetes 352
17:1 Cancersjukdom 360 17:2 Prostatacancer 366 17:3 Bröstcancer 368
SAMMANFATTNING 273 ÖVNINGSUPPGIFTER 274
13:1 13:2 13:3 13:4 13:5 13:6 13:7 13:8
16:1 16:2
16:6
SAMMANFATTNING 257 ÖVNINGSUPPGIFTER 258
12:1 12:2 12:3 12:4 12:5
16. Diabetes
318
11 Lagar och andra bestämmelser
Omvårdnadsarbete styrs av ett omfattande regelverk. Det här kapitlet syftar till att ge kunskaper om centrala delar i detta regelverk, vilket är en förutsättning för att omvårdnadsarbetet ska ske tryggt och säkert.
238
LAGAR OCH ANDRA BESTÄMMELSER
AVSNITT 11:1 11:2 11:3 11:4 11:5 11:6
Författningshierarki Hälso- och sjukvårdslag, HSL Patientsäkerhetslag, PSL Smittskyddslag Dataskyddsförordningen, GDPR Andra lagar och regelverk som styr omvårdnadsarbetet
ORD & BEGREPP Författningshierarki Lag Författning Förordning Föreskrifter och allmänna råd Tillsynsmyndighet Inspektionen för vård och omsorg, IVO Ramlag Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Vårdskada Avvikelse Rättighetslag Delegering
CENTRALT INNEHÅLL • Hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen och Lex Maria samt andra relevanta lagar inom området.
LAGAR OCH ANDRA BESTÄMMELSER
239
11:1 Författningshierarki Det finns olika slags lagar och regler som har olika juridisk tyngd. Med det menas att vissa regler är överordnade andra regler. Den här strukturen brukar kallas för författningshierarki. Det betyder till exempel att en lag väger tyngre än en riktlinje. Överst i författningshierarkin kommer de så kallade grundlagarna. De väger tyngst. De fyra grundlagarna är Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlagarna slår bland annat fast hur Sverige ska styras, hur tronföljden ska se ut samt vad man som medborgare får skriva och säga. En grundlag är överordnad alla andra lagar vilket betyder att den blir vägledande för all annan lagstiftning. En grundlag kan endast ändras efter att riksdagen fattat två identiska beslut och att folket fått gå till riksdagsval mellan besluten. Under grundlagarna kommer så kallade vanliga lagar. De stiftas av Sveriges riksdag. Sveriges riksdag
240
Yttrandefriheten som råder i Sverige är ett exempel på hur författningshierarkin kan fungera. Yttrandefrihetsgrundlagen är en grundlag som ska vara vägledande för all annan lagstiftning och allt annat regelverk och som ger människor ett långtgående skydd att fritt kunna uttrycka sina åsikter. Det betyder dock inte att människor har yttrandefrihet i alla lägen. Det finns en rad undantag då yttrandefriheten inte gäller, till exempel när sekretess råder. Läs mer om sekretess i kapitel 1 på sidan 14. Författningar är ett samlingsnamn för lagar och förordningar. Riksdagen är den församling som stiftar lagar. Regeringen som styr Sverige kan besluta om att införa förordningar. Både lagar och förordningar är juridiskt bindande. De publiceras i Svensk Författningssamling (svenskforfattningssamling.se). För att lagarna ska kunna följas tillsätter regeringen myndigheter som ska göra lagarna och författningarna begripliga och lätta att omsätta i praktiken. Myndigheterna kan utfärda föreskrifter eller allmänna råd. En föreskrift måste följas medan allmänna råd inte är bindande utan snarare en instruktion om hur föreskrifterna ska tolkas och följas. Utifrån föreskrifter och allmänna råd kan ledningen vid en arbetsplats utfärda lokala riktlinjer och rutiner. Omvårdnadspersonalens arbete styrs av ett omfattande regelverk. Det kan handla om allt från regler som styr patienters självbestämmande till hur omvårdnadspersonalen ska dokumentera olika uppgifter. Regelverken kan också styra hur arbetsmiljön ska vara utformad, till exempel hur länge arbete får ske innan vila, eller hur personalen ska agera om det börjar brinna. I Sverige finns tillsynsmyndigheter som har till uppgift att kontrollera så att andra myndigheter följer lagar och förordningar. Tillsynsmyndigheter kan också påverka den lagstiftande makten att ändra lagar och förordningar. Det kan till exempel ske när framförda klagomål eller synpunkter tydliggör ett behov av förändring i en verksamhet. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, är ett exempel på en myndighet som utövar tillsyn.
