zz iCK
K C A
SK R I VR UM ME T
LĂ€rarhandledning Ă k 4
Karin FĂ€llman-BajagicÌ Christina Hansson Susan Nieland
SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/LĂ€romedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Redaktion: Kristina Hoas Projektledning och redaktör: Karin Lönnqvist/LĂ„ngnĂ€s Bokprojekt Grafisk form, inlaga: Anette Hedberg/AH Form Omslag: Feri Fazeli/Fazeli form & illustration Illustrationer: Anette Hedberg/AH Form, utom sid. 161, 165, 178, 199, 203â204, 218â219, 254, 265, 269, 273â274, 288, 292â293: Feri Fazeli/Fazeli form & illustration KorrekturlĂ€sning: Ulf Ivarsson/Förlagskonsult Tack för vĂ€rdefulla synpunkter och textbidrag: Christina Briggler med elever, Lillestadsskolan, VĂ€xjö ZickZack 4 Skrivrummet, LĂ€rarhandledning ISBN: 978-91-523-5764-4 © 2021 Karin FĂ€llman-BajagiÄ, Christina Hansson, Susan Nieland och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk Ă€r skyddat av lagen om upphovsrĂ€tt. Kopiering, utöver lĂ€rares rĂ€tt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, Ă€r förbjuden. SĂ„dant avtal tecknas mellan upphovsrĂ€ttsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hĂ€nvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrĂ€tt kan Ă„talas av allmĂ€n Ă„klagare och dömas till böter eller fĂ€ngelse i upp till tvĂ„ Ă„r samt bli skyldig att erlĂ€gga ersĂ€ttning till upphovsman/rĂ€ttsinnehavare. Undantag frĂ„n kopieringsförbudet: Sidor mĂ€rkta âkopieringsunderlagâ. Tryck: Livonia Print, Lettland, 2021
InnehÄll Förord
5
Vad bestÄr ZickZack av?
6
Vad Àr syftet med ZickZack Skrivrummet?
6
Vilken pedagogisk forskning har vi inspirerats av?
7
Hur vÀl överensstÀmmer Skrivrummets steg med cirkelmodellens faser?
9
Vad Àr Àmnesspecifikt för svenska som andrasprÄk?
10
Hur Àr Skrivrummet anpassat för undervisning i svenska som andrasprÄk?
10
Vad Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr man undervisar i svenska som andrasprÄk?
11
Vad Àr andrasprÄksdrag?
13
Vilka texttyper fokuserar Skrivrummet pÄ?
14
Vad tas upp i de olika kapitlen i Skrivrummet 4?
18
Vad tas upp i de olika kapitlen i Skrivrummet 5?
20
Vad tas upp i de olika kapitlen i Skrivrummet 6?
22
Vilken grammatik tas upp i ZickZack Skrivrummet 4â6?
24
Hur arbetar man med Skrivrummet?
26
Hur utvecklar Skrivrummet elevernas muntliga förmÄga?
33
Hur arbetar Skrivrummet med kÀllkritik?
34
Vad Àr ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt?
35
Hur bedömer man en texts kvalitet?
41
Vilket stöd finns i Skrivrummet för bedömning av elevtexter?
45
Pedagogisk planering för arbetet med ZickZack Skrivrummet â svenska
46
Pedagogisk planering för arbetet med ZickZack Skrivrummet â svenska som andrasprĂ„k
50
Bilagor â Affischer pĂ„ texttyperna
54
TrÀna muntlighet
66
TrÀna kÀllkritik
67
Utveckla meningar
72
Sambandsord
75
Matriser
76
InnehĂ„ll Ă TERBERĂTTANDE TEXTERâ Dagar jag minns 80 â Före lĂ€sningen 82 â Under lĂ€sningen 84 â Steg 1 (innehĂ„ll och struktur) 86 â Steg 2 (sprĂ„kliga drag) 91 â Steg 3 (skriv tillsammans) 96 â Steg 4 (skriv pĂ„ egen hand) 99 âBedömningsexempel 100 âBilagor * 102
BESKRIVANDE TEXTERâ Djur i fjĂ€llen 122 â Före lĂ€sningen â Under lĂ€sningen â Steg 1 (innehĂ„ll och struktur) â Steg 2 (sprĂ„kliga drag) â Steg 3 (skriv tillsammans) â Steg 4 (skriv pĂ„ egen hand) â Bedömningsexempel âBilagor
124 126 128 131 136 138 140 142
INSTRUERANDE TEXTERâ Hur gör man? 160 â Före lĂ€sningen â Under lĂ€sningen â Steg 1 (innehĂ„ll och struktur) â Steg 2 (sprĂ„kliga drag) â Steg 3 (skriv tillsammans) â Steg 4 (skriv pĂ„ egen hand) â Bedömningsexempel âBilagor
162 164 166 167 172 174 176 178
ARGUMENTERANDE TEXTERâ Kan du locka med reklam? 198 â Före lĂ€sningen â Under lĂ€sningen â Steg 1 (innehĂ„ll och struktur) â Steg 2 (sprĂ„kliga drag) â Steg 3 (skriv tillsammans) â Steg 4 (skriv pĂ„ egen hand) â Bedömningsexempel âBilagor
200 202 205 206 211 214 216 218
BERĂTTANDE TEXTERâ I fablernas vĂ€rld 232 â Före lĂ€sningen â Under lĂ€sningen â Steg 1 (innehĂ„ll och struktur) â Steg 2 (sprĂ„kliga drag) â Steg 3 (skriv tillsammans) â Steg 4 (skriv pĂ„ egen hand) â Bedömningsexempel âBilagor
234 236 238 240 245 248 250 252
FĂRKLARANDE TEXTERâ Hur fungerar det? 268 â Före lĂ€sningen â Under lĂ€sningen â Steg 1 (innehĂ„ll och struktur) â Steg 2 (sprĂ„kliga drag) â Steg 3 (skriv tillsammans) â Steg 4 (skriv pĂ„ egen hand) âBedömningsexempel âBilagor
270 272 275 278 283 285 286 288
Facit övningsboken
304
Facit bilagorna
314
*â Bilagorna finns ocksĂ„ att hĂ€mta pĂ„: www.sanomautbildning.se/zickzackbilagor-arskurs-4-6-skrivrummet
Förord Vi som gjort ZickZack Skrivrummet har funderat mycket pĂ„ vad, varför, nĂ€r och hur vĂ„ra elever skriver och hur vi bör undervisa för att de ska lyckas i det samhĂ€lle som stĂ€ller allt högre krav pĂ„ mĂ€nniskors kommunikativa förmĂ„ga. âą Ger vi eleverna de verktyg de behöver för att lyckas? âą Stöttar vi och utmanar dem före, under och efter skrivandet? âą Vilka förmĂ„gor och kunskaper behöver de utveckla och tillĂ€gna sig för att kunna skriva texter för olika syften och mĂ„lgrupper? âą Vilka typer av texter behöver de kunna skriva för att lyckas i skolan? âą Vad sĂ€ger lĂ€roplanen? âą Vad Ă€r vĂ„rt uppdrag? NĂ€r vi kom i kontakt med cirkelmodellen, reading to learn och genrepedagogiken kĂ€nde vi att vi fick svar pĂ„ mĂ„nga av vĂ„ra frĂ„gor. Vi har sett tydliga resultat hos vĂ„ra elever och hittat ett arbetssĂ€tt som kĂ€nns bĂ„de roligt, effektivt och mĂ„linriktat. Eleverna fĂ„r de redskap de behöver för att kunna lĂ€sa, förstĂ„, granska och skriva de texttyper som de möter och behöver producera i skolan. De fĂ„r en metod för att lĂ€sa texter i olika Ă€mnen och förstĂ„ deras syfte, struktur och sprĂ„kliga drag. ZickZack Ă€r ett lĂ€romedel i bĂ„de svenska och svenska som andrasprĂ„k. Det kan anvĂ€ndas i klasser dĂ€r alla elever har svenska som modersmĂ„l, i blandade klasser och i klasser dĂ€r alla har svenska som andrasprĂ„k. LĂ€romedelspaketet bestĂ„r av tvĂ„ rum, Skrivrummet och LĂ€srummet. Det gĂ„r utmĂ€rkt att âzick-zackaâ mellan de olika rummen och Ă€ven inom respektive rum. Kapitlen bygger inte pĂ„ varandra utan kan göras i den ordning som passar dig, dina elever och din undervisning bĂ€st. De tvĂ„ rummen kompletterar varandra, men förutsĂ€tter inte varandra. Det gĂ„r alltsĂ„ att anvĂ€nda dem tillsammans men Ă€ven var för sig. Eftersom flera av texttyperna Ă€r sakprosatexter Ă€r det en fördel att koppla arbetet med dem till undervisningen i so och no. ZickZack visar pĂ„ olika sĂ€tt att arbeta med texter, vilket förstĂ„s Ă€r applicerbart Ă€ven pĂ„ texterna i so och no. Genom att arbeta med sprĂ„k och innehĂ„ll parallellt ger du dina elever goda möjligheter att utveckla sprĂ„ket samtidigt som de inhĂ€mtar Ă€mneskunskaper. Vi som tagit fram Skrivrummet Ă€r tvĂ„ klasslĂ€rare och en lĂ€rare i svenska som andrasprĂ„k. Susan har dessutom arbetat som konsult för National Literacy Strategy vid implementeringen av genrepedagogik i Storbritannien. Vi hoppas att ni ska bli inspirerade av Skrivrummet och vilja arbeta vidare med att utveckla era elevers skrivförmĂ„ga. Christina, Karin och Susan
â2000-talets vĂ€rld krĂ€ver en mer sofistikerad nivĂ„ pĂ„ skrivkunskaperna Ă€n nĂ„gonsin tidigare och de som inte besitter en ansenlig kunskap pĂ„ omrĂ„det kommer effektivt att utestĂ€ngas frĂ„n sĂ„ mycket av den kunskap, information och de idĂ©er som Ă€r en del av samhĂ€llslivet.â Ur âStĂ€rk sprĂ„ket, stĂ€rk lĂ€randetâ av Pauline Gibbons
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
5
Ă TERBERĂTTANDE TEXTER
Dagar jag minns Texter à terberÀttande texter förekommer till exempel i dagböcker och brev, vid nyhetsrapportering, nÀr man ÄterberÀttar vad som hÀnt pÄ en utflykt eller Äterger hur man har löst ett matematiskt problem. I Ärskurs 4 handlar de ÄterberÀttande texterna om sjÀlvupplevda hÀndelser.
Syfte à terberÀttande texter skrivs för att ÄterberÀtta vad som hÀnt (eller Äterge hur man tÀnkt).
Struktur Ă terberĂ€ttande texter bestĂ„r av âą âą âą âą
en rubrik en inledning (som ger en bakgrund och svarar pÄ frÄgorna vem, vad, var, nÀr och varför) hÀndelser ordnade i kronologisk ordning (ofta med detaljer och personliga kommentarer) en sammanfattande avslutning.
SprĂ„kliga dragâ (grammatik) Ă terberĂ€ttande texter âą âą âą âą
skrivs i preteritum skrivs i första eller tredje person (personliga pronomen) har sambandsord för att strukturera hÀndelser i kronologisk ordning (sambandsord för tid) innehÄller substantiv i singular och plural.
I kapitlet tas Àven följande upp ⹠meningsbyggnad och interpunktion ⹠synonymer ⹠stavning av j-ljudet med j och g.
80
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
Rubrik
En dag bland vikingar
Inledning
I onsdags Äkte jag och mina kusiner till ett vikingamuseum. Vi skulle vara dÀr hela dagen och fÄ testa och lÀra oss om hur det var att leva pÄ vikingatiden.
HĂ€ndelse 1
Först fick vi trÀffa en viking och klÀ ut oss i vikingaklÀder. Vikingen, som hette Brynolf, berÀttade lite om en by pÄ vikingatiden och visade en kort film. Jag undrar om Brynolf var hans riktiga namn eller om det var pÄhittat.
HĂ€ndelse 2
DÀrefter gick vi en vandring genom en vikingaby tillsammans med Brynolf. Det luktade ganska illa eftersom det gick grisar och bökade i en hage bakom nÄgra hus. Men vi glömde snabbt den Àckliga lukten nÀr vi fick se ett hÀftigt slagsmÄl mellan tvÄ vikingar, som slogs med svÀrd och sköld. SlagsmÄlet var förstÄs pÄ lÄtsas men bÄda tvÄ var vÀldigt skickliga.
HĂ€ndelse 3
Före lunch fick vi ocksÄ sjÀlva prova att anvÀnda svÀrd och sköld. Det var inte sÄ lÀtt att anvÀnda dem samtidigt, men Brynolf var en duktig lÀrare sÄ efter ett tag gick det riktigt bra.
