CK
z
zz
K
iCK
K C A
SK R I VR UM ME T
Karin Fällman-Bajagić Christina Hansson Susan Nieland
Åk B E R ÄT TA N D E T E X T E R
163
6
rsion ingår i ve
2 av
Zi c k Za c k
SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 38013 , 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Redaktion: Kristina Hoas Projektledning och redaktör: Karin Lönnqvist/Långnäs Bokprojekt Grafisk form och illustration: Feri Fazeli/Fazeli form & illustration, förutom illustrationerna på sidorna 37, 79, 133 och 140: Anette Hedberg/AH Form Bildredaktör: Susanna Mälarstedt/Sanna Bilder Korrekturläsning: Ulf Ivarsson/Förlagskonsult Tack för värdefulla synpunkter: Christina Briggler med elever, Lillestadsskolan, Växjö ZickZack 6 Skrivrummet, Övningsbok isbn: 978-91-523-5762-0 © 2021 Karin Fällman-Bajagić, Christina Hansson, Susan Nieland och Sanoma Utbildning ab, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (också kallat bonus-avtalet) är det att se som ett engångsmaterial och får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.
Tryck: Livonia Print, Lettland 2021
Förord Att skriva en text är nästan som att bygga något. Om du till exempel ska bygga ett bord måste du veta vad bordet ska användas till och sedan göra en ritning. På samma sätt är det när du skriver en text. Du måste veta vad det är du ska skriva och varför och sedan göra en planering. När du bygger ett bord väljer du vilket material du ska använda, när du skriver en text väljer du vilka ord du ska använda. Är du snickare sätter du ihop de olika delarna, så att bordet blir som du har tänkt dig. Är du skribent sätter du ihop orden till meningar och meningarna till stycken, så att texten blir som du har tänkt dig. I den här boken ska du få lära dig att planera och skriva olika typer av texter. Lycka till! Karin Fällman-Bajagi ć Christina Hansson Susan Nieland
c k o ch a Z h c o k ic Z Hej! Vi het e r ä r o ch va r i b o ke n. eh dy ker upp lit ips o ch idéer so m ka n ut Av o ss få r d u s kriver. rd hjälpa dig nä
innehåll
Återberättande texter sid. 9
Arvet STEG 1
Ada Kvintetts testamente sid. 10 Biografin på servet terna sid. 12
STEG 2
Utveckla språket sid. 16
STEG 3
Sammanfatta och skriv tillsammans sid. 26
STEG 4
Skriv en egen biografi sid. 30
Brunnen mellan världarna sid. 32
Beskrivande texter Caféet STEG
1
STEG
2
STEG
3
STEG
4
sid. 33
Instrument till caféet sid. 34 Informationstex ten sid. 36 Utveckla spr åket sid. 40 Sammanfatta och skriv tillsammans sid. 46 Skriv en egen informationstext sid. 50
Brunnen mellan världarna sid. 52
xter Förklarande te sid. 53
Bra att veta
alet ten sid. 54 Faktatex ten på to 56 Djurkurser na sid.
STEG 1
Ut veckla språke
STEG 2
STEG 3
STEG 4
t sid. 60
h skriv Sammanfatta oc 68 tillsammans sid. Skriv en egen fö sid. 72
Br unnen mellan
rklarande te xt
världar na sid. 74
Argumenter ande texter
Alla tycker nå STEG 1
STEG 2
STEG 3
g ot
Klagobrevet sid. 76 Recensionen sid. 78 Utveckla språ
sid. 75
ket sid. 82
Sammanfatta och skriv till sammans sid. 92 Skriv en egen recension sid. 96
STEG 4
Brunnen mel
lan världar na
sid. 98
Berättande texter Temakväll Hjältar sid. 100 Temakväll Skr äck sid. 104
STEG 1
STEG 2 STEG 3
STEG 4
Instruerande texter Fika och lek STEG
sid. 99
Temakvällar
Utveckla spr åket sid. 110 Sammanfatta och skriv tillsammans sid. 122 Skriv en egen miljöbeskrivning sid. 126
Brunnen mellan världarna sid. 128
sid. 129
