Social omsorg 1 CATTRIN HURTIG
Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Projektledare/Redaktör: Maria Sandum Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Layout: Linn Yngborn/Adyform Omslagsbild: Rustle/Shutterstock (foto), LDesign/Shutterstock (mönster) Bildredaktör: Linn Yngborn/Adyform Social omsorg 1 ISBN 978-91-523-5772-9 © Cattrin Hurtig och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland, 2021
FSC-Logga
Förord Social omsorg 1 är i första hand skriven för dig som studerar på Vård- och omsorgsprogrammet men kan också användas vid andra utbildningar där social omsorg och sociala frågor bearbetas. Social omsorg spänner över många ämnen och är ett brett kunskapsområde inom socialt arbete, pedagogik och beteendeoch samhällsvetenskap. Alla yrken inom social omsorg handlar i praktiken om att använda sig själv som ett verktyg för att ge stöd, hjälp och omsorg åt andra människor. I kapitel 1 kan du läsa om flera av de centrala begrepp och perspektiv som används inom social omsorg och de olika definitionerna av omsorg, vilket belyser hur omfattande ämnet är. Enligt kursplanen och ämnets syfte handlar social omsorg om att utveckla kunskaper om arbetsuppgifter inom socialtjänsten samt förmågan att utföra dem. Kursen ska också ge möjlighet att utveckla förmågan att i sitt arbete kunna ta hänsyn till människors individuella behov. I boken finns därför flera korta autentiska berättelser där yrkesarbetande beskriver hur de utför sina arbetsuppgifter och hur de utifrån ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt strävar efter att sätta sina omsorgstagares behov i första rummet. Genom att dela med sig av sina kunskaper och yrkeserfarenheter i berättelserna vill de väcka ditt intresse och skildra yrkets komplexitet ur flera synvinklar och perspektiv. För att du bättre ska kunna förstå hur lagar och bestämmelser som idag reglerar social omsorg och den värdegrund som ska genomsyra arbetet har vuxit fram, innehåller boken en historisk tillbakablick i kapitel 2. Boken beskriver också hur människors levnadsvanor och livsvillkor påverkar deras tillvaro. Min förhoppning är att boken ska ge dig gedigna kunskaper och insikter samtidigt som den ger inspiration och nyfikenhet inför social omsorg.
Cattrin Hurtig
Innehåll KAPITEL 1 Centrala begrepp inom social omsorg 6 1:1 Vad är social omsorg? 8 1:2 Olika definitioner av omsorg 9 1:3 Vad är socialt arbete? 13 1:4 Insats och brukare 15 1:5 Förhållningssätt inom social omsorg 17 1:6 Några teorier som används inom social omsorg 21 SAMMANFATTNING 24 ÖVNINGSUPPGIFTER 26
KAPITEL 2 Den sociala omsorgens historia 28 2:1 Att hjälpa andra 30 2:2 Digerdöd och helgeandshus 32 2:3 Från socken till stat 33 2:4 Barnhus och tvångsarbetsanstalter 36 2:5 1800-tal 38 2:6 1900-tal 41 2:7 En förändrad sociallagstiftning 46 SAMMANFATTNING 49 ÖVNINGSUPPGIFTER 52
KAPITEL 3 Lagar och andra bestämmelser inom social omsorg 56 3:1 Socialtjänstlagen, SoL 58 3:2 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 64 3:3 Lex Sarah 68 3:4 Att rapportera avvikelser 72 3:5 Anmälningsplikten 75 SAMMANFATTNING 76 ÖVNINGSUPPGIFTER 78
KAPITEL 4 Personnära omsorg och salutogent förhållningssätt 80 4:1 Salutogen omsorg 82 4:2 KASAM – Känsla Av SAMmanhang 84 4:3 Att få insatser beviljade av kommunen 88 4:4 Att utföra insatser 92 4:5 Social samvaro och aktivering 97 4:6 Personnära omsorg 100 4:7 Att utföra serviceuppgifter 104 4:8 Kontaktmannaskap 109 4:9 Aktivitet 112 4:10 Att vara anhörigvårdare 114 SAMMANFATTNING 116 ÖVNINGSUPPGIFTER 119
KAPITEL 5 Att arbeta inom LSS-verksamheter 122 5:1 LSS 124 5:2 Att arbeta som personlig assistent 126 5:3 Vad är behov? 128 5:4 Att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättning 129 5:5 Funktionsnedsättning och funktionshinder 131 5:6 Delaktighet och kommunikation 134 5:7 Empowerment 137 5:8 Att arbeta som stödassistent 139 5:9 Tydliggörande pedagogik som verktyg 143 5:10 Sociala aktiviteter på gruppboende 145 5:11 Olika aktiviteter 147 5:12 Sociala berättelser 151 SAMMANFATTNING 153 ÖVNINGSUPPGIFTER 156
