9789152359211 by Smakprov Media AB

Rätten och samhället är ett läromedel med verklighetsanknytning. Boken beskriver hur gällande lagar styr samhället och skapar förståelse för de juridiska begrepp som förekommer inom offentlig rätt. Stor vikt har lagts vid att läsaren ska känna sig bekväm med det juridiska språket. ymnasieskolans kurs Rätten och Bokens innehåll matchar helt och hållet g samhället men kan med fördel användas även på andra grundläggande utbildningar inom offentlig rätt.

Till boken Rätten och samhället finns även ett omfattande digitalt lärarstöd. Konrad Lundberg har drivit juridisk byrå, varit domare i allmän domstol och nyligen doktorerat i juridik. Större delen av yrkeslivet har han ägnat åt att undervisa i juridik på universitetsnivå. Konrad Lundberg har också varit a nsvarig för utformning och genomförande av Skol-SM i juridik för gymnasiet. Åsa Svedberg har drygt 25 års erfarenhet som gymnasielärare i juridik och företagsekonomi på gymnasiet. Hennes utgångspunkt är att eleverna lär sig bäst när det teoretiska innehållet kan kopplas till verkliga händelser och rättsfall. I boken finns det därför gott om sådana exempel, en del till och med upplevda av författaren själv.

och samhället

Konrad Lundberg & Åsa Svedberg

Boken är indelad i sex kapitel: juridik, konstitutionell rätt, folkrätt, EU-rätt, straffrätt och processrätt. Varje kapitel avslutas med övningsuppgifter av olika slag och svårighetsgrad. Till exempel tankekartor, instuderingsfrågor, lagtextövningar, problemlösnings uppgifter, rättsfilosofiska frågor och korsord.

och samhället

Konrad Lundberg & Åsa Svedberg

SANOMA UTBILDNING

Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation

Telefon 08-587 642 10 Projektledare och redaktör: Helén Park Grafisk form: Måns Berg / Typ & Design Illustrationer och modeller: Måns Berg Fullständig titel

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2022

OM BOKEN Ämnet offentlig rätt består av flera olika rättsområden. Att ha kunskap om offentlig rätt är viktigt för alla som vill veta hur relationen mellan medborgaren och staten fungerar. Den här boken är skriven på ett sådant sätt att det ska vara meningsfullt både för dig som har förkunskaper och för dig som inte har det att läsa och förkovra dig inom ämnet.

INNEHÅLL Det första kapitlet handlar om vad juridik är samt om vilken metod som används för att lösa juridiska problem. Därefter behandlas konstitutionell rätt och den del av internationell rätt som består av folkrätt och EU-rätt. De två sista kapitlen i boken tar upp straffrätt respektive processrätt. Efter faktadelen finns det en omfattande övningsdel som innehåller tankekartor, instuderingsfrågor, korsord, lagtextövningar, juridiska problem, rättsfall och projektuppgifter.

FÖRFATTARNA Vi som har skrivit den här boken undervisar själva inom ämnet på olika nivåer. Det innebär att allteftersom boken tagit form har den granskats av elever, studenter och lärare. Vi tar givetvis gärna emot synpunkter från nya läsare. Nu önskar vi dig lycka till med dina studier! Konrad Lundberg och Åsa Svedberg

INNEHÅLL 1. Juridik ��6 Rättsordningen 8 Rättsområden 11 Rättskällor 13 Rättstillämpning 29

2. Konstitutionell Rätt �� 46 Vad är konstitutionell rätt? 48 Konstitutionell rätt i praktiken 49 Den svenska konstitutionen 51 Mänskliga och medborgerliga rättigheter (1–2 kap. RF) 68 Den konstitutionella kontrollen 74

3. Folkrätt �� 88 Vad är folkrätt? 90 Folkrätt i praktiken 92 Allmän folkrätt 94 Traktaträtt 96 Internationella samarbeten 97 Förenta nationerna 98 Europakonventionen 107 Andra internationella samarbeten 111

4. EU-rätt �� 132 EU-rätt i praktiken 134 Vad är EU-rätt? 136 Historik 139 Institutioner 141 Medlemsskapet 148 Regelsystem 150 Verkan i sverige 159 EU-rättens innehåll 163

5. Straffrätt �� 184 Vad är straffrätt? 186 Straffrätt i praktiken 188 Straffrättsliga ideologier och teorier 190 Preventionssyftet 192 Staffrättsliga principer 197 Vad är ett brott? 205 Ofullständiga brottsformer 225 Straffrihetsgrunder 230 Straffrättsliga sanktioner 237 De enskilda brotten 251

6. Processrätt �� 284 Vad är processrätt? 286 Processrätt i praktiken 287 Rättsväsendets organisation 288 Processrättsliga principer 293 Bevisfrågor 300 Brottmålsprocessen 307 Förenklade brottmål 320 Förmögenhetsrättsliga tvistemål 321 Andra former av tvistemålsprocess 334 Tvistelösning utanför domstol 338 Familjerättsliga tvistemål 346 Förvaltningsprocess 354 Yrken inom brottsprocessen 357

Bildförteckning �� 373 Register �� 375

JURIDIK

et juridiska regelsystemet är ett av samhällets verktyg för att underlätta och organisera samarbeten, begränsa eller förhindra tvister samt lösa de konflikter som inte kan undvikas. Centralt innehåll

• Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang. • Sambandet mellan etik och moral i samhället, lagstiftning och tolkning av lagar.

Kapitel 1

Justitia utan sina attribut utanför rådhuset i Stockholm. Juridik

RÄTTSORDNINGEN Rättens utveckling och samspel med andra normer Ingen människa är en ö, sägs det. Med detta menas att vi ständigt samverkar och konfronteras med andra. Ska det kunna ske utan konflikter behövs regler som åtminstone i huvudsak accepteras av majoriteten av dem som berörs. Detta gäller både för små grupper som en familj och för stora grupper som hela befolkningen i ett land. Sådana regler kan vara av olika karaktär, till exempel sedvanliga, moraliska eller rättsliga. Med en kraftig förenkling skulle man kunna säga att sedvanor handlar om vad vi brukar göra (fira midsommar), moral om vad vi bör göra (hälsa på bekanta) och rättsliga regler om vad vi ska göra (hålla avtal). Normernas samspel

Samma norm kan återfinnas i flera av dessa regelsystem. Det är vanligt att man håller sina avtal och de flesta tycker att man bör göra det. Regeln är med andra ord inte bara rättslig och det innebär också att det går att göra undantag från regeln. De olika regelverken påverkar förstås varandra, så att om det är straffbart att köra bil berusad blir folk rimligen mindre benägna att göra det och bygger troligen på sikt även upp en föreställning om att det är moraliskt förkastligt. Om däremot ett visst beteende blir allt vanligare, som exempelvis familjebildning utanför äktenskapet i form av samboende, kommer acceptansen av beteendet successivt att öka och rättsordningen så småningom att anpassas till den nya situationen (sambolagen 1988). legitimitet

allmänt rätts medvetande

Kapitel 1

För att rättsregler ska uppfattas som legitima – rimliga, rättvisa och befogade – får de inte hamna på alltför radikal kollisionskurs med de rådande värderingarna i samhället, allmänt rättsmedvetande. Sker det kommer folk att försöka kringgå eller trotsa dem, och en omfattande kontrollapparat kommer att behövas för att de ska efterlevas.

