9789152357606 by Smakprov Media AB

iCK

K C A

SK R I VR UM ME T

Karin Fällman-Bajagić Christina Hansson Susan Nieland

Åk

ingår i version

ZickZack SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 38013 , 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Redaktion: Kristina Hoas Projektledning och redaktör: Karin Lönnqvist/Långnäs Bokprojekt Grafisk form och illustration: Feri Fazeli/Fazeli form & illustration, Feri Fazeli/Fazeli form & illustration, förutom illustrationerna på sidan 120: Anette Hedberg/AH Form Bilderedaktör: Susanna Mälarstedt/Sanna Bilder Korrekturläsning: Ulf Ivarsson/Förlagskonsult Tack för värdefulla synpunkter: Christina Briggler med elever, Lillestadsskolan, Växjö ZickZack 5 Skrivrummet, Övningsbok isbn: 978-91-523-5760-6 © 2021 Karin Fällman-Bajagić, Christina Hansson, Susan Nieland och Sanoma Utbildning ab, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen Tryck: Livonia Print, Lettland, 2021

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (också kallat bonus-avtalet) är det att se som ett engångsmaterial och får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Förord Att skriva en text är nästan som att bygga något. Om du till exempel ska bygga ett bord måste du veta vad bordet ska användas till och sedan göra en ritning. På samma sätt är det när du skriver en text. Du måste veta vad det är du ska skriva och varför och sedan göra en planering. När du bygger ett bord väljer du vilket material du ska använda, när du skriver en text väljer du vilka ord du ska använda. Är du snickare sätter du ihop de olika delarna så att bordet blir som du har tänkt dig, är du skribent sätter du ihop orden till meningar och meningarna till stycken, så att texten blir som du har tänkt dig. I den här boken ska du få lära dig att planera och skriva olika typer av texter. Lycka till! Karin Fällman-Bajagi ć Christina Hansson Susan Nieland

c k o ch a Z h c o k ic Z Hej! Vi het e r ä r o ch va r i b o ke n. eh dy ker upp lit ips o ch idéer so m ka n ut Av o ss få r d u s kriver. rd hjälpa dig nä

innehåll

Återberättande texter Senaste nytt

sid. 9

Beskrivande texter

STEG

Vad handlar artikeln om och hur är den uppbyg gd? sid. 10

STEG

Hur skriver man en tidning sar tikel? sid. 18

STEG

Sammanfatta och skriv tillsammans sid. 26

STEG

Skriv en egen tidning sar tikel sid. 30

STEG

Länder i Norden

Deckargåtan sid. 32 STEG

Vad handlar tex ten om och hur är den uppbyg gd? sid. 34 Hur skriver man en beskrivande tex t? sid. 40 Sammanfatta och skriv tillsammans sid. 48 Skriv en egen beskrivande text sid. 52

Deckargåtan sid. 54

Instruerande texter Gott och blandat STEG

sid. 55

Vad handlar receptet om och hur är det uppbyg gt? sid. 56

STEG

Hur skriver man ett recept? sid. 60 Sammanfatta och skriv tillsammans sid. 66 Skriv ett eget recept sid. 70

Deckargåtan sid. 72

sid. 33

Argumenter ande texter

Tyck till STEG 1

STEG 2

STEG 3

STEG 4

sid. 73

Vad handlar in sändaren om och hur är den up pbyg gd? sid. 74 Hur skriver m an en insänd are? sid. 78 Sammanfatta och skriv till sammans sid. 88

Berättande texter

Skriv en egen insändare sid. 92

Deckarg åtan

Superspännande

sid. 94

Vad handlar ber ättelsen om och är den uppbyg gd? sid. 96

STEG 1

STEG 2

xter Förklarande te Vad är orsaken?

sid. 95

Hur skriver man en spännande ber ättelse? sid. 106 Sammanfatta och skriv tillsamm sid. 118

STEG 4

Skriv en egen spännande ber ätte sid. 122

Deckargåtan sid. 126

en om och hur Vad handlar te xt ? sid. 128 är den uppbyg gd en förklarande Hur skriver man te xt? sid. 132

STEG 1

STEG 2

STEG 3

STEG 4

h skriv Sammanfatta oc 138 tillsammans sid. rklara Skriv en egen fö sid. 142

Deckargåtan sid.