KAPITEL 6 Rehabilitering och habilitering 160
KAPITEL 9 Livsvillkor och levnadsvanor 266
6:1 Vad är rehabilitering och habilitering? 162 6:2 Rehabilitering 163 6:3 Habilitering 165 6:4 Teamet bakom 167 6:5 ADL – Aktiviteter i det dagliga livet 169 6:6 Specifik rehabilitering i hemmiljö 171 6:7 Kunskap om pedagogiska metoder 177 6:8 Hjälpmedel 180 6:9 Kommunikationshjälpmedel 182 6:10 Tekniska hjälpmedel 186 6:11 Hjälpmedel vid förflyttning 189 SAMMANFATTNING 191 ÖVNINGSUPPGIFTER 194
9:1 Hälsa 268 9:2 Livskvalitet 276 9:3 Livsvillkor 280 9:4 Levnadsvanor 286 9:5 Ohälsosamma levnadsvanor 290 9:6 Att ändra livsstil 297 SAMMANFATTNING 299 ÖVNINGSUPPGIFTER 301
KAPITEL 7 Professionellt och etiskt förhållningssätt 198 7:1 Att vara professionell 200 7:2 Empati 205 7:3 Integritet 208 7:4 Värdegrund 210 7:5 Människosyn 213 7:6 Vad är etik? 215 SAMMANFATTNING 222 ÖVNINGSUPPGIFTER 225
KAPITEL 8 Kommunikation 228 8:1 Att kommunicera 230 8:2 Kommunikationsförloppet 232 8:3 Kroppsspråk 235 8:4 Tydlig kommunikation 239 8:5 Konsten att lyssna 241 8:6 Kommunikationshinder 244 8:7 Förutsättningar för kommunikation 247 8:8 Kommunikation på arbetsplatsen 250 8:9 Professionella samtal 254 SAMMANFATTNING 259 ÖVNINGSUPPGIFTER 262
KAPITEL 10 Arbetsmiljö 304 10:1 Arbetsmiljö 306 10:2 Arbetsmiljölagstiftning 307 10:3 Skyddsombud 312 10:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) 313 10:5 Den fysiska arbetsmiljön 315 10:6 Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA) 318 10:7 Ett ömsesidigt ansvar 322 10:8 Arbetsskadeanmälan 324 10:9 Att vara sjukskriven 326 10:10 Företagshälsovård och friskvård 329 10:11 Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) 330 SAMMANFATTNING 332 ÖVNINGSUPPGIFTER 335
Register 338 Ord & Begrepp 341 Läs- och länktips 347 Ämne – Social omsorg 348
1 Centrala begrepp inom social omsorg Detta kapitel beskriver några centrala begrepp och perspektiv inom social omsorg. Det finns många bärande centrala begrepp, teorier och perspektiv inom social omsorg och de spänner över olika ämnesområden.
6
CENTRALA BEGREPP INOM SOCIAL OMSORG
AVSNITT 1:1 Vad är social omsorg? 1:2 Olika definitioner av omsorg 1:3 Vad är socialt arbete? 1:4 Insats och brukare 1:5 Förhållningssätt inom social omsorg 1:6 Några teorier som används inom social omsorg
ORD & BEGREPP Omsorg Social omsorg Formell social omsorg Informell social omsorg Personcentrerad omsorg Insats Brukare Självbestämmanderätt Samtycke Empowerment Jag-du-relation Jag-det-relation Mellanmänskliga relationer
CENTRALT INNEHÅLL • Centrala begrepp och perspektiv inom social omsorg.
CENTRALA BEGREPP INOM SOCIAL OMSORG
7
1:1 Vad är social omsorg? Social omsorg spänner över många ämnen och är ett kunskapsområde inom socialt arbete, pedagogik och beteende- och samhällsvetenskap. I praktiken handlar social omsorg om att utföra ett arbete inom socialtjänsten och att använda sig själv som verktyg för att ge stöd och omsorg till andra. Omsorgsarbetet är omväxlande och involverar allt från att kunna hantera andras och sina egna känslor till att sköta olika hjälpmedel och avancerad medicinsk utrustning. Den professionella omsorgen regleras av olika lagar och ges utifrån socialtjänstens värdegrund. Personal som ger omsorg ska göra det utifrån ett professionellt förhållningssätt och för att kunna göra det behövs kunskap. Det är inom oss som verktyget till god omsorg finns. Det är alla människor som arbetar inom omsorgsyrket som tillsammans skapar god social omsorg. Undersköterska är enligt SCB (Statistiska centralbyrån) det vanligaste yrket i Sverige. År 2020 arbetade 135 300 personer inom yrket.
