9789152358450

iCK ACK

LÄS R U M M E T zz

Lärarhandledning Åk 6

Pernilla LUndenmark

Karin Lönnqvist

Anna Modigh

SANOMA UTBILDNING

Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm

Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm

www.sanomautbildning.se

info@sanomautbildning.se

Order/Läromedelsinformation

Telefon 08-587 642 10

Redaktion: Kristina Hoas

Projektledning och redaktör: Karin Lönnqvist/Långnäs Bokprojekt

Grafisk form, inlaga: Anette Hedberg/AH Form

Omslag: Feri Fazeli/Fazeli form & illustration

Illustrationer: Bilaga 8a, 9, 11, 12 samt alla ramar: Anette Hedberg

Bilaga 2a–b, 7, 16, figurerna Zick och Zack samt ZickZack-symbolerna: Feri Fazeli

Korrekturläsning: Ulf Ivarsson/Förlagskonsult

ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning, version 2

ISBN: 978-91-523-5845-0

© 2023 Pernilla Lundenmark, Karin Lönnqvist, Anna Modigh och Sanoma Utbildning AB, Stockholm

Andra upplagan

Första tryckningen

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Undantag från kopieringsförbudet: Sidor märkta ”Kopiering tillåten”.

Tryck: Livonia Print, Lettland, 2023

* Bilagorna finns också att hämta på: www.sanomautbildning.se/zickzackbilagor-arskurs-4-6-lasrummet

Förord

I skolan möter eleverna dagligen olika typer av texter i samtliga ämnen. Texter som ställer höga krav på deras läsning och läsförståelse, oavsett vilken språklig nivå de befinner sig på. För att kunna förstå och ta till sig innehållet i dessa texter krävs inte bara att de har ett flyt i sin läsning, utan även att de förstår det de läser.

Vi som tagit fram och reviderat Läsrummet är mellanstadielärare och lärare i svenska och svenska som andraspråk. Tillsammans har vi mångårig erfarenhet av att undervisa såväl elever med svenska som modersmål som elever med svenska som andraspråk. Vi delar även ett brinnande intresse för läsning och har under åren lagt mycket tid på att utveckla metoder och arbetssätt som stöttar och utvecklar elevernas läsintresse och läsförståelse. Under våra år som lärare har vi alltid varit noga med att arbeta med olika typer av texter och med texter som utmanar eleverna språkligt, samtidigt som vi har gett dem stöttning genom olika språkutvecklande kringaktiviteter.

Läsrummet kan användas oavsett om eleverna följer kursplanen i svenska eller svenska som andraspråk.

Genom sin stöttande struktur, sitt innehåll och sitt arbetssätt fungerar Läsrummet språk- och kunskapsutvecklande för alla elever. Läs mer om hur i den här lärarhandledningens inledning.

Om du undervisar nyanlända elever/elever som är förhållandevis nya i språket hänvisar vi till ett annat material i ZickZack-serien – ZickZack för nyanlända.

Tillsammans med Skrivrummet utgör Läsrummet läromedelspaketet ZickZack. Det går alldeles utmärkt att ”zick-zacka” sig fram mellan de olika rummen och likaså mellan de olika temana och texterna. Rummen kompletterar varandra men kan även användas var för sig.

Texterna i Läsrummet är indelade i olika teman vilket gör att det går lätt att anpassa materialet till undervisningen i andra ämnen.

Vi hoppas att Läsrummet ska väcka dina elevers läslust och ge dem möjlighet att utveckla sin läsförståelse, och att materialet ska ge dig som lärare stöd och inspiration i din läsundervisning.

Pernilla, Karin och Anna

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering tillåten.

Med skräckblandad förtjusning

Det passar att arbeta med det här temat när klassen läser, analyserar och resonerar om skönlitteratur i olika genrer (rysare/skräck). Sakprosatexten går att koppla till arbetsområdet Kropp och hälsa i biologi.

Temat inleds med tre kedjedikter som även innehåller liknelser. Dikterna ger ledtrådar om vad texterna kommer att handla om.

De tre skönlitterära ( berättande) texternas gemensamma nämnare är att de kan klassificeras som rysare eller skräckberättelser. De utspelar sig i helt vanliga miljöer och huvudpersonerna är helt vanliga barn. Men barnen möter och drabbas av sådant som är oförklarligt, obehagligt och oförutsägbart. Ett hus beter sig som en levande varelse och börjar hämnas, en pojke hjälper en gammal kvinna som visar sig vara död, en flicka flyttar till en by där alla invånare är döda, utom hon.

Den avslutande sakprosatexten förklarar varför vår kropp reagerar som den gör när vi blir rädda. Övningar till texterna finns i såväl lärarhandledningen som övningsboken. I dem får eleverna arbeta med följande:

Förförståelse Läsförståelse Språkliga drag Ord och begrepp

Husets härskare Gör kopplingar + Förtydliga (centrala ord i texten; substantiv)

Kvinnan på parkbänken Gör kopplingar + Förtydliga (centrala ord i texten)

Inte bland de du tror Gör kopplingar + Förutspå (närläsning)

Varför reagerar din kropp som den gör när du blir rädd?

Gör kopplingar + Förtydliga (centrala ord i texten)

Förtydliga + Sammanfatta Adjektiv och verb (visualisera) Adverb (visualisera)

Förtydliga + Leta ledtrådar + Förutspå

Förtydliga + Leta ledtrådar + Sammanfatta

Beskrivningar Interjektioner

Gestaltning Synonymer

Förtydliga Sambandsord Ordförståelse

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

Kedjedikter

Syfte med undervisningen

Att skapa förförståelse för temats ämne genom att tillsammans läsa, uppleva och arbeta med korta dikter.

Läs tillsammans

Lyssna på inspelningen av kedjedikterna eller läs dem högt för eleverna. Försök läsa så att en mystisk och lite obehaglig stämning uppstår genom att variera volym, hastighet, intonation, betoning och/eller frasering när du läser.

Diskutera dikternas uppbyggnad, hur de framfördes (av inläsaren eller dig) och vad de handlade om. Första raden i varje dikt målar upp en bild, rad två skapar ovisshet. Kanske ruvar huset/kvinnan/gravstenen på obehagliga hemligheter, avsikter, planer …

Dikternas uppbyggnad

• Hur många rader har varje dikt?

• Varför kallas sådana här dikter kedjedikter, tror ni?

• Vilka ord/fraser är det som hakar tag i varandra?

• Vilka liknelser innehåller dikterna?

• På vilka sätt påminner de om varandra?

Uppläsningen

• Vad var det som skapade stämning i uppläsningen? Vad gjorde uppläsaren för att skapa den stämningen?

• Förekom det några ljudeffekter? Om inte, vilka skulle förstärka innehållet?

Innehållet

• Kommer ni att få veta vilka hemligheter huset/kvinnan/gravstenen ruvar på, tror ni?

Titta slutligen på illustrationen som inleder tema 1 och läs temarubriken.

• Vad ser ni på bilden?

• På vilket sätt har illustrationen med temarubiken och texterna att göra, tror ni?

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

FÖRE LÄSNINGEN Förförståelse

Husets härskare

Ur Vandraren utan ansikte av Andreas Palmaer

Syfte med undervisningen

Att skapa förförståelse för textens tema och innehåll genom att:

• göra kopplingar till elevernas tidigare kunskap och därmed skapa gemensamma referensramar

• förtydliga innebörden i några viktiga ord i texten.

Arbeta tillsammans (skapa förförståelse)

Låt eleverna var för sig fundera på vilka ting/saker/varelser de uppfattar som levande respektive döda. Be dem lista fem av varje på ett papper (dvs. tio substantiv). När alla är klara jämför de sina listor i smågrupper. Samla några av förslagen på tavlan och diskutera:

• Vad är det som avgör om något är levande eller dött? Finns det ett rätt svar på den frågan? Är i så fall alla andra sätt fel? Eller kan man tänka på olika sätt?

• Ibland tänjer författare på skillnaden mellan det levande och det döda. Det man vanligtvis uppfattar som dött får liv och det man uppfattar som levande visar sig vara dött. En penna börjar leva och skriver av sig själv, en hund går rakt igenom väggen och försvinner osv. Vad blir det ofta för typ av berättelser när författare hittar på sådana här saker?