Den svenska rättsordningen

Varje stat har sin egen rättsordning, ett juridiskt regelsystem som gäller i den staten. Av historiska, kulturella och ideologiska skäl skiljer sig rättsordningarna mer eller mindre från stat till stat. Den rättsordning som vi har i Sverige har en lång historisk utveckling bakom sig. Bland annat de medeltida landskapslagarna och den för riket gemensamma 1734 års lag är viktiga steg i vår historia.

rättsordning

Utvecklingen har inte skett i någon total isolering utan under återkommande inflytande från kontinenten. Därför kan fortfarande både ett språkligt och ett sakligt inflytande spåras från den mer än tvåtusenåriga romerska rätten. Inflytande från Tyskland har periodvis varit påtagligt, som till exempel under Hansans blomstringstid. Hansan var ett medeltida förbund mellan viktiga nordeuropeiska handelsstäder. Kristendomens införande medförde en kraftig influens från den katolska kyrkans system, den kanoniska rätten. Numera påverkas den svenska nationella rätten framför allt av vårt medlemskap i Europeiska Unionen, EU. Rättsordningen är föränderlig över tid och återspeglar mer eller mindre väl hur samhället faktiskt fungerar vid en given tidpunkt, eller åtminstone hur lagstiftaren önskar att det ska fungera. Ibland släpar rättsordningen efter samhällsutvecklingen, som den gjorde i det tidigare exemplet om samboförhållanden. Lagstiftning kan användas för att genomföra politiskt önskade förändringar, som till exempel arbetsrättsreformen på 1970-talet. Förändringstakten är olika hög inom olika rättsområden. Det är inte lämpligt att ändra spelreglerna alltför ofta när det gäller långsiktiga relationer som äktenskap eller köp av bostad. Skattesystemet däremot är utsatt för ideliga justeringar.

föränderlig

Juridik

Rättsstat

rule of law

En stat med en välfungerande rättsordning betecknas som en rättsstat. Den grundläggande definitionen på en sådan är att staten och dess organ själva faktiskt följer den gällande rättens regler, rule of law, ”rätten regerar”. I denna formella mening kan även en diktatur vara en rättsstat – till och med i de fall där fängelse eller dödsstraff används för att hindra fri åsiktsbildning. Normalt läggs i begreppet att rättsordningen är av viss kvalitet. Det ska vara möjligt att hålla sig informerad om rättsläget, de rättsliga konsekvenserna av ens handlande ska vara förutsebara, reglerna ska tillämpas konsekvent och inte godtyckligt. Rättsordningen bör spegla de rådande värderingarna i samhället, det ska finnas faktiska möjligheter att utöva rättigheterna även gentemot statsmakten (reell tillgång till oberoende domstolar), angrepp på person och egendom måste i rimlig omfattning förhindras och om angrepp ändå sker måste man kunna få rättelse. Det ska gälla rimliga proportioner mellan de åtgärder som vidtas och den effekt som eftersträvas, medborgerliga och mänskliga rättigheter ska skyddas och så vidare. Därmed blir begreppet rättsstat närmast ett värdeomdöme, ett hedersbetyg på hur väl ett samhälle fungerar i rättsligt avseende. En del skulle även vilja väga in hur väl samhället fungerar i ekonomiskt avseende, som i fördelningen av välfärd.

Kapitel 1

RÄTTSOMRÅDEN Privaträtt och offentlig rätt När det gäller det sakliga innehållet i rättsreglerna görs en traditionell indelning i civilrätt (även kallad privaträtt) och offentlig rätt i vid mening. Civilrättsliga regler riktar sig i första hand till oss som enskilda medborgare och styr hur vi ska bete oss gentemot varandra: vad kan vi avtala om, hur går det till, hur kan vi samverka i bolag och föreningar, vad gäller inom familjen makar och sambor emellan och mellan föräldrar och barn och vad händer med vår egendom när vi dör?

civilrätt

Civilrätt

Familjerätt

Avtalsrätt

Köprätt

Fast egendom

Associationsrätt

Arbetsrätt

Offentlig rätt behandlar ”det allmänna” (stat och kommuner av olika slag), dess organisation, verksamhet och förhållande inbördes och till medborgarna. Hit hör statsrätt, förvaltningsrätt, socialrätt, skatterätt, processrätt och straffrätt samt även folkrätt (reglerna om staters förhållanden till varandra). I en mer inskränkt mening räknas endast statsrätt, folkrätt och förvaltningsrätt till den offentliga rätten.

Fordringar

Skadestånd

offentlig rätt

Offentlig rätt

Konstitutionell rätt

Folkrätt

EU-rätt

Förvaltningsrätt

Straffrätt

Processrätt

Skatterätt

Socialrätt

Juridik

Grundläggande skillnader

En grundläggande skillnad mellan rättsområdena kan beskrivas som att civilrättens regler är ”horisontella” – de handlar om samspelet mellan de (rättsligt) jämställda samhällsmedlemmarna – och de offentligrättsliga är ”vertikala” – de handlar om statens maktutövning över samhällsmedlemmarna. Distinktionen bygger på vem reglerna riktar sig till, vem som språkligt är mottagaren. Exempelvis riktar sig stöldparagrafen i brottsbalken till domstolen, och ger den i uppdrag att döma tjuven till fängelse; regeln är alltså offentligrättslig i vid mening. Den underliggande innebörden är förstås att det är förbjudet för de enskilda individerna att stjäla, men bestämmelsen är inte språkligt utformad på det sättet. Omvänt gäller att köplagen riktar sig till säljare och köpare och alltså är civilrättslig, men uppkommer en tvist mellan parterna ska domstolen lösa den med användning av köplagens regler om vilka rättigheter och skyldigheter parterna har.

De enskilda Människor, företag Det allmänna Stat och kommun

Kapitel 1

Offentlig rätt t.ex. skatt, barnbidrag

Civilrätt t.ex. köp, äktenskap

RÄTTSKÄLLOR Författningar Den viktigaste källan till rättsregler är författningstexter, det vill säga skrivna rättsregler som är beslutade i reglerade former. Det finns fyra huvudsakliga grupper av författningar i Sverige. Det som formellt skiljer dem åt är vem som får besluta om dem. Grundlag stiftas eller ändras som huvudregel genom likadana beslut av två riksdagar, det vill säga det måste äga rum ett riksdagsval mellan besluten. Lag stiftas eller ändras av sittande riksdag, vilket gör att flera ändringar i samma lag kan ske med korta tidsintervall. Förordning beslutas av regeringen. Det kan också vara delegerat till enskilda myndigheter att utfärda föreskrifter inom sitt verksamhetsområde.

grundlag lag förordning föreskrift

Det finns sakliga skäl till att det finns olika slag av författningar. Våra grundlagar motsvarar vad som i andra länder brukar kallas författningen eller konstitutionen. I grundlagen regleras grunddragen i statens organisation, som regeringens, riksdagens och domstolarnas uppgifter, samt ett antal medborgerliga och mänskliga rättigheter. I lag regleras andra viktigare förhållanden som berör många, till exempel äktenskapets rättsverkningar och straffbestämmelser. Detaljföreskrifter och tillämpningsbestämmelser anförtros verkställighetsorgan att besluta om. Hur vi som bilister ska bära oss åt i trafiken regleras i trafikförordningen, medan straffen för de grövsta övertrampen återfinns i trafikbrottslagen.

Juridik

Ganska självklart bildar dessa regelkategorier en hierarki, så att grundlagen är överordnad lag, som i sin tur är överordnad förordning. Skulle en författning strida mot en överordnad sådan ska den inte tillämpas av domstolar eller myndigheter.

SFS, Svensk författnings samling

Nya författningar publiceras i en officiell publikation, Svensk författningssamling (SFS), där de identifieras med en rubrik samt en under året löpande numrering, till exempel Köplag (1990:931). I SFS återfinns författningarna i kronologisk ordning, vare sig de är helt nya lagar eller någon teknikalitet som att en myndighet byter namn eller en ändring av en viss paragraf i en lag. Ordet ”författning” har i juridiskt språkbruk två olika betydelser: dels i samma mening som konstitution, det vill säga det grundläggande regelsystemet för en stats styrelse, dels som beteckning på skriven rättsregel i största allmänhet.

Lagsamlingar För den som snabbt vill sätta sig in i vad som för närvarande gäller på ett visst rättsområde kan sökvägen via SFS bli ganska omständlig. Praktiskt verksamma jurister utnyttjar därför i stor utsträckning någon icke-officiell lagsamling där materialet sorterats och redigerats för att underlätta sökningen.

Sveriges rikes lag, den blå lagboken

Kapitel 1

Mest traditionstyngd bland sådana publikationer är Sveriges rikes lag (enligt sin undertitel 1734 års lag med därefter gjorda ändringar och tillägg), den blå lagboken.

