carl-johan markstedt simon bogren
r g a n r i ä n L ndled ha
svenska som andraspråk
SVA
Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Projektledare: Daniel Bastviken Redaktör: Daniel Bastviken Grafisk form: Jonas Veronesi/VERONESI AB Illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration Svenska impulser 2 – SVA lärarhandledning ISBN 978-91-523-5993-8 © 2022 Carl-Johan Markstedt, Simon Bogren och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Undantag: Sidor märkta ”kopiering tillåten” får kopieras. Tryck: Livonia Print, Lettland 2022
Innehåll Introduktion Om Svenska impulser 2 SVA och lärarhandledningen 6 Lärobokens upplägg 6 Koppling till kursen svenska som andraspråk 2 6 Lärarhandledningens upplägg och innehåll 8 Svenska impulser 2 SVA och epokstudier 9
Du och dina språk Flerspråkighet och strategier 12 Syfte med kapitlet 12 Kapitelöversikt 12 Inled kapitlet 12 Arbeta med kapitlet 13 Gå på djupet 14 Mer om ordförrådets betydelse 15 Förslag på svar till Samtala om texten-frågor 15 Kopieringsunderlag 16–17
Att utreda och argumentera Att skriva utredande texter 20 Syfte med kapitlet 20 Kapitelöversikt 20 Inled kapitlet 21 Arbeta med kapitlet 21 Gå på djupet – utredande skrivande 23 Mer om lässtrategier 24 Förslag på svar till Samtala om texten-frågor 24 Kopieringsunderlag 26–32
Ordens kraft – att läsa och analysera skönlitteratur Den berättande människan 56 Syfte med kapitlet 56 Kapitelöversikt 56 Inled kapitlet 56 Arbeta med kapitlet 57 Gå på djupet – Epokrally 59 Förslag på svar till Samtala om texten-frågor 60 Kopieringsunderlag 61–75
Litteraturanalys 76 Syfte med kapitlet 76 Kapitelöversikt 76 Inled kapitlet 76 Arbeta med kapitlet 78 Gå på djupet – Samtala om en novell 78 Kopieringsunderlag 80–83
Litteraturens klassiker – berättelser som lever vidare Från Homeros till Adonis – litterära klassiker från hela världen 86 Syfte med kapitlet 86 Kapitelöversikt 86 Inled kapitlet 87 Arbeta med kapitlet 87 Gå på djupet – Samtal om klassiker 93 Svenskpodden klassiker 94 Förslag på svar till Samtala om texten-frågor 95 Kopieringsunderlag 100–105
Att hålla utredande tal 33 Syfte med kapitlet 33 Kapitelöversikt 33 Inled kapitlet 33 Arbeta med kapitlet 34 Kopieringsunderlag 36–37
Att argumentera muntligt och skriftligt 38
Att läsa klassiker 106 Syfte med kapitlet 106 Kapitelöversikt 106 Inled kapitlet 106 Arbeta med kapitlet 107 Gå på djupet – Vad ska vi med klassikerna till? 108 Förslag på svar till Samtala om texten-frågor 110
Syfte med kapitlet 38 Kapitelöversikt 38 Inled kapitlet 39 Arbeta med kapitlet 39 Gå på djupet – argumentation 45 Förslag på argumenterande uppgifter 45 Förslag på svar till Samtala om texten-frågor 46 Kopieringsunderlag 48–53
3
Spänning och skräck – berättelser som skrämmer Deckare och skräck genom tiderna 114 Syfte med kapitlet 114 Kapitelöversikt 114 Inled kapitlet 114 Arbeta med kapitlet 115 Gå på djupet 119 Förslag på svar till Samtala om texten-frågor 120 Kopieringsunderlag 123
Om deckare och skräck 124 Syfte med kapitlet 124 Kapitelöversikt 124 Inled kapitlet 125 Arbeta med kapitlet 125 Gå på djupet 128 Förslag på svar till Samtala om texten-frågor 130
Frihet och förtryck – texter som engagerar Litterära skildringar av frihet och förtryck 134 Syfte med kapitlet 134 Kapitelöversikt 134 Inled kapitlet 135 Arbeta med kapitlet 135 Gå på djupet 138 Förslag på svar till Samtala om texten-frågor 139 Kopieringsunderlag 142–143
Drömmen om frihet, kampen mot förtryck 144 Syfte med kapitlet 144 Kapitelöversikt 144 Inled kapitlet 145 Arbeta med kapitlet 145 Gå på djupet 148 Förslag på svar till Samtala om texten-frågor 149 Kopieringsunderlag 151
Platser som gör avtryck – texter som utforskar Berättelser om platsers betydelse 154 Syfte med kapitlet 154 Kapitelöversikt 154 Inled kapitlet 155 Arbeta med kapitlet 155 Gå på djupet 158 Förslag på svar till Samtala om texten-frågor 160 Kopieringsunderlag 163–165
4
Om platser, samhörighet och gemenskap 166 Syfte med kapitlet 166 Kapitelöversikt 166 Inled kapitlet 165 Arbeta med kapitlet 165 Gå på djupet 169 Förslag på svar till Samtala om texten-frågor 170 Kopieringsunderlag 173
Sveriges alla språk Språksläktskap och språkförändringar 176 Syfte med kapitlet 176 Kapitelöversikt 176 Inled kapitlet 176 Arbeta med kapitlet 177 Gå på djupet 179 Kopieringsunderlag 180–181
Språken omkring dig 182 Syfte med kapitlet 182 Kapitelöversikt 182 Inled kapitlet 182 Arbeta med kapitlet 183 Gå på djupet 185 Förslag på svar till Samtala om texten-frågor 186 Kopieringsunderlag 187
Fördjupning i grammatik Utveckla ditt språk med hjälp av grammatik 188 Syfte med kapitlet 188 Kapitelöversikt 188 Inled kapitlet 188 Arbeta med kapitlet 189 Kopieringsunderlag 191–201
5
Introduktion Om Svenska impulser 2 SVA och lärarhandledningen Lärobokens upplägg Svenska impulser 2 SVA är indelad i ett antal block: • Du och dina språk •
Att utreda och argumentera
• Ordens kraft – att läsa och analysera skönlitteratur • Litteraturens klassiker – berättelser som lever vidare • Spänning och skräck – berättelser som skrämmer • Frihet och förtryck – texter som engagerar • Platser som gör avtryck – texter som utforskar • Sveriges alla språk • Fördjupning i grammatik Dessa är i sin tur indelade i ett antal kapitel. Därtill kommer en resursdel med mallar och bedömningsmatriser.