Arbeta enskilt eller i par (uppgift A i övningsboken)

Eleverna ritar enkla bilder till tolv centrala ord i texten (dvs. tolv substantiv).

I det här kapitlet tas följande upp:

Läsförståelse: Fokus ligger före läsningen på läsförståelsestrategierna Gör kopplingar och Förtydliga, under läsningen på strategierna Förtydliga och Sammanfatta och efter läsningen på strategin Sammanfatta

Språkliga drag: Hur adjektiv och verb hjälper läsaren att skapa bilder i huvudet, det vill säga visualisera innehållet.

Ord och begrepp: Vad adverb är och hur de skiljer sig från adjektiv.

Till kapitlet finns övningar i Bingel. Där tränas på ett varierat sätt hörförståelse, meningsbyggnad, språkliga drag (grammatik), språkriktighet, ord och begrepp eller stavning. När vi har valt ut vad som ska tränas i de olika kapitlen har vi beaktat sva-perspektivet.

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

UNDER LÄSNINGEN Innehåll

Syfte med undervisningen

Att ge alla elever möjlighet att förstå texten.

Att ge eleverna tillfälle att använda olika läsförståelsestrategier för att tillägna sig innehållet på djupet.

Under läsningen är det fokus på strategierna Förtydliga och Sammanfatta

Introducera texten

Återkoppla till uppgift A genom att fråga:

• Uppfattar ni sakerna ni ritade i uppgift A som levande eller döda?

Skriv sedan kapitlets rubrik/textens titel på tavlan – Husets härskare – och fråga:

• Vad gör en härskare?

• Vad gör den som är husets härskare, tror ni?

Läs tillsammans (innehåll)

Läs vid behov texten högt för eleverna (eller lyssna på inläsningen). Uppmana dem att samtidigt följa med i texten. Förtydliga under läsningen viktigt innehåll och klargör betydelsebärande ord och begrepp.

Ta hjälp av illustrationerna där det passar. Beroende på elevernas förkunskaper och kunskaper i svenska kan olika många ord och begrepp behöva förklaras. Se rutan nedan.

På nästa sida finns ett förslag på hur du kan organisera gemensam läsning så att eleverna får träna på aktiv läsning genom att använda läsförståelsestrategin Sammanfatta

Ställ frågor

Förutspå

Gör kopplingar

Visualisera

Förtydliga

Leta ledtrådar

Sammanfatta

Granska och värdera

Ord och begrepp som kan behöva förklaras min bästis sen sexårs en låga solen sticker i ögonen en tygsmurf rostig ett knastrande brus

så högt att det dånar kallsvettig kränga på sig demonstrativt ett nattduksbord så spänd att det värker i kroppen

elektriciteten rusar genom kroppen ett kodspråk galler krympa dråsa ner välta

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

Läs i par eller smågrupper (aktiv läsning)

Det här är en ganska lättläst text, så om eleverna inte har läst/lyssnat på den gemensamt enligt förslaget på föregående sida passar det att låta dem läsa/lyssna på den på egen hand.

Dela sedan in eleverna i grupper med 3–4 elever i varje grupp.

På bilaga 2a–b finns kort med de tolv sakerna från uppgift A. Ge varje grupp en uppsättning av korten på bilagorna. Blanda korten innan du delar ut dem och lägg dem upp och ner i en hög.

Därefter drar eleverna i grupperna i tur och ordning ett kort och sammanfattar för de andra:

• vad de ser på kortet

• vad som hände

• när det hände.

Husets härskare Jag har inte bett om det här. Jag bor hellre en garderob och har nära till mina kompisar bandylaget och till Salma – min bästis sen sexårs. Jag saknar det gamla så mycket att det värker bröstet. Allt det här är husets fel. Mamma och pappa såg en annons på nätet och blev helt kära

P

å golvet står kartongerna med mina grejer. den tredje kartongen hittar jag vad jag letar efter. Min guldfärgade tändare. Eldslågan flammar upp och jag håller den mot väggen, det blir ett kolsvart märke nästan direkt. När det börjar brinna blåser jag kvickt ut elden. Jag gör samma sak igen men nu håller jag lågan mot trägolvet. Nu är du inte lika fin längre, tänker jag. Märkena är så små att mamma och pappa inte märker dem. Men jag vet att de finns där, och det känns underbart. Jag vaknar av att solen sticker ögonen. Vi har inte hängt upp några gardiner än. När jag sätter mig upp rycker jag till. Hela golvet är fullt av grejer, varenda kartong har vält. Jag skyndar in till mamma, men hon säger att varken hon eller pappa gjort det. Gick jag sömnen och välte kartongerna? Jag ställer allt ordning, böckerna, datorn och mjukisdjuren som får sitta på sängen. Jag vet, jag är egentligen för gammal för tygsmurfar och sånt. De sista grejerna är upplockade. Jag ska bara dra på mig en strumpa när jag känner något vasst mot tån. Jag skriker till och sliter av strumpan. På höger stortå finns ett djupt, blödande jack. Blodet droppar på golvet. Jag vänder strumpan ut och in och någonting hårt faller golvet. En rostig spik. Jag ryser. Vem har lagt en spik min strumpa – och varför? Pappa bara skakar på huvudet medan han kontrollerar såret och sätter på plåster. Han har inte spikat någonting, och har ingen aning om hur den hamnade strumpan. ”Men vem kan ha lagt dit den då?” säger jag.

Textsamlingen sid. 8–9

Som om huset vet, som om det hör varje ord jag säger, ser varje ord jag skriver. Jag måste prata med mamma och pappa. Men inte här, inte huset. Dagen efter ser jag min chans när pappa går ut till bilen för att åka och storhandla.

”Jag följer med!” ropar jag. I bilen är jag så spänd att det värker kroppen.

Vi kör förbi våra grannar. En man låser dörren och vinkar till oss, någon

är ute med sin hund som går med nosen tryckt mot marken.

Pappa sneglar på mig medan han kör ut på motorvägen. Sen börjar han berätta om trappan huset, det är tydligen nåt speciellt slags trä där som han inte märkt när vi flyttade in.

”Pappa …?” Jag tar sats, och sen berättar jag allt. Men jag säger inte att jag själv skadat huset med tändaren. Allt måste man ju inte berätta för sina föräldrar. ”Jag tror att huset lever och försöker göra mig illa,” säger jag. Pappa kör av vid sidan av vägen. Han sitter alldeles stilla vid ratten och stirrar tomt ut luften.

”Jag förstår om du tycker att det var jobbigt att flytta, men det här är helt galet. Ett hus är ingen levande varelse.” Jag vill bara försvinna. Pappa har inte trott på ett enda ord. Han startar bilen igen. Ingen av oss säger något under resten av vägen. Jag hinner knappt komma hem förrän det händer igen. Vi har burit in matkassarna från bilen och packat upp dem köket. Pappa håller på att ställa in det sista kylskåpet medan jag går upp på mitt rum. När jag tänder lampan får jag en ny stöt, elektriciteten rusar genom kroppen och jag skriker av smärta. ”Vad hände?” ropar pappa och kommer rusande. ”Varför ropar du?” ”Jag slog foten bara”, säger jag och kämpar mot tårarna. Pappa klappar mig på axeln. ”Ta det lugnt när du springer trapporna.” Jag måste berätta för Salma. Hon skulle tro mig. Huset förstod när jag skrev mejl och när jag ringde telefon. Men kanske ett brev? När jag och Salma var yngre älskade vi att dela hemligheter. Vi hittade ett kodspråk – Caesarisk kod. En gammal romersk kejsare använde det när han erövrade Gallien. Om någon av gallerna snappade upp ett meddelande gick det inte att läsa. Bokstaven man skrev ersattes av den tredje bokstaven längre fram alfabetet. blev blev och så vidare. Om bokstaven var en av de tre sista, vände man bara på det, Meddelandena var obegripliga för främlingar. Vi skrev långa berättelser på vårt kodspråk. Nu är det första gången jag har en riktig hemlighet. Huset kommer att tro att jag bara sitter och klottrar. Jag skriver och skriver, allt ska med. Pappret börjar inte brinna, pennan går inte av. Salma kommer att förstå att det är huset, inte jag, som är galen.