Emelie Jag kan inte tänka mig ett annat yrke. Det ger mig tillfredsställelse att få ge omsorg och stöd till andra människor. Det är ingen dag som är den andra lik. Jag är social och vill umgås och vara bland andra människor. Yrket är fritt och eftersom jag arbetar med olika saker varje dag blir det aldrig slentrian. Dessutom trivs jag bra med mina arbetskamrater.
? 8
KAN DU NU? 1. Vad är det som reglerar professionell omsorg? 2. Vilket är det vanligaste yrket i Sverige enligt SCB?
CENTRALA BEGREPP INOM SOCIAL OMSORG
1:2 Olika definitioner av omsorg Omsorg Ordet omsorg betyder att bry sig om, hjälpa, ta hand om, ge tillsyn, visa omtänksamhet och att sköta om. Ibland används uttrycket: ”att sörja för någon”. Det betyder att man ska se till att vård- och omsorgstagaren får en så bra vård och omsorg som möjligt. Det innebär också att känna för och med någon. Att ge omsorg till närstående och familj brukar förknippas med att visa kärlek och omtanke. Omsorg inom vård- och omsorgsarbete handlar ofta om de formella uppgifter som förekommer i yrket. Uppgifterna kan vara praktiska som att handla, sköta hemmet, hjälpa till med påklädning och inköp av dagligvaror. Det kan också vara att stötta, uppmärksamma och att ge tillsyn. För att kunna ge god omsorg behöver vi ha en helhetssyn på människan och ta hänsyn till hela hens livssituation.
Social omsorg Social omsorg som är ett tvärvetenskapligt område har sin grund i både samhällsvetenskapen och naturvetenskapen. Social omsorg innebär att ta hand om, vägleda och stötta människor i deras levnadsförhållanden. Det stöd och den omsorg och service som ges till människor ska vara individuellt utformad. Social omsorg används ofta som begrepp inom socialtjänsten. Man kan också använda sig av begreppet ”stöd”. I socialtjänstens uppdrag ingår att ansvara för den enskilda individen, hela familjen, de äldre i vårt samhälle, omsorgen för personer med funktionsnedsättning samt att ge stöd till brottsoffer. Man anpassar social omsorg för den enskilda människan eller ger social omsorg till grupper som till exempel familjer och unga. Social omsorg kan också innebära att hjälpa människor att bli oberoende av till exempel insatser som ges av socialtjänsten.
CENTRALA BEGREPP INOM SOCIAL OMSORG
9
Formell social omsorg Man skiljer mellan formell omsorg och informell omsorg. Formell omsorg är individanpassad för personens behov och ges oftast utifrån olika metoder och teorier som stöttar och tillgodoser personens behov. Ett exempel på formell social omsorg är när en person får en insats beviljad från kommunen. Insatsen ska tillgodose antingen personens fysiska, psykiska eller sociala behov. En fysisk insats kan vara att ge stöd och hjälp med personlig hygien. En social insats kan vara att erbjuda ledsagning i form av att en kontaktperson följer med på olika sociala verksamheter. Andra exempel på formell social omsorg är: • • • • • •
hemtjänst hemsjukvård dagcenterverksamhet barnomsorg hem för vård eller boende, HVB-hem LSS-boende.
Formell omsorg styrs av lagar, riktlinjer och förordningar. De som arbetar med formell omsorg är anställda av stat, kommun, enskilda verksamheter eller organisationer och föreningar.
10
CENTRALA BEGREPP INOM SOCIAL OMSORG
Informell social omsorg När vi ger stöd och omsorg till vänner, familjemedlemmar eller anhöriga kallas det för informell social omsorg. Vi får ingen lön eller ersättning för detta, informell omsorg grundar sig på att vi själva vill hjälpa och att vi känner en samhörighet med de personer vi hjälper. Informell omsorg kan till exempel vara att hjälpa en vän med hushållsuppgifter eller med barnpassning. Det kan också vara att ta hand om en anhörig som är sjuk eller har en funktionsnedsättning. Att utföra olika typer av volontärarbete räknas också som informell social omsorg. Inom vissa kulturer ses det som självklart att ge vård och omsorg till sina anhöriga. Det blir naturligt att ta hand om och sörja för sina äldre släktingar eftersom de en gång tog hand om en när man själv var liten och behövde hjälp med det mesta.
