9789152357576

CK

z

zz

K

iCK

K C A

SK R I VR UM ME T

Karin Fällman-Bajagić Christina Hansson Susan Nieland

4

Åk

ingår i version

2

ZickZack SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Redaktion: Kristina Hoas Projektledning och redaktör: Karin Lönnqvist/Långnäs Bokprojekt Grafisk form och illustration: Feri Fazeli/Fazeli form & illustration, förutom illustrationerna på sidan 65: Anette Hedberg/AH Form Bilderedaktör: Susanna Mälarstedt/Sanna Bilder Korrekturläsning: Ulf Ivarsson/Förlagskonsult Tack för värdefulla synpunkter: Christina Briggler med elever, Lillestadsskolan, Växjö ZickZack 4 Skrivrummet, Övningsbok isbn: 978-91-523-5757-6 © 2021 Karin Fällman-Bajagić, Christina Hansson, Susan Nieland och Sanoma Utbildning ab, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen Tryck: Livonia Print, Lettland, 2021

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (också kallat bonus-avtalet) är det att se som ett engångsmaterial och får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Förord Att skriva en text är nästan som att bygga något. Om du till exempel ska bygga ett bord måste du veta vad bordet ska användas till och sedan göra en ritning.

På samma sätt är det när du skriver en text. Du måste veta vad det är du ska skriva och varför och sedan göra en planering.

När du bygger ett bord väljer du vilket material du ska använda, när du skriver en text väljer du vilka ord du ska använda. Är du snickare sätter du ihop de olika delarna så att bordet blir som du har tänkt dig, är du skribent sätter du ihop orden till meningar och meningarna till stycken, så att texten blir som du har tänkt dig.

I den här boken ska du få lära dig att planera och skriva olika typer av texter.

Lycka till!

Karin Fällman-Bajagi ć Christina Hansson Susan Nieland

c k o ch a Z h c o k ic Z Hej! Vi het e r ä r o ch va r i b o ke n. eh dy ker upp lit fo rmatio n , tips o ch u in Av o ss få r d jälpa dig nä r du s kriver. nh idéer so m ka

innehåll

Återberättande texter Dag ar jag minns STEG

sid. 9

Beskrivande texter

1

Vad handlar tex ten om och hur är den uppbyg gd? sid. 10

2

e Hur skriver man en återberättand tex t? sid. 20

STEG

1

ans Sammanfatta och skriv tillsamm sid. 28

STEG

2

Skriv en egen återberättande text sid. 32

STEG

3

STEG

STEG

STEG

3

4

Djur i fjällen

Viking aresan sid. 34 STEG

4

sid. 35

Vad handlar tex ten om och hur är den uppbyg gd? sid. 36 Hur skriver man en beskrivande tex t? sid. 42 Sammanfatta och skriv tillsammans sid. 48 Skriv en egen beskrivande tex t sid. 52

Viking aresan sid. 54

Instruerande texter Hur gör man?

STEG

sid. 55

Vad handlar texten om och hur är den uppbyg gd? sid. 56

1

STEG

2

Hur skriver man en instruerande text? sid. 62

STEG

3

Sammanfatta och skriv tillsammans sid. 66

STEG

4

Skriv en egen instruerande text sid. 68

Viking aresan sid. 70

Argumenter ande texter

Kan du locka STEG 1

STEG 2

STEG 3

STEG 4

med reklam?

sid

. 71 Vad handlar te xten om och h ur är den uppbyg gd? si d. 72

Hur skriver m an en arg umen terande te xt (en annon s) ? sid. 76 Sammanfatta och skriv till sa mmans sid. 84 Skriv en egen arg umentera nde te xt (en annons) si d. 88

V iking aresan

sid. 90

Berättande texter Vad handlar tex ten om och hur är den uppbyg gd? sid. 92

STEG 1

STEG 2

xter Förklarande te Hur fungerar det?