Textsamlingen sid. 12–13

morgonrocken och vi går uppför den knarrande trappan. Men varför är det så tyst? När vi kommer in rummet är teven avstängd. Jag knäpper på den, men barnprogrammet med den läskiga pojken är borta.

Det är golf på sexan, Svampbob på Cartoon Network. Nej! Jag tittar hjälplöst på pappa och försöker förklara men han suckar irriterat. Jag vill fråga om jag får sova deras säng istället, men jag vet att jag inte får. Jag är för gammal. När jag är ensam igen börjar jag tänka. Någonting är fel. Men det är bara jag som drabbas, inte mamma eller pappa. Försöker huset skada mig, som hämnd? Jag bestämmer mig för att sluta bränna tapeten och sånt. ”Fred?” säger jag högt. ”Ska vi vara kompisar, du och jag?” Jag håller upp tändaren tydligt luften och sen slänger jag den demonstrativt papperskorgen. Jag väntar på något slags svar, men bara det mjuka bruset från vattenledningen hörs. Jag är väl knäpp som snackar med ett hus, men jag hoppas ändå att det hör mig. Jag måste berätta för någon och bestämmer mig för att mejla till Salma. Jag berättar om allt som hänt. Om spiken och teven. Jag ska precis skriva ”Kram från Belinda” när texten plötsligt försvinner. Sjukt irriterande! Vad hände? Suck, jag börjar om med mejlet, men nu hinner jag bara skriva några rader innan de försvinner. Nästa gång kommer det ingen text alls när jag trycker på tangenterna. Jag sväljer och stirrar på skärmen. Mobilen ligger på nattduksbordet. Displayen visar att klockan är över tre på natten men jag tänker ringa Salma ändå. Men när jag för mobilen till örat hörs ingen signal. Det knastrar från mobilens högtalare. En plötslig stöt får mina fingrar att brinna till och jag kastar mobilen ifrån mig. Med dunkande hjärta stirrar jag på telefonen där den ligger. Tyst och stilla. Fingrarna värker och jag förstår, det är en varning. Berätta inte BERÄTTANDE TEXT 

Textsamlingen sid. 10–11

mindre ut. Väggarna sluter sig om mig. Långsamt, långsamt. Jag är instängd ett rum som pressas ihop, och det är huset som gör det. Hur hade jag kunnat tro att vår löjliga kod skulle kunna lura huset. Salma. Jag skrev att jag saknade henne. Att jag ville hem, men också att jag hatade huset. Nu kommer straffet. Varje gång jag blinkar kommer väggarna närmare. Jag rusar mot fönstret, drar handtaget, får jag upp det kan jag kasta mig ut. Det är en våning upp och under mig finns den hårda altanen av trä, jag skulle nog bryta benet, men överleva fallet. Men fönstret är omöjligt att få upp, det har fastnat. Jag tittar hjälplöst mot den vita himlen. Jag sliter åt mig blomkrukan på skrivbordet och kastar den mot fönstret. Jag flämtar till. Inte ens en spricka rutan. Jag blinkar igen, och rummet krymper. Det skrapar mot golvet när bokhyllan skjuts närmare. Böcker dråsar ner en hög. Teven

Textsamlingen sid. 14–15

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

EFTER LÄSNINGEN Läsförståelse, språk och ord

Syfte med undervisningen

Att ge eleverna möjlighet att använda/praktisera olika läsförståelsestrategier för att tillägna sig innehållet i texten på djupet. I det här kapitlet får de använda strategin Sammanfatta Dessutom får de arbeta med adjektiv, verb och adverb i texten.

Arbeta tillsammans (läsförståelse + språkliga drag + ord och begrepp)

Sammanfatta

Låt eleverna arbeta i samma grupper som under läsningen och använda samma kort (bilaga 2a–b).

Låt dem först, utan att titta efter i texten, lägga korten i kronologisk ordning, det vill säga i den ordning de kom i texten. Sammanfatta tillsammans genom att jämföra med texten.

Adjektiv och verb

Förklara sedan vad adjektiv är och be grupperna att hitta på passande adjektiv till bilderna på korten, till exempel: en vass spik, en galen teve

Tema 1

2a

Sanoma Utbildning. ZickZack Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering tillåten.

Bilaga 2a–b

Förklara därefter vad verb är och be grupperna att hitta på meningar till bilderna på korten, meningar som innehåller passande verb, till exempel: Den vassa spiken skadade foten. Teven var helt galen. …

Adverb

Avsluta med att tillsammans läsa inledningen och exemplen i uppgift E, där ordklasserna adverb och adjektiv jämförs.

Arbeta enskilt eller i par (uppgift B–E i övningsboken)

B: Eleverna sammanfattar innehållet med hjälp av de tolv substantiven.

TEMA 1 A B en kartong en spik

C–D: Sedan parar de ihop substantiv med passande adjektiv och verb.

E: Slutligen identifierar de vilka ord som är adverb i meningar.

Sammanfatta

• Hur tror ni att det gick?

• Hur många olika slut kan ni komma på?

FÖRE LÄSNINGEN EFTER LÄSNINGEN Husets härskare Ni ska få läsa en av berättelserna ur boken ”Vandraren utan ansikte” av Andreas Rita enkla bilder av sakerna (substantiven).

en tv ett mejl

ett dörrhandtag en bokhylla ett ögonlock

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

C D

Steg för steg visade huset vem det var som var som bestämde, vem det var På vilka sätt spelade sakerna uppgift en stor roll berättelsen? Använd

en guldfärgad ett kolsvart hjärta jack droppar upp välter ekar värker sticker spricker

verben vid rätt substantiv. Eldslågan Blodet Ljudet Böckerna Ögonen

Vi fick inte riktigt veta hur det gick för huvudpersonen i den här berättelsen men vi kan ana det.

E

Övningsboken sid. 9–11

FÖRE LÄSNINGEN Förförståelse

Kvinnan på parkbänken

Ur Aldrig som de andra av Peter Arrhenius

Syfte med undervisningen

Att skapa förförståelse för textens tema och innehåll genom att:

• göra kopplingar till elevernas tidigare kunskap och därmed skapa gemensamma referensramar

• förtydliga innebörden i några viktiga ord i texten.

Arbeta tillsammans (skapa förförståelse)

Diskutera följande frågor. Visa vid behov bilder på några löpsedlar.

• Vad är en löpsedel?

• Vad är löpsedelns syfte?

• Vilken sorts nyheter brukar hamna på löpsedlar?

• Hur formulerar man texten på löpsedlarna för att dra till sig uppmärksamhet?

Arbeta enskilt eller i par (uppgift A i övningsboken)

Eleverna bekantar sig med några viktiga ord från texten. Gå igenom uppgiften tillsammans när alla är klara.

I det här kapitlet tas följande upp:

Läsförståelse: Fokus ligger före läsningen på läsförståelsestrategierna Gör kopplingar och Förtydliga, under läsningen på strategierna Förtydliga och Leta ledtrådar, efter läsningen på Leta ledtrådar och Förutspå.

Språkliga drag: Hur en författare kan beskriva känslan förvirring.

Ord och begrepp: Vad interjektioner är och hur man kan inleda meningar med dem.

Till kapitlet finns övningar i Bingel. Där tränas på ett varierat sätt hörförståelse, meningsbyggnad, språkliga drag (grammatik), språkriktighet, ord och begrepp eller stavning. När vi har valt ut vad som ska tränas i de olika kapitlen har vi beaktat sva-perspektivet.

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

UNDER LÄSNINGEN Innehåll

Syfte med undervisningen

Att ge alla elever möjlighet att förstå texten. Att ge eleverna tillfälle att använda olika läsförståelsestrategier för att tillägna sig innehållet på djupet. Under läsningen är det fokus på strategierna Förtydliga och Leta ledtrådar

Introducera texten

William är en tolvårig kille som går i klass 6A i Frilandaskolan. En dag berättar klassens lärare att en gammal dam har försvunnit från stadens servicehem och att klassen ska få gå skallgång i skogen för att leta efter henne. På eftermiddagen får läraren ett samtal där han får reda på att alla ska avbryta sökandet, eftersom den gamla kvinnan har hittats.

