Iann LundegĂĽrd Karolina Broman Thomas Krigsman
1b
Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, 4 tr, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Redaktörer: Lena Bjessmo, Anna Gustrin och Anders Pålsson Bildredaktörer: Lena Bjessmo och Anna Gustrin Grafisk form: Andreas Lilius/Typoform Layout: Anna Lundstedt /Typoform Omslag: Andreas Lilius/Typoform Illustrationer: Per Demervall s. 11 och 13, Shutterstock s. 111 (2, 4, 5) och s. 248 (1). Yann Robardey/Typoform övriga illustrationer Naturkunskap 1b ISBN 978-91-523-5909-9 © 2020 Iann Lundegård, Karolina Broman, Thomas Krigsman, Gunilla Viklund, Per Backlund och Sanoma Utbildning AB Andra upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2020
u Till läsaren I NATURKUNSKAP 1B MÖTER du aktuella frågeställningar utifrån ett natur-
vetenskapligt perspektiv. Med hjälp av innehållet i boken utvecklar du sådana kunskaper som behövs för att kunna kritiskt granska, värdera information och ta ställning i vår tids avgörande miljö- hälso- och samhällsfrågor.
Kapitel 1 Att beskriva världen inleder med en beskrivning av naturvetenskapen och vad du kan lära dig i ämnet naturkunskap. I kapitlet får du inblick i den viktiga roll naturvetenskapen spelar i ditt eget liv och för ditt engagemang i livsavgörande framtidsfrågor. Här får du även lära dig grunderna i källkritik och att vad det innebär att ha ett kritiskt förhållningssätt. För att kunna skapa en bra och hållbar framtid tillsammans, behövs kunskaper om energi- och resursanvändning, klimatfrågor och hållbar utveckling. Det behandlas i kapitel 2 En värld att vårda – hållbar utveckling och kapitel 3 Klimat och energi. Kapitel 4 Hur ska vi välja? ger sju exempel på områden där våra val har betydelse. Hur ska vi handskas med virus och pandemier? Hur får vi vattnet att räcka? och Vem ska rädda regnskogen? är några exempel på de frågeställningar som tas upp i kapitlet. Kapitel 5 Livsstil och hälsa handlar om kroppen och om kost, träning och vår livsstils betydelse för hälsan, och Kapitel 6 Relationer, lust och sexualitet är ett angeläget kapitel om sex och relationer. Kapitlen ger den naturvetenskapliga bakgrunden till aktuella områden där media nästan dagligen kommer med nya påståenden och frågor. Kapitel 7 Celler, arv och bioteknik tar upp ett snabbt framväxande kunskapsområde, där det ständigt kommer nya upptäckter att ta ställning till, till exempel genmodifierad mat, fosterdiagnostik, genterapi, framtidens läkemedel. Naturkunskap är ett ämne som bjuder på flera naturvetenskapliga perspektiv. Efter att du läst den här boken hoppas vi att du har fått fler insikter om naturvetenskapens betydelse både dig själv som individ men också när du ska ta beslut som berör samhället omkring dig. Lycka till med dina studier! Författarna
Innehåll
1 Att beskriva världen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4
Naturvetenskap. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Naturkunskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Ta reda på, diskutera och ta ställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
2 En värld att vårda – hållbar utveckling.. . . . . . . 20 Jorden är vår ö i universum. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vår naturliga omvärld – ekologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Den levande planeten jorden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . På väg mot en hållbar framtid. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ta reda på, diskutera och ta ställning . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3 Klimat och energi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Kunskap ger möjlighet att agera. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Orsakerna – vad beror det på?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenserna – vad leder det till?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Åtgärderna – vad behöver vi göra?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vårt behov av energi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Några viktiga energikällor.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Energin i framtiden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ta reda på, diskutera och ta ställning . . . . . . . . . . . . . . . . . .
22 31 36 42 54
58 60 63 67 71 77 85 90
4 Hur ska vi välja?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Hur kan vi minska droganvändningen?. . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Hur ska vi handskas med virus och pandemier?. . . . . . . 107 Plast – problem eller möjlighet?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Hur hanterar vi utmaningen med antibiotikaresistens?.. 130 Vem ska rädda regnskogen?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Hur får vi vattnet att räcka?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 Östersjön – vem har ansvaret?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162
5 Livsstil och hälsa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
172
Vad är hälsa?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vad ska jag äta?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kost och kroppsvikt, myntets två sidor. . . . . . . . . . . . . . . . Hur ska jag träna?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konditionsträning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Styrketräning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sömn. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ta reda på, diskutera och ta ställning. . . . . . . . . . . . . . . . .
174 178 190 195 198 203 207 210
6 Relationer, lust och sexualitet. . . . . . . . . . . . . . . .
212
Vår sexuella historia. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Normkritik – att göra det onormala normalt. . . . . . . . . . . Erogena zoner – rör vid mig!.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Könssjukdomar – sexuellt överförbara infektioner.. . . . . Ta reda på, diskutera och ta ställning. . . . . . . . . . . . . . . . .
214 217 225 237 242
7 Celler, arv och bioteknik.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
244
Cellerna – livets byggstenar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Från ärftlighetslära till genetik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bioteknik är biologi och teknik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ta reda på, diskutera och ta ställning. . . . . . . . . . . . . . . . .
246 251 259 274
Faktafrågor.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 276 Ordlista.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 283 Register. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 289 Bildförteckning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 291
1
Att beskriva världen
Centralt innehåll Kapitlet tar upp följande centrala innehåll från ämnesplanen: ● Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet. ● Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning. ● Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.
Syfte Med hjälp av kapitlet ska du utveckla: ● Kunskaper om vad som karakteriserar naturvetenskap, hur den kan granskas kritiskt samt användas för kritisk granskning. ● Förmåga att värdera och ta ställning till samhällsfrågor med ett naturvetenskapligt innehåll.
4
Kunskapsmål Efter arbetet med kapitlet ska du kunna: ● Förklara vad som utmärker ett naturvetenskapligt sätt att ställa frågor och att göra undersökningar. ● Berätta om hur naturvetenskapen har bidragit till hur den moderna människan förstår omvärlden och vad som utgör gränserna för vad naturvetenskapen kan förklara. ● Ge några exempel på hur naturvetenskaplig kunskap påverkat och påverkar människans livsvillkor. ● Förklara hur naturvetenskap kan vara till hjälp för att förstå, kritiskt granska och ta ställning till frågor i det privata och i samhället.
● Förmåga att använda kunskaper om naturvetenskap för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ.
● Analysera och kritiskt granska olika typer av information.
● Kunskaper om hur naturvetenskap organiseras samt hur den kan granskas kritiskt och användas för kritisk granskning.
● Kritiskt granska naturvetenskap och skilja mellan ett naturvetenskapligt förhållningssätt och ovetenskapligt grundade påståenden.
u Naturen
har alltid eggat människors tankar, fått oss att
fascineras och att vilja förstå vad som händer omkring oss. Under historien har den periodvis framstått som gåtfull och skrämmande. Ofta är det också just det som lockat människor att vilja veta mer om den. Motsägelsefullt nog uppstår det hela tiden nya frågor i takt med att vi lär oss mer om naturen. Men naturen bjuder inte bara på nya frågor och förundran. Genom alla tider har den betytt mycket för människors njutning, rekreation och andliga utveckling. I vår del av världen där vi har möjlighet att följa årstidernas växlingar bjuds vi ständigt på nya kontraster och på växlande scene rier. Havet, skogen och bergstrakterna bjuder in till skilda utmaningar och upplevelser. Naturen
har inspirerat många konstnärer och författare till kreativitet och skapande. I olika länder visar man ofta sin närhet till naturen genom de speci ella sånger, myter och berättelser som finns bevarade i landets kultur. För vissa är det kan ske bergen, för andra havet, medan för åter andra är det skogen som har den största bety delsen för naturens roll i kulturen.
5
u Naturvetenskap NATURVETENSKAPEN KAN SÄGAS ha sina rötter bland de grekiska natur
galax 1019 m
solsystemet 1013 m
jorden 107 m
makrokosmos mikrokosmos
cell 10–5 m
filosoferna som levde för cirka 2 600 år sedan. På ett helt nytt sätt bör jade de betrakta omvärlden och beskriva olika fenomen i den. I stället för att som sina föregångare besjäla världen, bör jade de studera materian, tingen och krafterna lite på avstånd. De gjorde tingen i världen till objekt. I dag har den naturvetenskapliga kunskapen blivit alltför omfattande för att kunna sammanfattas som ett enda område. I stället har den kommit att delas upp i olika delområden, som fysik, biologi, kemi, och geologi. De behandlar alla olika frågor och arbetar med lite olika metoder. Men det betyder inte att verkligheten är inde lad i de här områdena. För inte så många hundra år sedan gjorde man inte alls den uppdelningen. Kemi blev ett eget ämnesområde först på 1800-talet, medan fysiken och biologin är lite äldre. Efterhand som kunskapsmängden ökar har uppdelningen i olika ämnesområden blivit allt mer detaljerad. Spe cialiseringen inom varje delområde har gått så långt att det ofta är omöjligt för en forskare som är spe cialist på ett område att på djupet förstå vad man sysslar med inom ett annat. Men det finns också de molekyl 10-8 m som arbetar aktivt med att försöka sammanställa de olika specialiseringarna till gemensamma resultat att använda inom exempelvis områden som medicin eller miljövetenskap.
atom 10–10 m
atomkärna 10–15 m
Olika delar av naturvetenskaperna behandlar olika delar av vår omvärld. Vill vi beskriva makrokosmos eller mikrokosmos, de delar av naturen som vi inte direkt kan uppleva med våra sinnen, får vi förlita oss till modeller framtagna av naturvetenskapens olika delområden.
6
ATT BESKRIVA VÄRLDEN
Det naturvetenskapliga forskningsfältet En gemensam utgångspunkt för naturvetenskap är att den studerar de materiella delarna av värl den. Fysikern undersöker krafterna i naturen och hur de kan beskrivas som lagar. Biologen studerar livets processer och organismers utveckling. Kemis ten analyserar ämnenas sammansättning, egenska per och förändring. Medan geologen försöker förstå jordklotets byggnad och rörelser. Man utgår från att
Naturvetarens arbete kan variera. Ibland görs kanske experiment utifrån hypoteser, ibland handlar det om att framställa nya produkter, som till exempel läkemedel på ett laboratorium. Men lika ofta handlar det kanske om att undersöka regelbundenheter i eller upptäcka förändringar i naturen. Här ses en biolog som undersöker vilka arter av nattfjärilar som finns inom ett visst område.
det som sker i naturen är ett resultat av viljelösa processer och att man kan förstå naturens och världsalltets utveckling utan att blanda in någon gudomlig kraft. För vissa kan det kännas tomt, men för andra känns det i stället spännande. Det blir en utmaning att ta reda på hur saker hänger samman och fungerar och vad naturvetenskapen kan användas till i människans tjänst.
