9789152359396

Svenska som andraspråk för

Kristina Asker

grundläggande

vuxenutbildning

Grundhjulet start vänder sig till vuxna som studerar svenska som andraspråk inom den grundläggande vuxenutbildningen.

Läromedlet tar vid där sfi slutar och förbereder för de senare kurserna inom grundläggande SVA, i första hand delkurs 1.

Grundhjulet start innehåller fyra kapitel med olika fokus • Det första kapitlet handlar om att berätta.

• Det andra om att instruera.

• Det tredje om att beskriva.

• Det fjärde kapitlet handlar om att dela med sig av sina åsikter.

Alla texter är inlästa och går att lyssna på gratis på vår sajt Övningsmästaren www.ovningsmastaren.se. Där finns också ordlistor med förklaringar till bokens texter.

ISBN 978-91-523-5939-6

Kristina Asker

I varje kapitel möter eleverna sex korta texter om varierande ämnen. Kapitlen inleds med övningar i att lyssna. Därefter får eleverna öva på att tala, läsa och slutligen skriva. Dessutom innehåller varje kapitel grammatikövningar som repeterar det mest grundläggande från sfi; verb, adjektiv, substantiv, tempus och ordföljd. Utöver det finns också övningar för att minnas nya ord, övningar som låter eleverna använda de nya orden, övningar i stavningskontroll, styckeindelning, och skiljetecken samt övningar i studieteknik.

Grundhjulet

Kristina Asker

Grundhjulet start

Grundhjulet start

start

Till dig som ska arbeta med Grundhjulet start

Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Redaktör: Daniel Bastviken Grafisk form: Lena Eklund/Kolofon Illustrationer: Susanne Engman Illustration & Design Grundhjulet – start ISBN 978-91-523-5939-6 © 2020 Kristina Asker och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningssamordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Livonia Print, Lettland 2020

Du har kanske nyligen avslutat SFI och ska nu påbörja studier i svenska på grundläggande nivå. Genom att arbeta med Grundhjulet start kan du befästa de kunskaper du redan har och samtidigt lära dig nya saker och öva på språket i flera olika sammanhang. Det gör du genom att lyssna, samtala, läsa och skriva. De texter och övningar du möter i Grundhjulet start förbereder dig för lite längre och mer komplexa texter än sådana som du kanske läst tidigare. Boken förbereder dig också för att skriva och tala om mer komplexa saker. Du får öva upp dina strategier för att förstå vad du läser och hör, öva på uttal och anpassa ditt språk efter olika sammanhang, både muntligt och skriftligt. Dessutom får du öva mer på grammatik och textbindning och lära dig om hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Du får öva på strategier för att minnas och lära, till exempel genom att använda stödord och tankekartor. Övningarna i boken ger dig rikliga tillfällen att delta i samtal och diskussioner och öva på att berätta om olika ämnen.

Grundhjulet start består av fyra kapitel som vart och ett inne­ håller sex korta texter om olika teman. Texterna är berättande, instruerande, beskrivande och argumenterande och har ett mycket varierat innehåll. Till varje kapitel finns hörövningar, samtalsövningar samt läs- och skrivövningar. Varje kapitel innehåller också grammatikövningar som anknyter till texter­ na i kapitlet. Genom de olika arbetsuppgifterna får du många möjligheter att träna på de nya orden. Ett facit finns så att du kan rätta övningarna själv. På övningsmästaren.se hittar du ljudfiler, ordlistor och ordförklaringar.

Lycka till med arbetet!

Kristina Asker

Till dig som ska arbeta med Grundhjulet start

Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Redaktör: Daniel Bastviken Grafisk form: Lena Eklund/Kolofon Illustrationer: Susanne Engman Illustration & Design Grundhjulet – start ISBN 978-91-523-5939-6 © 2020 Kristina Asker och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningssamordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Livonia Print, Lettland 2020

Du har kanske nyligen avslutat SFI och ska nu påbörja studier i svenska på grundläggande nivå. Genom att arbeta med Grundhjulet start kan du befästa de kunskaper du redan har och samtidigt lära dig nya saker och öva på språket i flera olika sammanhang. Det gör du genom att lyssna, samtala, läsa och skriva. De texter och övningar du möter i Grundhjulet start förbereder dig för lite längre och mer komplexa texter än sådana som du kanske läst tidigare. Boken förbereder dig också för att skriva och tala om mer komplexa saker. Du får öva upp dina strategier för att förstå vad du läser och hör, öva på uttal och anpassa ditt språk efter olika sammanhang, både muntligt och skriftligt. Dessutom får du öva mer på grammatik och textbindning och lära dig om hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Du får öva på strategier för att minnas och lära, till exempel genom att använda stödord och tankekartor. Övningarna i boken ger dig rikliga tillfällen att delta i samtal och diskussioner och öva på att berätta om olika ämnen.

Grundhjulet start består av fyra kapitel som vart och ett inne­ håller sex korta texter om olika teman. Texterna är berättande, instruerande, beskrivande och argumenterande och har ett mycket varierat innehåll. Till varje kapitel finns hörövningar, samtalsövningar samt läs- och skrivövningar. Varje kapitel innehåller också grammatikövningar som anknyter till texter­ na i kapitlet. Genom de olika arbetsuppgifterna får du många möjligheter att träna på de nya orden. Ett facit finns så att du kan rätta övningarna själv. På övningsmästaren.se hittar du ljudfiler, ordlistor och ordförklaringar.

Lycka till med arbetet!

Kristina Asker

Innehåll 1. Livet i Sverige 7

3. I naturen 73

Lyssna – sex berättelser 8 Bahar Pars 8 Jerzy Sarnecki 10 Mouna Esmaeilzadeh 12 Tony Irving 14 Hamid Zafar 16 Suad Ali 18

Lyssna – sex beskrivningar 74 Älgen 74 Moln 76 Tussilago 78 Bakterier 80 Östersjön 82 Granit 84

Tala 20

Tala 86

Läsa – Bahar Pars 21

Läsa – Moln 87

Skriva 24

Läsa – Moln av Karin Boye 91

Ta reda på mer 25

Skriva 92

Grammatik: tempus, verbformer 26

Ta reda på mer 93

Tänk på: rubriker, stavningskontroll, tankekarta 28

Grammatik: adjektiv, komparation 94

Texter 30

Tänk på: styckeindelning 100 Texter 105

2. Gör så här! 37 Lyssna – sex instruktioner 38 Så frön 38 Baka matbröd 40 Studera effektivt 42 Så kan du minska ditt avfall 44 Brygga te i kanna 46 Så skyddar du dig mot solen 48

