9789152359433 by Smakprov Media AB

Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se

Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Redaktör: Susanne Risberg Grafisk form och illustrationer: Anna Fridh Design AB Layout/Sättning: Jonas Veronesi – VERONESI AB Textbygget – Texttyper för sfi D, Lärarhandledning ISBN 978-91-523-5943-3 © 2020 Tiia Ojala och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Tryck: Livonia Print, Lettland 2020

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Innehållsförteckning Till läraren .................................................... 4 Språkutvecklande arbetssätt ........................... 5 Cirkelmodellen .............................................. 8 Formativ bedömning ..................................... 10 Läroplanen, kursplanen och kunskapskraven .... 12 Grammatik ................................................... 16 Övningsmästaren .......................................... 16 Kommentarer till varje kapitel ........................ 16

Kapitel 1 – Personliga brev ............................ 18

Kapitel 2 – Redogörande text ...................... 32 Kapitel 3 – Insändare .................................. 44 Kapitel 4 – Noveller ..................................... 58 Kapitel 5 – Faktatexter och resonemang ......... 66

Kapitel 6 – Sammanfattningar ...................... 78 Kapitel 7 – Textsamtal ................................. 86 Manus till hörförståelse ................................. 96 Facit till Textboken ...................................... 112 Facit till Lärarhandledningen ....................... 134

Till läraren Dina elever har redan kommit en bit på vägen i sin språkinlärning. Det är härligt! Men nu behöver eleverna klara av sista kursen i sfi. D-kursen kräver att du förbereder eleverna för livet med fortsatta studier eller i arbetslivet. Därför är det viktigt att du reflekterar lite extra över innehållet i din undervisning. Täcker det kunskapskraven för sfi D? Täcker det alla förmågor som eleverna ska träna? Får eleverna träna det som är relevant för dem i framtiden. Textbygget D gör just det — dvs. ger verktyg för att kunna lämna sfi och för att gå vidare. Det är viktigt att vi lärare använder moderna metoder, som forskningen anser vara de mest effektiva och framgångsrika, för elever med annat modersmål. På det sättet håller du en undervisning som både utmanar, är meningsfull och som stöttar eleven så att hen får möjligheter att utvecklas maximalt i sitt lärande. Genrepedagogikens cirkelmodell är ett framgångsrikt sätt att utveckla elevernas språk. Genrepedagogik handlar framför allt om hur man utvecklar elevernas skrivande men samtidigt utvecklas även andra förmågor — den muntliga produktionen, läsförståelse, hörförståelse, grammatik och den kommunikativa förmågan. När man dessutom fokuserar på de texttyperna i sin undervisning, som även kunskapskraven i läroplanen kräver, har man inte tagit några omvägar. Läromedlet Textbygget innehåller allt detta. Textbygget är stöttande samtidigt som det utmanar eleverna. På det sättet kan eleverna utveckla sitt språk optimalt. Textbygget har även ett formativt

förhållningssätt och innehåller självskattning, kamratrespons och lärarrespons. Grammatiken i läromedlet är relevant för just den berörda texttypen och som tränas i ett sammanhang. I övningsmästaren får eleverna dessutom helt gratis träna grammatik, ordkunskap och texttypen ytterligare. Textbygget ger en snabbare språkinlärning för eleverna i sfi kurs D.