Koppling till kursen svenska som andraspråk 2 Svenska impulser 2 SVA är skriven för att täcka in det centrala innehållet och kunskapskraven i kursen svenska som andraspråk 2. För att tydliggöra kopplingen mellan läroboken och kursen finns det hänvisningar till det centrala innehållet i inledningen av varje kapitel. De flesta kapitel avslutas med en större slutuppgift (Gå på djupet). Till varje sådan uppgift finns en arbetsgång som utgår från den retoriska arbetsprocessen och dess tre övergripande faser. På så vis är uppgifterna förankrade i lärobokens genomgångar av hur eleverna kan planera, genomföra och följa upp arbetet med olika slags texter och muntliga presentationer.
6
Svenska impulser 2 SVA, centrala innehållet och Gå på djupet Blockrubriker Svenska impulser 2 SVA
Centralt innehåll i svenska som andraspråk 2
Gå på djupet
Du och dina språk
• Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer.
Använd strategierna (ordinlärning)
• Jämförelse mellan svenska, elevens modersmål och andra språk som eleven har kunskaper i. Att utreda och argumentera
• Muntliga utredande och argumenterande presentationer i och inför en grupp. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal, diskussioner och presentationer. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till syfte och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument. • Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, mottagare. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt utredande och argumenterande texter. Referat- och citatteknik samt hänvisningar till olika källor. • Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
Ordens kraft – att läsa och analysera skönlitteratur
Litteraturens klassiker – berättelser som lever vidare
Spänning och skräck – berättelser som skrämmer
• Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider som ger underlag för att utveckla språket och samtala om berättarstrukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv.
• Epokrally – muntliga presentationer av epokerna
• Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
• Samtal om klassiker (förberett samtal)
• Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider som ger underlag för att utveckla språket och samtala om berättarstrukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv.
• Vad ska vi med klassikerna till? (utredande text)
Samma som ovan.
• Samtal om berättelser som skrämmer (förberett samtal)
• Samtal om en novell (förberett samtal)
• Vad är det speciella med deckare och skräck? (utredande text) Frihet och förtryck – texter som engagerar
Samma som ovan.
• Samtal om frihet och förtryck i litteraturen (förberett samtal) • Argumentera på temat frihet och förtryck (argumenterande text)
Platser som gör avtryck – texter som utforskar
Samma som ovan.
• En podd om platser som gör avtryck (förberett samtal) • Vilken betydelse kan platser ha för människor? (utredande text)
Sveriges alla språk
• Språklig variation i Sverige och i det svenska språket. Språksläktskap och språkförändringar. Svenskans, invandrarspråkens, minoritetsspråkens, teckenspråkets och dialekternas ställning och status. • Jämförelse mellan svenska, elevens modersmål och andra språk som eleven har kunskaper i.
Fördjupning i grammatik
• Varför förändras språk? (utredande text) • Argumentera kring språksituationen i Sverige (argumenterande tal)
• Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer. • Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, mottagare.
7
Lärarhandledningens upplägg och innehåll Lärarhandledningen har samma upplägg som Svenska impulser 2 SVA. Det innebär att varje kapitel i läroboken har ett motsvarande kapitel i lärarhandledningen. Kapitlen i lärarhandledningen har följande struktur: • Syfte med kapitlet: Här presenteras syftet med kapitlet. • Kapitelöversikt: Här beskrivs kortfattat kapitlets innehåll och upplägg. I litteraturkapitlen finns en översikt över vilka texter kapitlet innehåller och vilka bilder som kan vara intressanta att uppmärksamma lite extra. • Inled kapitlet: Här ges förslag på hur arbetet med kapitlet kan inledas. • Arbeta med kapitlet: Här beskrivs en arbetsgång som följer kapitlets upplägg. I några fall är arbetsgången uppdelad på ett antal lektioner. Självklart ska denna indelning i lektioner endast ses som en utgångspunkt för planeringen, som måste anpassas efter klassens förutsättningar, hur långa lektionerna är etcetera. I arbetsgången finns även förslag på extrauppgifter och i vissa fall lösningsförslag till vissa uppgifter i kapitlet. • Gå på djupet: Här ges förslag på hur kapitlets Gå på djupet-uppgift kan förberedas och genomföras. • Förslag på svar: Här ges förslag på svar till kapitlets Samtala om texten-frågor. • Kopieringsunderlag: Sist i kapitlet finns kopieringsunderlag.