Mammas recept sid. 130 Musiklekar sid. 132
1
STEG
2
Utveckla språket sid. 136
STEG
3
Sammanfatta och skriv tillsammans sid. 144
STEG
4
Skriv en egen instruk tion sid. 148
Brunnen mellan världarna sid 150
Brunnen m ellan världa rna sid. 151 Verktygslå d Visa att du
an sid. 152
kan sid. 156
Vad tas upp i de olika kapitlen? Återberättande texter arvet steg 1, sid. 10
steg 2, sid. 16
Syfte
Pronomen (personliga och reflexiva)
Innehåll
Adverb
Struktur
Prepositionsfraser
Språkliga drag
Synonymer (adverb) Sj-ljudet
Beskrivande texter
caféet
steg 1, sid. 34
steg 2, sid. 40
Syfte
Aktiv och passiv form
Innehåll
Substantiv (böjningsformer)
Struktur
Adjektiv (böjningsformer)
Språkliga drag
Ordbildning (verb och substantiv) J-ljudet
Förklarande texter bra att veta steg 1, sid. 54
steg 2, sid. 60
Syfte
Huvudsats och bisats (komplexa meningar)
Innehåll
Sambandsord (för orsak/verkan)
Struktur
Ordbildning (släktord)
Språkliga drag
N-ljudet
Argumenterande texter
alla tycker något
steg 1, sid. 76
steg 2, sid. 82
Syfte
Pronomen (possessiva, reflexiva och relativa)
Innehåll
Huvudsats och bisats (ordföljd)
Struktur
Motargument
Språkliga drag
Adjektiv (komparation) Ord och fraser (åsikt och argument) Stavelser
Berättande texter
temakvällar
steg 1, sid. 100
steg 2, sid. 110
Syfte
Verb (tempus + tema)
Innehåll
Subjekt och predikat
Struktur
Enkla, sammansatta och komplexa meningar
Språkliga drag
Gestaltning
Personbeskrivningar
Ks-ljudet
Miljöbeskrivningar
Instruerande texter fika och lek steg 1, sid. 130
steg 2, sid. 136
Syfte
Prepositioner
Innehåll
Verb (imperativ)
Struktur
Partikelverb
Språkliga drag
Ng-ljudet
Brunnen mellan världarna När du var i den andra världen fick du en magisk gåva som gjorde att du klarade dig där. Gåvan ger dig också förmågor och verktyg att lösa problem i din egen värld. Kanske kommer du att kunna använda den i båda världarna? När du nu vet var portalen finns.
Ett litet paket av stor betydelse Gör en tankekarta som beskriver den magiska gåvan. Vem fick du gåvan av? Varför fick du den? Hur ser den ut? Hur fungerar den? Vilka magiska egenskaper har den? När och till vad kan den användas?
52
B E S K R I VA N D E T E X T E R
Förklarande texter BRA ATT VETA
målAtt du på egen hand ska kunna skriva en förklarande text om en växts eller ett djurs anpassning till den miljö som de lever i.
h ur?
PÅ STEG 1 ska ni få läsa två förklarande texter. Ni ska repetera vad ni vet om förklarande texter samt utveckla era kunskaper om texttypen genom att jämföra texternas innehåll, struktur och språkliga drag. PÅ STEG 2 ska ni arbeta med språket: huvudsats och bisats i komplexa meningar, sambandsord för orsak/verkan, släktord samt stavning av n-ljudet. PÅ STEG 3 ska ni tillsammans med er lärare använda det ni har lärt er. Ni ska utgå från en affisch med fakta om en kamel och sedan tillsammans planera, formulera och skriva delar av en förklarande text. PÅ STEG 4 ska du på egen hand planera och skriva en förklarande text. Med hjälp av en checklista ska ni bedöma era texter.
FÖRKLAR ANDE TE XTER
53
STEG
1 Faktatexten på toaletten När vi tog reda på fakta om Beethoven och upptäckte att han blev döv, började vi fundera på hur örat fungerar. Hur går det egentligen till när vi hör ett ljud? Vi läste på och skrev sedan en text och ritade bilder som vi satte upp på toaletten. Där kan våra gäster i lugn och ro läsa om hur örat fungerar.