Jag önskar dig lycka till i ditt arbete! Tiia Ojala Författaren till Textbygget

Språkutvecklande arbetssätt Att lära sig ett nytt språk är en tidskrävande och ansträngande process. Samtidigt har vuxna behov av att kunna hantera situationer i samhället som kräver ett abstrakt och mer avancerat språk. Vuxna behöver till exempel skriva personliga brev och olika typer av argumenterande texter samt förstå nyhetstexter, skönlitterära texter och faktatexter. Vuxna behöver även kunna resonera och redogöra. Allt detta kräver språk som inte alltid är på elevernas språkliga nivå. Men om man arbetar med sådant innehåll, blir undervisningen meningsfull. Eleverna får lära sig språket men även kunskaper om olika texttyper samt om vår kultur. För att kunna arbeta med mer krävande och utmanande områden i skolan behöver lärarna arbeta språkutvecklande och stötta eleverna aktivt i arbetet. Men vad är språkutvecklande undervisning? Enligt Anna Kaya (2016) kan språkutvecklande undervisning sammanfattas i sex punkter: 1. Undervisning som utgår från elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper. 2. Strukturerad undervisning som kännetecknas av meningsfullhet, höga förväntningar, kognitivt utmanande uppgifter samt ett tillåtande klimat. 3. Undervisning som erbjuder eleverna rik stöttning utifrån elevernas förutsättningar och behov. 4. Undervisning där elevernas modersmål används som resurs i lärandet. 5. Undervisning där eleverna ges stort talutrymme och många varierade möjligheter till interaktion, både i helklass och i mindre grupper. 6. Undervisning där eleverna får utveckla språk och kunskaper parallellt.

Förkunskaper Undervisning ska utgå från elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper. När man arbetar med vuxna invandrare är det viktigt att lyfta eleverna i undervisningen. De har sina kunskaper och erfarenheter med sig även om de inte alla gånger motsvarar de kunskaper och erfarenheter vi lärare har. Därför är det viktigt att börja med att ta fram vilka förkunskaper om arbetsområdet eleven har och anpassa undervisningen utifrån det. När man arbetar utifrån elevernas förkunskaper aktiveras eleverna om ämnet samtidigt som de går igenom några viktiga begrepp. I Textbygget arbetar eleverna med förförståelse genom att diskutera texttypen samt genom att förarbeta ord som kommer i texterna. På detta vis har eleverna lättare att ta sig an texterna. En diskussion om ämnet innan man läser texten är också ett sätt att aktivera förkunskaperna.

Kognitiva utmaningar Det är viktigt att vi har höga förväntningar på våra elever och att vi utgår från ett större sammanhang i vår undervisning. Ingenting får läras lösryckt utan allt ska ingå i en meningsfull helhet. Detta gäller alla delar i språket: läsförståelse, skrivande, samtal och kommunikativ förmåga samt grammatik. Om vi arbetar med tydlig koppling till kunskapskraven kommer de kognitiva utmaningarna oftast automatiskt. Det är utmanande att arbeta exempelvis med faktatexter, noveller eller redogörande texter som vi gör i Textbygget. Därför är det av stor vikt att ha ett tillåtande klassrumsklimat för att eleverna ska känna sig trygga med att arbeta på en utmanande nivå. För att kunna arbeta med kognitivt utmanande innehåll i sin undervisning, behöver vi stötta eleverna aktivt i sitt lärande. Annars kan de känna sig frustrerade för att de inte förstår undervisningen och därmed ger upp.

Stöttning För att möjliggöra undervisning på en utmanande nivå behöver eleverna stöttas i sitt lärande. Det innebär att eleven i sin undervisning befinner sig på en nivå där hen inte skulle klara sig på egen hand. Stöttning kan vara spontan, något som sker i en undervisningssituation utan att man har planerat in det. Men stöttning ska också planeras i undervisningen. I Textbygget finns stöttning bland annat på följande sätt: • Bilder – alls slags visualisering är stöttande för eleverna. Bilderna vi valt till Textbygget har alltid koppling till texterna eller övningarna. • Att arbeta med förförståelse – när vi aktiverat elevernas förförståelse har de lättare att läsa och förstå modelltexterna samt själva skapa liknande texter. • Skrivmallar – att eleverna har en mall om textens struktur och vissa stöttande ord för att kunna skapa en sådan text själva. • A-P-E-modellen (A står för Alla, P står för Par och E för Enskilt) – det är stöttande för eleverna att vi modellar och bearbetar tillsammans först innan eleverna behöver kunna det på egen hand. I A-P-E-modellen utgår vi från gruppövningar, går sedan till parövningar och i slutet till enskild nivå. Denna modell har använts till exempel i grammatikdelen men även i andra övningar till texterna. • I do – We do – You do (där I är läraren, We gruppen och You är eleven) – denna mall används i boken först och främst i skrivandet. Eleverna får först en mall om en texttyp, sedan skriver de en text tillsammans i samma genre och sist får eleven skriva på egen hand. We do-fasen är en väldigt viktig fas som ofta glöms i undervisningen. I den fasen tränar eleverna skrivande, något som de annars sällan gör. Stöttning kan även vara modersmålsstödet eller interaktionen i klassrummet, något som vi behandlar i punkterna nedan.