8
Svenska impulser 2 SVA och epokstudier Upplägget i Svenska impulser 2 SVA gör det möjligt att arbeta med skönlitteraturen både tematiskt och kronologiskt. Skönlitteraturen presenteras i fyra block: Litteraturens klassiker – berättelser som lever vidare, Spänning och skräck – berättelser som skrämmer, Frihet och förtryck – texter som engagerar och Platser som gör avtryck – texter som utforskar. I dessa block finns texter från olika tider och olika platser i världen. Om du väljer att arbeta kronologiskt kan du utgå från blocket Ordens kraft – att läsa och analysera skönlitteratur, där epokerna och litterär analys presenteras, och även välja texter från de tematiska blocken. På s. 59 i lärarhandledningen finns utförligare beskrivning av upplägget. Här är en översikt över epokerna och lärobokens texter som hör till dem:
Epok
Texter i läroboken
Antiken
Homeros, ur Iliaden (s. 139–141) Sapfo, Fragment 31 (s. 145)
Medeltiden
Ur Den poetiska Eddan (s. 146) Christine de Pizan, ur Kvinnostaden (s. 148–149)
Renässansen
William Shakespeare, ur Romeo och Julia (s. 151–154)
Upplysningen
Voltaire, ur Candide (s. 280–282) Cao Xueqin, ur Drömmar om röda gemak (s. 157–158) Anna Maria Lenngren, ur Några ord till min k. dotter, ifall jag hade någon (s. 161)
Romantiken
William Wordsworth, Påskliljorna (s. 284–285) Mary Shelley, ur Frankenstein (s. 192–193) Edgar Allan Poe/Ola Skogäng, ur Morden på Rue Morgue (s. 196–200)
Modernismen
Edith Södergran, Vierge moderne (s. 169) Karin Boye, ur Kallocain (s. 248–250) Adonis, Fjättrad förvåning (s. 171)
9
10
Du och dina språk
11
Flerspråkighet och strategier Syfte med kapitlet Syftet med kapitlet är att utveckla elevernas förmåga att reflektera över sin egen flerspråkighet och träna eleverna i strategier för språkutveckling, med särskilt fokus på ordförrådet. Eleverna får fördjupa sina kunskaper i hur flerspråkigheten kan användas som resurs och hur språktypologiska jämförelser kan fungera som en strategi för språkutveckling. I kapitlet blir eleverna också bekanta med de strategier för utveckling av ordförrådet som återkommer i lärobokens Arbeta med ord-uppgifter.
Kapitelöversikt Kapitlets fokus är på flerspråkighet och språkutveckling och har följande upplägg: • Att vara flerspråkig: Här repeteras centrala begrepp och olika funktioner med kodväxling presenteras. • Att använda alla sina språk: Begreppet ”transspråkande” presenteras och eleverna får diskutera hur flerspråkigheten kan fungera som resurs. Här finns också ett utdrag ur en krönika där Alexandra Pascalidou berättar om sin flerspråkiga uppväxt. • Att jämföra språk: Avsnittet visar hur språk kan jämföras i syfte att utveckla den språkliga medvetenheten. • Strategier för att utveckla ordförrådet: Här förklaras vad det innebär att kunna ett ord och därefter presenteras sex övergripande strategier för att utveckla ordförrådet. • Gå på djupet – Använd strategierna: Som avslutning på kapitlet får eleverna läsa en artikel om ålderns betydelse för andraspråksinlärning och tillämpa strategierna för att utveckla ordförrådet som presenterats i kapitlet.
Inled kapitlet Här är ett förslag på hur kapitlet kan introduceras: 1. Läs tillsammans utdraget ur Alexandra Pascalidous krönika på s. 14. 2. Gör Samtala om texten-uppgiften på s. 15. Samtala om frågorna och uppmuntra gärna eleverna att dela med sig av sina första möten med det svenska språket. 3. Låt eleverna sedan göra Diskutera-uppgiften i mindre grupper. Återkoppla i helklass. 4. Läs tillsammans rutan ”Så här kan du göra för att lära dig svenska snabbare”. Samtala i helklass om vilka fördelar som kan finnas med tipsen och vad som kan vara svårt med att följa dem.
12
Arbeta med kapitlet Utgångspunkten för kapitlet är elevernas egna erfarenheter och kapitlet passar därför bra att arbeta med tidigt under kursen. Kapitlet ger även en grund till lärobokens Arbeta med ord-uppgifter. Ni kan alltså med fördel återvända till kapitlet vid behov under kursen. Här ges ett förslag på en arbetsgång genom kapitlet som du kan följa helt, göra delar av eller inspireras av när du planerar egna lektioner.
Lektion 1-2 Introduktion • Introducera kapitlet enligt förslaget i lärarhandledningen. • Ett annat förslag till introduktion kan vara att ta fasta på det som står i ingressen. Där beskrivs att flerspråkighet på många håll är en nödvändighet för att klara sig i samhället. Ge eleverna i uppgift att ta reda på vilka språk som talas i familjens hemland och hur relationen mellan språken ser ut. Låt dem muntligt presentera vad de har fått veta. Att vara flerspråkig • Läs avsnittet tillsammans med eleverna. Fråga om eleverna undrar något kring begreppen som tas upp i texten. • Låt eleverna göra uppgiften på s. 12.
Lektion 2–3 Att använda alla sina språk • Låt eleverna läsa texten och göra uppgiften i par. Be sedan varje par i helklass lyfta fram något som de pratade om. • Om ni inte arbetade med s. 14–15 som introduktion till kapitlet kan ni göra det nu. Att jämföra språk • Låt eleverna läsa s. 16–17 och arbeta med uppgiften på s. 17. Uppmärksamma eleverna på att de kan läsa mer om ordföljd på s. 363–364 och om ordbildning på s. 368–370. • För elever som behöver mer utmaning kan de få i uppgift att översätta den längre meningen ”Sara åt ett rött äpple igår, som hon hade fått av sin farfar”.
s. 16
Lektion 3–4 Strategier för att utveckla ordförrådet • Samtala tillsammans om påståendet ”Utan grammatik kan ytterst lite bli sagt, men utan ordförråd kan inget bli sagt”. Vad talar för att det stämmer? Vilken roll spelar språkets andra delar, som uttal och grammatik, för möjligheten att förstå och göra sig förstådd? • Läs resten av s. 18 tillsammans och gör eleverna uppmärksamma på att innehållet i rutan ”Vad innebär det att kunna ett ord?” kommer att förklaras mer ingående på sidorna som följer. • Låt eleverna på egen hand läsa s. 19–23 och arbeta med tillhörande uppgifter. Uppmärksamma eleverna på att strategierna sammanfattas i pratbubblorna och att de själva kan kontrollera sina lösningar av uppgifterna med facit. Till uppgiften på s. 22 finns ett kopieringsunderlag som eleverna kan använda.
