9789152357637 by Smakprov Media AB

zz K C A

iCK

LÄ SR UM ME T

Lärarhandledning

Åk

Pernilla LUndenmark Karin Lönnqvist Anna Modigh

SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Redaktion: Kristina Hoas Projektledare och redaktör: Karin Lönnqvist/Långnäs Bokprojekt *UD¿VN IRUP LQODJD $QHWWH +HGEHUJ $+ )RUP 2PVODJ )HUL )D]HOL )D]HOL IRUP LOOXVWUDWLRQ ,OOXVWUDWLRQHU %LODJD D E D $QHWWH +HGEHUJ $+ )RUP %LODJD D D )HUL )D]HOL )D]HOL IRUP LOOXVWUDWLRQ .RUUHNWXUOlVQLQJ 8OI ,YDUVVRQ )|UODJVNRQVXOW ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning, version 2 ISBN: 978-91-523-5763-7 3HQLOOD /XQGHQPDUN .DULQ /|QQTYLVW $QQD 0RGLJK RFK 6DQRPD 8WELOGQLQJ $% 6WRFNKROP $QGUD XSSODJDQ )|UVWD WU\FNQLQJHQ

Kopieringsförbud! 'HWWD YHUN lU VN\GGDW DY ODJHQ RP XSSKRYVUlWW .RSLHULQJ XW|YHU OlUDUHV UlWW DWW NRSLHUD I|U XQGHUYLVQLQJVEUXN HQOLJW %RQXV &RS\ULJKW $FFHVV DYWDO lU I|UEMXGHQ 6nGDQW DYWDO WHFNQDV mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. )|U LQIRUPDWLRQ RP DYWDOHW KlQYLVDV WLOO XWELOGQLQJVDQRUGQDUHQV KXYXGPDQ HOOHU %RQXV &RS\ULJKW $FFHVV 'HQ VRP EU\WHU PRW ODJHQ RP XSSKRYVUlWW NDQ nWDODV DY DOOPlQ nNODJDUH RFK G|PDV WLOO E|WHU HOOHU IlQJHOVH L XSS WLOO WYn nU VDPW EOL VN\OGLJ DWW HUOlJJD HUVlWWQLQJ WLOO XSSKRYVPDQ UlWWVLQQHKDYDUH Undantag från kopieringsförbudet: Sidor märkta ”kopieringsunderlag”. 7U\FN /LYRQLD 3ULQW /HWWODQG

Innehåll )|URUG

Vad består ZickZack, version 2 av?

Vad består ZickZack Läsrummet, version 2 av?

Vad utmärker goda läsare?

9DG LQQHElU OLWHUDF\"

Vilka faktorer påverkar läsförståelsen?

Vad i kursplanerna tas upp i Läsrummet?

Hur stöttar, utmanar och utvecklar man elevernas läsförmåga och språk med hjälp av Läsrummet?

Hur är Läsrummet anpassat för undervisning i svenska som andraspråk?

Bedömning, till vad och hur?

Bilagor $I¿VFKHU Sn OlVI|UVWnHOVHVWUDWHJLHUQD %LODJD $±+

3DUOlVQLQJ %LODJD ,

.RUW PHG OlVI|UVWnHOVHVWUDWHJLHUQD %LODJD -±/

3HUVRQJDOOHUL %LODJD 0

.DUDNWlUVEHVNULYQLQJ %LODJD 1

7UlQD K|JOlVQLQJ %LODJD 2

0DWULVHU %LODJD 3±4

Innehåll TEMA 1: Dagar man minns Tänk alla millioner år En annan tid BarfotaSigrid Änglarna gråter Pesten Medeltida läkekonst Bilaga 1–6 *

TEMA 2: Djur med kultur, eller hur? Djur Medaljen Den listiga planen Räddningsaktionen Kaskeloten Kan djur prata? Bilaga 7–11

TEMA 3: Spöken som gastar och gastar som spökar Hotellet vid havet Rösten i natten Huset Lunabo i byn Rädslan En annorlunda familj Marteboljuset Spöklikt Bilaga 12–22

TEMA 4: Livet på och utanför nätet Angår det dej kanske? Alltid uppkopplad Är det därför, Carrie? Anonyma kommentarer Vad är lagom mycket skärmtid? Internet – till vad, för vem och hur ofta? Bilaga 23–27

TEMA 5: Att våga eller inte våga Min bästa kamrat Filma nu då! Nu eller aldrig Ett enormt kolsvart M Äkta vän sökes Armband för vänskap Bilaga 28–33

TEMA 6: På djupt vatten Vattnets ande Tisdagen som till slut kom Som en fisk i vattnet Vildvittrorna eller Glupafallet? Sagoberätterskan Varför är det bra att kunna simma? Bilaga 34–39

)DFLW |YQLQJVERNHQ

* Bilagorna finns också att hämta på: www.sanomautbildning.se/zickzackbilagor-arskurs-4-6-läsrummet

59 60 61 65 69 73 77 81 93 94 95 99 103 107 111 115 121 122 123 127 131 135 139 143 157 158 159 163 167 171 175 179 185 186 187 191 195 199 203 207 217 218 219 223 227 231 235 239

Förord , VNRODQ P|WHU HOHYHUQD GDJOLJHQ ROLND W\SHU DY WH[WHU L VDPWOLJD lPQHQ 7H[WHU VRP VWlOOHU K|JD NUDY Sn GHUDV OlVQLQJ RFK OlVI|UVWnHOVH RDYVHWW YLONHQ VSUnNOLJ QLYn GH EH¿QQHU VLJ Sn )|U DWW NXQQD I|UVWn RFK WD WLOO VLJ LQQHKnOOHW L GHVVD WH[WHU NUlYV LQWH EDUD DWW GH KDU HWW À\W L VLQ OlVQLQJ XWDQ lYHQ DWW GH I|UVWnU det de läser. Vi som tagit fram och reviderat Läsrummet är mellanstadielärare och lärare i svenska och svenska som andraspråk. Tillsammans har vi mångårig erfarenhet av att undervisa såväl elever med svenska som modersmål som elever med svenska som andraspråk. Vi delar även ett brinnande intresse för läsning RFK KDU XQGHU nUHQ ODJW P\FNHW WLG Sn DWW XWYHFNOD PHWRGHU RFK DUEHWVVlWW VRP VW|WWDU RFK XWYHFNODU elevernas läsintresse och läsförståelse. Under våra år som lärare har vi alltid varit noga med att arbeta PHG ROLND W\SHU DY WH[WHU RFK PHG WH[WHU VRP XWPDQDU HOHYHUQD VSUnNOLJW VDPWLGLJW VRP YL KDU JHWW dem stöttning genom olika språkutvecklande kringaktiviteter. Läsrummet kan användas oavsett om eleverna följer kursplanen i svenska eller svenska som andraspråk. Genom sin stöttande struktur, sitt innehåll och arbetssätt fungerar Läsrummet språkutvecklande för alla elever. Läs mer om hur i den här lärarhandledningens inledning. 2P GX XQGHUYLVDU Q\DQOlQGD HOHYHU HOHYHU VRP lU I|UKnOODQGHYLV Q\D L VSUnNHW KlQYLVDU YL WLOO HWW DQQDW PDWHULDO L =LFN=DFN VHULHQ ± =LFN=DFN I|U Q\DQOlQGD Tillsammans med Skrivrummet utgör Läsrummet läromedelspaketet ZickZack. Det går alldeles utmärkt DWW ´]LFN ]DFND´ VLJ IUDP PHOODQ GH ROLND UXPPHQ RFK OLNDVn PHOODQ GH ROLND WHPDQD RFK WH[WHUQD Rummen kompletterar varandra men kan även användas var för sig. Texterna i Läsrummet är indelade i olika teman vilket gör att det går lätt att anpassa materialet till undervisningen i andra ämnen. Vi hoppas att Läsrummet ska väcka dina elevers läslust och ge dem möjlighet att utveckla sin läsförståelse, och att materialet ska ge dig som lärare stöd och inspiration i din läsundervisning. Pernilla, Karin och Anna

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

1 Dagar man minns Det passar att arbeta med det här temat när klassen läser medeltiden i historia. Temat inleds med en dikt av Barbro Lindgren, Tänk alla millioner år. 'lUHIWHU NRPPHU WUH VN|QOLWWHUlUD berättande WH[WHU VRP WDU HU PHG WLOO PHGHOWLGHQ %HUlWWHOVHUQD KDQGODU om dagar som huvudpersonerna kommer att minnas, dagar då oväntade saker inträffar, dagar av oro och UlGVOD I|U GHQ KHPVND VMXNGRPHQ SHVWHQ PHQ RFNVn GDJDU DY JOlGMH VSlQQLQJ OlWWQDG RFK O\FND De två sakprosatexterna är båda tudelade. Texten om pesten består av en beskrivande och en förklarande del. Texten om medeltida läkekonst har ett beskrivande och ett instruerande uppslag. gYQLQJDU WLOO WH[WHUQD ¿QQV L VnYlO OlUDUKDQGOHGQLQJHQ VRP |YQLQJVERNHQ , GHP InU HOHYHUQD DUEHWD med följande:

Förförståelse

Läsförståelse

Språkliga drag

Ord och begrepp

Informationssökning (Medeltidsveckan i Visby och Visby 1361) + Verbuttryck

Leta ledtrådar

Miljöbeskrivningar (våra sinnen)

Beskrivande ord

Centrala ord och fraser i texten

Leta ledtrådar

Berättarperspektiv (första eller tredje person)

Beskrivande fraser (våra sinnen)

Närläsning av rubrik och meningar ur texten

Förtydliga

Beskrivande meningar

Ordval (gammaldags) + Ordkunskap

Pesten, del 1 Pesten, del 2

Förkunskaper + Centrala ord i texten

Sammanfatta

Förklarande bilder och bildtexter

Verb

Medeltida läkekonst, del 1 Medeltida läkekonst, del 2

Centrala ord i texten + Ord för sjukdomssymtom

Förtydliga

Meningsbyggnad (uppmaningar/råd)

Grupper av ord

En annan tid

BarfotaSigrid

Änglarna gråter

+ Sammanfatta

+ Visualisera

+ Leta ledtrådar

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

Tänk alla millioner år

Ur Gröngölingen är på väg. Dikter för barn och andra av Barbro Lindgren

Syfte med undervisningen $WW VNDSD I|UI|UVWnHOVH I|U WHPDWV lPQH JHQRP DWW WLOOVDPPDQV OlVD XSSOHYD RFK DUEHWD PHG HQ GLNW

Läs tillsammans ,QOHG WHPDW PHG DWW OlVD %DUEUR /LQGJUHQV GLNW K|JW I|U HOHYHUQD HOOHU O\VVQD Sn LQVSHOQLQJHQ 7lQN Sn intonation, betoning och frasering när du läser, så att eleverna får möjlighet att uppleva diktens innehåll VDPW XSSIDWWD KXU GHQ lU XSSE\JJG /nW VHGDQ HOHYHUQD OlVD GHQ K|JW L SDU WLOO H[HPSHO JHQRP DWW OlVD varannan rad. wDiskutera: • 9DG KDQGODU GLNWHQ RP W\FNHU QL" • +XU lU GHQ XSSE\JJG" %|UMD PHG DWW MlPI|UD I|UVWD RFK DQGUD YHUVHQ PHG YDUDQGUD -lPI|U VHGDQ GHVVD WYn PHG GHQ VLVWD YHUVHQ 9DG lU OLND YDG lU ROLND" 9DG O\FNDV %DUEUR /LQGJUHQ In IUDP JHQRP att göra på det sättet? 1

TEMA

# $ AV

! " %

$ # #

in m

Barbro Lindgren

# $

Dagar m

# $

! " % $ !

# $

! " %

$ #



Textsamlingen sid. 6–7

Arbeta enskilt eller i par 0DUNHUD WLOOVDPPDQV I|OMDQGH RUG L GLNWHQ gräs, träd och ÀXJRU i vers 1, hus, djur och stigar i vers 2 samt människor L YHUV $QYlQG ELODJD /nW HOHYHUQD HUVlWWD GHVVD RUG PHG DQGUD och sedan träna på att läsa dikterna högt för varandra. Obs! 3nSHND JlUQD DWW U\WPHQ EOLU ElVW om de använder ord som har lika många stavelser.