STEG 1

STEG 2

STEG 3

STEG 4

Hur skriver man en ber ättande tex sid. 98

STEG 3

Sammanfatta och skriv tillsamm sid. 108

STEG 4

Skriv en egen ber ättande tex t sid. 114

Viking aresan sid. 118

sid. 119

en om och hur är Vad handlar te xt sid. 120 den uppbyg gd? en förklarande Hur skriver man te xt? sid. 128

h skriv Sammanfatta oc 134 tillsammans sid. rande te xt riv en egen förkla

Sk sid. 140

Viking aresan sid.

sid. 91

I fablernas värld

142

Min viking are

sa

sid. 143

t?

ans

Vad tas upp i de olika kapitlen? Återberättande texter dagar jag minns steg 1, sid. 10

steg 2, sid. 20

Rubrik

Verb i preteritum

Inledning

Substantiv (singular och plural)

Händelser

Personliga pronomen

Avslutning

Synonymer

Källkritik

Stavning (j-ljudet)

Kronologisk ordning Sambandsord Detaljer och kommentarer

Beskrivande texter

djur i fjällen

steg 1, sid. 36

steg 2, sid. 42

Rubrik

Verb i presens

Klassifikation

Adjektiv

Stycken

Kommatering (uppräkning)

Ämnesspecifika ord

Tydliga och exakta verb

Källkritik

Stavning (stavelser)

Instruerande texter hur gör man? steg 1, sid. 56

steg 2, sid. 62

Rubrik

Verb i imperativ

Materiallista

Substantiv (obestämd och bestämd form)

Arbetsgång

Sammansatta ord

Bilder

Stavning (sj-ljudet)

Ordningsföljd

Argumenterande texter

kan du locka med reklam?

steg 1, sid. 72

steg 2, sid. 76

Källkritik

Verb i imperativ

Namn

Adjektiv (komparation)

Bild

Allitteration

Erbjudande

Motsatser

Lockande språk

Stavning (dubbelteckning)

Information Kommentarer

Berättande texter

i fablernas värld

steg 1, sid. 92

steg 2, sid. 98

Rubrik

Verb i preteritum

Inledning

Sägeverb

Händelser

Dialoger (repliker)

Problem

Liknelser

Upplösning

Stavning (tj-ljudet)

Sensmoral Kronologisk ordning Sambandsord

Förklarande texter hur fungerar det? steg 1, sid. 120

steg 2, sid. 128

Rubrik

Sambandsord

Definition

Verb i presens

Förklaring

Ämnesspecifika ord

Sammanfattning

Stavning (sammansatta ord)

Bilder Rätt ordning

STEG

1

Vikingaresan På de sidor som ser ut så här ska du få vara med om ett äventyr, en vikingaresa.

Ditt äventyr kommer inte att likna någon annans, men resan kommer du att göra tillsammans med dina klasskamrater. Resan går till vikingatiden, så du kan använda allt du redan kan eller kommer att få lära dig om den tidsepoken när du gör dina uppdrag. Varje uppdrag kommer att ge dig inspiration till vad som sedan kommer att hända i just din berättelse.

ö t

m

…

a X

Vä rlde n ä r full s e nt a l s t i n g u t v a d so m e n ku ng a l g så k a n d u s e d i g o m k ri n g .

kF

OÅ …

Sd p

y

Z

g rrr

U P PD R A G

8

n är din a s e r å p ig t a m ed d a. M e n n a n k s e p u h d c a o d De t e n plus papper sonerna p a k s n u k fantasi, din na är inte något per n er till, pe n kä n papper o ch r att möta på resan m å st e u d e å m S m . o n k e u so m d vikingatid å p r A nvä n d e v ! le t e e d d e t m o in s efter da. Glö m m ö g a n r e gen ser. k in a s r ä e n d h a c ll o å h d u b ehö ve r r ä n a r a b de m

ÅT E R B E R ÄT TA N D E T E X T E R

Förklarande texter HUR FUNGERAR DET?

mål

Att du på egen hand ska kunna skriva en förklarande text om vattnets faser.

h ur?

På STEG 1 ska ni få läsa en förklarande text och lära er hur en sådan text är strukturerad och vad den kan ha för innehåll. Dessutom ska ni få träna källkritik genom att jämföra olika källors texter.

På STEG 2 ska ni få lära er vilka språkliga drag som är typiska för en förklarande text.

Dessutom ska ni få arbeta med ämnesspecifika ord och stavning av sammansatta ord.

På STEG 3 ska ni tillsammans med er lärare använda det ni lärt er för att bedöma några elevtexter. Sedan ska ni med stöd av er lärare söka information, planera, formulera och skriva delar av en förklarande text.

På STEG 4 ska du på egen hand planera och skriva en förklarande text.

Med hjälp av en checklista ska ni bedöma texterna.

FÖRKLAR ANDE TE XTER

119

STEG

1

Vad förklarar texten och hur är den uppbyggd?

I en förklarande text är rubriken ofta en fråga eller ett påstående. Texten börjar med en definition som talar om vad det är man vill förklara. Därefter kommer förklaringen och slutligen en avslutande sammanfattning. Man använder ofta bilder när man vill förklara något.