HĂ€ndelse 4
Under lunchen satt vi runt en eld. Vi hade matsÀck med oss men fick ocksÄ prova att göra eget vikingabröd. Mjöl, vatten och salt skulle blandas. Sedan gjorde vi smÄ platta bullar som vi la pÄ lerskÀrvor och grÀddade i glöden. De var inte sÀrskilt goda men det var roligt att prova.
HĂ€ndelse 5
PÄ eftermiddagen provade vi olika hantverk som keramik, trÀsnide och vÀvning. Det var svÄrt men jag gjorde i alla fall en keramikring som jag tÀnker ha i en rem runt halsen.
HĂ€ndelse 6
Till sist fick vi leka vikingalekar en stund. Den roligaste leken hette âarmkrokâ. Vi stod tvĂ„ och tvĂ„ mitt emot varandra och krokade tag i varandras armar. Det gĂ€llde att dra ner den andra pĂ„ marken. Den som ramlade först förlorade. Jag tĂ€vlade mot Jonny och vann.
Avslutning
PÄ kvÀllen var jag jÀttetrött men hade ÀndÄ svÄrt att somna eftersom vi hade haft sÄ kul hela dagen.
Bilaga 1
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
81
FĂRE LĂSNINGEN Skapa förförstĂ„else
Syfte med undervisningen Att ge eleverna den förförstÄelse de behöver för att kunna lÀsa och förstÄ texten.
Skapa förförstĂ„else ⌠Ge varje elev ett kort med en tidsperiod frĂ„n bilaga 2. HjĂ€lps Ă„t att placera tidsperioderna i rĂ€tt ordning. âą Hur lĂ„ng tid pĂ„gick de olika tidsperioderna? âą Vad vet ni om de olika perioderna?
senaste istiden
vikingatiden
115 000 f. Kr.âcirka 10 000 f. Kr
800 e. Kr.â1050 e. Kr.
Àldre stenÄldern
medeltiden
13 000 f. Kr.â4 000 f. Kr.
1050 e. Kr.â1500 e. Kr.
yngre stenÄldern
nya tiden
4 000 f. Kr.â1 700 f. Kr.
1500 e. Kr.ânutid
bronsÄldern
framtiden
1 700 f. Kr.â500 f. Kr.
nutidâ
jĂ€rnĂ„ldern 500 f. Kr.â800 e. Kr.
⌠LĂ„t eleverna göra Kvadraten (se sidan 35) dĂ€r de skriver vad de har upplevt pĂ„ ett museum, till exempel sett en film, klĂ€tt ut sig, fĂ„tt en guidad visning eller liknande. Skriv en lista pĂ„ elevernas gemensamma upplevelser/erfarenheter pĂ„ tavlan. Förklara att ni ska lĂ€sa en Ă„terberĂ€ttande text om ett besök pĂ„ ett vikingamuseum. âą Vad tror ni man kan fĂ„ vara med om pĂ„ ett sĂ„dant museum? ⌠Presentera nya ord frĂ„n texten genom att göra övningen Sortera orden (se sidan 35). Förslag pĂ„ ord att anvĂ€nda en viking en vandring lukta
en hage böka skicklig
platt en lerskÀrva en glöd
ett hantverk trÀsnide vÀvning
Till detta avsnitt finns övningar i Bingel.
82
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
armkrok kroka tag hÀndelserik
2 Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LĂ€rarhandledning. Kopiering tillĂ„ten. Ă TERBERĂTTANDE TEXTER
97
Bilaga 2
SVENSKA SOM ANDRASPRĂ K
Ord och begrepp Det Àr naturligtvis viktigt att eleverna fÄr tillgÄng till det ordförrÄd de behöver för att kunna lÀsa och skriva en ÄterberÀttande text. Men Àven om nya ord har introducerats för eleverna sÄ behöver de fÄ repetera och anvÀnda dessa vid mÄnga tillfÀllen och i olika sammanhang. Samla viktiga ord om Àmnet pÄ ett blÀdderblockspapper och lÄt det sitta uppe under hela arbetet med texttypen. Visa eleverna hur de kan anvÀnda dessa ord nÀr ni skriver tillsammans pÄ Steg 3.
Uttal Vokalljuden i svenska kan vara svÄra att uttala om man har ett annat modersmÄl Àn svenska. Presentera nya ord genom att sÀga dem högt (till exempel hÀndelserik). Be eleverna repetera ordet. Dela dÀrpÄ in ordet i stavelser (hÀn - del - se - rik) och trÀna uttalet pÄ varje stavelse. Visa att ordet Àr sammansatt av tvÄ ord (hÀndelse och rik) och att hela ordet (hÀndelserik) betyder rik pÄ hÀndelser. Skriv ordet pÄ tavlan och visa pÄ sambandet mellan ljud och bokstÀver.
Sambandsord och ordföljd Skriv om meningarna sÄ att tidsuttrycken kommer först. TÀnk pÄ ordföljden.
Sambandsord Àr ofta smÄ och oansenliga men mycket viktiga ord eller uttryck, eftersom de binder ihop meningarna i texten. Det Àr ofta svÄrt att lÀra sig hur de ska anvÀndas. Om ett sambandsord för tid stÄr först i en mening blir ordföljden omvÀnd, vilket för mÄnga Àr svÄrt att lÀra sig.
1. Jag gick ut pÄ kvÀllen.
PÄ kvÀllen gick jag ut. 2. Hunden skÀllde pÄ morgonen. _______________________________________________________ 3. Vi anvÀnder surfplattor pÄ lektionerna. _______________________________________________________ 4. Erik skriver i sin bok pÄ rasten. _______________________________________________________ 5. Familjen Äkte till Malmö pÄ sin semester. _______________________________________________________ 6. Harry springer till skolan efter frukosten. _______________________________________________________
Visa vad omvĂ€nd ordföljd Ă€r genom att göra MĂ€nskliga meningar (se sidan 37â38) med nĂ„gra meningar.
7. Jag ska bada i morgon. _______________________________________________________ 8. De kommer inte hit pÄ jullovet. _______________________________________________________
3 98
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LĂ€rarhandledning. Kopiering tillĂ„ten. Ă TERBERĂTTANDE TEXTER
Bilaga 3
Exempel Jag gick ut pĂ„ rast efter lektionen. (rak ordföljd) Efter lektionen gick jag ut pĂ„ rast. (omvĂ€nd ordföljd) LĂ„t eleverna trĂ€na pĂ„ omvĂ€nd ordföljd i meningar genom att sĂ€tta sambandsorden först och dĂ„ Ă€ndra ordföljden. AnvĂ€nd bilaga 3. Gör en lista pĂ„ sambandsord för tid och lĂ„t den hĂ€nga uppe i klassrummet. Ăva ofta och i olika sammanhang pĂ„ att anvĂ€nda dem. Fyll pĂ„ listan efter hand som nya sambandsord för tid dyker upp. Exempel först
dÀrefter
dagen dÀrpÄ
till att börja med
nÀr
lite senare
sen/sedan
efter en stund
till sist
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
83
UNDER LĂSNINGEN InnehĂ„ll (TextnivĂ„)
Syfte med undervisningen Att visa eleverna hur de kan anvÀnda olika lÀsförstÄelsestrategier för att tillÀgna sig innehÄllet i en ÄterberÀttande text.
Introducera texten och bilden som helhet
STEG 1
Vad handlar texten om och hur Àr den uppbyggd?
HÀr finns tvÄ bilder, en med nÄgra djur utanför ett par hus och en dÀr nÄgra personer slÄss. Texten Àr en ÄterberÀttande text.
En ÄterberÀttande text börjar med en rubrik, dÀrefter följer en inledning som talar om vad texten handlar om. Sedan presenteras hÀndelserna i den ordning de intrÀffade, hÀndelse 1, 2, 3, 4, 5 och 6, och till sist kommer en avslutning.
A
Skriv de röda orden pÄ rÀtt plats i texten. Se exemplet.
En dag bland vikingar Inledning
I onsdags Äkte jag och mina kusiner till ett vikingamuseum. Vi skulle vara dÀr hela dagen och fÄ testa och lÀra oss om hur det var att leva pÄ vikingatiden.
Först fick vi trÀffa en viking och klÀ ut oss i vikingaklÀder.
Vikingen, som hette Brynolf, berÀttade lite om en by pÄ vikingatiden och visade en kort film. Jag undrar om Brynolf var hans riktiga
Vilken tid vill bilderna visa? Vad i bilderna fÄr er att tro det? Tror ni att bilderna Àr frÄn den tiden? Varför/varför inte? PÄ den ena bilden ser ni nÄgra djur. Vilka djur kan ni se? Hur ser husen ut? PÄ den andra bilden slÄss nÄgra personer med tidstypiska vapen. Vilka vapen kan ni se? Textens rubrik talar om vad texten ska handla om. Hur kan man tillbringa en dag bland vikingar i dag?
namn eller om det var pÄhittat.
DĂ€refter gick vi en vandring genom en vikingaby tillsammans
med Brynolf. Det luktade ganska illa eftersom det gick grisar
och bökade i en hage bakom nÄgra hus. Men vi glömde snabbt
den Àckliga lukten nÀr vi fick se ett hÀftigt slagsmÄl mellan tvÄ vikingar, som slogs med svÀrd och sköld. SlagsmÄlet var förstÄs pÄ lÄtsas men bÄda tvÄ var vÀldigt skickliga.
Före lunch fick vi ocksÄ sjÀlva prova att anvÀnda svÀrd och
sköld. Det var inte sÄ lÀtt att anvÀnda dem samtidigt, men Brynolf var en duktig lÀrare sÄ efter ett tag gick det riktigt bra.
Under lunchen satt vi runt en eld. Vi hade matsÀck med oss
men fick ocksÄ
prova att göra eget vikingabröd. Mjöl, vatten
och salt skulle blandas. Sedan gjorde vi smÄ platta bullar som vi
la pÄ lerskÀrvor och grÀddade i glöden. De var inte sÀrskilt goda men det var roligt att prova.
PĂ„ eftermiddagen provade vi olika hantverk, som keramik,
trÀsnide och vÀvning. Det var svÄrt men jag gjorde i alla fall en keramikring som jag tÀnker ha i en rem runt halsen.
Till sist fick vi leka vikingalekar en stund. Den roligaste
leken hette "armkrok". Vi stod tvÄ och tvÄ mitt emot varandra
och krokade tag i varandras armar. Det gÀllde att dra ner den andra pÄ marken. Den som ramlade först förlorade. Jag tÀvlade mot Jonny och vann.
PÄ kvÀllen var jag jÀttetrött men hade ÀndÄ svÄrt att somna
eftersom vi hade haft sÄ kul hela dagen.
10 Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
LĂ€s tillsammansâ (innehĂ„ll) LĂ€s texten och stanna upp vid ord och begrepp som kan behöva förtydligas. Intill texten finns exempel pĂ„ hur du kan modellera olika lĂ€sförstĂ„elsestrategier. Beroende pĂ„ elevernas förkunskaper och kunskaper i svenska kan olika mĂ„nga ord behöva förklaras. I introduktionen, pĂ„ sidorna 27â28, finns exempel pĂ„ hur Detaljerad lĂ€sning gĂ„r till. AnvĂ€nd den metoden med elever som behöver extra stöttning. Obs! I ZickZack LĂ€srummet kan du lĂ€sa mer om lĂ€sförstĂ„elsestrategierna.
FörutspÄ
Visualisera
Förtydliga
StÀll frÄgor
Gör kopplingar
Sammanfatta
Leta ledtrÄdar
Ord och begrepp som kan behöva förklaras en viking en kusin ett vikingamuseum testa vikingatiden klÀ ut sig pÄhittad dÀrefter en vandring genom lukta ganska
84
illa böka en gris en hage bakom glömma Àcklig fÄ se hÀftig ett slagsmÄl mellan ett svÀrd
en sköld pÄ lÄtsas vÀldigt skicklig före lunch prova anvÀnda samtidigt duktig runt en eld en matsÀck mjöl
platt en bulle en lerskÀrva grÀdda en glöd ett hantverk keramik trÀsnide vÀvning en keramikring en rem runt halsen
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
11
Ăvningsboken sid. 10â11
armkrok mitt emot kroka tag i varandra pÄ marken ramla förlora ÀndÄ
En dag bland vikingar I onsdags Äkte jag och mina kusiner till ett vikingamuseum. Vi skulle vara dÀr hela dagen och fÄ testa och lÀra oss om hur det var att leva pÄ vikingatiden. Först fick vi trÀffa en viking och klÀ ut oss i vikingaklÀder. Vikingen, som hette Brynolf, berÀttade lite om en by pÄ vikingatiden och visade en kort film. Jag undrar om Brynolf var hans riktiga namn eller om det var pÄhittat. DÀrefter gick vi en vandring genom en vikingaby tillsammans med Brynolf. Det luktade ganska illa eftersom det gick grisar och bökade i en hage bakom nÄgra hus. Men vi glömde snabbt den Àckliga lukten nÀr vi fick se ett hÀftigt slagsmÄl mellan tvÄ vikingar, som slogs med svÀrd och sköld. SlagsmÄlet var förstÄs pÄ lÄtsas men bÄda tvÄ var vÀldigt skickliga.