Sammanfatta När ni har läst de tre skönlitterära texterna i temat passar det att läsa dikten och temarubriken en gång till och diskutera följande frågor: • 7\FNHU QL DWW GLNWHQ RFK WH[WHUQD KDU QnJRW JHPHQVDPW" *H H[HPSHO • 7\FNHU QL DWW WHPDUXELNHQ GLNWHQ RFK WH[WHUQD KDU QnJRW JHPHQVDPW" *H H[HPSHO

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

)" ! #" $ *$ %#! "& ' ( $ , * ""% & $)% # &$) RFK ÀXJRU " "& % !! $)% %#! "' # "& % !! &$) RFK LQWH VDPPD ÀXJRU )" ! #" $ *$ %#! "& ' ( $ , * ""% & '% # '$ # %& $ " "& % !! '% %#! "' # "& % !! '$ # "& % !! %& $ )" ! #" $ *$ %#! "& ' ( $ , * ""% & !)"" % #$ %#! "' # ( # %& " $ " "& % !! !)"" % #$ %#! "' ! " % !! ( # % !! %& " $

( $ $# " $ " '$ +" , $ " $*" " # ,$

Bilaga 1

FÖRE LÄSNINGEN Förförståelse

En annan tid

Ur Sorkspolingen av Christina Wahldén

Arbeta tillsammans

(skapa förförståelse)

6|N WLOOVDPPDQV HIWHU ELOGHU ¿OPHU RFK LQIRUPDWLRQ RP PHGHOWLGVYHFNDQ Sn *RWODQG .DQVNH KDU QnJRQ några varit där och kan berätta om sina upplevelser. • • • • • •

När ägde den första medeltidsveckan på Gotland rum? Hur många besökare brukar det komma till medeltidsveckan varje år? På vilket sätt märker/ser man att man har kommit till medeltidsveckan? 0nVWH PDQ YDUD XWNOlGG QlU PDQ EHV|NHU PHGHOWLGVYHFNDQ" )LQQV GHW PHGHOWLGVGDJDU HYHQW Sn DQGUD RUWHU L 6YHULJH" 9DU" *H H[HPSHO )LQQV GHW PHGHOWLGVGDJDU HYHQW L DQGUD OlQGHU" 9DU" *H H[HPSHO

Arbeta enskilt eller i par

(uppgift A–B i övningsboken)

TEMA 

FÖRE LÄSNINGEN

En annan tid Ni ska få läsa ett utdrag ur en bok som heter ”Sorkspolingen” som är skriven

Texten inleds med att Märta faller och därefter känner hon inte

av Christina Wahldén. Den heter så för att den utspelar sig på Gotland och där

Eleverna väljer vilka påståenden som är sanna om sommaren 1361 på Gotland. Om de inte YHW VYDUHQ Sn HJHQ KDQG V|NHU GH UHGD Sn GHP /nW GHP VHGDQ MlPI|UD VLQD VYDU $ 'lUHIWHU YlOMHU GH DOWHUQDWLY I|U DWW DYVOXWD PHQLQJDU %

I det här kapitlet tas följande upp: Läsförståelse: )RNXV OLJJHU Sn OlVI|UVWnHOVHVWUDWHJLHUQD Leta ledtrådar och Sammanfatta. Hur man sammanställer och tolkar textens innehåll.

kan pojkar ibland kallas för sorkar. En sorkspoling är alltså en buspojke.

Vad är sant om Gotland år 1361? Vad är falskt? Om du inte vet, ta reda på det. sant

. Den danske kungen anföll Gotland.

falskt

. Den första gotlänningen blev smittad av pesten.

I slutet av texten förstår hon varför – hon har hamnat i en ann

Svara på frågorna.

. Det Märta ser och upplever stämmer inte med hur det brukar under medeltidsveckan. Vad är det som inte stämmer?

. Valdemar Atterdag var kung i Sverige. . Visby ringmur började byggas. . Visby var Sveriges huvudstad.

Vad betyder uttrycken? Välj rätt alternativ. . Om något lider mot sitt slut … börjar det ta slut.

är det helt slut.

. Om ingenting är sig likt … ser det ut som vanligt.

ser det inte ut som vanligt.

. Om någon pilar iväg … springer den snabbt.

går den långsamt.

. Om någon smiter förbi, tar den sig förbi … genom att knuffas.

utan att det märks.

. Om man för ut något … tar man det med sig.

lämnar man det kvar.

. Om något slutar väl … går det bra.

går det inte bra.



. I slutet av texten förstår Märta att hon verkligen ha skräckslagen, för hon vet vad som kommer att hända d Gotland. Vet du? Om inte, ta reda på det.

B E R ÄT TA N D E T E X T

Övningsboken sid. 8

Språkliga drag: Hur man kan förstärka en miljöbeskrivning genom att använda sina sinnen. Ord och begrepp: +XU PDQ JHQRP DWW E\WD XW RUG NDQ I|UlQGUD HQ PLOM|EHVNULYQLQJ 7LOO NDSLWOHW ¿QQV |YQLQJDU L %LQJHO 'lU WUlQDV Sn HWW YDULHUDW VlWW PHQLQJVE\JJQDG VSUnNOLJD GUDJ JUDPPDWLN VSUnNULNWLJKHW RUG RFK EHJUHSS HOOHU VWDYQLQJ 1lU YL KDU YDOW XW YDG VRP VND WUlQDV L GH olika kapitlen har vi beaktat sva-perspektivet.

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

UNDER LÄSNINGEN Innehåll

Syfte med undervisningen $WW JH DOOD HOHYHU P|MOLJKHW DWW WLOOlJQD VLJ LQQHKnOOHW L WH[WHQ $WW PRGHOOHUD DQYlQGDQGHW DY ROLND OlVI|UVWnHOVHVWUDWHJLHU I|U DWW YLVD KXU PDQ Sn Vn VlWW NDQ WLOOlJQD sig innehållet i texten på djupet. I det här kapitlet med fokus på strategierna Leta ledtrådar och Sammanfatta.

Introducera texten 7H[WHQ ´(Q DQQDQ WLG´ KDQGODU RP DWW 0lUWDV EHV|N Sn PHGHOWLGVYHFNDQ L 9LVE\ Sn *RWODQG LQWH EOLU VRP hon tänkt sig. 7LWWD Sn RFK VDPWDOD RP ELOGHQ Sn VLGDQ RFK LOOXVWUDWLRQHQ Sn VLG ௘ • • • •

Vad ser ni på bilden? I vilken tid kommer berättelsen att utspela sig, tror ni? Vad har just hänt? Vad tror ni kommer att hända?

Textutdraget är hämtat ur en bok som heter ”Sorkspolingen”. Den utspelar sig på Gotland och på JRWOlQGVND NDQ PDQ NDOOD HQ SRMNH I|U VRUN VnUN Vn VRUNVSROLQJ EHW\GHU XQJHIlU SRMNYDVNHU

Läs tillsammans

(innehåll)

/lV WH[WHQ RFK VWDQQD XSS YLG RUG RFK EHJUHSS VRP NDQ EHK|YD I|UW\GOLJDV 3n QlVWD VLGD ¿QQV H[HPSHO Sn KXU GX NDQ PRGHOOHUD ROLND OlVI|UVWnHOVHVWUDWHJLHU )RNXVHUD GHQ KlU JnQJHQ Sn VWUDWHJLHUQD Leta ledtrådar och Sammanfatta. Beroende på elevernas förkunskaper och kunskaper i svenska kan olika många ord behöva förklaras.

Ställ frågor

Förtydliga

Förutspå

Leta ledtrådar

Gör kopplingar

Sammanfatta

Visualisera

Granska och värdera

Ord och begrepp som kan behöva förklaras återvända strosa allt kraftigare dåna som om en stöt en mur en strandpromenad toppig

tjära en hamn en sjöman längs med ruttet slipprig en gränd andfådd en get

ett lamm en passagerarfärja syns inte till en sorkspoling en bod pruta en slaktare en kärra ÀD[D

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

ett museum ett gotlandsruss Norreport Gotlandsänget Nådens år landstiga en här tåga

/lV WH[WHQ WLOOVDPPDQV HOOHU O\VVQD Sn LQVSHOQLQJHQ Visa eleverna hur de kan leta ledtrådar i texten genom att tolka och sammanföra information från olika delar av texten och/eller använda sina egna kunskaper och erfarenheter för att dra slutsatser och förstå av sammanhanget. Exempel • 9LONHQ PnQDG lU GHW QlU GHW KlU KlQGHU DXJXVWL " 9DG L WH[WHQ InU GLJ DWW I|UVWn GHW" 6RPPDUORYHW E|UMDU OLGD PRW VLWW VOXW 'HW lU GDJV I|U GHQ ElVWD YHFNDQ Sn KHOD nUHW 0HGHOWLGVYHFNDQ

En annan tid UR

Sorkspolingen | AV Christina Wahldén

Sommarlovet börjar lida mot sitt slut och Visbytjejen Märta är överlycklig. Det är nämligen dags för den bästa veckan på hela året, Medeltidsveckan, veckan då medeltiden återvänder till Gotland. Märta älskar att sätta på sig sina medeltidskläder, strosa runt på medeltidsmarknaden och titta på folk. Men den här dagen på marknaden blir inte riktigt som hon har tänkt sig.

et luktar annorlunda i luften, en blandning av rosor och salt hav. Vinden blåser allt kraftigare. Solen mörknar på ett konstigt vis. Havet dånar. Det är som om hon faller. När Märta landar går det som en stöt igenom henne. På utsidan av muren går plötsligt vattnet mycket högre upp än det brukar göra. Den gamla strandpromenaden är försvunnen. Vad konstigt. Hon ser sig om, men ingenting är sig likt längre. Utanför muren står en pojke i hennes ålder. Han är fattigt klädd. Det är ovanligt på medeltidsveckan. Nästan ingen klär ut sig till fattig. De flesta vill vara rika människor. Hon har aldrig sett den här pojken förut. Han har en rolig, toppig mössa i blått och rött på huvudet. – Där är du ju! Äntligen! Kom då, skynda dig! ropar pojken. Det är som om han har väntat på henne. Pojken vänder sig om och pilar snabbt iväg. Märta skyndar sig för att inte tappa bort honom. Hon tänker att han leker kurragömma med henne. Hon blir nyfiken. Vem är han? Vad vill han? De springer förbi tunnor som luktar starkt av fisk och tjära i hamnen. Sjömännen ropar ilsket efter dem, men pojken bara fortsätter. Han tar med henne genom stan, längs med vattnet. Det luktar illa, verkligen äckligt, en del verkar slänga matrester direkt på gatan. Där ligger kycklingben och något som ser ruttet ut. Gatan är slipprig och hal och gränderna är trånga. Det finns inga bilar någonstans. Ingen av människorna de möter verkar ha klocka eller mobiltelefon. Ingen messar eller pratar i mobil medan de går. Om de pratar så pratar de med en annan människa. Och de går långsammare än vanligt, tänker Märta.



B E R ÄT TA N D E T E X T



Textsamlingen sid. 8–9

– Hallå! Vänta! Vart ska vi? ropar hon efter pojken. Pojken vänder sig om och tittar på henne med ett retfullt leende. – Vem är du? frågar hon andfått. – Jag är Nils, säger pojken och springer vidare. Visby är helt förändrat. Getter och lamm trängs med människorna på gatan. Få har rena kläder, människor ropar till varandra, en kvinna slänger ut skräp rakt ner på gatan från ett fönster en bit upp i ett högt, vitt hus. En man som blir nerstänkt skriker ilsket åt henne. Hamnen är full av små segelbåtar och människor skyndar fram och tillbaka för att lasta dem. Inga stora passagerarfärjor syns längre till. Vad är det som har hänt? tänker Märta. Pojken skuttar ut framför fötterna på en storvuxen karl som bär en säck på axlarna. Han svär till och ropar: – Se dig för, sorkspoling! Men pojken har redan sprungit vidare. Märta flåsar och svettas. Det är jobbigt att springa i långklänning. Shorts hade varit bättre. De affärer hon känner till i stan verkar inte finnas kvar längre. I stället är de trånga gränderna fyllda med små bodar där kunderna prutar och skäller. Hon ser en slaktare, en bagare där man kan köpa kringlor och en bod som säljer djurskinn av olika slag. Pojken men den blåröda, toppiga mössan försvinner bakom en kärra lastad med tunga säckar och några flaxande hönor i två burar. – Nils! Vänta! ropar Märta. Då stannar han äntligen. – Här är det, säger han. De står framför ett stort stenhus. Märta vet från museet att det kallas för packhus. Där lagrar man varor innan de säljs. Nils smiter nerför en källartrappa och Märta följer efter. Hon är nyfiken. Vem är Nils egentligen? Han kanske kan förklara varför allt är så annorlunda. Hon måste få veta vad det är som händer.



I packhuset träffar Nils och Märta Fru Blenda, Nils arbetsgivare. Hon ger barnen ett träskrin som innehåller en silverskatt. Barnen får i uppdrag att föra ut skrinet ur Visby till en säker plats på andra sidan ön. För att kunna ta sig dit får de låna gotlandsrussen Fjaugen och Grauten. De rider mot Norreport. De passerar Gotlandsänget, men ingenting är sig likt. Det är något som inte stämmer. Folk är klädda i medeltida kläder, vissa är väldigt smutsiga, men ändå känns det som om det inte är medeltidsvecka. Det känns som om hon förflyttats i tiden. Som om hon befinner sig i den riktiga medeltiden. – Nils, vad är det för år i år? – Nådens år . Då plötsligt förstår Märta. Det är i slutet av juli . Danske kungen Valdemar Atterdag kanske redan har landstigit med sin här på södra Gotland och börjat tåga mot Visby. Det kommer inte att sluta väl. Fler än tusen män kommer att dö den  juli. Det har hon läst i böcker och sett på museet. Märta fryser fast solen skiner.

B E R ÄT TA N D E T E X T



Textsamlingen sid. 10–11

Visa eleverna hur de kan sammanfatta texten genom att kortfattat återberätta vad de läst. Exempel • 9DG KlQGHU L E|UMDQ DY WH[WHQ" 0lUWD IDOOHU RFK NlQQHU LQWH LJHQ VLJ QlU KRQ YDNQDU WLOO 0lUWD WUlIIDU HQ SRMNH VRP KHWHU 1LOV • 9DG KlQGHU L PLWWHQ DY WH[WHQ" 0lUWD RFK 1LOV VSULQJHU JHQRP HWW 9LVE\ VRP LQWH lU VLJ OLNW 0lUWD RFK 1LOV InU HWW VNULQ VRP GH VND I|UD L VlNHUKHW • 9DG KlQGHU L VOXWHW DY WH[WHQ" 0lUWD RFK 1LOV InU OnQD KlVWDU RFK JHU VLJ DY 0lUWD I|UVWnU DWW KRQ KDPQDW L GHQ ULNWLJD PHGHOWLGHQ

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

EFTER LÄSNINGEN Läsförståelse, språk och ord

Syfte med undervisningen $WW JH HOHYHUQD P|MOLJKHW DWW DQYlQGD SUDNWLVHUD ROLND OlVI|UVWnHOVHVWUDWHJLHU I|U DWW WLOOlJQD VLJ innehållet i texten på djupet. I det här kapitlet får de fokusera på strategierna Leta ledtrådar och Sammanfatta.