146

nde te xt

ans

STEG 3

sid. 127

hur

Min deckarg åta Verk tyg slåd an

sid. 147 sid. 148

lse

Vad tas upp i de olika kapitlen? Återberättande texter senaste nytt steg 1, sid. 10

steg 2, sid. 18

Rubrik

Personliga pronomen (subjekt och objekt)

Ingress

Första och tredje person (berättarperspektiv)

Brödtext

Direkt och indirekt tal

Bildtext

Språkliga knep för att väcka intresse

Journalistens och fotografens namn

Stavning (ä-ljudet)

Källkritik (fakta/åsikt, partisk/opartisk)

Beskrivande texter

länder i norden

steg 1, sid. 34

steg 2, sid. 40

Rubrik

Sambandsord (för jämförelse)

Klassifikation

Adjektiv (komparation)

Stycken

Ämnesspecifika ord (sammansatta ord)

Underrubriker

Stavning (m-ljudet)

Målgrupp Källkritik

Instruerande texter gott och blandat steg 1, sid. 56

steg 2, sid. 60

Rubrik

Sambandsord (för tillägg)

Lista på ingredienser

Kommatering vid uppräkning

Arbetsgång

Adjektiv (bara nödvändiga)

Bara nödvändig information

Verb i recept Förkortningar Stavning (å-ljudet)

Argumenterande texter

Tyck till

steg 1, sid. 74

steg 2, sid. 78

Rubrik

Sambandsord (för orsak/verkan och tillägg)

Bakgrund

Språkliga knep för att påverka

Åsikt

Synonymer (till tycker)

Argument

Stavning (u/ö och i/y)

Sammanfattning Källkritik

Berättande texter

superspännande

steg 1, sid. 96

steg 2, sid. 106

Rubrik

Sambandsord (för olika syften)

Inledning

Enkla, sammansatta och komplexa meningar

Händelser

Prepositioner

Problem

Adverb

Upplösning

Miljöbeskrivningar

Avslutning

Beskrivande ord och fraser

Berättarkurva

Liknelser

Sambandsord (för tid)

Stavning (uttal och stavelser)

Inledningar och avslutningar

Förklarande texter vad är orsaken? steg 1, sid. 128

steg 2, sid. 132

Rubrik

Sambandsord (för tid och orsak/verkan)

Definition

Huvudsats och bisats

Förklaring

Ämnesspecifika ord

Sammanfattning

Stavning (grundord och släktord)

Bilder Rätt ordning

Deckargåtan På de sidor som ser ut så här ska du få vara med om att lösa ett brott och skriva en deckargåta om det. Brottet kommer att begås i Tore Petterssons affär, men vilket brott som ska begås i just din deckargåta bestämmer du. Din berättelse kommer inte att likna någon annans, men idéerna till den kan du bygga upp tillsammans med dina klasskamrater. Bilderna, ordspråken, frågorna och uppdragen kan också ge dig inspiration.

Fantasi är konsten att se sådant som ännu inte finns. • Vilket brott kommer att begås? På vilka sätt kommer de olika personerna att bete sig misstänkt? Vem är egentligen skyldig? Hur kommer den skyldiga att avslöjas?

U P PD R A G

ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

men från il f å p e d a titt t endast n t e a s li e o s p e r d ä e N eran kund m a k s e n u n de r g ik in t n u k b i e n överva ade varit in h r e n o s r e sex p begicks. t e t t o r b å den tid d rig när du lu k e t li r a ntasi och v a f in d d n Anvä argåta. k c e d in d hittar på

Återberättande texter SENASTE NYTT

mål

Att du på egen hand ska kunna skriva en återberättande text (en tidningsartikel) om ett försvinnande.

h ur?

På STEG 1 ska ni få läsa en tidningsartikel och lära er hur en sådan text är strukturerad och vad den kan ha för innehåll. Dessutom ska ni få träna källkritik genom att kontrollera om informationen är korrekt, avgöra om den är partisk eller opartisk samt vad som är fakta och vad som är åsikt. På STEG 2 ska ni få lära er vilka språkliga drag som är typiska för en återberättande text. Dessutom ska ni få arbeta med språkliga knep för att väcka intresse och ä-ljudet. På STEG 3 ska ni tillsammans med er lärare använda det ni lärt er för att bedöma några elevtexter. Sedan ska ni med stöd av er lärare planera, formulera och skriva delar av en tidningsartikel. På STEG 4 ska du på egen hand planera och skriva en tidningsartikel. Med hjälp av en checklista ska ni bedöma era texter.