Modersmål Modersmålsstöd är också en slags stöttning men som vi sällan utnyttjar i våra klassrum. Att eleverna får sätta ord på något de lärt sig på sitt modersmål och sedan formulera det på svenska är ett effektivt sätt att lära sig språket. Det låter egentligen ganska självklart. Men alldeles för ofta splittrar vi språkgrupperna i sfi och försöker hindra eleverna att använda sitt modersmål. Men forskningen är tydlig: Förbjud aldrig modersmål i era klassrum utan dra nytta av dem! Det viktiga är dock att styra användandet av deras modersmål. Låt därför eleverna tänka och diskutera på modersmålet när de skriver eller läser på svenska, eller när de ska försöka förstå grammatik. I Textbygget har vi alltid i början av kapitlen en övning Förklara orden. Där har eleverna möjlighet att översätta till sitt modersmål eller annat språk de behärskar. Men alla kan inte skriva på modersmålet och då kan man förklara det på svenska i stället. Att använda modersmål som resurs i undervisningen är ändå ett synsätt som är positivt för elevernas språkinlärning.

Interaktion I Textbygget fokuseras mycket på grupparbete och interaktion. Eleverna bör ges mycket talutrymme för att kunna lära sig språket. I tysta klassrum är det svårt att utveckla sitt språk och dessutom är det muntliga alltid en viktig bro till det skriftliga. Eleverna måste samtala om det som är väsentligt och sätta ord på det de lär sig. I interaktion utvecklas inte bara språket utan även tänkandet. I Textbygget har vi styrt grupp- och parövningarna med hjälp av symbolerna. Vi har utgått för det mesta från A-P-E-modellen, som inte bara är interaktiv utan även stöttande. (Se mer i stycket ovan om Stöttning.) Varje gång eleverna arbetar tysta och ensamma, saknas interaktion och eleverna lämnas ensamma med sitt lärande. Därför är par- och gruppövningarna att föredra i de flesta av fallen.

Alla

Par

Enskilt

Språk och ämne Eleverna ska inte bara lära sig språket. De ska även lära sig om det svenska samhället och språkbruket. I Textbygget är själva texttyperna och dess innehåll sådana som hör till det svenska samhället och som eleverna bör lära sig enligt kunskapskraven samt sådant som hjälper eleverna i deras framtid. Det finns till exempel texter om föräldrapenning och sjukpenning. Även texter om bostadsmarknad, nättroll och skolsegregation finns med. Textbygget innehåller också instruktioner om vad man bör tänka på i en arbetsintervju samt hur man ska vara källkritisk. Även många diskussioner om kulturella skillnader finns med som ytterligare ökar elevernas medvetenhet om det svenska samhället.

Cirkelmodellen Cirkelmodellen är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Den använder man oftast när eleverna behöver skriva en text. Oftast utgår man från vissa ”basgenrer” som instruerande, återberättande, beskrivande, berättande, förklarande och argumenterande. I Textbygget D har vi utgått ifrån genrer som är typiska och användbara för vuxna elever inom kurs D i sfi samt sådana som krävs utifrån kunskapskraven: personliga brev, redogörande texter, insändare, noveller, faktatexter och resonemang, sammanfattningar och textsamtal. Även om kapitlet om textsamtal är

huvudsakligen ett muntligt kapitel fungerar även tänket på cirkelmodellen där. Cirkelmodellen har fyra faser: 1 Bygga upp kunskap inom ämnesområdet (förförståelse) 2 Studera modelltexter 3 Skriva en gemensam text 4 Skriva en individuell text