4. – Det måste bli en ändring! 111 Lyssna – sex inlägg 112

Tala 50

Se till att alla barn lär sig simma! 112 Gå aldrig ut i mörker utan reflexer! 114 Låt alla få en kolonilott! 116 Sluta skräpa ner! 118 Gör skolan mindre teoretisk! 120 Stoppa planerna på stenbrott! 122

Läsa – Studera effektivt 51

Tala 124

Skriva 55

Läsa – Sluta skräpa ner! 126

Ta reda på mer 56

Skriva 129

Grammatik: imperativ, partikelverb, possessiva pronomen 57

Ta reda på mer 130

Tänk på: skiljetecken, stor och liten bokstav 62

Grammatik: ordföljd, direkt och indirekt tal, satsadverbial 131

Texter 66

Tänk på: strategier för att förstå ord 138 Texter 142

Innehåll 1. Livet i Sverige 7

3. I naturen 73

Lyssna – sex berättelser 8 Bahar Pars 8 Jerzy Sarnecki 10 Mouna Esmaeilzadeh 12 Tony Irving 14 Hamid Zafar 16 Suad Ali 18

Lyssna – sex beskrivningar 74 Älgen 74 Moln 76 Tussilago 78 Bakterier 80 Östersjön 82 Granit 84

Tala 20

Tala 86

Läsa – Bahar Pars 21

Läsa – Moln 87

Skriva 24

Läsa – Moln av Karin Boye 91

Ta reda på mer 25

Skriva 92

Grammatik: tempus, verbformer 26

Ta reda på mer 93

Tänk på: rubriker, stavningskontroll, tankekarta 28

Grammatik: adjektiv, komparation 94

Texter 30

Tänk på: styckeindelning 100 Texter 105

2. Gör så här! 37 Lyssna – sex instruktioner 38 Så frön 38 Baka matbröd 40 Studera effektivt 42 Så kan du minska ditt avfall 44 Brygga te i kanna 46 Så skyddar du dig mot solen 48

4. – Det måste bli en ändring! 111 Lyssna – sex inlägg 112

Tala 50

Se till att alla barn lär sig simma! 112 Gå aldrig ut i mörker utan reflexer! 114 Låt alla få en kolonilott! 116 Sluta skräpa ner! 118 Gör skolan mindre teoretisk! 120 Stoppa planerna på stenbrott! 122

Läsa – Studera effektivt 51

Tala 124

Skriva 55

Läsa – Sluta skräpa ner! 126

Ta reda på mer 56

Skriva 129

Grammatik: imperativ, partikelverb, possessiva pronomen 57

Ta reda på mer 130

Tänk på: skiljetecken, stor och liten bokstav 62

Grammatik: ordföljd, direkt och indirekt tal, satsadverbial 131

Texter 66

Tänk på: strategier för att förstå ord 138 Texter 142

kapitel 1

Livet i Sverige I det här kapitlet kommer du att ta del av berättelser om sex olika personer som är födda utanför Sverige. De är nu etablerade i landet och berättar här om sina liv. Du kommer att få lyssna, läsa, tala och skriva om vad de berättar. Grammatiken som övas i kapitlet handlar om tempus, verbens tidsformer. Du får också tips på hur du skriver rubrik, använder stavningskontroll på datorn och gör en tankekarta.

7

kapitel 1

Livet i Sverige I det här kapitlet kommer du att ta del av berättelser om sex olika personer som är födda utanför Sverige. De är nu etablerade i landet och berättar här om sina liv. Du kommer att få lyssna, läsa, tala och skriva om vad de berättar. Grammatiken som övas i kapitlet handlar om tempus, verbens tidsformer. Du får också tips på hur du skriver rubrik, använder stavningskontroll på datorn och gör en tankekarta.

7

Suad Ali – statsvetare För Suad Ali är det viktigt att tro på sina drömmar och att inte ge upp. Här får du höra mer om henne.

ORDLISTA ett inbördeskrig, en situation, -er (en) asyl (en) statsvetenskap en representant, -er ett forum, att utse

18

01-176 Grundhjulet_start_inlaga.indd 18

en supertalang, -er att medverka en migration, -er återkommande en krönika, -or en expert, -er en flyktingkvot, -er

en styrka, -or en studievägledare, driftig en ambition, -er att brinna för något internationell (en) uppmuntran

livet i sverige

2020-06-12 11:05

Uppgifter a När Suad Ali föddes i Somalia var det b Hennes familj fick

. i Sverige.

c Hon växte upp i

, i Åtvidaberg och Linköping.

d Det var en hitta sin utbildning.

som hjälpte henne att

e Hon studerade

på Linköpings universitet.

f Som student var hon Sveriges största forum för unga ledare, One Young World. g Hon skriver

på världens

i tidningen Chef.

h Hon arbetar på Sveriges flyktingkvot.

som expert på

i För Suad Ali är det viktigt att tro på sina drömmar och att inte upp. j Hon har fått k Hon är l Hon internationellt.

från sina föräldrar och syskon. och full av ambition. för att hjälpa människor och arbeta

m Hon har kunnat göra verklighet av sina drömmar genom den hon fått.

När du har lyssnat flera gånger och gjort uppgifterna kan du lyssna en gång till och följa med i texten. Den står på sidan 36.

OBS! Alla de sex personerna i kapitel 1 kan du hitta mer information om genom att söka på internet. De har bland annat medverkat i programmet ”Sommar i P1”.

På P1:s webbplats kan du lyssna på när de själva berättar om sina liv.

livet i sverige

01-176 Grundhjulet_start_inlaga.indd 19

19

2020-06-12 11:05

TALA

LÄSA

A Uttalsuppgifter Uppgifter 1 Välj en av de sex berättelserna och träna på att uttala de nya ord som presenteras i ordlistan till berättelsen. Lyssna på hur orden uttalas i sitt sammanhang i berättelsen och säg efter. Säg efter många gånger så att uttalet sitter.

2 Välj en annan av de sex berättelserna. Arbeta i par med orden i ordlistan till berättelsen. Fråga varandra vad orden betyder och förklara med egna ord (eller med en synonym). Använd lexikon och ordböcker om ni är osäkra på betydelsen. Turas om att fråga och förklara. Tänk också på hur orden uttalas så att ni verkligen blir förstådda.

3 Skriv ner tio meningar där du använder ord från ordlistan i uppgift A 1 som var helt nya för dig. Träna på att säga meningarna med så tydligt uttal som möjligt. Säg meningarna många gånger, spela gärna in och lyssna på dig själv för att höra hur du låter.