Vad handlar artikeln om och hur är den uppbyggd? En tidningsartikel återger något som har hänt och består ofta av rubrik, ingress, brödtext, bild med bildtext samt journalistens och fotografens namn.

Läs artikeln och markera de olika delarna.

Full fart bakåt – på tidsresa med farmor Under höstlovet pågick en rad aktiviteter på museer runt om i Sverige. Vi besökte Gamla Uppsala museum för att se vad de hade hittat på. Här kunde vi följa historien under 2000 år, fick vi reda på av Mattias, som var på museet tillsammans med sin farmor.

– Vi har varit på tidsresa till järnåldern och farmor tyckte att det var läskigt, berättar Mattias glatt.

Foto: Mats Wilhelm

STEG

På Gamla Uppsala museum är det möjligt att använda olika digitala hjälpmedel för att ta sig tillbaka till 600-talet. Vi provade och fick med hjälp av en surfplatta vandra

Gravhögar i Gamla Uppsala.

omkring i Gamla Uppsala och se hur det såg ut

Att det var spännande förstod vi också av

där för cirka 1400 år sedan. När vi förflyttade

Mattias farmor. Hon berättade att det var

oss kunde vi samtidigt se på skärmen hur det

fantastiskt att kunna stå uppe på en kulle

såg ut på järnåldern just där vi var.

och se hur Gamla Uppsala såg ut för mer än

– Det som var roligast, säger Mattias,

1300 år sedan.

var uppdragen vi fick. Vi kunde till exempel

Mattias skrattade och berättade att hans

med hjälp av våra mobiltelefoner gräva efter

farmor inte hade kunnat låta bli att röra sig

skatter. Jag hittade alla, men farmor visste

när hon använde handkontrollen.

inte hur hon skulle göra. Hon hittade den

– Jag var nästan tvungen att hålla i henne.

sista när jag hjälpte henne.

På frågan vad som var bäst med dagen

Mattias berättade också att det häftigaste

svarade Mattias vr-glasögonen. Farmor sa

var att de inne i museet fick sätta på sig vr-

att det var att hon fick uppleva allt detta

glasögon. Med hjälp av en handkontroll

tillsammans med sitt barnbarn.

kunde de sedan gå runt i Gamla Uppsala,

som det såg ut cirka år 650 e.v.t.* * enligt vår tideräkning

ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R



Christina Hansson

För att du ska kunna bedöma om en artikel är intressant och trovärdig behöver du fundera över några olika frågor.

Svara på frågorna. 1. Vem är texten skriven för?

Ve m?

2. Vad är syftet med texten?

Va r ? När?

3. Vad i artikeln ska fånga läsarens intresse?

4. Ger ingressen svar på frågorna vem, var, när, och vad? Vem?

Var?

När?

Vad?

5. Vad har journalisten gjort för att artikeln ska kännas personlig?

KÄ LL KR IT IK

6. Välj två uppgifter och kontrollera dem. Sök på Gamla Uppsala museum.

stämmer stämmer inte

ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

I en tidningsartikel är rubriken mycket viktig. Det är den som ska skapa intresse. Ingressen är också viktig. Den ska få läsaren att vilja läsa hela artikeln.

C 1.

Läs rubrikerna och ingresserna. Vilken rubrik passar till vilken ingress?

Hjälte hjälper hjortkalv

3. Griskris 5.

Ovädret närmar sig

Haja, vilket napp

Banan på banan fällde favorit

En given seger blev ett platt fall när Oskar Berg precis efter starten halkade på ett bananskal.

Det kan bli brist på julskinka i år meddelar grisuppfödarnas riksorganisation. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många grisar i landet.

En 11-årig pojkes modiga insats räddade på onsdagen livet på en hjortkalv. Kalven hade fastnat i leran i ett dike och kunde inte komma upp.

Rupert, 51, hade väntat på napp i timmar. Han var på en fisketur utanför Englands sydkust när linan plötsligt spändes. Rupert drogs iväg med båten nästan 800 meter. Fisken som han sedan drog upp i båten var en haj på nästan två meter.

