BERGSETH GRANATH SKÖLD

DIGITAL KOMPETENS OCH KÄLLKRITIK I PRAKTIKEN

DIGITAL KOMPETENS

Den digitala verklighet vi lever i kräver nya kunskaper av medborgarna. I skolan har vi en unik möjlighet att rusta unga människor för det digitaliserade samhället. Med utgångspunkt i forskning och egna erfarenheter som lärare och journalister ger författarna till denna metodhandbok en mängd handfasta exempel på hur elevernas medie- och informationskunnighet (MIK) kan stärkas. Digital kompetens och källkritik i praktiken är uppdelad i tre delar: Bakgrund, teori och forskning, Praktik samt Undervisningsexempel förskoleklass–gymnasium. I varje kapitel finns checklistor, tips på var man kan hitta mer material och andra värdefulla verktyg. Boken riktar sig till lärare och skolbibliotekarier, rektorer, skol utvecklare, huvudmän och studenter – men även till politiker och alla andra som är intresserade av skolutveckling i denna kritiska, omvälvande och spännande tid.

OCH

K ÄLLKRITIK I PR AK TIKEN

Charlotta Granath är flerfaldigt prisad lärare, lärarutbildare vid Södertörns högskola och författare till böcker om demokrati samt studie- och yrkesvägledning. Jenny Sköld är social entreprenör och journalist med bakgrund från Metro, Dagens Nyheter och TV4. Lotta Bergseth är social entreprenör, fotograf och bildredaktör med bakgrund från bland annat Metro och Dagens Industri. Lotta har tillsammans med Jenny grundat företaget Mobile Stories, som arbetar för att utbilda unga i medie- och informationskunnighet.

ISBN 978-91-523-5780-4

9 789152

cover_Digital_kompetens.indd Alla sidor

357804

DIGITAL KOMPETENS OCH

KÄLLKRITIK I PRAKTIKEN

Metodhandbok med undervisningsexempel LOTTA BERGSETH CHARLOTTA GRANATH JENNY SKÖLD

2020-01-17 13:14

DIGITAL KOMPETENS OCH

KÄLLKRITIK I PRAKTIKEN

Metodhandbok med undervisningsexempel LOTTA BERGSETH CHARLOTTA GRANATH JENNY SKÖLD

inlaga_Digital_kompetens.indd 3

2020-01-17 13:26

SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm Webbplats: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Förläggare: Anne Laurella Redaktör: Marie Jacobsen Grafisk form och omslag: Nette Lövgren Figurer: Nette Lövgren

Digital kompetens och källkritik i praktiken. Metodhandbok med undervisningsexempel ISBN 978-91-523-5780-4 @ 2020 Lotta Bergseth, Charlotta Granath, Jenny Sköld och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, till exempel kommuner/ universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Balto Print, Litauen 2020

inlaga_Digital_kompetens.indd 4

2020-01-17 13:26

Författarnas förord 9 Ordlista – begrepp och förklaringar 13 Inledning 19 Del 1 Bakgrund, teori och forskning 27 Introduktion 29 Kapitel 1 Medielandskapet och digitaliseringen 31 Medielandskapets förändring 32 Globala utmaningar 34 Samhället kommer ikapp 35

Kapitel 2 MIK i Sverige och världen samt forskningsläge 41 En nationell satsning 41 Statens medieråd 43 Medieutredningen 44 Skolverket 44 FN 45 EU 47 Omvärldsbevakning 48 Forskning och skolbibliotek 49 Behöver skolan ett MIK-lyft? 51 Varför behövs MIK i skolan? 52 Dags att begrava begreppet ”digitala infödingar” 54 Undervisningen i källkritik behöver uppdateras 58 Mediernas roll i en demokrati 60 Förstå och värdera journalistik 61 Tillit till undervisningen 62 Lära genom att göra själv 63

inlaga_Digital_kompetens.indd 5

2020-01-17 13:26

Kapitel 3 Digital kompetens och källkritik i skolans styrdokument 65 Skrivelser i skolans styrdokument 66 Skolinspektionens granskning 67 Källkritiken ska genomsyra alla ämnen 68 Exempel ur klassrummet: Utveckla undervisningen tillsammans 69 Utgå från elevens medievardag 72 Fältstudier för ett bredare perspektiv 73