I en av lärobokens flikar finns strategierna samlade i punktform.
13
54
Ordens kraft – att läsa och analysera skönlitteratur
55
Den berättande människan Syfte med kapitlet Syftet med kapitlet är att ge en överblick över litteraturens utveckling från antiken och framåt. Kapitlet belyser kopplingen mellan litteratur och samhällsutveckling och innehåller genomgångar av de olika litterära epokerna. En övergripande tanke med kapitlet är att det ska fungera som en förberedelse inför arbetet med lärobokens övriga litteraturkapitel.
Kapitelöversikt Kapitlet har följande upplägg: • Muntligt och skriftligt berättande: Kort inledande avsnitt om muntligt berättande och skrivkonstens framväxt. Avsnittet repeterar även de litterära huvudgenrerna. • Litteraturen och samhället: I det här avsnittet diskuteras kopplingen mellan litteratur och samhällsutveckling. • Epoker – ordning och reda i litteraturhistorien: Efter ett inledande uppslag där epokbegreppet introduceras följer genomgångar av de västerländska litteraturhistoriska epokerna. För varje epok finns en tidsaxel och hänvisningar till de texter från epoken som finns i läroboken. • Litteraturen efter andra världskriget: Avsnittet fokuserar på litteraturens utveckling under efterkrigstiden. • Gå på djupet – Epokrally – muntliga presentationer av epokerna: I kapitlets slutuppgift får eleverna gruppvis läsa in sig på och presentera varsin epok för övriga klassen.
Inled kapitlet Här är ett förslag på hur arbetet med kapitlet kan inledas. 1. Berätta att ni ska läsa och arbeta med ett kapitel som heter ”Den berättande människan”. Låt eleverna skriva ett par minuter om vilka associationer kapitlets rubrik väcker. 2. Högläs några rader ur Maria Vargas Llosas tal som han höll i samband med att han tog emot sitt Nobelpris i litteratur 2010 (ett längre utdrag ur talet finns i antologin Upplev litteraturen 2): ”Jag har alltid varit fascinerad av att föreställa mig det ovissa ögonblick då våra förfäder, ännu knappt mer än djur, fick ett språk som tillät dem att meddela sig med varandra, och i grottorna, kring lägereldarna, i nätter som sjöd av faror – blixtar, åska, morrande vilddjur – började hitta på historier och berätta dem för varandra. Det blev den avgörande punkten i vårt öde, för i de där kretsarna av primitiva varelser som hölls samman av berättarens röst och fantasi föddes civilisationen, det långa förlopp som så småningom skulle förmänskliga oss.”
56
3. Låt eleverna diskutera: Vad tror de att Maria Vargas Llosa menar med att historieskapande och berättandet blev ”den avgörande punkten i vårt öde”? Varför har vi människor i alla tider skapat berättelser? Vilka behov kan berättelser fylla? Vad för slags berättelser möter eleverna i sin vardag?
Intervjua en vuxen Inför arbetet med kapitlet kan eleverna få i uppgift att intervjua en vuxen – till exempel en förälder, en moreller farförälder eller en annan vuxen – om vad de läste när de var i tonåren. Förslag på frågor: 1. Vilka skönlitterära texter läste du i skolan? 2. Läste ni några klassiker? Vilka? 3. Vad läste du på fritiden? 4. Är det någon berättelse som du läste som ung som du minns särskilt starkt? Varför minns du just den? Hur påverkade den dig?
Arbeta med kapitlet På de följande sidorna ges förslag på hur du kan arbeta med kapitlet och som du kan följa helt, göra delar av eller inspireras av när du planerar egna lektioner.
Om det skönlitterära berättandet (s. 90-97) Här följer förslag på hur du kan arbeta med den första delen av kapitlet: Introduktion av kapitlet • Introducera kapitlet enligt förslaget i lärarhandledningen på s. 56–57. Muntligt och skriftligt berättande • Läs s. 91–93 och arbeta med uppgifterna. • Vad gäller Diskutera-uppgiften på s. 93 kan en variant vara att eleverna får komma på författare istället för verk. Ytterligare en variant är att du gör en lista med författare (förslagsvis sådana ni kommer att läsa under kursen) och så får eleverna diskutera vilka de känner till och om de vet i vilka genrer dessa huvudsakligen skriver. En annan idé är att eleverna får komma på verk som är skrivna på deras förstaspråk och gärna ta reda på hur gamla de äldsta verken är.
57
Litteraturen och samhället • Låt eleverna diskutera den andra frågan i Samtala om texten-uppgiften på s. 95. Samla ämnen och frågor på tavlan. • Genomgång eller läsning av brödtexten s. 94–95. Arbeta med den första Samtala om texten-frågan och Arbeta med ord-uppgiften. • Diskutera avslutningsvis vilka slutsatser man kan dra av det korta utdraget från Sbi:s Bokprovning. Vad finns det för kopplingar mellan litteratur och samhälle? På vilket sätt kan kunskaper om tiden då en text skrivs ge ytterligare dimensioner till läsningen? Varför kan det vara särskilt viktigt när man läser äldre litteratur? Epoker – ordning och reda i litteraturhistorien • Presentera epokbegreppet med utgångspunkt i s. 96. Titta tillsammans på tidsaxeln och låt eventuellt eleverna rita en egen med stöd i läroboken. Ge gärna något exempel på vad som kännetecknar varje epok. Uppmärksamma rutan ”Litteratur från hela världen” på s. 97. • Här kan det också passa att diskutera de olika epokbegreppen och den västerländska historiesynen. Se förslag i rutan ”Samtal om etnocentriska perspektiv” nedan.