Naturvetenskapliga metoder Naturvetenskapen har bidragit med viktiga grundkunskaper om natu ren. Kunskaper om hur vi kan utnyttja den och hur vi ska undvika att överutnyttja den. Men naturvetenskapen har även bidragit med kunska per om vetenskapliga metoder och det pågår ständigt forskning och dis kussioner om hur man ska vidareutveckla dem. Även om metoderna är väl beprövade betyder det inte att de inte kan ifrågasättas, förbättras och utvecklas. När den naturvetenskapliga forskningen väl slagit fast ett resultat, brukar de presenteras i vad man kallar teorier eller modeller. Klassiska exempel är Einsteins gravitationsteori eller Bohrs atommodell. Men även inom mer småskalig forskning brukar man använda de här orden för de slutsatser man drar av sina resultat. Ibland brukar det naturve tenskapliga arbetet beskrivas som ett stegvis arbete med att göra nog granna observationer, klassificera det man iakttar, ställa hypoteser och utföra experiment. Och visst ingår de delarna ofta i vad man gör som naturvetenskap
7
naturvetare. Men frågar man en forskare inom det naturvetenskapliga fältet vad hon eller han gör, får man en mer skiftande beskrivning. Ofta handlar arbetet om att samverka med andra forskare, läsa in sig på vad som publiceras i ämnet, göra mätningar i fält eller på laboratoriet, för söka hitta spår eller mönster i det man iakttar, påvisa samband mellan händelser, se efter hur saker hänger ihop som orsak och verkan samt för söka mäta och påvisa samband med hjälp av tabeller och diagram. Ibland menar forskarna att det allra största arbetet en naturvetare gör, är att tänka fram bra frågeställningar att undersöka och att beskriva vad forsk ningsresultaten kan leda till.
All vetenskap har mål och syfte
Forskare stående i en partikeldetektor. CERN, Schweiz.
8
ATT BESKRIVA VÄRLDEN
Det är viktigt att förstå att all forskning, även den naturvetenskapliga, inte är objektiv. Den sker alltid i ett sammanhang och har ett syfte. Forskare är personer som arbetar tillsammans med andra forskare. De undersöker aldrig världen helt förutsättningslöst utan vill uppnå något med sin forskning och arbetar inom en rådande teori som har vuxit fram genom historien. Forskarens syfte och frågeställning påverkar all tid mer eller mindre forskningens resultat. I olika länder och olika kul turer har det funnits olika mål man velat uppnå. Det har förstås haft betydelse för vad man har undersökt. Exempelvis brukar man tala om att manlig och kvinnlig forskning skiljer sig åt när det gäller frågeställ ningarna. Den naturvetenskapliga forskningen har kritiserats för att den
Den första bilden av ett svart hål har satts samman av teleskop över hela jorden. Det möjliggjordes genom ett samarbete mellan 200 forskare. Det svarta hålet befinner sig på 55 miljoner ljusårs avstånd och har en massa som är 6,5 miljarder gånger större än solens. Bilden visar en ring av eld med skuggan av ett svart hål i mitten.
främst varit inriktad på frågor som utformats av vita västerländska män. Det har kanske betytt att månfärder och tekniska landvinningar kring till exempel krigföring gått före områden som har med vård och omsorg att göra. Att forskningen inte är helt igenom objektiv, betyder absolut inte att resultaten kan bli vilka som helst. Naturen har alltid det sista ordet och svarar förstås på forskarens undersökningar på bestämda sätt. Vad som också är viktigt att förstå är att i all forskning strävar man efter att vara öppen för att förkasta det som kan överbevisas genom ny forsk ning. Att naturvetenskapen på det här sättet ständigt försöker utveckla eller förkasta tidigare resultat betyder ju också att den nya kunskapen all tid har rötter i den gamla. En styrka med naturvetenskapen är att den har en lång tradition som är flera hundra år gammal.
Förnuft och vetenskap Ibland får vi acceptera att naturvetenskapen inte rimmar med sådant som i ett första skede verkar vara sunt förnuft. Många upptäckter inom naturvetenskapen har fått oss människor att helt ompröva vår världs bild. Tidigare trodde man ju till exempel att jorden var universums centrum, att små djur kunde uralstras (nyskapas) i en hög med skräp, eller att mannens spermier innehöll ett färdigt litet barn som bara hade att växa till i storlek i kvinnans livmoder. Och visst finns det fort farande saker som kan vara svåra att ta till sig i vardagen. Inte kan det väl stämma att alla föremål egentligen faller med samma acceleration i vakuum, att det tar 2 miljoner år för ljuset att färdas hit från vår när maste spiralgalax, eller att en stor tall till största delen består av materia som den tagit upp från luften? Allt vi vet om världen kan vi förstås inte ta reda på med hjälp av naturvetenskaplig forskning. Hur det känns att bli förälskad, vad som får människor att njuta av musik, hur vi ska skapa mening i livet eller få rättvisa i världen kommer vi aldrig att kunna för klara med någon naturvetenskaplig metod. naturvetenskap
9
u Naturkunskap DEN HÄR BOKEN behandlar ämnet naturkunskap. Naturkunskap vilar vis
serligen tungt på naturvetenskap, men det är viktigt att inte betrakta ämnet som en kortare kurs i biologi, kemi eller fysik. Den som till exem pel har tänkt sig att bli byggnadsarbetare, polis, lärare, kock, konstnär eller politiker har förstås också rätt att få veta en del om sådant som har med naturvetenskap att göra. Men en del av naturvetenskapen är alltför detaljerad för alla som bara vill använda den för att förstå sig på det som sker i den närmaste omgivningen. Ämnet naturkunskap är mer inriktat på att skapa förståelse för hur saker hänger samman med varandra och på hur vi kan använda kunskaperna för att hantera vardagen. Kunska per i naturkunskap är därför en rättighet, som framförallt behövs för att kunna ta ställning, för att ta beslut i och påverka olika samhällsfrågor och för att kunna välja livsstil.
Ett kritiskt förhållningssätt En viktig anledning till att skaffa sig kunskaper i naturkunskap är att lära sig vara kritisk. Det är viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt när man möter olika rön om hur man bör bete sig som individ, konsu ment och som samhällsmedborgare. Informationen i tidningar, radio och TV om till exempel kost och hälsa, smittspridning eller människans miljöpåver kan bygger inte alltid på vetenskap. På senare tid har begreppet ”fake news” blivit alltmer uppmärk sammat. Det handlar om att falska fakta ofta sprids framförallt i sociala medier för att påverka läsarnas åsikter i någon speciell riktning. De kan de vara väl digt snyggt och trovärdigt utformade. Därför kan det ibland vara bra att ta alla nya rön med en nypa salt. Framförallt är det viktigt att ha ett förhållningssätt där man försöker förstå vad den naturvetenskapliga forskningen faktiskt kan visa. Ibland är ett område som undersöks så omfat tande och komplext att det är svårt att få med alla delar man måste ta hänsyn till. Det kan ibland leda På 1700- och 1800-talen ansågs naturen gåtfull och till att olika undersökningar pekar på skilda resultat. spännande. I Europas överklass utförde man naturvetenDet gäller inte minst forskningen kring hur miljön skapliga experiment bara för att roa folk. Här kan man se påverkas av människans framfart, till exempel ett experiment med en fågel som satts i en luftpump där klimatfrågorna, övergödningen av Östersjön, luften pumpas ut och fågeln sakta kvävs.
10
ATT BESKRIVA VÄRLDEN
Bilder och liknelser Ofta förklaras naturvetenskapliga fenomen med hjälp av liknelser, eller bildliga förenklingar. Hjärnan liknas ibland vid en dator, hjärtat vid en pump, eletricitet vid rinnande vatten och cellen vid en fabrik. Den här typen av liknelser är viktiga när vi vill få en överblick, något att associera till eller då vi vill försöka förstå hur saker fungerar. Men ibland kan det här göra att vi tror att det går att göra direkta jämförelser med liknelsen. Förenklade beskrivningar kan ibland bli missvisande och få oss att tänka på fel sätt, till exempel att landlevande organismer utvecklades när fiskarna ”gick upp på land”, och att våra arvsanlag är en ”ritning” som bestämmer våra egenskaper.
bakterieresistens eller giftinnehållet i kosten. När olika forskningsresul tat inte pekar åt samma håll leder det ofta till spekulationer och diskus sioner. För att kunna värdera vad som sägs och ta ställning till undersök ningsresultaten gäller det att ha kunskaper om hur forskarna gått till väga, men också att ha vissa grundläggande kunskaper om hur naturen fungerar och om vad som är möjligt och inte möjligt att göra i den. Vad som också är viktigt att inse är att de fakta som tas fram genom forsk ningen inte direkt pekar på hur de ska värderas eller användas. Vad som är rätt eller fel att göra mot varandra och i naturen är till sist alltid en fråga om våra värderingar. Två professorer i kärnfysik kan till exempel ha helt olika åsikter om ifall vi ska ha kärnkraft som en framtida ener gikälla eller inte. De kan vara överens om riskerna, men ändå bedöma olika när det vägs mot annat. Just därför är det viktigt att vi alla är med och tar ställning och inte överlämnar bestämmandet till några få exper ter. Det är grunden för vår demokrati.
Etisk diskussion
Aktivist demonstrerar mot oljepalmsodlingar utanför Unilevers huvudkontor i London.
I många diskussioner om hur vårt samhälle ska se ut måste man ta ställ ning till vad man tycker är rätt och vad man tycker är fel. När vi fattar olika beslut gör vi det ofta därför att det överensstämmer med givna reg ler och lagar. Lika ofta tar vi beslut av gammal vana, eller för att andra runtomkring oss handlar på samma sätt. Men ibland kan det vara bra att ta ett steg tillbaka och reflektera över sina val. Då kan vi fundera över om det stämmer överens med våra grundläggande etiska värden, exem pelvis vad vi menar med rättvisa eller vad vi tycker är viktigt för att få en vårdträd.jpg god miljö. Vid en etisk diskussion, det vill säga en dis kussion om hur vi ska handla i en viss situation, kombineras ofta värde ringar med fakta. naturkunskap
11
2
En värld att vårda - hållbar utveckling
Centralt innehåll Kapitlet tar upp följande centrala innehåll från ämnesplanen: ● Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. ● Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet. ● Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.
Syfte Med hjälp av kapitlet utvecklar du: ● Förmåga att använda kunskaper om naturvetenskap för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ i frågor om miljö och hållbar utveckling. ● Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbar utveckling. ● Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön.