I första stycket fÄr vi veta att kusinerna ska Äka till ett speciellt museum. Vilket? Vad tror ni man kan fÄ se pÄ ett vikingamuseum?
Vilket ord talar om att Brynolf kanske inte Àr vikingens rÀtta namn? Varför undrar den som skrivit texten om namnet Àr pÄhittat, tror ni?
PÄ tvÄ stÀllen fÄr vi veta att det inte luktar gott i vikingastaden. Vilka? Varför luktar det illa, tror ni?
Före lunch fick vi ocksĂ„ sjĂ€lva prova att anvĂ€nda svĂ€rd och sköld. Det var inte sĂ„ lĂ€tt att anvĂ€nda dem samtidigt, men Brynolf var en duktig lĂ€rare sĂ„ efter ett tag gick det riktigt bra. Under lunchen satt vi runt en eld. Vi hade matsĂ€ck med oss men fick ocksĂ„ prova att göra eget vikingabröd. Mjöl, vatten och salt skulle blandas. Sedan gjorde vi smĂ„ platta bullar som vi la pĂ„ lerskĂ€rvor och grĂ€ddade i glöden. De var inte sĂ€rskilt goda men det var roligt att prova. PĂ„ eftermiddagen provade vi olika hantverk som keramik, trĂ€snide och vĂ€vning. Det var svĂ„rt men jag gjorde i alla fall en keramikring som jag tĂ€nker ha i en rem runt halsen. Till sist fick vi leka vikingalekar en stund. Den roligaste leken hette âarmkrokâ. Vi stod tvĂ„ och tvĂ„ mitt emot varandra och krokade tag i varandras armar. Det gĂ€llde att dra ner den andra pĂ„ marken. Den som ramlade först förlorade. Jag tĂ€vlade mot Jonny och vann.
Ordet lerskÀrvor Àr sammansatt av tvÄ ord. Vilka? Vad anvÀnder vi nÀr vi bakar i en elektrisk ugn?
Vad kallas det nÀr man gör saker med hÀnderna? KÀnner ni till flera hantverk Àn keramik, trÀsnide och vÀvning? Vad heter leken? Har du hört ordet armkrok tidigare? NÀr? Man kan gÄ armkrok. Hur gör man dÄ?
PÄ kvÀllen var jag jÀttetrött men hade ÀndÄ svÄrt att somna eftersom vi hade haft sÄ kul hela dagen.
Efter lÀsningen: Varför hade berÀttaren svÄrt att sova? Vilka upplevelser hade kusinerna pÄ museet?
Till detta avsnitt finns övningar i Bingel.
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
85
STEG 1 InnehÄll och struktur (TextnivÄ)
Syfte med undervisningen Att utveckla elevernas kunskap om ÄterberÀttande texters syfte och struktur. Att visa eleverna hur de kan ifrÄgasÀtta fakta samt kontrollera uppgifterna i andra kÀllor.
Arbeta tillsammansâ (struktur + kĂ€llkritik) Be eleverna i par diskutera vad syftet Ă€r med texten En dag bland vikingar (att Ă„terge/Ă„terberĂ€tta en serie hĂ€ndelser). LĂ€s första stycket och frĂ„ga vad den som skrivit texten tagit med i inledningen. (Inledningen svarar pĂ„ frĂ„gorna vem, vad, var, nĂ€r och varför.) LĂ„t eleverna i par diskutera vad de övriga styckena gör (Ă„terger hĂ€ndelser kronologiskt). Be dem identifiera vilka ord den som skrivit texten har anvĂ€nt för att hjĂ€lpa lĂ€sarna att förstĂ„ nĂ€r och i vilken ordning hĂ€ndelserna Ă€gde rum (tidsorden). Skriv tidsorden pĂ„ blĂ€dderblocket: i onsdags, först, dĂ€refter, före lunch, under lunchen, pĂ„ eftermiddagen, till sist, pĂ„ kvĂ€llen. I texten stĂ„r det att vikingen heter Brynolf. Kunde man heta Brynolf pĂ„ vikingatiden? Ăr Brynolf ett Ă€kta âvikinganamnâ? Visa hur man pĂ„ till exempel pĂ„ Google söker information om detta. VĂ€lj nĂ„gra hemsidor, leta efter den efterfrĂ„gade informationen och vĂ€rdera kĂ€llorna. âą âą âą âą âą âą âą âą âą
Kunde man heta Brynolf pĂ„ vikingatiden? Vad fick vi veta om namnet Brynolf? Vilka andra vikinganamn hittade vi? Vilka vikinganamn var svĂ„ra att uttala? Vilka av namnen anvĂ€nds fortfarande? KĂ€nner ni nĂ„gra med de namnen? Vilket vikinganamn tycker ni bĂ€st om? PĂ„ vilka hemsidor har vi hittat information? Ăr de trovĂ€rdiga?
GÄ igenom bilaga 4a och visa eleverna hur och förklara varför man skriver kÀllhÀnvisningar. Diskutera varför det Àr viktigt att ange utgivningsÄr, tid för publicering osv. TrÀna tillsammans genom att göra bilaga 4b.
Hur skriver man kÀllhÀnvisningar? Exempel FrÄga:
Hur stort Àr ett mÀnniskohjÀrta?
KĂ€llor:
Jag anvĂ€nde tre olika kĂ€llor nĂ€r jag skulle hitta svaret pĂ„ min frĂ„ga â en faktabok, en sida pĂ„ internet och doktor Eriksen. Alla kĂ€llorna gav samma svar.
Svar:
HjÀrtat Àr ungefÀr sÄ stort som en knuten nÀve.
SÄ hÀr skriver man kÀllhÀnvisningar till en bok, en sida pÄ internet och en intervju. Exempel 1. Sjöberg, Lena (2016) SlÄende fakta om hjÀrtat, s. 00 2. liv-hÀlsa/sa-fungerar-kroppen/hjarta-och-blodomlopp, www.1177.se HÀmtat 2019-09-16
Exempel pĂ„ kĂ€llhĂ€nvisningar Bok: Sjöberg, Lena SlĂ„ende fakta om hjĂ€rtat, Opal (2016) s.â11 (UtgivningsĂ„ret Ă€r viktigt.) Webbsida: liv-hĂ€lsa/sa-fungerar-kroppen/hjarta-och-blodomlopp, www.1177.se HĂ€mtat 2019-09-16 (Datum för sidans publicering Ă€r viktigt. Om det inte finns anges datum nĂ€r fakta hĂ€mtades.) Intervju: Intervju med doktor Svein Eriksen, Lund 2019-10-23
86
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
3. Intervju med doktor Svein Eriksen, Lund 2019-10-23
4a Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LĂ€rarhandledning. Kopiering tillĂ„ten. Ă TERBERĂTTANDE TEXTER
99
Bilaga 4aâb
Arbeta i par eller smĂ„grupperâ (uppgift AâD i övningsboken)
STEG 1
Vad handlar texten om och hur Àr den uppbyggd?
Eleverna markerar rubrik, inledning, hÀndelser och avslutning i texten samt anger vilka kÀllor de anvÀnde vid faktagranskningen. Dessutom skriver de vad de olika styckena handlar om och vilka tidsord som har anvÀnts.
En ÄterberÀttande text börjar med en rubrik, dÀrefter följer en inledning som talar om vad texten handlar om. Sedan presenteras hÀndelserna i den ordning de intrÀffade, hÀndelse 1, 2, 3, 4, 5 och 6, och till sist kommer en avslutning.
A
Skriv de röda orden pÄ rÀtt plats i texten. Se exemplet.
En dag bland vikingar
I onsdags Ă„kte jag och mina kusiner till ett vikingamuseum. Vi
Inledning
skulle vara dÀr hela dagen och fÄ testa och lÀra oss om hur det var att leva pÄ vikingatiden.
Först fick vi trÀffa en viking och klÀ ut oss i vikingaklÀder.
Före lunch fick vi ocksÄ sjÀlva prova att anvÀnda svÀrd och
Vikingen, som hette Brynolf, berÀttade lite om en by pÄ vikingatiden
sköld. Det var inte sÄ lÀtt att anvÀnda dem samtidigt, men
och visade en kort film. Jag undrar om Brynolf var hans riktiga
Brynolf var en duktig lÀrare sÄ efter ett tag gick det riktigt bra.
namn eller om det var pÄhittat.
Under lunchen satt vi runt en eld. Vi hade matsÀck med oss
DĂ€refter gick vi en vandring genom en vikingaby tillsammans
men fick ocksÄ
med Brynolf. Det luktade ganska illa eftersom det gick grisar
prova att göra eget vikingabröd. Mjöl, vatten
och salt skulle blandas. Sedan gjorde vi smÄ platta bullar som vi
och bökade i en hage bakom nÄgra hus. Men vi glömde snabbt
la pÄ lerskÀrvor och grÀddade i glöden. De var inte sÀrskilt goda
den Àckliga lukten nÀr vi fick se ett hÀftigt slagsmÄl mellan tvÄ
men det var roligt att prova.
vikingar, som slogs med svÀrd och sköld. SlagsmÄlet var förstÄs
PĂ„ eftermiddagen provade vi olika hantverk, som keramik,
pÄ lÄtsas men bÄda tvÄ var vÀldigt skickliga.
trÀsnide och vÀvning. Det var svÄrt men jag gjorde i alla fall en keramikring som jag tÀnker ha i en rem runt halsen.
Till sist fick vi leka vikingalekar en stund. Den roligaste
leken hette "armkrok". Vi stod tvÄ och tvÄ mitt emot varandra
och krokade tag i varandras armar. Det gÀllde att dra ner den andra pÄ marken. Den som ramlade först förlorade. Jag tÀvlade mot Jonny och vann.
PÄ kvÀllen var jag jÀttetrött men hade ÀndÄ svÄrt att somna
eftersom vi hade haft sÄ kul hela dagen.
10 Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
Arbeta tillsammansâ (kronologisk ordning)
Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
11
Ăvningsboken sid. 10â13
Dela ut bilaga 5 med texten Mitt vikingabröd dÀr styckena stÄr i fel ordning. LÀs texten.
Mitt vikingabröd
Till slut kunde jag ÀndÄ smaska pÄ en nygrÀddad brödbit. Den var ganska liten eftersom jag hade fÄtt skÀra bort allt som blivit svart i glöden. NÀr jag och mina kusiner var pÄ ett vikingamuseum fick vi prova pÄ att baka vikingabröd. NÀr vi skulle grÀdda brödet skulle vi hÄlla pinnarna över glöden. Det gick ganska bra men en tjej rÄkade knuffa till min pinne, sÄ brödet ramlade ner i glöden. En kompis hjÀlpte mig att peta fram min nu helt svarta brödbit.
⹠Varför Àr den svÄr att följa? (Styckena stÄr inte i tidsordning.)
Under tiden gjorde nÄgra av de andra i gruppen upp eld. Det var inte sÄ lÀtt för det blÄste lite sÄ tÀndstickan slocknade hela tiden. Först fick vi mjöl, salt och vatten som vi skulle blanda till en deg. Det var otroligt kladdigt och min kusin Johan tappade degen i knÀt. DÀrefter kletade vi fast degen lÀngst ut pÄ pinnar som var ungefÀr 60 cm lÄnga. Degen hamnade inte bara pÄ pinnen utan ocksÄ i hÄret, i ansiktet och överallt. Vi sÄg ut som clowner.
LÄt eleverna klippa isÀr texten och ordna styckena i rÀtt ordning. Ord och begrepp som kan behöva förklaras ett vikingabröd baka blanda en deg otrolig kladdig
ett knÀ under tiden göra upp eld blÄsa en tÀndsticka kleta fast
lÀngst ut en pinne hamna inte bara ett ansikte en clown
5 Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LĂ€rarhandledning. Kopiering tillĂ„ten. Ă TERBERĂTTANDE TEXTER 101
Bilaga 5
grÀdda över glöden knuffa till en brödbit nygrÀddad skÀra bort
I en ÄterberÀttande text kommer hÀndelserna i kronologisk ordning, det vill sÀga
Inledningen hjÀlper lÀsaren att komma in i texten. Det pÄ frÄgorna vem, var, varför, vad och nÀr.
i den ordning de intrÀffade.
E
F
I den hÀr texten har hÀndelserna kommit i oordning. Numrera dem i rÀtt ordning, frÄn 1 till 6.
Titta pÄ bilden och lÀs bildtexten.