Den har utkommit årsvis sedan slutet på 1800-talet och brukar ges ut av någon tidigare ledamot av Högsta domstolen (ett justitieråd). I den finns det mesta av den lagstiftning som tillämpas av de allmänna domstolarna (tingsrätt, hovrätt, Högsta domstolen), samlat och saksorterat. Tidigare gick den under benämningen ”lagboken”, men numera finns flera publikationer som kan göra anspråk på den titeln i det avseendet att de är i sak mycket omfattande. Varken dessa eller den klassiska lagboken är dock så fullständiga att de täcker in alla i Sverige gällande rättsregler. Karnov, Svensk lagsamling med kommentarer innehåller som framgår av titeln inte endast själva författningstexterna utan i anslutning till dem även omfattande kommentarer av sakkunniga jurister. Samma författningar publiceras utan kommentarerna i Sveriges lag, den svarta lagboken. En enklare variant är Svensk Lag, den gröna lagboken, som saknar hänvisningar till rättsfall och är mindre omfattande. Den är i första hand utformad för att tillgodose juriststudenternas behov. Dessa verk kommer ut varje år. Eftersom det under ett normalt år kommer cirka 2 000 nummer av SFS blir de delvis inaktuella redan under utgivningsåret.

Karnov, Svensk lagsamling

Sveriges lag, den svarta lagboken Svensk Lag, den gröna lagboken

Den blå lagboken

Juridik

Sveriges rikes lag – den blå lagboken Den blå lagboken har fyra delar: • Inledningen

• Bihanget

• ”Själva lagen”

• Register

Inledningen I inledningen finns innehållsförteckningen, grundlagarna, EU-fördraget och – av tradition, inte som gällande rätt – de troligen av Olaus Petri på 1500-talet författade domarreglerna. (Sidnumreringen i inledningen skrivs med latinska siffror, dvs. I, I I, I I I osv.)

Deras olika kapitel, ofta endast rubriken på det upphävda kapitlet, används för att sortera in den modernare lagstiftning som ersätter eller åtminstone anknyter till de upphävda reglerna. Efter det (upphävda) 23 kap. BB om ”Huru skadedjur må fällas, så ock skall och vargagårdar hållas böra” har lagboksredaktören funnit det lämpligt att sticka in jaktlagen, jaktförordningen och lagen om viltvårdsområden. Efter 1 kap. HB återfinns en mängd författningar med mer eller mindre uppenbar anknytning till köp. Detta system med instick i den löpande balktexten syns

”Själva lagen”

tydligt i den inledande innehållsförteckningen.

Den här delen bygger på 1734 års lag med

Vad som inte syns i innehållsförteckningen

dess indelning i ”balkar”: giftermålsbalk,

är att systemet med att sticka in anslutande

ärvdabalk, jordabalk m.m. Upphävda balkar

regler i en författnings löpande text används

har ersatts av de numera i sak motsvarande

på en nivå till. I avtalslagen (AvtL), som

reglerna (1734 års giftermålsbalk ersätts

återfinns direkt efter 1 kap. HB, har man mellan

numera av äktenskapsbalken från 1988, den

1 och 2 §§ stoppat in lagen med särskilda

gamla jordabalken av 1972 års jordabalk

bestämmelser angående vittne vid vissa

osv.) och ny lagstiftning som bedömts ha ett

rättshandlingar. Efter 2 kap. om fullmakt

visst saksamband med någon gammal balk,

följer före 3 kap. lagen om den särskilda

utan att ha haft någon direkt motsvarighet

fullmaktstypen prokura. Värdefull information,

1734, har sorterats in som nya balkar (mellan

som kan förvilla den ovana läsaren, är att efter

äktenskapsbalken och ärvdabalken har

en paragraf finns det ofta finstilta hänvisningar

instuckits föräldrabalken, efter jordabalken

till andra lagrum och inte minst till rättsfall

har placerats fastighetsbildningslagen och

(se till exempel efter 1 och 9 §§ AvtL) samt

miljöbalken).

att i slutet på en paragraf som ändrats efter

De enda balkar från 1734 som fortfarande – i

lagens tillkomst markeras ändringens SFS-nr

mycket begränsade delar – fortfarande gäller är byggningabalken (BB) och handelsbalken (HB).

Kapitel 1

(se till exempel 36 § AvtL) i fet stil. (I denna del numreras sidorna med arabiska siffror, t.ex: 1,2,3 osv.)

Bihanget

Sökmetoder

I bihanget placeras sådana regler som inte

När man byggt upp någon minneskunskap

ansetts passa in i 1734 års lags (modifierade)

om vilken typ av författning som återfinns i

systematik. Detta ”bihang” har under årens

balksystemet respektive i bihanget kan man

lopp fått fler sidor än ”själva lagen” i omfång,

ofta hitta det man söker utan att behöva gå

Bihanget är sorterat i kronologisk ordning.

omvägen över något register genom att helt

Undantag från den kronologiska ordningen

enkelt ”snabbläddra” i lagboken. Till hjälp

görs när det finns regler som hör ihop på

har man då de sökord som finns i fetstil på

saknivå. Därför finns de viktigaste lagarna

sidornas övre yttre hörn och anger vilken balk,

som Marknadsdomstolen tillämpar direkt

respektive SFS för bihanget, man befinner sig i.

efter lagen om Marknadsdomstol från 1970, till exempel konkurrenslagen från 2008. Skulle dessa lagar sorteras i kronologisk ordning skulle de hamna på mer än 2 000 sidorns avstånd från varandra. (I bihanget numreras sidorna med arabiska siffror med ett B framför, dvs. B1, B2, B3 osv.)

Vad gäller balkarna anges även aktuellt kapitel (siffra före kolon) och ofta även den första paragraf som börjar på sidan (siffra efter kolon). När det gäller de lagar som stoppats in i den löpande balktexten står det överst på sidorna vilken lag sidans text ingår i. Vet man i vilken balk den bestämmelse man söker finns kan man relativt snabbt hitta rätt kapitel

i innehållsförteckningen. Eftersom den i sig

Här finns författningsregister, alfabetiskt

är cirka 25 sidor lång finns det en risk att den

sakregister samt tabeller över förändringen

ändå inte är till så stor hjälp för en nybörjare.

över tid av basbeloppet och vissa styrräntor. (I registret numreras sidorna med arabiska siffror med R framför, dvs. R1, R2, R3 osv.)

En minnesregel För snabb orientering bland balkarna kan den minnesramsa som en gång skapades efter 1734 års balkordning fortfarande vara till visst stöd: Giftas, Ärva, Jorden Bygga, Handla utan list och tvång, fly Missgärning, Straff, Utsökning och olaga Rättegång. Om inte annat kan ramsan ses som ett recept på ett någorlunda gott liv.

Juridik

Mer om lagsamlingar I den svarta och den gröna lagboken är materialet sorterat efter sakområden, som arbetsrätt, associationsrätt, immaterialrätt etcetera. Man söker i dem med hjälp av innehållsförteckning och sakregister eller – om man känner till SFS-numret – författningsregistret. Även den blå lagboken har dessa hjälpmedel men är sorterad på ett ganska sofistikerat sätt. Grundprincipen är att i lagbokens första del efter inledningsavsnitten, ”själva lagen”, återfinns de (ytterst få) bestämmelser i 1734 års lag som alltjämt gäller, men framför allt senare lagar som ersatt delar av 1734 års lag. I lagbokens andra del, ”bihanget” finns den lagstiftning som inte passar in i den första delens systematik. Bihanget är sorterat i kronologisk ordning. Utöver de nämnda, ganska generella, lagtextsamlingarna finns givetvis mer specialiserade, som skatte- och taxeringsförfattningarna, eller sådana som begränsar sig till vad som är aktuellt för en viss bransch, till exempel för socialrättens del Nya sociallagarna, Norstedts juridik. Författningarna på nätet

Författningarna finns också på internet, se till exempel: • www.lagrummet.se som utöver lagarna har förklarande rättsfall. • www.riksdagen.se innehåller bara den renodlade lagtexten. Denna är att föredra när man pluggar inför ett prov eller en tenta.