Läs tillsammans (innehåll)

Läs vid behov texten högt för eleverna (eller lyssna på inläsningen). Uppmana dem att samtidigt följa med i texten. Förtydliga under läsningen viktigt innehåll och klargör betydelsebärande ord och begrepp. Ta hjälp av illustrationerna där det passar. Beroende på elevernas förkunskaper och kunskaper i svenska kan olika många ord och begrepp behöva förklaras (utöver de som togs upp före läsningen). Se rutan nedan.

På nästa sida finns ett förslag på hur du kan organisera gemensam läsning så att eleverna får träna på aktiv läsning genom att använda läsförståelsestrategin Leta ledtrådar

Ställ frågor

Förutspå

Gör kopplingar

Visualisera

Förtydliga

Leta ledtrådar

Sammanfatta

Granska och värdera

Ord och begrepp som kan behöva förklaras avbryta sökandet veckla upp det var ingen tvekan om en stram knut glädjas över

en tom blick harkla sig en kraxig stämma förundras över knappt någonting

få världen att hänga ihop en exklusiv intervju nummerupplysningen skärpa i blicken få kontakt med

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

Läs i par eller smågrupper (aktiv läsning)

Låt eleverna läsa texten på egen hand och sedan markera partier/avsnitt som ger ledtrådar om att Stina faktiskt är död redan när William ser henne sitta på parkbänken, alltså innan hon berättar det för William.

Exempel

Trots att det är kallt sitter Stina på parkbänken i bara klänningen och verkar ändå inte frysa.

Hon verkar inte riktigt se William, hennes blick är tom.

Hon svarar ”jag antar det” när William frågar om hon heter Stina.

Hon är väldigt förvirrad och verkar knappt medveten om att hon varit försvunnen.

Hon svarar att hon inte har hittats, inte vad hon vet i alla fall.

Hon väger nästan ingenting.

Hon verkar ha svårt att få världen att hänga ihop.

På löpsedeln står det att hon har hittats död.

Hon verkade däremot inte se honom alls. Det var han ju och för sig inte helt ovan vid, men något hennes tomma blick gjorde honom osäker. Tänk om hon inte hade hittats. Om hon fortfarande var vilse och förvirrad. Han stannade och harklade sig. ”Ursäkta?” William förbannade återigen sin kraxiga stämma. Kanske var det att hon hörde sitt namn som väckte henne ur hennes tankar, för äntligen reagerade hon och vred långsamt huvudet åt hans håll. Hon betraktade honom förvånat, som om hon försökte komma ihåg om hon kände igen honom. ”Ja … Jag antar det.”

ihop och lagt knäet och hennes hand klappade långsamt på den som om den var en hund. William tyckte det såg kallt ut, för även om solen sken så blåste en kylig vind och det var tydligt att hösten skulle komma snart. Eftersom William hade samma jacka på sig som han hade haft dagen innan var det lätt att bekräfta att det verkligen var Stina Frisell, tidigare försvunnen Friskogen, som satt på parkbänken. Han vecklade upp det kopierade fotot han hade fickan och jämförde bilden med kvinnan som han nu hade framför sig. Det var ingen tvekan om att det var samma person. Samma gråa hår samma strama knut nacken. Han nickade åt hennes håll när han gick förbi och gladdes över att hon hittats och var frisk nog att sitta ute och njuta av morgonsolen igen.

Hennes röst var inte svag, men hon talade långsamt. Som om hon var ovan vid att prata. ”Skönt att du mår bra. Jag var med och letade efter dig igår. skogen. Tur att de hittade dig!” Stina sa ingenting utan tittade bara tomt lite bredvid honom. William utan att riktigt träffa mitt prick någonstans. Till slut suckade hon och sjönk ihop något på bänken. ”Förlåt”, sa hon, ”Jag vet inte … Jag vet inte riktigt nånting. Känner vi ”Näe. Jag var liksom med och letade efter dig igår. Du var försvunnen.”

”Försvunnen?” Hon blinkade till och William såg att något slags ljus tändes hennes blick. Hon verkade börja minnas.

”Ja, det var jag. Försvunnen.” ”Och du hittades igår … Eller?”

artikel lokaltidningen Ditt Frilanda, tänkte William när han såg tjejen Pressbyrån som satte upp dagens löpsedlar. Expressen hade tydligen en exklusiv intervju med någon tv-stjärna som knarkat och Aftonbladet hade mätt strålningen nya mobiler. William log och tänkte att det kanske fanns något där som han kunde läsa högt för Agnes eftermiddag. Sedan stelnade hans leende. Han såg Ditt Frilandas löpsedel och även om han läste det som stod tre gånger kunde han inte riktigt få ihop det. William tittade på Stina som också hade fått syn på löpsedeln och bilden på henne själv bredvid de stora svarta bokstäverna. Tidningen hade använt samma bild som han

”Men kära hjärtanes då …” Hon viskade fram orden. William plockade fram sin mobiltelefon och knappade snabbt in numret till nummerupplysningen. ”Det här är ju sjukt, ju”, sa han till Stina som blinkade till två gånger och sedan fick den där skärpan

Textsamlingen

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

EFTER LÄSNINGEN Läsförståelse, språk och ord

Syfte med undervisningen

Att ge eleverna möjlighet att använda/praktisera olika läsförståelsestrategier för att tillägna sig innehållet i texten på djupet. I det här kapitlet får de använda strategierna Leta ledtrådar och Förutspå Dessutom får de arbeta med beskrivningar samt interjektioner.

Arbeta tillsammans (läsförståelse + språkliga drag + ord och begrepp)

Leta ledtrådar

Låt eleverna ge exempel på vilka textpartier de markerade när de läste texten på egen hand, det vill säga vilka ledtrådar de hittade om att Stina var död när William såg henne sitta på bänken. Se Under läsningen-övningen.

• Första gången ni läste texten: När insåg ni att Stina faktiskt var död?

• Vad i texten var det som gjorde att ni förstod att hon var död?

Beskrivningar

Skriv sedan följande beskrivningar på tavlan: Stina sträckte fram sin tunna, rynkiga hand mot William. Stina verkade ha fullt upp med att få världen att hänga ihop.

• Vilken av beskrivningarna talar om hur Stina såg ut (på utsidan)?

• Vilken talar om hur hon såg ut att känna sig (på insidan)?

• Hur ska vi ändra meningarna om vi vill att de ska beskriva det motsatta?

Exempel

Stina sträckte fram sin kraftiga, släta hand mot William. Stina verkade inte ha några problem med att få världen att hänga ihop.

Interjektioner

Skriv slutligen några interjektioner (utrop) på tavlan.

Exempel

Vad! Nej! Ja! Oj! Aj! Usch! Åh! Fy!

Be eleverna komma med fler förslag och ge exempel på när det passar att använda interjektionerna.

Arbeta enskilt eller i par (uppgift B–E i övningsboken)

B: Eleverna använder läsförståelsestrategierna Leta ledtrådar och Förutspå när de svarar på frågor om innehållet.

C–D: Sedan tolkar och omformulerar de beskrivningar.

Sammanfatta

A B

Kvinnan på parkbänken Ni ska få läsa ett utdrag ur en bok som heter ”Aldrig som de andra” av Peter Arrhenius. Där får ni möta William, som råkade ut för något mycket underligt på väg hem från skolan. De här orden är viktiga texten. Vad innebär de? Markera rätt avslutning. a. unga människor. b. gamla människor. a. letar man efter någon. b. går man sömnen. a. vet man att det verkligen är så. a. är pigg huvudet. b. är snurrig huvudet. a. längtar efter personen. b. tittar på personen. b. tittar in något. a. pengar man kan handla med. b. en reklamaffisch för en tidning.

E: Slutligen lyfter de fram viktiga delar i texten genom att skriva meningar som inleds med en interjektion.

William fick syn på den försvunna kvinnan som klassen hade hjälpt till att leta efter igår. Men, vad konstigt! Polisen hade sagt att kvinnan hade hittats. Varför satt hon då på parkbänken? Hade hon gått iväg från servicehemmet igen? Hur kom det sig att William kände igen kvinnan på parkbänken? Vad bestämde han sig för att göra, när han nu hade hittat kvinnan? Varför stelnade William till när han fick syn på löpsedeln? Varför stoppades William av Stina när han skulle ringa? Vad tror du att William gjorde när han insåg hur det stod till med Stina?