Skriva en individuell text

Bygga upp kunskap inom ämnesområdet

Skriva en gemensam text

Studera modelltexter

Denna modell förbättrar elevernas skriftliga förmåga effektivt och gör eleverna medvetna om sitt eget lärande. Det är viktigt att påpeka att trots att målet oftast är att skriva egen text, så ska processen innehålla mycket interaktion, muntliga övningar och att tänka högt-moment. Det muntliga ska vara grunden till det skriftliga. Om eleven inte behärskar det muntliga, så blir det ofta svårt med det skriftliga. Därför är det viktigt att alla elever får talutrymme i undervisningen. Även om alla texttyper inte är lika viktiga att kunna skriva på D-nivå (som t.ex. noveller) så ger cirkelmodellen även redskap att kunna läsa och förstå sådana texter bättre när eleverna fått jobba med alla fyra faser i cirkelmodellen. Dessutom ökar deras medvetenhet om språket. Cirkelmodellen utgår från modellen I do, we do, you do, där läraren först modellerar en texttyp, sen tränar man skrivandet tillsammans och sist skriver man själv.

Cirkelmodellens faser: Fas 1 Syftet med fas 1, förförståelsefasen, är att aktivera förkunskaperna hos eleverna innan man arbetar med en text. Fas 1 ska alltså göra det möjligt för eleverna att förstå modelltexterna. Förförståelse kan handla om frågor kring texttypen men även ordförrådet som modelltexterna har. Det kan även handla om bakgrundsinformation som krävs för att kunna förstå modelltexterna. Arbetar man grundligt i fas 1, kan eleverna till och med klara av att en svårare text än vad de skulle göra på egen hand. Fas 1 är alltså en viktig stöttning i arbetsgången.

Fas 2 I fas 2 studerar vi olika modelltexter för att få förebilder hur de respektive texttyperna ska se ut. Dessutom arbetar vi i Textbygget med läsförståelseuppgifter, repeterar ordförrådet, diskuterar ämnet samt studerar strukturen och de typiska dragen för texttypen. Även grammatik som kopplas till texttypen och hörförståelseuppgifter kommer i fas 2. Här kan ni även med fördel arbeta med Övningsmästaren för att ytterligare befästa grammatiken och ordförrådet.

Fas 3 I fas 3 skriver gruppen en gemensam text. Här får eleverna träna ytterligare på hur man skriver en text inom genren. Det är eleverna som står för innehållet men det är läraren som styr skrivandet med sina frågor. I samtal med varandra skapar gruppen alltså en gemensam text som läraren visar på tavlan. När eleverna använder alldeles för vardagliga uttryck, bör läraren styra till det ämnestypiska. Även när eleverna hamnar fel, exempelvis i strukturen, bör läraren leda arbetet tillbaka till rätt bana. Innan man sätter igång skrivandet bör läraren och eleverna först komma överens om innehållet i den gemensamma texten så att alla styr arbetet till samma håll. Att arbeta med tankekarta kan vara ett sätt att göra det. Ett annat sätt kan vara att samtala med varandra om innehållet innan man skriver tillsammans. Skrivmallen är ett viktigt redskap i skrivprocessen. Fas 3 är viktig och stöttar elevernas individuella skrivande i fas 4. Eleverna får träna det som sagts och tränats om texttypen i fas 2.

Fas 4 I fas 4 skriver eleverna sina egna texter. Har man arbetat med de tre faserna innan fas 4, bör de flesta elever klara av att skriva sina egna texter. Även om slutresultatet skiljer sig från elev till elev, är målet att alla lyckas att producera en egen text. Fungerar det ändå inte bör två elever samarbeta med varandra och skriva en text tillsammans. En elev ska aldrig utsättas för en situation där hen helt misslyckas med sitt skrivande. Skrivmallen är ett viktigt verktyg i fas 4, på samma sätt som i fas 3.

Fas 5 Cirkelmodellen innehåller endast fyra faser. Men arbetet är inte slut efter att eleven har producerat sin egen text. Därför har jag lagt till fas 5 i Textbygget. I fas 5 får eleven bedöma sin egen text med hjälp av checklistan. Därefter ska kamraten ge respons på texten och sen ska eleven bearbeta sin text. Annars sker inte något ytterligare lärande. Vi får inte heller glömma lärarens respons på elevarbetet. Även utvärdering hör till fas 5.