LAGAR OCH ANDRA BESTÄMMELSER
241
Omvårdnadspersonal följer lokala riktlinjer och rutiner som finns upprättade vid arbetsplatsen. De ska känna sig trygga med att innehållet i lokala riktlinjer och rutiner överensstämmer med gällande lagstiftning. Samtidigt behöver omvårdnadspersonalen vara medveten om att inga regelverk kan täcka in alla detaljer i en verksamhet. Därför är det viktigt att känna till författningshierarkin och dess olika delar samt att lokala riktlinjer och rutiner inte får krocka med GRUND (riksdag med två LAGAR efterföljande val) innehållet i överordnade lagar. Omvårdnadspersonal som känner sig osäker kring regelverket vid arbetsplatsen ska vända sig till sin närmaste chef eller sitt fackförbund. I de flesta verksamheter finns det också juridiskt kunniga personer att rådfråga.
LAGAR
(riksdag)
FÖRORDNINGAR Fö FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD
(regering) (myndigheter, till exempel Socialstyrelsen)
Författningshierarkin
Myndigheter inom patientsäkerhetsområdet Arbetsmiljöverket – övervakar till exempel att arbetsplatsernas lokaler är anpassade för arbetet och att arbetsgivaren följer regler kring övertid. Socialstyrelsen – sprider kunskap om hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Myndigheten har en samordnande roll när det gäller patientsäkerhetsarbetet i Sverige. Det betyder att Socialstyrelsen samarbetar med andra myndigheter, kommuner och regioner. E-hälsomyndigheten – samordnar regeringens arbete med att digitalisera vården, bland annat genom att patientjournaler ska finnas tillgängliga för patienten själv samt för olika vårdgivare, såvida de har behörighet att läsa materialet. Folkhälsomyndigheten – arbetar på nationell nivå, bland annat med att förbättra folkhälsan och skydda befolkningen mot smittsamma sjukdomar. Folkhälsomyndigheten arbetar också för att minska antibiotikaresistensen i samhället.
242
LAGAR OCH ANDRA BESTÄMMELSER
Forte – är ett forskningsråd och en statlig myndighet som driver på forskningen inom områdena hälsa, arbete och välfärd. Forte följer bland annat forskning som söker svar på frågan om vilka som löper risk att drabbas av sjukdomar samt hur sjukdomar kan förebyggas. Inspektionen för vård och omsorg, IVO – bedriver tillsyn av all hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS-verksamheter bortsett från försvarsmaktens sjukvårdsorganisation. IVO besöker verksamheter och utreder anmälningar, både mot verksamheter i stort och mot enskild personal. Läkemedelsverket – arbetar på bred front med patientsäkerheten runt läkemedel. I arbetet ingår bland annat att granska läkemedel innan de blir godkända samt att följa upp hur de fungerar efter en tids användning. Läkemedelsverket samlar också in uppgifter om biverkningar och utövar tillsyn av apotek. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys – arbetar med förbättringsarbete utifrån ett individperspektiv. Huvudfokus ligger på att förbättra verksamheternas kvalitet och effektivitet. Vård- och omsorgsanalys arbetar för att förbättra kunskaperna hos beslutsfattarna inom vården och omsorgen. Livsmedelsverket – är en myndighet med expertkunskap som utövar tillsyn inom livsmedelsområdet. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU – är en myndighet som utvärderar olika metoder och arbetssätt inom hälso- och sjukvården, tandvården, socialtjänsten och funktionshinderområdet. SBU skapar lättbegripliga sammanställningar som verksamheterna kan använda för att genomföra förbättringar, till exempel i ett specifikt arbetssätt. Strålsäkerhetsmyndigheten – har som uppdrag att göra undersökningar och behandlingar säkrare ur strålskyddssynpunkt, till exempel när patienter måste röntgas upprepade gånger.