Arbeta tillsammans

(läsförståelse + språkliga drag + ord och begrepp)

Leta ledtrådar och Sammanfatta Låt eleverna svara på följande frågeställningar: • Vilka är textens huvudpersoner? Vad får vi reda på om dem? • Var utspelar sig berättelsen? Var i texten får vi reda på det? • Under vilken årstid utspelar sig berättelsen? Hur vet vi det? Miljöbeskrivningar 0DUNHUD VWlOOHQ L WH[WHQ GlU QnJRW EHVNULYV )UnJD • 0HG YLOND VLQQHQ XSSOHYV GHW YL KDU PDUNHUDW" 0HG V\QHQ K|UVHOQ OXNWHQ NlQVHOQ VPDNHQ" Beskrivande ord Skriv följande mening på tavlan: 'H VSULQJHU I|UEL WXQQRU VRP OXNWDU VWDUNW DY ¿VN RFK WMlUD L KDPQHQ. • 9LOND RUG EHK|YHU YL E\WD XW I|U DWW GHW VND OXNWD MlWWHJRWW" 9LOND RUG VND YL DQYlQGD L VWlOOHW" Skriv sedan: Det luktar annorlunda i luften, en blandning av rosor och salt hav. • 9LOND RUG EHK|YHU YL E\WD XW I|U DWW GHW VND OXNWD ULNWLJW lFNOLJW" 9LOND RUG VND YL DQYlQGD L VWlOOHW"

Arbeta enskilt eller i par

(uppgift C–H i övningsboken)

EFTER LÄSNINGEN

TEMA 

EFTER LÄSNINGEN

C: (OHYHUQD YLVDU OlVI|UVWnHOVH PHOODQ RFK ERUWRP UDGHUQD JHQRP DWW VYDUD Sn IUnJHVWlOOQLQJDU )|U DWW NODUD XSSJLIWHUQD EHK|YHU GH OHWD ledtrådar i texten och sammanfatta det de läst.

. Det luktar annorlunda i luften, en blandning av rosor och salt hav.

En annan tid

kan pojkar ibland kallas för sorkar. En sorkspoling är alltså en buspojke.

sant

. Den danske kungen anföll Gotland.

falskt

. Den första gotlänningen blev smittad av pesten. . Valdemar Atterdag var kung i Sverige. . Visby ringmur började byggas. . Visby var Sveriges huvudstad.

Vad betyder uttrycken? Välj rätt alternativ. . Om något lider mot sitt slut … börjar det ta slut.

är det helt slut.

. Om ingenting är sig likt … ser det ut som vanligt.

ser det inte ut som vanligt.

D–F: Eleverna arbetar med att förstärka en miljöbeskrivning genom att använda några av sina sinnen. . Om någon pilar iväg … springer den snabbt.

går den långsamt.

. Om någon smiter förbi, tar den sig förbi … genom att knuffas.

utan att det märks.

. Om man för ut något … tar man det med sig.

lämnar man det kvar.

. Om något slutar väl … går det bra.

går det inte bra.

B E R ÄT TA N D E T E X T

känseln

Texten inleds med att Märta faller och därefter känner hon inte riktigt igen sig. I slutet av texten förstår hon varför – hon har hamnat i en annan tid.

. Solen mörknar på ett konstigt vis.

Svara på frågorna.

Vilka ord saknas i meningarna. Läs texten och fyll i luckorna.

synen

. Vinden blåser allt kraftigare.

Ni ska få läsa ett utdrag ur en bok som heter ”Sorkspolingen” som är skriven av Christina Wahldén. Den heter så för att den utspelar sig på Gotland och där

Vad är sant om Gotland år 1361? Vad är falskt? Om du inte vet, ta reda på det.



EFTER LÄSNINGEN

Vilken av meningarna passar ihop med vilket sinne? Dra streck.

FÖRE LÄSNINGEN

Det luktar

. Det Märta ser och upplever stämmer inte med hur det brukar se ut i Visby Välj en plats som du känner väl. Skriv vad du kan uppleva där. under medeltidsveckan. Vad är det som inte stämmer?

synen

ut.

Jag känner

lukten

Jag känner

rakt ner på gatan från ett fönster en bit upp i ett högt, vitt hus.

Jag ser

hörseln Jag hör känseln

Vilka ord skulle du använda om miljöbeskrivningen istället ska kännas trevlig och positiv? Skriv förslag i luckorna.

Det luktar Beskriv platsen utan att avslöja vilken plats du tänker på.

, verkligen

en del verkar slänga

, direkt på gatan. Där ligger

och något som ser . I slutet av texten förstår Märta att hon verkligen har rest i tiden. Då blir hon skräckslagen, för hon vet vad som kommer att hända den här sommaren  på Gotland. Vet du? Om inte, ta reda på det.

ut.

har rena kläder. En kvinna slänger ut rakt ner på gatan från ett fönster en bit upp i ett högt, vitt hus.



B E R ÄT TA N D E T E X T



I slutet av boken har författaren Christina Wahldén skrivit så här: ”Det här är inte en historiskt riktig berättelse, utan en saga med inslag av verkliga händelser.” • Vad tror ni är fakta och vad är påhittat i textutdraget vi har läst? Sök på internet på frasen silverskatt på Gotland. • 9DG ¿FN QL UHGD Sn" Ta också reda på: • 9DG lU HWW IRUQI\QG" 9DG VND PDQ J|UD RP PDQ KLWWDU QnJRW VRP PDQ WURU lU HWW IRUQI\QG"



Övningsboken sid. 9–11

Sammanfatta

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

, direkt på gatan. Där ligger

och något som ser har rena kläder. En kvinna slänger ut

G–H: Eleverna arbetar med att ersätta ord för att förändra en miljöbeskrivning till det motsatta.

, verkligen

en del verkar slänga

hörseln lukten

. Havet dånar.

FÖRE LÄSNINGEN Förförståelse

BarfotaSigrid

Ur SigridSagor DY 5RVH RFK 5HEHFND /DJHUFUDQW]

Arbeta tillsammans

(skapa förförståelse)

Skriv följande substantiv och verb på tavlan: en farsot, en fäll, en bädd, en stämma, ond, regera, bäva för, osa, härja +LWWD Sn HQ PHQLQJ GlU HWW DY RUGHQ LQJnU E|M RUGHW YLG EHKRY WLOO H[HPSHO Jag hörde hans stämma på lång håll /nW HOHYHUQD JLVVD HOOHU WDOD RP YDG RUGHW stämma EHW\GHU

Arbeta enskilt eller i par

(uppgift A i övningsboken)

Eleverna hittar på och skriver meningar med orden. Gå igenom förslagen tillsammans.

FÖRE LÄSNINGEN

BarfotaSigrid Ni ska få läsa ett utdrag ur en bok som heter”SigridSagor”. Den är skriven av

Texten innehåller mycket information om hur det kunde vara att lev

Rose och Rebecka Lagercrantz. Boken handlar om några unga flickor som alla

Mycket var annorlunda mot nu men det går ändå att förstå Sigrids

hette Sigrid och som levde under medeltiden. Medeltiden pågick i Sverige mellan ca 1050–1520 e. Kr. Just den här berättelsen handlar om BarfotaSigrid som är orolig för att hennes mormor har drabbats av pesten.

Skriv en mening med varje färgat ord. Du får hjälp med vad de betyder. = fara

djurhud = en

= elak

fram

= vara

rädd för

bestämm = styra,

= en röst

. Varför var alla tvungna att gå barfota till kyrkan?

. Vilken sjukdom hade Sigrids mormor drabbats av?

= lukta illa

I det här kapitlet tas följande upp: Läsförståelse: )RNXV OLJJHU Sn OlVI|UVWnHOVHVWUDWHJLHUQD Leta ledtrådar och Visualisera.

Läs texten och svara på frågorna.

. Vilken sjukdom var Sigrid orolig för att det var?

. Vad får man reda på om den sjukdomen i texten?

. Under vilken årstid utspelar sig berättelsen? Hur vet du det?

Hur skulle Sigrids liv ha blivit om hennes mormor hade dött,



B E R ÄT TA N D E T E X T

BER

Övningsboken sid. 12

Språkliga drag: +XU YDOHW DY EHUlWWDUSHUVSHNWLY I|UVWD HOOHU WUHGMH SHUVRQ SnYHUNDU läsupplevelsen. Ord och begrepp: +XU PHQLQJDU XWWU\FN RFK RUG KMlOSHU OlVDUHQ DWW YLVXDOLVHUD LQQHKnOOHW L WH[WHQ NXQQD NlQQD VH K|UD XSSOHYD VPDNHU RFK OXNWHU XQGHU OlVQLQJHQ 7LOO NDSLWOHW ¿QQV |YQLQJDU L %LQJHO 'lU WUlQDV Sn HWW YDULHUDW VlWW PHQLQJVE\JJQDG VSUnNOLJD GUDJ JUDPPDWLN VSUnNULNWLJKHW RUG RFK EHJUHSS HOOHU VWDYQLQJ 1lU YL KDU YDOW XW YDG VRP VND WUlQDV L GH olika kapitlen har vi beaktat sva-perspektivet.

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

UNDER LÄSNINGEN Innehåll

Syfte med undervisningen $WW JH DOOD HOHYHU P|MOLJKHW DWW WLOOlJQD VLJ LQQHKnOOHW L WH[WHQ $WW PRGHOOHUD DQYlQGDQGHW DY ROLND OlVI|UVWnHOVHVWUDWHJLHU I|U Sn Vn VlWW NXQQD WLOOlJQD VLJ LQQHKnOOHW L texten på djupet. I det här kapitlet är det fokus på strategierna Leta ledtrådar och Visualisera.

Introducera texten 7H[WHQ lU HWW XWGUDJ XU ERNHQ ´6LJULG6DJRU´ DY 5RVH RFK 5HEHFND /DJHUFUDQW] %RNHQ KDQGODU RP HWW DQWDO XQJD ÀLFNRU VRP DOOD KHWWH 6LJULG RFK VRP OHYGH XQGHU PHGHOWLGHQ 0HGHOWLGHQ SnJLFN L 6YHULJH FLUND ± H .U 9DUMH EHUlWWHOVH WDU XSS ROLND PHGHOWLGD WHPDQ ± NORVWHUOLYHW OLYHW VRP WUlO kvinnans roll, kristendomen osv. Den här berättelsen handlar om BarfotaSigrid, som tror att hennes mormor har drabbats av pesten. Titta på illustrationen och rubriken på sidan 12 i textsamlingen. • 9DG VHU QL Sn ELOGHQ" +XU VHU ÀLFNDQ XW DWW KD GHW" +XU YHUNDU KRQ NlQQD VLJ" 9DU lU KRQ" 9DG DYVO|MDU rubriken?

Läs tillsammans

(innehåll)

/lV WH[WHQ RFK VWDQQD XSS YLG RUG RFK EHJUHSS VRP NDQ EHK|YD I|UW\GOLJDV 3n QlVWD VLGD ¿QQV H[HPSHO Sn KXU GX NDQ PRGHOOHUD ROLND OlVI|UVWnHOVHVWUDWHJLHU )RNXVHUD GHQ KlU JnQJHQ Sn OlVI|UVWnHOVHVWUDWHJLHUQD Leta ledtrådar och Visualisera. Beroende på elevernas förkunskaper och kunskaper i svenska kan olika många ord behöva förklaras.

Ställ frågor

Förtydliga

Förutspå

Leta ledtrådar

Gör kopplingar

Sammanfatta

Visualisera

Granska och värdera

Ord och begrepp som kan behöva förklaras en vrå en andedräkt härja en farsot en böld regera

ond barfota en glöd en eldstad rassla bäva för

en fäll en knöl i gryningen tigga en stämma en bädd

talg en veke osa ÀDPPD sticka något i händerna på någon ett garn

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

nudda en port

Läs texten högt, stanna upp då och då och tänk högt, det vill säga ställ frågor till dig själv om det du just läste, svara på frågorna och visa vad i texten det var som gjorde att du förstod det. Involvera sedan eleverna, det vill säga ställ frågorna till dem, be dem svara och visa vad i texten som hjälpte dem.

BarfotaSigrid UR

SigridSagor | AV Rose och Rebecka Lagercrantz

Någonstans i Sverige fanns det under medeltiden en flicka som hette Sigrid. Hon bodde med sin mormor i ett hus, djupt inne i skogen. När det regnade, regnade det inne också, men inte lika mycket. Värst var det om vintern. Då kröp kylan in till dem och la sig i varenda vrå.



B E R ÄT TA N D E T E X T

n dag när Sigrid vaknade var det så kallt att andedräkten rök i luften. Det var en söndagsmorgon i mitten på -talet när digerdöden härjade, eller pesten som man också säger. Den hemska farsoten började med att man fick svarta bölder på kroppen och slutade med döden. Inte alltid, men väldigt ofta. Kungen som regerade då, sa att den var Guds straff för att människorna hade blivit så onda. Nu måste alla bättra sig. För att visa att man tänkte göra det måste man gå barfota till kyrkan. Både män och kvinnor, gamla och unga. Barn också. Så var det den dagen som det handlar om här. Sigrid skulle gå barfota hela långa vägen genom skogen. Det värsta var att hon måste gå ensam, för hennes mormor var sjuk. Och mörkt var det ute. Och mörkt var det inne. Det enda som syntes var glöden i eldstaden. Plötsligt rasslade det till. Vad var det? Bara en råtta. Sigrid var så rädd för allt som rörde sig i mörkret, för rövare och björn och varg. Hon bävade för att gå ensam hela långa vägen till kyrkan. Och kallt var det. Den första snön hade just fallit. Hon bävade för att lämna den varma fällen och gå barfota i snön. Det skulle inte dröja länge förrän det kändes som hon inte hade några fötter kvar, tänkte hon. Bara två frusna knölar. Hon hörde sin mormor hosta länge och ihåligt borta i den andra fällen. Mest av allt bävade Sigrid för vad som skulle hända om hennes mormor inte blev frisk igen. Hur skulle det bli med Sigrid då? Hon skulle bli alldeles ensam i världen. Så låg Sigrid och tänkte i gryningen. Vad skulle hända med henne om hennes mormor inte blev frisk? Då måste hon ge sig ut på vägarna och tigga.