B Samtalsuppgifter 1 Sex personer a Arbeta i par eller i grupper om tre. Lyssna på någon av de sex olika personerna en gång till. Fördela så att ni lyssnar på olika personer. b Anteckna stödord för att minnas det som berättas. Förbered er på att återge det som sagts muntligt. c Berätta för varandra i den lilla gruppen. Försök göra din berättelse så tydlig som möjligt.

2 Din egen berättelse a Fundera på vilka viktiga händelser i ditt liv som haft stor betydelse för dig och som som du vill dela med dig av. Skriv stödord på svenska. b Förbered dig på att berätta med hjälp av stödorden. c Sitt i par eller grupper om tre och berätta för varandra.

3 En annan berättelse a Förbered dig på att berätta om en person du känner eller en släkting.

Ta reda på något viktigt som den personen har gjort eller varit med om. Anteckna stödord och skriv gärna en tankekarta (se sidan 30).

Du har lyssnat på berättelsen om Bahar Pars. Läs nu texten och svara på frågorna genom att kryssa för rätt alternativ. Börja med att repetera orden på sidan 8. Läs med penna i hand och stryk under ord du inte förstår.

Bahar Pars – skådespelare Bahar Pars är en skådespelare som bland annat har blivit uppmärksammad för sin roll i en film som heter ”En man som heter Ove”. Bahar Pars har rötter i Iran och kom till Sverige när hon var 10 år. Tillsammans med sina föräldrar och syskon bodde hon första tiden i Sverige i Trelleborg i Skåne. Hon gillade Trelleborg, gick i skolan och började tala skånska. Efter en tid flyttade hennes mamma och barnen till Stockholm. Så fort hon hade flyttat dit ändrade hon sitt sätt att tala för att låta mer som klasskamraterna i Stockholm. Hon var duktig i idrott, särskilt på att springa snabbt, men trivdes egentligen inte så bra i skolan. I gymnasiet fick hon intresse för att skåde­spela och upptäckte att hon hade talang för det. Att bli skådespelare blev en dröm hon ville satsa på!

Efter utbildning på Teaterhögskolan i Stockholm arbetade hon sedan framgångsrikt på flera teatrar och spelade olika film­roller. Genom filmen ”En man som heter Ove” blev hon känd runtom i Sverige. Filmen nominerades 2017 till en Oscar som bästa utländska film. Förutom att skådespela skriver Bahar Pars också manus och regisserar. 2015 fick hennes kort­­film ”Rinkebysvenska” priset Årets bästa film. I intervjuer har Bahar Pars sagt att hon tror det var bra att hon kom till Sverige. Hon har fått så många perspektiv, är varken svensk eller iranier utan något mitt emellan. Nu har hon vant sig vid det och genom sina filmer vill hon vara en förebild och förändra.

b Öva på din berättelse muntligt. c Sitt i par eller grupper om tre och berätta för varandra.

20

livet i sverige

livet i sverige

21

TALA

LÄSA

A Uttalsuppgifter Uppgifter 1 Välj en av de sex berättelserna och träna på att uttala de nya ord som presenteras i ordlistan till berättelsen. Lyssna på hur orden uttalas i sitt sammanhang i berättelsen och säg efter. Säg efter många gånger så att uttalet sitter.

2 Välj en annan av de sex berättelserna. Arbeta i par med orden i ordlistan till berättelsen. Fråga varandra vad orden betyder och förklara med egna ord (eller med en synonym). Använd lexikon och ordböcker om ni är osäkra på betydelsen. Turas om att fråga och förklara. Tänk också på hur orden uttalas så att ni verkligen blir förstådda.

3 Skriv ner tio meningar där du använder ord från ordlistan i uppgift A 1 som var helt nya för dig. Träna på att säga meningarna med så tydligt uttal som möjligt. Säg meningarna många gånger, spela gärna in och lyssna på dig själv för att höra hur du låter.

B Samtalsuppgifter 1 Sex personer a Arbeta i par eller i grupper om tre. Lyssna på någon av de sex olika personerna en gång till. Fördela så att ni lyssnar på olika personer. b Anteckna stödord för att minnas det som berättas. Förbered er på att återge det som sagts muntligt. c Berätta för varandra i den lilla gruppen. Försök göra din berättelse så tydlig som möjligt.

2 Din egen berättelse a Fundera på vilka viktiga händelser i ditt liv som haft stor betydelse för dig och som som du vill dela med dig av. Skriv stödord på svenska. b Förbered dig på att berätta med hjälp av stödorden. c Sitt i par eller grupper om tre och berätta för varandra.

3 En annan berättelse a Förbered dig på att berätta om en person du känner eller en släkting.

Ta reda på något viktigt som den personen har gjort eller varit med om. Anteckna stödord och skriv gärna en tankekarta (se sidan 30).

Du har lyssnat på berättelsen om Bahar Pars. Läs nu texten och svara på frågorna genom att kryssa för rätt alternativ. Börja med att repetera orden på sidan 8. Läs med penna i hand och stryk under ord du inte förstår.

Bahar Pars – skådespelare Bahar Pars är en skådespelare som bland annat har blivit uppmärksammad för sin roll i en film som heter ”En man som heter Ove”. Bahar Pars har rötter i Iran och kom till Sverige när hon var 10 år. Tillsammans med sina föräldrar och syskon bodde hon första tiden i Sverige i Trelleborg i Skåne. Hon gillade Trelleborg, gick i skolan och började tala skånska. Efter en tid flyttade hennes mamma och barnen till Stockholm. Så fort hon hade flyttat dit ändrade hon sitt sätt att tala för att låta mer som klasskamraterna i Stockholm. Hon var duktig i idrott, särskilt på att springa snabbt, men trivdes egentligen inte så bra i skolan. I gymnasiet fick hon intresse för att skåde­spela och upptäckte att hon hade talang för det. Att bli skådespelare blev en dröm hon ville satsa på!

Efter utbildning på Teaterhögskolan i Stockholm arbetade hon sedan framgångsrikt på flera teatrar och spelade olika film­roller. Genom filmen ”En man som heter Ove” blev hon känd runtom i Sverige. Filmen nominerades 2017 till en Oscar som bästa utländska film. Förutom att skådespela skriver Bahar Pars också manus och regisserar. 2015 fick hennes kort­­film ”Rinkebysvenska” priset Årets bästa film. I intervjuer har Bahar Pars sagt att hon tror det var bra att hon kom till Sverige. Hon har fått så många perspektiv, är varken svensk eller iranier utan något mitt emellan. Nu har hon vant sig vid det och genom sina filmer vill hon vara en förebild och förändra.

b Öva på din berättelse muntligt. c Sitt i par eller grupper om tre och berätta för varandra.