?
KAN DU NU? 1. Förklara begreppet författningshierarki. 2. Vad menas med att det är obligatoriskt att följa lagar och förordningar? 3. Vad gör Forte?
LAGAR OCH ANDRA BESTÄMMELSER
243
11:2 Hälso- och sjukvårdslag (2017:30), HSL Den nya Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, kom 2017 och ersatte den äldre hälso- och sjukvårdslagen från 1982. Syftet med den nya Hälso- och sjukvårdslagen var att förenkla innehållet så att det blir lättare att förstå. HSL är en målinriktad ramlag, vilket innebär att den pekar ut tydliga mål för hur hälso- och sjukvården ska bedrivas. En ramlag anger yttre gränser eller ramar för vad som gäller. Lagen anger inte i detalj hur saker och ting ska utföras. Sveriges kommuner och regioner har olika behov och förutsättningar och därför måste det finnas utrymme i lagstiftningen att anpassa hälso- och sjukvården efter regionala och lokala behov. Men oavsett var i landet du bor finns det inskrivet i HSL att hälso- och sjukvården ska vara lätt tillgänglig. Hälso- och sjukvård beskrivs som ett förebyggande, utredande och behandlande arbete av sjukdomar eller skador. Transportverksamheten av avlidna ingår också i HSL. En central hörnsten i HSL är att personer med störst behov av hälso- och sjukvård ska prioriteras. Det här är en fråga som ofta diskuteras eftersom det kan finnas olika uppfattningar om vad som menas med störst behov. För att uppfylla kraven på en god vård måste hälso- och sjukvården: • vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen samt vara lätt tillgänglig.. • HSL ställer krav på att personal, lokaler och utrustning håller höga kvalitetskrav samt att kvaliteten i verksamheten regelbundet utvärderas och utvecklas.
244
LAGAR OCH ANDRA BESTÄMMELSER
Verksamheternas ansvar I all hälso- och sjukvård ska det finnas en verksamhetschef. Hen har ansvar för att hälso- och sjukvården förmedlar trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. I kommunerna ska det finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) som ska kontrollera att hälso- och sjukvården följer lagar och förordningar. Hälso- och sjukvården i kommunen ska vara säker, ändamålsenlig och av god kvalitet. MAS ska också se till att dokumentation och journalföring sker enligt patientdatalagen och att delegerade arbetsuppgifter följer regelverket. MAS har också till uppgift att övervaka så att det finns rutiner för läkemedelshantering, att rapportering mellan personal går rätt till och att personer i eget boende och hemsjukvård har lätt att nå läkare/annan hälso- och sjukvårdspersonal.
?
KAN DU NU? 1. Vad var det huvudsakliga syftet med den nya Hälso- och sjukvårdslagen som kom 2017? 2. Vad menas med att HSL är en ramlag? 3. Vilken är MAS huvudsakliga arbetsuppgift?
LAGAR OCH ANDRA BESTÄMMELSER
245
11:3 Patientsäkerhetslag (2010:659), PSL En person som blivit sjuk eller skadat sig hamnar lätt i en utsatt situation. Förutom att personen kan behöva hjälp från närstående uppstår lätt en beroendeställning gentemot hälso- och sjukvården. Det kan upplevas jobbigt att ta reda på sina rättigheter. Patienten måste därför kunna lita på att hälso- och sjukvården fungerar väl, att verksamheten är av god kvalitet och att hälso- och sjukvårdspersonalen har den kompetens som krävs. Patienten ska kunna känna sig trygg genom hela vårdkedjan, till exempel att hälso- och sjukvården ställer rätt diagnos samt utreder och ger behandling enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Patientsäkerhetslagen, PSL, har tillkommit för att trygga patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården och tandvården. PSL vänder sig både till verksamheterna, som till exempel kan vara en vårdcentral eller en sjukhusklinik, och till enskild hälso- och sjukvårdspersonal.