Titta på bilden där William och Stina står framför Pressbyrån.

E D

C Oj, där sitter ju tina blinkade till

sedeln utanför Pressbyrån. Då viskade hon fram orden: ”Men kära hjärtanes då!” Skriv meningar om det som hände texten. Låt alla börja med ett utrop. Vad konstigt, Kära hjärtanes då, Jösses,

William kunde nästan se Ord som utropas när man blir förvånad, glad, räd osv. kal för interjektioner.

• Vad i illustrationen visar att Stina är död? (Hennes skugga/spegelbild syns inte.)

William såg att Stina inte förstod.

Övningsboken sid. 13–15

• Om William går till tidningen och berättar att han har träffat Stina efter hennes död. Hur skulle löpsedeln till den nyheten se ut?

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

Inte bland de du tror

Ur Den sista utvägen av Karina Berg Johansson

Syfte med undervisningen

Att skapa förförståelse för textens tema och innehåll genom att:

• göra kopplingar till elevernas tidigare kunskap och därmed skapa gemensamma referensramar

• förutspå vad texten kommer att handla om.

Arbeta tillsammans (skapa förförståelse)

Låt eleverna göra uppgift A i övningsboken. Sammanfatta tillsammans och diskutera:

• Varför var Julie på den här platsen, tror ni? Var det av egen fri vilja eller hade hon blivit tvingad?

• Varför ville hon inte vara på platsen när det blev mörkt, tror ni?

Arbeta enskilt eller i par (uppgift A i övningsboken)

Eleverna närläser en text och svarar på frågor.

I det här kapitlet tas följande upp:

Läsförståelse: Fokus ligger före läsningen på läsförståelsestrategierna Gör kopplingar och Förutspå, under läsningen på strategin Förtydliga och efter läsningen på strategierna Leta ledtrådar och Sammanfatta

A B De flesta såg gamla ut, riktigt gamla, typ flera hundra år eller så, men en del såg nya och blanka ut och nedanför några låg färska blommor. Solen värmde min rygg. Lugnet var påtagligt här, tystnaden total. Inte ens en fågel kvittrade bland träden. Hur platsen vakna till sitt nattliv? Skuggorna som växte mellan stenarna, månen som kastade sitt ljus över allt. Bara tanken fick mig att rysa. Efter de senaste dagarnas händelser var det här inte ett ställe där jag ville vara när det blev mörkt. Vad tittar hon på? Hur känner hon sig?

Övningsboken sid. 16

Språkliga drag: Hur en text blir målande när författaren gestaltar istället för att tala om/skriva rakt på.

Ord och begrepp: Hur synonymer berikar en text.

Till kapitlet finns övningar i Bingel. Där tränas på ett varierat sätt hörförståelse, meningsbyggnad, språkliga drag (grammatik), språkriktighet, ord och begrepp eller stavning. När vi har valt ut vad som ska tränas i de olika kapitlen har vi beaktat sva-perspektivet.

för Julie vad som

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

UNDER LÄSNINGEN Innehåll

Syfte med undervisningen

Att ge alla elever möjlighet att förstå texten. Att ge eleverna tillfälle att använda olika läsförståelsestrategier för att tillägna sig innehållet på djupet. Under läsningen är det fokus på strategin Förtydliga

Introducera texten

Läs ingressen tillsammans. Där står det att Julie kommer till ett samhälle som heter Vägsände. Diskutera.

• Vad betyder ordet Vägsände?

• Varför heter samhället som det gör, tror ni?

• Var kan den platsen ligga?

Läs tillsammans (innehåll)

Läs vid behov texten högt för eleverna (eller lyssna på inläsningen). Uppmana dem att samtidigt följa med i texten. Förtydliga under läsningen viktigt innehåll och klargör betydelsebärande ord och begrepp.

Ta hjälp av illustrationerna där det passar. Beroende på elevernas förkunskaper och kunskaper i svenska kan olika många ord och begrepp behöva förklaras. Se rutan nedan.

På nästa sida finns ett förslag på hur du kan organisera gemensam läsning så att eleverna får träna på aktiv läsning genom att använda läsförståelsestrategin Förtydliga

Ställ frågor

Förutspå

Gör kopplingar

Visualisera

föräldralös

skumt

efter mörkrets inbrott

andfådd

vika av passera häromkvällen nå fram till en stenmur omgärda

murbruk

vittra bort en tova

bre ut sig

svänga över påtaglig

mörkret föll

vakna till sitt nattliv anklar

Förtydliga

Leta ledtrådar

Sammanfatta

Granska och värdera

Ord och begrepp som kan behöva förklaras

bekvämt till rätta ett nystan av obehag trots

knappast nött

tyda

skrovlig

åtminstone ett sammanträffande pirra till blänga

muttra

veta var man har någon överhuvudtaget uppfordrande

kisa en sekt

återuppstå en stensarkofag

gå för långt en gest ignorera låta blicken flyta iväg i fjärran en handelsresande visserligen ljum en eftermiddagsbris

vad den ena gjorde, angick den andre ställa upp för någon i vått och torrt inte långt ifrån leva av det jorden ger syssla handel

ett värdshus hanka sig fram långväga ifrån

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

en förmögen handelsresande husrum

för en tid

ta emot med öppna armar ta in lyssna andäktigt en sägen

inom en mils radie

hopplöst förälskad dra efter andan dovt

stadens äldste vidta åtgärder begränsa spridningen

försegla en förbannelsen

skrämmande tonlös elakt förtal

Läs i par eller smågrupper (aktiv läsning)

Låt eleverna läsa texten i par och sedan avgöra om följande påståenden är sanna eller falska.

1. Julie har aldrig varit i Vägsände tidigare. (Sant)

2. Julie hittade sin mormors grav. (Falskt)

3. Julie blev glad när hon hittade Veras grav. (Falskt)

4. Vera och Sonja är spöken. (Falskt)

5. 1908 kom Adrian Stierna och spred ett virus i byn. (Falskt)

6. Julies mamma var den enda som lyckades fly från byn. (Sant)

7. Alla i Vägsände är döda. (Sant)

Julie blir föräldralös när hennes mamma dör en bilolycka. Hon tvingas då flytta till Vägsände, ett litet samhälle där hon aldrig har varit. Där får hon bo hos en moster som hon aldrig tidigare har träffat. Vägsände är allt annorlunda mot vad hon är van vid, det finns Hon blir vän med Ivar som berättar att hon absolut inte kan lita på någon, framför allt inte på de två populäraste tjejerna klassen, Vera Möller och Sonja Rosén. Julie märker snart att det är något skumt med Vägsände.

Han klättrade upp på den, klappade på den skrovliga ytan bredvid sig och väntade tyst tills jag hade satt mig till rätta. ”Egentligen får vi inte berätta”, sa han allvarligt. ”Men saker börjar gå för långt nu.” Han slog ut med handen, gjorde en gest ut över kyrkogården. ”Om det här”, sa han. ”Om Vägsände.” Äntligen någon som kunde svara på mina frågor! Men Ivar ignorerade mig. Han lyfte huvudet, lät blicken flyta iväg fjärran. ”Allt började för snart etthundrafemtio år sedan”, började han, nästan mer till sig själv än till mig. ”År för att vara exakt.” Jag tittade till på honom. Var inte det året jag sett på den första stenen?

Den som stod precis innanför muren.

”En handelsresande kom till staden”, fortsatte han. ”Eller byn kanske man borde kalla den. Bara så där en tjugo, tjugofem familjer bodde här då. Stora familjer visserligen, men ändå. Många var de inte hur som helst.” Han drog en hand genom håret som fladdrade till den ljumma eftermiddagsbrisen. Jag vred lite på mig, undrade vart han var på väg.

”Man levde nära varandra”, sa han. ”Vad den ena gjorde, angick den andre, och man ställde upp för varandra, vått och torrt.” Det lät kanske inte som en sekt direkt, men inte långt ifrån.