Hur funge rar örat? Örat är det organ i våra kroppar som gör att vi kan uppfatta och höra olika ljud. Örat består av många olika delar och för att vi ska kunna uppfatta ljud måste ljudvågorna passera genom örats olika delar. Till att börja med fångas ljudet upp av ytterörat som fungerar som en tratt. Ytterörat är den del av örat som vi ser. Ljudet består av ljudvågor och när de har fångats upp av ytterörat fortplantar de sig vidare genom hörselgången in till trumhinnan. Eftersom trumhinnan är gjord av ett elastiskt material börjar den röra sig när ljudvågorna kommer fram och stöter emot den. När trumhinnan rör sig sätter den de tre hörselbenen – hammaren, städet och stigbygeln – i rörelse. Dessa tre ben sitter i mellanörat, precis innanför trumhinnan. Hörselbenens rörelser påverkar därefter den kapsel som kallas innerörat. Kapseln innehåller en vätska som börjar röra sig. I innerörat finns också hårceller som påverkas av vätskans rörelser. Dessa celler skickar slutligen signaler till hjärnan, som gör att vi uppfattar ljudet, det vill säga vi hör.
Hörselgång
Trumhinna 54
FÖRKLAR ANDE TE XTER
Hörselben
Stigbygeln
Hammaren Städet
Texten ”Hur fungerar örat?” är en förklarande text eftersom den förklarar hur ett organ i vår kropp fungerar.
A
Vad vet du om förklarande texter? Skriv stödord. Sammanfatta tillsammans.
Syfte • Varför …
Innehåll • Fakta, källkritik …
Struktur • Definition, stycken, sammanfattning …
Språkliga drag • Tempus, sambandsord, ämnesspecifika ord …
B
Bestäm några saker som är typiska för förklarande texter. Använd färgpennor och markera exempel i olika färger.
FÖRKLAR ANDE TE XTER
55
Djurkurserna På fredagseftermiddagarna kommer många barnfamiljer till vårt café, så vi bestämde oss för att ordna små djurkurser för barnen, som sällan vill sitta stilla så länge. Vår första kurs handlade om fåglar, eftersom det är gott om fåglar både på vår uteservering och vid Durån.
näbbar olika ut? s na ar gl få r se ör rf Va
ka typer av näbbar. h olika fågelarter har oli oc bb nä s lla ka n mu s Fåglarna åningom likadana ut, men så sm ar bb nä s lar fåg a all g Från början så vad den på var fågeln levde och e nd roe be ka oli a arn ut vecklades näbb de och förde över fungerade bäst överlev ar bb nä rs va lar fåg De äta. fågelnäbbarnas Det är orsaken till att r. ga un a sin till na er egenskap h nu ser olika ut. form har förändrats oc
56
FÖRKLAR ANDE TE XTER
skal så har st äter frön med hårt me r rte ela fåg l de en Eftersom skalet. Fröätare, till s så att de kan knäcka deras näbbar ut vecklat näbbar så att de r därför korta kraftiga exempel domherren, ha kan krossa fröna. ekter och l rödhaken, äter mest ins pe em ex till r, rte ela fåg Andra ga och smala för att kunna fån h oc na tun r rfö dä är deras näbbar
äta insekterna. a krokiga näbbar havsörnen, har kraftig l pe em ex till r, gla vfå Ro er by tet. för att kunna slita sönd ver breda platta empel gräsanden, behö Växtätande fåglar, till ex sätt. i sig växterna på bästa näbbar för att kunna få tusentals år och r pågått under mång a Denna anpassning ha liga ur valet. brukar kallas det natur
FÖRKLAR ANDE TE XTER
57
En förklarande text kan handla om många olika saker. Det viktiga är att den förklarar hur något fungerar eller varför något händer.
C Arbeta med texten”Varför ser fåglarnas näbbar olika ut?”. Syfte
1. Vad är syftet med texten?
Innehåll 2. På vilka sätt gör bilderna det lättare att förstå texten?
Struktur 3. Markera rubrik, definition, förklaring 0ch sammanfattning i texten. 4. Vad får du veta om olika fåglars anpassning? Rita och skriv i tabellen.
Språkliga drag
domherre
kort kraftig näbb
5. Vilket tempus är texten skriven i? Varför?
58
FÖRKLAR ANDE TE XTER
krossar frön
På vilka andra sätt kan fåglarnas kroppar ha utvecklats?
Förklarande texter har mycket gemensamt, men det kan också finnas en del olikheter. Det kommer du att märka när du jämför de två texterna i det här kapitlet.
D
Jämför en sak i taget. Skriv likheter i mittenspalten och olikheter i de andra. Obs! Vissa rutor kommer att bli tomma.
Hur fungerar örat?
Båda texterna
Varför ser fåglarnas näbbar olika ut?