Formativ bedömning Formativ bedömning är ett redskap för lärande både för eleven och för läraren. Den synliggör lärandet så att eleven vet vad hen kan, vart hen ska och hur hen ska nå målen. Att synliggöra elevens lärande är bra för läraren så att hen kan anpassa sin undervisning utifrån eleven. Formativ bedömning består oftast av fem olika delar enligt Dylan William (Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken, 2013). 1. Tydliggöra målen 2. Klassrumsklimatet 3. Feedback 4. Kamratrespons 5. Självbedömning

Tydliggöra målen I Textbygget börjar vi varje kapitel med I detta kapitel får du träna på … Detta är ett sätt att tydliggöra målen för eleverna. Eleverna får en känsla av vad de kommer att arbeta i kapitlet. Dessutom får eleverna läsa lite fakta om texttypen som ytterligare tydliggör målen för området.

Klassrumsklimatet Vad gäller klassrumsklimatet är det viktigt att ha det elevcentrerat. Det är elevernas språk som ska utvecklas och därmed är det de som ska använda språket aktivt på lektionerna. Eleverna måste få tala, sätta ord på sin kunskap, visa sin kunskap och nå fram till målet. Därför betonas denna typ av gruppuppgifter i Textbygget. Det är också viktigt att erbjuda tillfällen att lyckas. Klassrumsklimatet måste vara sådant där eleven vill och får möjligheter att lära sig. Dock är det viktigt att betona att det fortfarande är läraren som styr undervisningen. När uppgiften görs i grupp, är det läraren som styr, men i dialog med eleverna. Läraren styr såklart även när ny kunskap lärs in.

Feedback Feedback ska alltid vara sådant som visar vägen framåt för eleven. Eleven ska samtidigt känna sig stärkt i sitt lärande när hen får feedback. Vi måste undvika att ge för mycket negativ feedback, utan balansen måste vara så att eleven både får konstruktiv feedback om hur man kan utveckla sina kunskaper och feedback som visar vad hen har gjort bra. Välj alltså dina strider och ta endast upp de fel som är mest avgörande för texten och sådana som ni har tränat. Det är bättre att eleven lär sig en sak bra än att hen ser väldigt många fel och ger upp. Dessutom ska eleven inte straffas för fel som hen inte riktigt fått undervisning om. Ge gärna feedback kontinuerligt under lektionerna men även efter att eleven avslutat sitt arbete, efter självbedömning och kamratrespons samt bearbetning av text. All feedback måste vara konkret så att eleven förstår den. Feedback som Utveckla, Skriv mer eller Skriv med egna ord är inte tydliga för eleven. Du kan istället exempelvis skriva: Underbar novell! Fundera gärna på ditt avslut en gång till. Kan du ändra det till något mer oväntat och mer överraskande? Eller: Din insändare har alla de rätta delarna för en insändare. Du kan göra din text bättre om du beskriver lite varför du tycker som du gör. Nu konstaterar du bara att du anser något men inte varför. Utveckla alltså lite mer dina argument genom att fundera på varför du har den åsikten.

Helst ska du skriva flera positiva saker om elevens text: Du skriver en redogörande

text med korrekt fakta och i en logisk ordning. Dessutom har du lyckats bra med tilltalet samt använder många relevanta ämnesspecifika ord. Men det har kommit in ett par värderingar i din text. Kan du hitta dem och ändra så att språket blir helt neutralt? Rätta även gärna dina små stavfel.

Kamratrespons Kamratrespons är ett sätt att sätta ord på kunskaperna. Eleverna ska träna på att ge respons till varandra genom att läsa varandras texter. Genom respons utvecklas skribentens text men även läsaren får nya insikter om hur man skulle kunna skriva i stället. Det är viktigt att tänka på att det positiva väger mer än det som ska utvecklas. Om eleven har svårt att skriva respons kan hen utgå från listan i självbedömningen. Guida då eleven genom att ställa konkreta frågor som t.ex. Har din kamrat en rubrik? Är det en bra rubrik? Har din kamrat en inledning? Efter kamratrespons är det viktigt att eleven bearbetar sin text. Annars sker inte något lärande hos skribenten.