Samtal om etnocentriska perspektiv Att utgå från sin egen kultur som norm kallas för att ha ett etnocentriskt perspektiv. Det betyder att andra folk och kulturer jämförs med den egna och värderas efter hur lika de är den egna kulturen. Att kalla den europeiska litteraturens historia för ”litteraturhistorien”, i bestämd form, antyder att det inte finns någon annan litteraturhistoria. Likaså kan tidsangivelsen ”före/efter Kristus” visa ett synsätt där kristendomen är norm, men alternativet ”före/efter vår tideräkning” kan också ses som uteslutande. Vilka ingår egentligen i ordet ”vår”? Förslag på frågor att diskutera: • Vilka fler exempel kommer ni på som visar att västvärlden framställs som norm? • Vilka konsekvenser kan ett etnocentriskt perspektiv få? • Behöver etnocentrism bara vara negativt? • Hur kan vi göra för att undvika att tänka etnocentriskt?
Litteraturen efter andra världskriget • Låt eleverna fundera över vad de tror har format litteraturen de senaste 70 åren. Be dem skriva ned sina tankar och motivera sina svar. Samtala i helklass. • Läs sedan s. 112 och jämför tillsammans med diskussionen ni har haft.
58
Arbeta med epokerna (98–112) Här beskrivs två sätt att arbeta med kapitlets epokgenomgångar: Arbete i grupper s. 61
• Dela in klassen i sju grupper, en för varje epok (antiken, medeltiden, renässansen, upplysningen, romantiken, realismen och modernismen). • Dela ut kopieringsunderlaget i lärarhandledningen, ett till varje grupp. Låt grupperna arbeta enligt instruktionen till kapitlets Gå på djupet-uppgift och förbereda sina presentationer med utgångspunkt i lärobokens epokgenomgångar. Självständigt arbete
s. 62–75
• Låt eleverna arbeta självständigt med uppgifter till lärobokens epokgenomgångar. Till varje epok finns ett kopieringsunderlag i lärarhandledningen med frågor om innehållet och Arbeta med ord-uppgifter. Genom uppgifterna kan eleverna kontrollera sin läsförståelse och utveckla sitt ordförråd. • Bestäm om klassen ska arbeta enskilt, i par eller i mindre grupper.
Kronologiskt litteraturarbete Se även s. 9 i lärarhandledningen. Där ges en översikt över lärobokens litteraturkapitel. Väljer du att arbeta kronologiskt med litteraturhistorien kan en variant vara att du använder epokgenomgångarna som introduktion. Uppmärksamma tidsaxeln och bilden, och gå därefter vidare och arbeta med de texter som finns i läroboken från den aktuella epoken, och eventuellt andra texter som du själv väljer.
Gå på djupet – Epokrally Uppgiften går ut på att i mindre grupper presentera en litterär epok för övriga klassen. Syftet är att eleverna ska få en överblick över litteraturhistorien och därmed lägga grunden för arbetet med lärobokens övriga litteraturkapitel. Så här skulle gruppindelningen kunna se ut: Grupp 1: Antiken
Grupp 5: Romantiken
Grupp 2: Medeltiden
Grupp 6: Realismen
Grupp 3: Renässansen
Grupp 7: Modernismen
Grupp 4: Upplysningen Eleverna kan framför allt utgå från lärobokens genomgång av de olika epokerna när de förbereder sig, men även söka mer information utanför läroboken. Till uppgiften finns ett kopieringsunderlag som beskriver vad eleverna kan ta upp i sina presentationer.
59
Epokrally – muntliga presentationer av epokerna Vår epok: _______________________________________________________________________________ När varade epoken? ______________________________________________________________________ Några viktiga händelser eller förändringar? _________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ Vilka tankar, idéer och värderingar var viktiga under epoken? _________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ Något typiskt för litteraturen under epoken? _______________________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________
Ge exempel på några författare från epoken: ________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________
fritt för kopiering
61
Arbeta med ord 1. Förklara vad följande ord betyder. Ta hjälp av en ordbok om du behöver och tänk på att ett ord kan ha flera betydelser: Livsvillkor ____________________________________________________________________________ Spänningar ___________________________________________________________________________ Enhetlig ______________________________________________________________________________ Undermedvetna ______________________________________________________________________
2. ”Framträdde” är en sammansatt form av partikelverbet ”träda fram”. Verbet ”träda” kan användas både med och utan partikel. Vad betyder ”träda” i de här meningarna? Han menar att våren inträder först när vitsippan börjar blomma. ______________________________________________________________________________________ Ordföranden vill utträda ur föreningen, eftersom hon ska flytta till en ny stad. ______________________________________________________________________________________ Den nya lagen träder i kraft 1 juli. ______________________________________________________________________________________ I krisen trädde diplomaten fram som medlare. ______________________________________________________________________________________
fritt för kopiering
75
132
Frihet och förtryck – texter som engagerar
133
Drömmen om frihet, kampen mot förtryck Syfte med kapitlet Syftet med kapitlet är utveckla elevernas förmåga att läsa och reflektera över olika typer av sakprosatexter. Genom läsningen av och arbetet med kapitlets texter får eleverna utforska frihetsbegreppet ur olika perspektiv. Kapitlets texter kan även bidra till elevernas förståelse av de skönlitterära texterna i föregående kapitel.
Kapitelöversikt Den här översikten visar vilka texter kapitlet innehåller. Översikten ger även exempel på skönlitterära texter i kapitlet ”Litterära skildringar av frihet och förtryck” som berör sakprosatexterna. Du som lärare kan därmed själv välja om sakprosan läses separat eller i anslutning till arbetet med skönlitteraturen.