Syfte
Innehåll
Struktur
Språkliga drag
FÖRKLAR ANDE TE XTER
59
STEG
2
Utveckla språket
En huvudsats kan stå för sig själv, men det kan inte en bisats. När man ska förklara hur något hänger ihop behövs ofta både en huvudsats och en bisats. Man kan välja om man vill börja med bisatsen eller huvudsatsen. Eftersom domherren mest äter hårda frön behöver den en kort kraftig näbb. bisats huvudsats Domherren behöver en kort kraftig näbb eftersom den mest äter hårda frön. huvudsats bisats
A Läs meningarna och stryk under bisatserna. 1. För att vi ska uppfatta ljud måste ljudvågorna passera genom örats delar. 2. Hon gick till skolan fastän hon var sjuk. 3. Havsörnen har en kraftig böjd näbb för att den ska kunna slita itu bytet. 4. Även om fåglarna klarar sig själva så lägger vi ut lite extra mat då och då. 5. Trots att det regnade gick vi ner till sjön och badade. 6. Havsörnen dyker snabbt när den ska fånga sitt byte.
B Dra streck mellan de bisatser och huvudsatser som hör ihop. 1. Eftersom det var strejk kunde jag inte få ner en enda. 2. För att han skulle klara provet gick det inte några bussar. 3. Om det regnar så somnade jag. 4. Fast boken var spännande blir jag glad. 5. När lärkan sjunger stannar vi inne. 6. Även om jag älskar kakor pluggade han varje kväll.
60
FÖRKLAR ANDE TE XTER
Om man börjar en mening med en bisats måste man ändra ordföljden (ordningen på orden) i huvudsatsen. När rödhaken ska fånga insekter behöver den en smal spetsig näbb. bisats huvudsats
C
Skriv meningar som börjar med en bisats. 1. Även om
2. Trots att
3. Eftersom
D Skriv orden i rätt ordning så att de bildar meningar med både huvudsats och bisats, det vill säga komplexa meningar.
har
var i
tränat
bada
har
jag
kunde
flitigt
vi
kondition
Eftersom
sen
jag
Trots a tt
bra
våren
FÖRKLAR ANDE TE XTER
61
jun i
En bisats kan också stå inuti huvudsatsen, för att förtydliga det man skriver om. Då sätter man ut kommatecken före och efter bisatsen. Fåglar, som har långa smala näbbar, letar insekter i trädstammar.
E Skriv förtydligande bisatser inuti meningarna. 1. I oktober, när
, blir träden kala.
2. Mormor, som
, hör lite dåligt.
3. Man ska, om
, ta på sig mössa.
4. Kan du, medan 5. Olle, som
F
, skala potatis? , sköter om sin kropp.
Skriv ihop meningarna. Se exemplet. 1. Anna delar ut reklam. Hon är tolv år. Anna, som är tolv år, delar ut reklam.
2. Ola behöver tjäna pengar. Han vill köpa en ny mobil.
3. Hennes kompis har redan den senaste modellen. Hon får allt.
4. Yasmine jobbar bara en gång i veckan. Hon måste hinna med läxorna också.
62
FÖRKLAR ANDE TE XTER
Ibland behöv er du kanske by ta ordning på meningarna o ch ibland på or de n .
I förklarande meningar används sambandsord för orsak och verkan för att förklara hur och varför. Eftersom en del fågelarter mest äter frön med hårt skal så har deras näbbar utvecklats för att de ska kunna knäcka skalet.
G
Välj bland sambandsorden i marginalen och skriv dem i meningarna. 1. smälter polarisarna. 2. Det har regnat i flera dagar och har det blivit översvämning.
av den orsaken
den globala uppvärmningen
som ett resu ltat av
3. Vårt hus är mycket lyhört så kan vi inte ha festen hos oss.
e på beroend
4. lågkonjunkturen har mina föräldrar beslutat att minska min månadspeng. 5. många olika sätt.
därför
klimatet har djur anpassat sig på
6. Beethoven fick tidigt en hörselskada. slutade han att ge pianokonserter.
en m o s
7. Han har lång väg till skolan och väcks tidigt.
på g r und
8. Det var dåligt sandat på gården och det halkade många och skadade sig. 9. Jag hade varit sjuk och hade jag jättemycket läxor. 10. flyttas lunchtiden en timme framåt.
av d j föl
av
are tack v fredagens historieprov
FÖRKLAR ANDE TE XTER
63
H
Välj bland sambandsorden i marginalen och skriv dem i texten.