246
Vårdgivarna ansvarar för det systematiska patientsäkerhetsarbete som bland annat innebär att se till att hälso- och sjukvårdslagen följs och att det sker genom planering, ledning och kontroller i arbetet. Vårdgivaren måste också arbeta förebyggande för att förhindra uppkomst av vårdskador. En vårdskada definieras av Socialstyrelsen som: ”lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården”. Om en patient drabbas av vårdskada eller om det funnits en risk för vårdskada måste vårdgivaren utreda händelsen. Vid allvarlig vårdskada eller där det funnits allvarlig risk för vårdskada måste vårdgivaren anmäla händelsen till IVO. Anmälningsskyldigheten som vårdgivaren har går under namnet ”Lex Maria”. Namnet Maria kommer från det sjukhus i Stockholm där fyra patienter avled på grund av felbehandling. Händelsen inträffade 1936.
Klagomål på vården Det förekommer att patienter eller närstående framför klagomål på hälso- och sjukvården. Vårdgivaren har då en skyldighet att utreda klagomålen. Dessutom ska patienter och närstående informeras om att klagomålen kan anmälas till IVO. Skulle det visa sig att ett fel begåtts kan det bli aktuellt med en ekonomisk kompensation till patienten. Klagomålen ska besvaras så snart som möjligt. Patienter och ibland deras anhöriga och närstående har rätt att få information om det har inträffat en vårdskada. Vårdgivaren måste anmäla till IVO om någon av hälso- och sjukvårdspersonalen utgör en fara för patienterna. Det kan till exempel vara en medarbetare som varit oaktsam i sitt arbete och därmed utsatt patienter för risker. Hälso- och sjukvårdspersonal måste anmäla missförhållanden som utgör en patientsäkerhetsrisk.
LAGAR OCH ANDRA BESTÄMMELSER
247
Avvikelser och riskanalys Omvårdnadsarbetet innehåller en hel del riskfyllda moment. Det är därför viktigt att arbeta systematiskt för att skapa en god och säker vård. En avvikelse är något som avviker från normala arbetssätt och rutiner. En avvikelse kan orsaka onödigt lidande för personen som drabbas. Avvikelser tar ofta mycket tid att hantera och kostar ibland verksamheten. Det är därför viktigt att verksamheten arbetar systematiskt med riskanalys. Det innebär att synliggöra, dokumentera, rapportera, åtgärda och följa upp händelser och tillbud. Verksamheten ska kunna ställa saker och ting till rätta men också förebygga så att liknande händelser och tillbud inte inträffar i framtiden. Verksamheterna behöver skapa rutiner som är väl kända hos medarbetarna. Rutiner ska inte bara sitta som ett skriftligt dokument i en pärm eller dator utan behöver gås igenom regelbundet, till exempel under arbetsplatsträffar (APT). Det är viktigt att avvikelser som inträffar diskuteras öppet i personalgruppen, detta för att alla ska kunna lära sig av händelsen. Avvikelser får aldrig tystas ner. • Avvikelse – en situation eller händelse som inneburit något oönskat eller som kunde lett till något oönskat. • Tillbud – en situation eller händelse om hade kunna leda till något oönskat. Verksamhetschefen eller MAS i kommunal hälso- och sjukvård samt omsorg eller annan utsedd person, har det övergripande ansvaret för att det finns en fungerande avvikelsehantering.
? 248
KAN DU NU? 1. Förklara begreppet vårdgivare. 2. Förklara kort varför patientsäkerhetslagen skapades.
LAGAR OCH ANDRA BESTÄMMELSER
11:4 Smittskyddslag (2011:168) Mikroorganismer såsom virus och bakterier finns naturligt runt omkring oss. Vissa mikroorganismer kan orsaka sjukdomar som till exempel förkylningar och magsjuka. Vanligtvis blir personen sjuk några dagar eller någon vecka för att därefter snabbt tillfriskna. Det finns emellertid smittsamma sjukdomar som kan orsaka stora problem, både för enskilda individer och för större grupper i samhället. Vissa av dessa sjukdomar är så kallade allmänfarliga sjukdomar och utgör ett hot mot folkhälsan. Därför måste arbetet mot smittspridningen ske på ett systematiskt sätt. Regionens smittskyddsläkare har huvudansvaret för detta arbete. Bestämmelserna kring hanteringen av ett 60-tal smittsamma sjukdomar finns nedtecknade i smittskyddslagen och smittskyddsförordningen. Samtliga av dessa sjukdomar är anmälningspliktiga, vilket innebär att läkaren som ställer diagnosen måste meddela regionens smittskyddsläkare.