Texter i kapitlet
Bilder och skönlitterära texter att arbeta med parallellt
Ur Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (s. 258–260)
Utdraget ur Lila hibiskus (s. 239–240) Utdraget ur En bön för de stulna (s. 241–243) Utdraget ur Kallocain (s. 248–250)
Nelson Mandela, ur Den långa vägen till frihet (s. 262–263)
Utdraget ur Medborgare (s. 252–253)
Johan Persson och Martin Schibbye, ur 438 dagar (s. 266–268) Marie Alpman, ur ”Ansiktsigenkänning – vem ser dig?” Forskning & Framsteg (s. 271–273)
144
Bilden på s. 270 Utdraget ur Kallocain (s. 248–250)
Inled kapitlet Här är ett förslag på hur arbetet med kapitlet kan inledas: • Skriv meningen ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter” på tavlan. Känner eleverna igen den? Varifrån kommer den? • Berätta att det är den första artikeln i Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som är den mest översatta texten i världen. Berätta att det är en av de texter som ingår i kapitlet och som klassen ska få läsa och arbeta med. • Läs ingressen och brödtexten på s. 256–257. Om ni arbetat med kapitlet ”Litterära skildringar av frihet och förtryck” kan du fråga klassen vilken av texterna i kapitlet som gjorde starkast intryck på dem och varför.
Arbeta med kapitlet På de följande sidorna ges förslag på hur arbetet med de olika texterna i kapitlet kan planeras. För varje text finns förslag på aktiviteter och övningar att göra före, under och efter läsningen.
Ur Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna • Före läsningen: Se förslaget ovan på hur kapitlet kan inledas. Titta på bilden på s. 257 och ge en bakgrund till den historiska dagen då FN:s generalförsamling antog den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Läs rutan ”Om texttypen” på s. 258. • Under läsningen: Låt eleverna läsa utdraget i par eller mindre grupper, där de kan turas om att läsa artiklarna högt för varandra. • Efter läsningen: Arbeta med uppgifterna på s 260. I Diskuterauppgiften ska eleverna välja en eller ett par texter från kapitlet ”Litterära skildringar av frihet och förtryck”. Här kan eleverna antingen få välja själva eller så väljer du en eller ett par texter som alla grupperna diskuterar (se förslag i matrisen på s. 144 i lärarhandledningen). Om klassen inte läst och arbetat med texterna i ”Litterära skildringar av frihet och förtryck” kan ni tillsammans läsa en text nu och göra Diskutera-uppgiften efter det.
145
Gå på djupet – Argumentera på temat frihet och förtryck Uppgiften går ut på att skriva en argumenterande text på temat frihet och förtryck. Eleverna får ett antal förslag på ämnen men kan självklart även komma på egna. När eleverna skriver sina texter kan de hitta stöd och exempel i kapitlets sakprosatexter men även i de skönlitterära texterna i kapitlet ”Litterära skildringar av frihet och förtryck.” Här är förslag på texter som kan passa de olika ämnena: Ämne
Förslag på texter
Övervakning i samhället
”Ansiktsigenkänning – vem ser dig?” (s. 271–273) Kallocain (s. 248–250)
Yttrandefrihet och pressfrihet
438 dagar (s. 266–268)
Frihet för alla
Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (s. 258–260) Den långa vägen till frihet (s. 262–263) Sång till friheten (s. 236)
Fattigdom och ekonomisk jämlikhet
Fjärilsvägen (s. 245–247)
Jämställdhet
En bön för de stulna (s. 241–243) Fjärilsvägen (s. 245–247)
Litteratur som ett sätt att väcka debatt
438 dagar (s. 266–268) ”Ansiktsigenkänning – vem ser dig?” (s. 271–273) En bön för de stulna (s. 241–243) Fjärilsvägen (s. 245–247) Medborgare (s. 252–253)
Barns frihet och föräldrars roll
Lila hibiskus (s. 239–240) En bön för de stulna (s. 241–243) Fjärilsvägen (s. 245–247) Medborgare (s. 252–253)
Kampen mot rasism
Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (s. 258–260) Den långa vägen till frihet (s. 262–263) Medborgare (s. 252–253)
Här är några kommentarer och förslag till de olika stegen i instruktionen: Förberedelse 1. Ämne och tes: När eleverna ska formulera en tes kan de repetera s. 65. 2. Material och argument: Även om eleverna har läst och arbetat med texterna tidigare är det viktigt att de läser om dem och funderar på vilket stöd de kan hitta i dessa till sina argument. Eleverna kan självklart även hitta annat material utanför läroboken. När de formulerar sina argument och motargument kan de repetera s. 66–69. 3. Disposition: Uppmana eleverna att tänka igenom dispositionen innan de börjar att skriva. De kan till exempel fylla i kopieringsunderlaget med dispositionsmallen.
148
I lärarhandledningen finns två kopierings underlag som kan ge eleverna stöd i arbetet: Checklista: Argumenterande text (s. 53) och Dispositionsmall för argumentation (s. 49). Dela gärna ut dessa inför arbetet med uppgiften.
Genomförande 4. Skriv: I den här fasen av arbetet kan eleverna, vilket också nämns i instruktionen, repetera s. 74–75. 5. Bearbetning: Uppmana eleverna att läsa igenom sina texter noga och kontrollera att de följer instruktionen. Låt gärna eleverna ge varandra respons med utgångspunkt i lärobokens responsmall på s. 373. 6. Inlämning: När eleverna bearbetat sina texter är de klara att lämnas in. Efterarbete 7. Reflektion: Ge eleverna tid till att tänka igenom hur de upplevde att det gick att lösa uppgiften. Vad är de nöjda med? Vad kan de utveckla till nästa gång?