Sammanfattning del 1 75 Del 2 Praktik 77 Introduktion, del 2 79 Kapitel 4 Skapa en gemensam MIK-plan 81 Skapa en gemensam syn på arbetet med MIK 82 Att röra sig i digitala miljöer 86 Exempel på checklista 88 Övningar för personal och elever 90 Övningar för personal 92 Att arbeta enligt MIK-hjulet 101 Övningar för elever 107

Kapitel 5 Arbetsområden och projekt – exempel från klassrummet 115 Exempel 1: Fältstudier – framtidens hållbara stad i Minecraft 116 Exempel 2: Broar och murar 119 Exempel 3: Kampanjarbete i klassrummet 121 Exempel 4: Möte med förstahandskällor skapar förståelse 126 Exempel 5: Förstahandskällor över hela världen 129 Exempel 6: MIK på praktiken 133 Exempel 7: Podcast om veckans nyheter 135

Kapitel 6 Skolbibliotek och digitalisering 139 Lagstiftning 140 Demokrati och skolbibliotek 142 Att arbeta med skolbiblioteket 145

inlaga_Digital_kompetens.indd 6

2020-01-17 13:26

Skolbibliotek och undervisning 148 Exempel från klassrummet: Samarbete mellan lärare och skolbibliotek 151 Vad krävs för ett bra nyttjande av skolbiblioteket? 153

Kapitel 7 Eleven som producent och aktör 157 Fånga upp ungas tankar och idéer 158 Låt engagemanget styra 159 Att producera skapar engagemang 163 Jobba fram en etisk kod 167 Yttrandefrihet och gränser 169 Upphovsrätt 175 Upphovsrätt och elevarbeten 177

Sammanfattning del 2 179 Del 3 Undervisningsexempel förskoleklass–gymnasium 181 Introduktion, del 3 183 Kapitel 8 Undervisningsexempel och checklista, förskoleklass–årskurs 6 187 Checklista Förskoleklass–årskurs 6 188 Undervisningsexempel 1: Barnkonventionen 189 Undervisningsexempel 2: Lära om yrken 194 Undervisningsexempel 3: Klassen på nätet 199 Undervisningsexempel 4: Faktafilmer om de globala målen 205 Undervisningsexempel 5: Hållbar mat 214 Undervisningsexempel 6: Friendly influencers 223 Undervisningsexempel 7: Skapa ett eget bibliotek 232 Undervisningsexempel 8: Den biologiska mångfalden 238

Kapitel 9 Undervisningsexempel och checklista, årskurs 7–9 247 Checklista årskurs 7–9 248 Undervisningsexempel 1: Skapa en egen hemsida 249 Undervisningsexempel 2: Yrkesreportage 254 Undervisningsexempel 3: Granska influencers 261 Undervisningsexempel 4: Upphovsrätt och källsökning 265

inlaga_Digital_kompetens.indd 7

2020-01-17 13:26

Undervisningsexempel 5: Framtidens hållbara stad 268 Undervisningsexempel 6: Meme-detektiverna 274

Kapitel 10 Undervisningsexempel och checklista, gymnasium 283 Checklista gymnasium 284 Undervisningsexempel 1: Vem skriver historien? 285 Undervisningsexempel 2: Människorättsförsvarare 290 Undervisningsexempel 3: Undersök aktuella samhällsfrågor och skriv en debattartikel 294 Undervisningsexempel 4: De globala målen 301 Undervisningsexempel 5: Flytta hemifrån 306 Undervisningsexempel 6: Konspirationsteorier 313