”Man levde av det jorden gav”, fortsatte han. ”Några sysslade med handel. Här fanns butiker och ett värdshus som tog emot de besökare som kom hit. Folk gjorde vad de kunde för att få ihop till mat och kläder, men ingen var rik

inte hunnit ikapp honom när han vek av från vägen och försvann. In på kyrkogården som jag passerat häromkvällen. Solen värmde min rygg när jag nådde fram till stenmuren som omgärdade kyrkogården. dagsljus såg man tydligt hur murbruket för länge sedan vittrat bort och gjort att en del av stenarna hade rasat. Mossa och gräs växte tjocka tovor på de konstigaste ställen. På andra sidan bredde rader av gravstenar ut sig. De flesta av dem såg gamla ut, riktigt gamla, typ flera hundra år eller så, men en del såg nya och blanka ut och nedanför några låg färska blommor. Det fanns de som tog hand om sina döda alla fall. Jag såg mig omkring, försökte hitta Ivar. Han syntes inte till någonstans. Jag letade efter en öppning muren utan att hitta någon. stället klättrade jag upp på stenarna, satt där och balanserade innan jag svängde först det ena och sedan det andra benet över kanten och såg ut över gravarna. Lugnet var påtagligt här, tystnaden total. Inte ens en fågel kvittrade bland träden. Hur skulle det vara att sitta kvar tills mörkret föll, få se den här platsen vakna till sitt nattliv? Skuggorna som växte mellan stenarna, månen som kastade sitt ljus över allt. Bara tanken fick mig att rysa. Efter de senaste dagarnas händelser var det här inte ett ställe där jag ville Så fort jag hoppade ner på andra sidan kände jag kylan. Den smög sig upp runt mina anklar, letade sig upp längs benen, innan den nådde upp till magen där den lade sig bekvämt till rätta ett nystan av obehag. Trots obehaget kunde jag inte stoppa min nyfikenhet. Det var ingen stor kyrkogård och det fanns inte så väldigt många gravstenar här, men det kunde väl knappast finnas mer än en kyrkogård på ett så litet ställe som Vägsände? Alltså var det inte otroligt att både min mormor och min morfar låg här. Kanske kunde jag hitta svaren på några av mina frågor här.

hans

överhuvudtaget.

drog med

Väldigt konstigt.”

”Titta”, sa jag. ”Läs namnet. Årtalen.” Han tittade på stenen och vände sig sedan mot mig. ”Fattar du inte? ”sa jag uppfordrande. ”Samma namn, samma ålder…” Jag darrade av upphetsning när jag drog med honom mot nästa sten, pekade på den. ”De påstår att det finns spöken här, men de är spökena. Vera och Sonja.” Det skulle förklara så mycket. Sedan skrattade jag åt alltihop. Hur dumt var inte det? ”Men håll med”, sa jag. ”Att det här … är konstigt.” Ivar skrattade inte. ”Det konstiga”, sa han och såg på mig med sin isblå blick, ”är att du är här.” Så vinkade han åt mig att följa med, pekade på en sten lite längre bort. ”Läs”, sa han bara. Jag tittade på stenen, kisade för att vara säker på att jag såg rätt. Så började jag läsa, hörde hur min röst nästan bröts.   Orden dansade framför mina ögon. ”Jag förstår inte”, sa jag. ”Vad menar du?” Vad var det egentligen som pågick? Var det någon konstig sekt ändå? En sekt där de tog namnen från döda och lät dem återuppstå som någon annan, långt senare? Men varför? ”Kom med här”, sa Ivar. Han gick före mig fram till en stor stensarkofag mitten av kyrkogården.

Textsamlingen sid. 22–23

eller så. De hankade sig fram bara. Så kom en man till byn. Han kom långväga ifrån, reste ensam. Han presenterade sig som en förmögen handelsresande som behövde husrum för en tid, och folket här tog emot honom med öppna armar. Han tog in på värdshuset, hyrde ett rum, höll sig för sig själv. Han sa att han hade affärer att ta hand om, men ingen såg honom någonsin utföra någon av dessa affärer.” Jag lyssnade andäktigt nu. ”Enligt sägnen tog det inte mer än en månad innan han hade tagit över värdshuset och inte mer än två månader innan alla kvinnorna inom en mils radie var hopplöst förälskade honom.” Ivar såg upp på mig, höll fast min blick. ”Samma effekt som han fortfarande har.” Jag drog efter andan, såg Leander framför mig. Var det därför Ivar hade sagt att jag skulle akta mig för honom? ”Hur lång tid det tog för viruset att spridas vet ingen”, fortsatte Ivar dovt. ”Inom mindre än ett år var så många smittade att stadens äldste beslutade att vidta åtgärder. För att begränsa spridningen bestämde man sig för att försegla staden. Alla vägar in och ut stängdes, ingen tilläts att resa härifrån, ingenting annat än varor släpptes in.” Ivar tystnade, såg bort mot muren och förbi. ”Allt började med Adrian Stierna”, sa han kallt. ”Utan honom hade inget Jag nästan suckade av lättnad. Inte Leander, alltså. Hans far … ”Han förde med sig viruset, spred förbannelsen över alla här.” Hans röst var helt tom nu, skrämmande tonlös. ”Din mor är den enda som tagit sig ut”, ”Men”, sa jag och stirrade på honom. ”Jag förstår ändå inte …” ”Det där med spöken”, sa han och såg ner på sina händer, ”det är bara elakt förtal. Här finns inga spöken.” ”Inte?” sa jag. ”Men Vera, då? Och Sonja? Är det inte deras gravstenar?” ”Visst är det deras”, sa han. ”Men de är inga spöken. De är döda.” Så såg han rakt på mig, hans blick isande blå.

Textsamlingen sid. 24–25

Låt eleverna i par eller mindre grupper välja ut fem substantiv, fem adjektiv och/eller fem verb som de tycker är viktiga för textens innehåll.

Sammanfatta tillsammans genom att skriva orden på tavlan. Om samma ord kommer upp flera gånger, sätt ett streck efter ordet för varje gång.

• Vilka ord förekom flera gånger? Varför det, tror ni?

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

EFTER LÄSNINGEN Läsförståelse, språk och ord

Syfte med undervisningen

Att ge eleverna möjlighet att använda/praktisera olika läsförståelsestrategier för att tillägna sig innehållet i texten på djupet. I det här kapitlet får de använda strategierna Leta ledtrådar och Sammanfatta. Dessutom får de arbeta med gestaltning och synonymer.

Arbeta tillsammans (läsförståelse + språkliga drag + ord och begrepp)

Leta ledtrådar och Sammanfatta

Namnet Leander nämns vid två tillfällen i texten på sidan 25.

1. Jag drog efter andan, såg Leander framför mig.

2. ”Allt började med Adrian Stierna”, sa han kallt. ”Utan honom hade inget av det hänt.”

Jag nästan suckade av lättnad. Inte Leander, alltså. Hans far …

• Vad kan man dra för slutsatser av det här om Leander? (Det finns någon i Vägsände som heter Leander. Leander verkar vara släkt med Adrian Stierna.)

Låt sedan eleverna sammanfatta i par:

• Vad har ni fått reda på om Julie och Ivar? Hur verkar de vara som personer?

Gestaltning

Att gestalta betyder att man visar istället för att tala om/skriva rakt på. Istället för att skriva ”jag var ledsen” kan man skriva ”mina ögon fylldes av tårar”.

Låt eleverna gissa vilket av adjektiven arg, ledsen, nervös följande meningar gestaltar:

1. Jag svettades om händerna och det kändes som om jag hade fjärilar i magen. (nervös)

2. Han torkade ögonen med skjortärmen. (ledsen)

3. Jag smällde igen dörren efter mig så att fönsterrutorna skakade. (arg)

Synonyma verb

I texten får man reda på att stenmuren gick runt hela kyrkogården, men istället för gick runt användes ett annat verb/en synonym omgärdade.

• Vilken effekt får det på meningen när man använder omgärdade istället för gick runt?

Arbeta enskilt eller i par (uppgift B–D i övningsboken)

B: Eleverna svarar på frågeställningar genom att läsa mellan raderna/leta ledtrådar och sammanfatta.

C: Sedan arbetar de med gestaltning.

D: Slutligen arbetar de med synonymer.