B E R ÄT TA N D E T E X T



Ibland försökte hon stiga upp, men det gick inte. Till slut gav hon upp och sjönk i sömn igen. Hon vaknade inte förrän hon hörde sin mormors svaga stämma: ”Sigrid? Sover du fortfarande?” Då for hon upp ur bädden. ”Vänta lite”, hörde hon sin mormor säga. ”Vänta tills jag har kokat gröt åt dig. Jag känner mig lite bättre idag. Jag tror det har vänt!” Och Sigrid fick ligga och lata sig en stund till, medan hennes mormor tände ett fat med talg. Vaxljus hade de inte råd med, det hade nästan inga

människor. Och stearinljus var inte uppfunna än. Men de hade talg, djurfett som de stoppade en veke i. Det osade och luktade illa, men det blev ljusare i stugan. Sen la mormor ved på elden så att den flammade upp och det blev varmare också. Den här söndagen behövde Sigrid inte ge sig av till kyrkan förrän det hade ljusnat. Och just när hon skulle gå, kom hennes mormor och stack ett par skinnbitar i händerna på henne. ”Sätt de här på fötterna”, sa hon, ”så att du inte blir sjuk och får ont i bröstet som jag.” Och Sigrid trädde på sig skinnbitarna och fäste dem med lite garn och skyndade iväg. Inte förrän hon närmade sig kyrkan, tog hon av dem och gömde dem bakom en sten. Det var bara sista biten hon lydde kungen och gick barfota. Nej, hon gick inte, hon sprang! Hon sprang så fort att fötterna knappt nuddade vid marken. När hon kom fram var kyrkporten stängd. Alla hade gått in för länge sen. Sigrid tog sats och sköt upp den tunga, mörka porten. Sen smög hon sig in och ställde sig bland de andra på det kalla golvet. För det fanns ingenstans att sitta i kyrkorna på den tiden, bara två bänkar längs med väggarna för dem som var gamla. Men det gjorde inget att Sigrid måste stå. Inte den här dagen, när hennes mormor började känna sig bättre. Det kanske inte är så mycket att tala om sex, sju hundra år senare. Att en gumma inte hade fått pesten, bara lunginflammation, som hon inte dog av. Men det är nog vad Sigrid skulle ha önskat ifall någon hade frågat henne. ”Berätta om det!” skulle hon säga. ”Berätta om den dagen när min mormor inte dog, utan steg upp ur fällen och tände elden istället. Och kokade gröt åt mig och levde hela resten av livet!”



B E R ÄT TA N D E T E X T

Textsamlingen sid. 12–13

B E R ÄT TA N D E T E X T



Textsamlingen sid. 14–15

Sidan 13:

Var Sigrid och hennes mormor rika eller fattiga? Vad i texten visar på det?

$QGHGUlNWHQ U|N L OXIWHQ VWnU GHW L WH[WHQ +XU VHU GHW XW Gn" Vilken årstid verkar det vara? Vad i texten visar på det? Hur kände sig Sigrid den här söndagsmorgonen? Vad i texten visar på det?

Sidan 14:

Plötsligt vände det och allt blev mer hoppfullt. Vad var det som hände?

Sidan 15:

Hur förändrades stugan när mormor tände fatet med talg?

9DUI|U VSUDQJ 6LJULG WLOO N\UNDQ" Hur kände hon sig? Vilken sjukdom hade Sigrids mormor haft?

Sidan 12–15:

Vad får man veta om digerdöden i texten?

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

EFTER LÄSNINGEN Läsförståelse, språk och ord

Syfte med undervisningen $WW JH DOOD HOHYHU P|MOLJKHW DWW DQYlQGD SUDNWLVHUD ROLND OlVI|UVWnHOVHVWUDWHJLHU I|U DWW WLOOlJQD VLJ innehållet i texten på djupet. I det här kapitlet får de fokusera på strategierna Leta ledtrådar och Visualisera.

Arbeta tillsammans

(läsförståelse + språkliga drag + ord och begrepp)

, 0 *- * # & " , , ).2

) " )3, $",$ 0 &) 0 , . -4 & ''. .. ) ,3&. ) ,5& $ '/!. ) . 0 , ) -5) "-(*,"*) $ ($.. ) +4 . ' . )3, $" , 5 ) #3,% '' , + -. ) -*( ( ) * &-4 -3" , 'HQ KHPVND IDUVRWHQ E|UMDGH PHG DWW PDQ ¿FN VYDUWD E|OGHU Sn NURSSHQ RFK -'/. ( 5 ) ). ''.$ ( ) 03' $". *!. /)" ) -*( , " , 4 - .. ) 0 , / - -., !! !5, .. (3))$-&*,) # '$0$. -4 *) / (4-. '' 3.., -$" 5, .. 0$- .. ( ) .3)&. "5, . (4-. ( ) "4 ,!*. .$'' &1,& ) 4 (3) * # &0$))*, " (' * # /)" ,) * &-4 4 0 , . ) " ) -*( . # ) ' , *( #3, $",$ -&/'' "4 ,!*. # ' '4)" 03" ) " )*( -&*" ) . 03,-. 0 , .. #*) (4-. "4 )- ( !5, # )) - (*,(*, 0 , -%/& # (5,&. 0 , . /. # (5,&. 0 , . $)) . ) -*( -1). - 0 , "'5 ) $ ' -. ) '5.-'$". , --' . .$'' 0 , . , ) ,4.. $",$ 0 , -4 ,3 !5, ''. -*( ,5, -$" $ (5,&, . !5, ,50 , * # %5,) * # 0 ," *) 30 !5, .. "4 )- ( # ' '4)" 03" ) .$'' &1,& ) # & ''. 0 , . ) !5,-. -)5) # %/-. ! ''$. *) 30 !5, .. '3() ) 0 ,( !3'' ) * # "4 ,!*. $ -)5) . -&/'' $). ,5% '3)" !5,,3) . &3) - -*( #*) $). # )4", !5.. , &0 , .3)&. #*) , .04 !,/-) &)5' , *) #5, -$) (*,(*, #*-. '3)" * # $#4'$". *,. $ ) ) , !3'' ) -. 0 ''. 30 $",$ !5, 0 -*( -&/'' #3) *( # )) - (*,(*, $). ' 0 !,$-& $" ) /, -&/'' . '$ ( $",$ 4 *) -&/'' '$ '' ' - )- ( $ 03,' ) 4 '4" $",$ * # .3)&. $ ",1)$)" ) -&/'' #3) ( # )) *( # ) ) - (*,(*, $). ' 0 !,$-& 4 (4-. #*) " -$" /. +4 03" ,) * # .$"" ' ) !5,-5&. #*) -.$" /++ ( ) . "$ & $). $'' -'/. " 0 #*) /++ * # -%5)& $ -5() $" ) *) 0 &) $). !5,,3) #*) #5, -$) (*,(*,- -0 " -.3(( 7 $",$ *0 , / !*,.! , ) 7 4 !*, #*) /++ /, 3 )

Leta ledtrådar Dela in klassen i två grupper. Låt den ena halvan leta efter meningar/ord/fraser i texten som har med sjukdom att göra och den andra efter meningar/ord/fraser som har med väder att göra. 0DUNHUD VHGDQ I|UVODJHQ L WH[WHQ PHG WYn ROLND IlUJHU $QYlQG ELODJD D±E Första eller tredje person

Låt eleverna i par läsa de sista 14 raderna på sidan 13 i textsamlingen, där texten är berättad L WUHGMH SHUVRQ 6LJULG KRQ %H GHP VHGDQ OlVD DYVQLWWHW HQ JnQJ WLOO PHQ GHQ KlU JnQJHQ lQGUD WH[WHQ Vn DWW GHQ EHUlWWDV L I|UVWD SHUVRQ MDJ 'LVNXWHUD KXU XSSOHYHOVHQ SnYHUNDV

Bilaga 2a–b

Visualisera Skriv de fem sinnena på tavlan: synen, hörseln, lukten, smaken, känseln. Be eleverna hitta på meningar som handlar om sinnena, men utan att använda orden ser, hör, smakar, luktar, känner. Exempel 'HW VNUDPODGH RP F\NHOQ QlU MDJ nNWH Sn GHQ K|UVHOQ

Arbeta enskilt eller i par

(uppgift B–F i övningsboken)

EFTER LÄSNINGEN

FÖRE LÄSNINGEN

Skriv en mening med varje färgat ord. Du får hjälp med vad de betyder. = fara

= elak

fram

= vara

= styra,

= en röst

synen

smaken

var sjuk måste hon gå ensam till kyrkan. Sigrid var tvungen att gå barfota hela

Ni ska få läsa ett utdrag ur en bok som heter”SigridSagor”. Den är skriven av Rose och Rebecka Lagercrantz. Boken handlar om några unga flickor som alla

Vilka sinnen behöver du använda för att uppleva innehållet i meningarna? känseln

Sigrid hörde sin mormor hosta länge och ihåligt. Eftersom hennes mormor

BarfotaSigrid

B–C: (OHYHUQD VYDUDU Sn IUnJRU RP WH[WHQV LQQHKnOO Sn PHOODQ RFK ERUWRP UDGHUQD djurhud = en

EFTER LÄSNINGEN

T E R skrivna L Ä S N I N G iE jag-form N Ändra meningarna så att deE Fblir (första person). Se exemplet.

Jag

vägen genom skogen. Vad kommer att hända med henne om hennes mormor

Texten innehåller mycket information om hur det kunde vara att leva på medeltiden.

inte blir frisk?

Mycket var annorlunda mot nu men det går ändå att förstå Sigrids oro och glädje.

Läs texten och svara på frågorna.

hörseln lukten

. Det var så kallt att andedräkten rök i luften.

En morgon väcktes Sigrid av en svag stämma. ”Sigrid, sover du?

frågade hennes mormor. Då for Sigrid upp ur sin bädd. . Det enda som syntes i mörkret var glöden.

. Varför var alla tvungna att gå barfota till kyrkan? Jag hörde min mormor

. Plötsligt rasslade det till någonstans i mörkret. rädd för

. Vilken sjukdom hade Sigrids mormor drabbats av?

bestämma

= lukta illa

D–E: Eleverna skriver om meningar från tredje till första person.

. Hennes mormor hostade ihåligt under fällen. . Vilken sjukdom var Sigrid orolig för att det var?

. Sigrids mormor hade kokat gröt till henne. . Vad får man reda på om den sjukdomen i texten?

. Det osade från talgljusen men det blev ljusare.

. Under vilken årstid utspelar sig berättelsen? Hur vet du det?

. Elden flammade upp och det blev lite varmare.

Hur skulle Sigrids liv ha blivit om hennes mormor hade dött, tror du? Arbeta i par. Diskutera hur berättelsen påverkas när man byter till jag-form.

F: Eleverna kopplar fraser/meningar till olika sinnen.

SA M TA LA





B E R ÄT TA N D E T E X T

. Hon bävade för att behöva gå barfota i snön.

B E R ÄT TA N D E T E X T



Övningsboken sid. 13–15

Sammanfatta /lV VLVWD VW\FNHW L WH[WHQ 'HW KDQGODU RP DWW 6LJULG QRJ KDGH YHODW EHUlWWD RP GHQ KlU GDJHQ Gn GHW KRQ var så rädd för faktiskt inte hände. • Har ni någon gång oroat er för något, som sedan faktiskt inte hände?

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.



FÖRE LÄSNINGEN Förförståelse

Änglarna gråter

Ur Niccolo Bruni & piraterna av Gudrun Wessnert

Arbeta tillsammans

(skapa förförståelse)

Skriv berättelsens rubrik på tavlan: Änglarna gråter. Berätta att det är rubriken till den text som ni ska läsa. Diskutera: • • • • •

Vad är en ängel? När och var hör man talas om änglar? Vad är deras uppgift? Kan ni namnet på någon ängel? Vad kan få en ängel att gråta, tror ni?

Skriv sedan följande citat ur texten på tavlan: Det var för att begrunda sitt senaste hyss som de satt i skrubben, bland skrumpna fjolårsrovor och råttfällor. • • • • • •

9DG lU HWW K\VV" 9DG J|U PDQ QlU PDQ EHJUXQGDU HWW K\VV" Vad är en skrubb? Vad är rovor? )MROnUVURYRU" Hur ser de ut när de är skrumpna? Hur ser råttfällor ut?

Arbeta enskilt eller i par

(uppgift A i övningsboken)

FÖRE LÄSNINGEN

Änglarna gråter

Pesten härjade i staden där människorna i berättelsen bodd

Ni ska få läsa ett utdrag ur en bok som heter ”Niccolo

Eleverna läser de första raderna i boken som texten är hämtad ifrån och samtalar om innehållet genom att svara på några frågor.

Stockholm. Alla var rädda för den hemska sjukdomen och or

Bruni & piraterna”. Den är skriven av Gudrun Wessnert

skulle gå om någon i familjen dog.

och utspelar sig på medeltiden. Så här börjar boken. SA M TA LA

Arbeta i par. Läs texten och diskutera frågorna.

Vilka personer och platser nämns i texten? Skriv bokstäver ordning i rutorna. 1. Noccoil

– Änglarna gråter, sa Niccolo Bruni. Han satt inlåst i en skrubb tillsammans med sina vapendragare Agnes och Agatha, tvillingflickorna. Det var för att begrunda sitt senaste hyss som de satt i skrubben, bland skrumpna fjolårsrovor och råttfällor. – Hur vet du att de gråter? frågade Agnes. – Jag såg tårarna rinna på Sankt Mikaels i kyrkan, sa Niccolo. När vi hade släppt lös grodorna … – Ja, sa Agnes sorgset, Mikael gråter för grodorna. Folk trampade ihjäl dem. De tre kamraterna hade varit vid Klara sjö och fångat grodor som de sedan släppt lösa i kyrkan under Aftonmässan.