Personcentrerad omsorg Det finns ingen helt fastställd definition av begreppet personcentrerad omsorg. Dock finns det några punkter som är gemensamma för den personcentrerade omsorgen: • Den som är i behov av omsorg och vård ska vara delaktig i de beslut som tas och i den planering som görs utifrån personens behov. • Personcentrerad omsorg innebär att se och möta personen som döljer sig bakom en sjukdom, funktionsnedsättning eller diagnos. På så sätt ser man hela människan och lyfter fram hens inneboende resurser, behov och funktioner. En människa är inte sin sjukdom eller sin funktionsnedsättning utan hen har en sjukdom eller en funktionsnedsättning. Om man först och främst definierar och betraktar en person utifrån en diagnos, sjukdom eller funktionsnedsättning så förminskar man personen. • I personcentrerad omsorg undviker man att sätta en etikett på människor. Att till exempel använda begreppet brukare om den person man hjälper kan bidra till att skapa en objektifierande relation och göra att människan reduceras till ett ”det” istället för den person hen är. • Ett respektfullt och närvarande möte i nuet utan att personalen i sina tankar redan är på väg till nästa person som behöver deras hjälp, har stor betydelse i det personcentrerade arbetssättet. CENTRALA BEGREPP INOM SOCIAL OMSORG
11
Vårdförbundet har beskrivit personcentrerad omsorg som: ”Vården utgår från den unika personen och dennes rätt till hälsa. Vården efterfrågar personens förmågor och är aktiverande. Vården är sammanhållen. Vården möter varje människa med värdighet, medkänsla och respekt – utgår från ett grundläggande etiskt förhållningssätt”.
?
12
KAN DU NU? 1. Vilken är skillnaden mellan formell och informell social omsorg? 2. Nämn några verksamheter som ingår i formell social omsorg. 3. Vad innebär personcentrerad omsorg?
CENTRALA BEGREPP INOM SOCIAL OMSORG
1:3 Vad är socialt arbete? Socialt arbete kan se olika ut beroende på i vilken kultur och i vilket land man arbetar. I Sverige är socialt arbete ett yrke eller en frivillig insats som innebär att stötta, hjälpa och vägleda människor som är i behov av det. Det kan innebära att lösa olika slags problem eller svårigheter, de man hjälper kan vara enskilda individer eller en grupp personer. Socialt arbete kan innebära att man arbetar för förändringar både på samhällsnivå och för enskilda personer. Oftast har en socialarbetare en socionomutbildning. I socionomutbildningen ingår bland annat samhällskunskap, psykologi, socialt arbete och juridik. Utbildningen innehåller många olika ämnen för ge en så bred kunskap om sociala frågor som möjligt. Socionomer kan bland annat arbeta som socialsekreterare, kuratorer, biståndshandläggare och familjerådgivare. Exempel på andra yrken inom socialt arbete är socialpedagog, behandlingspedagog och diakon. Att arbeta inom olika frivilligorganisationer eller som volontär är ytterligare exempel på socialt arbete.
CENTRALA BEGREPP INOM SOCIAL OMSORG
13
Stefanos, här avmålad med evangeliebok, anses vara en av de tidiga diakonerna.
Akademikerförbundet definierar socialt arbete som:
Socialt arbete är en praktikbaserad profession och en akademisk disciplin som verkar för social förändring och utveckling, social sammanhållning, skydd och stöd för utsatta, empowerment och frigörelse av människors resurser. Mänskliga rättigheter, social rättvisa, barnets bästa, kollektivt ansvar samt respekt för mångfald är centrala principer för socialt arbete. Med utgångspunkt i teorier för socialt arbete, samhällsvetenskap, humaniora och urfolkets kunskap strävar professionen efter att involvera människor och påverka strukturer, för att möta utmaningar i livet och öka välbefinnandet”.
? 14
KAN DU NU? 1. Vilka ämnen ingår i socionomutbildningen? 2. En person med en socionomexamen kan ha flera olika befattningar. Ge några exempel.
CENTRALA BEGREPP INOM SOCIAL OMSORG
1:4 Insats och brukare Insats Personer som är äldre eller som har en funktionsnedsättning och som har svårigheter att självständigt klara sin vardag, kan få insatser beviljade enligt socialtjänstlagen, SoL, eller lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Som insatser räknas alla former av hjälp och stöd som utförs av socialtjänsten eller av personer som arbetar inom den sociala omsorgen. Några exempel på insatser som kan beviljas med stöd av SoL är bland annat hemtjänst, tillsyn, personlig omvårdnad och städning. Insatser som kan beviljas med stöd av LSS är till exempel personlig assistans, boende i särskilt hem, daglig verksamhet och ledsagarservice till olika fritidsaktiviteter.