Sammanfattning del 3 317 Slutord 319 Bilagor 321 Referenser 326 Register 329

inlaga_Digital_kompetens.indd 8

2020-01-17 13:26

Författarnas förord Lärare och journalister har mycket gemensamt. Först och främst delar vi samma yrkesmässiga värdegrund: våra verksam heter vilar på demokratins kärnvärden om allas lika värde, mänskliga rättigheter och friheten att få yttra sina åsikter så länge de inte skadar andra. Vidare drivs båda av en vilja att berätta och förklara för andra människor och har en viktig roll i att utbilda och sprida information. Vi som skrivit den här boken är lärare och journalister och arbetar dagligen med de frågor vi skriver om. Vi träffades genom vårt medlemskap i den ideella föreningen Demokratibygget, som arbetar för att stärka ungas delaktighet och för att just den här typen av möten och synergier över sektors- och yrkesgränserna ska uppstå. Lärare och journalister står inför liknande utmaningar i ett nytt och komplext medielandskap. Att möta de nya samhälls utmaningarna kräver att vi arbetar över de traditionella gränserna. Våra gemensamma erfarenheter och iakttagelser från skolan ledde till att vi började skriva boken vi själva saknade och insåg att många skolor behövde: en bok med ett helhetstänk kring MIK, digital kompetens och källkritik.

inlaga_Digital_kompetens.indd 9

2020-01-17 13:26

Medie- och informationskunnighet är en förutsättning för demokratin De senaste åren har digitaliseringen ritat om medielandska pet. Såväl samhället som förutsättningarna för delaktighet i detsamma har förändrats. Det sägs att demokratin aldrig ska tas för given, och nu är en sådan tid då vi behöver återerövra den utifrån de möjligheter och utmaningar som uppstått. I den här boken kommer vi att visa på hur vi praktiskt kan göra det i klassrummet. Detta genom att stärka elevernas medie- och informationskunnighet, MIK, som är en förutsättning för ett källkritiskt förhållningssätt, och samtidigt träna unga att aktivt delta i samhällsdebatten och demokratin. Begreppet MIK används i boken för att beskriva den kunskap och de förmågor vi behöver för att kunna navigera och på ett ansvarsfullt sätt delta i det digitaliserade medielandskapet. Enligt Unescos definition handlar MIK om att söka, finna, analysera och själv skapa material. I den här boken har vi fokus på hela kedjan för att nå ett hållbart arbete med MIK, digital kompetens och källkritik i praktiken. Under arbetet med boken har vi intervjuat en lång rad experter med olika ingångar i MIK-temat: yrkesverksamma inom psykologiskt försvar, politiker, lärare, forskare och bibliotekarier, för att nämna några. Våra egna erfarenheter av att arbeta som journalister och entreprenörer inom media och utbildning, respektive som lärarutbildare och lärare, har också gett oss en hel del egen expertis att ösa ur. Vi har därför kunnat hämta in spiration från våra personliga erfarenheter, för att lyfta fram hur det praktiska arbetet med MIK kan gå till i vardagen. Inte minst har alla möten med unga genom åren gett oss värdefull kunskap om samtiden och dess utmaningar.

inlaga_Digital_kompetens.indd 10

2020-01-17 13:26

Journalistiska metoder i undervisningen Att jobba som journalist är att ständigt fördjupa sina kunskaper, aktivt söka och ta del av olika perspektiv och att dagligen jobba utifrån ett källkritiskt förhållningssätt. Flera av de metoder och principer som journalister arbetar med fungerar även bra i skolan. I denna bok får barn och unga själva ta plats som producenter och skapa såväl analogt som digitalt material, till exempel texter, videor och podcasts. Det aktiva skapandet hos eleverna ger en förståelse för de processer som ligger bakom journalistiken och för hur de ska förhålla sig till den som informationskälla. Genom att själv få prova att vinkla och sovra bland information skapas förståelse för att annat material kommit till på ett liknande sätt. Genom att tänka på sin målgrupp under det egna arbetet kan in sikten om att man själv kan vara ett mål för någon annans riktade budskap bli tydligare. Att inta en aktiv roll främjar samtidigt både engagemang och lärandet hos eleverna.