2. Naseg 3. Taahag 4. Liuca 5. Tegdurr 6. Deerp 7. Kaabnl 8. Suamgn 9. Fersoln 10. Santvki

Vilka handlar texten om?

11. Gågrsänd

Var är de?

12. Mootlkcsh

Hur verkar det vara där?

I det här kapitlet tas följande upp:

Varför gråter han?



Läsförståelse: )RNXV OLJJHU Sn OlVI|UVWnHOVHVWUDWHJLHUQD Förtydliga och Leta ledtrådar. Hur PDQ I|UW\GOLJDU YLOND SHUVRQHU EHUlWWHOVHQ KDQGODU RP VDPW YDU RFK QlU GHQ XWVSHODU VLJ

. När utspelar sig berättelsen? Skriv de markerade bokstävern

Varför är de där? Vem är Sankt Mikael?

SA M TA LA

B E R ÄT TA N D E T E X T

7 8 9 10

Övningsboken sid. 16

Språkliga drag: Hur man tolkar beskrivningar genom att leta ledtrådar i texten och dra slutsatser. Ord och begrepp: Hur valet av ord kan skapa en känsla för när en berättelse utspelar sig. 7LOO NDSLWOHW ¿QQV |YQLQJDU L %LQJHO 'lU WUlQDV Sn HWW YDULHUDW VlWW PHQLQJVE\JJQDG VSUnNOLJD GUDJ JUDPPDWLN VSUnNULNWLJKHW RUG RFK EHJUHSS HOOHU VWDYQLQJ 1lU YL KDU YDOW XW YDG VRP VND WUlQDV L GH olika kapitlen har vi beaktat sva-perspektivet.

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

2 3

Arbeta i par. Turas om att förklara vilka personerna och pla

UNDER LÄSNINGEN Innehåll

Introducera texten Läs ingressen i textsamlingen för eleverna och tala om att berättelsen utspelar sig i Stockholm på WDOHW Gn SHVWHQ KlUMDGH RFK VSUHG VLJ L (XURSD EODQG DQQDW +XU VPLWWVDP RFK IDUOLJ VMXNGRPHQ YDU förstår man av sista meningen i ingressen. Läs den noga och tolka den målande liknelsen tillsammans. • • • • • • •

9HP lU WUROONlULQJHQ HJHQWOLJHQ SHVWHQ " )O|J KRQ IUDP VQDEEW HOOHU OnQJVDPW Sn VLQ NYDVW VQDEEW " 9DG KlQGH QlU KRQ IRU I|UEL IRON EOHY VPLWWDGH " 9DG KlQGH QlU KRQ VRSDGH PHG VLQ NYDVW IRON GRJ " 9LOND YDU GDPPNRUQHQ PlQQLVNRUQD " )LFN KRQ PHG VLJ PnQJD GDPPNRUQ YDUMH JnQJ KRQ WRJ HWW WDJ PHG VRSNYDVWHQ MD " Valde hon vilka dammkorn som skulle ”städas bort” eller blev det de som råkade komma i vägen GH VRP NRP L YlJHQ "

Läs tillsammans

(innehåll)

/lV WH[WHQ RFK VWDQQD XSS YLG RUG RFK EHJUHSS VRP NDQ EHK|YD I|UW\GOLJDV 3n QlVWD VLGD ¿QQV H[HPSHO Sn KXU GX NDQ PRGHOOHUD ROLND OlVI|UVWnHOVHVWUDWHJLHU )RNXVHUD GHQ KlU JnQJHQ Sn VWUDWHJLQ Förtydliga. Beroende på elevernas förkunskaper och kunskaper i svenska kan olika många ord behöva förklaras.

Ställ frågor

Förtydliga

Förutspå

Leta ledtrådar

Gör kopplingar

Sammanfatta

Visualisera

Granska och värdera Ord och begrepp som kan behöva förklaras

svarta döden pesten skona en dödgrävare stryka sig mot yla övergivet hålla mässa ett vaxljus fasansfull en stank

sprida sig tjänstefolk fasta blidka en böld slå ut undergörande ett medel ta död på en pastej en sylta

väsnas ett dass gnissla förtappade gravallvarlig en min snörvla en fostermor lomma iväg ett mirakelmedel slå upp porten

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

nämna ett förnekande gå ifrån mig en änka tillsagda svårmodig se vädjande på någon med en gång dra sig undan

Under tiden man läser en text bör man själv kontrollera att man verkligen förstår texten genom att ställa IUnJRU WLOO VLJ VMlOY OLWH Gn RFK Gn 9LVD HOHYHUQD KXU PDQ NDQ J|UD JHQRP DWW OlVD GH WYn I|UVWD VW\FNHQD K|JW RFK VHGDQ VWlOOD IUnJRU WLOO GLJ VMlOY )|UW\GOLJD LQQHKnOOHW JHQRP DWW VMlOY VYDUD Sn IUnJRUQD • 9DG KlQGH HJHQWOLJHQ L E\DUQD QlU SHVWHQ GURJ IUDP" 9LOND I|OMGHU ¿FN IDUVRWHQ I|U PlQQLVNRUQD" /lV GlUHIWHU GH WYn I|OMDQGH VW\FNHQD RFK OnW HOHYHUQD I|UW\GOLJD JHQRP DWW VYDUD Sn IUnJDQ • 9DG JMRUGH PlQQLVNRUQD I|U DWW I|UV|ND VN\GGD VLJ PRW SHVWHQ" , UHVWHQ DY WH[WHQ ¿QQV GHW JDQVND PnQJD QDPQ Sn SHUVRQHU RFK SODWVHU 6NULY QDPQHQ Sn WDYODQ Personer: 1LFFROR $JQHV $JDWKD /XFLD *HUWUXG 3HGHU %ODQND 0DJQXV Platser: .QLYVWD 6WRFNKROP *nVJUlQG )ORUHQV Uppmana eleverna att notera vilka personerna och platserna är under tiden ni läser vidare. Sammanfatta när ni läst klart.

Änglarna gråter UR

– Inlåsta och förtappade, sa Niccolo med gravallvarlig min. – Vad är det som har hänt nu? frågade Lucia. – Ett hyss som urartade, snörvlade Agatha. – Det brukar de väl göra, sa Lucia. Hon nickade åt Niccolo. – Bäst att du går hem till din fostermor, sa hon. Och ni båda följer med mig. Niccolo Bruni lommade iväg och flickorna gick med sin storasyster. – Vad har du i påsen? frågade Agnes. – Ett mirakelmedel, sa Lucia. – Så bra, sa Agatha, för far är sjuk … Agatha hann knappt avsluta meningen då Gertrud slog upp porten. Där stod deras mor, blank i ögonen. – Du får inte komma in! sa hon innan Lucia ens hade öppnat munnen. Peder är sjuk. Tvillingflickorna sa ingenting, de stod och tryckte bakom Lucia. – Ja, mor, sa Lucia. Jag fick just veta. Är det …? – Ja … det är det. Ingen av dem ville nämna det hemska ordet. Som om ett förnekande skulle hjälpa mot sjukdomen. Fick man den värsta varianten, lungpest, och blev sjuk på kvällen kunde man vara död innan solen gick upp nästa dag. Peder var Gertruds nye man. Med honom hade hon flera barn. – Jag skulle kunna gå till världens ände, suckade Gertrud, bara han inte går ifrån mig. Då blir jag änka en andra gång. – Det var därför jag kom, sa Lucia. Ifall ni skulle bli sjuka. Lucia höll upp tygpåsen. – Här är theriak. Ge Peder en sked av det! Och tvillingarna. Gertrud såg misstänksamt på påsen. – Var har du fått den ifrån? – Från drottning Blanka, sa Lucia. Hon hälsar till er alla. Hur är det med de små? Lucia menade sina halvbröder.

Niccolo Bruni & piraterna | AV Gudrun Wessnert

Ja, änglarna grät. Inte bara för de stackars grodorna utan för att svarta döden svept in över staden. Som en trollkäring på sin kvast for den fram och sopade bort människoliv som om de var dammkorn.

esten skonade ingen: ingen by, ingen gård, ingen familj. Folk dog och man hann inte begrava alla döda i tid. För även dödgrävarna dog, de som skulle gräva gravar. Katter strök sig mot låsta dörrar och blev inte insläppta eftersom alla i huset dött. Hundar ylade övergivet. Och prästerna dog så ibland fanns det ingen som kunde hålla mässa i kyrkan. Vaxljusen brann ner i ljusstakarna. Människor fick be sina böner själva. De som överlevt. Allt var upp och ner och en fasansfull stank spred sig. Kung Magnus och drottning Blanka hade låst in sig på Slottet i Stockholm tillsammans med sitt tjänstefolk. Och Magnus hade bestämt att på fredagar måste alla människor fasta för att blidka Gud. Då fick ingen stoppa i sig kött och ägg, bara fisk och kål. Gud var arg. Därför hade han sänt pesten till människorna. Svarta bölder slog ut på kroppen och vissa sjuka hostade blod. Fast Kungen och Drottningen hade theriak i sitt husapotek. Theriak var ett undergörande medel som innehöll malda mumier, paddor, rabarber, ormkött, enhörningshorn och en massa kryddor och det var starkt nog att ta död på patienten om man gav för mycket … Hos kungaparet bodde och arbetade Lucia. En sen kväll i maj stod hon med en påse i handen på Gåsgränd, där Sketna Gertrud hade sin Pastej- och Syltebod. Gertrud var Lucias och tvillingflickornas mor. Lucia gick in på gården och hörde hur det väsnades i skrubben bredvid dasset. Hon visste vad skrubben brukade användas till. Den gamla dörren gnisslade när hon öppnade den.



B E R ÄT TA N D E T E X T

– Där sitter ni, sa Lucia, inte alltför förvånad. – Ja, här sitter vi, sa Agnes, och är förtappade. – Ni sitter väl snarare inlåsta, sa Lucia.

B E R ÄT TA N D E T E X T



Textsamlingen sid. 16–17



B E R ÄT TA N D E T E X T

– Småpojkarna har jag skickat till min kusin i Knivsta, sa Gertrud. Men tvillingarna kan ingen annan än jag själv ta hand om. Hon tittade strängt på Agnes och Agatha. – Ni är hopplösa. Gör aldrig som ni blir tillsagda. Jag har ju sagt att ni inte får hålla ihop med den där Niccolo! – Det var Lucia som släppte ut oss, sa Agnes och försökte se svårmodig ut. – Vi gjorde ingenting, sa Agatha. – Nej, sa deras mor, det brukar ni aldrig göra. Gå nu genast till sängs! – Vi vill vara med Lucia, sa flickorna i mun på varandra. – Gör som mor säger, sa Lucia. Var lydiga nu när er far är sjuk. – Har du inget gott till oss från Slottet? Agnes såg vädjande på sin storasyster. Hon älskade allt som var sött och letade ofta efter sin mors undangömda honungskrukor. – Jo, sa Lucia och fiskade fram två gyllenbruna kakor ur sin väska. Kärlekskakor från Florens. Var så goda! Flickornas ögon lyste. – Får vi äta dem med en gång? frågade Agatha. – Gör det! sa Gertrud, annars äter jag upp dem. Tvillingarna drog sig snabbt undan med kakorna och försvann in i huset. Lucia skrattade men blev snart allvarlig igen. – Mor, sa hon, om du blir sjuk vet jag inte vad jag ska ta mig till. – Du ska inte tänka på det, Lucia, sa Gertrud. Gå tillbaka nu och hälsa Drottningen och tacka. Mörkret föll, en lös fönsterlucka slog i vinden. Båda rös, tog tag i varandras händer och kramade dem.

B E R ÄT TA N D E T E X T



Textsamlingen sid. 18–19

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

EFTER LÄSNINGEN Läsförståelse, språk och ord

Syfte med undervisningen $WW JH HOHYHUQD P|MOLJKHW DWW DQYlQGD SUDNWLVHUD ROLND OlVI|UVWnHOVHVWUDWHJLHU I|U DWW WLOOlJQD VLJ LQQHKnOOHW i texten på djupet. I det här kapitlet får de fokusera på strategierna Förtydliga och Leta ledtrådar.