A Rub rik

Skriv det färgade orden på rätt plats i texten. Se exemplet.

Hur fungerar vattnets kretslopp?

Det vatten som finns på jorden i dag är detsamma som fanns på jorden för fyra miljarder år sedan, och det är samma vatten som kommer att finnas på jorden i framtiden. Vattnets kretslopp förklarar hur vattnet cirkulerar. Så här går det till om naturen får sköta sig själv:

1. När solen lyser på vattnet i hav, sjöar och floder stiger temperaturen på vattenytan.

2. Värmen gör att vattendroppar av­ dunstar och blir till en gas som kallas vattenånga.

3. Eftersom varm luft är lättare än kall luft så stiger vattenångan uppåt. Ju högre upp i atmos­fären man kommer, desto kallare blir det.

4. Kylan gör att vattenångan kon­­dens­ erar och blir till vatten­droppar, som samlas i moln. Ju fler vattendroppar det blir i molnen, desto tyngre blir de.

120

FÖRKLAR ANDE TE XTER

5. Till slut faller vattendropparna mot jorden som nederbörd, i form av regn, hagel eller snö.

6. På jorden samlas det mesta av neder­ börden upp i hav, sjöar och floder.

7. Om nederbörden faller på marken tas den om hand av växter, sipprar ner i grundvattnet eller rinner i bäckar och åar mot större vatten.

8. Av den nederbörd som faller på glaciärer fryser det mesta till is. En del smälter och rinner mot havet.

Oavsett var nederbörden faller så är vattnet nu tillbaka på jorden och kan åter värmas upp av solen, avdunsta, kondensera, samlas upp osv. Om och om igen i ett evigt kretslopp.

KÄ LL KR IT IK

B

Sök i böcker och på internet. Stämmer förklaringen av vattnets kretslopp överens med andra förklaringar? Om inte, vilken är skillnaden?

FÖRKLAR ANDE TE XTER

12 1

Rubriken i förklarande texter är ofta en fråga, till exempel: Hur fungerar vattnets kretslopp? Rubriken kan också vara ett påstående, till exempel: Inget liv utan sol.

C

Läs texterna och skriv passande rubriker till dem.

lar som Sverige. De flesta av dem är flyt tfåg Det finns nästan 400 fågelar ter i kallas ten. De fåglar som stannar i Sverige flyt tar till varmare klimat på hös stannfåglar.

När föda, tar slut måste fåglarna flyt ta.

Då insekterna, som är flyt tfåglarnas att det är ren sjunker känner fåglarna på sig dagarna blir kor tare och temperatu elar ter de har ”en inre klocka”. En del fåg dags att flyt ta. Man brukar säga att an andra stannar i norra Tyskland. kan flyt ta ända till södra Afrika med de mycket, för att på så sätt lagra fett Innan fåglarna flyt tar norrut igen äter flyt ten tillbaka till Sverige. i kroppen inför den ansträngande

En del träd kan bli mycket gamla. En ek till exempel kan bli upp till 600 år gammal.

Då slutar den växa. Det finns olika sätt att ta reda på hur gammalt ett träd är.

Ett sätt är att ta reda på det efter att trädet har huggits ner. På en avsågad

trädstam kan man se ringar, så kallade tillväxtringar eller årsringar. De ringarna

kan man räkna om man vill få reda på hur gammalt trädet är.

En del ringar är ljusa och andra är mörka. De ljusa ringarna bildas på våren då

tillväxten är snabbare, eftersom trädet får mycket näring och ljus då. De mörka

ringarna bildas under de mörka årstiderna när tillväxten är långsam, eftersom trädet

varken får tillräckligt med ljus eller näring då.

Ett annat sätt är att borra ett litet hål i stammen med en så kallad navare. Då

får man ut en långsmal träcylinder ur stammen. Därefter räknar man årsringarna

på cylindern.

12 2

FÖRKLAR ANDE TE XTER

En förklarande text inleds med en definition av det som ska förklaras. Det är bra om man då använder ord som är specifika för ämnet. Det är till exempel bättre att skriva pedaler än trampor när man ska förklara hur en cykel fungerar.

D

Skriv korta definitioner till rubrikerna. Använd orden inom parentes.

1. Så fungerar en cykel (fordon, hjul, pedaler, styre, drivs med fötterna) En cykel är

2. Hur fungerar ett timglas? (glas, smal på mitten, sand, mäter tiden) Ett timglas är

3. Hur fungerar en vattenpistol? (leksak, fylls med, vatten, avfyrar, vatten­ stråle, vattenkrig) En vattenpistol är

FÖRKLAR ANDE TE XTER

123

För att förklara hur något går till eller fungerar används ofta en serie med bilder.