Kapitel 1

Förarbeten Förhoppningen om att samla ett lands hela rättsordning i en heltäckande lagtext som besvarar alla tänkbara rättsliga har hittills inte lyckats. Förklaringarna är flera: dels skulle en sådan lagsamling bli ohyggligt omfattande, dels går det inte att förutse allt som ska hända, till exempel tekniska innovationer, dels är det mycket svårt att språkligt formulera sig fullkomligt glasklart – lagen kan behöva tolkas. Det finns alltså ett behov av kompletterande rättskällor vid sidan av den bindande författningstexten. I skandinavisk juridisk metod dokumenterar man hela proceduren från idén om att en ny lag behövs, till dess att lagen läggs fram som ett lagförslag till riksdagen. Dokumentationen innehåller en diskussion om vilket problem som det är tänkt lagen ska lösa och vilka praktiska konsekvenser den ena eller andra lösningen får. Många personer/institutioner kan vara engagerade i den här diskussionen. Det är denna dokumentation som kallas för lagens förarbeten. Vad som där sägs är inte bindande, men det kan utnyttjas för att man ska kunna förstå och tolka den slutliga författningstexten bättre. För att illustrera hur det går till följer här en kort redogörelse för gången i ett vanligt lagstiftningsärende.

Visste du att . . . . . . det står i läroplanen att du kritiskt ska kunna granska och bedöma det du ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika frågor? Hur granskar du till exempel uppgifter som presenteras för dig i sociala medier? Använder du förstahandskällor som exempelvis lagtext, förarbeten och statistik som olika myndigheter samlat in?

Juridik

Gången i ett lagstiftningsärende utredning kommitté

SOU, Statens offentliga utredningar

remiss

lagrådsremiss

proposition

Kapitel 1

När det finns behov av ny eller ändrad lagstiftning tillsätter regeringen på eget eller riksdagens initiativ en utredning eller kommitté. Den består av någon eller flera experter eller politiker och får närmare direktiv för sitt arbete (den ram man ska hålla sig inom). Utredningens eller kommitténs arbete och förslag redovisas slutligen i Statens offentliga utredningar, (SOU). Dessa publikationer har utöver en mer eller mindre fyndig titel ett ”personnummer” på samma sätt som SFS, alltså årtal och löpnummer (exempelvis 1997:13). Utredningens förslag går på remiss till myndigheter, organisationer och andra som kan tänkas beröras av lagförslaget och ha synpunkter. Det berörda departementet sammanställer remissyttrandena och skickar dem (när det gäller viktigare lagar) tillsammans med utredningen på lagrådsremiss. Lagrådet utgörs av erfarna jurister (oftast ledamöter i de högsta domstolarna) och dess uppgift är att göra en juridiskt teknisk granskning av lagförslaget: är innebörden klar, går det ihop med rättsordningen i övrigt, har nödvändiga följdändringar i annan lagstiftning beaktats och så vidare. Lagrådet har inte att bedöma förslagets politiska lämplighet (även om man någon gång blivit beskylld för att göra det när synpunkterna inte fallit i god jord). Vanligen anpassas lagförslaget till lagrådets synpunkter. Efter den bearbetning som remissyttrandena kan ha föranlett är nästa steg att regeringen i en proposition överlämnar lagförslaget, med (formellt) regeringens kommentarer, till riksdagen för beslut. (Propositionernas sifferbeteckning går inte efter kalenderår utan riksdagsår, 2002/03:49.)

Regeringens proposition 2020/21:217

I riksdagen behandlas förslaget först i något utskott som sedan redovisar sin ståndpunkt i ett betänkande till kammaren (riksdagen som helhet). Denna beslutar därefter om lagen ska förkastas eller – eventuellt med vissa ändringar – antas. Antagande är på grund av vårt parlamentariska system det suveränt vanligaste och därefter utfärdas (promulgeras) lagen av regeringen. Utdrag ur viktigare förarbeten publiceras i tidskriften Nytt juridiskt arkiv, avd. II (NJA II). På www.lagrummet.se återfinns även förarbeten. Till förordningar finns vanligen inte så omfattande förarbeten som till lagar utan endast en departementsskrivelse (DS) från berört departement.

utskott betänkande kammaren

utfärdande

NJA II, Nytt juridiskt arkiv, avd. II

departements skrivelse

Juridik

Prejudikat

prejudikat praxis

allmän domstol

plenum

prövningstillstånd

Kapitel 1

När en lag väl finns tillämpas den av domstolarna, vilket kastar ytterligare ljus över dess innebörd. I den mån sådana avgöranden styr den fortsatta tillämpningen talar vi om prejudikat som betyder tidigare avgörande. Med uttrycket praxis menas i sammanhanget att det finns flera prejudikat. Dessa är inte i formell mening bindande, men vi har i praktiken en hög grad av följsamhet – det vore olyckligt om rättstillämpningen inte skulle vara enhetlig över landet, och om en underinstans (utan goda sakliga skäl) avviker från överinstansernas praxis leder det normalt bara till att domen efter överklagande ändras. Allmän domstols arbetsområde är kort sagt civil- och straffrätt. De allmänna domstolarna bildar en hierarki, med tingsrätterna (TR) som första instans och Högsta domstolen (HD) som sista, med hovrätterna (HovR) som mellannivå. Tingsrätterna inrättar sig efter praxisen i den HovR de lyder under, och samtliga allmänna domstolar följer HD:s praxis. Även HD brukar följa sina egna prejudikat. Om en avdelning inom HD vill avvika från HD:s praxis brukar frågan avgöras i plenum, det vill säga av HD i sin helhet med samtliga justitieråd som deltagare i beslutet. HD är numera just en prejudikatinstans. För att ett hovrättsavgörande över huvud taget ska sakprövas i HD krävs först att HD beviljar prövningstillstånd, och sådant ges endast när målet har som man säger prejudikatintresse. Då handlar det om en oklar rättsfråga där det behövs ett vägledande avgörande. Rena bevisvärderingsfrågor, om man ska tro på vittnet Andersson eller inte, kan man inte besvära HD med.

Medges inte prövningstillstånd står HovR:s avgörande fast. Numera krävs i de flesta fall, som inte rör allvarliga brott, prövningstillstånd redan i HovR. Undantagsvis kan ett mål utan prejudikatsintresse få prövningstillstånd, men då krävs synnerliga skäl, som att det till exempel förekommit ett grovt rättegångsfel. En liknande hierarki av domstolar finns för förvaltningsrättsliga mål (till exempel skattemål och socialmål). Förvaltningsdomstolarna är förvaltningsrätter (FR) som första instans, kammarrätter (KR) som andra och Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som sista. HFD är precis som HD en prejudikatinstans där sakprövning förutsätter att prövningstillstånd beviljas. För vissa frågetyper finns utanför systemen med allmän domstol och förvaltningsdomstol några specialdomstolar, som Arbetsdomstolen och Patent- och marknadsdomstolen. Prejudikaten publiceras i olika rättsfallssamlingar. För HD:s del sker detta i Nytt juridiskt arkiv, avd. I (NJA I, eller vanligare bara NJA, eller i den blå lagboken H, efter förste utgivaren Holm). NJA har utkommit sedan 1874. HFD:s domar publiceras under beteckningen Högsta förvaltningsdomstolens årsbok och förkortas precis som själva domstolen HFD. Vad som återfinns i rättsfall från hovrätterna (RH) framgår av titeln. Ett fjärde exempel är Arbetsdomstolens domar (ADD eller AD – det senare är dock även förkortningen för själva Arbetsdomstolen). Det finns även rättsfallssamlingar inriktade på en viss bransch. Förutom i tryckt form finns numera givetvis publicering på internet.