20

livet i sverige

livet i sverige

21

Uppgifter 1

Vad heter filmen som gjorde Bahar Pars mer allmänt känd? a En man som heter Lars b Mannen i Sverige c En man som heter Ove

9 Vad vill Bahar Pars vara? a en nominering b en förebild för andra c en filmroll

2 Var föddes Bahar Pars? a i Sverige b i Iran c i Trelleborg

Fler uppgifter

3 Vilken dialekt talade hon den första tiden i Sverige? a skånska b värmländska c gotländska 4 Varför ändrade hon sin dialekt när hon flyttat till Stockholm? a Hon ville prata som sina klasskamrater. b Klasskamraterna förstod inte vad hon sa. c Den dialekt hon talade var svår för henne.

5 Vad upptäckte hon i gymnasieåldern? a att hon ofta drömde b att hon var duktig på att springa snabbt c att hon hade skådespelartalang

1

Arbeta i par och svara kort på följande frågor. a Vad får du veta om Bahar Pars bakgrund? b Vad har hon blivit känd för? c Vad gör hon idag? d Varför valde hon det yrke hon har? e Vad tycker hon om att ha rötter i två länder?

2 Arbeta med de ord du strukit under och som du först inte förstod. Slå upp orden. Läs meningarna där orden förekommer en gång till. Försäkra dig om att du förstått dem.

3 Läs någon av de andra texterna som du lyssnat på (står på sidan 32–36). Skriv fem frågor till den text du har valt. Arbeta i par eller i grupper om tre och byt frågor med varandra. Svara muntligt på kamraternas frågor. Diskutera svaren med varandra.

6 Var utbildade hon sig? a på olika teatrar i Sverige b på Teaterhögskolan i Stockholm c på en teaterhögskola i Iran 7

8 Varför tror hon att det var bra att hon kom till Sverige? a Nu har hon sina rötter i Sverige. b Hon har fått många olika perspektiv. c Hon har inte fått några perspektiv.

Vad gör Bahar Pars förutom att skådespela? a spelar in musik b regisserar c arbetar på Teaterhögskolan

22

livet i sverige

livet i sverige

23

Uppgifter 1

Vad heter filmen som gjorde Bahar Pars mer allmänt känd? a En man som heter Lars b Mannen i Sverige c En man som heter Ove

9 Vad vill Bahar Pars vara? a en nominering b en förebild för andra c en filmroll

2 Var föddes Bahar Pars? a i Sverige b i Iran c i Trelleborg

Fler uppgifter

3 Vilken dialekt talade hon den första tiden i Sverige? a skånska b värmländska c gotländska 4 Varför ändrade hon sin dialekt när hon flyttat till Stockholm? a Hon ville prata som sina klasskamrater. b Klasskamraterna förstod inte vad hon sa. c Den dialekt hon talade var svår för henne.

5 Vad upptäckte hon i gymnasieåldern? a att hon ofta drömde b att hon var duktig på att springa snabbt c att hon hade skådespelartalang

1

Arbeta i par och svara kort på följande frågor. a Vad får du veta om Bahar Pars bakgrund? b Vad har hon blivit känd för? c Vad gör hon idag? d Varför valde hon det yrke hon har? e Vad tycker hon om att ha rötter i två länder?

2 Arbeta med de ord du strukit under och som du först inte förstod. Slå upp orden. Läs meningarna där orden förekommer en gång till. Försäkra dig om att du förstått dem.

3 Läs någon av de andra texterna som du lyssnat på (står på sidan 32–36). Skriv fem frågor till den text du har valt. Arbeta i par eller i grupper om tre och byt frågor med varandra. Svara muntligt på kamraternas frågor. Diskutera svaren med varandra.

6 Var utbildade hon sig? a på olika teatrar i Sverige b på Teaterhögskolan i Stockholm c på en teaterhögskola i Iran 7

8 Varför tror hon att det var bra att hon kom till Sverige? a Nu har hon sina rötter i Sverige. b Hon har fått många olika perspektiv. c Hon har inte fått några perspektiv.

Vad gör Bahar Pars förutom att skådespela? a spelar in musik b regisserar c arbetar på Teaterhögskolan

22

livet i sverige

livet i sverige

23

SKRIVA Du har läst och lyssnat på korta texter som återger olika händelser som varit viktiga i olika personers liv. Nu ska du själv skriva. Tänk då på att använda så många nya ord du kan när du skriver. På så sätt tränar du förståelsen för orden och lär dig att använda dem.

Skrivuppgifter 1 Sex personer a Lyssna på de olika berättelserna på s. 8–18 en gång till.

Välj ut en av berättelserna som du är extra intresserad av. b Anteckna vad du minns utan att läsa texten. Läs därefter texten (du hittar alla texter på s. 31–36). c Gör gärna en tankekarta för att få struktur på dina anteckningar (se sidan 30). Om du vill kan du använda följande frågor när du gör tankekartan.

• Vad vet du om personens bakgrund? När kom personen till Sverige? Var växte personen upp?

• Vad gör personen idag?

• Vilka speciella händelser eller insikter har haft betydelse för personen?

• Vet du något om vad personen tycker och tänker?

Vad i så fall? d Skriv ett kort referat av texten. Titta inte i texten när du skriver referatet men utgå gärna från tankekartan.

2 Min berättelse Skriv och berätta om någon eller några viktiga händelser som haft stor betydelse för dig. Använd anteckningarna du gjorde inför uppgift 2 på sidan 20 (TALA). Du kan också utgå från frågorna till tankekartan (uppgift 1 c på den här sidan).

4 Byt texter med varandra. a Läs varandras texter. Skriv vad som fungerar bra med kamratens text. b Anteckna kort vad som skulle förbättra texten. c Om det är något du inte förstår ber du om en förklaring. d Diskutera texterna och förslagen med varandra. e Gör eventuella ändringar i texten efter din kamrats läsning.

5 Skriv frågor till texten På sidan 31–36 kan du läsa övriga texter du har lyssnat på.

Det finns inga färdiga frågor till fem av dem. Arbeta i par och välj ut var sin text som ni inte arbetat så mycket med ännu.

Skriv fem frågor till den text du valt. Byt där­efter texter, läs och svara på frågorna skriftligt. Rätta varandras svar.