Det oväder som under söndagen drog fram över norra Tyskland närmar sig nu Skåne med full kraft. Vindarna kan komma att nå orkanstyrka och SMHI varnar för stora regnmängder. Alla uppmanas att hålla sig inomhus, om det är möjligt.

SA M TA LA

D Diskutera med en kamrat. Vad är det som gör rubrikerna intressanta? Ger

ingresserna svar på frågorna vem, var, när och vad? Stämmer innehåll och rubrik överens? 12

ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

Läs rubriken och brödtexten. Skriv sedan ingressen och bildtexten.

Kompis på flaska

En solig sommardag stoppade Anna

Sedan dess har flickorna haft

en liten lapp i en flaska. På lappen

kontakt med varandra dagligen. De

hade hon skrivit sitt namn och sitt

gillar samma saker och har samma

telefonnummer. Flaskan kastade hon

intressen.

i havet utanför Sundsvall.

För Nyhetsmagasinets reporter

För två månader sen, efter tre år i

berättar Lina att hon och Anna ska

havet, blev flaskan upplockad av Lina

träffas på sommarlovet, när Lina ska

Eriksson. Lina bor i Kalmar och var ute

åka till sin mormor, som bor några mil

vid havet med sin klass på en städdag.

från Sundsvall. 

Yousef Karaki

De skulle plocka skräp och se till att det blev rent och fint där. När Lina gick längs stranden såg hon flaskan och tog upp den. Då fick hon syn på papperslappen och lyckades peta ut den med en pinne. – Jag tog upp mobilen och ringde direkt, berättar Lina för Nyhets

Foto: Matheisli Willy

magasinet. Anna blev jätteglad och vi pratade en lång stund.

ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

En tidningsartikel innehåller ofta både fakta och åsikter och det är viktigt att kunna avgöra vad som är vad.

Läs meningarna och markera vad som är fakta och vad som är åsikter. Skriv F för fakta och Å för åsikt. 1. Kyrkan är den högsta byggnaden i staden. 2. Paris är Frankrikes huvudstad. 3. Mozart är den bästa kompositören någonsin. 4. Sommarlovet är alldeles för kort. 5. Idrott och hälsa är det viktigaste ämnet i skolan. 6. Nobeldagen firas den 10 december varje år. 7. Fotboll är en lagsport. 8. Charles Dickens är tidernas bästa författare. 9. Neil Armstrong var den första människan på månen. 10. Turning Torso är Sveriges vackraste byggnad.

Skriv egna meningar med åsikter och fakta. Låt en kamrat skriva F eller Å efter meningarna.

ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

KÄ LL KR IT IK

Allt som står i tidningen är inte sant. Ibland har journalisten gjort ett misstag, ibland har det blivit fel vid tryckningen och ibland kanske skribenten försöker lura läsaren. Läs därför alltid med en källkritisk blick.

H Läs artikeln och markera de fem felen.

En svensk bland kängurur I Albanien lever många arter av rovdjuret känguru. Det finns flera tusen olika arter av detta djur men jättekängurun är den största. En jättekänguru kan hoppa mer än 50 meter långt i ett enda hopp. Veterinär Halil Aslan har just kommit hem från ett års arbete på en farm för skadade kängurur. Han berättar entusiastiskt för oss om sitt arbete med de spännande djuren. Enlig Aslan får kängurur ofta skador på sina korta starka svansar, som de använder som stöd och ibland också för att gripa tag i till exempel träd. När de skadade djuren blivit friska släpps de tillbaka ut i naturen.

Är det rimligt? Behöver jag kolla informationen?

– När man ser dem lyckligt hoppa iväg glömmer man det hårda arbetet och är bara glad, avslutar Halil Aslan denna lilla pratstund.

ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

Artikeln ”Fotbollsmatch på Solskensvallen” innehåller bara fakta. Man säger då att artikeln är opartisk. Reportern håller inte på något av lagen utan rapporterar bara vad som har hänt.

Läs artikeln och svara på frågorna.

Fotbollsmatch på Solskensvallen Det blev Ramstads BK som till slut vann matchen mot IFK Borrestad. Resultatet fastställdes i slutminuterna till 2–1. Redan efter sjutton minuter

inte mycket, men i slutminuterna

sparkade Borrestads Alexander

fick Petter Lund frispark efter att

Berg in 0–1.Kort därefter kvitterade

ha fällts nära motståndarmålet.