förvaltnings domstol

specialdomstol

NJA I, Nytt juridiskt arkiv

Juridik

Nytt Juridiskt arkiv har getts ut varje år sedan 1874

Andra prejudicerande domar

För frågor som avgjorts i domstol men (ännu) inte nått högsta instans fungerar även mellaninstansens (HovR, KR) domar prejudicerande. I den mån domstolsprövningen avser överprövning av något myndighetsbeslut kan även ett underinstansbeslut få prejudicerande effekt, i den meningen att myndigheterna i fråga fortsättningsvis inrättar sig efter det. Inom offentlig rätt beaktas således avgöranden i någon av de 12 förvaltningsrätterna i hela landet. Det vägledande värdet av en sådan dom förbleknar förstås om en annan förvaltningsrätt dömer på annat sätt eller om frågan förs upp till kammarrätten. 24

Kapitel 1

Doktrin Doktrin är en sammanfattande beteckning på den rättsvetenskapliga litteraturen i form av avhandlingar, artiklar, lagkommentarer, handböcker med mera. Mycket av den handlar förstås om beskrivningar av gällande rätt, de lege lata (om den lag som finns), men där diskuteras också hur rättsordningen bör utformas, de lege ferenda (om den lag som bör göras).

doktrin

de lege lata de lege ferenda

Olika rättsvetenskapsmäns åsikter är naturligtvis inte i någon formell mening bindande för domstolarna, men litteraturen erbjuder många gånger en genväg till kunskap. I doktrinen finns såväl författarnas argumentation som författningstext, förarbeten och rättspraxis presenterat på ett systematiskt sätt. Om det i domstol uppkommer en civilrättslig fråga, som inte finns reglerad i någon författningstext, kommenterad i några förarbeten eller tidigare prövats i domstol, kan inte domstolen avbryta målet och skicka hem parterna med en gratulation till att de lyckats hitta en fråga som det inte finns något svar på. Har frågan uppkommit måste målet avgöras. Finns det då i doktrinen en föreslagen lösning på (det då teoretiska) problemet är det mycket möjligt att domstolen avgör målet på det föreslagna sättet. Detta gör man då inte för att man är tvungen utan för att man accepterar resonemanget bakom, tyngden av de skäl som anförts för lösningsförslaget. Inom den offentliga rätten, som handlar om statens maktutövning över invånarna, gäller ett principiellt krav på författningsstöd för ingripanden. Inom det området kan därför inte gärna enbart stöd i doktrinen åberopas för ett myndighetsbeslut, men vad som skrivits där kan kanske underlätta förståelsen av författningstexten. Juridik

Sedvana

dispositiv

sedvanerätt

allemansrätt

Kapitel 1

Att folk i allmänhet brukar bete sig på ett visst sätt (fira födelsedagar, åka söderut på semester, borsta tänderna) betyder inte att det finns någon rättsregel om att man ska göra på det sättet – flertalet vanor, seder och bruk är rättsligt irrelevanta. Hur man sluter avtal, hur de fullgörs med mera kan emellertid inom en viss grupp (en bransch) eller lokalt (en hamn) över tid ha vunnit sådan stadga att de betraktas som bindande av de berörda – normalt nog dock inte mer bindande än att man kan avtala om annat. Sådana rättsregler, som bara gäller om inte annat avtalas, kallas i juridiskt språkbruk för dispositiva. I den mån rättstillämpningen accepterar den sortens regler kan man tala om sedvanerätt. Att sedvanerätt kan åberopas uttrycks till exempel 1 § AvtL och 3 § KöpL. I den senare bestämmelsen talar man förutom om ”handelsbruk och annan sedvänja” även om partsbruk, ”praxis som har utbildats mellan parterna”. Handelsbruk gäller en större grupp, exempelvis en bransch eller en region, medan partsbruk bara gäller just parterna i ett visst avtal. Om partsbruk ska betraktas som en mycket speciell sedvana eller som ett underförstått avtal om att fortsätta på samma sätt har ingen betydelse i sak. Ett annat sätt för en sedvana att bli erkänd som rättsregel är att domstol faktiskt använder den som en lösning på en annars oreglerad fråga. Exempel på en allmänt känd och rättsligt erkänd sedvana är allemansrätten.

Även om sedvanor i första hand kan ha betydelse inom civilrätten, särskilt för avtalsförhållanden, är de inte helt utan relevans för den offentliga rättens tillämpning. Vad som är utmätningsfritt hos privatpersoner i form av ”skälig levnadsstandard” är naturligtvis i någon mån beroende av vilken levnadsstandard som är vanlig, vilket kan tänkas förskjutas över decenniernas förlopp. Vad som betraktas som ”förargelseväckande beteende” i brottsbalkens mening kan inte frikopplas från gängse värderingar – hur pass naken man anständigtvis kan visa sig på badstranden har successivt ökat i modern tid (i Sverige – inte nödvändigtvis överallt). Myndighetsbeslut kan visserligen vara ”sedvanliga” i den meningen att myndighetens praxis är konsekvent, men det handlar inte om sedvana i meningen ett balanserat bruk som växt fram mellan jämbördiga parter, utan på ensidiga myndighetsbeslut, låt vara med ett mer eller mindre påtagligt hänsynstagande till den enskildes intressen. I sammanhanget kan påpekas att myndigheters eventuellt utvecklade interna rutiner inte har något företräde framför författningstext.

Juridik

Annat material Alla är inte beredda att betrakta doktrin och sedvana som självständiga rättskällor. Deras eventuella inflytande på rättsordningens faktiska innehåll går inte att se förrän lagstiftaren hänvisar till dem eller en domstol tillämpar dem, och i det läget kan man ju säga att det är författningstexten respektive rättspraxis som är källan. För myndighetspraxis har i praktiken JO:s (justitieombudsmannen) beslut en prejudicerande effekt, på så sätt att ett kritiserat förfarande givetvis undviks i fortsättningen och ett rekommenderat handlingssätt tillämpas. allmänna råd anvisningar

ARN, Allmänna reklamations nämnden

Även myndigheters olika allmänna råd och anvisningar, som inte är formellt bindande, kan få inflytande på rättstillämpningen, till exempel som preciseringar av diverse uttryck i författningstext. Det skulle till exempel kunna vara ”oskäligt” eller stridande mot ”god banksed” att inte följa Finansinspektionens allmänna råd. I en mycket vid mening skulle man bland rättskällor kunna räkna in allt material som en domstol beaktar i sina domskäl, till exempel avgöranden i en lägre instans eller i Allmänna reklamationsnämnden (ARN) eller annat icke bindande eller prejudicerande material. Som typiska rättskällor kan man räkna författningstext, förarbeten, prejudikat samt (åtminstone civilrättsligt) doktrin och sedvana. Av dessa är endast författningstexten formellt bindande. Utöver dessa inhemska rättskällor har man också att beakta internationell rätt, som behandlas i ett par senare avsnitt i denna bok.

Kapitel 1

RÄTTSTILLÄMPNING Inledning Jurister arbetar med olika saker och olika metoder. Att forska i juridik är en sak, att utforma lagtext och avtal en helt annan, att tillämpa den gällande rätten på faktiskt uppkommande frågor en tredje. Det är inte bara jurister som använder sig av lagarna – tvärtom är det nog snarast så att den stora mängden rättsliga beslut fattas inom den offentliga förvaltningen av tjänstemän med viss utbildning inom något sakområde men med begränsad juridisk skolning. Myndighetsbeslut kan dock i allmänhet överklagas till domstol. Det betyder att det är domstolarnas sätt att lösa juridiska problem som påverkar allt juridiskt arbete. Nedan följer en kort beskrivning av principerna för domstols rättstillämpning.

Författningstext Svaret på en juridisk frågeställning söker man i första hand i författningstext. Ett problem kan vara att även om man hittar ett lagrum som behandlar den aktuella frågeställningen är det inte alltid självklart vad texten betyder – lagen kan behöva tolkas. Det finns flera anledningar till lagen kan behöva tolkas. Det kan till exempel bero på att uttryck och uttryckssätt blivit förlegade eller att lagstiftning inom tekniska områden har sina egna begrepp. Det juridiska språket använder dessutom specifika facktermer. Att de är just facktermer framgår emellanåt av att de uppträder i latinsk språkdräkt (culpa = vårdslöshet eller försumlighet).