TA REDA PÅ MER Ta reda på mer om någon av de personer du har arbetat med i det här kapitlet. Genom att söka på internet, lyssna på Sommar i P 1, titta på tv-program, titta på bilder, läsa i tidningsartiklar, uppslagsböcker och andra böcker kan du få veta betydligt mer om personerna. Du kan också söka på internet men tänk på att alltid noga värdera den information du får. Ställ följande frågor: Vem har skrivit det du läser? Kan du lita på den som skrivit? Är källan du använder säker? Hur vet du det? Är informationen rimlig?

Tryckta böcker är ofta granskade av experter, men på nätet kan du inte vara säker på att allt är sant.

Arbeta gärna i par eller i grupper om tre. Samla den viktigaste informationen ni får fram på ett och samma ställe. Skriv stödord för att minnas vad ni hittat. Berätta sedan för en annan grupp vad ni har tagit reda på. Presentera gärna det viktigaste på ett blädderblocksblad eller digitalt så att alla i klassen kan läsa och se.

3 En annan person Skriv och berätta om en person som du känner eller en släkting. Skriv om någon eller några viktiga händelser som har haft betydelser för den personens liv. Använd anteckningarna från uppgift 3 på s. 20 (TALA). Välj själv lämplig rubrik till din text.

24

livet i sverige

livet i sverige

25

SKRIVA Du har läst och lyssnat på korta texter som återger olika händelser som varit viktiga i olika personers liv. Nu ska du själv skriva. Tänk då på att använda så många nya ord du kan när du skriver. På så sätt tränar du förståelsen för orden och lär dig att använda dem.

Skrivuppgifter 1 Sex personer a Lyssna på de olika berättelserna på s. 8–18 en gång till.

Välj ut en av berättelserna som du är extra intresserad av. b Anteckna vad du minns utan att läsa texten. Läs därefter texten (du hittar alla texter på s. 31–36). c Gör gärna en tankekarta för att få struktur på dina anteckningar (se sidan 30). Om du vill kan du använda följande frågor när du gör tankekartan.

• Vad vet du om personens bakgrund? När kom personen till Sverige? Var växte personen upp?

• Vad gör personen idag?

• Vilka speciella händelser eller insikter har haft betydelse för personen?

• Vet du något om vad personen tycker och tänker?

Vad i så fall? d Skriv ett kort referat av texten. Titta inte i texten när du skriver referatet men utgå gärna från tankekartan.

2 Min berättelse Skriv och berätta om någon eller några viktiga händelser som haft stor betydelse för dig. Använd anteckningarna du gjorde inför uppgift 2 på sidan 20 (TALA). Du kan också utgå från frågorna till tankekartan (uppgift 1 c på den här sidan).

4 Byt texter med varandra. a Läs varandras texter. Skriv vad som fungerar bra med kamratens text. b Anteckna kort vad som skulle förbättra texten. c Om det är något du inte förstår ber du om en förklaring. d Diskutera texterna och förslagen med varandra. e Gör eventuella ändringar i texten efter din kamrats läsning.

5 Skriv frågor till texten På sidan 31–36 kan du läsa övriga texter du har lyssnat på.

Det finns inga färdiga frågor till fem av dem. Arbeta i par och välj ut var sin text som ni inte arbetat så mycket med ännu.

Skriv fem frågor till den text du valt. Byt där­efter texter, läs och svara på frågorna skriftligt. Rätta varandras svar.

TA REDA PÅ MER Ta reda på mer om någon av de personer du har arbetat med i det här kapitlet. Genom att söka på internet, lyssna på Sommar i P 1, titta på tv-program, titta på bilder, läsa i tidningsartiklar, uppslagsböcker och andra böcker kan du få veta betydligt mer om personerna. Du kan också söka på internet men tänk på att alltid noga värdera den information du får. Ställ följande frågor: Vem har skrivit det du läser? Kan du lita på den som skrivit? Är källan du använder säker? Hur vet du det? Är informationen rimlig?

Tryckta böcker är ofta granskade av experter, men på nätet kan du inte vara säker på att allt är sant.

Arbeta gärna i par eller i grupper om tre. Samla den viktigaste informationen ni får fram på ett och samma ställe. Skriv stödord för att minnas vad ni hittat. Berätta sedan för en annan grupp vad ni har tagit reda på. Presentera gärna det viktigaste på ett blädderblocksblad eller digitalt så att alla i klassen kan läsa och se.

3 En annan person Skriv och berätta om en person som du känner eller en släkting. Skriv om någon eller några viktiga händelser som har haft betydelser för den personens liv. Använd anteckningarna från uppgift 3 på s. 20 (TALA). Välj själv lämplig rubrik till din text.

24

livet i sverige

livet i sverige

25

GRAMMATIK

C Adjektiv och verb

A Adjektiv och substantiv

När adjektiv beskriver ett verb fungerar adjektivet som ett adverbial i meningen och slutar på t.

Ett adjektiv böjs beroende på vilket substantiv det bestämmer, det vill säga om substantivet är ett en- eller ett-ord, om substantivet är i singular eller plural och om det är bestämd eller obestämd form. Adjektiv som används tillsammans med ett-ord slutar på bokstaven t och adjektiv som används med substantiv i plural och bestämd form slutar på bokstaven a.

Exempel: Molnen rör sig fridfullt på himlen.

Solen skiner starkt idag.

Exempel: adjektiven röd, snabb och rolig en-ord Ex. bil

ett-ord tåg

plural bilar

Utvecklingen går snabbt.

best. form bilarna

röd rött röda röda snabb snabbt snabba snabba rolig roligt roliga roliga

D Possessiva pronomen och genitiv + adjektiv Efter possessiva pronomen och substantiv i genitiv slutar adjektiven på a.

Exempel: Min fina mössa

B Adjektiv som slutar på t Ibland används ett adjektiv för att påverka betydelsen av ett annat adjektiv. I följande mening används adjektivet ovanligt för att förstärka adjektivet bra.

Hennes fantastiska upptäckt

Våra glada ansikten

Familjens nya hus

Exempel: Granit tål tryck och stötar ovanligt bra.

Bilens gamla däck

Hundarnas långa promenader

Adjektivet ovanligt svarar alltså på frågan Hur bra?

Adjektivet ovanlig slutar på t eftersom det fungerar som adverbial i den här meningen.

Fler exempel: Ming är otroligt lycklig över sitt nya jobb.

Det var obehagligt stor trängsel på bussen i morse.

Vi kände oss glada över det fantastiskt fina vädret i söndags.

94

i naturen

i naturen

95

GRAMMATIK

C Adjektiv och verb

A Adjektiv och substantiv

När adjektiv beskriver ett verb fungerar adjektivet som ett adverbial i meningen och slutar på t.