Att implementera MIK i skolan Där journalister är professionella faktagranskare är lärare experter på hur denna kunskap ska förmedlas till barn och unga. Det finns en växande klyfta i vårt samhälle när det gäller deltagande och förmågan att fatta välinformerade beslut. Behovet att utbilda unga i medie- och informationskunnighet har blivit alltmer brännande. Samtidigt råder enorm stoffträngsel i det innehåll som eleverna ska gå igenom i skolans olika ämnen. Arbeten och projekt som ligger utöver den ordinarie undervisningen, schemabrytande aktiviteter eller temaveckor, ryms till stor del inte. Skolan behöver istället redskap för att arbeta med källkritik kontinuerligt i den ordinarie undervisningen, och för att kunna ta ett helhetsansvar i dessa frågor.

inlaga_Digital_kompetens.indd 11

2020-01-17 13:26

Genom konkreta undervisningsexempel, arbetsområden och projekt visar vi hur arbetet med MIK kan gå till. Boken ger också förslag på hur en MIK-plan kan upprättas för att hjälpa skolor i att bygga ett hållbart och långsiktigt arbete med medie- och informationskunnighet. Vi riktar oss till skolan, till lärare och skolbibliotekarier, rektorer, skolutvecklare, huvudmän och studenter – men även till politiker och naturligtvis också alla som på något sätt är intresserade av skolutveckling i denna kritiska, omvälvande och samtidigt spännande tid. Lotta Bergseth, Charlotta Granath och Jenny Sköld Stockholm i februari 2020

inlaga_Digital_kompetens.indd 12

2020-01-17 13:26

Ordlista – begrepp och förklaringar Grunden för ett kontinuerligt och medvetet arbete med frågor som rör digital kompetens är en förståelse för de begrepp och termer som används när skolans MIK-uppdrag diskuteras. Vi har därför sammanställt en ordlista över några av de mest centrala termer och begrepp som förekommer i aktuell forskning, i Skolverkets skrivelser och även i denna bok.

AI (artificiell intelligens) bygger på algoritmer som med hjälp av stora mängder data drar slutsatser om vårt beteende. Utifrån vårt beteendemönster kan systemet till exempel anpassa sig efter vilken situation vi befinner oss i, eller utifrån vår nuvarande kunskapsnivå. Datorns beteende kan genom AI upplevas som mer ”mänskligt”. Istället för att enbart identifiera mönster kan AI förstå, analysera och dra egna slutsatser. AI har också förmåga att lära nya saker. Tjänster som använder AI är till exempel Siri och Alexa. Algoritmer är en samling regler eller instruktioner. I programmering används algoritmer i koden för att skapa instruktioner för program. Kod är ett språk som behärskas av programmerare. Instruktionerna för programmet styr i vilken ordning saker ska hanteras. Den här

inlaga_Digital_kompetens.indd 13

typen av kod kan finnas i stora system och används till exempel av Google för att prioritera vad som visas i vårt nyhetsflöde. Algoritmer används i många tjänster för att ge rekommendationer och styra beteende. Det sker genom insamling av data om exempelvis kön, ålder, geoposition etc. Sedan används denna data av algoritmer så de kan ge rekommendationer om vilka filmer som kan passa oss, vilken musik som vi kan gilla etc. Den data som algoritmerna använder bestämmer också vilka annonser som kommer att synas för dem som använder sociala medier, eller söktjänster som Google. Ansiktsigenkänning är den AI-baserade teknik som används för att kunna identifiera eller verifiera en persons identitet utifrån en digital bild eller video.

2020-01-17 13:26

Blended learning är en blandning av olika lärmiljöer i undervisningen. Mer traditionella klassrumsmetoder kombineras med digitala pedagogiska verktyg. I blended learning gör läraren pedagogiska överväganden mellan olika metoder och verktyg för att stärka elevernas lärande.

• kunna använda och förstå digitala verktyg och medier • ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik • kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt genom användning av digital teknik.

Creative Commons är en ideell organisation som erbjuder upphovsrättslicenser som gör det möjligt för den som äger upphovsrätten till ett verk att tillgängliggöra det för andra, utan att de behöver fråga om lov först. De olika licenserna har olika villkor, alla kräver dock att du anger upphovsmannens namn om du använder verk som är licensierade.