Hur klarar kaktusar torkan i öknen? så att
Växter som finns i öknen har på olika sätt anpassat sig kunna överleva där.
efters om
det inte finns så mycket
vatten har kaktusen på flera olika sätt anpassat sig den klarar sig med mycket lite vatten.
tt d av a Kaktusen saknar blad n u r g på mycket vatten från blad.
tack v are
det avdunstar väldigt den tjocka
stammen kan kaktusen lagra vatten mycket länge. Kaktusens vassa taggar sticker ut skydda den mot vilda djur, men också
att för
vattenånga ska kunna kondensera på taggarna under natten. kaktusar har funnits i extremt torra omgivningar under mycket lång tid har de på olika sätt anpassats till livet i öknen.
64
FÖRKLAR ANDE TE XTER
Släktord är ord som har samma ursprung, men orden kan tillhöra olika ordklasser. Man kan utgå från ett substantiv och sedan bilda ett verb och ett adjektiv. substantiv: anpassning
I
verb: anpassa
adjektiv: anpassningsbar
Skriv de ord som saknas. substantiv
verb
adjektiv
1. ett brott
bryta
brottslig
2. sörja 3.
skämtsam
4.
prickig
5. en känsla 6. ljuga 7.
underhållande
8. en tvekan 9. en hjälp 10. lösa 11. en skam 12. höja 13. en smitta 14.
varm
FÖRKLAR ANDE TE XTER
65
Släktord bildas genom att man lägger till stavelser i början (prefix) eller i slutet (suffix) av orden. förändra, utveckla slutligen, kraftig avslutning
J brott
Välj bland orden i marginalen och skriv dem i meningarna. 1. I går var det
på ica och mycket blev stulet.
brottsling 2. När Karlsson skadades blev det ett avbrott
3. En
utbrott
4. Vulkanen Etna hade ett kraftigt 5. Det är ett 6. Att bära kniv på allmän plats är att 7. En farlig
inbrott bryta brottslig
K
handling kan leda till fängelse.
L
2021. att bära kniv på allmän plats. mot lagen. hade rymt från fängelset.
Skriv släktord till orden stå och gå runt bubblorna.
stå
SA M TA LA
i matchen.
Arbeta i par. Hitta på meningar med orden.
66
FÖRKLAR ANDE TE XTER
gå
Ibland kan släktorden hjälpa dig med stavningen, men inte alltid. När det handlar om n-ljudet är det lite speciellt. Gör uppgifterna så får du se.
M Läs meningarna och markera de verb som är släkt. 1. Hur känner du dig? Hon kände sig förkyld. Vera hade känt sig förkyld på morgonen. 2. Varje vår bränner de ris i trädgården. Han brände sig på händerna i våras. De har bränt ris varje vår sedan de flyttade hit. 3. Var ska vi ställa julgranen i år? Förra julen ställde vi den på altanen. Tidigare har vi alltid ställt den i köket. 4. Att ränna runt är samma sak som att springa runt. I går rände jag ut och in i affärer. Jag hade ränt runt hela eftermiddagen. 5. Vi måste kunna Europas huvudstäder till provet. I går kunde jag rabbla dem utantill. Jag har kunnat dem sedan dess. 6. Det är svårt att fälla ett träd. Har du fällt ett träd? Jag har fällt många träd.
N
Skriv de ord du markerade i uppgift M vid rätt grundord.
Försök att formulera en regel för stavning av n-ljudet.
1. känna 2. bränna 3. ställa 4. ränna 5. kunna 6. fälla
FÖRKLAR ANDE TE XTER
67
STEG
3 Sammanfatta och skriv tillsammans Nu ska ni tillsammans med er lärare öva på det ni har lärt er på Steg 1 och 2. Ni ska utgå från innehållet på en affisch och sedan omarbeta det till en förklararande text om hur kamelen är anpassad till ett liv i öknen.
A
Läs texterna och titta på bilden.
Visste du detta om kameler? • Kamelen tillhör familjen kameldjur. • Det finns två arter, den baktriska kamelen och dromedaren. • Kamelen har två pucklar medan dromedaren har en. • Kamelen är mycket väl anpassad till ett liv i ökenområden. • Den tål både höga och låga temperaturer. • Den klarar ojämn tillgång på mat och vatten.