Ramstadsspelaren Josef El Hessi.

Ramstadsspelaren satte bollen

Ställningen 1–1 höll hela första

i krysset och avgjorde därmed

halvleken. I andra halvleken hände

matchen. 

1. Var spelades matchen?

2. Vilka lag deltog?

3. Vilket lag vann?

4. Vem gjorde första målet?

ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

Zamora Pettersson

Artikeln ”Fräck filmning gav frispark” handlar om samma match. Reportern håller på IFK Borrestad och det kan man tydligt se i artikeln. Den innehåller både fakta och åsikter. Man säger då att artikeln är partisk.

Stryk under de ord och fraser som visar att reportern är partisk.

Fräck filmning gav frispark Efter att ha kämpat i 90 minuter fick IFK Borrestad lämna Solskens vallen i Ramstad med en svidande förlust i bagaget. Laget hade som vanligt inlett matchen bra och såg

Foto: Andrey Popov

ut att gå mot en solklar seger.

Petter Lund vrider sig av smärta?

Alexander Berg sparkade in 0–1

vred sig i plågor och pekade mot

redan efter sjutton minuter och de

Borrestads stjärnback Ale Jensen.

tillresta Borrestads-supportrarna

Jensen slog oskyldigt ut med

jublade.

händerna men det dömdes ändå

Kort därefter dribblade hemma

frispark.

lagets Josef El Hessi igenom det täta

Det var dödstyst på läktaren

Borrestadsförsvaret. Ställningen

när Lund tog sats och satte bollen

ändrades snabbt till 1–1. Detta

i krysset. En fin frispark, men

resultat stod sig till slutminuterna

resultatet 2–1 kan knappast sägas

när Ramstads Petter Lund skickligt

vara rättvist. Att låtsas bli fälld och

ramlade nära motståndarmålet. Han

låtsas bli skadad ska inte få avgöra

låg kvar på marken en lång stund,

en fotbollsmatch.



Viktoria Bäck

ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

STEG

Hur skriver man en tidningsartikel? För att slippa upprepa namnet på en person eller sak använder man ord som kallas pronomen. Varje morgon tar Pia cykeln till skolan. Hon ställer den i cykelstället vid staketet. personliga pronomen

subjektsform

objektsform

subjektsform

objektsform

jag du han, hon den, det

mig dig honom, henne, den, det

vi ni de

oss er dem

Skriv rätt pronomen i meningarna. 1. Katarina har en katt.

kammar

varje dag.

2. Du och jag är verkligen bästa kompisar.

leker varje dag.

3. Jag fick ett brev från Olle. Kul att

tänker på

4. I morgon kommer mina kusiner.

längtar efter

5. På måndag ska ni till badet.

ska ha badkläder med

6. Pappa hugger ner ett träd.

säger att

7. I går tittade vi på fyra nyfödda valpar. 8. Valparna låg hos sin mamma. 9. Min vän Arvid fyller snart år.

ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

kan rasa. var jättesöta.

vakade över ska ge

en present.

Ibland är det journalisten som berättar och ibland är det den som har upplevt något som i jag-form berättar om händelsen.

B Skriv om brevet så att det istället återger vad Rosa var med om. Se exemplet. Hej, I går hände något fantastiskt. När jag gick förbi bageriet hörde jag ett konstigt ljud från skogen. Det lät som om någon grät. Jag blev lite rädd, men smög försiktigt in i skogen. Plötsligt rasslade det till vid mina fötter. Jag skrek så högt att folk kom springande. Men några meter ifrån mig stannade de och började skratta. Förvånat tittade jag ner mot mina fötter. Där stod en söt liten kattunge. Just då hörde jag en röst som ropade: ”Tusse, Tusse, var är du?” Det var min nya klasskompis Nadja, det var hennes kattunge som hade rymt. Hon blev jätteglad och bjöd mig på glass som hittelön. Hälsningar från Rosa Lager

I går, när Rosa Lager skulle gå till skolan, hörde hon et t

Du måste använda namn och ändra ”jag” till ”hon”.

konstigt l jud f rån skogen.

ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

Man kan återge vad någon har sagt på flera sätt. Antingen som direkt tal, med talstreck, kommatecken och sägeverb, eller som indirekt tal, då man istället berättar vad personen sa. Direkt tal gör att texten känns mer personlig.

Ändra från direkt tal till indirekt eller tvärtom. Se exemplet.

direkt tal

indirekt tal

1. – Jag cyklar till skolan varje dag, säger Anna.

Anna sa at t hon cyklar till skolan varje dag.

Johan berättade att han varit på fotbollscup i Göteborg.

3. – Jag tyckte om att skriva redan som barn, svarar den berömda författaren.

Vittnet berättade att det var två långa, maskerade personer

som sprang iväg.

5. – Vi ska fira med tårta på skolgården, säger skolans rektor. 6.

Chefen sa att kontoret ska vara stängt resten av veckan.

7. – Jag har hört att det finns flera hundra olika kattraser, säger katthemmets föreståndare. 8.

ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

Tränaren för BK Basket sa att den nya spelaren kommer att spela i lagets första match.

Skriv om innehållet i brödtexterna till direkt tal. Skriv både frågor och svar.

Ulrika Berg tog silver i konståkningens europamästerskap Vid EM i konståkning tog Ulrika Berg silvermedalj. Hon gjorde ett fantastiskt bra friåkningsprogram och fick höga poäng av samtlig a domare. Efter medaljutdelningen berättade vår nya stjärna att det här var mer än hon hade vågat drömma om. På vår fråga om det blir nya medaljer svarad e Ulrika att nu skulle hon först njuta av den här framgången.

– Hur känns det? f rågar vår repor ter.

11-åring bestiger Kebnekaise Att vandra och klättra upp på Sveriges högsta fjäll är en tuff utmani ng. I Nikkaluokta träffade vi 11-årig a Jakob som just kommit tillbaka från Kebnekaiseäve ntyret. Jakob berättade att det varit jobbig t men att han inte hade ångrat sig någon gång. Vi frågade vad som hade varit det bästa med turen. Jakob svarade utan att tveka att det var när han stod högst upp på Kebnekaises sydtopp och visste att han hade klarat det.

–

Var det jobbigt?

ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

Ett språkligt knep som ofta används i rubriker är allitteration, vanligtvis ord som börjar med samma ljud, till exempel: Doktor Disa dricker druvsaft. Ett annat sätt är att använda ord med olika betydelser.

Vilken bokstav (vilka bokstäver) ska orden i meningarna börja på om du ska använda allitteration? 1.

usig

ria

3. En 4.

oxer

usig e

evliga

råkar med

ollen.

åglar

laxar

arligt.

öt högt till

uven.

edjeklassare

ampar

Skriv meningar där orden har olika betydelse. Se exemplet. 1. tomten – tomten Tomten gic k rakt över tomten.

2. ren – ren

3. såg – såg

4. stegen – stegen

5. banan – banan

ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

yggt.

Fraser med ord som rimmar drar blickarna till sig. Ordspråk och talesätt som ändrats lite får oss också att stanna upp och fundera. Sådana knep används ofta i rubriker.

Skriv färdigt rubrikerna genom att lägga till ett ord som rimmar. Se exemplet.

1. Liten gris orsakar

kris

2. Amerikanska stjärnor blir Lucias 3. Laget som inte tappar

4. Vår häst är H

Här har man lekt med ordspråk. Hur ska ordspråken egentligen vara? 1. Liten bil välter stort lass.

2. Tala är silver, vinna är guld.

Här har man använt sig av talesätt. Vad menar man egentligen? 1. Nu har Persson satt sin sista potatis i A-laget.

2. Emily föll pladask för den nya killen.

ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

Läs ingresserna och hitta på rubriker som väcker intresse. 1. En avbytare, Niklas Skog, kunde på fredagskvällen fixa segern till IFK Bästeby. När Skog kom in på planen i slutminuterna tog det bara 30 sekunder innan han kunde sparka in 3–2 till hemmalaget.

2. Polisen gjorde på måndagsmorgonen ett tillslag mot cyklister utan lyse. Under den mörka januarimorgonen fick över 50 personer känna på att det kostar 800 kronor att cykla utan lyse i mörker.

3. Applåderna och jublet ville aldrig tystna när Idolstjärnan framträdde på Stora torget i lördags. Det blev tre extranummer innan publiken till slut gav sig och gick hem.