När vi i fort sättningen i detta avsnitt använder ordet ”lag” syftar vi på författning i största allmänhet om inget annat anges.

culpa

Juridik

Är detta en bostad i lagens mening?

Dessutom använder lagstiftaren mycket ofta rent värderande uttryckssätt: skäligt, väsentligt, uppenbart missförhållande, synnerliga skäl med mera. Hur sådana uttryck ska tillämpas kan inte enbart utläsas av själva ordet. Det kanske största tolkningsproblemet ligger nog i språkets allmänna vaghet; vad menas till exempel med ett så banalt ord som ”bostad” – innefattas en nybyggd villa som ingen ännu flyttat in i, avses även ett uppslaget campingtält, är hundkojor och björniden bostäder för sina invånare?

Lagtolkningsmetoder bokstavstolkning

Kapitel 1

Det sagda innebär att man inte alltid kommer så långt med en bokstavstolkning (att förstå orden enligt deras lexikala innebörd, punkt–slut), även om det under historiens förlopp funnits förhoppningar om att hela lagen skulle kunna läsas så (och juristerna därigenom bli överflödiga). Många gånger är det i och för sig möjligt: ”I denna hiss får samtidigt färdas högst 8 personer” bereder inga större tolkningsproblem, bortsett möjligen från den marginella förekomsten av siamesiska tvillingar.

Vad ett ord betyder framgår ofta av sammanhanget: ordet ”får” har två helt olika innebörder i satsen ”Får och getter får förvaras i . . .”. Den grammatiska konstruktionen gör det tydligt vilken av innebörderna som avses på respektive plats i meningen. Att i överdriven mån eftersträva en bokstavstolkning riskerar dock att leda till en stelbent och formalistisk rättstillämpning. Ett begrepp som ”bostad” är det däremot som antytts ovan inte ens möjligt att bokstavstolka på ett intellektuellt hederligt sätt. Man kan då göra en försiktig eller restriktiv tolkning, det vill säga begränsa sig till ordets kärnområde, sådant som ”alla” kan vara överens om hör dit, till exempel av människor faktiskt permanent bebodda byggnader, som också är avsedda för detta ändamål. Tillämpningsområdet för en bestämmelse med detta bostadsbegrepp blir tydligen relativt litet; bland annat utesluts tält, fritidshus och hundkojor. Man kan också tänka sig att ”töja” på begreppet så att det även inbegriper sådant som kanske inte vid en första titt ingår, till exempel utnyttjat campingtält, fritidshus och hotellrum, varvid man i så fall gör en vid eller extensiv tolkning. Den aktuella bestämmelsen får då ett förhållandevis omfattande tillämpningsområde, även om man inte går så långt som till fågelholkar och rävgryt.

restriktiv tolkning

extensiv tolkning

Visste du att . . . . . . det står i läroplanen att du ska träna dig i att tänka kritiskt, att granska information och förhållanden och att inse konsekvenser av olika alternativ? Kan du se vilka konsekvenser den restriktiva, extensiva samt bokstavslagstolkningen skulle få vid bedömning av om den tilltalade är skyldig i ett brottmål?

Juridik

teleologisk metod subjektiv teleo logisk metod objektiv teleo logisk metod

Begreppen bokstavstolkning, restriktiv tolkning och extensiv tolkning är enbart beskrivningar som inte i sig säger någonting om varför man ska använda den ena eller andra metoden. Valet görs vanligen med en teleologisk metod, vilket betyder att man tar hänsyn till lagens syfte eller ändamål. Med en subjektiv teleologisk metod menas att man tar hänsyn till lagstiftarens avsikt vid lagens tillkomst, objektiv teleologisk metod betyder att man beaktar den funktion lagen faktiskt fyller vid tidpunkten för domstolsprövningen. Närmare om syftet

portalparagraf

Hur tar man då reda på lagens syfte? Någon gång kan detta utläsas direkt i lagen; marknadsföringslagen (MFL) inleds med en portalparagraf som inte säger någonting direkt om vad man får och inte får göra i sammanhanget utan endast deklarerar syftet med lagen: enkelt sagt att främja god och motverka dålig marknadsföring. Ibland kan man ”läsa mellan raderna”: nödvärnsrätten (rätten att använda våld mot brottsliga angrepp) är något större för bostäder än för kontor, 24:1 brottsbalken (BrB). Den principiella skillnaden mellan bostäder och kontor är närmast den att bostaden hör till privatlivet och kontoret till yrkeslivet. Accepterar man detta som att privatlivet är mer skyddsvärt än yrkeslivet skulle det motivera att den utvidgade nödvärnsrätten gäller även fritidshus och för tillfället använt campingtält. Det innebär inte att man kan få bostadsbidrag för campingtältet. Bostadsbidragen har helt andra syften, närmast att hjälpa till med de grundläggande basbehoven, ”existensminimum”, och utges endast för vissa typer av permanentbostäder. Ordet ”bostad” kan alltså ha litet olika innebörd i olika lagar.

Kapitel 1

Att söka stöd i förarbetena är en skandinavisk teknik. I praktiken innebär det att man i första hand söker information i propositionen, för där återfinner man inte bara regeringens ståndpunkter utan även referat från utredningen och väsentliga remissyttranden samt i förekommande fall lagrådets yttrande. Har riksdagen gjort ändringar i förslaget måste man dock gå till riksdagstrycket för att få kommentarer till dessa. I förarbetena kan man återfinna förklaringar på vad som avsetts med det ena eller andra uttryckssättet samt inte minst skälen bakom det slutliga förslaget, motiven.

förarbeten

motiv

Andra hänsynstaganden

Tolkningen får inte hamna på kollisionskurs med Sveriges åtaganden i olika internationella konventioner och avtal eller strida mot EU-rätten. När en domstol ska välja en av flera tänkbara tolknings varianter beaktar man utöver vad som hittills nämnts också konsekvenserna. Skulle en viss tolkning medföra stora praktiska problem, till exempel att normala konsumenter i praktiken skulle få mycket svårt att utöva sina rättigheter, undviker man den om möjligt. Offentlig rätt handlar mycket om det allmännas makt utövning gentemot samhällsmedlemmarna och deras organisationer. Detta innebär principiellt att en åtgärd måste ha författningsstöd. En konsekvens härav är att i myndighetsutövning bör iakttas försiktighet med extensiva tolkningar.

Juridik

Utfyllnad av luckor i lagen Stöd i lagtexten

e contrario ex analogia

utfyllnad

Kapitel 1

Om resonemanget så långt leder till att en viss bestämmelse är tillämplig kommer den att användas för avgörandet i målet. Men om den förevarande situationen skiljer sig något från den lagreglerade, samtidigt som det finns likheter? Låt säga att man kan få statligt stöd till en viss verksamhetstyp, upp till 50 procent av kostnaderna. En person ansöker om sådant stöd till en sådan verksamhet, men han gör det i förväg, innan några kostnader uppkommit. Han behöver stödet för att kunna komma igång, och kan presentera en rimlig kalkyl över kostnaderna, men lagen har inga regler om förskott – och heller inget förbud mot förskott. Den beslutande myndigheten står inför valet att tillämpa lagen motsatsvis, e contrario, eller analogt (på samma sätt), ex analogia. Det förstnämnda tänkesättet innebär att eftersom situationen är en annan än den som beskrivs i lagen måste lösningen bli en annan, det vill säga inget bidrag (ännu). Det andra sättet går ut på att eftersom situationen är så lik den lagreglerade är det rimligt med samma lösning, det vill säga bidrag utgår (i förskott). Båda resonemangen är fullkomligt logiska och valet görs med samma typer av stöd som finns vid val av tolkningsmetod, inte minst det teleologiska synsättet. När man befinner sig utanför tolkningsområdet på det här sättet ägnar man sig åt att göra en utfyllnad av en lucka i lagen.