Arbeta tillsammans

(läsförståelse + språkliga drag + ord och begrepp)

(

Förtydliga /nW HOHYHUQD OlVD WH[WHQ Sn ELODJD D±E L JUXSSHU RP VH[ ± HQ DY GHP lU EHUlWWDUH |YULJD lU /XFLD 1LFFROR $JQHV $JDWKD RFK *HUWUXG 1lU GH KDU OlVW NODUW KMlOSV GH nW DWW I|UW\GOLJD YDG GH JXOPDUNHUDGH RUGHQ L WH[WHQ EHW\GHU Leta ledtrådar

, + (+% ))% (*

&) "+% ' ( * & & ( * + % ) % ",.## $ ! )*& &% $ % '/) % % '/ /) (.% .( " *% (*(+ ) % )* ! & -#* & *HUWUXG YDU /XFLDV RFK WYLOOLQJÀLFNRUQDV PRU + " % '/ /( % & 0( +( * ,.)% ) )"(+ % ( , )) * &% , ))* , )"(+ % (+" %,.% ) * ## % $# 0(( % % ))# %.( &% 0''% % 3 .( ) ** ( % ) + %* ##* 0( 0(,/% 3 .( ) ** ( , ) % ) & .( 0(* '' 3 ) ** ( ,.# )% ( ( %#/)* ) + 3 %#/)* & 0(* '' ) &#& $ ( , ##, (# $ % 3 .( * )&$ ( .%* %+ (/ + 3 ** -)) )&$ +( (* )%0(,# * 3 * (+" ( ,.# 0( ) + &% % " /* &#& 3 .)* ** + /( $ * ## % &)* ($&( ) &% % / 0#! ( $ $ &#& (+% #&$$ ,. RFK ÀLFNRUQD JLFN PHG VLQ VWRUDV\VWHU 3 ( + '/) % (/ % ) 3 ** $ ( " #$ # ) + 3 / ( ) * 0( ( .( )!+" 2 * %% "% ''* ,)#+* $ % % % / (*(+ )#& +'' '&(* % .( )*& ( ) $&( # %" 0 &% % 3 + /( %* "&$$ % ) &% %% % + %) 0''% * $+%% % ( .( )!+" 7YLOOLQJÀLFNRUQD VD LQJHQWLQJ GH VWRG RFK WU\FNWH EDNRP /XFLD ± -D PRU VD /XFLD -DJ ¿FN MXVW YHWD bU GHW «" 3 2 * .( * % % , $ , ## %.$% * $)" &( * &$ &$ ** 0(% " % )"+## !.#' $&* )!+" &$ % " $ % % ,.()* , ( %* % #+% ' )* & # , )!+" '/ ",.## % "+% $ % , ( 0 %% % )&# % " +'' %.)* 3HGHU YDU *HUWUXGV Q\H PDQ 0HG KRQRP KDGH KRQ ÀHUD EDUQ 3 )"+## "+%% / * ## ,.(# %) .% )+ " (*(+ ( % %* /( (/% $ / # ( ! .%" % % ( /% 3 * , ( .( 0( ! "&$ ) + ## % )"+## # )!+" + 0## +'' *- '/) %

Läs sedan följande meningar ur texten för eleverna: Katter strök sig mot låsta dörrar och blev inte insläppta eftersom alla i huset dött. Hundar ylade övergivet. Visa hur du tolkar meningarna.

Bilaga 3a–b

• 9DUI|U JMRUGH NDWWHUQD RFK KXQGDUQD VRP GH JMRUGH" 'H I|UVWRG QRJ LQWH DWW GHUDV PDWWH RFK KXVVH hade dött, så katterna väntade som vanligt utanför dörrarna och hoppades att någon skulle öppna och KXQGDUQD \ODGH I|U DWW GH NlQGH VLJ HQVDPPD Låt därefter eleverna i grupper tolka det grönmarkerade avsnittet på bilaga 3a på samma sätt. Ordval $YVOXWD PHG DWW WLOOVDPPDQV PDUNHUD RUG RFK IUDVHU L WH[WHQ VRP NlQQV ´JDPPDOGDJV´ RUG RFK IUDVHU som gör att man förstår att berättelsen utspelar sig i en annan tid.

Arbeta enskilt eller i par

(uppgift B–E i övningsboken)

EFTER LÄSNINGEN

FÖRE LÄSNINGEN

Änglarna gråter

B–C: (OHYHUQD I|UW\GOLJDU YDG WH[WHQ KDQGODU RP PHG KMlOS DY QDPQHQ L texten. D: Eleverna tolkar några meningar ur texten.

Bruni & piraterna”. Den är skriven av Gudrun Wessnert

Stockholm. Alla var rädda för den hemska sjukdomen och oroliga för hur det

och utspelar sig på medeltiden. Så här börjar boken.

skulle gå om någon i familjen dog.

Arbeta i par. Läs texten och diskutera frågorna.

– Änglarna gråter, sa Niccolo Bruni. Han satt inlåst i en skrubb tillsammans med sina vapendragare Agnes och Agatha, tvillingflickorna. Det var för att begrunda sitt senaste hyss som de satt i skrubben, bland skrumpna fjolårsrovor och råttfällor. – Hur vet du att de gråter? frågade Agnes. – Jag såg tårarna rinna på Sankt Mikael i kyrkan, sa Niccolo. När vi hade släppt lös grodorna … – Ja, sa Agnes sorgset, Mikael gråter för grodorna. Folk trampade ihjäl dem. De tre kamraterna hade varit vid Klara sjö och fångat grodor som de sedan släppt lösa i kyrkan under Aftonmässan.

8. Suamgn 9. Fersoln

Pesten

ingen: ingen by, ingen gård, ingen familj.

hålla

på fredagar för att

Det var ett

. När utspelar sig berättelsen? Skriv de markerade bokstäverna i rätt ruta. SA M TA LA

2 3

7 8 9 10



Förstod ord? Om du alla en kam inte, be rat eller lärare om hjälp din .

n ger rivninge ta besk ck bild av Den kor och otä ? lig hur en tyd var, eller hur det

Arbeta i par. Turas om att förklara vilka personerna och platserna är.

B E R ÄT TA N D E T E X T



Läs de sista raderna i berättelsen en gång till. Diskutera: • Vad är det Lucia oroar sig för? • Stämningen mellan Lucia och hennes mamma blir här väldigt allvarlig. Varför? Hur märks det i texten?

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.



Övningsboken sid. 17–19

Sammanfatta

. medel, starkt nog att ta död på

om man gav för mycket.

Vem är Sankt Mikael?

B E R ÄT TA N D E T E X T

Gud.

Kungen och drottningen hade theriak i sitt 6

12. Mootlkcsh

Varför är de där?



själva.

Kung Magnus hade bestämt att alla människor måste . Mörkret föll, en lös fönsterlucka slog i vinden. Både Lucia och Gertrud rös, tog tag i varandras händer och kramade dem. 2

11. Gågrsänd

Hur verkar det vara där?

Varför gråter han?

alla döda i tid.

i kyrkan.

5 1

10. Santvki

E: Eleverna skriver ord i en lucktext.

patienten skonade

blidka

Människor fick be sina

8 3

7. Kaabnl

Vilka handlar texten om? Var är de?

fasta

Ibland hände det att även prästerna dog och då fanns det ingen som kunde . Fick man den värsta varianten, lungpest, och blev sjuk på kvällen kunde man vara död innan solen gick upp nästa dag.

4. Liuca 5. Tegdurr

husapotek

Folk dog och man hann inte

2. Naseg 3. Taahag

6. Deerp

mässa

begrava

. Ingen av dem ville nämna det hemska ordet. Som om ett förnekande skulle hjälpa mot sjukdomen. Vilka personer och platser nämns i texten? Skriv bokstäverna i rätt ordning i rutorna. 1. Noccoil

undergörande böner

Pesten härjade i staden där människorna i berättelsen bodde, det vill säga i

Ni ska få läsa ett utdrag ur en bok som heter ”Niccolo

SA M TA LA

EFTER LÄSNINGEN

Vilka ord saknas i beskrivningen? Använd orden och skriv dem i texten.

EFTER LÄSNINGEN

Förklara med egna ord vad författaren beskriver. . Agatha hann knappt avsluta meningen då Gertrud slog upp porten. Där stod deras mor, blank i ögonen.

FÖRE LÄSNINGEN Förförståelse

Arbeta tillsammans

(skapa förförståelse)

• Har ni hört talas om sjukdomen pesten/digerdöden/svarta döden? • Vad vet ni om den? Låt eleverna arbeta i par eller smågrupper och skriva stödord på till exempel post-it-lappar. Samla sedan stödorden på tavlan i en tankekarta/under olika rubriker, till exempel: • När och var härjade sjukdomen? Vad hände om man blev sjuk? Vad orsakade sjukdomen? Hur förV|NWH PlQQLVNRU VN\GGD VLJ" +XU EHKDQGODGHV EHKDQGODV VMXNGRPHQ"

Arbeta enskilt eller i par

(uppgift A i övningsboken)

FÖRE LÄSNINGEN

Pesten I "BarfotaSigrid" mötte ni Sigrid, som var orolig för att hennes mormor hade

(OHYHUQD I\OOHU L RUG L PHQLQJDU RUG VRP lU FHQWUDOD L GHQ WH[W GH VND OlVD 6DPPDQIDWWD tillsammans.

Den första texten beskrev hur sjukdomen drabbade människ

drabbats av pesten. I "Änglarna gråter" mötte ni Lucia, Agnes och Agatha,

försökte skydda sig. Den andra texten förklarade vad som orsa

vars pappa hade drabbats. Nu ska ni få lära er lite om den hemska sjukdomen.

orsakas av

spridas

smittad

och hur man nu kan behandla den.

Här ser du några viktiga ord ur texten. Skriv dem i rätt mening.

immunförsvar

botemedel

3. Sjukdomen orsakas av bakterier. 4. Smittan sprids via loppor i råttornas päls.

hygien

5. Antibiotika hjälper mot sjukdomen. 6. Sjukdomen sprids via luften. 7. Det är egentligen tre olika sjukdomar.

. Vissa allvarliga sjukdomar går inte att

Läsförståelse: )RNXV OLJJHU Sn OlVI|UVWnHOVHVWUDWHJLQ Sammanfatta.

8. Man kan driva ut det onda ur kroppen.

. Det vore bra om det fanns

mot alla sjukdomar.

. De flesta sjukdomar

bakterier eller virus.

. Det är viktigt med god

I det här kapitlet tas följande upp:

på med

2. Sjukdomen kan sugas ut ur kroppen.

epidemi bota

Vad trodde man på medeltiden och vad vet man idag? Sätt k 1. Digerdöden är ett straff från Gud.

antibiotika

om man vill hålla smitta borta.

. En sjukdom kan

9. Sjukdomen kan botas genom att blidka Gud. 10. Om man stänger fönstren kan man hindra smittan.

Hur kom det sig att pesten spred sig så snabbt? Skriv tre or

på olika sätt.

. Man kan bli

via luften eller genom kontakt.

. Kroppens eget försvar mot sjukdomar kallas .

är en sorts medicin.

. En är en sjukdom som drabbar många människor och som sprids väldigt snabbt.



K ÄLLKRI TI K

Kontrollera tillsammans om det stämmer. Sök information i trovärdig källa.

BES

B E S K R I VA N D E T E X T

Övningsboken sid. 20

Språkliga drag: Hur bilder och bildtexter kan sammanfatta en förklaring. Ord och begrepp: Vilka verb som är viktiga för att kunna sammanfatta en text. 7LOO NDSLWOHW ¿QQV |YQLQJDU L %LQJHO 'lU WUlQDV Sn HWW YDULHUDW VlWW PHQLQJVE\JJQDG VSUnNOLJD GUDJ JUDPPDWLN VSUnNULNWLJKHW RUG RFK EHJUHSS HOOHU VWDYQLQJ 1lU YL KDU YDOW XW YDG VRP VND WUlQDV L GH olika kapitlen har vi beaktat sva-perspektivet.

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

UNDER LÄSNINGEN Innehåll

Syfte med undervisningen $WW JH DOOD HOHYHU P|MOLJKHW DWW WLOOlJQD VLJ LQQHKnOOHW L WH[WHQ $WW PRGHOOHUD DQYlQGDQGHW DY ROLND OlVI|UVWnHOVHVWUDWHJLHU I|U DWW YLVD KXU PDQ Sn Vn VlWW NDQ WLOOlJQD VLJ innehållet i texten på djupet. I det här kapitlet är det fokus på strategin Sammanfatta.

Introducera texten Titta på bilden på sidan 22 i textsamlingen. • Vad ser ni? Vad händer? Vad vill bilden berätta? • Varför har illustrationen gjorts, tror ni? • Tror ni att den berättar om pestens härjningar under medeltiden på ett sanningsenligt sätt?

Läs tillsammans

(innehåll)

/lV WH[WHQ RFK VWDQQD XSS YLG RUG RFK EHJUHSS VRP NDQ EHK|YD I|UW\GOLJDV ,QWLOO WH[WHQ ¿QQV H[HPSHO Sn KXU GX NDQ PRGHOOHUD ROLND OlVI|UVWnHOVHVWUDWHJLHU )RNXVHUD GHQ KlU JnQJHQ Sn VWUDWHJLQ Sammanfatta. Beroende på elevernas förkunskaper och kunskaper i svenska kan olika många ord behöva förklaras.

Ställ frågor

Förtydliga

Förutspå

Leta ledtrådar

Gör kopplingar

Sammanfatta

Visualisera

Granska och värdera

Ord och begrepp som kan behöva förklaras Pesten dåvarande befolkning en lunga drabba en böld en armhåla en ljumske kallbrand en blödning sprida sig liten chans inom loppet av varken … eller bota leva i synd blidka delta i ett botgörartåg dra fram klaga

Vad orsakade pesten? en piska driva ut det onda trångt skydda sig nysa fågelliknande en mask en ört hålla borta inte släppa in söderifrån ett botemedel ett brännjärn dra ut ett omslag sirap inget hjälpte tvärtom

orsaka schweizisk en vetenskapsman upptäcka en bakterie en svartråtta kraftfull ett immunförsvar via ett skepp ombord oerhört många leva av föröka sig angripa i första hand en gnagare loppor i pälsen suga i sig bita

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

spridas vidare ett bett ett utslag klia riva hygien via vätskan ett öppet sår via luften än idag nuförtiden behandla antibiotika ingen risk utbryta en epidemi

/lV WH[WHQ K|JW I|U HOHYHUQD HOOHU O\VVQD Sn LQVSHOQLQJHQ 6WDQQD HIWHU YDUMH VW\FNH RFK YLVD KXU GX sammanfattar innehållet. Låt därefter eleverna hjälpa dig att sammanfatta. Stötta med frågor vid behov.

Pesten Pesten, som också kallades digerdöden, stora döden eller svarta döden, kom till Europa 1347. Mellan år 1347 och 1353 dog över 30 miljoner människor av sjukdomen – nästan 1/3 av Europas dåvarande befolkning.

Inledningen: Vad handlar texten om? När och var hände det här? (Texten handlar om hur digerdöden orsakade att var tredje människa i Europa dog i mitten av 1300-talet.)