Ett adjektiv böjs beroende på vilket substantiv det bestämmer, det vill säga om substantivet är ett en- eller ett-ord, om substantivet är i singular eller plural och om det är bestämd eller obestämd form. Adjektiv som används tillsammans med ett-ord slutar på bokstaven t och adjektiv som används med substantiv i plural och bestämd form slutar på bokstaven a.

Exempel: Molnen rör sig fridfullt på himlen.

Solen skiner starkt idag.

Exempel: adjektiven röd, snabb och rolig en-ord Ex. bil

ett-ord tåg

plural bilar

Utvecklingen går snabbt.

best. form bilarna

röd rött röda röda snabb snabbt snabba snabba rolig roligt roliga roliga

D Possessiva pronomen och genitiv + adjektiv Efter possessiva pronomen och substantiv i genitiv slutar adjektiven på a.

Exempel: Min fina mössa

B Adjektiv som slutar på t Ibland används ett adjektiv för att påverka betydelsen av ett annat adjektiv. I följande mening används adjektivet ovanligt för att förstärka adjektivet bra.

Hennes fantastiska upptäckt

Våra glada ansikten

Familjens nya hus

Exempel: Granit tål tryck och stötar ovanligt bra.

Bilens gamla däck

Hundarnas långa promenader

Adjektivet ovanligt svarar alltså på frågan Hur bra?

Adjektivet ovanlig slutar på t eftersom det fungerar som adverbial i den här meningen.

Fler exempel: Ming är otroligt lycklig över sitt nya jobb.

Det var obehagligt stor trängsel på bussen i morse.

Vi kände oss glada över det fantastiskt fina vädret i söndags.

94

i naturen

i naturen

95

TÄNK PÅ Tre ordböcker i en På www.svenska.se kan du söka på ord i tre ordböcker samtidigt. I Svenska Akademiens ordlista (SAOL) får du svar på ordens olika former och vilken ordklass de tillhör, i Svensk ordbok (SO) kan du både lyssna på orden och få förklaring till orden på svenska. Du får också exempelmeningar för att veta hur orden används. Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är en historisk ordbok där du kan få veta mer om ords historia och betydelsen av äldre ord. Ladda gärna ner SAOL och SO till din telefon så kan du snabbt få hjälp med orden. SAOL har också en funktion där du kan tala in ord du vill veta mer om. Att göra det kan också vara en nyttig uttalsträning, eftersom du måste anstränga dig och uttala orden så tydligt och bra som möjligt för att rätt ord ska komma upp.

Uppgifter 1 Sök i www.svenska.se på minst tio ord i ordlistan till texten Bakterier på s. 108. Jämför vad som står i de olika ordböckerna. Lyssna på orden i Svensk ordbok (SO).

Hur långt ska varje stycke vara? Svaret är att det beror helt och hållet på innehållet i texten. Försök först och främst att tänka på vad du vill säga. Ibland kan du hellre slå ihop två stycken till ett enda än att dela upp hela texten i många små korta stycken efter­ som det kan bli rörigt för läsaren. Tänk så här: ny idé = nytt stycke.

I tryckta böcker använder man ofta indrag för att markera nytt stycke, men de flesta som skriver på dator använder blankrad. Det viktiga är inte vilket sätt du väljer utan att du gör på samma sätt genom hela texten, antingen indrag eller blankrad. Blanda inte!

Blankrad Älgen – skogens konung

inledning

Blankrad

Många människor fascineras av älgen. Ett ovanligt tv-program som lockade över två miljoner tittare i Sverige första gången det sändes var ”Den stora älgvandringen”. Programmet sändes från en plats i Ångermanland där älgar brukar simma över Ångermanälven varje vår. Kameror bevakade älgarna dygnet runt och innehöll endast ljud från naturen.

klassificering, utseende

Blankrad

Älgen är ett av de största hjortdjuren som förekommer i norra Europa, Nordamerika och Asien. De känns igen på älgtjurarnas stora horn med flera taggar och på sin storlek.

Storleken varierar visserligen men älgar kan bli imponerande stora. Älgtjurar är större än älgkor och älgar i norra Sverige är ofta större än de i södra Sverige. En älgtjur kan bli så hög som 200 cm i mankhöjd eller mer och väga mer än 500 kilo på hösten.

boplats, föda, kalvar

Blankrad

Älgar lever i skogsmark och trivs bra nära våtmarker och sjöar. De lever huvudsakligen ensamma. Under dagarna skaffar de föda genom att äta blad, skott och kvistar av olika växter som de idisslar. De kan förflytta sig långa sträckor men rör sig nästan alltid långsamt utom när de blir skrämda.

Då rör de sig i hög hastighet. De parar sig på höstarna och kalvarna föds sedan i maj eller juni. I Sverige har man länge jagat älg under höstmånaderna för köttets skull. Älgkött räknas som en delikatess. Älgar är en fara i trafiken eftersom de korsar bilvägar ibland.

Viltstängsel som hindrar älgar från att korsa vägar och vägskyltar räcker inte alltid till så älgolyckor förekommer i Sverige varje år, även dödsolyckor. Speciellt sker olyckor i skymningen då älgarna kan vara mycket svåra att upptäcka för bilförare med hög fart.

älgar och trafik

2 Läs in de tio orden i SAOL:s app och öva på att få ett perfekt uttal.

Styckeindelning Att dela upp en text i stycken är god service för läsaren. En text helt utan styckeindelning blir tung att läsa. En text med alldeles för korta stycken blir hackig och osammanhängande. Varje stycke bör ha sitt eget tema och så får läsaren en liten paus mellan varje tema. Styckena bör bindas ihop på ett sätt som gör att texten flyter bra.

Texten Älgen – skogens konung på s. 105 börjar med en kort in­ ledning i första stycket, övergår till det andra stycket som handlar om hur vi kan klassificera älgen och hur älgen ser ut, fort­sätter till tredje stycket som handlar om boplats, föda och älgens kalvar och avslutas med ett stycke som handlar om älgar och trafik. Ordet älgen och älgar återkommer i varje stycke för att binda samman styckena. Att upprepa är ett vanligt sätt att skapa samband.

100

i naturen

i naturen

101

TÄNK PÅ Tre ordböcker i en På www.svenska.se kan du söka på ord i tre ordböcker samtidigt. I Svenska Akademiens ordlista (SAOL) får du svar på ordens olika former och vilken ordklass de tillhör, i Svensk ordbok (SO) kan du både lyssna på orden och få förklaring till orden på svenska. Du får också exempelmeningar för att veta hur orden används. Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är en historisk ordbok där du kan få veta mer om ords historia och betydelsen av äldre ord. Ladda gärna ner SAOL och SO till din telefon så kan du snabbt få hjälp med orden. SAOL har också en funktion där du kan tala in ord du vill veta mer om. Att göra det kan också vara en nyttig uttalsträning, eftersom du måste anstränga dig och uttala orden så tydligt och bra som möjligt för att rätt ord ska komma upp.