20
ATT BESKRIVA VÄRLDEN
Kunskapsmål Efter arbetet med kapitlet ska du kunna: ● Ge exempel på några evolutionära anpassningar hos djur och växter och förklara uppkomsten av dessa. ● Redogöra för några förlopp och företeelser som är viktiga för att beskriva naturen på ekosystemnivå, till exempel fotosyntes, näringskedjor och nedbrytning. ● Definiera begreppet hållbar utveckling och exemplifiera hur olika saker hänger samman när man ska ta ställning i frågor som har med vår framtid att göra. ● Förklara hur begrepp som bärkraft, ekosystemtjänster, resiliens och ekologiska fotavtryck kan hjälpa oss förstå utvecklingen i världen.
u En
av de sista platserna på jorden som upptäcktes och
befolkades av människor var Påskön i Stilla havet långt utanför Sydamerikas västkust. När de första människorna kom till Påskön från fastlandet för 1 500 år sedan mötte de grönskande skogar och odlingsbar jord. Människorna som slog sig ner där dyrkade sina förfäder. Som ett bevis på sin kultur reste de mäktiga stenstatyer, så kallade Ahu, på speciella kultplatser. Under många sekler levde man gott genom att odla, hålla höns och fiska. Men för ungefär 800 år sedan började befolkningen på Påskön att öka. Invånarna blev alltför många för att öns naturtillgångar skulle räcka till. Det första som tog slut var skogen. Träden hade använts som bränsle och för att frakta de stora statyerna till de platser där man hade rest dem. Befolkningen på ön hade inte längre virke till att bygga båtar och hus utan fick i stället flytta in i grottor. Nu tog miljöförstöringen en våldsam fart. Bristen på skog ledde så småningom till att jordbruksmarken försvann genom så kal�lad jorderosion, vilket försvårade möjligheterna att bedriva jordbruk. Råttorna som människorna hade fört med sig till ön förökade sig snabbt och gjorde stor skada på ekosystemet.
Allteftersom resurserna på Påskön krympte, blev det allt vanligare att öns olika klaner hamnade i konflikter med varandra. Ofta slutade det med väpnade strider. Slaveri och kannibalism betydde slutet för befolkningen. I dag finns inte den ursprungliga befolkningen kvar. Det enda som fortfarande vittnar om att ön en gång varit bebodd är de jättelika stenstoderna, som befolkningen på Påskön aldrig kunde sluta att dyrka och offra sina tillgångar till, trots att det ledde till deras undergång. Berättelsen om Påskön är ett historiskt exempel på vad som kan hända med naturen efter att människor har flyttat in på orörd mark. Det finns flera andra exempel på hur djuroch växtliv har fått ge vika för människor i ett område. Men som tur är har det inte alltid, som i exemplet Påskön, slutat med att de har förstört sina egna förutsättningar att överleva på området.
21
u Jorden är vår ö i universum PÅ MÅNGA SÄTT kan hela vår planet liknas vid en ö. En ö som färdas runt
solen på 150 miljoner kilometers avstånd och därför har kunnat få just de unika förutsättningar för det liv som finns här. De ekosystem som finns på jorden kräver alldeles speciella förhållanden för att fortleva, men i dag hänger flera av dem på en skör tråd. Människan, en av planetens invånare, hotar deras fortbestånd. Befolkningen på jorden har vuxit dramatiskt. I slutet av år 2011 passerade vi 7 miljarder och man räknar med att vid år 2100 kommer jordens befolkning att uppgå till omkring 10–12 miljarder människor.
Livet har haft tid på sig
Jorden sedd från månen. En syn som få människor upplevt i v erkligheten.
22
ATT BESKRIVA VÄRLDEN
Planeten vi lever på är ofattbart gammal, omkring 4,6 miljarder år! Under långa tider snurrade den runt solen som en livlös stenklump. Först 1 miljard år senare gjorde det första livet entré och efter ytterligare ungefär 3 miljarder år hade de första skalbärande djuren utvecklats. Då blomstrade livet, först i alla jordens hav och senare också på land. Det är från den här tiden, 600 miljoner år tillbaka och framåt, som vi i dag kan hitta mängder av fossil i olika bergartslager från olika platser på jorden. Det är främst genom studier av dessa fossila rester av djur och växter, som geologer delat in planetens utveckling i olika tidsåldrar, såsom eoner, eror, perioder och epoker. Dessa namnges ofta efter de organismer som var vanligast förekommande under en viss tid. Olika livsformer kom och gick, och när en tidsålder växlade över till en annan var det inte ovanligt att det skedde under extrema förhållanden. Plötsliga enorma massutdöenden orsakade av meteoritnedslag, vulkanutbrott eller klimatförändringar slog ut stora delar av det växt- och djurliv som var vanligast förekommande och nya livsformer tog vid. Man räknar mad att 5 stora utdöenden har inträffat under jordens tidigare historia. Men det mesta av utvecklingen har ändå framskridit långsamt. Den absoluta majoriteten av alla de organismer som någon gång levt på jorden är i dag utdöda. De växter och djur som finns här i dag har haft enorma tidsrymder att utvecklas under.
Jordens tidsperioder Miljoner år. Holocen Kvartär
2,6 65
Kenozoikum
nutid
Människan (0,2 miljoner år)
Tertiär Dinosaurier och flera andra djur dör ut
145
200
Mesozoikum
Krita
Första däggdjuren Första blommande växterna
Jura
Första fåglarna Dinosaurier dominerar
Trias 251 Perm
Första reptilerna
299
416 444
Paleozoikum
Karbon 359
Trilobiter och flera andra havsdjur dör ut
Devon Silur Ordovicium
Stora kolträsk Rikligt med amfibier (groddjur) Första fossilen av insekter Fiskar dominerar Första landväxterna Första fiskarna Trilobiter dominerar
488 Kambrium 542
Första djuren med skal Första flercelliga djuren Första encelliga organismerna Självkopierande molekyler Livets byggstenar
Omfattar 87% av jordens historia och kallas ofta för Prekambrium
4 600
Äldsta bergarterna
Jorden bildas
Jorden med dess djur och växtliv har utvecklats under enorma tidsrymder. Människans tid här är bara en kort parantes i planetens historia. Holocen kallas den senaste geologiska epoken. Under den har det skapats förutsätt ningar för oss för att vi ska kunna leva och bre ut oss här.
jorden är vår ö i universum
23
Amazonas regnskog är en av de fåtal platser på jorden där det fortfarande finns mark som inte erövrats, skövlats eller exploaterats av människohand.
Antropocen, människans tidsålder Den senaste perioden i jordens historia är Kvartär och den epok vi lever i nu har fått namnet Holocen. Den har varat i 11 700 år, vilket förstås bara är en obetydlig del av hela jordens långa utveckling. Men det är just de förhållanden som etablerats här på jorden under den korta epoken som bidragit till att vi människor kunnat breda ut oss här i en allt större omfattning. Människans utveckling och fortlevnad är helt beroende av de ekosystem som utvecklats i havet och på land och av de gasförhållanden som etablerats i atmosfären under epoken Holocen. Korallreven, regnskogarna, savannerna, tundran och de arktiska isarna är exempel på ekosystem som berett mark för nutidens organismer och också för oss människor. All forskning pekar på att om vi vill fortleva här är det viktigt att vi inte skapar för stor obalans inom och mellan dessa system. Men motsägelsefullt nog är det också människans utbredning på jorden som lett till att ekosystemen på land och i hav nu påverkas i så stor omfattning att vi kanske inte längre kan tala om det som en och samma epok som tidigare. I dag flyttar vi människor runt mer jord och grus på planeten än vad som sker till följd av naturens egna krafter. Under de senaste 100 åren har vår framfart lett till så markanta skillnader att vi behöver ett nytt sätt att förhålla oss till och tänka om framtiden. Många geologer menar därför att vi borde överge begreppet Holocen. I stället vill man döpa den nya epoken vi befinner oss i till Antropocen, människans tidsålder. Här följer några saker man kan peka på för att förstå vad som är grunden för deras resonemang. ● Två tredjedelar av jordens odlingsbara mark är uppodlad, oftast i
form av monokulturer där endast en gröda odlas.
● Varje månad avverkas en skogsareal på jorden (framförallt i
tropikerna) som är tre gånger så stor som Stockholms kommun.
● I dag sker förflyttningar av djur- och växtarter över kontinenterna så
att hela ekosystem förändras.
24
ATT BESKRIVA VÄRLDEN
● Kärnvapensprängningar har lett till att man hittar helt nya kemiska
ämnen i marken och i de naturliga ekosystemen.
● Industri- och trafikutveckling har lett till att förhållandet mellan
gaserna i atmosfären förändras, vilket leder till klimatförändringar.
Kanske kan vi inte längre se det som att vi kan anpassa oss till en given epok utan i stället inse att vi faktiskt skapat en ny, som vi behöver lära oss att leva i enlighet med och också ta ansvar för.
Bärkraft – hur många kan vi bli? Det som händer när en grupp människor eller djur hittar en ny ö eller breder ut sig på ett nytt område brukar ibland redovisas med hjälp av ett diagram. På den ena (lodräta) axeln kan man avläsa antal individer och på den andra (vågräta) axeln avläser man den tid som gått. Med hjälp av diagrammet kan man alltså läsa av hur många individer det finns efter en viss tid. Med det här diagrammet som utgångspunkt kan man sedan diskutera en arts möjligheter att överleva på ett område, eller människans möjligheter att bli fler och leva gott här på jorden. Blir vi alltför många räcker inte resurserna längre och då tål inte marken, luften eller vattnet att vi belastar dem mer. Då har vi uppnått områdets bärkraft. Men vi kan också påverka bärkraften på olika sätt. ● Bärkraften minskar genom att vi belastar naturen med olika former
av miljöpåverkan.
● Vi ökar ett områdes bärkraft om vi tär mindre på resurserna genom
att till exempel konsumera mindre eller resa resurssnålare.
Bärkraftdiagram Antal individer
bärkraft
2 Efter en tid kommer man till en punkt då utvecklingen vänder. Individerna har blivit så många att resurserna inte längre räcker till alla. Området kan inte föda fler individer och antalet sjunker.
1 Den här delen av diagrammet beskriver vad som händer när individerna just tagit sig in i ett område. Det finns gott om resurser, individerna förökar sig och blir allt fler.
3 Här har individantalet sjunkit så långt att det börjar finnas resurser för alla. De kan åter föröka sig och kurvan vänder.
4 På det här sättet svänger kurvan kring den nivå man brukar kalla ett områdes b ärkraft.
Tid
jorden är vår ö i universum
25
BÄRKRAFT OCH TEKNIK
Hela jordklotet föder i dag mång dubbelt fler människor än vad som skulle vara möjligt om vi skulle leva som våra förfäder gjorde på stenål dern, som jägare och samlare.
Vi kan också öka naturens bärkraft genom att vi utvecklar olika tekniska lösningar kring hur man kan ta till vara naturresurserna. Sådana tekniska lösningar har hittills varit avgörande för att vi har kunnat bli så många som vi nu är här på jorden. Hela jordklotet föder i dag mångdubbelt fler människor än vad som skulle vara möjligt om vi skulle leva som våra förfäder gjorde på stenåldern, som jägare och samlare. Det beror bland annat på att vi har kunnat utveckla jordbruk och råvaruutvinning effektivt. Med nya tekniska lösningar kan vi alltså komma långt när det gäller att förbättra bärkraften och se till att vi kan framställa föda åt fler människor. Bärkraftdiagrammet kan få oss att tro att vår överlevnad på jorden bara handlar om att begränsa befolkningsökningen och att det alltid finns ett samband mellan antalet människor, resursbrist och miljöproblem. I själva verket förbrukas den största delen av jordens tillgångar av den rika delen av världen. Tidigare har man kunnat tala om den orättvisa fördelningen mellan industriländer och utvecklingsländer, väst och öst, eller mellan nord och syd. I dag pekar utvecklingen på att orättvisorna och skillnaderna ofta är minst lika stora inom enskilda länder. Till sist handlar alltså våra möjligheter att överleva på jorden om hur vi kan komma till samtal med varandra om vad vi tycker är ett bra liv och hur det ska komma alla tillgodo. På det sättet handlar frågorna såväl lokalt som globalt om politik, det vill säga om hur vi ska fördela jordens resurser rättvist mellan oss på ett hållbart sätt och hur vi bäst ska samarbeta för att nå dit.