Analogimetoden är dock förbjuden att använda vid tillämpning av straffbestämmelser. Det är ett utslag av den så kallade legalitetsprincipen. Legalitetsprincipen innebär att beslutsfattaren ska hålla sig till lagtexten, men den förbjuder inte att man tolkar lagtexten. Inom offentlig rätt anses det dock motiverat att vara försiktig med extensiva tolkningar. Det gäller i ännu högre grad analogier, även om sådana inte är direkt förbjudna utanför straffrätten. Tekniken används i stället ofta inom civilrätten, till exempel för att hitta lösningar vid avtalstvister som gäller avtalstyper som inte är närmare reglerade i lag. Tillvägagångssättet är då att efterlikna de köprättsliga (mycket utförliga) reglerna. En speciell typ av ”tidsmässig analogi” i form av retroaktivitet innebär att en lag tillämpas på situationer som inträffat före lagens ikraftträdande.

legalitetsprincipen

retroaktivitet

Att tillämpa retroaktivitet är även detta förbjudet inom straffrätten, också enligt legalitetsprincipen. Det är också förbjudet även inom beskattningsrätten (när det gäller till den tilltalades respektive den skattskyldiges nackdel). EU-domstolen accepterar inte utan goda skäl retroaktivitet över huvud taget eftersom sådan strider mot principen om förutsebarhet.

Juridik

Stöd i lagtexten

allmänna resonemang

Både resonemang analogt och ”e contrario” bygger på att det finns en lagregel som ligger åtminstone i närheten av det fall som är under prövning. Saknas det får domstolen stödja sig på mer allmänna resonemang, som principerna om avtalsfrihet, att det som inte är förbjudet är tillåtet med mera, alltså en sorts mer avlägsna analogier. Regler som återfinns i de flesta lagreglerade avtalstyper – som till exempel att väsentliga avtalsbrott berättigar till hävning medan smärre sådana inte gör det – kan betraktas som allmänna principer, analogt tillämpliga i inte lagreglerade avtalstyper. Det är dock rimligt att inte göra analogier från speciella undantagsregler utanför deras ordalydelse. Det är ändå tänkbart att ett inte lagreglerat fenomen ändå diskuterats i några förarbeten. Finns en sedvana ligger det nära till hands att använda den som dispositiv rätt. Någon gång finns inget annat än doktrinuttalanden i rättskälleväg, men praktiska konsekvenser kan alltid övervägas och peka ut en riktning. Finns rättsfall kring liknande frågor kan man kanske hitta någon ledning där. Ibland söker man ledning i hur frågan lösts i utländsk rätt, särskilt i rättsordningar som står vår egen nära, som de norska och danska, och i olika internationella konventioner.

Kapitel 1

Rättskällornas förhållande gentemot varandra Hur de olika rättskällorna förhåller sig till varandra är inte helt enkelt att säga. Som en grundprincip kan anges att författningstext är överordnad de andra, som normalt fungerar förtydligande och kompletterande. Inom kategorin författningstext finns i sin tur en viss hierarkisk ordning. När källorna kolliderar med varandra blir det hela mer komplicerat. Det råder ingen enighet mellan jurister om EU-rätten har företräde framför svensk grundlag. Har HD låtit bli att tillämpa en formellt gällande lag, med hänvisning till att den är föråldrad och passar mindre väl in i dagens samhälle, lär underinstanserna fortsättningsvis rätta sig efter det, och i sådana fall har rättspraxis i praktiken fått företräde framför författningstexten (tills lagstiftaren ingriper). På motsvarande sätt kan ett HD-fall ta udden av tidigare förarbeten, och i sin tur kanske överspelas av senare förarbeten, definitivt av senare lagstiftning. En köprättslig sedvana ska enligt köplagen beaktas, men en sedvana i meningen ”så gör vi alltid” kanske underkänns av HD därför att den inte anses framväxt genom ett samspel mellan jämbördiga parter utan bara återspeglar en stark avtalsparts faktiska möjligheter att ensidigt diktera avtalsvillkoren, eller i något avseende är oskälig. Att prejudikat inte är formellt bindande medför ibland att underinstanserna avviker om de finner sakliga skäl för det. Eftersom det är de tänkbara praktiska konsekvenserna som är argument för hur rätten ska tillämpas är det inte bara information om rättsliga frågor som har betydelse utan även information om och bedömningar av den faktiska verkligheten. Juridik

Någon genomgående hierarkisk och tydlig struktur är svår att se; snarare kan man tala om ett samspel mellan olika typer av material. Vilken vikt som tillmäts viss information i sammanhanget beror förstås inte enbart på från vem informationen härrör, utan inte minst på vad informationen går ut på i sak: är det ett väl underbyggt faktapåstående eller en personlig åsikt? Det är inte alltid möjligt att göra en klar principiell skillnad mellan material som konstituerar en rättsregel, material som diskuterar en rättsregel och material som beskriver den faktiska verkligheten.

Rättstillämpningens element

Förarbeten

Prejudikat

Författningstext Praktiska konsekvenser

Doktrin

Sedvana

Utländsk rätt

Författningstexten är den givna utgångspunkten. Den kan förtydligas/ kompletteras av förarbeten och rättspraxis, undantagsvis bli åsidosatt. I vissa fall kan man behöva beakta även doktrin, sedvana, utländsk rätt och de praktiska konsekvenserna för att hitta en förnuftig lösning som passar in i rättsordningens system. 38

Kapitel 1

S A M M A N F A T T N I N G Rättsordningen Rättsordningen är nationell och föränderlig. Den samspelar med sedvanor och moraliska värderingar. Dess huvudområden är civilrätt och offentlig rätt. De viktigaste rättskällorna är: • • • • •

Författningstext (som grundlag, lag, förordning) Förarbeten (som SOU, propositioner, NJA II) Prejudikat (som NJA I, HFD, AD) Doktrin (rättsvetenskaplig litteratur) Sedvana (vad som är brukligt)

Lagtolkning Ordalydelse innebär att en lag kan läsas bokstavligt, restriktivt eller extensivt. Utanför ordalydelsen kan lagen tillämpas analogt eller e contrario. Valet av metod görs vanligen teleologiskt (med beaktande av syftet).

Legalitetsprincipen Legalitetsprincipen är viktig för förutsebarheten. Beslut ska rymmas inom lagtextens ordalydelse. Retroaktivitet och analogier är förbjudna.

Juridik

Ö V N I N G A R Tankekarta i kombination med aktivt läsande Ta dig tid att fundera över vad du redan kan om juridik. Läs därefter faktatexten i den takt som passar dig. Ta paus någon gång i ditt läsande och fundera över innebörden av det du läst. När du har läst klart kapitlet ska du fundera över vilka beståndsdelar juridiken har. Ta till exempel ett papper och skriv upp juridik i mitten. Rita därefter upp de olika beståndsdelarna. Du kan exempelvis börja så här:

Juridik Rättskällor Rättsområden

• ... g rätt Offentli tionell rätt tu • Konsti ingsrätt n lt a • Förv ätt lr ia c • So rätt • Skatte ätt sr s e c • Pro tt ä r ff a tr •S tt ä • Folkr

Kapitel 1

Civilrät t • Avtals rätt • Bolag s- & för eningsrätt (as s • Famil ociationsrätt) jer • Arvsrä ätt tt (succ essionsrä tt) • ...

Ö V N I N G A R Instuderingsfrågor 1 På vilket sätt skiljer sig moraliska, sedvanliga och rättsliga regler? 2 På vilket sätt påverkar de ovanstående normerna varandra? 3 Vad består en rättsordning av? 4 Hur skiljer sig en restriktiv tolkning av vad en rättsstat är från en extensiv tolkning av vad en rättsstat är? 5 På vilket sätt skiljer sig civilrätt från den offentliga rätten? 6 Vilka rättskällor har vi i Sverige tillgång till? 7 Vad är det för skillnad på grundlagarna och vanliga lagar? 8 Finns det någon hierarki mellan de olika rättskällorna? 9 Hur slår man i lagboken för att hitta lagrummet man är ute efter så effektivt som möjligt? 10 Vilka typer av lagtolkning finns det?