Uppgifter 1 Sök i www.svenska.se på minst tio ord i ordlistan till texten Bakterier på s. 108. Jämför vad som står i de olika ordböckerna. Lyssna på orden i Svensk ordbok (SO).

Hur långt ska varje stycke vara? Svaret är att det beror helt och hållet på innehållet i texten. Försök först och främst att tänka på vad du vill säga. Ibland kan du hellre slå ihop två stycken till ett enda än att dela upp hela texten i många små korta stycken efter­ som det kan bli rörigt för läsaren. Tänk så här: ny idé = nytt stycke.

I tryckta böcker använder man ofta indrag för att markera nytt stycke, men de flesta som skriver på dator använder blankrad. Det viktiga är inte vilket sätt du väljer utan att du gör på samma sätt genom hela texten, antingen indrag eller blankrad. Blanda inte!

Blankrad Älgen – skogens konung

inledning

Blankrad

Många människor fascineras av älgen. Ett ovanligt tv-program som lockade över två miljoner tittare i Sverige första gången det sändes var ”Den stora älgvandringen”. Programmet sändes från en plats i Ångermanland där älgar brukar simma över Ångermanälven varje vår. Kameror bevakade älgarna dygnet runt och innehöll endast ljud från naturen.

klassificering, utseende

Blankrad

Älgen är ett av de största hjortdjuren som förekommer i norra Europa, Nordamerika och Asien. De känns igen på älgtjurarnas stora horn med flera taggar och på sin storlek.

Storleken varierar visserligen men älgar kan bli imponerande stora. Älgtjurar är större än älgkor och älgar i norra Sverige är ofta större än de i södra Sverige. En älgtjur kan bli så hög som 200 cm i mankhöjd eller mer och väga mer än 500 kilo på hösten.

boplats, föda, kalvar

Blankrad

Älgar lever i skogsmark och trivs bra nära våtmarker och sjöar. De lever huvudsakligen ensamma. Under dagarna skaffar de föda genom att äta blad, skott och kvistar av olika växter som de idisslar. De kan förflytta sig långa sträckor men rör sig nästan alltid långsamt utom när de blir skrämda.

Då rör de sig i hög hastighet. De parar sig på höstarna och kalvarna föds sedan i maj eller juni. I Sverige har man länge jagat älg under höstmånaderna för köttets skull. Älgkött räknas som en delikatess. Älgar är en fara i trafiken eftersom de korsar bilvägar ibland.

Viltstängsel som hindrar älgar från att korsa vägar och vägskyltar räcker inte alltid till så älgolyckor förekommer i Sverige varje år, även dödsolyckor. Speciellt sker olyckor i skymningen då älgarna kan vara mycket svåra att upptäcka för bilförare med hög fart.

älgar och trafik

2 Läs in de tio orden i SAOL:s app och öva på att få ett perfekt uttal.

Styckeindelning Att dela upp en text i stycken är god service för läsaren. En text helt utan styckeindelning blir tung att läsa. En text med alldeles för korta stycken blir hackig och osammanhängande. Varje stycke bör ha sitt eget tema och så får läsaren en liten paus mellan varje tema. Styckena bör bindas ihop på ett sätt som gör att texten flyter bra.

Texten Älgen – skogens konung på s. 105 börjar med en kort in­ ledning i första stycket, övergår till det andra stycket som handlar om hur vi kan klassificera älgen och hur älgen ser ut, fort­sätter till tredje stycket som handlar om boplats, föda och älgens kalvar och avslutas med ett stycke som handlar om älgar och trafik. Ordet älgen och älgar återkommer i varje stycke för att binda samman styckena. Att upprepa är ett vanligt sätt att skapa samband.

100

i naturen

i naturen

101

Uppgifter

Indrag Inget indrag efter rubrik

Indrag

Indrag

Indrag

102

Älgen – skogens konung Många människor fascineras av älgen. Ett ovanligt tvprogram som lockade över två miljoner tittare i Sverige första gången det sändes var ”Den stora älgvandringen”.

Programmet sändes från en plats i Ångermanland där älgar brukar simma över Ångermanälven varje vår. Kameror bevakade älgarna dygnet runt och innehöll endast ljud från naturen. Älgen är ett av de största hjortdjuren som förekommer i norra Europa, Nordamerika och Asien. De känns igen på älgtjurarnas stora horn med flera taggar och på sin storlek.

Storleken varierar visserligen men älgar kan bli imponerande stora. Älgtjurar är större än älgkor och älgar i norra Sverige är ofta större än de i södra Sverige. En älgtjur kan bli så hög som 200 cm i mankhöjd eller mer och väga mer än 500 kilo på hösten. Älgar lever i skogsmark och trivs bra nära våtmarker och sjöar. De lever huvudsakligen ensamma. Under dagarna skaffar de föda genom att äta blad, skott och kvistar av olika växter som de idisslar. De kan förflytta sig långa sträckor men rör sig nästan alltid långsamt utom när de blir skrämda.

Då rör de sig i hög hastighet. De parar sig på höstarna och kalvarna föds sedan i maj eller juni. I Sverige har man länge jagat älg under höstmånaderna för köttets skull. Älgkött räknas som en delikatess. Älgar är en fara i trafiken eftersom de korsar bilvägar ibland. Viltstängsel som hindrar älgar från att korsa vägar och vägskyltar räcker inte alltid till så älgolyckor förekommer i Sverige varje år, även dödsolyckor. Speciellt sker olyckor i skymningen då älgarna kan vara mycket svåra att upptäcka för bilförare med hög fart.

i naturen

1 Här kan du läsa texten om bakterier utan styckeindelning alls.

Det är en kort text men läsaren behöver ändå paus och struktur. Var i texten skulle du föreslå nytt stycke? Markera direkt i texten och kontrollera sedan med originalet. Det kan finnas goda skäl att göra på annat sätt än i originalet. Diskutera med en kamrat och förklara varför du delat in texten som du gjort.