Guds straff På 1300-talet visste man varken hur pesten smittade eller hur man skulle kunna bota den. Kyrkan sa att sjukdomen var Guds straff för att människorna levde i synd, och att enda sättet att bli frisk var att försöka blidka Gud. Många människor deltog därför i så kalllade botgörartåg. Då drog folk fram på gatorna i trasiga kläder, klagade och slog sig själva med piskor – för att på så sätt försöka driva ut det onda ur kroppen.

Spreds snabbt Eftersom man bodde väldigt trångt i de medeltida städerna och inte visste hur sjukdomen spreds, så var det mycket svårt att skydda sig mot pesten. Det gjorde också att den spreds väldigt snabbt.

Spreds genom luften Läkarna menade att smittan bland annat spreds genom luften, när människor till exempel nös. De brukade därför klä sig i fågelliknande masker, som de fyllde med örter. På så sätt försökte de skydda sig mot den ”giftiga luften”. Många trodde också att man

Tre varianter: 9LOND WUH YDULDQWHU DY SHVWHQ ¿FN YL QDPQHQ Sn KlU" Vad hände om man drabbades?

kunde hålla sjukdomen borta genom att hålla fönstren stängda och inte släppa in vindar som kom söderifrån.

Tre varianter

Suga ut det sjuka

Pesten fanns i tre varianter – lungpest, blodpest och böldpest. Lungpes-

Hade någon väl blivit sjuk ville man förstås prova olika botemedel.

ten drabbade lungorna och gjorde att den smittade hostade blod. Den som fick böldpest fick stora bölder runt armhålorna och i ljumskarna. Bölderna kunde bli stora som äpplen. På den som fick blodpest blev fingrar och tår svarta av kallbrand och man fick blödningar under huden. Om man fick böldpest hade man en liten chans att överleva, men fick man lungpest och

Ett sätt var att sticka hål på bölderna med hjälp av ett brännjärn, för att på så sätt få sjukdomen att ”rinna ut”. Ett annat sätt var att försöka ”dra ut” sjukdomen ur kroppen, genom att lägga olika omslag på bölderna – till exempel stekt lök med sirap och peppar eller torkade grodor. Inget av detta hjälpte dock – snarare tvärtom.

blodpest dog man. Och man dog snabbt, oftast inom loppet av några dagar.



B E S K R I VA N D E T E X T



Textsamlingen sid. 20–21

Guds straff: Vad trodde man var orsaken till sjukdomarna? Vad gjorde människor för att försöka rädda sig? Spreds snabbt: Varför spreds sjukdomen så snabbt? Spreds genom luften: Hur försökte människorna skydda sig? Suga ut det sjuka: Vilka olika botemedel provade man?

Vad orsakade pesten? Det var inte förrän 1894 som man kom på vad pesten egentligen var och hur den spreds. Det var den schweiziske vetenskapsmannen Alexandre Yersin som upptäckte att sjukdomen orsakades av bakterier hos svartråttan. Pestbakterien, som på latin heter ”Yersinia pestis”, är en mycket ”kraftfull” bakterie och den slår ut immunförsvaret hos den som blir smittad. Sjukdomen tros ha kommit till Europa via ett eller flera skepp som kom från staden Kaffa på Krimhalvön. Sjömännen ombord på skeppen var alla pestsmittade. I de medeltida städerna fanns det oerhört många råttor. Orsaken till det var

Vad orsakade pesten? Vem upptäckte pestbakterien? Hur spred den sig? Varför spred den sig så snabbt? Hur behandlar man sjukdomen nuförtiden?

bland annat att människorna slängde alla sina sopor på gatan, så råttorna hade mycket att leva av och förökade sig snabbt. Pesten angrep i första hand gnagare. Råttorna hade loppor i pälsen, och det var de som spred sjukdomen vidare till människorna. Lopporna sög i sig de smittade råttornas blod och när de sedan bet människorna spreds smittan vidare till dem. Av betten fick människorna utslag och när de kliade och rev på utslagen gick huden sönder och de fick smittat blod på sina fingrar. Eftersom man bodde väldigt trångt och inte var så noga med hygienen spreds smittan snabbt vidare till andra människor. När en smittad människa blivit sjuk och fått öppna bölder så spreds smittan förstås också via vätskan i de öppna såren. Om en smittad människa nös spreds bakterierna även via luften. Pesten finns än idag, men nuförtiden kan vi behandla den med antibioti-

Hela texten: Om ni skulle sammanfatta vad hela texten handlar om. Vad skulle ni säga då?

ka, så det är ingen risk att det utbryter någon epidemi som det gjorde under medeltiden.



FÖRKL AR ANDE TE XT



Textsamlingen sid. 22–23

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

EFTER LÄSNINGEN Läsförståelse, språk och ord

Arbeta tillsammans

(läsförståelse + språkliga drag + ord och begrepp)

Sammanfatta /nW HOHYHUQD OlVD WH[WHQ L SDU *H YDUMH SDU HWW DQWDO SRVW LW ODSSDU DWW VNULYD Q\D VW|GRUG Sn .RPSOHWWHUD HU JHPHQVDPPD WDQNHNDUWD IUnQ I|UH OlVQLQJHQ PHG Q\D VW|GRUG RFK HYHQWXHOOW Q\D UXEULNHU Förklarande bildtexter

'HOD XW ELOG RFK WH[WNRUWHQ Sn ELODJD D±E /nW HOHYHUQD L SDU KMlOSDV nW DWW PDWFKD WH[W RFK bild och sedan lägga dem i en ordning som på ett bra sätt förklarar vad som orsakade pesten.

Verb 7DOD RP YDG HWW YHUE lU LGHQWL¿HUD RFK PDUNHUD WLOOVDPPDQV QnJUD YLNWLJD YHUE Sn WH[WNRUWHQ på bilaga 4b.

Arbeta enskilt eller i par

Bilaga 4a–b

(uppgift B–G i övningsboken)

B–D: (OHYHUQD YLVDU OlVI|UVWnHOVH PHOODQ UDGHUQD JHQRP DWW DYJ|UD RP Pesten ett antal påståenden stämmer med vad man trodde på medeltiden eller vad PDQ YHW LGDJ DOWHUQDWLYW VWlPPHU L EnGD IDOOHQ , XSSJLIW & VDPPDQIDWWDU de några orsaker till pesten. I uppgift D granskar de textens innehåll i andra källor.

EFTER LÄSNINGEN

FÖRE LÄSNINGEN

EFTER LÄSNINGEN

smittade Den första texten beskrev hur sjukdomen drabbade människorna och hur de försökte skydda sig. Den andra texten förklarade vad som orsakade sjukdomen

vars pappa hade drabbats. Nu ska ni få lära er lite om den hemska sjukdomen.

och hur man nu kan behandla den.

Här ser du några viktiga ord ur texten. Skriv dem i rätt mening.

spridas

smittad

botemedel

mot alla sjukdomar.

bakterier eller virus.

. Det är viktigt med god

6. Sjukdomen sprids via luften.

. Pesten

2 3

sig snabbt.

6 7

väldigt många.

Hur kom det sig att pesten spred sig så snabbt? Skriv tre orsaker.

via luften eller genom kontakt.

SA M TA LA

. Kroppens eget försvar mot sjukdomar kallas

E: Eleverna skapar en egen sammanfattning över vad som orsakade digerdöden genom att skriva korta bildtexter.

är en sorts medicin.

B E S K R I VA N D E T E X T

Arbeta i par. I vilken ordning tycker ni att man ska läsa meningarna i uppgift F för att de ska sammanfatta texten?

K ÄLLKRI TI K

. En är en sjukdom som drabbar många människor och som sprids väldigt snabbt.



dog.

10. Om man stänger fönstren kan man hindra smittan.

på medeltiden.

av dålig hygien.

9. Sjukdomen kan botas genom att blidka Gud.

angrep

i första hand gnagare.

 . De flesta som blev . Smittspridningen . Råttorna

8. Man kan driva ut det onda ur kroppen.

förökade

på olika sätt.

. Man kan bli

.

. Pesten

orsakades

via loppor.

. Pesten

7. Det är egentligen tre olika sjukdomar.

om man vill hålla smitta borta.

. En sjukdom kan

idag

5. Antibiotika hjälper mot sjukdomen.

. Vissa allvarliga sjukdomar går inte att

. De flesta sjukdomar

på medeltiden

3. Sjukdomen orsakas av bakterier. 4. Smittan sprids via loppor i råttornas päls.

härjade

kliade

väldigt mycket.

. Smittan

Vad trodde man på medeltiden och vad vet man idag? Sätt kryss.

2. Sjukdomen kan sugas ut ur kroppen.

hygien

. Det vore bra om det fanns

 . Loppbetten

1. Digerdöden är ett straff från Gud.

antibiotika

epidemi

immunförsvar

drabbade

spreds

I "BarfotaSigrid" mötte ni Sigrid, som var orolig för att hennes mormor hade

orsakas av

Skriv orden på rätt plats i korsordet.

EFTER LÄSNINGEN

Skriv en mening till varje bild så att bilderna och meningarna tillsammans förklarar vad som orsakade pesten och varför den drabbade så många.

drabbats av pesten. I "Änglarna gråter" mötte ni Lucia, Agnes och Agatha,

bota

Kontrollera tillsammans om det stämmer. Sök information i en annan  F Ö R K L A R A N D E T E X T trovärdig källa.

B E S K R I VA N D E T E X T

FÖRKL AR ANDE TE XT



Sammanfatta *H HOHYHUQD L KHPXSSJLIW DWW I|UV|ND KLWWD \WWHUOLJDUH QnJUD IDNWD RP SHVWHQV KlUMQLQJDU XQGHU WDOHW .RPSOHWWHUD HU JHPHQVDPPD WDQNHNDUWD PHG Q\ IDNWD

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.



Övningsboken sid. 21–23

F–G: I ett korsord skriver eleverna in viktiga verb från texten och samtalar sedan om i vilken ordning ´Q\FNODUQD´ WLOO NRUVRUGHW EHK|YHU VWn I|U DWW ELOGD HQ VDPPDQIDWWQLQJ

FÖRE LÄSNINGEN Förförståelse

Arbeta tillsammans

(skapa förförståelse)

.RSLHUD XSS RUGNRUWHQ Sn ELODJD D±E 6NLFND UXQW GHP L NODVVUXPPHW RFK EH HOHYHUQD EHKnOOD HWW NRUW YDU HOOHU WYn RP NODVVHQ lU OLWHQ 'HW RUG VRP GH EHKnOOHU PnVWH GH I|UVWn NXQQD I|UNODUD LQQHE|UGHQ DY HOOHU NXQQD DQYlQGD L HQ PHQLQJ 2P GH NlQQHU VLJ RVlNUD Vn VNLFNDU GH NRUWHW YLGDUH RFK EHKnOOHU L VWlOOHW HWW DQQDW )RUWVlWW WLOOV DOOD HOHYHU KDU HWW NRUW YDU 7D KDQG om resten av korten själv. Låt eleverna i grupper förklara/använda sina ord. Sammanfatta tillsammans och förklara/använd då även de ord som du har.

Arbeta enskilt eller i par

OXQJLQÀDPPDWLRQ

Bilaga 5a–b

(uppgift A–B i övningsboken)

(OHYHUQD VNULYHU H[HPSHO Sn KXU ROLND VMXNGRPVV\PSWRP NlQQV L PlUNV Sn NURSSHQ VDPW GLVNXWHUDU KXU V\PSWRPHQ NDQ OLQGUDV

FÖRE LÄSNINGEN

Medeltida läkekonst När man blir sjuk känns det i kroppen. Det gör ont, man mår illa, får feber eller känner av något annat symptom. Då vill man hitta ett botemedel, man vill veta vad man ska göra för att bota sjukdomen och lindra smärtorna.

Hur märker man av de här symptomen? Skriv exempel. feber

klåda

Den första delen av texten beskrev hur man försökte bota och

på medeltiden. I den andra delen av texten gav doktor Mede råd. En del av dem vill man absolut inte prova.

Svara på frågorna.

. Vad är åderlåtning?

. Varför dog många människor av åderlåtningen i stället för

utslag . Varför dissekerade man kroppar?

svullnad

illamående

I det här kapitlet tas följande upp: Läsförståelse: )RNXV OLJJHU Sn OlVI|UVWnHOVHVWUDWHJLQ Förtydliga.

. Varför fanns det trädgårdar i klostren?

huvudvärk

SA M TA LA

. Vad kunde man göra om någon plötsligt blev allvarligt sjuk



BES

B E S K R I VA N D E T E X T

Övningsboken sid. 24

Språkliga drag: +XU HWW LQQHKnOO NDQ I|UW\GOLJDV PHG KMlOS DY PHQLQJVE\JJQDG Ord och begrepp: +XU HWW LQQHKnOO NDQ I|UW\GOLJDV JHQRP DWW PDQ VRUWHUDU RUG L JUXSSHU 7LOO NDSLWOHW ¿QQV |YQLQJDU L %LQJHO 'lU WUlQDV Sn HWW YDULHUDW VlWW PHQLQJVE\JJQDG VSUnNOLJD GUDJ JUDPPDWLN VSUnNULNWLJKHW RUG RFK EHJUHSS HOOHU VWDYQLQJ 1lU YL KDU YDOW XW YDG VRP VND WUlQDV L GH olika kapitlen har vi beaktat sva-perspektivet.

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

UNDER LÄSNINGEN Innehåll

Syfte med undervisningen $WW JH DOOD HOHYHU P|MOLJKHW DWW WLOOlJQD VLJ LQQHKnOOHW L WH[WHQ $WW PRGHOOHUD DQYlQGDQGHW DY ROLND OlVI|UVWnHOVHVWUDWHJLHU I|U DWW YLVD KXU PDQ Sn Vn VlWW NDQ WLOOlJQD VLJ innehållet i texten på djupet. I det här kapitlet är det fokus på strategin Förtydliga.

Introducera texten Titta på bilden och läs rubriken på sidan 24 i textsamlingen. • Vad föreställer bilden? Vad vill den visa? • Varför har den gjorts, tror ni? När gjordes den, tror ni? • Hjälper rubriken oss att förstå vad texten kommer att handla om?