Mitt vikingabröd Till slut kunde jag ÀndÄ smaska pÄ en nygrÀddad brödbit. Den var ganska liten eftersom jag hade fÄtt skÀra bort allt som blivit svart i glöden. NÀr jag och mina kusiner var pÄ ett vikingamuseum fick vi prova pÄ att baka vikingabröd. NÀr vi skulle grÀdda brödet skulle vi hÄlla pinnarna över glöden. Det gick ganska bra men en tjej rÄkade knuffa till min pinne, sÄ brödet ramlade ner i glöden. En kille hjÀlpte mig att peta fram min nu helt svarta brödbit. Under tiden gjorde nÄgra av de andra i gruppen upp eld. Det var inte sÄ lÀtt för det blÄste lite sÄ tÀndstickan slocknade hela tiden. Först fick vi mjöl, salt och vatten som vi skulle blanda till en deg. Det var otroligt kladdigt och min kusin Jonny tappade degen i knÀt.
Arbeta i par eller smĂ„grupperâ (uppgift E i övningsboken)
DÀrefter kletade vi fast degen lÀngst ut pÄ pinnar som var ungefÀr 60 cm lÄnga. Degen hamnade inte bara pÄ pinnen utan ocksÄ i hÄret, i ansiktet och överallt. Vi sÄg ut som clowner.
Det hÀr Àr Theas mamma. Hon fyller Är idag. Det hÀr f hon i födelsedagspresent av sina barn.
14 Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
Eleverna numrerar styckena i rÀtt ordning.
Ă T E
Ăvningsboken sid. 14
Arbeta tillsammansâ (inledningar) Arbeta med inledningen till texten En dag bland vikingar. HĂ„ll upp det första kortet frĂ„n bilaga 6, VEM. Be en elev komma fram och markera med rött i texten vem berĂ€ttelsen handlar om. Gör pĂ„ samma sĂ€tt med korten VAD, VAR, NĂR och VARFĂR. SĂ€tt upp korten pĂ„ tavlan sĂ„ att eleverna kan se dem. Titta pĂ„ bilden i övningsboken (uppgift F), dĂ€r Theas mamma hoppar fallskĂ€rm. LĂ„t eleverna föreslĂ„ svar pĂ„ frĂ„gorna vem, vad, var, nĂ€r och varför.
VEM/VILKA VAD VAR NĂR VARFĂR 6 102 Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LĂ€rarhandledning. Kopiering tillĂ„ten. Ă TERBERĂTTANDE TEXTER
Bilaga 6
Skriv en inledning tillsammans. TÀnk högt nÀr du skriver. Exempel Theas mamma (vem) hoppade fallskÀrm (vad) den 20 april (nÀr) eftersom hon hade fÄtt det i födelsedagspresent av sina barn (varför). Den 20 april (nÀr) hoppade Theas mamma fallskÀrm (vem+vad), eftersom hon hade fÄtt det av sina barn i födelsedagspresent (varför). I en ÄterberÀttande text kommer hÀndelserna i kronologisk ordning, det vill sÀga
Inledningen hjÀlper lÀsaren att komma in i texten. Det Àr bra om den ger svar pÄ frÄgorna vem, var, varför, vad och nÀr.
i den ordning de intrÀffade.
E
I den hÀr texten har hÀndelserna kommit i oordning. Numrera dem i rÀtt ordning, frÄn 1 till 6.
F
Titta pÄ bilden och lÀs bildtexten.
Mitt vikingabröd
Till slut kunde jag ÀndÄ smaska pÄ en nygrÀddad brödbit. Den var ganska liten eftersom jag hade fÄtt skÀra bort allt som blivit svart i glöden.
NÀr jag och mina kusiner var pÄ ett vikingamuseum fick vi prova pÄ att baka vikingabröd.
NÀr vi skulle grÀdda brödet skulle vi hÄlla pinnarna över glöden. Det gick
ganska bra men en tjej rÄkade knuffa till min pinne, sÄ brödet ramlade ner i glöden. En kille hjÀlpte mig att peta fram min nu helt svarta brödbit.
Under tiden gjorde nÄgra av de andra i gruppen upp eld. Det var inte sÄ lÀtt för det blÄste lite sÄ tÀndstickan slocknade hela tiden.
Först fick vi mjöl, salt och vatten som vi skulle blanda till en deg. Det var otroligt kladdigt och min kusin Jonny tappade degen i knÀt.
DÀrefter kletade vi fast degen lÀngst ut pÄ pinnar som var ungefÀr 60 cm lÄnga.
l ap ri
Degen hamnade inte bara pÄ pinnen utan ocksÄ i hÄret, i ansiktet och överallt.
20
Vi sÄg ut som clowner.
fred
Det hÀr Àr Theas mamma. Hon fyller Är idag. Det hÀr fick hon i födelsedagspresent av sina barn.
14 Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
ag
15
Ăvningsboken sid. 15
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
87
Arbeta i par eller smĂ„grupperâ (uppgift FâI i övningsboken)
G
Eleverna skriver först svaren och inledningen ni skrev tillsammans (FâH). DĂ€refter skriver de tre egna inledningar (I).
pÄ frÄgorna vem, var, varför, vad och nÀr.
F
Till slut kunde jag ÀndÄ smaska pÄ en nygrÀddad brödbit. Den var ganska liten
Skriv inledningar med hjÀlp av informationen.
Vem? Var?
Min familj Egypten
NÀr? Varför?
Förra sommaren Fira min mammas 40-Ärsdag
2. Varoch Àr hon? Titta pÄ bilden lÀs bildtexten.
3. Vad gör hon?
Mitt vikingabröd
eftersom jag hade fÄtt skÀra bort allt som blivit svart i glöden.
I
Inledningen hjÀlper lÀsaren att komma in i texten. Det Àr bra om den ger svar
i den ordning de intrÀffade.
I den hÀr texten har hÀndelserna kommit i oordning. Numrera dem i rÀtt ordning, frÄn 1 till 6.
AnvÀnd informationen pÄ sidan 15 och svara pÄ frÄgorna. 1. Vem handlar det om?
I en ÄterberÀttande text kommer hÀndelserna i kronologisk ordning, det vill sÀga
E
apr
Vem? Var?
il
20 fre
4. NÀr gör hon det?
dag
NÀr jag och mina kusiner var pÄ ett vikingamuseum fick vi prova pÄ att baka
Skolkören Oslo
NÀr? Varför?
I julas UpptrÀda pÄ en konsert
5. Varför gör hon det?
vikingabröd.
NÀr vi skulle grÀdda brödet skulle vi hÄlla pinnarna över glöden. Det gick ganska bra men en tjej rÄkade knuffa till min pinne, sÄ brödet ramlade ner i
H
glöden. En kille hjÀlpte mig att peta fram min nu helt svarta brödbit.
Vem? Var?
Skriv tillsammans en inledning om hÀndelsen.
Under tiden gjorde nÄgra av de andra i gruppen upp eld. Det var inte sÄ lÀtt för det blÄste lite sÄ tÀndstickan slocknade hela tiden.
Sammanfatta ⹠Vad ska man ha med nÀr man skriver inledningen i en ÄterberÀttande text? ⹠Vilka frÄgor ska man försöka besvara? ⹠Hur Àr texten strukturerad? ⹠Vad Àr syftet med texten?
Stötta
Min hund Tito Hos veterinÀren
NÀr? Varför?
DÀrefter kletade vi fast degen lÀngst ut pÄ pinnar som var ungefÀr 60 cm lÄnga.
20
Vi sÄg ut som clowner.
fred
Det hÀr Àr Theas mamma. Hon fyller Är idag. Det hÀr fick hon i födelsedagspresent av sina barn.
ag
16 Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R 14
Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
15
(anvÀnds vid behov)
LÄt eleverna skriva egna inledningar till texter om ett studiebesök, en semester, en födelsedag, en utflykt, ett luciatÄg eller liknande. PÄminn om att de ska tÀnka pÄ frÄgorna vem, var, varför, vad och nÀr.
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
17
Ăvningsboken sid. 15â17
Samla elever som behöver extra stöttning och lĂ„t dem muntligt formulera inledningar till nĂ„gra hĂ€ndelser under veckan med hjĂ€lp av frĂ„gorna pĂ„ bilaga 6: VEM, VAR, NĂR VARFĂR och VAD.
88
Ta bort en glasbit i tassen
l ap ri
Degen hamnade inte bara pÄ pinnen utan ocksÄ i hÄret, i ansiktet och överallt.
(anvÀnds vid behov)
Utmana
I vÄras
Först fick vi mjöl, salt och vatten som vi skulle blanda till en deg. Det var otroligt kladdigt och min kusin Jonny tappade degen i knÀt.
STEG 1 Struktur och innehÄll (TextnivÄ)
Syfte med undervisningen Att ge eleverna kunskap om hur de kan anvÀnda sambandsord för tid (tidsord) för att strukturera sina texter. Att uppmuntra eleverna att anvÀnda detaljer och kommentarer i personligt Ätergivna texter för att pÄ sÄ sÀtt göra texterna mer lÀsvÀrda.
Arbeta tillsammansâ (sambandsord för tid + detaljer och kommentarer) Arbeta med texten En ovanligt rolig dag (J). Dela ut tidsorden pĂ„ bilaga 7 till eleverna sĂ„ att varje elev har ett ord. LĂ€s det första stycket och be eleverna hĂ„lla upp det tidsord de tycker passar. Gör likadant med de tre följande meningarna. Skriv sedan följande meningar pĂ„ tavlan: I gĂ„r gick jag till badhuset. Sen Ă„kte jag hem. Sen Ă„t jag middag. Sen tittade jag pĂ„ TV. Be eleverna om förslag pĂ„ tidsord som kan ersĂ€tta ordet sen.
i gÄr
klockan Ă„tta
nÀr
pÄ morgonen
pÄ kvÀllen
till slut
nÀr
under tiden
dÀrefter
medan
7 Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LĂ€rarhandledning. Kopiering tillĂ„ten. Ă TERBERĂTTANDE TEXTER 103
Bilaga 7
Det Ă€r viktigt att ha med detaljer i en text. DĂ„ blir texten mer intressant. TrĂ€na pĂ„ detta genom att göra en MĂ€nsklig mening (se sidan 37â38) med följande mening: I gĂ„r gick jag till badhuset. LĂ€gg till information för att skapa intresse. âą âą âą âą
NÀr gick du dit? Vem gick du dit med? Var ligger badhuset? Varför gick ni till badhuset? Exempel I gÄr morse gick jag och min kompis till badhuset nere i centrum för att trÀna simhopp.
Arbeta i par eller smĂ„grupperâ (uppgift JâL i övningsboken) Eleverna övar pĂ„ att anvĂ€nda olika tidsord samt förbĂ€ttrar en text genom att variera tidsorden och lĂ€gga till detaljer och personliga kommentarer.
Om texten innehÄller sambandsord för tid (tidsord) blir det lÀttare att följa med. Man förstÄr nÀr och i vilken ordning allt hÀnde.
J
Texten blir mer intressant att lÀsa om den varieras och innehÄller detaljer och personliga kommentarer.
K
I den hÀr texten har sambandsorden försvunnit. AnvÀnd orden i marginalen.
klockan Ätta dÀrefter
I mÄndags gjorde vÄr klass en utflykt. Vi Äkte buss till en sjö. Vi hade matsÀck
kom min mamma hem frÄn USA. Hon har varit dÀr
med oss. NÀr vi kom fram satte vi pÄ oss skridskorna. Sen körde vi tÀvling
med sitt jobb i tre veckor. Vi har lÀngtat jÀttemycket efter henne. började vi förbereda middagen som vi skulle bjuda
i gÄr pÄ morgonen
henne pÄ. Pappa hade handlat och min storasyster hade planerat vad vi skulle Àta. var vi
Jag och min lillebror började duka bordet. tvungna att gÄ till skolan. Hela dagen gick jÀttesakta.
nÀr pÄ kvÀllen
Sammanfatta
det Àntligen ringde ut efter den sista lektionen sprang jag hela vÀgen hem. Vi var tvungna att skynda oss om allt skulle bli klart. Jag hackade lök och skar tomater
medan till slut under tiden
min syster stekte köttfÀrsen.
bakade min pappa och min bror en kaka.
runt en bana och sen spelade vi lite hockey, men jag hade ingen klubba. Sen Ät vi matsÀck, men Joel hade glömt sin hemma. Sen lekte vi en stund. Och sen byggde vi snökojor. Sen var dagen slut. Sen Äkte vi hem. Det var en rolig dag.
L Bygg ut nÄgra meningar genom att lÀgga till detaljer och personliga kommentarer. Se exemplen.
Vi
Äkte i en skrut tig bu ss till en sjö med en nyplogad
skridskobana. Banan sÄg ut som en blank spegel.
allt var nÀstan
klart Äkte vi till flygplatsen för att möta mamma. Vi fick vÀnta ganska lÀnge men
Vad var det för matsÀck? Var skridskorn a gamla eller nya? Du fÄr sjÀlv hitta pÄ.
kom hon. Vi kramades en lÄng stund. Äkte vi hem och mamma blev jÀtteglad över den goda middagen.
nÀr
Samtala med eleverna om vikten av att dela upp innehÄllet i stycken och placera styckena i tidsordning.