Lagtextövningar Besvara frågorna och ange i vilket lagrum du hittar svaret. På det här sättet får du lära dig den delen av juridisk metod som går ut på att hitta och förstå relevant lagrum. Till de här uppgifterna behöver du följande lagtexter: • Regeringsformen RF • Tryckfrihetsförordningen TF • Yttrandefrihetsgrundlagen YGL • Successionsordningen SO 1 Vad är det gemensamma draget för innehållet i RF1:1, TF 1:1, YGL 1:1 och SO1:1 och vad kallar man denna typ av bestämmelser? 2 Sammanfatta kort vad du uppfattar som grundstommen i respektive paragraf. 3 Läs och tolka lagstiftningen i nedanstående lagrum: RF 1:3, RF 1:9, RF 2:7, RF 2:10, RF 2:20–25, RF 3:1, RF 5:8, RF 8:2, RF 8:14, RF 11:3, TF 1:7, TF 2:1, TF 3:5, SO § 4–5, YGL 2:6 Juridik

Ö V N I N G A R Rättsfilosofiska frågor 1 Vad innebär det att ett land är en välfungerande rättsstat? Varför är det viktigt att ett land fungerar på det viset? 2 Varför är det viktigt att kunna tolka och förstå lagstiftningen?

Projektuppgift – Nyhetsrapportering Du ska redovisa en nyhet/tidningsartikel med juridiskt innehåll som har ett nyhetsvärde för klassen. Redovisningen ska ske på ett sådant sätt att det väcker intresse och dina klasskamrater lär sig något. Du ska vidare leda en diskussion om denna som har olika perspektiv samt är intressant och tankeväckande.

Syfte Nyhetsbevakning är en viktig del av kursen Rätten & samhället. Uppgiften syftar till att ge dig och kurskamraterna kunskap om samhällshändelser inom juridik, ge dig övning i att analysera nyheter och se olika perspektiv samt att träna dig i muntlig framställning.

Krav på nyhet Välj en nyhet som är viktig för juridiken och motivera varför den är det. Välj något inom följande rättsområden: konstitutionell rätt, rättssäkerhet, straffrätt, processrätt, internationell rätt (FN, mänskliga rättigheter) eller EU. Nyheten får gärna röra det moment vi för tillfället behandlar i kursen. Försök att studera nyheten under flera dagar före presentationstillfället, gärna under en hel vecka. Kolla upp nyheten mot en säker källa, exempelvis en dom eller lagtext. Ange vilka olika källor du använt. Du får inte välja samma nyhet som redovisas av en kamrat samma vecka eller som redovisats tidigare. Det innebär att ni som har redovisning samma vecka behöver prata ihop er för att inte riskera att ta upp samma sak.

Krav på redovisning Din redovisning ska uppfylla nämnda krav. Du ska beskriva nyheten. Ge en bakgrund av sådant åhörarna behöver veta för att förstå nyheten. Redogör för hur nyheten beskrivits i de olika medierna med angivande av källor. 42

Kapitel 1

Ö V N I N G A R Resonera om orsak, verkan och konsekvenser (vad kan vara orsak till nyheten, vad kan den tänkas leda till). Försök jämföra med liknande händelser. Efter redovisningen ska du leda en kort diskussion med klassen om nyheten. Du får, om du vill, därpå redovisa din personliga uppfattning. Själva redovisningen får ta högst 10 minuter (diskussionen får ta ytterligare tid). Tala fritt med egna ord (utan att läsa innantill) men använd gärna stödord. Det är viktigt att du är klar, tydlig och begriplig. Det är bra om du använder Powerpoint med stödord, diagram och kartor.

Diskussionsfrågor – God tro

Fram till utgången av juli månad år 2003 kunde man bli ägare till stöldgods om man var i god tro när man köpte det. Genom ändring i lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre avskaffades den möjligheten. Hur noggrant man än kontrollerar godset och säljaren måste man alltså numera lämna ifrån sig egendomen om den rätte ägaren dyker upp, utan att få någon ersättning. Tidigare kunde man också bli tvungen att lämna tillbaka egendomen, men då fick man ersättning för dess värde. Det första rättsfall som nådde till HD i denna fråga, NJA 2004 s. 633, innebar att en tonåring som med hjälp av sin morfar köpt en begagnad moped av en privatperson blev tvungen att utan ersättning lämna den ifrån sig. Ändå hade de kontrollerat säljarens identitet och förhört sig hos polismyndigheten om mopeden var stöldanmäld. De fick då – det felaktiga – svaret att den inte var stöldanmäld. 1 2 3 4 5

Vad tror du att lagstiftaren ville åstadkomma med lagändringen? Har lagändringen gjort det lättare att få tillbaka stulen egendom? Hur kan man bevisa att man är rätt ägare? Har lagändringen minskat behovet av stöldförsäkring? Tycker du att det är ägaren eller godtrosförvärvaren som bör stå för stöldrisken, alltså vara den som ska försöka hitta och få ut skadestånd av tjuven? Juridik

Ö V N I N G A R Korsord kapitel 1 Vågrätt

Lodrätt

1. ”Om den lag som är”. Diskussion om hur

2. En skriftlig regel som bestämts av riksdagen

lagen borde se ut kallas med ett annat

3. Statens offentliga utredningar.

latinskt uttryckssätt för ”de lege ferenda”.

4. Rättsvetenskaplig litteratur.

3. Ett välkänt exempel är allemansrätten, som ger viss rätt att vistas på annans mark.

6. Lagtext. 9. Begäran om yttrande i en sak.

5. Skrivna rättsregler.

12. ”Rätten regerar”. Se Rättsstat.

7. Skriftlig regel som myndighet bestämt.

14. Benägen att utvecklas över tid.

8. En inledande paragraf i lagen som sätter

15. En försiktig tolkning av det som står i texten.

tonen för vilket syfte hela lagen har.

16. Föreskriftskrav, tydlighetskrav, förbud mot

10. Den svenska beteckningen på de regler som i andra länder brukar betecknas som författningen eller konstitutionen. 11. I första hand författningstext, förarbeten och

analogisk och retroaktiv tillämpning. 17. En tolkning som bygger på lagens syfte. Förarbetena är viktiga i det sammanhanget. 18. Reglerar myndigheternas förhållande till

prejudikat, men i viss mån även sedvana och

varandra och till de enskilda medborgarna

doktrin.

och företagen.

13. Regeringsförslag till lagändring. 19. Vårdslöshet, försumlighet. 22. Vad man brukar göra. I juridiska

20. Vägledande dom för hur man ska döma i liknande fall framöver. 21. Lagtolkning som innebär att en rättsregel

sammanhang syftar ordet på att det finns

tillämpas på en situation som inte omfattas

flera prejudikat inom ett ämne. Se Prejudikat.

av bestämmelsens ordalydelse men som har

23. Den dokumentation som föregår en lags stiftande. 26. Departementsserien. 28. Tolkningen görs uteslutande på grundval av ordens lexikala betydelse, utan hänsyn till sådant som syfte och omständigheter.

stor likhet med den i texten beskrivna. 24. Att använda rättsreglerna för att lösa faktiska frågor. 25. Ett land med en välfungerande rättsordning där de statliga myndigheterna följer gällande regelverk.

30. Ett juridiskt regelsystem som gäller i en stat.

27. Svensk författningssamling.

31. Anledning, orsak, syfte.

29. Privaträtt reglerar förhållandet mellan

32. Nytt juridiskt arkiv avd II.

fysiska personer samt de privatägda

33. Tradition att göra något på ett visst sätt.

juridiska personerna, företagen.

34. Att tillämpa lagen motsatsvis. 35. En tolkning som inte håller sig enbart till ordens kärnområde och därför medför att bestämmelsen får en vid eller generös tillämpning.

Kapitel 1

Ö V N I N G A R

1 3

4 5

8 8

17 18

21 22

25 26

32 33

Korsorden finns som kopieringsunderlag i lärarstödet som hör till läromedlet. Juridik

och samhället

Konrad Lundberg & Åsa Svedberg

och samhället

Konrad Lundberg & Åsa Svedberg