CENTRALA BEGREPP INOM SOCIAL OMSORG
15
Brukare Inom socialtjänsten, till exempel inom hemtjänsten, är det vanligt att de personer som får insatser kallas för brukare. I Socialstyrelsens terminologibank står det att ”en brukare är en person eller grupp som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten”. Även personer som får tvångsvård kan benämnas brukare. Begreppet brukare kan av vissa uppfattas om opersonligt. Därför har vi i boken valt att inte använda ordet brukare utan har istället ersatt det med uttryck som personen, den boende, den äldre, omsorgstagaren eller människan.
Deltagare De personer som deltar i dagverksamhet som socialtjänsten eller LSS erbjuder kallas deltagare.
Boende På LSS-verksamheter och särskilda boenden används ofta begreppet boende och avser de personer som bor där.
?
16
KAN DU NU? 1. Ge exempel på några olika insatser. 2. Vad är en brukare?
CENTRALA BEGREPP INOM SOCIAL OMSORG
1:5 Förhållningssätt inom social omsorg Inom vård- och omsorgsarbete finns det vissa nyckelbegrepp som beskriver vad personalen bör tänka på i sitt förhållningssätt till de personer de hjälper. Här presenteras fyra sådana begrepp. Gemensamt är att de uppmuntrar personalen att på olika sätt hjälpa sina omsorgstagare att hitta och använda sig av sin kraft och sina inneboende resurser. Det hjälper också omsorgstagarna till större självbestämmande och delaktighet när det gäller de hjälpinsatser de får. I förlängningen leder det till ett ökat välbefinnande och ökad självständighet.
Självbestämmande Omsorgstagarens självbestämmanderätt och samtycke är centralt inom all vård och omsorg. Inom LSS blir begreppen kanske än mer viktiga. Den som har personlig assistans ska ha inflytande i sin assistans och ett medbestämmande i allt som rör assistansen. Inom olika kooperativ som anordnar personlig assistans brukar självbestämmande och arbetsgivaransvaret vara starkt förankrat till personen som har assistans. Man menar att den egna självständigheten och självbestämmandet är nödvändiga och oftast bara kan utövas när man själv är arbetsledare. Att själv få ha kontroll och ge direktiv för hur man vill ha sin assistans är nyckelord för vissa assistentsamordnare.
CENTRALA BEGREPP INOM SOCIAL OMSORG
17
I LSS står att ”Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges”. Det kan innebära att man till exempel själv får bestämma vilka kläder man vill ha på sig, var man vill bo och vistas, vem som ska sköta assistansen, vad man äter för mat och vilket arbete eller vilken sysselsättning man har. För att uppfylla LSS värdeord är det extra viktigt att förstå personens funktionsnedsättning. Det blir särskilt viktigt när det gäller personer med intellektuell funktionsnedsättning som har svårt att själva ta beslut och som har små möjligheter att på egen hand välja arbete eller fritidsaktiviteter.
Empowerment Ordet empowerment kommer från engelskan och kan översättas med egenmakt, vilket betyder att man själv tar makten och kontrollen över sitt liv. Begreppet är globalt och används som arbetsverktyg i flera länder. Inom socialt omsorgsarbete innebär empowerment att man praktiskt och konkret stöttar och uppmuntrar de personer man hjälper till att själva vara delaktiga och aktiva i sina liv. Genom att personalen förstärker det som är fungerande hos personen samt uppmuntrar och berömmer hens styrkor och förmågor bidrar de till egenmakt. Det blir extra viktigt med empowerment för någon som har en funktionsnedsättning eller för någon som befinner sig i en utsatt position på grund av utanförskap, till exempel på grund av psykisk ohälsa eller missbruk. Det är alltid lättare att bidra till att skapa egenmakt när man som personal har en relation till personerna. Oavsett om arbetet är inom hemtjänst, på olika boendeformer eller som personlig assistent behöver personalen ha strategier och verktyg för att ge människor stöd. För att kunna ta ansvar för sin hälsa och sitt välmående krävs ofta kunskap om hur man ska göra. Vi arbetar med empowerment när vi ger andra den kunskap och de redskap de behöver för att kunna minska sin beroendeställning, bli mer självständiga och ta kontroll över sina liv.