Sammanfatta

Sammanfatta innehållet med hjälp av följande frågor:

A B eller så, men en del såg nya och blanka ut och nedanför några låg färska blommor. tystnaden total. Inte ens en fågel kvittrade bland träden. Hur skulle det vara att sitta kvar tills mörkret föll, få se den här stenarna, månen som kastade sitt ljus över allt. Bara tanken fick mig att rysa. Efter de senaste dagarnas händelser var Var befinner sig Julie, tror ni? Hur känner hon sig? När på dagen är det?

Inte bland de du tror får ni möta Julie som för ett tag sedan kom till en väldigt annorlunda plats. Julie förstå varför moster Henrietta hade varit så hemlighetsfull. Varför letade Julie efter en gravsten där det stod Ella Sundell? Vad var det som var så märkligt med samhället Vägsände? Varför tyckte Ivar att det var konstigt att Julie var Vägsände?

D C Så fort jag hoppade ner på andra sidan kände jag kylan. benen, innan den nådde upp till magen där den lade sig bekvämt till rätta ett nystan av obehag. Trots obehaget kunde jag inte stoppa min nyfikenhet.

Hur kände sig Julie? Välj en annan känsla, till exempel kärlek, glädje, sorg eller ilska. Gestalta

• Vem/vilka handlar texten om? Var utspelar sig berättelsen?

beslutade att försegla staden. Stadens äldste beslutade att vidta åtgärder. Det gjorde de för att begränsa smittspridningen.

Övningsboken sid. 17–19

• Vad hände på kyrkogården? Vad hände i Vägsände år 1878? Vad kommer hända härnäst, tror ni?

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

Varför reagerar din kropp som den gör när du blir rädd?

Syfte med undervisningen

Att skapa förförståelse för textens tema och innehåll genom att:

• göra kopplingar till elevernas erfarenheter och kunskaper och därmed skapa gemensamma referensramar.

Arbeta tillsammans (skapa förförståelse)

Samtala om frågorna:

• Vad skulle en björnhona göra om en varg kom för nära hennes nyfödda ungar?

• Vad skulle hända med en flock antiloper om ett lejon kom springande mot dem?

• Hur tror ni att en hamster på upptäcktsfärd i ett rum skulle reagera om den mötte familjens två katter?

• Hur tror ni att ni skulle agera om ni hamnade i en hotfull situation? Skulle ni agera på olika sätt beroende på om ni var ensamma eller tillsammans med andra?

Arbeta enskilt eller i par (uppgift A i övningsboken)

Eleverna väljer rätt avslutning på meningar.

I det här kapitlet tas följande upp:

Läsförståelse: Fokus ligger före, under och efter läsningen på läsförståelsestrategin Förtydliga.

Språkliga drag: Hur man kan förtydliga orsak/verkan i en text genom att använda sambandsord.

Ord och begrepp: Att man kan sökläsa för att hitta ord i en text.

Till kapitlet finns övningar i Bingel. Där tränas på ett varierat sätt hörförståelse, meningsbyggnad, språkliga drag (grammatik), språkriktighet, ord och begrepp eller stavning. När vi har valt ut vad som ska tränas i de olika kapitlen har vi beaktat sva-perspektivet.

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

UNDER LÄSNINGEN Innehåll

Syfte med undervisningen

Att ge alla elever möjlighet att förstå texten.

Att ge eleverna tillfälle att använda olika läsförståelsestrategier för att tillägna sig innehållet på djupet.

Under läsningen är det fokus på strategin Förtydliga

Introducera texten

Sök efter en bild på amygdalan på internet. Fråga eleverna om de vet vad bilden föreställer.

Titta sedan på texten i textsamlingen och diskutera:

• Varför tror ni att man har valt just de här bilderna till texten?

• Varför har man valt att ha bakgrunden svart och texten röd?

• Hur är underrubrikerna formulerade?

Läs tillsammans (innehåll)

Läs vid behov texten högt för eleverna (eller lyssna på inläsningen). Uppmana dem att samtidigt följa med i texten. Förtydliga under läsningen viktigt innehåll och klargör betydelsebärande ord och begrepp.

Ta hjälp av illustrationerna där det passar. Beroende på elevernas förkunskaper och kunskaper i svenska kan olika många ord och begrepp behöva förklaras. Se rutan nedan.

På nästa sida finns ett förslag på hur du kan organisera gemensam läsning så att eleverna får träna på aktiv läsning genom att använda läsförståelsestrategin Förtydliga.

Ställ frågor

Förutspå

Gör kopplingar

Visualisera

reagera

avvika från det normala inbillad

aktivera

gå igång en situation

Förtydliga

Leta ledtrådar

Sammanfatta

Granska och värdera

Ord och begrepp som kan behöva förklaras

ett viloläge en reaktion syre

ett blodtryck en puls energi

ett blodflöde sårad vidgas en pupill en förmåga andra funktioner

sparlåga alert

dumdristig

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

Läs i par eller smågrupper (aktiv läsning)

Skriv upp följande ord på tavlan:

amygdalan

blixtsnabbt

avviker

syre

pulsen

nattseendet

sparlåga

dumdristiga

Låt sedan eleverna sökläsa efter orden i texten, markera dem samt förklara vad orden betyder. Uppmana

eleverna att:

• läsa meningarna som står före och/eller efter ordet för att få ledtrådar till vad ordet kan betyda

• titta på ordets delar. (Är det ett sammansatt ord, så att det finns ”ord i ordet”?)

Exempel (inledningen)

1. I din hjärna finns ett område som heter amygdalan. Där kopplas information från det du ser, hör, smakar och känner ihop med hur du reagerar.

Tips! Läs meningarna före och efter.

2. När du möter något som du tror är farligt (verkligt eller inbillat) aktiveras larmsystemet blixtsnabbt i kroppen och något som heter kamp- och flyktsystemet går igång.

Tips! Ordet kan delas upp i två delar – blixt och snabbt.)

din hjärna finns ett område som heter amygdalan. Där kopplas information från det du ser, hör, smakar och känner ihop med hur du reagerar. Det kan jämföras med ett larm som ständigt söker av omgivningen efter saker som avviker från det normala. När du möter något som du tror är farligt (verkligt eller inbillat) aktiveras larmsystemet blixtsnabbt kroppen och något som heter kamp- och flyktsystemet går igång. Det innebär att hjärnan och kroppen gör sig redo för att antingen försvara dig eller fly från det farliga. Om du inte tror att du har någon möjlighet att ta dig ur situationen kan kroppen också reagera med att försätta dig ett viloläge, en så kallad spela-död-reaktion.

ditt hjärta snabbare. Blodtrycket höjs och pulsen blir snabbare e ersom du snabbt behöver få ut mer syre och energi till dina muskler och din hjärna. Varför minskar blodflödet till din hud när du blir rädd? Samtidigt som blodflödet ökar till dina muskler och till din hjärna så minskar blodflödet till din hud. Och det är bra, för om du skulle bli sårad så minskar risken att du förlorar mycket blod.

Varför vidgas dina pupiller när du blir rädd? När kroppen upplever att den är fara vidgas pupillerna dina ögon. Då ökar mängden ljus som kommer in ögonen, vilket till exempel förbättrar din förmåga att se mörker och det så kallade nattseendet fungerar bättre. Varför blir din mage orolig när du blir rädd? Om din kropp utsätts för fara väljer den att lägga energi på andra funktioner än på matsmältningen. Då saktas matsmältningen och aktiviteten dina tarmar ner eller försätts på sparlåga. Då kan det hända att du känner dig torr munnen eller att magen känns konstig eller orolig. Varför är det bra att kroppen reagerar så här när den blir rädd? När du möter situationer som gör dig rädd kan det, hur konstigt det än låter, faktiskt vara bra. Då tränar du dig på att hantera otäcka situationer. Din kropp blir mer alert, starkare, snabbare och tränar sig på hur den ska agera olika situationer. Rädsla kan även hindra dig från att utsätta dig för farliga saker och fatta dumdristiga beslut.

FÖRKLARANDE TEXT

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

EFTER LÄSNINGEN Läsförståelse, språk och ord

Syfte med undervisningen

Att ge eleverna möjlighet att använda/praktisera olika läsförståelsestrategier för att tillägna sig innehållet i texten på djupet. I det här kapitlet får de använda strategin Förtydliga. Dessutom får de arbeta med sambandsord och ordförståelse.