Allmänfarliga sjukdomar Vissa sjukdomar som finns i smittskyddslagen och smittskyddsförordningen kan göra den drabbade allvarligt sjuk. Sjukdomarna kan få ett långvarigt förlopp, orsaka svårt lidande och i värsta fall leda till döden.
LAGAR OCH ANDRA BESTÄMMELSER
249
Till allmänfarliga sjukdomar hör exempelvis covid-19, HIV, klamydia, gonorré, salmonella, syfilis, tuberkulos och vissa bakterieinfektioner som orsakas av resistenta bakterier, till exempel MRSA (läs mer om det i kap. 8 sid 155–156).
Samhällsfarliga sjukdomar Vissa allmänfarliga sjukdomar kan spridas i samhället och orsaka stor fara för befolkningen i stort. Dessa sjukdomar är ebolavirusinfektion, covid-19, smittkoppor och svår akut respiratorisk sjukdom (sars). Observera att det kan tillkomma sjukdomar som bedöms vara samhällsfarliga med tiden eftersom nya sjukdomsalstrande mikroorganismer kan uppstå. En person som får en sjukdom som omfattas av smittskyddslagstiftningen måste vara beredd på att lämna uppgifter för att myndigheterna ska kunna göra en smittspårning. Uppgifterna lämnas till vårdpersonalen som utför en smittspårning. Beroende på vilken sjukdom det rör sig om kan personen behöva lämna uppgifter om vem eller vilka denne kan ha smittat. Även dessa personer kan komma att behöva lämna prover. Personer som kallas till provtagning efter en smittspårning får endast veta att de kan ha smittats men får inte veta vem som kan ha överfört smittan. Ingen är skyldig att låta sig behandlas mot en smittsam sjukdom men det är brottsligt att medvetet sprida smittan vidare. Det kan till exempel handla om en person som har en könssjukdom och för den vidare till andra genom oskyddade sexuella kontakter. Det är gratis att både testa sig och få behandling mot sjukdomar som går under smittskyddslagen och smittskyddsförordningen. Smittsamma sjukdomar som lyder under smittskyddslagen och smittskyddsförordningen ska rapporteras till Folkhälsomyndigheten.
? 250
KAN DU NU? 1. Vad menas med att en sjukdom är anmälningspliktig? 2. Vilken myndighet tar emot anmälningar om smittsamma sjukdomar?
LAGAR OCH ANDRA BESTÄMMELSER
11:5 Dataskyddsförordningen, GDPR I en tid med snabbt ökande digitalisering sker ett informationsutbyte i en omfattning som samhället aldrig tidigare hanterat. EU har därför infört en lagstiftning, General Data Protection Regulation, GDPR, som ska motverka spridandet av känsliga personuppgifter. Syftet med lagstiftningen är att skydda människors personliga integritet och säkerställa deras grundläggande fri- och rättigheter. GDPR innebär i korthet att det finns tydliga krav på hur personuppgifter samlas in, hanteras och lagras. Med personuppgifter menas namn, personnummer, adress, foton, ljudupptagningar, elektroniska identiteter som till exempel ett IP-nummer som går till en fysisk individ, e-postadress och krypterade uppgifter. Med krypterade uppgifter menas kodad information, till exempel betalningsuppgifter såsom kontoinformation.
I GDPR används också begreppet känsliga personuppgifter, vilket till exempel kan vara etnisk och/eller religiös bakgrund, politisk åsikt, hälsostatus, sexuell läggning och fackligt medlemskap. Enligt GDPR måste det finnas ett syfte bakom all behandling av personuppgifter. Observera att GDPR kompletteras av svensk lagstiftning (2018:218). När uppgifter samlas in i hälso- och sjukvården, till exempel vid journalföring, måste annan lagstiftning beaktas, till exempel patientdatalagen och offentlighets- och sekretesslagen.