FörbÀttra texten genom att byta ut ordet sen mot andra tidsord.
Skridskoutflykten
En ovanligt rolig dag
fick vi presenter. Jag fick ett par supersnygga skor.
18 Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
19
Ăvningsboken sid. 18â19
⹠Varför Àr det viktigt? ⹠Hur hjÀlper det lÀsaren? ⹠Vilka problem uppstÄr om texten inte Àr kronologiskt ordnad? LÄt eleverna i par samla sÄ mÄnga tidsord som möjligt frÄn olika texter. Samla dem pÄ ett blÀdderblockspapper under rubriken Sambandsord för tid/Tidsord.
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
89
Stötta
(anvÀnds vid behov)
⌠Dela ut bilderna pĂ„ bilaga 8, som beskriver ett besök pĂ„ tivoli. Be eleverna skriva ett tidsord under varje bild, för att bestĂ€mma i vilken ordning allt hĂ€nde, och sedan Ă„terberĂ€tta handlingen för en kamrat. ⌠Ăva kronologi med texten pĂ„ bilaga 9, Min nya jacka, dĂ€r styckena Ă€r i fel ordning. Eleverna klipper ut styckena och lĂ€gger dem i rĂ€tt ordning.
8 104 Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LĂ€rarhandledning. Kopiering tillĂ„ten. Ă TERBERĂTTANDE TEXTER
Bilaga 8
Utmana
(anvÀnds vid behov)
Gör samma sak som under Stötta men lÄt eleverna skriva texterna och lÀgga till detaljer och personliga kommentarer.
Min nya jacka
Efter en stund kom en expedit fram till oss. Han var omkring 20 Är och verkade ha bra smak. Han plockade fram tre olika jackor, som jag gick till en provhytt och provade. Mamma följde ocksÄ med. Jag provade alla, men tyckte mest om en som var svart med tryck pÄ ryggen och en annan jacka, som var beige med dragkedja. I lördags Äkte min mamma och jag till klÀdaffÀren för att köpa en ny jacka Ät mig. Min gamla har blivit för liten. Till slut valde jag den svarta. Mamma betalade och jag fick kassen med min nya jacka. Innan vi Äkte hem igen gick vi och köpte varsin glass. Först sÄg jag en riktigt snygg jacka med tuffa detaljer pÄ. Den var marinblÄ. Men mamma tyckte att den var för dyr. Hon visade mig en röd jacka som var billigare Àn den blÄ, men den sÄg trÄkig och barnslig ut. Dessutom var Àrmarna för korta.
Min nya jacka
Efter en stund kom en expedit fram till oss. Han var omkring 20 Är och verkade ha bra smak. Han plockade fram tre olika jackor, som jag gick till en provhytt och provade. Mamma följde ocksÄ med. Jag provade alla, men tyckte mest om en som var svart med tryck pÄ ryggen och en annan jacka, som var beige med dragkedja. I lördags Äkte min mamma och jag till klÀdaffÀren för att köpa en ny jacka Ät mig. Min gamla har blivit för liten. Till slut valde jag den svarta. Mamma betalade och jag fick kassen med min nya jacka. Innan vi Äkte hem igen gick vi och köpte varsin glass. Först sÄg jag en riktigt snygg jacka med tuffa detaljer pÄ. Den var marinblÄ. Men mamma tyckte att den var för dyr. Hon visade mig en röd jacka som var billigare Àn den blÄ, men den sÄg trÄkig och barnslig ut. Dessutom var Àrmarna för korta.
9 Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LĂ€rarhandledning. Kopiering tillĂ„ten. Ă TERBERĂTTANDE TEXTER 105
Bilaga 9
90
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
STEG 2 SprÄkliga drag (MeningsnivÄ)
Syfte med undervisningen Att ge eleverna kunskap om de sprÄkliga drag och grammatiska konstruktioner som förekommer i ÄterberÀttande texter. Att utveckla deras förmÄga att variera och bygga ut meningar i sina texter.
Arbeta tillsammansâ (meningsbyggnad + interpunktion: pĂ„stĂ„enden) Skriv följande mening pĂ„ tavlan: I onsdags Ă„kte jag och mina kusiner till ett vikingamuseum. FrĂ„ga eleverna vad som Ă€r speciellt med det första ordet i meningen (stor bokstav) samt vad de kan se efter det sista ordet (punkt). Markera tidsuttrycket I onsdags och förklara att nĂ€r en mening börjar med ett tidsuttryck sĂ„ kommer det alltid ett verb direkt efter.
Arbeta i par eller smÄgrupper fick
vi
trÀffa en
viking.
DĂ€refter gick
vi
en
vandring
genom
en
Före
lunch
fick
vi
prova
att
anvÀnda svÀrd
Under
lunchen
satt
vi
runt
en
eld.
PĂ„
eftermiddagen provade vi
olika
hantverk.
Till
sist
fick
vi
leka
vikingalekar en
PĂ„
kvÀllen
var
jag
jÀttetrött.
och sköld.
stund.
10 Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LĂ€rarhandledning. Kopiering tillĂ„ten. Ă TERBERĂTTANDE TEXTER
Bilaga 10
Tips! Klipp ut meningarna pÄ bilagan och kopiera dem sedan pÄ olikfÀrgade papper. Mening ett i en fÀrg, mening tvÄ i en annan och sÄ vidare. Detta gör att eleverna inte blandar ihop ord frÄn olika meningar.
Arbeta tillsammansâ (verb: presens + preteritum)
vikingaby.
106
Först
Dela ut meningarna pÄ bilaga 10. En mening per elev. Eleverna klipper isÀr sina meningar i ord, blandar om och ger orden till en kamrat. Kamraten lÀgger orden i ordning, sÄ att de bildar en riktig mening. Eleverna lÀser sedan sina meningar högt för varandra och hjÀlps Ät om det inte lÄter bra.
En dag Jag vaknar tidigt pÄ morgonen, Àter frukost, duschar och klÀr pÄ mig.
LÀs texten pÄ bilaga 11, En dag. Markera alla verb.
DÀrefter springer jag till skolan och kommer fram i sista minuten. Under dagen har vi lektioner och vid tretiden slutar vi. Efter skolan har jag fotbollstrÀning och sen Àter vi middag.
⹠Vad berÀttar de markerade orden (vad nÄgon/nÄgot gör)? ⹠Vad kallas dessa ord (verb)? Klipp ut verbkorten pÄ bilaga 12 och dela ut dem. NÄgra elever fÄr presensformen av ett verb, andra fÄr preteritumformen. De ska nu hitta sin partner.
PÄ kvÀllen ser jag pÄ film och spelar dataspel. Hela familjen dricker te tillsammans. Vid tiotiden lÀgger jag mig och lÀser en liten stund innan jag somnar.
11 Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LĂ€rarhandledning. Kopiering tillĂ„ten. Ă TERBERĂTTANDE TEXTER 107
Bilaga 11
Exempel vaknar + vaknade Förklara att verb kan skrivas i olika tempus, presens = nutid (vaknar) och preteritum = dÄtid (vaknade).
vaknar
vaknade
Ă„kte
sitter
Ă„ker satt
kör
körde
spelar
spelade
Ă€ter
Ă„t
glömmer
glömde
har
hade
ringer
ringde
hackar
hackade
springer
sprang
vÀntar
vÀntade
fÄr
fick
bakar
bakade
kommer
kom
12 108 Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LĂ€rarhandledning. Kopiering tillĂ„ten. Ă TERBERĂTTANDE TEXTER
Bilaga 12
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
91
Arbeta i par eller smĂ„grupperâ (uppgift AâC i övningsboken)
STEG 2
Hur skriver man en ÄterberÀttande text?
Verb kan stÄ i olika tempus (tidsformer).
I texter Àr det verben som talar om vad nÄgon gör, till exempel springer och lÀser.
Eleverna stryker under verben i texten (A), skriver om den och Àndrar dÄ alla verb till preteritum (B) samt reflekterar över varför ÄterberÀttande texter skrivs i preteritum (C).
A Stryk under alla verb i texten.
B
Helikoptern landar pÄ taket.
presens (nutid)
Helikoptern landade pÄ taket.
preteritum (dÄtid)
Alla verb i uppgift A Àr skrivna i presens. Skriv om texten och Àndra verben till preteritum.
En dag
t, Àter frukos morgonen, tidigt pÄ Jag vaknar pÄ mig. och klÀr r duschar och komme jag till skolan springer DÀrefter minuten. fram i sista tretiden er och vid har vi lektion Under dagen slutar vi.
har Efter skolan g. Àter vi midda
strÀnin jag fotboll
g och sen
el. spelar datasp film och ser jag pÄ mans. PÄ kvÀllen r te tillsam n dricke Hela familje en liten och lÀser jag mig n lÀgger Vid tiotide r. jag somna stund innan
I uppgift B stÄr verben i första spalten i infinitiv. Visa eleverna att det Àr infinitivformen man ska söka pÄ om man vill slÄ upp ett ord i en ordbok. Infinitivformen kan man fÄ fram om man sÀtter att framför verbet.
C
à terberÀttande texter Àr oftast skrivna i preteritum. Varför Àr de det, tror du?
20 Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
21
Ăvningsboken sid. 20â21
Exempel att vakna, att skriva
Arbeta tillsammansâ (substantiv: singular + plural) LĂ€s texten Utflykt till Tekniska Museet (D). Ord och begrepp som kan behöva förklaras en guide ett körkort
ett tangentbord ett ton
en utstÀllning slalom
en platta en butik
ett vykort en Ă„ngmaskin
LĂ„t eleverna repetera vad de lĂ€rt sig hittills. âą âą âą âą
Vad Àr det hÀr för typ av text? Hur kan ni se det? Hur Àr texten organiserad? Finns svaren pÄ frÄgorna vem, var, varför, vad och nÀr med i inledningen? Vilka tidsord anvÀnds för att fÄ hÀndelserna i rÀtt ordning?
Skriv sedan följande ord pÄ tavlan: bollar, hoppar, Àpple, elefanter, billig, nyser, solstol, blÄ, böcker, blomma, trÀd, hus. Be eleverna att lÀsa orden och sÀtta en, ett eller flera framför dem för att se vilka som Àr substantiv. Gör en tabell med tvÄ spalter, en för singular och en för plural. Skriv in orden pÄ rÀtt stÀlle i tabellen. LÄt sedan eleverna komplettera med den form som saknas.
Arbeta i par eller smĂ„grupperâ (uppgift DâF i övningsboken) Eleverna ringar in substantiv, bildar plural med olika Ă€ndelser samt skriver pluralformer med omljud.
Om man ska Àndra ett ord frÄn singular till plural sÄ finns det fem olika sÀtt.
Substantiv Àr namn pÄ saker, djur, vÀxter, mÀnniskor osv. Man kan oftast sÀtta en, ett eller flera framför substantiv. Om det Àr ental kallas det singular, om det Àr flertal kallas det plural. singular
D
plural
en boll
flera bollar
ett Àpple
flera Àpplen
LĂ€s texten och ringa in minst tolv substantiv. Se exemplet.
UTFLYKT TILL TEKNISKA MUSEET
tÄget som till Tekniska museet. Vi tog PÄ lovet Äkte jag med fritids i Stockholm. 50 minuter var vi framme gick klockan 8.10 och efter vi vid museet. Efter en lÄng promenad var maskinhallen. kompisar Jocke och Ida till Först gick jag och mina tvÄ Vi sÄg en Ängmaskiner och turbiner. DÀr fanns cyklar, motorcyklar, var att ta Guiden berÀttade hur det elbil frÄn slutet av 1800-talet. första kvinnan och vi sÄg en bild pÄ den körkort för bil förr i tiden Är 1907. som fick körkort i Sverige
pÄ en av de stÀlle dÀr man fick se bilder Lite senare gick vi till ett 1953. I en Den vÀgde 20 ton och anvÀndes första datorerna i Sverige. och sÄg inte till datorn. Det vÀgde ett ton monter fanns tangentbordet alls ut som ett tangentbord.
E
1. -or
en flicka, flera flickor
4. -n
ett Àmne, flera Àmnen
2. -ar
en pojke, flera pojkar
5. -
ett hus, flera hus
3. -er/-r
en bild, flera bilder
Skriv orden i plural under rÀtt Àndelse. Se exemplet.
en svamp
en sÄng
ett hus
en ko
en jacka
en tant
en stol
en vante
ett bord
-or
en stuga ett Àpple en klubba ett kvitto
ett tak
ett golv
-er/r -ar
-n
svampar
pÄ egen hand. och sen fick vi fortsÀtta Klockan halv ett Ät vi lunch fick vi prova till sportutstÀllningen. DÀr DÄ gick jag och Jocke fanns en en platta och framför ansiktet slalomÄkning! Man stod pÄ böja benen och visades, och man skulle skÀrm, dÀr en slalombana men jÀttesvÄrt. Äkte i backen. Det var kul svÀnga precis som om man
Jag körde ur flera gĂ„nger. med en Jag köpte bara ett vykort DĂ€refter gick vi till museibutiken. mycket och vi kom hem var klockan ganska bild pĂ„ en Ă„ngmaskin. NĂ€r 2 2 Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R alla var jĂ€ttetrötta.
Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
23
Ăvningsboken sid. 22â24
92
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
Arbeta tillsammansâ (personliga pronomen) LĂ€s följande text högt för eleverna: VĂ„r rektor Maria har bestĂ€mt att det ska vara en sĂ„ngtĂ€vling i skolan. Rektorn tycker att alla ska vara med. Rektorn vet att vĂ„r klass tĂ€nker vara med. PĂ„ tisdag kommer rektorn att berĂ€tta för eleverna vilka regler som ska gĂ€lla. Rektorn tycker att det hĂ€r Ă€r mycket viktigt. Rektorn ingĂ„r ocksĂ„ i juryn. VĂ„r klass kommer sĂ€kert att vinna. âą Hur tycker ni att det lĂ„ter? âą Kan ni göra nĂ„gra Ă€ndringar sĂ„ att texten blir bĂ€ttre? (AnvĂ€nda ett personligt pronomen eller ett namn.) Exempel VĂ„r rektor Maria har bestĂ€mt att det ska vara en sĂ„ngtĂ€vling i skolan. Hon tycker att alla ska vara med. Hon vet att vĂ„r klass tĂ€nker vara med. PĂ„ tisdag kommer hon att berĂ€tta för eleverna vilka regler som ska gĂ€lla. Maria tycker att det hĂ€r Ă€r mycket viktigt. Hon ingĂ„r ocksĂ„ i juryn. VĂ„r klass kommer sĂ€kert att vinna. Man mĂ„ste alltid skriva ett substantiv eller ett egennamn först för att berĂ€tta vem texten handlar om. DĂ€refter kan man anvĂ€nda personliga pronomen. NĂ€r man börjar ett nytt stycke Ă€r det ocksĂ„ bra att anvĂ€nda substantivet eller egennamnet. PĂ„minn om att egennamn alltid har stor begynnelsebokstav.
Arbeta i par eller smĂ„grupperâ (uppgift G i övningsboken) I en del substantiv Ă€ndras vokalen nĂ€r ordet skrivs i plural. en son
F
Första gÄngen man nÀmner en person i en text brukar man anvÀnda namnet (Lisa), yrket (doktorn) eller liknande. DÀrefter behöver man inte skriva namnet eller yrket varje gÄng. DÄ kan man istÀllet skriva ett personligt pronomen.
flera söner.
Eleverna lÀser texten PÄ Skansen och byter till personliga pronomen dÀr de tycker att det passar. Skriv orden i plural. 1. en hand
G
personliga pronomen
LÀs texten och byt till personliga pronomen dÀr du tycker att det passar.
2. en strand
3. en bonde 4. en bok
5. en brand 6. en tand 7. en man 8. ett land 9. en fot 10. en stad
PĂ„ Skansen
singular
plural
jag
vi
du
ni
han/hon
de
den/det
vara VÄr klass skulle till Skansen. VÄr klass Äkte köpte biljetter VÄr lÀrare Peter dÀr hela dagen. gick kompis Sorush Jag och min vid ingÄngen. ivÀg Sorush rusade och min kompis in först. Jag Sorush och min kompis DÀr ville jag till apberget. efter oss kom springande Peter mata aporna. skulle gÄ tyckte att klassen och skrek. Peter tillsammans.
11. en mus
Sammanfatta
12. en bror 13. en gÄs 14. en lus 15. en rot
Vilka Àr de sprÄkliga dragen i en ÄterberÀttande text?
24
Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
25
Ăvningsboken sid. 25
âą verb i preteritum âą tidsord âą personliga pronomen
Stötta
(anvÀnds vid behov)
Eleverna skriver substantiven frÄn uppgift D, Utflykt till Tekniska museet, i tvÄ spalter, en för singular och en för plural.
Utmana
(anvÀnds vid behov)
Eleverna lÀser och stryker under alla personliga pronomen i texten Utflykt till Tekniska museet. Till detta avsnitt finns övningar i Bingel.
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
93
STEG 2 SprÄkliga drag (OrdnivÄ)
Syfte med undervisningen Att ge eleverna tillfÀlle att variera sitt sprÄk genom att hitta och anvÀnda synonymer.
Arbeta tillsammansâ (synonymer: verb) Visa eleverna hur man genom att anvĂ€nda olika synonyma verb kan variera en text och göra den mera specifik. Exempel Kvinnan gick in i bankvalvet. Kvinnan smög in i bankvalvet. Kvinnan smet in i bankvalvet. Kvinnan vandrade in i bankvalvet. GĂ„ tillbaka till texten En dag bland vikingar och försök hitta en synonym till ordet testa. Visa eleverna hur man anvĂ€nder ett synonymlexikon eller synonymer.se. UppmĂ€rksamma dem pĂ„ att alla synonymer inte passar i alla sammanhang.
Arbeta i par eller smĂ„grupperâ (uppgift HâI i övningsboken) Om du vĂ€ljer noga vilka ord du anvĂ€nder sĂ„ blir din text tydligare. Synonymer, det vill sĂ€ga ord som betyder ungefĂ€r samma sak, hjĂ€lper dig att vĂ€lja rĂ€tt.
Eleverna söker efter och skriver synonymer.
H
I
Ett ljud kan stavas pÄ olika sÀtt. J-ljudet kan till exemp som i januari och gÀdda.
J Hitta Ätta ord som börjar med j-ljud i rutan. Ringa in d
PÄ varje rad finns tvÄ verb som Àr synonymer. Skriv ett till. 1. försöka
prova
2. stöta pÄ
möta
3. vandra
promenera
4. falla
trilla
5. röra ihop
mixa
ord bÄde vÄgrÀtt och lodrÀtt.
Hur mÄnga synonymer kan du komma pÄ till de hÀr orden?
springa
prata
Sammanfatta
K
SAM TALA
26 Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
Stötta
Ăvningsboken sid. 26
Skriv synonymer till de markerade orden. Se exemplet. Jag tycker om att cykla.
1. Jag gillar att cykla.
Utmana
(anvÀnds vid behov)
2. Haren skuttade pÄ stigen.
Haren _________________________ pÄ stigen.
3. Vargen skrek vid fullmÄne.
Vargen _______________________ vid fullmÄne.
4. Jag minns min första skoldag.
Jag _____________________ min första skoldag.
5. Ibland kastar jag soporna.
Ibland _______________________ jag soporna.
6. Jag gissar att det blir regn.
Jag _______________________ att det blir regn.
7. PĂ„ lovet ska vi Ă„ka till farmor.
PĂ„ lovet ska vi ____________________ till farmor.
8. IgÄr dundrade Äskan över stan.
IgÄr ______________________ Äskan över stan.
9. Jag bÀvar för matteprovet.
Jag _______________________ för matteprovet.
10. Den 1 april brukar vi lura varandra. Den 1 april brukar vi ______________________ varandra. 11. Vi granskade fotot noga.
Vi _______________________ fotot noga.
12. Kören övade tvÄ gÄnger i veckan. Kören ______________________ tvÄ gÄnger i veckan.
Eleverna bestÀmmer pÄ egen hand passande synonymer i en text (bilaga 14).
13. Barnen stimmar i parken.
Barnen _______________________ i parken.
14. Medicinen kommer att bota dig. Medicinen kommer att ______________________.
13 Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LĂ€rarhandledning. Kopiering tillĂ„ten. Ă TERBERĂTTANDE TEXTER 109
Bilaga 13
Ett ord pÄ varje rad passar inte in. Stryk det. 1.
promenera
gÄ
Ă€ta
vandra
2.
smart
klok
intelligent
ilsken
3.
förstÄ
anteckna
begripa
fatta
4.
ropa
skrika
vÀnta
hojta
5.
tak
hus
kÄk
stuga
6.
kompis
morbror
bÀstis
7.
konstig
komisk
rolig
vÀn skojig
ErsÀtt ett av de ord som upprepas med en synonym. Se exemplet. vÀn
1. I söndags gick jag till min kompis Mehmet. Han Àr min bÀsta kompis. 2. Jag gick uppför trappan och ringde pÄ. Mehmets pappa öppnade och jag gick in. 3. PÄ sitt rum höll Ahmed pÄ att packa sina fotbollsgrejer. Han packade skor, tröja, byxor och strumpor. 4. Vi gick ut och gick nerför trappan. 5. I sista minuten sprang vi över gatan och sprang in i omklÀdningsrummet precis innan matchen skulle börja. 6. Vi gick ut och gick med de andra in pÄ planen. 7. NÀr matchen hade börjat sparkade Mehmet en lÄng boll. Precis vid sidolinjen hann jag upp bollen och sparkade den i mÄl. 8. Alla sprang runt och jublade och sen sprang de fram till mig och kramades. 9. VÄrt lag vann. Vi vann ocksÄ serien och jag vann mÄlligan.
14 110 Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LĂ€rarhandledning. Kopiering tillĂ„ten. Ă TERBERĂTTANDE TEXTER
Bilaga 14
94
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
A
K
T
D
J
B
G
I
F
T
O
J
L
E
H
V
Q
J
U
X
T
Ă
C
I
O
L
R
I
Z
G
Y
M
G
Ă
N
G
A
E
X
F
P
G
Ă
K
T
S
Skriv orden i rÀtt yta.
L Kan ni se ett mönster? Tips! Titta pÄ vokalen som kom
Ă T E
(anvÀnds vid behov)
Eleverna arbetar med synonymer (bilaga 13).
J
G
Börjar pÄ j
PÄ vilka sÀtt kan man variera en text? ⹠Genom att anvÀnda synonymer. ⹠Genom att lÀgga till detaljer och personliga kommentarer.
A
STEG 2 Stavning (BokstavsnivÄ)
Syfte med undervisningen Att lÄta eleverna upptÀcka att j-ljudet kan stavas pÄ olika sÀtt.
Arbeta tillsammansâ (j-ljudet) LĂ€s följande ortnamn högt: Jakobsberg, Jokkmokk, Julita och Gesunda, Gislaved, Gysinge, GĂ€vle, Göteborg. âą Vilket ljud kommer först i alla namnen? Skriv namnen pĂ„ tavlan i tvĂ„ grupper, de som stavas med J och de som stavas med G. Be eleverna komma med fler förslag.
Arbeta i par eller smĂ„grupperâ (uppgift JâL i övningsboken) Eleverna letar efter ord med j-ljud i en ruta, sorterar dem i J- och G-spalter samt försöker upptĂ€cka ett mönster.
Om du vÀljer noga vilka ord du anvÀnder sÄ blir din text tydligare. Synonymer, det vill sÀga ord som betyder ungefÀr samma sak, hjÀlper dig att vÀlja rÀtt.
H
I
Ett ljud kan stavas pÄ olika sÀtt. J-ljudet kan till exempel stavas med j och g, som i januari och gÀdda.
J Hitta Ätta ord som börjar med j-ljud i rutan. Ringa in dem. Obs! Det finns
PÄ varje rad finns tvÄ verb som Àr synonymer. Skriv ett till. 1. försöka
prova
2. stöta pÄ
möta
3. vandra
promenera
4. falla
trilla
5. röra ihop
mixa
ord bÄde vÄgrÀtt och lodrÀtt.
Hur mÄnga synonymer kan du komma pÄ till de hÀr orden?
springa
prata
K
A
J
A
K
T
D
J
G
B
G
I
F
T
O
J
L
E
H
V
Q
J
U
X
T
Ă
C
I
O
L
R
I
Z
G
Y
M
G
Ă
N
G
A
E
X
F
P
G
Ă
K
T
S
Skriv orden i rÀtt yta.
Börjar pÄ j
Sammanfatta
SAM TALA
FrÄga eleverna vad de ser för mönster.
Börjar pÄ g
L Kan ni se ett mönster? Tips! Titta pÄ vokalen som kommer efter j-ljudet.
26 Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
⹠NÀr j-ljudet kommer före vokalerna a, o, u skrivs det med j. ⹠NÀr j-ljudet kommer före vokalerna e. i, y. À och ö skrivs det med g.
Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
27
Ăvningsboken sid. 27
Detta Àr tvÄ sÀtt att stava j-ljudet.
Stötta
(anvÀnds vid behov) Stavas ordet med j eller g? Skriv rÀtt bokstav framför orden.
Eleverna trÀnar stavning av j-ljudet (bilaga 15).
Utmana
1.
___ illa
7.
___ ama
2.
___ öra
8.
___ ubel
3.
___ ena
9.
___ Àrna
4.
___ ojo
10.
___ enom
5.
___ ympa
11.
___ uli
6.
___ uvel
12.
___ aga
Skriv orden i rÀtt ruta.