Nio planetära gränsvärden Att vi tar för oss mer än vad ”naturen tål”, är inget nytt. Det har vi vetat länge. Men i dag kan det påvisas med en större naturvetenskaplig precision. En modell som brukar användas för att synliggöra de gränser vi har att rätta oss efter om vi vill behålla de förhållanden som formats under den nutida tidsepoken Holocen är de planetära gränsvärdena. År 2009 lade en stor forskargrupp samman sina resultat och visade på nio viktiga områden som utvecklats till ganska stabila förhållanden på planeten under epoken Holocen, men vars funktioner nu påverkas så kraftigt av människans framfart att de riskerar att rubbas allvarligt om ingenting görs.
26
ATT BESKRIVA VÄRLDEN
År 2009 visade forskare på nio viktiga områden som måste bevakas för att vi ska kunna bibehålla stabiliteten på jorden. Den gröna skuggningen visar gränserna för det handlings utrymme som mänskligheten har och den röda är en uppskatt ning av hur läget är i dag.
Klimatförändring
Havsförsurning
Minskning av ozon i stratosfären
Kemiska föroreningar
Kvävets kretslopp
Partiklar i atmosfären
Fosforns kretslopp
Global sötvattenanvändning
Förlust av biologisk mångfald Förändrad markanvändning
De områden man pekar på handlar om: ● förlust av biologisk mångfald ● klimatförändringar ● flödet av kväve och fosfor i jordens ekosystem ● havsförsurning ● landanvändning ● sötvattentillgång ● antalet kemiska föroreningar ● uttunnat ozonskikt ● halter av främmande partiklar i atmosfären
I rapporten, som uppdaterades år 2015, visade man även på att vart och ett av de nio områdena har ett gränsvärde. Om det gränsvärdet överskrids finns det en risk att det uppstår så kallade tröskeleffekter, tillstånd där plötsliga oväntade förändringar kan inträffa. För de tre första områdena, den biologiska mångfalden, klimatet och flödet av kväve och fosfor är den gränsen redan överskriden.
jorden är vår ö i universum
27
Resiliens – hur mycket tål ett ekosystem?
Korallrev är exempel på ekosystem som brukar karakteriseras av hög resiliens. I dag är dock många av dem hotade av havens förhöjda vattentemperaturer.
Hur mycket förändring de naturliga systemen kan klara av innan de riskerar att överskrida ett tröskelvärde och kollapsa, brukar förklaras med begreppet resiliens. Med resiliens menar man den påverkan och de störningar ett system klarar av innan det övergår och blir till något annat än det var tidigare. En sådan plötslig övergång från ett tillstånd till ett annat är ofta irreversibel, det vill säga att den aldrig kan vända tillbaka till det gamla tillståndet igen. Den snabba, irreversibla förändringen kan handla om att ett korallrev plötsligt blir övervuxet av alger, att ett savannlandskap invaderas av snårig buskvegetation eller att Östersjön översvämmas av alger och plankton. Har utvecklingen väl påbörjats, kan den vara mycket svår att vända. För ett naturområde som under en längre tid har stressats med hög miljöpåverkan är resiliensen låg. Det behövs då bara en liten förändring för att ekosystemet ska tippa över och förändras i grunden. Den lilla förändringen blir droppen som får glaset att rinna över. Ibland talar man om resiliens även när det gäller samhällen eller kulturer. Men planetära gränsvärden, tröskeleffekter och resiliens är ett av flera sätt att belysa vilka problem vi står inför. Utgångspunkten för modellen med de nio planetära gränsvärdena är alltså att vilja stabilisera de förhållanden som utvecklats under Holocen. Men det här är förstås inte de enda problem mänskligheten har att hantera. Andra modeller tar upp hot som exempelvis pandemier, bakterieresistens, mikroplaster, krig eller artificiell intelligens. De tre förstnämnda kan du läsa om i andra delar av den här boken.
Icke resilient
Resilient
Ett ekosystems resiliens kan illustreras med hjälp av bilden av en kula på två olika underlag. Det ekosystem som lättast återgår till utgångsläget är det mest resilienta. Vilken av kulorna kommer att återgå till sitt utgångsläge? Var i naturen kan man hitta exempel på system med hög och låg resiliens?
28
ATT BESKRIVA VÄRLDEN
Vems är egentligen vår planet? Ofta är det främst människans fortlevnad man vill skydda utifrån modeller som den som beskrevs ovan med de planetära gränsvärdena. Det kallas för att anta ett antropocentriskt perspektiv på frågorna (antro = människa). I dag är det många som i stället vill tackla frågorna utifrån ett mer biocentriskt perspektiv (bio = allt liv). Då menar man i stället att andra organismer har en lika naturlig rätt att leva sina liv här på jorden som vi. Vi människor är bara en av alla de arter som delar på utrymmet på planeten. När det gäller högre former av djur, som noshörningar eller blåvalar har vi ganska stor kunskap om hur många de är. Men vad gäller exempelvis insekter råder det fortfarande en stor osäkerhet. Dagligen upptäcks och namnges några nya insektsarter. Men samtidigt försvinner det varje dag 150–200 djurarter från jordytan till följd av människans framfart. En vetenskaplig rapport från FN visar att en miljon arter hotas av utrotning till följd av förändrat markutnyttjande, jakt, klimatförändringar och av att vissa så kallade invasiva djur- och växtarter sprider sig ohämmat på platser som inte är naturliga för dem.
Invasiva arter kallas de växter och djur som ohämmat brer ut sig på platser där de tidigare inte haft sin hemvist. När nya djur eller växter tränger in på ett nytt område riskerar det att sätta hela den ekologiska stabilitet som varit där innan ur spel.
Lupin
Mårdhund
Agapadda
jorden är vår ö i universum
29
Ta reda på, diskutera och motivera Arbeta med begreppen
3. Ta reda på vilka fågelarter som minskar i antal i
Här ser du några av de viktiga begreppen kopplade till kapitlet. Arbeta gärna med begreppen till exempel genom att förhöra en kompis, göra en begreppskarta
Sverige i dag. Ta också reda på vad det kan bero på. Ge tre förslag på vad man skulle behöva göra för att förändra den här utvecklingen.
4. Du planterar ett träd. Trädet växer sig större och
eller skriva ner förklaringar. Antropocen Bärkraft Planetära gränsvärden
Resiliens
Tröskeleffekt/tipping point
Fotosyntes
som fullvuxet väger det ett ton. Försök förklara vari från den största delen av massan i trädet kommer. Så småningom kommer trädet att dö, förmultna och försvinna från platsen. Var tog det egentligen
Cellandning Näringskedja
vägen? Vad hände med beståndsdelarna i trädet
Hållbar utveckling
De globala målen
efter det att det dött?
Ekosystemtjänst
Ekologiskt fotavtryck
5. Avsluta följande oavslutade meningar på ett sätt som du tycker är bra.
1. Berätta om några uppfinningar som gjort det möj ligt för fler människor att leva på jorden. Förklara på vilket sätt just de har ökat jordens bärkraft. Försök komma på några uppfinningar som skulle kunna öka bärkraften ytterligare. Förklara hur det skulle kunna vara möjligt.
2. I dag beräknar man att det försvinner 150–200 djurarter från jordens yta varje dag. Främst beror detta på den skogsskövling som pågår i de tropiska regnskogarna. Här i Sverige är omkring 600 arter av de cirka 60 000 kända växt- och djurarterna frid lysta i hela landet.
är att … ◆ Fattigdomsproblem hänger samman med miljö
frågor på så sätt att … ◆ Jämställdhetsfrågor och miljöfrågor hänger sam
man på så sätt att … ◆ Några positiva saker som hänt med miljön i Sve
rige på senare år är… ◆ Några bra saker jag gjort för miljön den senaste
veckan är att …
6. Diskutera, vilka tre av de globala målen som är de
Många av dessa
viktigaste att komma till rätta med så fort som möj
finns i våra skogar.
ligt. Varför är just dessa viktigast? Hur ska man bäst
Ibland hotar även
gå tillväga för att komma tillrätta med dem?
det svenska skogs bruket existensen av vissa djurarter. Hur ska man göra om valet står mellan att
7. Vilka tre av de globala målen är de som verkar svårast att uppnå? Vad är det som gör att just dessa är svårast att uppnå?
8. Ta reda på mer om och beskriv några ekosystem
rädda en sällsynt
tjänster människor är beroende av för att kunna leva
skalbaggspopula
sina liv i en stad. Välj en stadsmiljö och försök pla
tion och att dra fram en motorväg? Välj något av
nera den (med förslag och skisser på stadsplane
följande alternativ och motivera svaret.
ring, arkitektur, energi och butiker, m.m.) så att den
◆ Vi människor har aldrig rätt att utrota en djurart. ◆ Ibland kan människors intressen vara viktigare än
att rädda ett djur. ◆ Jag tycker man ska rösta om saken.
54
◆ Det bästa sättet att förhindra nedskräpning
ATTVÄRLD EN BESKRIVA ATT VÄRLDEN VÅRDA – HÅLLBAR UTVECKLING
blir anpassad till de ekosystemtjänster den är bero ende av.
9. Man har beräk
14. Vad tror du är den viktigaste anledningen till de
nat, att om alla
miljöproblem vi har i Sverige i dag, den tekniska
människor i värl
utvecklingen eller vår livsstil? Vad tror du kommer
den utnyttjade
kunna vända den här utvecklingen, mer teknisk
jordens resurser på
utveckling eller en förändrad livsstil?
samma sätt som i Sverige, då skulle det behövas mer än fyra jordklot. På världsnaturfon dens, WWF:s hemsida kan du få hjälp att räkna ut ett ekologiskt fotavtryck. Vad skulle vara lättast för dig
15. Vilka bär skuld till att det fortfarande säljs en del produkter i våra affärer som klassas som miljöfar liga? Vem tycker du ska ansvara för att förhindra att dessa produkter säljs? Välj något av följande alter nativ och motivera svaret. ◆ politikerna
att dra ner på för att minska ditt ekologiska fotav
◆ konsumenterna
tryck? Vad skulle vara svårast?
◆ handlarna
10. Vad är det i vår livsstil som gör att vi tär mer på jordens resurser än vad som är hållbart? Ge några rekommendationer till våra politiker hur man skulle kunna förändra det.
11. Utgå från din frukost. Försök ta reda på varifrån
◆ producenterna
16. Vilka tycker du är viktigast att ta hänsyn till när man beslutar om resursutnyttjande och miljöfrågor här i Sverige? Välj det alternativ du tycker passar bäst med ditt sätt att tänka och motivera detta. Dis
de olika varorna kommer. Beskriv på vilket sätt den
kutera dem i gruppen och försök rangordna dem
frukost du åt i morse inverkar på de miljöproblem vi
från 1–5.
står inför. Fundera på hur du skulle kunna äta en fru
◆ Jag tycker det är viktigast att vi tänker på alla
kost som ger ett mindre ekologiskt fotavtryck.