Förslag på svar Här är förslag på svar till kapitlets Samtala om texten-frågor:
Samtala om texten, s. 260 1. Vad kan det betyda att vi människor ”har utrustats med förnuft och samvete”? Att vi föds som förnuftiga, det vill säga kloka och förståndiga, människor med en inneboende känsla för vad som är rätt och fel. 2. Hur tolkar du formuleringen ”Var och en har rätt att överallt erkännas som en person i lagens mening”? Att betraktas som ett mål, inte ett medel. Att betraktas som ett tänkande subjekt. 3. Vad handlar artikel 6–11 om? Vad har dessa artiklar gemensamt? Om lagar och domstolar. Artiklarna slår fast att lagarna ska gälla lika för alla människor och att det ska finnas fungerande domstolar. Samtala om texten, s. 264 1. ”Jag föddes inte med någon hunger efter frihet. Jag föddes fri”. Vad menar egentligen Nelson Mandela? Vad är skillnaden? Han menar att han föddes med en självklar känsla av att vara fri. Hungern efter frihet kom senare, när han som ung man insåg att han inte var så fri som han trott, utan att friheten tvärtom tagits ifrån honom. 2. Mandela anser sig inte vara mer självuppoffrande än någon annan. Samtidigt fick han betala ett högt pris för sin kamp. Vad är det som driver honom? Hans önskan att folket ska få sin frihet. Han känner inte att han har någon glädje av sin egen begränsade frihet, om inte hela folket befrias. Friheten är ”odelbar”, skriver han. 3. Även förtryckaren måste befrias, menar Mandela. Hur resonerar han? Den som förtrycker är lika lite fri som den som förtrycks. Alla människor måste därför befrias, svarta såväl som vita. Annars kommer hatet och fördomarna aldrig försvinna. 4. Ge exempel på antiteser (s. 74) i utdraget. En skrämd ung man – en djärv man; en laglydig jurist – en brottsling; min begränsade frihet – hela folkets frihet.
149
152
Platser som gör avtryck – texter som utforskar
153
Berättelser om platsers betydelse Syfte med kapitlet Syftet med kapitlet är att utveckla elevernas förmåga att läsa och reflektera över skönlitteratur i skilda former från olika tider och olika delar av världen. Det gemensamma för texterna är platsens betydelse för och inverkan på människor. Med utgångspunkt i texterna ges eleverna möjlighet att diskutera allmänmänskliga teman som drömmar, gemenskap och samhörighet. Eleverna tränas också i att beskriva berättarteknik genom att observera detaljer i person- och miljöbeskrivningar och dra slutsatser utifrån dem.
Kapitelöversikt Den här översikten visar vilka texter kapitlet innehåller och ger även förslag på bilder i kapitlet som kan vara intressanta att uppmärksamma lite extra. Översikten visar också vilka sakprosatexter i kapitlet ”Om platser, samhörighet och gemenskap” som berör de skönlitterära texterna. Som lärare kan du därmed själv välja om sakprosan läses separat eller i anslutning till skönlitteraturen. Texter i kapitlet
Bilder och sakprosatexter att arbeta med parallellt
Voltaire, ur Candide (s. 280–282)
Bilden på Candide och Cacambo (s. 281)
William Wordsworth, Påskliljorna (s. 284–285)
Utdraget ur Granskogsfolk (s. 305–307)
Nikolaj Gogol, ur Nevskij prospekt (s. 286–288)
Bilden på palatstorget och Nevskij prospekt (s. 287) Utdraget ur Staden (s. 308–310)
Marit Kapla, ur Osebol (s. 289–290)
Fotot på skylten (s. 291)
Wanda Bendjelloul, ur Dalenglitter (s. 292–294)
Fotot över Enskededalen (s. 293)
154
Inled kapitlet Här är förslag på hur arbetet med kapitlet kan inledas: • Läs den inledande brödtexten på s. 279 högt för eleverna. Be dem sedan göra Skriv-uppgiften på samma sida. Låt eleverna läsa upp sina texter i mindre grupper. Be dem därefter jämföra de olika orsakerna till platsens betydelse som framkommit i texterna. • Ett sätt att följa upp elevernas skrivande och fördjupa samtalet om platsers betydelse kan vara att läsa utdraget ur Herrarna satte oss hit (s. 301–303). Det ger eleverna möjlighet att också diskutera saknaden efter en plats och att tvingas lämna en plats.
Arbeta med kapitlet På de följande sidorna ges förslag på hur arbetet med de olika texterna i kapitlet kan planeras. För varje text finns förslag på aktiviteter och övningar att göra före, under och efter läsningen.
Voltaire, ur Candide • Före läsningen: Ge eleverna en bakgrund till romanen genom att återberätta eller läsa inledningen på s. 280. Berätta gärna mer om upplysningen eller låt eleverna läsa s. 104–105 där upplysningen presenteras. • Under läsningen: Läs texten högt tillsammans och stanna upp där det kan finnas behov av att ge ordförklaringar. • Efter läsningen: Arbeta med uppgifterna på s. 283. Samtala gärna också om bilden på s. 281. Här är dessutom några extra uppgifter som sätter fokus på stilen i utdraget: – Författarens beskrivningar av Eldorado är positiva och förstärker intrycket det gör på Candide. Ge exempel på sådana formuleringar från texten. – Candide missuppfattar det han ser och författaren låter läsaren få mer information än Candide har. Det gör att vi som läsare känner oss smartare än Candide. Ge exempel på formuleringar som skapar den känslan i texten.
Uppgifter till bilden på s. 281 Granska bilden och samtala förslagsvis om följande frågor: 1. Vad föreställer bilden? 2. Studera personernas kroppsspråk. Vad kan de tänkas prata om i scenen? 3. En av dem ser ut att bära ett vapen på sin rygg. Vad kan man dra för slutsats av det? 4. Skulle ni beskriva bilden som realistisk eller fantasifull?