Självbedömning Självbedömning kan eleven träna med hjälp av checklistan i Textbygget. Det är ett sätt att bli medveten om sitt eget lärande och de olika delar som behövs när man skriver en text. På samma sätt som i kamratresponsen är det viktigt att bearbeta sin text efter att man sett vad som behöver utvecklas. Jag har lagt till en del i Textbygget som också ger redskap för eleven att reflektera över sitt eget lärande, nämligen utvärdering. Det är också en slags självbedömning men inte bara kopplad till egen text utan till hela arbetet med texttypen. Eleverna får även bedöma sina ordkunskaper till de respektive texttyper i sista övningen i kapitlet. I den övningen får de sätta kryss för de ord som eleven behärskar.

Läroplanen, kursplanen och kunskapskraven I allt vårt arbete måste vi utgå från våra styrdokument. Läroplanen, kursplanen och de kunskapskraven som är tillsatta till respektive kurser ska styra vårt arbete som lärare. Det är inte meningsfullt att arbeta med något annat än det som krävs i kunskapskraven. Gör vi det så slösar vi bort viktig tid för att hinna med alla kurser. Så här låter sfi-utbildningens mål och karaktär: Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla – sin förmåga att läsa och skriva svenska – sin förmåga att tala, samtala, läsa, lyssna och förstå svenska i olika sammanhang – sin förmåga att anpassa språket till olika mottagare och situationer – ett gott uttal – insikter i hur man lär sig språk – inlärnings- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling – sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation – sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.

I Textbygget får eleverna utveckla sina förmågor att läsa och skriva samt tala, samtala, lyssna och förstå svenska. Varje kapitel är uppbyggt så att alla de delar är med. Vi diskuterar även vilka mottagare texterna har samt i vilka situationer språket kan användas. Genom formativ bedömning (Läs mer på sidan 10.) får eleverna utveckla sina insikter i hur man lär sig språk och inlärnings- och kommunikationsstrategier.

Det får man även träna med hjälp av lässtrategierna som betonas extra mycket i boken. Digital teknik får eleverna öva när de skriver sina texter digitalt men även när de arbetar med Övningsmästaren. Ett bra uttal kan man träna genom att samtala men också genom medveten stöttning från läraren. Eftersom eleverna har olika språkliga bakgrunder har vi inte tagit med uttal aktivt i boken. Läraren kan stötta elever mer individuellt med just de uttalsdelarna som är relevanta för eleven. Källkritik har den senaste tiden blivit viktigare och viktigare och det tränar eleverna i kapitel 6, Sammanfattningar. Vidare står det i kursplanens syfte: Utbildningen ska ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.

Detta har styrt innehållet i texterna i Textbygget. Vi har tagit med innehåll som till exempel personliga brev, fakta som berör svenska myndigheter och olika aktuella ämnen men också nyheter som är relevanta för vuxna samt hur man argumenterar om olika ämnen. I Textbygget har vi utgått från de texttyper som är relevanta och användbara för vuxna elever på D-nivå i sfi. Texttyperna har även en direkt koppling till kunskapskraven. • • • • • • •

Personliga brev Redogörande texter Insändare Noveller Faktatexter och resonemang Sammanfattningar Textsamtal

Dessutom finns det inledande sidor i boken om vilka lässtrategier eleven kan använda när hen läser olika texter. I tabellen ser du vilka kunskapskrav man arbetar med och tränar i de respektive kapitlen i Textbygget. Jag har utgått från kunskapskraven för E men det är samma förmågor som gäller för de andra betygskriterierna.

Hörförståelse

Texttyp

Eleven kan förstå tydligt tal i informella och mer formella situationer i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Eleven visar sin förståelse för berättelser, beskrivningar, samtal, diskussioner, information och nyheter som rör bekanta ämnen genom att göra sammanfattningar av huvudinnehållet. Eleven visar sin förståelse för detaljerade och tydliga muntliga instruktioner genom att på ett i huvudsak fungerande sätt agera utifrån dem.

Läsförståelse