Bakterier Bakterier är små och kan bara ses med mikroskop. De finns i princip överallt och klarar sig till och med utan syre. De är inte växter och inte djur utan tillhör en egen grupp som kallas Prokaryoter. Hos människor finns de flesta bakterierna i huden och tarmen. De allra flesta bakterier är ofarliga och vissa är till och med bra och nödvändiga för oss. Men det finns också bakterier som kan orsaka svåra sjukdomar. Bakterier finns överallt och också i maten vi äter. En del bakterier i maten är nyttiga eller gör så att den håller bättre. En del kan förbättra matens smak eller konsistens medan andra försämrar kvaliteten eller gör oss sjuka i diarréer och kräkningar. Ett sätt att ta död på bakterier är att koka mat eftersom bakterier är känsliga för värme. De klarar däremot kyla och kan frysas hur länge som helst. Bakterier är alltså både nödvändiga för oss men kan också skada. Redan under 1800-talet visste man att bakterier orsakade sjukdomar men då fanns inga behandlingar.

I början av 1900-talet utvecklades antibiotika som biter på sjukdomsbakterier. Idag är antibiotika ett viktigt läkemedel för att behandla infektioner som orsakas av bakterier, men ett växande problem är att bakterierna har börjat utveckla motståndskraft mot antibiotika. Det betyder att bakterier blir resistenta mot läkemedlet och infektionen blir omöjlig att bota. Resistensen mot antibiotika ökar ju mer antibiotika vi använder. Vi måste alltså ha respekt för bakterierna och antibiotika ska bara användas när det är absolut nödvändigt!

i naturen

103

Uppgifter

Indrag Inget indrag efter rubrik

Indrag

Indrag

Indrag

102

Älgen – skogens konung Många människor fascineras av älgen. Ett ovanligt tvprogram som lockade över två miljoner tittare i Sverige första gången det sändes var ”Den stora älgvandringen”.

Programmet sändes från en plats i Ångermanland där älgar brukar simma över Ångermanälven varje vår. Kameror bevakade älgarna dygnet runt och innehöll endast ljud från naturen. Älgen är ett av de största hjortdjuren som förekommer i norra Europa, Nordamerika och Asien. De känns igen på älgtjurarnas stora horn med flera taggar och på sin storlek.

Storleken varierar visserligen men älgar kan bli imponerande stora. Älgtjurar är större än älgkor och älgar i norra Sverige är ofta större än de i södra Sverige. En älgtjur kan bli så hög som 200 cm i mankhöjd eller mer och väga mer än 500 kilo på hösten. Älgar lever i skogsmark och trivs bra nära våtmarker och sjöar. De lever huvudsakligen ensamma. Under dagarna skaffar de föda genom att äta blad, skott och kvistar av olika växter som de idisslar. De kan förflytta sig långa sträckor men rör sig nästan alltid långsamt utom när de blir skrämda.

Då rör de sig i hög hastighet. De parar sig på höstarna och kalvarna föds sedan i maj eller juni. I Sverige har man länge jagat älg under höstmånaderna för köttets skull. Älgkött räknas som en delikatess. Älgar är en fara i trafiken eftersom de korsar bilvägar ibland. Viltstängsel som hindrar älgar från att korsa vägar och vägskyltar räcker inte alltid till så älgolyckor förekommer i Sverige varje år, även dödsolyckor. Speciellt sker olyckor i skymningen då älgarna kan vara mycket svåra att upptäcka för bilförare med hög fart.

i naturen

1 Här kan du läsa texten om bakterier utan styckeindelning alls.

Det är en kort text men läsaren behöver ändå paus och struktur. Var i texten skulle du föreslå nytt stycke? Markera direkt i texten och kontrollera sedan med originalet. Det kan finnas goda skäl att göra på annat sätt än i originalet. Diskutera med en kamrat och förklara varför du delat in texten som du gjort.

Bakterier Bakterier är små och kan bara ses med mikroskop. De finns i princip överallt och klarar sig till och med utan syre. De är inte växter och inte djur utan tillhör en egen grupp som kallas Prokaryoter. Hos människor finns de flesta bakterierna i huden och tarmen. De allra flesta bakterier är ofarliga och vissa är till och med bra och nödvändiga för oss. Men det finns också bakterier som kan orsaka svåra sjukdomar. Bakterier finns överallt och också i maten vi äter. En del bakterier i maten är nyttiga eller gör så att den håller bättre. En del kan förbättra matens smak eller konsistens medan andra försämrar kvaliteten eller gör oss sjuka i diarréer och kräkningar. Ett sätt att ta död på bakterier är att koka mat eftersom bakterier är känsliga för värme. De klarar däremot kyla och kan frysas hur länge som helst. Bakterier är alltså både nödvändiga för oss men kan också skada. Redan under 1800-talet visste man att bakterier orsakade sjukdomar men då fanns inga behandlingar.

I början av 1900-talet utvecklades antibiotika som biter på sjukdomsbakterier. Idag är antibiotika ett viktigt läkemedel för att behandla infektioner som orsakas av bakterier, men ett växande problem är att bakterierna har börjat utveckla motståndskraft mot antibiotika. Det betyder att bakterier blir resistenta mot läkemedlet och infektionen blir omöjlig att bota. Resistensen mot antibiotika ökar ju mer antibiotika vi använder. Vi måste alltså ha respekt för bakterierna och antibiotika ska bara användas när det är absolut nödvändigt!

i naturen

103

Svenska som andraspråk för

Kristina Asker

grundläggande

vuxenutbildning

Grundhjulet start vänder sig till vuxna som studerar svenska som andraspråk inom den grundläggande vuxenutbildningen.

Läromedlet tar vid där sfi slutar och förbereder för de senare kurserna inom grundläggande SVA, i första hand delkurs 1.

Grundhjulet start innehåller fyra kapitel med olika fokus • Det första kapitlet handlar om att berätta.

• Det andra om att instruera.

• Det tredje om att beskriva.

• Det fjärde kapitlet handlar om att dela med sig av sina åsikter.

Alla texter är inlästa och går att lyssna på gratis på vår sajt Övningsmästaren www.ovningsmastaren.se. Där finns också ordlistor med förklaringar till bokens texter.

ISBN 978-91-523-5939-6

Kristina Asker

I varje kapitel möter eleverna sex korta texter om varierande ämnen. Kapitlen inleds med övningar i att lyssna. Därefter får eleverna öva på att tala, läsa och slutligen skriva. Dessutom innehåller varje kapitel grammatikövningar som repeterar det mest grundläggande från sfi; verb, adjektiv, substantiv, tempus och ordföljd. Utöver det finns också övningar för att minnas nya ord, övningar som låter eleverna använda de nya orden, övningar i stavningskontroll, styckeindelning, och skiljetecken samt övningar i studieteknik.

Grundhjulet

Kristina Asker

Grundhjulet start

Grundhjulet start

start