155
William Wordsworth, Påskliljorna • Före läsningen: Ge eleverna en introduktion till romantikens relation till naturen genom att samtala om Caspar David Friedrichs målning på s. 107. Ni kan också söka efter konst från romantiken på Google Arts & Culture (sökord: romanticism/romantics) och samtala om en eller flera målningar därifrån. Be eleverna beskriva vad de ser, vilken stämning bilden förmedlar och hur naturen gestaltas i målningen. • Under läsningen: Be en eller flera elever läsa dikten högt. Uppmuntra dem till att känna in diktens rytm i läsningen. • Efter läsningen: Arbeta med uppgifterna på s. 285. I Diskuterauppgiften kan eleverna fördjupa samtalet genom att fundera över varför minnet av upplevelsen är betydelsefull för diktjaget och om de kan känna igen den tanken i egna erfarenheter. Här kan det också passa att läsa utdraget ur Granskogsfolk (s. 305–307) och jämföra upplevelserna som beskrivs där med beskrivningen i dikten.
s. 163
Nikolaj Gogol, ur Nevskij prospekt • Före läsningen: Som en förberedelse kan ni samtala om städers dragningskraft. Varför söker sig många människor till de stora städerna? Vad i staden är det som lockar? Läs tillsammans introduktionen på s. 286 och eventuellt mer om realismen på s. 108. • Under läsningen: Eftersom texten har en proklamerande stil med många utrop passar det särskilt bra att läsa texten högt för eleverna. Stanna upp om det finns ord som behöver förklaras. • Efter läsningen: Arbeta med frågorna på s. 288. Till Arbeta med ord-uppgiften finns ett kopieringsunderlag eleverna kan använda. I anknytning till Diskutera-uppgiften kan ni återkoppla till det inledande samtalet och även läsa utdraget ur podcasten Staden på s. 308–310. Vilka likheter och skillnader ser ni med beskrivningen i Nevskij prospekt? Nu kan det också passa att samtala om bilden på s. 287.
Uppgifter till bilden på s. 287 Granska bilden och samtala förslagsvis om följande frågor: 1. Vad ser ni i bilden? 2. Vilken stämning förmedlas av bilden? 3. Välj ut några människor i bilden att särskilt granska. Vilka kan de vara? Vad ägnar de sig åt? 4. Vad talar för att bilden är realistiskt återgiven? 5. Vad talar för att bilden inte skildrar verkligheten som den är?
156
Arbeta med ord, s. 288 Negativa
fritt för kopiering
Neutrala
Positiva
163
Anteckningsstöd Voltaire, ur Candide (s. 280–282)
William Wordsworth, Påskliljorna (s. 284–285)
Nikolaj Gogol, ur Nevskij prospekt (s. 286–288)
Berättarperspektiv
Karaktärer
Miljöbeskrivning
Språk
Motiv
Tema
164
fritt för kopiering
Fördjupning i grammatik
Utveckla ditt språk med hjälp av grammatik Syfte med kapitlet Syftet med kapitlet är ge eleverna kunskap om svenska språkets ordförråd och struktur och hur det kan stötta eleverna i skrivandet. Kapitlet fördjupar de delar av grammatiken som många elever kan ha svårt med, men har också fokus på hur grammatiken kan utveckla skrivandet av formella texter. Genom hela läroboken finns hänvisningar till det här kapitlet och du kan därför välja att använda kapitlet som uppslagsdel vid behov eller som ett kapitel att arbeta igenom tillsammans. Kapitlet innehåller också ett stort antal uppgifter som eleverna kan arbeta med för att befästa sina kunskaper.
Kapitelöversikt Kapitlet består av följande avsnitt: • Ordklasser: Avsnittet går igenom ett urval centrala aspekter kring verb, substantiv, adjektiv, adverb och pronomen. • Satser: Här förklaras viktiga begrepp som mening, huvudsats och bisats samt några satsdelar. Eleverna får också veta mer om ordföljd och hur ett satsschema kan användas för att utveckla skrivandet. • Fraser: Frasbegreppet presenteras och eleverna får därefter lära sig mer om nominalfrasen och infinitivfrasen. • Ordbildning: Här beskrivs olika slags morfem och hur ord bildas genom sammansättning eller avledning.
Inled kapitlet Kapitlet fungerar väl att använda som uppslagsdel och göra nedslag i vid behov. Om du väljer att arbeta igenom kapitlet tillsammans med gruppen är här ett förslag på hur du kan inleda: • Skriv frågan ”Hur skulle det vara att om vi inte hade någon kunskap om grammatik?” på tavlan. • Låt eleverna skriva ned sina svar på frågan och be dem motivera sina tankar. • Samtala sedan i helklass om det eleverna har skrivit.
188
Kopieringsunderlag 1 Övning om ordklasser Här är inledningen till den utredande texten på s. 49. Plocka ut alla verb, substantiv, adjektiv, adverb och pronomen från stycket och ange deras form eller sort i tabellerna nedan. En dialekt brukar definieras som en språkvariant som talas inom ett visst geografiskt område. Det kan tyckas vara ett neutralt ämne, men dialekter brukar röra upp känslor. En del dialekter älskas, medan andra förlöjligas. Det här mönstret finns i många språk. Vilka attityder finns till de svenska dialekterna?
Ord
Ordklass
Form/sort
Ord
Ordklass
Form/sort
dialekt
substantiv
obestämd form, singular
brukar
verb
presens
fritt för kopiering
191
196
5
4
3
2
1
Bisats inledare
Subjekt
Satsschema för bisats
5
4
3
2
1
Fundament
Satsschema för huvudsats
Sats adverbial
Verb 1
Verb 1
Subjekt
Verb 2–4
Satsadverbial
Betonad partikel
Verb 2–4
Objekt/ predikativ
Objekt/ Predikativ
Betonad partikel
Adverbial/ Prep-uttryck
Adverbial/ Prep-uttryck
Kopieringsunderlag 4
Satsscheman till Skriv-uppgiften s. 365
fritt för kopiering
Svenska impulser 2 – SVA Lärarhandledning carl-johan markstedt simon bogren Svenska impulser 2 – SVA Lärarhandledning ger dig stöd och inspiration till din undervisning i kursen svenska som andraspråk 2. Lärarhandledningen har samma upplägg som Svenska impulser 2 – SVA. Det innebär att varje kapitel i läroboken har ett motsvarande kapitel i lärarhandledningen. I lärarhandledningen finns: • Beskrivningar av kapitlens syfte och innehåll. • Förslag på arbetsgång till varje kapitel. • Extramaterial med tillhörande kopieringsunderlag. • Förslag på svar till samtliga Samtala om texten-frågor.
ISBN 978-91-523-5993-8