18
CENTRALA BEGREPP INOM SOCIAL OMSORG
Socialpedagogik Begreppet är en sammanslagning av orden social och pedagogik och kan beskrivas som att arbeta pedagogiskt i sociala verksamheter/ miljöer/arbeten. Ett socialpedagogiskt arbete innebär att arbeta förebyggande, ofta med tydliga mål som personalen och de personer som får stöd sätter upp tillsammans. Arbetet kan till exempel innebära att personalen genomför sociala aktiviteter utifrån biståndsbedömning eller stöttar med att utveckla social kompetens i olika sammanhang för de personer som behöver det. Socialpedagogik stödjer och utvecklar människors resurser, det vill säga de inre egenskaper som är viktiga för att uppnå god hälsa och välmående. När man bedriver socialpedagogiskt arbete är det viktigt att kunna samarbeta och att kunna hantera konflikter och lösa eventuella problem som kan uppstå. Socialpedagogiskt arbete styrs utifrån de lagar som reglerar sociala verksamheter och omsorg. Några nyckelbegrepp inom socialpedagogik är: • empowerment • att motivera • att stimulera • att skapa relation och förtroende.
CENTRALA BEGREPP INOM SOCIAL OMSORG
19
Pedagogiskt förhållningssätt Att ha ett pedagogiskt förhållningssätt innebär att vara inkännande och lyhörd och att utgå från den enskilda människans resurser. Man arbetar med att motivera och hitta förutsättningar för att personen ska kunna utföra något utifrån den nivå hen befinner sig på. Det innebär att man behöver ha en förmåga att kunna kommunicera och förmedla något utifrån den nivå, de förutsättningar och de resurser som personen har. För att lyckas med detta behöver man ha en bred kunskap om hur man kommunicerar, förhåller sig till och bemöter andra, liksom kunskap om vad olika funktionsnedsättningar kan innebära. Ett pedagogiskt förhållningssätt utgår från tanken att människor har en vilja att lära om de bara får rätt förutsättningar. Det som personen inte kan göra självständigt kan man stötta och kompensera för med olika hjälpmedel eller andra specialpedagogiska metoder. Människor behöver få bekräftelse och uppmuntran när de gör något som är bra och som fungerar. Här är personalens stöd och motiverande förhållningssätt en viktig faktor och hjälp. Ibland behöver man locka personen att upprepa samma övning flera gånger. Kännetecknande för ett pedagogiskt förhållningssätt är att: • stötta • uppmuntra • se de inneboende resurser som finns hos personen • se möjligheterna • se personens behov.
? 20
KAN DU NU? 1. Varför är det viktigt med självbestämmande? 2. Hur kan omsorgspersonal arbeta med empowerment? 3. Vad kännetecknar ett pedagogiskt förhållningssätt?
CENTRALA BEGREPP INOM SOCIAL OMSORG
1:6 Några teorier som används inom social omsorg Vad är en teori? Teorier är ett försök att förklara någonting utifrån olika perspektiv eller modeller. Att ha kunskap om olika teorier blir därmed ett sätt att lära sig att se saker ur olika perspektiv. Det finns teorier kring det mesta, till exempel kring varför och hur vi åldras, vad som genererar utanförskap samt teorier kring varför vissa personer hanterar förluster eller trauman bättre än andra. Här presenteras två teorier som har betydelse för socialt omsorgsarbete.
Det sociokulturella perspektivet Den sovjetiske psykologen och pedagogen Lev Vygotskij (1896–1934) är den person som förknippas med det sociokulturella perspektivet. Han intresserade sig för utvecklingspsykologi och hur social interaktion påverkar vårt samspel med andra, i grupper och i samhället. Han menade att vi lär oss genom en process, dels genom att imitera hur andra gör, dels genom att bli instruerade och genom att samarbeta med andra. Enligt Vygotskij lär vi oss att hitta lösningar på problem genom att ha sociala relationer och samspela med andra människor. Vi ser hur andra gör och hanterar sedan vår situation genom att härma och skapa inre bilder av olika saker och situationer som vi bearbetar och handlar utifrån. Han menade att människor alltid försöker skapa meningsfullhet och förståelse för den situation de befinner sig i.
CENTRALA BEGREPP INOM SOCIAL OMSORG
21
Våra sociala färdigheter, alltså hur vi handlar, agerar och bemöter andra, påverkar hur vi utvecklas kunskapsmässigt. Vygotskij menade också att vår förmåga att kontrollera och styra våra känslor är påverkad av våra sociala färdigheter och att alla sociala möten är ett tillfälle till kunskap och lärande. För att vi ska kunna lära oss saker behöver vi begripa och hantera det som händer oss och också känna meningsfullhet (KASAM). Den dagliga verksamheten eller det särskilda boendet är en lärmiljö där en ständig lärprocess pågår. I ett sociokulturellt perspektiv ser man kunskap och lärande som en ständigt pågående process som påverkas av den miljö och av de människor som befinner sig där. En förutsättning för lärande blir därför att skapa goda miljöer för att kunna utvecklas.