LAGAR OCH ANDRA BESTÄMMELSER
251
När personuppgifter samlas in måste ett frivilligt samtycke ske från den person som uppgifterna berör. En vårdgivare är i regel alltid ansvarig för de uppgifter som samlats in i samband med vården. Vårdgivaren har skyldighet att lämna ut ett registerutdrag om en patient så kräver. Verksamheter som behandlar personuppgifter i stor omfattning, till exempel ett sjukhus, måste ha ett dataskyddsombud. Ett dataskyddsombud har som huvuduppgift att se till att verksamheten följer dataskyddsförordningen. Det är i regel större verksamheter, till exempel myndigheter och bolag som behöver ha ett dataskyddsombud. Mindre privata företag, till exempel en fotvårdsspecialist som har en enskild firma, behöver i regel inte ha ett dataskyddsombud.
?
252
KAN DU NU? 1. Vilket är det huvudsakliga syftet med GDPR? 2. Ge ett par exempel på vad som menas med känsliga personuppgifter.
LAGAR OCH ANDRA BESTÄMMELSER
11:6 Andra lagar och regelverk som styr omvårdnadsarbetet Det finns fler regelverk som styr omvårdnadsarbetet. Socialtjänstlagen, (SoL 2001:1153) kom 1982 och är senast reviderad 2001. Likt Hälso- och sjukvårdslagen är SoL en ramlag som i huvudsak anger Socialtjänstens mål såsom ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhällslivet. Omvårdnadspersonal i kommunala verksamheter arbetar ofta parallellt under olika lagstiftning där hälso- och sjukvårdsinsatser, till exempel läkemedelshantering, styrs utifrån hälso- och sjukvårdslagen, HSL, medan sociala insatser såsom matning och påklädning styrs utifrån SoL. Det innebär också att dokumentation av olika insatser kan ske i olika system, beroende på vilken lagstiftning insatserna går under. Om en person har behov av både sociala insatser och hälso- och sjukvård ska en samordning av insatserna ske. Kommunen och regionen ska då samverka för att personen ska få en trygg och säker vård utifrån från de olika lagarna. En skriftlig individuell plan ska tas fram så snabbt som möjligt.
253
I SoL 14 kap. 3 paragrafen behandlas vad personalen ska göra när missförhållanden upptäcks. Bakgrunden till denna paragraf är en händelse på Polhemsgården i Solna 1997. Undersköterskan Sarah Wägnert slog då larm efter att boende på Polhemsgården utsatts för vanvård. Eftersom hon inte fick gehör från chefer och fackförbund gick hon till media som rapporterade om vanvården. Först därefter åtgärdades bristerna. Det slutade med att riksdagen införde ett nytt regelverk, Lex Sarah, som uppkallades efter Sarah Wägnert. Kort innebär Lex Sarah att personal inom både äldreomsorgen och verksamheter som regleras av LSS, har anmälningsplikt om missförhållanden upptäcks. Det kan till exempel handla om bristande hygien, dåligt bemötande, fysiska övergrepp eller annan form av vanvård. Personalen ska anmäla händelsen till arbetsgivaren som har skyldighet att göra en utredning. Om händelsen är allvarlig måste arbetsgivaren anmäla ärendet till IVO. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS, är en rättighetslag som anger att personer med omfattande funktionsnedsättning har rätt till stöd och hjälp. Lagen ska se till att alla människor i samhället, oavsett funktionshinder eller inte, ska kunna leva som andra. Alla insatser som sker genom LSS ska dokumenteras.