12. I en delningsekonomi delar man på varor och tjänster i stället för att äga allt själv. Rangordna fem saker du skulle tänka dig att dela. Diskutera dina val med andra.
13. Att ägna sig åt containerdykning (”dumpstring”) betyder att man letar igenom containrar, grovsop
människor som lever på jorden i dag. ◆ Jag tycker det är viktigast att vi tänker på oss
svenskar och vårt välbefinnande. ◆ Jag tycker det är viktigast att vi tänker på att för
söka bevara naturen på jorden som den är för all framtid. ◆ Jag tycker det är viktigast att vi tänker på de
rum, papperskorgar och liknande ställen efter saker
människor som ska leva på jorden i kommande
som någon slängt och som man själv kan ha
generationer.
användning av. Så kallade friganer letar efter mat i avfallscontainrar som tillhör mataffärer. En del friga ner gör det som en politisk manifestation, andra gör det för sin privatekonomi. Att hämta mat eller saker ur containrar är i dag olagligt. Ta reda på varför och försök att ge argument både för och mot lagstift ningen. Tycker du att det är rätt att det är förbjudet att ta slängd mat eller slängda saker?
◆ Jag tycker det är viktigast att vi tänker på alla
människor och djur på jorden.
17. Gör en liten undersökning på sociala medier eller med hjälp av sms. Ställ någon eller några frågor till ett antal personer om vad de tycker eller tror om någon fråga som har med miljö och hållbar utveck ling att göra. Sammanställ resultatet i en tabell eller diagram. Längre bak i boken hittar du faktafrågor till kapitlet!
på väg mot en hållbar framtid
55
4
Hur ska vi välja? u Hur kan vi minska
droganvändningen?
u Hur ska vi handskas
med virus och pandemier?
Centralt innehåll Kapitlet tar upp följande centrala innehåll från ämnesplanen:
u Plast – problem
eller möjlighet?
● Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. ● Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet. ● Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i fråga om träning, kost, droger, konsumtion och påverkan på miljön. ● Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.
Syfte Med hjälp av kapitlet utvecklar du:
92
Kunskapsmål Efter arbetet med kapitlet ska du kunna: ● Använda kunskaper i naturvetenskap för att kritiskt granska och värdera några aktuella samhällsfrågor, som t.ex. ● vår hantering av jordens vattenresurser, ● situationen i östersjön, ● vikten av att bevara jordens regnskogar,
● Förmåga att använda kunskaper om naturvetenskap för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ i frågor om miljö och hållbar utveckling.
● för och nackdelar med bruket av antibiotika.
● Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön.
● Ge några exempel på samband mellan val vi gör i vardagen och globala miljöfrågor.
● hur droger påverkar människors livssituation och hälsa,
u Hur hanterar vi utmaningen
u Hur får vi vattnet att räcka?
u Vem ska rädda regnskogen?
u Östersjön – vem har ansvaret?
med antibiotikaresistens?
u I vardagen
ställs vi ofta inför olika val. Det kan handla om vad
vi ska äta och dricka, hur vi ska klä oss, inreda våra hem, eller hur vi väljer att resa. Ofta tänker vi kanske inte så mycket på de val vi ställs inför. Vi gör som vi och andra omkring oss brukar göra helt enkelt. Det här kapitlet handlar om några sådana val och vilka samband de kan ha med viktiga lokala och globala nutidsoch framtidsfrågor. Sådana frågor är ofta komplexa och ibland också kontroversiella och därför behöver vi också vara beredda att ta ställning till de val vi gör. Här kan ett naturvetenskapligt kunnande vara till god hjälp. I ditt arbete med kapitlet får du möta ett naturvetenskapligt perspektiv på frågorna som kan hjälpa dig att ta ställning till och påverka både lokala och globala miljö- och samhällsfrågor.
93
u Hur kan vi minska
droganvändningen? UNDER ÅR 2020 har läkemedlet Tramadol ofta synts i media. Tramadol är
ett narkotikaklassat läkemedel som används för att lindra smärta, men är också starkt beroendeframkallande. När Tramadol bryts ned i kroppen bildas bland annat ett ämne som har morfinliknande egenskaper, vilket kan leda till en känsla av rus. Tramadol beställs relativt enkelt hem via internet. Därmed är brevbärare och utlämningsställen i dag de vanligaste leverantörerna av droger utan att de själva känner till det. Tramadol innehåller en så kallad opioid som ursprungligen framställdes från vallmo men som i dag produceras på laboratorier och säljs olagligt som drog. Många dödsfall har skett med koppling till just Tramadol, eller tram som det ibland kallas. Nya droger produceras hela tiden av personer som vill tjäna pengar på att knyta upp människor runt om i världen i beroenden. Försäljning på nätet har i dag gjort det enklare än någonsin att få tag på billiga droger. Trots att de i många fall är livsfarliga att använda, så kan de vara helt lagliga att sälja. Framväxten av en droghandel över nätet utmanar vår och våra myndigheters syn på vad droger och narkotika är. Samtidigt uppkommer frågor om varför människor väljer att använda droger, trots att de i många fall vet att det är med fara för sina egna liv. De droger som i dag är vanliga, kan om några år vara borta från marknaden och ha ersatts med nya kemiska föreningar. Det gör att det är svårt för myndigheterna att hinna med. Regeringen skapar så kallade ADNT-strategier för sin alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitik, strategier som måste uppdateras hela tiden för att vara anpassade till verkligheten. Frågan är vilken drog som är mest omskriven när du läser denna text?
94
HUR SKA VI VÄLJA
Alkohol förekommer i skilda sammanhang i samhället.
Vad är en drog? En allmän beskrivning av en drog är att det är ett beroendeframkallande medel som ändrar sinnestillståndet och används som njutningsmedel. Tobak och alkohol är beroendeframkallande, men är lagliga att använda i Sverige. De är också socialt accepterade droger, åtminstone om de nyttjas i måttliga mängder. Narkotika däremot är i första hand ett juridiskt samlingsnamn för olagliga droger med beroendeframkallande egenskaper. I Sverige har vi en relativt sträng narkotikalagstiftning som reglerar all användning av narkotika. Regeringen fattar beslut om vilka ämnen som ska vara narkotikaklassade utifrån hur beroendeframkallande de är och vilken berusningseffekt de har. Dessa ämnen finns upptagna på en förteckning som Läkemedelsverket upprättar. I slutet av år 2019 fanns cirka 1 600 olika narkotiska ämnen och preparat på den listan. Men narkotika är inte ett entydigt begrepp i alla länder och vad som betraktas som narkotika skiljer sig åt mellan olika länder. Till exempel betraktas växten kat, eller khat, som en exotisk grönsak i vissa delar av världen, medan den i andra definieras som narkotika. Kat innehåller en amfetaminliknande substans, men har i hundratals år tuggats på i många afrikanska länder.
hur kan vi minska droganvändningen
95
Ta reda på, diskutera & ta ställning Arbeta med begreppen Här ser du några av de viktiga begreppen kopplade till kapitlet 4. Arbeta gärna med begreppen till exempel genom att förhöra en kompis, göra en begreppskarta eller skriva ner förklaringar. Droger ANDT Beroende Dopamin
8. När forskningsrapporter presenteras om att någon form av drog är farlig, hur påverkas du som ungdom? Blir du rädd eller känns det som att det inte påverkar dig? Varför?
9. Vad gäller i dag för rökfria miljöer? På vilka ställen är rökning tillåten respektive förbjuden? Bryter rökare ofta mot lagen?
Missbruk Narkotika
1. Vad tycker du är utmärkande för en drog och hur ska vi förhindra drogmissbruk?
2. På vissa gymnasieskolor vill man införa drogtester. Hur skulle du ställa dig till ett sådant förslag om det skulle läggas fram vid din skola?
3. I tidningarna beskrivs ibland hur kända artister lever ett lyxigt liv med droger. Hur reagerar du inför sådana rubriker?
4. Narkotikalagstiftningen har nyligen ändrats när
vissa amerikanska stater. Varför prioriterar länder olika kring vad som är förbjudet och inte? På vilka grunder tar politiker beslut om legalisering av narko-
det gäller innehav för eget bruk. Ta reda på mer om
tika? Om narkotika legaliseras, hur påverkar det indi-
vad som gäller.
viden respektive samhället?
5. Näthandeln med droger har gjort dessa mycket mer lättillgängliga. Vilka risker finns med detta?
6. Det finns en internationell tendens att acceptera eget bruk av narkotika och se det som en livsstil jämförbar med andra. Hur ser du på detta?
7. Vad gör du om du upptäcker att en av dina bästa
11. CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, sammanställer varje år information och statistik om droganvändning. Titta närmare på de senaste rapporterna på hemsidan och dra slutsatser kring hur droganvändningen ser ut i dag.
12. Avsluta meningarna.
kompisar har börjat använda droger?
a) Att använda narkotika för medicinskt bruk…
a) Ingenting.
b) Att langa alkohol är…
b) Försöker prata med kompisen om att sluta droga.
c) Vape är en ny form av rökning som…
c) Pratar med någon annan som du tror kan hjälpa
d) I framtiden tror jag att droger kommer att…
kompisen. d) Har du något annat bättre förslag?
106
10. Cannabis har blivit lagligt i vissa länder och i
HUR SKA VI VÄLJA
e) Om narkotika vore lagligt, som tobak och alkohol, skulle…
u Hur ska vi handskas
med virus och pandemier?
DAGLIGEN DRABBAS VÄRLDEN av olika sjukdomar som snabbt sprider sig
Digerdöden skildrad i en målning från mitten av medeltiden.
bland befolkningen. Utan tekniska hjälpmedel är de mikroskopiska fienderna osynliga. Det enda som kan uppfattas av dem är de olika symtom de ger upphov till. Varje år kräver allvarliga sjukdomar som exempelvis malaria, tuberkulos och olika influensor, miljontals dödsoffer runt omkring i världen. Allvarliga farsoter har hemsökt oss i alla tider och under stora delar av historien har vi inte haft mycket att komma med i kampen mot det som förorsakade sjukdomarna. Under medeltiden härjade exempelvis digerdöden i stora delar av Europa. Smittkällan till den farsoten har senare kunnat konstateras vara bakterier som spreds via råttor och deras loppor. Så gott som alla de människor som smittades av digerdöden dog, och i vissa länder dog så mycket som en tredjedel av befolkningen. Därmed är det den största och mest obarmhärtiga av de världsomfattande sjukdomsutbrott, så kallade pandemier, världen hittills drabbats av. I början av 1700-talet invaderades Sverige åter av en förödande smitta. Då skördade pesten ungefär 100 000 dödsoffer här i landet. Läkarna stod hjälplösa och på samhällsnivå beslöt man om stränga utegångsförbud för alla som uppvisade några som helst symtom på sjukdomen. På porten hos de som insjuknade målade man vita kors och i de märkta husen fick inga andra än läkare, präster eller likbärare komma in. Även i dag försöker de som är samhällsansvariga införa strikta regler som förhindrar att sjukdomar sprids. Förbud mot stora sammankomster eller resor mellan länder och karantän för dem som diagnosticeras som smittade är några av de åtgärder som numera används för att hindra smittspridningen av så kallade pandemiska virus. hur ska vi handskas med virus och pandemier?