Etiska reglerna för press, tv och radio är en samling regler som svenska massmedier själva utfärdat och som seriösa medier ålagt sig att följa. Reglerna ligger till grund för det medieetiska systemet, som ska skydda människor mot oförsvarliga skador vållade av publiceringar. Syftet med reglerna är att undvika en lagstiftning som inskränker den yttrande- och pressfrihet som medierna skyddas av. Det medieetiska systemet ersatte 2020 det tidigare pressetiska systemet. I det nya systemet omfattas också sändningar i public service och TV4 och även medieföretagens publiceringar på webben. Det medieetiska systemet bygger på ett samarbete mellan Sveriges Tidskrifter, TU, Medier i Sverige, SVT, UR, Sveriges Radio, TV4, Publicistklubben och Svenska Journalistförbundet. Syftet är att göra systemet mer enhetligt och anpassa det efter dagens digitaliserade medielandskap. De medieetiska reglerna finns att läsa i sin helhet på Tidningsutgivarnas hemsida tu.se.

Deepfake är ett slags avancerad manipulation som bygger på AI och maskininlärning. Den här typen av verktyg för manipulationer, som till exempel gör det möjligt att byta ut ansiktet på en person i ett videoklipp eller lägga på ljud och läppsynkningar i efterhand, blir alltmer sofistikerade och lättillgängliga. Idag finns till exempel ett flertal applikationer som enkelt kan laddas ner till telefonen. Digitalisering är ett begrepp som används för att beskriva omvandlingen av analog information till digital. Digitalisering kan till exempel handla om automatisering av maskiner och processer, informationsspridning, kommunikation, betalnings- och bokningssystem eller beställning av varor och tjänster via nätet. Med digitalisering av samhället menas den transformation som de flesta branscher genomgår och behöver anpassa sig till. Digital kompetens handlar enligt Skolverket om att: • kunna förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och individen

inlaga_Digital_kompetens.indd 14

Filterbubblor påstås uppstå när olika männi skors informationsflöden anpassas och skräddarsys av nätföretagens algoritmer. Det finns flera drivkrafter bakom individanpassad information: Företagen tjänar på att skräddarsy sina budskap och erbjudanden, och aktörer som vill påverka politiskt kan utnyttja skräddarsydda budskap för att påverka just dig och utnyttja just dina rädslor och fördomar. Hos den enskilda medborgaren finns en tendens, ofta omedveten, att vilja få sin världsbild bekräftad snarare än utmanad.

2020-01-17 13:26

Vissa forskare anser dock att filterbubblor är ett missvisande begrepp. Sociala medier kan till och med ha motsatt effekt och förse oss med information som vi aldrig skulle fått ta del av om vi endast nåtts av nyhetshändelser via traditionella medier. GDPR, The General Data Protection Regulation, gäller i hela EU och är till för att skapa en enhetlig lagstiftning för att skydda människors personuppgifter, så att det fria flödet av uppgifter inom Europa inte hindras. I Sverige heter lagen dataskyddsförordningen. Historiebruk handlar om att analysera och förstå hur och i vilket syfte människor och grupper använder historia. Exempel på historiebruk är det vetenskapliga, politiska, kommersiella, moraliska, existentiella eller det ideologiska historiebruket. Det finns även icke-bruk, då historiska händelser förnekas. Informationssökning i en digital kontext innebär att söka relevant och trovärdig information, ofta ur databaser och med hjälp av söktjänster på nätet. Den vanligaste är Google, som står för den överlägset största delen av sökningarna. Olika söktjänster kan ge varierande sökresultat. Personer som söker på samma ämne kan också få olika svar, beroende på vilka ämnen de sökt på tidigare eller vilken geografisk plats personen befinner sig på. Det beror på de algoritmer som arbetar för att ge användaren relevanta sökresultat. Journalistiskt syfte har den som samlar in fakta och material för att informera, förklara, roa och oroa, underhålla och förarga, väcka debatt eller utöva kritik. Hela processen, från insamlandet av material till publiceringen eller presentationen av verket, skyddas då av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det innebär bland annat att all person-