Martin Bubers relationsteori Relationsteorin kommer från socialfilosofen Martin Buber (1878– 1965) som menade att relationer kan vara av två slag, en jag-du-relation eller en jag-det-relation. Martin Buber pratade också om mellanmänskliga relationer.
Jag-du-relation Jag-du-relationen handlar om att se varandra som två jämbördiga individer med samma värde. Vi är båda självständiga personer med egna tankar, känslor och kunskaper. Vi har mycket gemensamt men har också skilda erfarenheter. Vi respekterar varandra utifrån våra individuella erfarenheter och det vi har med oss i bagaget. I en jag-du relation är mötet personligt och holistiskt. Det betyder att vi ser på alla de faktorer som kan ha en påverkan på personen och förhåller oss till det. I en jag-du relation kan vi skapa en känsla av sammanhang, meningsfullhet och trygghet och våga utbyta förtroenden. Det i sin tur skapar förutsättningar att kunna göra sådant vi tidigare inte vågat eller trott oss kapabla att klara av.
22
CENTRALA BEGREPP INOM SOCIAL OMSORG
Jag-det-relation I motsatsen, jag-det-relationen, blir mötet mellan människor ojämlikt eftersom den ena parten inte ser och behandlar den andra som en jämbördig individ. I relationen som inte är jämbördig reduceras den ena personen till ett ”det”, det vill säga ett objekt. I en omsorgssituation kan detta till exempel innebära att personalen tar över och bestämmer hur insatsen ska utföras utan att lyssna in vad personen de hjälper önskar och behöver. En jag-det-relation skapar en negativ maktutövning och är alltid förminskande och kränkande gentemot den som blir betraktad som ett objekt, ett det. Det kan vara olika bakomliggande orsaker till att en jag-det-relation uppstår. De flesta som arbetar inom vård och omsorg riskerar att någon gång hamna i en situation där man objektifierar den man hjälper, kanske på grund av stress eller trötthet. För att motverka detta är det bra att hela tiden försöka vara närvarande i det man gör och att betrakta sig själv lite utifrån.
Mellanmänskliga relationer Det utbyte vi har med andra människor i form av sociala kontakter, relationer och olika slags kommunikation kan med ett gemensamt ord kallas för mellanmänskliga relationer. Enligt Martin Buber är mellanmänskliga relationer inte detsamma som sociala och anonyma relationer. Mellanmänskliga relationer uppstår när människor blir sedda och lyssnade på och när kommunikationen sker på ett öppet sätt utan att parterna förställer sig. I grunden är vi människor sociala varelser som behöver bli bekräftade och lyssnade på. Vi behöver andra människor som kan spegla och reflektera våra känslor, upplevelser och funderingar. Mellanmänskliga relationer vilar på respekt, förtroende och tillit och gör det möjligt att växa och utvecklas.
?
KAN DU NU? 1. Beskriv kortfattat det sociokulturella prespektivet. 2. Vad skiljer en jag-du-relation från en jag-det-relation? 3. Vad kännetecknar mellanmänskliga relationer?
CENTRALA BEGREPP INOM SOCIAL OMSORG
23
SAMMANFATTNING 1:1 Vad är social omsorg?
• Social omsorg är ett kunskapsområde inom socialt arbete,
pedagogik och beteende- och samhällsvetenskap och handlar om att utföra ett arbete inom socialtjänsten.
1:2 Olika definitioner av omsorg
• Omsorg till närstående och familj förknippas med kärlek och
omtanke. Omsorg inom vård- och omsorgsarbete handlar ofta om formella uppgifter som förekommer i yrket.
• Social omsorg anpassas till den enskilda människan eller till grupper i samhället.
• Formell omsorg styrs av riktlinjer, lagar och förordningar och innebär ett avlönat arbete.
• Informell omsorg är att ge stöd och omsorg utan lön till familj, vänner eller anhöriga.
• Personcentrerad omsorg handlar om att den som får vård och
omsorg ska vara delaktig i de beslut som tas och i den planering som görs utifrån hens behov. Omsorgen ska vara individanpassad och p ersonen ska bemötas med medkänsla och respekt.
1:3 Vad är socialt arbete?
• Socialt arbete är ett yrke eller en frivillig insats och handlar om att stötta, hjälpa och vägleda på samhällsnivå eller för enskilda individer. Socionomer kallas socialarbetare och har en universitetsutbildning.
1:4 Insats och brukare
• Insatser är det stöd och den hjälp som utförs av socialtjänsten eller av personer som arbetar inom social omsorg.
• En brukare är en person eller grupp som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten.