107
När ett virus byter värd Ett djur som misstänks som det ursprungliga värddjuret för flera av coronavirusen är fladdermusen. Forskare har visat att just fladdermöss på grund av sin höga kroppstemperatur och höga halter av virusskyddande medel i kroppen kan vara bärare av virus utan att själva bli sjuka. Ifrån fladdermusen sprids viruset sedan till andra djurarter.
Om ett mänskligt virus kombineras med ett sjöfågelvirus kan det leda till en mycket smittsam pandemi.
Varje gång ett nytt virus bildas inuti en värdcell sker det alltså genom att dess arvsmassa kopieras med hjälp av de processer som sker i värdcellernas egen arvsmassa. Som i allt arbete som sker vid kopiering av generna uppstår det ofta små fel i kopian. I det här fallet leder det till att det nya viruset avviker en smula från originalet i sin uppbyggnad. Då säger man att det har inträffat en mutation. Ofta leder sådana mutationer till försämringar för det nya viruset som gör att det inte kan föröka sig. Men ibland kan den lilla variationen i arvsmassan leda till nya egenskaper hos viruset, som gör det möjligt för det att hitta helt nya vägar att spridas och lura immunförsvaret hos värdorganismen. Det här kan exempelvis innebära att tamdjur som höns eller grisar kan bli infekterade av virus som från början bara härjade hos vilda sjöfåglar. Det kan i sin tur leda till ett ännu mer komplicerat förlopp som kan få stora konsekvenser. Om bytet av värddjur sker samtidigt som det nya djuret också infekteras av ett “människovirus”, händer det ibland att dessa olika typer av virus kombineras med varandra. Det kan låta otroligt, men eftersom virus är så otroligt många till antalet händer det faktiskt rätt så ofta. Resultatet av en sådan mix kan leda till att en helt ny typ av virus bildas. Ett virus som bär på sjukdomar som först bara fanns hos djur, men nu också smittar från människa till människa. För oss människor kan det innebära en katastrof när ett sådant muterat virus som vi inte har utvecklat ett försvar mot, får spridning bland oss. Det kan bli startpunkten för en ny pandemi som kan komma att svepa över världen i gigantisk skala. Forskarna menar att under de levnadsförhållanden vi moderna människor utvecklat med exempelvis en befolkning som lever tätare inpå varandra, klimatförändringar, vattenbrist och bakterieresistens, är det högst troligt att världen kommer att drabbas ännu hårdare av den här sortens pandemier i framtiden. Frågan är inte om vi kommer att drabbas av en
människovirus
Ny form sprids till människor
kombineras i tamfågel sjöfågelvirus
108
HUR SKA VI VÄLJA
ny pandemi, utan när den inträffar, vilken spridning den får och hur vi då ska kunna försvara oss mot den. FÅGELINFLUENSA
Influensasmittade gäss tas om hand av saneringspersonal.
Det är förstås inte grisarnas fel att viruset sprids. Snarare är det vårt sätt att sköta besättningarna och övervaka spridningen som behöver kontrolleras.
Ett exempel på en virussjukdom som på det här sättet har vandrat mellan djur och människa, är den så kallade fågelinfluensan. Den virustypen är sedan länge känd hos vilda fåglar som en tämligen mild influensa. En influensa som fåglarna anpassats till att klara av, ungefär som när vi människor drabbas av en förkylning. Vid Ottenby fågelstation på södra Öland tar man regelbundet stickprov på andfåglar. Ungefär en femtedel av alla fåglar där är virussmittade. Under de senaste femtio åren har ett trettiotal fågelinfluensor härjat i tamfågelbesättningar världen över. Oftast leder ett sådant influensautbrott till att hela besättningen av till exempel höns eller gäss på bara några dygn helt slås ut, alla dör. Sedan tio år tillbaka har influensorna i tamfågelbesättningarna blivit allt vanligare. Det problematiska blir förstås om ett sådant virus skulle mutera och helt byta organism från exempelvis fågel till människa. Det händer inte så ofta, men när det händer kan det innebära en stor risk. Därför höjer man beredskapen runt om i världen om en sådan smitta sätter fart. En anledning till att forskarna oroas över just fågelinfluensor är också att just fåglar är utmärkta spridare av virus, eftersom de i många fall färdas långa sträckor över flera kontinenter. Att vi människor i dag, i mycket större utsträckning än tidigare, reser till andra världsdelar och länder som ligger långt ifrån våra egna hemtrakter gör att vi riskerar att ta med oss smittämnen på ett helt annat sätt än förr. Snabbheten i transporterna ökar hastigheten på spridningen. En resa som förr kanske tog sex månader med båt eller häst och vagn klaras nu av med en flygresa på några timmar. SVININFLUENSA
Den så kallade svininfluensan härjade i världen under år 2009. Ganska snabbt efter att den upptäckts meddelade Världshälsoorganisationen (WHO) att influensan hade ett så snabbt spridningsförlopp och så stor geografisk utbredning att den skulle benämnas pandemi. I början av år 2010 ebbade den så småningom ut. Den nya virusstammen visade sig ha uppkommit genom ett utbyte av arvsmassor mellan två stammar av influensavirus som startade bland tamsvin. Sådana så kallade
hur ska vi handskas med virus och pandemier?
109
svininfluensor uppkommer med jämna mellanrum i svinbesättningar världen över. Den spred sig snabbt till flera länder. I Sverige uppskattade man att mellan 240 000 och 600 000 människor hade smittats. Här vaccinerades ungefär 60 % av befolkningen, vilket var det högsta antalet vaccinationer i EU. Världshälsoorganisationen meddelade att totalt 13 000 personer rapporterats ha dött i svininfluensan, men eftersom det är svårt att få riktiga uppgifter från många länder menar man att det verkliga antalet måste ha varit mycket större. Även om smittspridningen var stor var antalet kända dödsfall här i Sverige endast 25 personer. CORONAVIRUS
Coronaviruset är ett av de virus som har visat sig kunna byta värdorganism från djur till människa. Namnet har det fått på grund av sitt runda hölje som är täckt med olika utskott vilket gör att de har ett kronliknande utseende när man studerar dem i avancerade mikroskop (corona = krona). Det finns ett stort antal virus som tillhör coronafamiljen. De flesta av dem härjar bland olika djur. Andra som också är mycket vanliga, sprids mellan människor. Då orsakar de oftast inte något mer än en vanlig förkylning. Sju coronavirus har upptäckts som kan smitta mellan djur och människor. Det är också de som är mest riskabla för oss. ● Åren 2003–2004 bröt en epidemi ut av coronaviruset SARS i Sydost-
asien. Smittan startade i Kina men spreds sedan till ett flertal länder via resenärer. Troligen kom viruset först från fladdermöss och spreds sedan vidare via andra djurarter till människor. Något fler än 8 000 personer insjuknade och över 750 människor dog.
● År 2012 upptäcktes på den arabiska halvön en ny variant av ett coro-
navirus som kallas MERS, men det är fortfarande osäkert var viruset
110
HUR SKA VI VÄLJA
hade sitt ursprung. Viruset spred sig till flera olika länder där cirka 2 000 personer insjuknade och något fler än 800 dog. ● Hösten 2019 startade en virusspridning orsakad av coronavirus
typen med namnet SARS-cov-2 i Kina. Ursprunget till det virusutbrottet kan antagligen kopplas till en fiskmarknad i den kinesiska staden Wuhan där det även såldes andra djur. Sjukdomen som snart fick namnet covid-19, eller i folkmun Corona, klassades i mars 2020 av världshälsoorganisationen WHO som en pandemi. Eftersom det varken fanns vaccin för att begränsa smittspridningen eller mediciner för att lindra symtomen blev det viktigt att snabbt hitta andra strategier för att minska smittspridningen. I ett första skede handlade det då om att förbjuda människor att färdas in och ut genom olika länder, hålla avstånd, undvika att mötas i folksamlingar och vara noga med handhygien. Men olika länder handskades också med problematiken på skilda sätt. I flertalet länder gjorde man inledningsvis allt för att stoppa smittspridningen helt. Här i Sverige var strategin en annan. Här ville man minska smittspridningen och plana ut kurvan för att ligga inom gränsen för sjukvårdens kapacitet. Den svenska strategin bygger på att alla tar sitt ansvar och håller rekommendationer om social distansering, minskade resor och besöksförbud för äldrevården till exempel. En följdeffekt av detta är att befolkningen utvecklar det som kallas för flockimmunitet, det vill säga uppnår en nivå där tillräckligt många är immuna för att smittspridningen ska avta. Även om strategierna i världen såg olika ut kunde man konstatera att det på ett helt annat sätt än vid tidigare sjukdomsutbrott fanns en internationell samordning av insatserna. Sjukdomen tvingade oss till ett globalt samarbete helt enkelt.
= Ej immun, sjuk och smittsam
= Ej immun, frisk
Smittspridning
= Immun, frisk
Flockimmunitet
Ingen i befolkningen är immun
Några har blivit immuna vilket
En majoritet av befolkningen är
och sjukdomen sprids snabbt.
gör att sjukdomsspridningen
immun. Risken att friska blir
minskar.
smittade har minskat betydligt.
hur ska vi handskas med virus och pandemier?
111
u Hur får vi vattnet att räcka?
Ett livsviktigt ämne…
På avstånd skimrar jorden vi bor på vackert i blått, det är en vattenplanet. Medan de andra himlakropparna som kretsar kring solen antingen är för kalla eller för varma, erbjuder vår planet oss vatten i dess flytande form. På mars och på de yttre planeterna har det frusit till is. På Venus vår närmaste granne i riktning mot solen, uppträder det som ånga. Det var det flytande vattnet som skapade förutsättningarna för livet här på jorden. De allra tidigaste livsformerna utvecklades en gång i vatten och fortfarande i dag är alla levande varelser här på ett eller annat sätt beroende av villkor som bestäms av vattnets kretslopp. Några lever fortfarande sina liv i vatten, medan andra utvecklat sinnrika strategier för att klara sig på jordens mer torra områden. Som foster tillbringar vi människor våra första nio månader i en livmoder omgivna av vatten och som fullbildade består våra kroppar till två tredjedelar av vatten. Det livsviktiga ämnet kommer till oss genom mat och dryck och avgår främst som urin, vid utandning och transpiration (svett). Varje dag behöver vi därför få i oss 2–3 liter vatten.