(anvÀnds vid behov)
Eleverna gör en luckövning med ord som stavas med j-ljud och skriver sedan egna meningar (bilaga 16aâb).
Stavas med j
Stavas med g
15 Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LĂ€rarhandledning. Kopiering tillĂ„ten. Ă TERBERĂTTANDE TEXTER 111
Bilaga 15
Till detta avsnitt finns övningar i Bingel. Skriv ord i meningarna. VÀlj bland orden i rutan. gymnastik jollrar Judit
ge gitarr jacka
juni joggar
Göteborg gillar
jag göra
jobbar januari
gepard Göran
Min syster ___________________ att spela ___________________.
SjÀlv kan ___________________ inte spela nÄgot instrument.
I ___________________ ska min syster Julia och hennes kille ___________________
spela tillsammans i ___________________.
De ___________________ hÄrt för att ___________________ succé.
Göran Àr bra pÄ ___________________ och han ___________________ varje morgon
för att fÄ bra kondition.
Göran och Julia har en baby som ___________________ gulligt nÀr de spelar.
Hon heter ___________________ och hennes gosedjur Àr en ___________________.
Jag tÀnker ___________________ henne en varm ___________________ pÄ hennes
ettÄrsdag i ___________________.
16a 112 Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LĂ€rarhandledning. Kopiering tillĂ„ten. Ă TERBERĂTTANDE TEXTER
Bilaga 16aâb
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
95
STEG 3 Sammanfatta och skriv tillsammans
Syfte med undervisningen Att tillsammans med eleverna öva pÄ och anvÀnda det de lÀrt sig pÄ Steg 1 och 2. Att tillsammans med eleverna bedöma elevtexter samt planera och skriva delar av en ÄterberÀttande text.
Bedöm tillsammans
Bedöm ÄterberÀttande texter. Titta pÄ en sak i taget. Ge 1, 2 eller 3 poÀng i checklistan. Ju fler poÀng, desto bÀttre.
Visa eleverna de tre texterna om besöket pÄ Historiska museet. Förklara att varje text ÄterberÀttar ett besök pÄ ett museum och att texterna Àr skrivna av tre elever i deras Älder. LÀs texterna och titta parallellt pÄ checklistan (bilaga 17). Ge exempel pÄ hur man bedömer.
Bedöm
Text 1
Text 2
Text 3
1. InnehÄll 2. Rubrik 3. Inledning 4. Kronologisk ordning 5. Tidsord 6. Verb i preteritum 7. Personliga pronomen 8. Detaljer och kommentarer Summa:
________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________
Bedöm i par eller smĂ„grupperâ (uppgift AâB i övningsboken)
________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________
17 114 Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LĂ€rarhandledning. Kopiering tillĂ„ten. Ă TERBERĂTTANDE TEXTER
Eleverna lÀser texterna, bedömer och poÀngsÀtter dem utifrÄn vad de vet om ÄterberÀttande texter.
Bilaga 17
STEG 3
Sammanfatta och skriv tillsammans
NÄgra elever i er Älder fick i uppdrag att skriva om ett besök pÄ Historiska museet.
B
Bedöm de tre texterna. Titta pÄ en sak i taget. Ge 3, 2 eller 1 poÀng i checklistan.
Fundera pÄ vad de kan om ÄterberÀttande texters struktur och sprÄkliga drag.
A Börja med att lÀsa texterna.
Sammanfatta FörestÀll er att det har kommit en ny elev till er klass som har missat arbetsomrÄdet med de ÄterberÀttande texterna.
1
PĂ„ Historiska museet
museet. Det IgÄr Äkte vi buss till Historiska jÀrnÄldern och var kul. En tant pratade om Sen fick vi gÄ visade oss en massa grejer. kille snubblade in i ett jÀrnÄldershus. En matsÀck och nÀr han gick in. Sen Ät vi och jag det var gott. Vi gick till butiken vi hem. Äkte Sen köpte en nyckelring.
2 finns dÀr om jÀrnÄldern.
NÀr vi kom fram fick alla lÀgga in ryggsÀckarna
i ett stort skÄp. Sen kom en guide och berÀttade
mÄnga spÀnnande saker. Vi fick se hur de gjorde
jÀrn, hur smeden smidde jÀrnet till redskap och hur man bodde. Det fanns ett jÀrnÄldershus som vi fick gÄ in i. DÀr inne fanns det bÀnkar runt vÀggarna och
en eldstad mitt pĂ„ golvet. Ăver den hĂ€ngde en stor jĂ€rngryta. PĂ„ vĂ€ggarna fanns djurhudar uppspikade. Det var för att mĂ€nniskorna inte skulle frysa, sa
⹠Vilka rÄd vill ni ge till er nya klasskamrat?
guiden.
Efter visningen gick vi ner till ett stort rum, dÀr
POĂNG Text 1
Text 2
Text 3
1. InnehÄll 2. Rubrik 3. Inledning 4. Kronologisk ordning 5. Tidsord
I höst har vi i vÄr klass lÀst om jÀrnÄldern och igÄr Äkte vi buss till Historiska museet, för att se vad som
BEDĂM
3
Klassens resa till Historiska museet
Vi Äkte Vi Äkte till museet. att vi mÄste buss. Fröken sa Vi gick vara tysta dÀr inne. hus. Sen in i ett gammalt Det var gick vi och Ät mat. köpte en kul i affÀren. Jag Äkte vi hem stor glass. Sen roligt. hade igen. Jag
m 6. Verb i preteritu 7. Personliga pronomen
arer 8. Detaljer och komment SUMMA förbÀttras? med minst poÀng kunna Hur skulle texten
vi fick Àta vÄr matsÀck. Jag Ät risifrutti.
NÀr vi Àtit fick vi göra ett besök i museibutiken
om vi ville köpa nĂ„got. Klockan 13 gick bussen hem igen. Vi hade haft en jĂ€tteintressant dag pĂ„ museet. 2 8 Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
29
Ăvningsboken sid. 28â29
96
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
Planera tillsammans Innan man börjar skriva en ÄterberÀttande text Àr det viktigt att planera vilket innehÄll som ska vara med. Det gÄr att göra sÄ hÀr: Gör en tidslinje (som visar klockslagen under en dag) av en pappersremsa och sÀtt upp den i klassrummet. Tidslinjen kommer att ge eleverna en överblick över de viktiga hÀndelserna under en dag och pÄ sÄ sÀtt visa vad som kan tas med i en text. Den kommer Àven att visa hur styckeindelningen kan göras. BestÀm vilken dag ni ska berÀtta om (till exempel en friluftsdag). Ge eleverna varsin post-it-lapp och be dem skriva nÄgot de minns frÄn den dagen. Varje elev sÀtter sedan sin lapp pÄ tidslinjen, dÀr de tycker att den passar. LÀs igenom varje post-it-lapp och gruppera dem (hÀndelser som hör ihop sÀtts nÀra varandra). Om friluftsdagen inleddes med samling pÄ skolgÄrden, kommer alla lappar som handlar om den att placeras först pÄ tidslinjen. Skriv sedan Samlingen ovanför lapparna (= första stycket). FortsÀtt pÄ samma sÀtt med övriga hÀndelser. PÄminn om att det kommer att bli lÀttare för lÀsaren att följa med i texten om den innehÄller tidsord. LÄt eleverna ge förslag pÄ tidsord pÄ post-it-lappar i en annan fÀrg. BestÀm sedan tillsammans vilka tidsord ni ska anvÀnda. SÀtt upp dem pÄ tidslinjen. Exempel Klockslag Ord pÄ lapparna
Stycket handlar om
Tidsord
8
tidigt, ryggsÀck, friluftsdag
samlingen
I tisdags
9
frÄgesport, Ulf illamÄende
bussresan
Halv nio
10
fem saker pÄ en bokstav, svÄrt
samla saker
NĂ€r vi var framme
11
mÄnga mossor, Sara stukade foten
samla mossor
Sedan
12
korv, mackor, marshmallows, grillade
lunchen
Vid lunchtid
13
namn pÄ trÀd, trÀdkull, svettiga
trÀd
DĂ€refter
14
vattenprover, fröken ramlade, genomblöt
vattenprover
Till sist
15
buss tillbaka, fröken pÄ plastpÄse
hemresan
Klockan tre
Planera i par eller smĂ„grupperâ (uppgift CâD i övningsboken) Nu har det blivit dags för eleverna att trĂ€na pĂ„ att planera. De berĂ€ttar först muntligt för varandra om vad som hĂ€nde en annan dag.
Nu vet ni hur en ÄterberÀttande text Àr uppbyggd och vilka sprÄkliga drag ni ska anvÀnda nÀr ni skriver en sÄdan text. Först ska ni fÄ öva tillsammans med er lÀrare.
C
NĂR?
BestÀm en speciell dag, till exempel en friluftsdag. Vad hÀnde den dagen? VÀlj ut nÄgra viktiga hÀndelser och skriv dem i den ordning de hÀnde. BestÀm sen vilka tidsord ni vill anvÀnda för de olika hÀndelserna.
HĂNDELSER
SAM TALA
D E
Arbeta i par. AnvÀnd planeringen och berÀtta för vara inte inledning och avslutning.
Skriv tillsammans en rubrik, en inledning och det förs
TIDSORD
PÄminn om att de ska berÀtta i tidsordning, anvÀnda preteritum, variera tidsorden och ta med detaljer och kommentarer. Eleverna samlar hÀndelserna pÄ post-it-lappar, grupperar dem pÄ tidslinjer och ger varje grupp (stycke) ett namn. DÀrefter skriver de tidsord pÄ post-it-lappar i en annan fÀrg och placerar dessa vid rÀtt stycke. NÀr de Àr klara skriver de planeringen i boken.
TÀnk pÄ v pÄ Steg 1
30 Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
Ă T E
Ăvningsboken sid. 30
Alternativ: Eleverna skriver in den planering ni gjorde tillsammans i sina böcker.
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
97
Skriv tillsammans AnvÀnd den gemensamma planeringen om friluftsdagen och skriv tillsammans en rubrik, en inledning och det första stycket. Visa hur du gör nÀr du skriver genom att tÀnka högt nÀr du formulerar meningarna, omformulerar dem, börjar meningarna med stor bokstav och avslutar dem med punkt. LÄt sedan eleverna komma med förslag, vÀlj, omformulera vid behov och modellera pÄ detta sÀtt skrivandet. Exempel En dag i skogen I tisdags samlades vi ovanligt tidigt pÄ skolgÄrden. Alla hade ryggsÀckar för vÄr klass skulle ut pÄ en friluftsdag i skogen. Halv nio Äkte bussen ivÀg frÄn skolgÄrden. PÄ vÀgen hade vi en jÀtterolig frÄgesport, och det vinnande laget fick ett fint pris. Ulf mÄdde illa, sÄ bussen mÄste stanna en stund sÄ att han fick gÄ ut.
Skriv i par eller smĂ„grupperâ (uppgift E i övningsboken) Eleverna skriver en rubrik, en inledning och första stycket utifrĂ„n planeringen i uppgift F.
Nu vet ni hur en ÄterberÀttande text Àr uppbyggd och vilka sprÄkliga drag ni ska anvÀnda nÀr ni skriver en sÄdan text. Först ska ni fÄ öva tillsammans med er lÀrare.
C
NĂR?
BestÀm en speciell dag, till exempel en friluftsdag. Vad hÀnde den dagen? VÀlj ut nÄgra viktiga hÀndelser och skriv dem i den ordning de hÀnde. BestÀm sen vilka tidsord ni vill anvÀnda för de olika hÀndelserna.
HĂNDELSER
SAM TALA
D E
Arbeta i par. AnvÀnd planeringen och berÀtta för varandra om dagen. Glöm inte inledning och avslutning. Skriv tillsammans en rubrik, en inledning och det första stycket.
TIDSORD
Alternativ: Eleverna skriver in den rubrik, den inledning och det stycke ni skrev gemensamt i sina böcker. TÀnk pÄ vad ni lÀrt er pÄ Steg 1 och 2.
30 Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
31
Ăvningsboken sid. 31
98
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
STEG 4 Skriv en egen ÄterberÀttande text
Syfte med undervisningen Att ge eleverna möjlighet att pÄ egen hand planera och skriva en ÄterberÀttande text.
Planera pĂ„ egen handâ (uppgift AâB i övningsboken)
STEG 4
SAM TALA
Skriv en egen ÄterberÀttande text Det har blivit dags för dig att planera och skriva en ÄterberÀttande text pÄ
Först bestÀmmer varje elev vilken dag de ska skriva om. DÀrefter beslutar de vilka hÀndelser och tidsord som ska vara med.
A B
C
egen hand.
D
Vilken dag vill du skriva om?
E
Arbeta i par. Presentera era planeringar för varandra och diskutera: Vilken rubrik ska texten ha? Vad ska finnas med i inledningen?
Vem? Var? NĂ€r?