inlaga_Digital_kompetens.indd 15

uppgiftsbehandling som sker inom ramen för detta syfte undantas från dataskyddsförordningen GDPR. Detsamma gäller för litterärt, akademiskt eller konstnärligt skapande. Källa kallas något som ger oss information. En källa kan vara till exempel en person, en organisation, ett historiskt föremål, ett dokument i ett stadsarkiv, en webbsida eller en tidningsartikel. Inom källkritiken görs skillnad på primära källor och sekundära källor, där den primära källan, det vill säga ursprungskällan, är den mest tillförlitliga. Källkritik eller källvärdering är det traditionella begreppet för att kritiskt värdera en källa. Det handlar inte bara om huruvida en källa är trovärdig eller inte, utan också om hur relevant källan är för användarens syfte. De klassiska frågorna som granskaren kan ställa sig är: VEM förmedlar informationen? Är det någon som är välkänd inom sitt ämnesområde? Har hen publicerat annat? Finns det något sätt att kontakta avsändaren? Vem står bakom informationen – ett företag, en myndighet, en organisation eller en privatperson? Finns det kontaktuppgifter? VAD innehåller materialet? Granska innehållet – verkar det rimligt? Finns andra källor som kan bekräfta uppgifterna? Finns hänvisning till andra källor? Verkar de trovärdiga? TILL VEM riktar sig avsändaren med sitt material? Vilken är den tänkta målgruppen? VARFÖR är materialet publicerat? Vad är syftet med materialet? Är syftet att informera, påverka eller underhålla? Hur vill avsändaren att mottagaren ska känna och göra?

2020-01-17 13:26

NÄR är materialet producerat? Är materialet tillräckligt aktuellt för dina behov? Om källan är en webbsida – är den uppdaterad? Dessa punkter kan sammanfattas i en mening: ”Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?” Du kommer också ganska långt med den sammanfattande versionen, som kan vara lättare att minnas: ”Vem säger vad till vem och varför?” Källkritiskt förhållningssätt innebär enligt Skolinspektionen att alltid ha ett kritiskt förhållningssätt till information: Med ett kritiskt förhållningssätt menas inte att vara negativt inställd till information, utan att pröva källors trovärdighet avseende syfte och budskap. Ett källkritiskt förhållningssätt innefattar både hur man söker information och hur man värderar den både utifrån hur användbar den är och hur trovärdig den är. Roger Thuring, projektledare för Skolinspektionens granskning av skolors undervisning i källkritiskt förhållningssätt i svenska och samhällskunskap

Källtillit är en term som används allt oftare i debatten om falska nyheter, desinformation och källkritik. I ett komplext medielandskap är det inte bara viktigt med källkritik, utan också att kunna identifiera trovärdiga källor där man kan hämta sin information. Ordet källtillit fick en plats i Svenska Akademiens ordlista 2018. Maskininlärning är en metod som används för att ”lära” datorer att dra slutsatser från stora mängder data. Istället för att, som vid vanlig programmering, tala om för datorn exakt vad den ska göra, används algoritmer som gör att datorn själv bearbetar och tolkar data för att kunna förutse mönster. Ju mer data som tillförs, desto mer träffsäkert kommer resultatet att bli.

inlaga_Digital_kompetens.indd 16

Media and Information Literacy (MIL) är Unescos begrepp för att beskriva de kunskaps områden som vi behöver erövra för att kunna orientera oss i medielandskapet: Basic Literacy Cultural Diversity News Literacy

Media Literacy

Digital Literacy

Media and Information Literacy

Library Literacy

Other Types of Literacy

ICT Literacy/ Internet Security

Information Literacy

Unesco har beskrivit de olika kunskapsområden som kan kopplas till MIL, Media and Information Literacy.

Medielandskap är ett samlingsbegrepp för alla medier, både journalistiska och sociala, tryckta och digitala och all den information som ryms där inom. Medie- och informationskunnighet (MIK) är Statens medieråds svenska översättning av Media and Information Literacy, MIL. Personlig integritet i ett digitalt sammanhang, handlar om att få sin person och sina personuppgifter respekterade. Individens rätt till integritet hör till de mänskliga rättigheterna och är grundlagsskyddad. Även i Europa konventionen finns ett rättsligt skydd. Det finns däremot inskränkningar i lagen, till exempel när det kommer till brottsbekämpning.