Läs tillsammans

(innehåll)

/lV WH[WHQ RFK VWDQQD XSS YLG RUG RFK EHJUHSS VRP NDQ EHK|YD I|UW\GOLJDV 3n QlVWD VLGD ¿QQV H[HPSHO Sn KXU GX NDQ PRGHOOHUD ROLND OlVI|UVWnHOVHVWUDWHJLHU )RNXVHUD GHQ KlU JnQJHQ Sn VWUDWHJLQ Förtydliga. Beroende på elevernas förkunskaper och kunskaper i svenska kan olika många ord behöva förklaras.

Ställ frågor

Förtydliga

Förutspå

Leta ledtrådar

Gör kopplingar

Sammanfatta

Visualisera

Granska och värdera

Ord och begrepp som kan behöva förklaras

Text 1

Text 2

orsaka spridas förebygga bota dissekera läkekunnig odla lindra stärka åderlåtning en ande driva ut suga ut en blodåder en blodigel förlora blod

svinga ånga slemlösande återkommande slippa ut vallört rosmarin undvika ett brännjärn

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

/nW HOHYHUQD O\VVQD Sn LQVSHOQLQJHQ DY WH[WHQ HOOHU OlV GHQ K|JW I|U GHP %H GHP I|OMD PHG L WH[WHQ *|U HQ SDXV HIWHU YDUMH VW\FNH RFK EH HOHYHUQD PDUNHUD GH RUG VRP GH NlQQHU LJHQ från före läsningen-övningen. Om du inte vill att eleverna ska markera i textsamlingen NDQ GX DQYlQGD ELODJD D±F

! ! LQÀDPPDWLRQ !# $ # $ ! $ % ! % # # $ % # ! ! $ $ $ # # ! " # % ! ! # $ ! # # ! $ # % # $ # % !# % ! % !# # % !# # # ! $ $ $ # ! $ ! ! # # % !# ! $ $ $ $ # ' ' !# ! % $ $ ! % # % % "

1lU QL KDU OlVW KHOD WH[WHQ VDPODU QL RUGNRUWHQ IUnQ I|UH OlVQLQJHQ |YQLQJHQ ELODJD D±E XQGHU ROLND UXEULNHU Sn WDYODQ $QYlQG XQGHUUXEULNHUQD L WH[WHQ

Bilaga 6a–c

OXQJLQÀDPPDWLRQ

Bilaga 5a–b

Medeltida läkekonst På medeltiden visste man inte så mycket om vad det var som orsakade sjukdomar eller hur de spreds. Många människor dog därför i sjukdomar som vi idag kan förebygga eller bota, till exempel mässling och lunginflammation.

mina koljag och dote inte dess sjuk vet, viss redan så ppen och gjorde ”Som du om kro men vi mycket re gör, kanlegor lika lets läka ioner du 2000-ta att ra ordinat mar som oss för är någ av Här en kunde. gått till mmor.” gott vi om du liga åko ha fått van lle sa Medeltid ske sku on av des Doktor med någ få hjälp

Medicinsk kunskap Det fanns väldigt få människor som hade någon form av medicinsk utbildning på medeltiden. De första kirurgerna var faktiskt ofta frisörer! Man lärde sig hur människokroppen såg ut genom att dissekera döda människor, vilket innebar att man skar upp kropparna och ritade av hur de såg ut inuti. På

Magont Ät mat marinerad och tillagad i olivolja, fisksaft och salt varje morgon. Undvik bröd och drick antingen spenateller kåljuice.

så sätt lärde man sig mer och mer om hur kroppen fungerade och kunde utveckla nya och bättre metoder för att bota olika sjukdomar.

Öroninflammation Koka tre levande spindlar i olja. Droppa sedan lite av oljan i det värkande örat.

Koka buljong på dill. Drick en kopp varje morgon och

Läkekunniga män och kvinnor Om man var sjuk eller skadad gick man ofta till de kvinnor eller män som ansågs vara läkekunniga. Ibland hjälpte deras kurer, ibland inte. Munkarna och nunnorna i klostren var också kända för att kunna bota sjukdomar. I

Kikhosta

klostren fanns trädgårdar där munkarna eller nunnorna odlade oli-

Tandvärk

Ta in barnet i en ladugård och låt det andas in lukten av får,

ka örter, som de bland annat använde till att göra olika slags med-

Skriv en bön på en lapp. Läs bönen tre gånger och bränn sedan

kor eller hästar.

iciner. Vissa av dessa örter används än idag för att lindra besvär,

upp lappen.

Håll barnet i hälarna och svinga det fram och tillbaka i luften.

stärka hälsan eller bota sjukdomar.

Åderlåtning Eftersom man trodde att sjukdomar orsakades av

Tänd ett stearinljus och stoppa in det i munnen. Röken dödar lar-

Slemhosta

verna som orsakar smärtan och gör att de ramlar ut ur munnen.

Koka buljong på timjan och häll i en skål. Håll huvudet över

Gå till en smed och be honom dra ut tanden med en tång.

skålen, placera en duk över huvudet och andas in ångorna.

onda andar, så handlade många botemedel om

Fungerar slemlösande och lindrar hosta.

att på olika sätt driva eller suga ut onda andar ur kroppen. Många av de som var läkekunniga trodde att sjukdomen satt i blodet. Därför använde man sig ofta av så kallad åderlåtning. Det innebar att man

Huvudvärk

skar upp patientens blodåder och lät

Vid återkommande huvudvärk, borra ett

det ”sjuka” blodet rinna ut. Ibland an-

hål i skallbenet så att de onda andarna kan

vände man sig av blodiglar som sög ut blo-

slippa ut.

det. Många patienter dog då av blodför-

Bränn torkat musskinn och mal det till pulver.

lust, eftersom det är farligt att förlora för

Blanda pulvret med vinäger och smörj sedan

mycket blod.

huvudet med salvan.

Koka vallört eller rosmarin till en

Värm ett brännjärn över öppen

gröt. Lägg gröten i ett tygstycke, ett

eld. Bränn såret med det glödhe-

så kallat grötomslag, och lägg det på

ta brännjärnet för att stoppa blöd-

den kroppsdel som värker.

Svullnad

B E S K R I VA N D E T E X T



Textsamlingen sid. 24–25



INSTRUER ANDE TE XT

ningen. Häll sedan kokande olja i såret.

Lägg ett grötomslag gjort på timjan på



Sår

Värk

INSTRUER ANDE TE XT



Textsamlingen sid. 26–27

Diskutera: • 9DU RUG|YQLQJHQ I|UH OlVQLQJHQ WLOO QnJRQ Q\WWD" 8QGHUOlWWDGH GHQ OlVQLQJHQ RFK OlVI|UVWnHOVHQ" • På vilket sätt kan orden på korten hjälpa er att komma ihåg vad texten handlade om? • )|UVWnU QL LQQHE|UGHQ DY RUGHQ ElWWUH QX QlU GH KDU DQYlQWV L HQ WH[W QlU QL KDU VHWW GHP L HWW sammanhang?

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.

EFTER LÄSNINGEN Läsförståelse, språk och ord

Arbeta tillsammans

(läsförståelse + språkliga drag + ord och begrepp)

Förtydliga Titta på bilderna på sidan 25 i textsamlingen. Diskutera: • Vilka två medicinska metoder från medeltiden visar den? • Vad var orsaken till att de ibland användes? • Vad var risken med dem? Förtydliga med hjälp av meningsbyggnad 7LWWD VHGDQ Sn GRNWRU 0HGHOWLGV UnG Sn VLGRUQD ± 'LVNXWHUD • 9DG lU UXEULNHUQD H[HPSHO Sn VMXNGRPDU V\PSWRP " • +XU lU UnGHQ RUGQDGH L SXQNWIRUP " • 0HG YLONHQ W\S DY RUG LQOHGV UnGHQ YHUE L LPSHUDWLY " Genom att följa råden skulle man kunna bota en sjukdom eller mildra besvären. Skriv följande OXFNPHQLQJDU Sn WDYODQ RFK EH HOHYHUQD L SDU DQYlQGD LQIRUPDWLRQHQ L WH[WHQ I|U DWW E\JJD HQ HOOHU HWW par meningar var. Sammanfatta tillsammans. Bota … genom att …

Mildra … genom att …

Förtydliga genom att sortera ord 7LWWD VOXWOLJHQ Sn RUGNRUWHQ Sn WDYODQ IUnQ I|UH RFK XQGHU OlVQLQJHQ 'LVNXWHUD RFK JUXSSHUD RP QnJUD av orden: • Vilka av orden är exempel på sjukdomar? • 9LOND lU H[HPSHO Sn V\PSWRP EHVYlU" • )LQQV GHW ÀHU RUG VRP JnU DWW JUXSSHUD Sn QnJRW VlWW LQJUHGLHQVHU nWJlUGHU PlQQLVNRU « "

Arbeta enskilt eller i par

(uppgift C–E i övningsboken)

EFTER LÄSNINGEN

Vad ordinerade doktor Medeltid mot de här åkommorna?

FÖRE LÄSNINGEN

Svara på frågorna genom att skriva listor.

EFTER LÄSNINGEN

Skriv färdigt meningarna.

Medeltida läkekonst

C: (OHYHUQD YLVDU OlVI|UVWnHOVH Sn PHOODQ RFK ERUWRP UDGHUQD genom att svara på frågor.

När man blir sjuk känns det i kroppen. Det gör ont, man mår illa, får feber eller känner av något annat symptom. Då vill man hitta ett botemedel, man vill veta vad man ska göra för att bota sjukdomen och lindra smärtorna.

Hur märker man av de här symptomen? Skriv exempel.

feber

. Vilka ingredienser behövde doktor Medeltids ha i sitt förråd?

. Bli av med huvudvärk genom att

. Vilka redskap behövde doktor Medeltid ha i sitt förråd?

Den första delen av texten beskrev hur man försökte bota och lindra sjukdomar på medeltiden. I den andra delen av texten gav doktor Medeltid olika tips och

. Bota kikhosta genom att

råd. En del av dem vill man absolut inte prova.

Svara på frågorna.

. Vad är åderlåtning?

. Bli av med tandvärk genom att

. Mildra slemhosta genom att

klåda

. Varför dog många människor av åderlåtningen i stället för att bli friska?

. Bota magont genom att

D: (OHYHUQD I|UW\GOLJDU WH[WHQV LQQHKnOO JHQRP DWW DYVOXWD meningar.

. Vad behövde doktor Medeltid kunna göra?

utslag

. Bota öroninflammation genom att

illamående . Varför fanns det trädgårdar i klostren?

. Minska svullnader och ta bort värk genom att

huvudvärk

SA M TA LA

. Vad kunde man göra om någon plötsligt blev allvarligt sjuk?

E: (OHYHUQD I|UW\GOLJDU WH[WHQV LQQHKnOO JHQRP DWW JUXSSHUD RUG från texten. 

B E S K R I VA N D E T E X T



INSTRUER ANDE TE XT

B E S K R I VA N D E T E X T



Diskutera: • 9LOND DY GRNWRU 0HGHOWLGV RUGLQDWLRQHU YLOO QL DEVROXW LQWH SURYD" Vilka skulle ni våga prova?

Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering förbjuden.



Övningsboken sid. 25–27

Sammanfatta

. Vilka behövde doktor Medeltid samarbeta med?

. Varför dissekerade man kroppar?

svullnad

Tema 1

Tänk alla millioner år Tänk alla millioner år som inte du var född Då fanns det gräs och träd RFK ÀXJRU 0HQ LQWH VDPPD JUlV som nu och inte samma träd RFK LQWH VDPPD ÀXJRU Tänk alla millioner år som inte du var född Då fanns det hus och djur och stigar 0HQ LQWH VDPPD KXV som nu och inte samma djur och inte samma stigar Tänk alla millioner år som inte du var född Då fanns det människor som nu och hav och stenar 0HQ LQWH VDPPD PlQQLVNRU som nu men samma hav och samma stenar.

$Y %DUEUR /LQGJUHQ XU Gröngölingen är på väg. Dikter för barn och andra 5DEpQ 6M|JUHQ )UnQ Barnens versbok, En bok för alla, 1986.

1 Sanoma Utbildning. ZickZack 4 Läsrummet Lärarhandledning. Kopiering tillåten.

rsion ingår i ve

2 av

Zi c k Za c k

zz iCK

ACK

LÄSR UMMET

ZickZack 4 Läsrummet, version 2 består av en textsamling, en övningsbok och en lärarhandledning. Lärarhandledningen innehåller förslag på hur du kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med texterna i textsamlingen. före läsningen, genom att skapa intresse och förförståelse för innehållet och språket, för att ge eleverna förutsättningar att förstå texten. under läsningen, genom att modellera användandet av olika läsförståelsestrategier och låta eleverna praktisera dessa, för att fördjupa elevernas läsförståelse – på, mellan och bortom raderna. efter läsningen, genom att stötta och utmana eleverna i olika läsrelaterade aktiviteter och med övningar i övningsboken, för att eleverna ska fördjupa sin läsförståelse, utveckla sitt språk och utöka sitt ordförråd. Därutöver presenterar lärarhandledningen: vad som utmärker goda läsare vad begreppet literacy innebär vilka faktorer som påverkar läsförståelsen hur Läsrummet stöttar, utmanar och utvecklar elevernas läsförståelse och språk hur Läsrummet är anpassat för undervisning i svenska som andraspråk stöd för bedömning av läsförståelse åtta läsförståelsestrategier I lärarhandledningen finns även: bilagor (bland annat kopieringsunderlag) matriser för kontinuerlig formativ bedömning facit till uppgifterna i övningsboken.

För information om hur du kan arbeta med ZickZack Läsrummet digitalt i Bingel och Kampus, se www.sanomautbildning.se