254
LAGAR OCH ANDRA BESTÄMMELSER
Delegering Delegering innebär att ge tillåtelse till någon annan att utföra en arbetsuppgift. Hälso- och sjukvårdens regelverk beskriver vanligtvis hur arbetsuppgifter ska utföras men sällan vem som ska utföra dem. Delegering får endast ske om det är förenligt med god och säker vård och den som delegerar arbetsuppgiften måste kontrollera att så är fallet. Hälso- och sjukvårdspersonal, till exempel legitimerade sjuksköterskor, får delegera arbetsuppgifter till en person som på ett tryggt och säkert sätt kan utföra arbetsuppgiften. Det är vanligt att undersköterskor får ta emot delegerade arbetsuppgifter. I detta sammanhang brukar begreppen formell och reell kompetens användas. Med formell kompetens menas att personalen har en högskoleutbildning, till exempel legitimation eller yrkesexamen enligt särskild examensbeskrivning. Med reell kompetens menas att personalen genom praktisk yrkeserfarenhet eller utbildning har tillräckliga kunskaper för att utföra en specifik arbetsuppgift. Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälsooch sjukvård och tandvård. Föreskrifter och allmänna råd har inte samma juridiska tyngd som lagar och förordningar men omvårdnadspersonalen måste ändå följa de regelverk som finns i respektive verksamhet. Verksamhetschefen inom hälsooch sjukvården och medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, inom den kommunala hälso- och sjukvården ansvarar för att delegeringsförfarandet sker enligt gällande regelverk. Delegeringar är vanliga i omvårdnadsarbetet, särskilt inom den kommunala hälso- och sjukvården såsom hemsjukvården samt inom omsorgen, till exempel i hemtjänsten. Vanliga arbetsuppgifter som delegeras är delning av läkemedel och såromläggning. Observera att delegeringar inte får utfärdas hur som helst, till exempel för att ersätta hälso- och sjukvårdspersonal med personal som saknar formell utbildning.
LAGAR OCH ANDRA BESTÄMMELSER
255
Följande punkter måste följas: • Arbetsuppgiften ska vara tydligt beskriven och avgränsad. • Den som delegerar arbetsuppgiften måste försäkra sig om att den som tar emot arbetsuppgiften har tillräckliga kunskaper. Om så inte är fallet måste den som delegerar arbetsuppgiften ge den som tar emot delegeringen tillräckliga teoretiska och praktiska kunskaper. • Delegeringsbeslutet är personligt, det vill säga, den person som tagit emot delegeringen får inte delegera arbetsuppgiften vidare till någon annan. • En person som inte upplever sig ha tillräckliga kunskaper för en arbetsuppgift får inte ta emot en delegering. Delegeringar ska dokumenteras och meddelas verksamhetschefen. I delgeringsunderlaget ska följande information framgå: • Vad det är för uppgift som ska delegeras. • Vem som utfört delegeringen. • Vem som tagit emot delegeringen. • Datum när delegeringen utfärdats och hur länge delegeringen ska gälla.
?
256
KAN DU NU? 1. Vad menas med att omvårdnadspersonal kan arbeta parallellt med olika lagstiftning? 2. Vad innebär LSS? 3. Förklara kort begreppet delegering. 4. Vad menas med att ett delegeringsbeslut är personligt?
LAGAR OCH ANDRA BESTÄMMELSER
SAMMANFATTNING 11:1 Författningningshierarki • Ordet författning omfattar lagar som beslutas av riksdagen och förordningar som beslutas av regeringen. Det omfattar även föreskrifter som beslutats av staten eller kommunen. I Sverige ingår alla lagar i Svensk författningssamling. 11:2 Hälso- och sjukvårdslag, HSL • HSL innehåller mål och riktlinjer för all hälso- och sjukvård. Den anger vilken vård som regionen, kommunen och andra vårdgivare är skyldiga att erbjuda. 11:3 Patientsäkerhetslag, PSL • PSL syftar till en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården samt tandvården. Lagen innehåller bland annat bestämmelser både för vårdgivare och för hälso- och sjukvårdspersonal. 11:4 Smittskyddslag • I smittskyddslagen och i smittskyddsförordningen står regler för hur allmänheten ska skyddas mot allmänfarliga infektionssjukdomar. Där står också regler för hur smittskyddsarbetet ska organiseras. 11:5 Dataskyddsförordningen, GDPR • Dataskyddsförordningen GDPR, som blev tillämplig 2018, innebär innebär att kraven har höjts på hur man hanterar och lagrar information om personer. GDPR ställer hårda krav på företag och myndigheter vilket ger medborgarna ett starkare skydd. 11:6 Andra lagar och regelverk som styr omvårdnadsarbetet • Delegering av medicinska arbetsuppgifter: Personal som får delegera är både formellt och reellt kompetent. De överlåter då medicinska arbetsuppgifter till någon som saknar formell kompetens men som har reell kompetens. • Avvikelse- och riskhantering: En avvikande händelse är allt som inte stämmer med normala vårdrutiner och vad som kan förväntas hända. Vårdgivaren ska ha rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera avvikelser som negativa händelser och tillbud. • Lex Maria: Allvarliga vårdskador ska anmälas till IVO, man gör då en lex Maria-anmälan. Personalen är skyldig att anmäla en allvarlig vårdskada.