2020-01-17 13:26

Sökkritik är ett begrepp som beskriver ett kritiskt förhållningssätt i sökandet efter information på nätet. Att till exempel reflektera över varför vissa träffar hamnar högre upp i sök resultatet på Google, eller fundera över vilken information som utelämnas, är en viktig del i det källkritiska tänkandet. Sökordsoptimering är ett samlingsnamn för metoder och tekniker som syftar till att få en webbsida att hamna långt upp i sökresultaten. Urvalet vid sökningar styrs av algoritmer som indexerar och organiserar resultatet i träff listan. Genom att hitta och använda ord som prioriteras av algoritmerna och anpassa sin webbplats eller sitt inlägg genom att lägga till, stuva om eller hitta rätt ord och fraser kan vi optimera synligheten.

inlaga_Digital_kompetens.indd 17

Trollfabrik är en term som beskriver de olika typer av aktörer som betalar människor för att med falska konton och identiteter sprida åsikter eller falska nyheter i sociala medier. Syftet är att skapa bilden av en kraftig opinion kring en viss fråga. Upphovsrätt är ett skydd som automatiskt uppstår när ett verk – till exempel konst, fotografi, datorspel, musik eller text – skapas. Verket behöver dock vara unikt på så sätt att två av varandra oberoende personer inte skulle kunna skapa två likadana verk. Upphovsrätten är till för att skydda upphovsmannens rätt att ta betalt för spridande eller användning av verket – den ekonomiska rätten. Det handlar också om rätten att själv bestämma i vilket sammanhang som verket visas och sprids – den ideella rätten. Upphovsrätten gäller i 70 år efter upphovspersonens död.

2020-01-17 13:26

inlaga_Digital_kompetens.indd 18

2020-01-17 13:26

Inledning ”Om du tycker att vi har problem med falska nyheter och tveksamma källor idag är det ingenting mot vad vi kommer att se i framtiden.” Detta uttalande gjordes 2017 av den amerikanska framtidsforskaren Amy Webb vid Future Today Institute. Kanske var det just 2017 som fler förstod allvaret i de nya utmaningar som det digitaliserade samhället lett till gällande de mokrati och källkritik. Samma år fattade Sveriges regering beslut om att skolan måste ta ett större ansvar för källkritiskt tänkande och förmågan att använda digitala verktyg och medier. Detta är centralt i de förstärkningar som tillkom i skolans styrdokument 2018, som handlar om digital kompetens.

Programmering är ytterligare ett arbetsområde som fått en mer framträdande roll i skolan. Programmering faller inte inom ramen för denna boks syfte och innehåll. För den som vill utforska och fördjupa sina kunskaper inom programmering finns andra böcker och sajter.

Ungas digitala vardag Att dela och publicera innehåll i offentliga sammanhang, på di gitala plattformar eller i sociala medier, utgör en stor del av unga människors vardagliga kommunikation. 84 procent av 13–16åringarna använder sociala medier varje dag, enligt Statens medieråds undersökning Ungar & medier från 2019. 29 procent av

inlaga_Digital_kompetens.indd 19

2020-01-17 13:26

13–16-åringarna använder internet minst fem timmar varje dag under sin fritid och drygt en fjärdedel (27 procent) av 17–18-åring arna tillbringar sex timmar av sin fritid eller mer på internet en vanlig dag enligt samma undersökning. Sex timmar om dagen är lång tid om vi föreställer oss alla inter aktioner en person kan göra under dessa timmar. Det är mängder av intryck som når unga människor utan att någon vuxen som de känner är närvarande. Vilken effekt har detta på ungdomar – eller vuxna för den delen? Hur formar det en persons verklighetsupp fattning och förmågor – och i förlängningen samhällsutvecklingen – att tillbringa en stor del av sin vakna tid på nätet? Det är viktigt att inse vikten av att agera och att det är vi tillsammans som formar ett hållbart digitalt samhälle.