Tänk på de olika språkliga knepen.

4. Anna Sarri har saknat sin tvillingbror ända sen han plötsligt försvann för åtta år sen. På onsdagskvällen återförenades de två, sedan Anna efterlyst sin bror på Facebook.

ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

Ä-ljudet kan stavas med ä och e. Låter ä-ljudet som i alfabetet stavas det med ä, men om ä-ljudet är kort är det lite knepigare. Då kan det ibland stavas med e och ibland med ä. Vilket som är rätt måste du bara lära dig.

Här saknas ord med långt ä-ljud. Skriv orden på rätt plats i meningarna. 1. I skolan får man 2. Han 3. En 4. Hon bor 5. Jag halkade på en

bräda räv bär rä kna kär rädisa läser k nä lära nära

sig om en listig är en grönsak och inte ett den hon håller och slog mitt

Alla de här orden har kort ä-ljud. Skriv meningar med dem. 1. egg 2. ägg 3. vecka 4. väcka 5. verk 6. värk 7. en 8. än 9. best 10. bäst ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

STEG

Sammanfatta och skriv tillsammans Två elever har skrivit om katten Pelle, som varit försvunnen men nu har hittat hem. Använd det ni lärt er om struktur och språkliga drag i artiklar när ni bedömer texterna.

Läs texterna på nästa sida och bedöm dem sedan i checklistan. Använd två olika färger.

BEDÖM E HÅLL STR UK T U R O C H INN Hur bra är …? till läsning?) de r ka oc (L na er ik br ru 1. fattar 2. ingresserna (Samman

BR A MYCKE T BR A

de artikeln?)

det detaljer/ 3. brödtexterna (Finns sikter?) kommentarer? Fakta/å S PRÅKLIGA D RAG rättade i preteritum? be er åt na er xt te r Ä 1. 2. Används direkt tal? 3. Används indirekt ta

onomen? 4. Används namn och pr

ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

ÄTTR AS BE HÖ VE R FÖ RB

JA N

Katten heter Pelle I lördags kom katten Pelle hem till sin familj i Eskilstuna. Alla blev jätteglada och Pelle fick jättegod mat och alla klappade honom. – I går kom vår katt hem igen, berättar Sara Olsson. Vi var på semester och vi badade vid Österlen och katten smet och försvann och vi blev jätteledsna. Katten heter Pelle och när han kom hem igen fick han strömming och färska räkor och mjölk. Familjen bor i Eskilstuna och det är ganska långt från Österlen. När pappan öppnade dörren satt Pelle där och väntade.

Katt va nd rade 50 mil

e under månader sen. Det händ sju r fö e ar äg a sin n frå i Eskilstuna. Katten Pelle försvann Pelle utanför deras dörr tt sa gs da lör i en M e. en semesterresa i Skån ge r på semester i södra Sveri va De . lle Pe tt ka sin e ad Olsson förlor packade ur Det var i juli som familjen att bada. Medan familjen för len ter Ös på d an str de och hade stannat vid en pna bildörren. Han rusa öp n de m no ge ut e ad pp mus och ho ade bilen fick Pelle syn på en ade hela dagen och stann let n ilje m Fa n. ne un sv var sedan för iväg längs stranden och sin katt. en kunde ändå inte hitta m n, tse pla på tra ex ttern i familjen. gn två dy inte göra mer, berättar do e nd ku vi en m a, sn led – Naturligtvis var vi rjde sin katt. Pelle. Familjen åkte hem och sö mskt som kunde ha hänt he t all på e kt tän Vi . k tid – Det var en hemsk skulle hämta tidningen fic or kt Vi a pp pa r Nä t. kle ffade mira Men i lördags morse inträ t vid ytterdörren. la han syn på Pelle som sat sson. Jag var så glad och he Ol r kto Vi er säg in, m no tog med ho – Jag lyfte upp honom och Hur familjen jublade. Österlen och Eskilstuna. an ell m n ile m 50 ka cir tagit sig de På egen hand hade Pelle n förstå.  Jonny Lager han kunde hitta kan inge ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

Nu vet ni hur en tidningsartikel är uppbyggd och vilka språkliga drag ni ska använda när ni själva ska skriva en sådan text. Först ska ni få öva tillsammans med er lärare.