LAGAR OCH ANDRA OMVÅRDNADSARBETE BESTÄMMELSER
257
ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 11:1 Författningshierarki 1 Vart ska omvårdnadspersonalen vända sig om det finns osäkerhet kring regelverket på arbetsplatsen? 2 Vad gör en tillsynsmyndighet? Ge ett exempel på en tillsynsmyndighet inom patientsäkerhetsområdet.
11:2 Hälso- och sjukvårdslag, HSL 1 Sammanfatta övergripande vad HSL innehåller för olika delar. 2 Redovisa de särskilda krav som finns för att god vård ska uppfyllas.
11:3 Patientsäkerhetslag, PSL 1 Vad innebär systematiskt patientsäkerhetsarbete? 2 Vilken tillsynsmyndighet hanterar klagomål i hälso- och sjukvården?
11:4 Smittskyddslag 1 Ge två exempel på allmänfarliga sjukdomar.
11:5 Dataskyddsförordningen, GDPR 1 Vad innebär GDPR i korthet? 2 Ge tre exempel på vad som menas med personuppgifter.
11:6 Andra lagar och regelverk som styr omvårdnadsarbetet 1 Beskriv hur det går till vid en delegering och vad som gäller kring ett delegeringsbeslut. 2 Beskriv hur du som vårdpersonal ska gå tillväga när du upptäcker en avvikelse.
258
LAGAR OCH ANDRA BESTÄMMELSER
REFLEKTERA OCH DISKUTERA Omvårdnadspersonal styrs av ett omfattande regelverk och ledningen för en verksamhet har skyldighet att på ett systematiskt sätt arbeta med att lagstiftningen efterlevs. Samtidigt måste omvårdnadspersonal göra etiska ställningstaganden till exempel när en person som får vård uttrycker önskemål. Det kan handla om rätten till självbestämmande, till exempel när en person säger nej till äta eller duscha.
• Diskutera med en kamrat hur du ska hantera sådana situationer.
TA REDA PÅ Läs mer om Patientsäkerhetslagen: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/ svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
LAGAR OCH ANDRA BESTÄMMELSER
259
Omvårdnad 1 är avsedd för Vård- och omsorgsprogrammet men passar också för andra utbildningar samt kompetensutveckling inom omvårdnad. Boken ger eleven grundläggande kunskaper i omvårdnad och beskriver vanliga sjukdomstillstånd och hur omvårdnaden ser ut i samband med dessa. Vikten av ett etiskt förhållningssätt i kommunikationen med och bemötandet av patienter, brukare och anhöriga betonas särskilt. Förutom en grundlig genomgång av den lagstiftning som är aktuell inom området, ger boken också en inblick i hur omvårdnadsarbete har sett ut genom historien. En annan bärande del är förståelsen för andra medarbetares kompetenser och vikten av teamarbete. Boken är överskådlig och lättbegriplig. Varje kapitelstart presenterar kursens centrala innehåll och viktiga begrepp. Alla kapitel är indelade i avsnitt som avslutas med korta kontrollfrågor. Sist i kapitlen finns sammanfattningar i punktform. Därefter följer studieuppgifter, reflektionsoch diskussionsfrågor samt mer fördjupande övningar. Författare: Kjell Hjelm är legitimerad vårdlärare och har en bakgrund som sjuksköterska inom äldreomsorgen och ambulanssjukvården. Han och har även arbetat som enhetschef inom äldreomsorg och hemsjukvård. I dag arbetar han som biträdande rektor inom kommunal vuxenutbildning med särskilt ansvar för yrkesutbildningar.
ISBN 978-91-523-6001-9 ISBN 978-91-523-5435-3
ISBNISBN 978-91-523-6001-9 978-91-523-5435-3
9 789152 360019 9 789152 354353