152
HUR SKA VI VÄLJA
…som är ojämnt fördelat Det finns alltså gott om flytande vatten på jorden, men bara omkring en procent är sötvatten som kan utnyttjas av levande organismer. Av det är den största delen grundvatten i marken. Resten hittar man som ytvatten i sjöar, bäckar och älvar. Trots att en så liten del av jordens vatten är användbart för människan, skulle det ändå räcka till oss alla om det vore rent och jämnt fördelat över klotet. Men tillgången på vatten är ojämn och i många länder är vatten den resurs som det är svårast att hushålla med. Även om det på sina håll regnar minst lika mycket där som här, så avdunstar vattnet snabbt i det varma klimatet. Därför är det svårt att utnyttja vattnet effektivt. För närvarande är jordens befolkning dessutom fördelad på så sätt att de varmare vattenfattiga länderna i regel är tätt befolkade, medan det finns gott om plats på andra delar av jorden där vattentillgången är större. För oss som bor här uppe i norr är vatten snarast en självklar tillgång. Vi behöver bara vrida på kranen för att det ska finnas där, tillgängligt. På andra håll på klotet är det inte alltid lika självklart. Här i Sverige har vi tillgång till i genomsnitt 20 000 kubikmeter vatten per år. I många länder med torrt och varmt klimat är rent vatten en ständig bristvara. En indier har exempelvis tillgång till 1 900 kubikmeter per år, och i ett land som Kuwait har man inte tillgång till mer än 10 kubikmeter per person och år. Vid en bildlig jämförelse betyder det att varje glas vatten som används i Kuwait motsvaras av en tunna vatten i Indien och en mindre pool i Sverige. Ungefär var femte människa i världen lever utan direkt tillgång till rent dricksvatten.
Färskvatten 3 %
Ytvatten 1 %
Atmosfären 3%
Grundvatten 30 %
Sjöar 21 %
Glaciärer och polarisar 69 %
Is i mark och permafrost 69 %
Färskvatten
Ytvatten
Floder och våtmarker 3% Fukt i jorden 4%
Hav 97 %
Totalt vatten på jorden
Så här fördelar sig världens vatten. Endast 3 % är färskvatten varav cirka 1 % är sötvatten som är tillgängligt för levande organismer.
hur får vi vattnet att räcka
153
Vatten Vatten är en kemisk förening mellan väte och syre. Det
kväveoxider, som finns i förorenad luft. När regnvatt-
har flera viktiga och ovanliga egenskaper. Vatten har
net sedan rinner genom marken, löser det salter och
störst densitet vid +4 °C. När det fryser till is utvidgas det
tar upp bakterier och organiska ämnen. Hur förorenat
och densiteten minskar. Därför flyter is på vatten. Vat-
vattnet blir beror på hur mycket föroreningar det finns
ten är också ett utmärkt lösningsmedel. Därför ändras
i luften och marken som det passerar. Föroreningarna
vattnets sammansättning när det rör sig mellan hav,
kan transporteras långa vägar med markvattnet för
luft och mark. När vatten avdunstar från havet är det
att slutligen hamna i havet.
alldeles rent. I luften löser regndropparna svavel och
Vattenanvändning
tvärsnitt av blad
transpiration av vatten
H20 O2 genom klyvöppning CO2
vedkärl för transport av vatten och mineraler
All produktion av livsmedel bygger på vattnets vandring upp genom en planta.
154
HUR SKA VI VÄLJA
Det vatten som är allra viktigast för oss är naturligtvis det vi dricker och det som krävs för att tillverka den mat vi behöver. Men det är ett behov som ofta får konkurrera med de krav vi har på vatten till hushåll, hygien, industri och annat. Hur mycket som går åt för att producera mat varierar beroende på om man bor i ett kallare land med hög nederbörd, eller i ett land som är varmt och torrt. Det beror naturligtvis också på om jordbruket är stor- eller småskaligt samt vilka bevattningsmetoder man använder sig av. Om inte infrastrukturen, till exempel vägar och vattenledningssystem, är utbyggd så försvåras eller omöjliggörs också leveransen av vatten till alla som är i behov av det. Här i Sverige rinner de allra flesta vattendragen vi har tillgång till genom vårt eget land, medan man i många andra länder som till exempel Iran, Irak, Syrien och Turkiet delar på stora flodområden. Då blir det förstås viktigt att reglera de uttag och utsläpp som sker i den gemensamt livsviktiga resursen. Ibland leder det till konflikter men också till väl uträknade regelverk som styr hushållningen. I många av världens länder arbetar stora delar av befolkningen direkt med att framställa mat. Ofta är det bönder som odlar för den egna familjens behov. Mer än 70 % av de tillgängliga färskvattenresurserna går då direkt till jordbruket. Antingen kommer vattnet från uppsamlat regnvatten, eller så pumpas det upp från grundvattnet eller närliggande sjöar och floder. Ungefär två tredjedelar av världens mat produceras i regnbaserade jordbruk, resten
kommer från så kallade bevattningsjordbruk. I dag är många bevattningssystem ineffektiva vilket gör att stora delar av det färskvatten som finns att tillgå och som skulle kunna användas för att andra ändamål, går till matproduktion. En utmaning för de som vill utveckla matproduktionen i världen är därför att försöka minska antalet bevattningsjordbruk i de delar där tillgången på vatten är knapp och göra de som finns kvar mer effektiva. En kritisk fråga är förstås om det överhuvudtaget är möjligt att öka framställningen av mat till växande befolkningar i varma och torra länder, eller om matproduktionen i stället skulle behöva flyttas till områden där det finns en rikligare tillgång på vatten. I många länder finns sinnrika system för vattenanvändning i anslutning till den långa traditionen av jordbruk. Här en risplantage i Bali, Indonesien.
Vattenkonflikt mellan Etiopien och Egypten Bakgrunden är Etiopiens Grand Ethiopian Renais-
Egypten ligger längst nedströms av totalt elva länder i
sance Dam, Afrikas största vattenkraftsdamm och
Nilens samlade avrinningsområde. Landet är den
som också är en av de största i världen. Den började
största användaren av Nilens vatten. Över 90 procent
byggas år 2010 längs med Blå Nilen, den största av
av Egyptens vattenförsörjning kommer från Nilen och
Nilens två viktigaste tillflöden. Den enorma dammen
nästan alla landets knappt 100 miljoner invånare bor
väntas mer än fördubbla Etiopiens elproduktion, och
längs floddalen. I Egypten är oron stor för att damm-
det kommer att ta upp till 15 år att fylla de 74 miljarder
bygget ska få katastrofala följder för den livsviktiga
kubikmeter vatten som dammen kommer att rymma.
Nilens flöden, och att det i förlängningen ska påverka
I det tätbefolkade Etiopien bedöms den vara helt
jobb, jordbruk, dricksvattentillgång och den egna vat-
nödvändig, inte bara för att stimulera den ekono-
tenkraften. Konflikten handlar om hur snabbt dam-
miska utvecklingen utan för att undvika en humanitär
men ska få fyllas och om hur mycket vatten som ska
katastrof då energi och vatten inte längre räcker till
släppas igenom under tiden.
invånarna.
hur får vi vattnet att räcka
155
”Virtuellt vatten” på bete.
Virtuellt vatten I dag räknar man med att omkring 800 miljoner människor runt om i världen är undernärda. Eftersom vatten på många håll är en begränsande faktor vid produktion av livsmedel hänger den siffran starkt samman med jordens vattenresurser. Det är i samband med det man använder sig av begreppet, virtuellt vatten, det vill säga det vatten som behövs för att producera en viss vara, som till exempel vete och kött. Virtuellt vatten har blivit ett viktigt debattämne vid internationella diskussioner om välfärd och hållbar utveckling.
Produkt
Liter vatten
En liter kranvatten
1,05
En tomat
13
Ett mikrochip
32
En kopp te
35
Ett glas vin
120
En kopp kaffe
140
En påse potatischips
185
Ett glas äppeljuice
190
En hamburgare
2 400
En t-shirt i bomull
4 100
Så mycket virtuellt vatten går det åt för att framställa olika produkter.
156
HUR SKA VI VÄLJA
Liter 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0
vete
ris
majs mjölk
Siffrorna som anges i diagrammet här intill är genomsnittsvärden och naturligtvis skiljer sig vattenåtgången i olika klimat. I en varm och torr miljö går det åt omkring 3 000 liter vatten för att framställa ett kilo vete, medan motsvarande vattenmängd i en sval och fuktig miljö är omkring 400 liter. Handeln med livsmedel över nationsgränser betyder att vi samtidigt handlar med stora mängder virtuellt vatten. Om vi i Sverige köper till exempel vete från ett annat land, innebär det att vi indirekt också importerar det vatten som gått åt för att producera vetet. Det är tydligt att ju mer kött- och mjölkprodukter ett land konsumerar, desto mer vatten går det åt. Den stora mängd vatten som krävs för att producera livsmedel kan betyda att utvecklingsländer i varma och torra delar av världen står inför ost nötkött ett val. Antingen ska man använda sina begränsade vattenresurser för att utveckla industri, turism och servicenäringen, eller så ska man använda dem till att odla den mat man behöver. Ibland har begreppet virtuellt vatten använts som ett argument för att de fattiga och torra länderna ska importera sin mat, eftersom det är lättare att transportera ett ton vete än 1 200 ton vatten. Kanske skulle det kunna leda till högre levnadsstandard i länderna om de köper sin mat från länder med större tillgång på vatten och i stället kan tjäna pengar på exempelvis turism.
Odling av bomull kräver stora mängder vatten.
hur får vi vattnet att räcka
157
6
Relationer, lust och sexualitet
Centralt innehåll Kapitlet tar upp följande centrala innehåll från ämnesplanen: ● Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa. ● Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.
Kunskapsmål Efter arbetet med kapitlet ska du kunna:
Syfte Med hjälp av kapitlet utvecklar du: ● Förmåga att använda kunskaper i naturvetenskap för att diskutera och ta ställning till frågor om sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.
212
● Ta hjälp av biologi för att problematisera förklaringar till normalitet och människans sexualitet. ● Redogöra för placering, form och funktion hos våra erogena zoner och könsorgan. ● Redogöra för orsaker, symptom, skydd och behandling av några allvarliga könssjukdomar.
u Det
har tagit flera miljoner år för människosläktet att utvecklas
till de socialt avancerade individer vi är i dag. Under stora delar av vår tidiga förhistoria levde vi i grupper ute på den afrikanska savannen. Där var förhållandena svåra och det ställdes hårda krav på oss för att vi skulle kunna överleva. I förhållande till andra djur på slätten var vi inte särskilt snabba, inte speciellt duktiga på att klättra och inte heller särskilt starka. Nej, anledningen till att vi kunde klara oss gentemot konkurrenter och fiender kan inte ha haft med fysiska förmågor som styrka eller snabbhet att göra. Det som gjorde oss framgångsrika var i stället att vi utvecklade vår förmåga att leva i en väl fungerande grupp och kommunicera med varandra. Ofta hör man att det talas
om människans sexuella beteende som om dess främsta funktion är att avla barn. Men tvärtemot detta anser många forskare i dag att sexualiteten hos människor i lika stor utsträckning kan förklaras med att den skapat sammanhållning och gemenskap i de grupper vi lever i.
213
u Vår sexuella historia
Många djur kan bli fler utan en partner. Vandrande pinnar förökar sig oftast genom så kallad partenogenes, jungfrufödsel
Vid sexuell fortplantning blandas föräldrarnas egenskaper.