24
CENTRALA BEGREPP INOM SOCIAL OMSORG
1:5 Förhållningssätt inom social omsorg
• Inom vård- och omsorgsarbete finns begrepp som beskriver vad personal bör tänka på i sitt förhållningssätt. Självbestämmanderätt och samtycke är centralt i allt vård- och omsorgsarbete.
• Empowerment kan översättas med egenmakt och betyder att själv ta makten och kontrollen över sitt liv.
• Socialpedagogik är en sammanslagning av orden social
och pedagogik och innebär att arbeta pedagogiskt i sociala verksamheter/miljöer/arbeten.
• Ett pedagogiskt förhållningssätt kännetecknas av att personalen stöttar, uppmuntrar och ser inneboende resurser, möjligheter och behov hos de personer de hjälper.
1:6 Några teorier som används inom social omsorg
• Enligt Lev Vygotskij utvecklas vi och lär oss att hitta lösningar på problem genom att ha sociala relationer och att samspela med andra.
• Martin Buber utvecklade relationsteorin som beskriver relationer som antingen jag-du-relationer eller jag-det-relationer.
• Jag-du-relationen handlar om att parterna ser varandra som
jämbördiga individer, jag-det-relationen däremot innebär en objektifierande och ojämlik relation.
• Martin Buber myntade också begreppet mellanmänskliga
relationer vilket betecknar de sociala kontakter och relationer vi har med andra människor där vi bekräftar och lyssnar på varandra.
CENTRALA BEGREPP INOM SOCIAL OMSORG
25
ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 1:1 Vad är social omsorg? 1 Vad är social omsorg? 2 Vilka yrkeskategorier arbetar inom social omsorg?
1:2 Olika definitioner av omsorg 1 Ge exempel på omsorgsuppgifter. 2 Ge exempel på hur en undersköterska kan arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt.
1:3 Vad är socialt arbete? Vilka yrkeskategorier arbetar inom socialt arbete?
1:4 Insats och brukare Enligt vilka lagar ges insatser till människor?
1:5 Förhållningssätt inom social omsorg 1 Berätta om begreppet självbestämmande i social omsorg. 2 Berätta om begreppet delaktighet i social omsorg. 3 Vad är socialpedagogik? 4 Vad kännetecknar ett pedagogiskt förhållningssätt? 5 Vad innebär empowerment inom social omsorg?
1:6 Några teorier som används inom social omsorg 1 Beskriv det sociokulturella perspektivet. 2 Beskriv jag-du-relationen respektive jag-det-relationen.
26
CENTRALA BEGREPP INOM SOCIAL OMSORG
REFLEKTERA OCH DISKUTERA 1 Varför kan begreppet brukare upplevas opersonligt? 2 Vilket begrepp är användbart för personer som får insatser? 3 I vilka situationer är empowerment användbart?
TA REDA PÅ 1 Gör en intervju med någon som arbetar med sociala frågor och be hen berätta om sitt arbete/uppdrag. 2 Vad gör en diakon?
ÖVA 1 Gör ett rollspel som handlar om två individer som möts och etablerar en jag-du-relation. 2 Gör ett rollspel som handlar om två individer som möts och etablerar en jag-det-relation.
CENTRALA BEGREPP INOM SOCIAL OMSORG
27
Boken Social omsorg 1 är avsedd för Vård- och omsorgs programmet men lämpar sig också för andra utbildningar där social omsorg och sociala frågor bearbetas. Författaren beskriver ingående de olika verksamhetsområden som ingår i social omsorg och redogör också för de lagar och bestämmelser som reglerar arbetet. I boken betonas vikten av att personalen har ett professionellt, etiskt och salutogent förhållningssätt i mötet med omsorgstagarna. På så sätt möjliggörs en relation där omsorgstagarens behov a lltid sätts i första rummet och där hens inneboende resurser och förmågor tas tillvara och stärks. För att illustrera detta innehåller boken rikligt med berättelser från yrkesverksamma personer. Boken innehåller också en historisk tillbakablick som kan ge en förståelse för hur dagens socialtjänst har vuxit fram samt perspektiv på hur social omsorg och socialt arbete har bedrivits genom historien. Varje kapitel utgår från kursens centrala innehåll och innehåller korta kontrollfrågor samt sammanfattningar, studieuppgifter, reflektions- och diskussionsfrågor och praktiska övningar.
Författare: Cattrin Hurtig är legitimerad förskollärare och gymnasielärare, verksam som distanslärare och kursutvecklare för Vård- och omsorgs- samt Barn- och fritidsprogrammet. Hon har även erfarenhet av att ha arbetat som skolkurator.