Visste du detta om ökenområden? • Ett ökenlandskap består av sand, sten eller klippor. • Det kan vara både platt och bergigt. • Det regnar nästan aldrig, men blåser ofta. • Temperaturen varierar stort mellan dag och natt. • I de flesta öknar steker solen på dagarna. • Nätterna däremot kan vara kalla.
68
Pucklar på ryggen
Näsborrar som
Ett tredje
Tjock päls
Hår i öronen
kan stängas
ögonlock
Kraftig och
läderaktig mun
Hudflikar mellan de två tårna och mjuka stora trampdynor
Långa ben Knäskålar med
hård läderaktig hud
FÖRKLAR ANDE TE XTER
69
B Sök information i olika källor. Skriv stödord. På vilka sätt är kamelen Varför? anpassad för ett liv i öknen? hu v ude t Långa tjocka ögonfransar Ett tredje ögonlock Näsborrar som kan stängas Hår i öronen Kraftig och läderaktig mun
kroppen Pucklar på ryggen Tjock päls
benen och fötterna Knäskålar med hård läderaktig hud Hudflikar mellan de två tårna och mjuka stora trampdynor Långa ben
SA M TA LA
C
Arbeta i par. Använd stödorden i uppgift B och förklara för varandra hur kamelen är anpassad till ett liv i öknen.
70
FÖRKLAR ANDE TE XTER
D
Skriv tillsammans stycket om hur kamelens huvud är anpassat för att klara den torra, sandiga och varma miljön.
Hur klarar kamelen att leva i öknen? Kamelen är et t d jur som är speciellt anpassat för et t liv i stark värme och ex t rem torka.
KOM IHÅG! • Skriv texten i presens. • Använd • Var
ämnesspecifika ord.
tydlig.
FÖRKLAR ANDE TE XTER
71
STEG
4 Skriv en egen förklarande text Det har blivit dags för dig att planera och skriva en förklarande text om anpassning på egen hand.
A
Bestäm vilket djur eller vilken växt du ska skriva om. Ta reda på hur växten eller djuret anpassats till miljön genom att söka information i olika källor. Skriv stödord i tabellen. På vilka sätt är anpassad för ett liv i
Varför? ?
Tips på några spännande djur och växter: isbjörn, fjällripa, påfågelsöga, kameleont, ökenräv, tätört, rafflesia, monstera, welwitschia.
B
Låt en kamrat titta på din planering och ge dig respons.
72
FÖRKLAR ANDE TE XTER
C Skriv din förklarande text. Tänk på vad du har lärt dig på Steg 1, 2 och 3.
Tips! Visa en bild på ditt djur/din växt och förklara hur djuret/växten har anpassats till sin miljö.
D Läs och bedöm din text tillsammans med din lärare.
BEDÖM BR A MYCKE T BR A
ÄTTR AS BE HÖ VE R FÖ RB
IN N E HÅ L L ändig, Innehåller texten nödv information? korrekt och intressant Är källorna angivna? ST R U K T U R d Är informationen samla i olika stycken? g och Finns en tydlig inlednin avslutning? S P RÅKL IG A D R A G orsak/verkan? Finns sambandsord för ika sätt? Börjar meningarna på ol Är ordföljden korrekt?
FÖRKLAR ANDE TE XTER
73
iC
zz
ACK
I ZickZack 6 Skrivrummet, version 2 får du lära dig mer om, återberättande, beskrivande, instruerande, argumenterande,
SKRIVRUMMET
berättande och förklarande texter. Du får repetera vilken struktur och vilka språkliga drag texttyperna har. Genom olika övningar utvecklas dina språkliga förmågor – vad gäller meningsbyggnad, språklig variation, språkriktighet, ord och begrepp samt stavning. Dessa övningar samt det gemensamma skrivandet ger dig de redskap du behöver för att kunna skriva olika typer av texter på egen hand. Du kan känna dig säker på vad som förväntas av dig och vet hur du ska gå till väga. Varje kapitel avslutas med en checklista för bedömning. Utifrån den kan du sätta upp nya mål.
Åk 6
rsion ingår i ve
Återberättande texter Beskrivande texter
2 av
Zi c k Za c k
Förklarande texter
Argumenterande texter
Berättande texter
Instruerande texter
162
B E R ÄT TA N D E T E X T E R