Arbeta tillsammans (läsförståelse + språkliga drag + ord och begrepp)

Förtydliga

Dela in klassen i par eller mindre grupper. Låt varje grupp/par få varsin fråga att besvara muntligt.

• Andningen blir snabbare. Varför?

• Blodtrycket höjs. Varför?

• Blodflödet till huden minskar. Varför?

• Pupillerna vidgas. Varför?

• Magen blir orolig. Varför?

Sambandsord

Sambandsord är bindeord som sammanfogar satser och händelser i en text. Sambandsorden delas in i olika grupper beroende på vilken funktion de har i en text. I denna övning får eleverna arbeta med sambandsord som visar på orsak/verkan.

Läs ingressen till uppgift C tillsammans och låt sedan eleverna arbeta i par, välja olika sambandsord och avsluta följande meningar.

Exempel

• Amygdalan är viktig … på grund av att den styr hur vi reagerar på förändringar i omvärlden.

• När du möter något som är farligt aktiveras kamp- eller flyktsystemet … för att du antingen ska kunna försvara dig eller fly från det som är farligt.

• Kroppen kan också försättas i en så kallad spela-död-reaktion … som ett resultat av att du hamnar i en situation du inte tror att du kan ta dig ur.

Ordförståelse

Läs upp följande meningar för eleverna och låt dem sökläsa i texten för att lista ut vilket ord som saknas.

1. När du möter något som din kropp tror är farligt aktiveras larmsystemet (blixtsnabbt).

2. Kroppen kan reagera med att försvara sig, fly eller försättas i (ett viloläge).

3. När kamp- eller flyktsystemet går igång slår ditt hjärta (snabbare).

Arbeta enskilt eller i par (uppgift B–D i övningsboken)

B: Eleverna förtydligar vad det lärt sig genom att svara på frågor.

C: Eleverna använder sambandsord och avslutar meningar om texten.

D: Eleverna löser ett korsord.

Sammanfatta

Ge några exempel på vad som kan vara skrämmande, vad man kan vara rädd för eller tycka är obehagligt.

Sanoma

Övningsboken sid. 21–23

Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

Temaavslutning – Med skräckblandad förtjusning

Syfte med undervisningen

Att låta eleverna reflektera kring temat, texterna och författarna.

Arbeta tillsammans (sammanfatta och reflektera)

Alternativ 1: Stötta arbetet med uppgift A–C genom att samtala om temat innan eleverna gör uppgift A–C.

Alternativ 2: Låt eleverna göra uppgift A–C först och sammanfatta med gemensam diskussion när de är klara.

• Vilka texter ingick i tema 1? Vad handlade de om?

• Vilka scener minns ni från de tre skönlitterära utdragen? Vilken fakta från sakprosatexten?

• Varför heter temat ”Med skräckblandad förtjusning”, tror ni?

• Vad har de skönlitterära utdragen gemensamt? Vad är lika i dem? Vad är olika? På vilket/vilka sätt har sakprosatexten med berättelserna att göra?

Arbeta enskilt eller i par (uppgift A–C i övningsboken)

A: Eleverna sammanfattar vad temats texter handlade om.

B: Sedan väljer de ut en scen från varje text, den scen som de minns bäst.

C: Slutligen reflekterar de kring temarubriken, vilka de gemensamma nämnarna i texterna är och vad författaren avsikt med texterna kan ha varit.

Övningsboken sid. 24–25

Sammanfatta

• Vad är typiskt för skräckberättelser? Var brukar skräckberättelser utspela sig? Vilka brukar vara huvudpersoner? Vad brukar hända? Hur brukar de sluta? (Onaturliga saker händer i vanliga miljöer, det som händer drabbar vanliga människor, steg för steg blir det allt värre, ingen tror på huvudpersonen när hen försöker berätta, slutet är otäckt men även ovisst …)

• Varför bygger författare upp berättelser på det här sättet? (För att vi som läsare ska kunna identifiera oss och samtidigt bli osäkra på allt som finns runt om oss.)

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

Syfte med undervisningen

Att analysera kedjedikterna samt planera, skriva och muntligt framföra egna kedjedikter.

Arbeta tillsammans (planera, skriv och framför muntligt)

Återkoppla till dikterna som inledde temat. Läs dem en gång till och fråga:

• På vilka sätt har dikterna med texterna i temat att göra?

• Varför kallas sådana här dikter kedjedikter, tror ni?

• Vad är liknelser? Ge exempel.

Hitta gemensamt på några kedjedikter med liknelser genom att härma temadikternas upplägg. Se exemplet i övningsboken.

Arbeta enskilt eller i par (uppgift D–F i övningsboken)

D: Eleverna analyserar hur en kedjedikt är uppbyggd och repeterar vad liknelser är.

E: Sedan skriver de egna kedjedikter.

F: Slutligen tränar de på att i par läsa dikterna och förbättrar dem vid behov.

kedjedikt?

2. Vilka ord är det som hakar tag varandra? Stryk under dem.

3. Vilka liknelser innehåller dikterna? Ringa in dem.

D E F TÄNK PÅ!

4. Vilka texter textsamlingen handlar dikterna om? Dikt 2 handlar om Dikt handlar om

Sammanfatta

Kedjedikter kan handla om precis vad som helst. Det enda viktiga är att de innehåller fraser som hakar varandra. Kedjedikter kan innehålla liknelser, men behöver inte göra det. Se exemplet. Stigen genom skogen är som en lång motorväg. Den långa motorvägen är hårt trafikerad. Skriv kedjedikter om texterna temat eller om något annat. Arbeta par. Träna på att läsa dikterna högt för varandra.

• Läs tydligt och med inlevelse!

• Behöver något ändras dikterna? Ändra!

• Läs igen!

• Fortsätt tills ni är nöjda!

Övningsboken sid. 26–27

Låt några elever läsa upp sina kedjedikter. Diskutera:

• Har era dikter med temat att göra? Handlar de om sånt som kan uppfattas som otäckt? Eller handlar de om något helt annat? I så fall om vad?

• Kan man genom sitt sätt att högläsa dikterna skapa en känsla av obehag?

• Skulle man kunna lägga till några ljudeffekter för att få dem mer ”skräckiga”?

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

Kedjedikter

Huset av trä är som en levande varelse. Den levande varelsen skyddar sitt hem.

Kvinnan på bänken är lätt som en fjäder. Den lätta fjädern är på väg någonstans.

Den gamla gravstenen är som en skrovlig hand. Den skrovliga handen döljer en märklig gåta.

Husets härskare

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering tillåten.

Bilaga 2:2

Bilaga 2:6

Bilaga 2:4

Sanoma Utbildning. ZickZack 6 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering tillåten.

Bilaga 2:7

Bilaga 2:12

Bilaga 2:8

Bilaga 2:11

Bilaga 2:10

ZickZack 6 Läsrummet, version 2 består av en textsamling, en övningsbok och en lärarhandledning.

Lärarhandledningen innehåller förslag på hur du kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med texterna i textsamlingen.

före läsningen, genom att skapa intresse och förförståelse för innehållet och språket, för att ge eleverna förutsättningar att förstå texten.

under läsningen , genom att modellera användandet av olika läsförståelsestrategier och låta eleverna praktisera dessa, för att fördjupa elevernas läsförståelse – på, mellan och bortom raderna.

efter läsningen, genom att stötta och utmana eleverna i olika läsrelaterade aktiviteter och med övningar i övningsboken, för att eleverna ska fördjupa sin läsförståelse, utveckla sitt språk och utöka sitt ordförråd.

Därutöver presenterar lärarhandledningen: vad som utmärker goda läsare vad begreppet literacy innebär

vilka faktorer som påverkar läsförståelsen

hur Läsrummet stöttar, utmanar och utvecklar elevernas läsförståelse och språk

hur Läsrummet är anpassat för undervisning i svenska som andraspråk stöd för bedömning av läsförståelse

åtta läsförståelsestrategier

I lärarhandledningen nns även: bilagor (bland annat kopieringsunderlag) matriser för kontinuerlig formativ bedömning facit till uppgi erna i övningsboken.

För information om hur du kan arbeta med ZickZack Läsrummet digitalt i Bingel och Kampus, se www.sanomautbildning.se