Skriv din text. TÀnk pÄ vad du har lÀrt dig om ÄterberÀttande texter. LÀs och bedöm texten tillsammans med din lÀrare eller en kamrat.
Varför?
Skriv de hÀndelser som du vill ha med i planeringen. Skriv Àven in olika tidsord.
NĂR?
HĂNDELSER
BEDĂM
TIDSORD
POĂNG
Tips! Ta hem texten och lÀs den högt för nÄgon vuxen dÀr hemma.
1. InnehÄll 2. Rubrik 3. Inledning 4. Kronologisk ordning 5. Tidsord
m 6. Verb i preteritu 7. Personliga pronomen
arer 8. Detaljer och komment
Arbeta i par eller smĂ„grupperâ (uppgift C i övningsboken) Eleverna visar sina planeringar för varandra och ger förslag pĂ„ rubriker och inledningar.
SUMMA
3 2 Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
33
Ăvningsboken sid. 32â33
Skriv pĂ„ egen handâ (uppgift D i övningsboken) Eleverna skriver sin text. Uppmana dem att titta pĂ„ checklistan över Ă„terberĂ€ttande texters struktur och sprĂ„kliga drag.
StödfrÄgor vid bedömning av elevers texter (svenska)
LĂ€s och bedöm texterna tillsammans med eleverna med hjĂ€lp av checklistan. LĂ„t eleverna formulera vad de ska tĂ€nka pĂ„ nĂ€sta gĂ„ng de ska skriva en text. Gör sedan din professionella bedömning i skrivutvecklingsmatrisen för svenska (bilaga O) eller svenska som andrasprĂ„k (bilaga Q). Ta gĂ€rna hjĂ€lp av stödfrĂ„gorna pĂ„ bilagorna N och P samt av bedömningsexemplen pĂ„ nĂ€sta uppslag och i introduktionen (sidorna 41â45).
NivÄ i ZickZack
Texttyp
StödfrÄgor vid bedömning
Kunskapskrav Ă„k 6
Text
InnehÄll
Handlar texten om rĂ€tt sak? Ăr syftet med texten korrekt? InnehĂ„ller texten nödvĂ€ndig information? Engagerar texten lĂ€saren?
Eleven skriver olika slags texter med begripligt/relativt tydligt/tydligt innehÄll,
Struktur
Ăr strukturen anpassad till texttypen? Ăr rubriken kopplad till texten? Finns det en tydlig inledning och avslutning?
⊠i huvudsak fungerande/fungerande/vÀl fungerande struktur
Styckeindelning
Har texten en relevant styckeindelning? AnvÀnds sambandsord för att tydliggöra strukturen?
Meningsbyggnad och interpunktion
Ăr meningsbyggnaden anpassad efter texttypen? AnvĂ€nds stor bokstav i början och olika skiljetecken i slutet? Börjar meningarna pĂ„ ett varierat sĂ€tt? AnvĂ€nds sambandsord för att utveckla meningarna?
SprÄkriktighet (grammatik)
Ăr texten skriven i rĂ€tt tempus? Ăr verben och adjektiven rĂ€tt böjda? Ăr prepositionerna rĂ€tt anvĂ€nda? Ăr substantiven skrivna i rĂ€tt form?
Ord
Ordval
Ăr ordvalet beskrivande och varierat? Ăr ordvalet kopplat till Ă€mnet?
Bokstav
Stavning
Ăr orden rĂ€tt stavade?
Mening
⊠och viss/relativt god/god sprÄklig variation.
Eleven följer grundlÀggande regler för sprÄkriktighet med viss/relativt god/ god sÀkerhet.
N 76
UtvĂ€rdera och bedömâ (uppgift EâF i övningsboken)
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering tillÄten.
Bilaga NâQ
Presentera pĂ„ egen handâ (förslag) LĂ„t eleverna ta hem sina texter och lĂ€sa dem för nĂ„gon vuxen hemma.
STEG 1
Beskriva
Vikingaresan I en vikingaby blir du vittne till ett svÀrdslagsmÄl mellan tvÄ mÀn. En av dem
Arbeta med Vikingaresan nÀr och pÄ det sÀtt som det passar dig och din undervisning bÀst (se förslag pÄ sidan 32).
DJU
blir allvarligt sÄrad. NÀr allt lugnat ner sig lite ber de Àldsta i byn dig att i detalj ÄterberÀtta vad du sÄg. De ger dig sedan rÄdet att lÀmna byn och inte komma tillbaka förrÀn du har funnit en salva som kan lÀka den sÄrade mannens skador. Innan du gÄr fÄr du ett krus med vatten av en vikingaflicka.
Jag
, e , s o m ri n n e r l À n g s b e r g e t et s a n d at t n Àr v la r i bÀcke n , sipp ra r i ma rke n , i pö l e n , p o r tt e r s kv À ma r i Àlve n , pla s ka r i sjö n o ch b ru sa r i havet . st rö m DÀ r jag fin n s , fin n s liv .
mÄl
Att du pÄ egen hand ska kunna s en beskrivande text om ett djur.
hur?
PÄ STEG 1 ska ni fÄ lÀsa en beskrivande tex
Àr strukturerad och vad den kan ha för inne
kÀllkritik genom att kontrollera information
PÄ STEG 2 ska ni fÄ lÀra er vilka sprÄkliga drag s text. Dessutom ska ni fÄ arbeta med tydliga
PÄ STEG 3 ska ni tillsammans med er lÀrar
bedöma nÄgra elevtexter. Sedan ska ni med s
UPP DRA
G
vad du sÄg! à terberÀtta bröt ut? slagsmÄlet du dig nÀr Var befan n Vad hÀnde? Vad sÄg du? 34
om ett djur och planera en beskrivande text
PÄ STEG 4 ska du pÄ egen hand planera och
Med hjÀlp av en checklista ska ni bedöma te
FA K TA T E
Ă T E R B E R ĂT TA N D E T E X T E R
Ăvningsboken sid. 34
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
99
BEDĂMNINGSEXEMPEL elevtext
Lyckliga parken I gÄr Äkte jag med min familj och mina kusiner till lyckliga parken. Jag hade lÀngtat jÀtte mycket till den hÀr dagen. Men nu hade dagen entligen kommit. NÀr vi kom dit var det massor med mÀnniskor utanför. Vi fick stÄ i kö en lÄng stund. Jag blev orolig att jag inte skulle hinna Äka allt. Till slut kom vi in och jag blev jÀtte glad. I parken var det mycket ljud frÄn karusellerna, chokladhjulen och glada skratt. De luktade popcorn, sockervadd och annat gott. Det var hÀrligt att var hÀr! Först skulle vi Äka en berg-och dalbana som hette Kanonen. Vagnarna var svarta och röda och hade eldflammor pÄ sidorna. Den sköts i vÀg jÀtte snabbt och man Äkte upp och ner. Det pirrade jÀtte mycket i magen. NÀr vi hade Äkt klart kanonen sÄ Äkte vi de andra karusellerna. NÀr vi blev hungriga sÄ Ät vi pizza. Det var jÀtte gott. Sedan köpte vi sockervadd. DÀrefter spelade vi pÄ chokladhjulet vi vann en stora mjölkchoklad. Till sist skulle vi Äka den hÀftigaste karusellen i parken vi hissades högt upp i luften vi sÄg ut över parken. Plötsligt faller vi snabbt ner mot marken. Mitt hjÀrta slÄr fort och alla skriker. NÀr vi nÀstan nÄr marken stoppas fallet och alla börjar skratta. Jag har just gjort ett Äk i frittfall. NÀr kvÀllen kom var vi trötta. Vi hade haft en underbar dag i lyckliga parken. Men nu var det skönt att Äka hem och sova.
100 Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
BEDĂMNINGSEXEMPEL lĂ€rarbedömning
NivÄ i Texttyp Skrivrummet
Elevens text
NÀsta steg för eleven
Kunskapskrav Ă„k 6
Text
*
Textens innehÄll framgÄr och Àmnet Àr avgrÀnsat. Detaljer gör att texten förmedlar en upplevelse som blir intressant och personlig.
Utveckla innehÄllet (i t.ex. sammanfattningen). Vad var bÀst? Skulle du vilja göra det igen? Var det vÀrt pengarna?
Eleven skriver olika slags texter med begripligt/ relativt tydligt/ tydligt innehÄll,
InnehÄll
**
Bra. Detaljer, intressant att lÀsa, personlig.
Struktur
⊠i huvudsak fungerarnde/ fungerande/ vÀl fungerande struktur.
Texten Àr strukturerad med vÀl vald rubrik, tydlig inledning, hÀndelser i kronologisk ordning och ett sammanfattande avslut. Bra struktur med inledning, hÀndelser och sammanfattning.
Styckeindelning
Sambandsord (för tid) tydliggör kronologin i huvudstycket. MÄnga stycken inleds med sambandsord för tid.
Mening Meningsbyggnad och interpunktion
Meningsbyggnaden Àr till största delen riktig och meningarna varierar nÄgot. Texten innehÄller stor bokstav och punkt till största delen men innehÄller Àven kommatecken och utropstecken.
Eleven behöver lÀra sig hur huvudstycket kan delas in i fler stycken. Dela in huvudstycket i flera stycken.
⊠och viss/ relativt god/ Utveckla meningsbyggnaden med komplexa god sprÄklig och utbyggda meningar. variation. Eleven behöver bli sÀkrare pÄ komplexa och utökade meningar.
Meningsbyggnaden varieras lite. Korrekt interpunktion.
SprÄkriktighet (grammatik)
Texten innehÄller flera adjektiv Eleven blir sÀkrare pÄ tempus. som beskriver miljö och kÀnslor. Vara konsekvent med tempus. Texten Àr till största delen skriven i preteritum men vid ett par tillfÀllen byts tempus. Personliga pronomen anvÀnds genom hela texten. InnehÄller flera adjektiv. Personliga pronomen anvÀnds. Skriven i preteritum men tempus byts ibland.
Ord
Ordval
Bokstav Stavning
Ordvalet Àr vÀl kopplat till Àmnet. MÄnga ord börjar med jÀtte- , vilket visar pÄ ett för litet ordförrÄd för detta Àmne.
Eleven behöver utöka sitt ordförrÄd för att kunna anvÀnda synonymer i texten och fÄ en större variation.
Ordvalet Àr kopplat till Àmnet.
Arbeta med sammansatta ord/andra förstÀrkningsord Àn jÀtte-.
Texten innehÄller en del svÄra ord (berg- och dalbana, choklad, karusell, massor), dessa Àr stavade rÀtt. Annars innehÄller den sÀrskrivningar och nÄgra andra stavfel (entligen). De flesta ord Àr rÀttstavade (inkl. en del svÄra ord, t.ex. karusell).
Utveckla synonymer.
Eleven behöver öva pÄ sammansatta ord med jÀtte- och att anvÀnda stor bokstav pÄ namn (Lyckliga parken). AnvÀnda stor bokstav pÄ namn. TrÀna stavning av Àntligen.
Eleven följer grundlÀggande regler för sprÄkriktighet med viss/ relativt god/god sÀkerhet.
*â LĂ€rare 1 â**â LĂ€rare 2
Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Skrivrummet LÀrarhandledning. Kopiering förbjuden.
101
zz iCK
ACK
SKR I VRUMM ET
ZickZack Skrivrummet 4, upplaga 2 bestĂ„r av en elevbok och en lĂ€rarhandledning. LĂ€rarhandledningen innehĂ„ller förslag pĂ„ hur du kan stötta och utmana dina elever före, under och efter skrivandet genom att: bygga upp deras kunskaper om olika texttyper â vad gĂ€ller innehĂ„ll, struktur och sprĂ„kliga drag utveckla deras sprĂ„kliga förmĂ„gor â genom att göra olika sprĂ„kutvecklande övningar modellera hur skrivande av olika texttyper gĂ„r till â genom gemensamt skrivande Eleverna fĂ„r pĂ„ sĂ„ vis de redskap de behöver för att lyckas med skrivandet av egna texter för olika syften och Ă€ndamĂ„l. DĂ€rutöver innehĂ„ller lĂ€rarhandledningen: en presentation av den forskning som materialet bygger pĂ„ sammanstĂ€llningar över olika texttypers syften, struktur och sprĂ„kliga drag en presentation av hur materialet kan anvĂ€ndas i bĂ„de svenska och svenska som andrasprĂ„k sprĂ„kutvecklande övningar i meningsbyggnad, grammatik, sprĂ„kriktighet och stavning sammanstĂ€llningar över vad som tas upp och nĂ€r bilagor (bland annat kopieringsunderlag) förslag pĂ„ pedagogiska planeringar i svenska och svenska som andrasprĂ„k övningar i kĂ€llkritik och muntlighet bedömningsstöd och bedömningsexempel matriser för kontinuerlig formativ bedömning facit till elevbokens övningar samt till bilagorna. För information om hur du kan arbeta med ZickZack Skrivrummet digitalt i Bingel och Kampus, se www.sanomautbildning.se
321