214
STUDERAR VI LIVET på jorden i stort ser vi att sexuell fortplantning i de
allra flesta fall inte alls är nödvändig för att växter och enklare byggda djur ska kunna bli fler. Det är inte ens det dominerande sättet att förökas. För de allra flesta organismer går det alldeles utmärkt att helt enkelt dela sig, skicka ut ett jordskott eller producera ägg och ungar genom jungfrufödsel. På så sätt skapar modern en kopia av sig själv med exakt samma egenskaper som hon själv har. Men visst har sexualiteten också betydelse för fortplantningen. Flertalet av de högre stående djuren med en lång livstid har fördelar av en variationsrik avkomma, rustade för att möta olika överraskningar i en osäker miljö. Sexuell fortplantning betyder att arvsmassan från två olika individer, hane och hona, blandas. Vid en sådan blandning kan avkomman aldrig bli exakt likadan som föräldrarna. För de djur eller växter som lever i en miljö som förändras innebär sexuell fortplantning att chansen ökar för att någon av de olika ungarna ska kunna överleva. Detta är den evolutionära lösningen för grupper av organismer som utvecklas i en föränderlig miljö. I dag förökar sig de högre stående djuren inte på något annat sätt. En biologisk förklaring till människans sexuella beteende har varit att det säkrar familjens sammanhållning. På många håll i djurvärlden signalerar honor öppet med olika beteenden eller doftsignaler när de är brunstiga. Men hos människan och arter med liknande sexuellt beteende är brunsten ofta dold. Det går inte att se utanpå en kvinna när hon har ägglossning. Av vissa forskare har den dolda brunsten förklarats med att hanen då inte kan veta när honan egentligen är redo att befruktas. För att vara säker på att vara den som blir far till de ungar
RELATIONER, LUST OCH SEXUALITET
Hos flera djur har sexualiteten en social funktion. Forskare som studerat bonobonernas (dvärgschimpansernas) sexuella aktiviteter har kunnat visa att tre fjärdedelar av dem sker på ett sätt som inte skulle kunna leda till att de blir fler. Hos den här arten fyller de sexuella handlingarna andra behov än fortplantning.
som föds, blir han i stället tvungen att försöka para sig med samma kvinna lite då och då. Man anser alltså att det här beteendet har utvecklats genom evolutionen för att hålla kvar hanen vid honan och ungarna. På det sättet har honan, som genom dräktighet och digivning lagt ner så mycket energi på just den här hanens ungar, kunnat försäkra sig om att han inte driver omkring mellan olika honor utan i stället håller fast vid just henne. Och ungarna klarar sig förstås bättre om de får omvårdnad av två föräldrar. Men sexualitet handlar inte främst om befruktning och familjebildning. En annan minst lika vanlig biologisk förklaring till människans sexualitet är just att den har utvecklats för att skapa gemenskap och sammanhållning i de grupper våra förfäder levde i. Eftersom sexuella signaler och känslor mellan individerna skapar sammanhållning och håller ihop gruppen, är sexuella attraktioner inte något som bara behöver uppstå mellan individer med olika biologiska kön. De kan lika väl finnas mellan individer med ett och samma biologiska kön. Ibland påstås det att det skulle finnas en typ av sexualitet som är mer naturlig än en annan. Men vid studier av högre stående djur och framförallt av våra närmaste släktingar bland människoaporna visar det sig att dessa ägnar sig åt sexuella handlingar som riktar sig till såväl det egna som det motsatta biologiska könet. Många forskare som studerat den mänskliga sexualitetens evolution menar att den framförallt har formats för att fylla en social funktion. Man kan lätt få för sig att man skulle kunna förklara hur vi människor beter oss utifrån ursprungliga, enkla biologiska behov. Men under människosläktets långa historia har våra behov förfinats långt utöver gränserna för det som går att förenkla. Biologiska förklaringar till upplevelser av musik, konst och poesi blir ofta konstlade om vi drar dem för långt. Varför ska vi då behöva göra det när det gäller sexualitet? Det är väl inte många som försöker förklara att vi njuter av kulinariska maträtter eller äter godis bara för att bli mätta. På samma sätt fungerar det med sex och erotik.
vår sexuella historia
215
Är jag normal? Frekvens "Normalt"
Ordet Normal förklaras ofta med hjälp av matematikens normalfördelningskurva. En normalfördelningskurva visar hur en egenskap fördelar sig statistiskt inom en grupp individer. Det som hamnar inom ett visst intervall kallar man normalt, det vanliga. Det som hamnar utanför och inte är så vanligt, kallas onormalt.
Av och till görs det stora undersökningar om våra sexvanor. Den kanske mest välkända undersökningen är Kinsey-rapporten som publicerades i USA under åren 1948–53. När undersökningen där ett stort antal amerikaner intervjuades om sina sexvanor presenterades, chockades landet. Det visade sig nämligen att många fler än man på den tiden ville tro, ägnade sig åt onani, hade sex före äktenskapet, utomäktenskapliga förbindelser och homosexuella erfarenheter. Det man tidigare hade trott varit ovanligt och onormalt visade sig nu vara både vanligt och helt normalt. Det finns väldigt få helt igenom ”normala” människor. Frågan är om det alls är eftersträvansvärt att vara normal. De flesta av oss har något område där vi inte fungerar på samma sätt som flertalet, och trist vore det väl annars! Man skulle kunna säga, att vara avvikande i vissa avseenden faktiskt är det som är mest normalt. Naturvetenskapen har inget att säga om ett beteende ska kallas för naturligt eller inte naturligt eller vad som bör betraktas som bra eller dåligt. Naturvetenskapen kan bara beskriva hur vi fungerar biologiskt, som individer och i grupp. Utifrån det kan den också bidra med vissa, evolutionära förklaringar till varför vi under släktets utveckling har tjänat på att skaffa oss vissa beteenden och vilken betydelse det haft för vår överlevnad.
Skulle det inte vara bra trist om alla vore lika?
216
RELATIONER, LUST OCH SEXUALITET
u Normkritik – att göra
det onormala normalt ORDET NORMAL KOMMER ur ordet norm. Social norm betyder ungefär det
vi gör av gammal vana, ofta utan att reflektera över det. Ibland kallar man det också för oskrivna regler, men det betyder inte att det är något som med nödvändighet måste upprätthållas. Sociala normer kan variera mellan människor med till exempel olika etniskt ursprung, olika kön, ålder, eller klasstillhörighet. En del normer kring hur vi ska klä oss eller uppföra oss mot varandra leder ofta till en känsla av samhörighet och trygghet, och gör att vi känner oss säkra i vår grupptillhörighet och identitet. Tyvärr innebär det ofta att de som inte faller inom ramen för den rådande normen känner sig avvikande och utanför. Ibland kan det finnas ett värde i att ta ett steg tillbaka och reflektera över alla de saker vi gör av bara farten och tar för givna. Att vara normkritisk. Det här är framförallt viktigt om vi får syn på att de som inte kan leva upp till vissa normer blir orättvist utsatta eller känner sig kränkta. Men att vara normkritisk kräver mod! En del människor tjänar faktiskt på att normerna upprätthålls och bjuder motstånd när andra försöker förändra dem.
NORMKRITIK – ATT GÖRA DET ONORMALA NORMALT
217
I dag är bilden av familjen under förändring.
Normer om relationer I alla våra föreställningar om vilka relationer vi ska leva i går det att hitta normer. Ett exempel på det är den klassiska heterosexuella kärleksnormen mellan man och kvinna som oftast förekommer i film, böcker och andra media. En sådan stark norm kan förstås leda till att de som känner andra lockelser och tillhörigheter hamnar utanför. Normen om kärnfamiljen, mamma-pappa-barn, är också starkt rotad. Men under senare år har våra familjebilder i det svenska samhället förändrats. För inte så många år sedan var kärnfamiljen den allra vanligaste familjeformen. År 1900 skiljde sig endast 405 gifta par i Sverige. I dag lever nästan en tredjedel av alla barn här i landet med skilda föräldrar. Föräldrar, bonusföräldrar, barn och bonusbarn hittar olika lösningar i nya sammansättningar. En skilsmässa är ofta en slitsam process för hela familjen, men om också normen starkt pekar på att kärnfamiljen skulle vara det enda naturliga och att allt annat är ett misslyckande, då blir skilsmässoprocessen ännu svårare.
218
RELATIONER, LUST OCH SEXUALITET
Manligt och kvinnligt
Redan som väldigt unga påverkas vi av normer som talar om för oss hur vi ska se ut och leva våra liv.
Flera ofta outtalade normer som bitit sig fast i vår kultur, handlar om manliga och kvinnliga ideal. Vad betraktas som manligt och kvinnligt och hur ska vi uppträda för att leva upp till de idealen? Det finns oskrivna regler om hur en man eller en kvinna förväntas bete sig och får göra. Många av dem lär man sig redan tidigt i livet. En pojke ska inte visa känslor på samma sätt som en flicka genom att till exempel gråta. En flicka ska inte märkas lika mycket, eller ta lika stor plats i sociala sammanhang. Pojkar tillåts i större utsträckning vara aggressiva än flickor. Olika kulturer med särskilda seder har delvis skilda förväntningar att leva upp till. På många håll i världen förutsätts flickor hålla sig mer hemma under uppväxten, där de uppfostras till att hjälpa till i hemmet och ta hand om småsyskon, medan pojkar i större utsträckning slipper det ansvaret. På så sätt är vissa normer i en kultur kopplade till biologiskt kön. Med ett normkritiskt förhållningssätt kan man alltså hjälpa till med att motverka att vissa ska känna sig diskriminerade och därför utsatta på olika områden. Det kan exempelvis handla om att kritiskt synliggöra vad som tas för givet som manligt och kvinnligt, eller hur vi uppnår lust och njutning. Genom att våga ifrågasätta normerna och agera på andra sätt än det förväntade kan vi visa på att vi inte är slavar under dem.
Är detta sexistisk reklam? Efter ett stort antal klagomål från allmänheten i Paris förbjöds reklamen på bilden. Kritikerna menade att bilderna är starkt förnedrande för kvinnor.
NORMKRITIK – ATT GÖRA DET ONORMALA NORMALT
219
1b Boken Naturkunskap 1b behandlar aktuella frågeställningar med ett naturvetenskapligt innehåll och perspektiv. I sju kapitel presenteras kunskaper som behövs för att kunna kritiskt granska, värdera information och ta ställning i vår tids avgörande miljö-, hälso-, och samhällsfrågor. Att beskriva världen inleder med en beskrivning av naturvetenskapen och ämnet naturkunskap och betydelsen av ett kritiskt förhållningssätt. Hur ska vi välja? ger exempel på områden där våra val har betydelse. Hur ska vi handskas med virus och pandemier? Hur får vi vattnet att räcka? Vem ska rädda regnskogen? är exempel på några av de frågeställningar som tas upp i kapitlet. En värld att vårda – hållbar utveckling och Klimat och energi ger kunskaper om energi- och resursanvändning, klimatfrågor och hållbar utveckling. Livsstil och hälsa handlar om kroppen och om kost, träning och vår livsstils betydelse för vår hälsa. Relationer, lust och sexualitet är ett angeläget kapitel om sex och relationer. Celler, arv och bioteknik tar upp ett snabbt framväxande kunskaps område där det ständigt kommer nya upptäckter att ta ställning till. Till varje kapitel finns Ta reda på, diskutera och ta ställning med uppgifter som är tänkta att locka till diskussion och fördjupning. Sist i boken finns faktafrågor samt en ordlista med de väsentligaste begreppen samlade tillsammans med korta förklaringar.
ISBN 978-91-523-5909-9