Dagens medielandskap kräver ny kunskap Internet ställer nya krav på vår källkritiska förmåga och på förstå else för de bakomliggande krafter som styr vilken information som når oss. På skolgården, på biblioteket och i trafiken samt i andra offentliga rum, lär vi barn och unga om vilka lagar och regler som gäller. Vi lär oss redan som små hur vi ska förhålla oss till och upp träda mot varandra. När det gäller internet är det svårare, eftersom vi vuxna ofta själva kan känna stor osäkerhet inför den digitala miljön. Allt för få vuxna är heller förtrogna med de digitala miljöer som unga vistas i. All forskning visar att vi alla, både vuxna och barn, behöver träning och utbildning för hantera den nya tekniken på ett med vetet sätt och kunna fatta välinformerade beslut som medborgare och konsumenter. För att möta de nya samhällsutmaningarna krävs ett djupgående arbete som involverar hela skolan, inklusive vårdnadshavarna.

inlaga_Digital_kompetens.indd 20

2020-01-17 13:26

MIK i praktiken Vi har i denna bok valt att använda begreppet medie- och informa tionskunnighet, MIK, för att beskriva den kunskap och de förmågor vi behöver för att kunna navigera och delta i det digitaliserade medielandskapet. MIK handlar enligt Unescos definition om att förstå mediernas roll i samhället samt att finna, analysera, kritiskt värdera och själv uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier. Unesco betonar särskilt skolans roll i arbetet med att stärka medie- och informationskunnigheten: … mediekunniga lärare utbildar mediekunniga elever som i sin tur skapar mediekunniga samhällen.

Vi kommer att ha fokus på samtliga steg och har tagit fram ett MIK-hjul som tydliggör de olika moment vi anser vara avgörande i arbetet. MIK-hjulet finns även i bokens tredje del, där det fungerar som utgångspunkt för undervisningsexempel för förskoleklass– gymnasium.

Förbereda

MIK-hjulet ger struktur åt projekt eller arbetsområden där eleven tar plats som producent av material som sedan skapar ett värde utanför klassrummet.

Söka och värdera

Bedöma MIK-hjulet Reflektera

Sprida och påverka

inlaga_Digital_kompetens.indd 21

Producera

2020-01-17 13:26

Våren 2018 granskade Skolinspektionen 30 skolors undervisning i källkritiskt förhållningssätt. För den som läser rapporten, Undervisning om källkritiskt förhållningssätt i svenska och samhällskunskap, blir det tydligt att många skolor har en lång väg kvar att gå. I rapportens slutsatser står bland annat att två tredjedelar av skolorna saknade undervisning om hur webbsidor är uppbyggda och disponerade. Undervisningen i samhällskunskap om risker och möjligheter med internet var inte tillräckligt omfattande, och på många skolor var den inte uppdaterad utifrån att digitala källor är en så central informationskälla för dagens ungdomar och med borgare. I rapportens slutsatser står att lärare efterlyser mer stöd från ledningen, fortbildning, samt tid att utveckla undervisningen i lärarlagen och tillsammans med skolbiblioteket. Något som förenade de sex skolor som inte hade något utveck lingsområde var att lärarna lät eleverna skapa material för digital publicering. De lärare som vågade sig på detta hade förmodligen redan kunskaper som gjorde dem trygga i att låta eleverna nå ut med sina arbeten i ett större sammanhang. Den här boken lyfter fram några av de framgångsfaktorer som beskrivs i rapporten och visar hur skolor rent praktiskt kan använda sig av dessa för att stärka elevernas källkritiska tänkande. I del 2 lyfter vi fram ett flertal inspirerande exempel och projekt för ett välfungerande arbete med MIK. Vi vill genom konkreta verktyg få fler lärare att ta under visningen i källkritik till en ny nivå. Vi hoppas att boken ska ge det stöd som behövs för att som lärare låta eleverna inte bara finna, analysera och kritiskt värdera, utan också ta plats som producenter. Vår ambition med boken är att fler ska känna sig trygga i att låta elever publicera eller på annat sätt agera i ett större sammanhang, eller i det offentliga rummet.

inlaga_Digital_kompetens.indd 22

2020-01-17 13:26

BERGSETH GRANATH SKÖLD

DIGITAL KOMPETENS OCH KÄLLKRITIK I PRAKTIKEN

DIGITAL KOMPETENS

OCH

K ÄLLKRITIK I PR AK TIKEN

ISBN 978-91-523-5780-4

9 789152

cover_Digital_kompetens.indd Alla sidor

357804

DIGITAL KOMPETENS OCH