Titta på de anteckningar som en reporter på plats har skrivit.

Tra mpa n n e r ä f f la y ke I n b ro t t i c la r sa kn a s k y c l a t Et t 3 0 t Tisdag n at n I nga vitt n e t o rlju d o m e d r ö h G ra n n e ike n s äga re t u b v a s e p t ä c kt St ö lde n up st a n t o m ä n n le a k lo Lager en a n u p p b r ut id s k a b å p Dö r r st ö lde r e d n a n k li a Mång is sa spå r v t a r k ä s Po lise n ha r

SA M TA LA

Arbeta tillsammans med en kamrat och försök tyda anteckningarna. Vad har hänt? Var har det hänt? När hände det? Vilka handlar det om? Vilka frågor skulle ni vilja ställa till affärens ägare, polisen och grannen? 28

ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

Skriv tillsammans det som saknas i artikeln om inbrottet. RUBRIK

INGRESS

BRÖDTEXT

När Rikard Andersson kom till sin butik Trampan tidigt i onsdags morse upptäckte han att dörren på baksidan var uppbruten. – , berättar han. På vår fråga vilka cyklar som hade stulits svarade Rikard: – Bara de nya, jag säljer även begagnade cyklar, men de var alla kvar. Polisen har knackat dörr i grannskapet för att höra om det finns några vittnen till inbrottet. En granne meddelade att han vaknat vid tvåtiden på natten av att han hörde motorljud. – , berättar grannen. Polisen har säkrat vissa spår, bland annat tydliga däckspår efter en tung lastbil samt ett par arbetshandskar som någon tappat inne i lagerlokalen. Allmänheten uppmanas att rapportera till polisen om de sett eller hört något ovanligt i tisdags natt. ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

STEG

Skriv en egen tidningsartikel Det har blivit dags för dig att planera och skriva en artikel på egen hand.

A Läs igenom reporterns anteckningar och försök skapa dig en bild av vad som hänt. n m å n d a g m o rg o se il v g in r å 5 rsko la S o lba cke n s fö Utfly kt Plo cka bä r t re v ux n a k Fe mt o n ba rn , e ät a mat sä c ll u sk n a m r ä n ades n 5-å ringe n sa k drag St o rt po lispå e n pa r k b ä n k å p e d n a v so välle n Hittades på k 10 sept e mbe r

Planera din artikel. Tänk på den som en glasstrut.

Rubriken bör locka till läsning och samtidigt ge en aning om vad artikeln handlar om.

Ingressen ska ge svar på frågorna vem, var, vad och när.

Brödtexten ska fördjupa och fylla på med detaljer. Det viktigaste ska

ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

komma först.

Låt en kamrat titta på din planering och ge dig respons.

Skriv din artikel. Tänk på vad du har lärt dig om tidningsartiklar.

la rn a k i t r a äs Tips! L a ndra. r fö r va isera sedan t Drama vjuer so m r de inte innan ni s g jorde a artiklar. r s k re v e

Läs och bedöm din text tillsammans med din lärare.

BEDÖM IN N E HÅL L H C O R U T K U R ST MYCKE T ? Hur bra är …

A BR A BR

B E H Ö VE R

F Ö R BÄTT

R AS

1. rubriken

2. ingressen 3. brödtexten AG S PRÅKLIGA D R ad i preteritum? t ät er b er åt en t 1. Är tex

NE J JA

tal? 2. Används direkt t tal? 3. Används indirek m 4. Används prono

en?

ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

zz zz

ACK

iCK

ACK

berättande och förklarande texter. Du får lära dig vilken struktur och vilka språkliga drag de olika texttyperna har. Genom olika övningar utvecklas dina språkliga förmågor – vad gäller meningsbyggnad, språklig variation, språkriktighet, ord och begrepp samt stavning. Dessa övningar samt det gemensamma skrivandet ger dig de redskap du behöver för att kunna skriva olika typer av texter på egen hand. Du kan känna dig säker på vad som förväntas av dig och vet hur du ska gå till väga. Varje kapitel avslutas med en checklista för bedömning. Utifrån den kan du sätta upp nya mål.

SKRIVRUMMET

I ZickZack 5 Skrivrummet får du kunskap om olika texttyper – återberättande, beskrivande, instruerande, argumenterande,

Åk 5