E

Här ser du bilder som förklarar hur man återvinner glas. Numrera bilderna i den ordning de ska vara.

F Tycker du att bilderna räcker som förklaring eller behöver man skriva något också? Vad i så fall?

12 4

FÖRKLAR ANDE TE XTER

För att man ska förstå en förklarande text är det viktigt att styckena kommer i rätt ordning.

G

Här har styckena kommit i fel ordning. Numrera dem så att de kommer i rätt ordning.

Hu r bi ld as is ta pp ar?

När det snöar lägger sig snön på

taken som tjocka täcken. Eftersom

det är varmt inne i husen och en

del av värmen tränger ut genom

taket så börjar den snö som ligger

närmast taket att smälta. Vattnet

rinner nerför taken under snön.

ande s av rinn a d il b r istappa ckså kan de o Ef tersom å s n e t t va ttnet ppande r, där va eller dro la n n u t h r rottor oc är u n de bildas i g a t ur e n r e p m e r o ch t t app ar dr o p p a ll kan is a f n e t t en i v a ioder. noll. Äv alla per k t ig ld n de r v ä å f r ån bildas u inner d r r e ll e r da n dr o p p a y s er s e r f Vat tnet h c o nar och ste klippor eny tan. når vat t t e d n a till is inn

Om det är minusgrader ute så fryser en del av vattnet till is medan det rinner ner från takkanterna. På så sätt bildas små istappar.

mål etsig t före p s t g n lå tt re En istapp ä frusit till is atten som v v a ts a d som bil r vintern nnit. På vå ru t e d n e under tid a från p a r h ä ng p ta is a ft s e r man o hustaken.

xa så rtsätter at t vä Istapparna fo n och s snö på take länge det finn e kan t håller i sig. D det kalla vädre a och a meter lång ibland bli fler kor ra för männis fa en å d är eb inn dem. som går under

FÖRKLAR ANDE TE XTER

125

Förklarande texter illustreras ofta med bilder som gör det lättare att förstå.

H

Läs texten och fundera på vilka bilder som skulle kunna underlätta förståelsen. Rita enkla bilder i rutorna på nästa sida. Se exemplet.

Så o d la r m a n h o n u n g

nniskorna och det har använts av mä el ed sm ng tni sö ett är Honung nung behövs bin. i alla tider. För att få ho a bikupor. Bi ld 1 egen honung kan skaff Den som vill producera tals sexkantiga Bi ld 2 n in vaxkakor med tusen ma r tte sä a up bik rje va I celler.

ngen. Där ska hon akan är till för bidrottni Cellerna i mitten av vaxk i utkanten av a bin kan födas. Cellerna ny att så g äg a sin ga läg arbetsbina den sockerlösning som av g rin va för för till är vaxkakan mmor. ik vätska som finns i blo gör av nektar, en sockerr en, som är n blommorna med munn frå r kta ne r ge su ina Arbetsb onungsmagen” Nektarn omvandlas i ”h formad som ett sugrör. till en sockerlösning. sprutar ut tillbaka till kupan och a bin r ge fly l ful är n När mage er flyger de mellan llerna. Hundratals gång lösningen i de tomma ce . blommorna och bikupan raturen i r husbina till att tempe se rna lle ce lt fyl a bin När arbets ckerlösningen rmen gör att vattnet i so bikupan är den rätta. Vä sedan med lock r honung. Cellerna täcks bli ar kv h oc , tar ns du av av vax.

nung från bikup Biodlaren kan hämta ho en sommar.

126

FÖRKLAR ANDE TE XTER

an flera gånger under

Bi ld 3

Bi ld 4

Bi ld 5

Bi ld 6

1

2

3

4

5

6

n h ä r n s ke e d a r a t t kl a h ö v e r d u k a r ö F e n be i a n dra t f i g p er up å b i l d i nt e r n e t . p a t t it l e r på l e r e bö ck

FÖRKLAR ANDE TE XTER

12 7

STEG

2

Hur skriver man en förklarande text?

När man ska förklara varför något händer eller hur något fungerar behövs sambandsord för tid och för orsak/verkan.

A

tid

orsak/verkan

när, ibland, sedan, ofta, efter några dagar

eftersom, för att, därför, på grund av, på så sätt, det är orsaken till

Läs texten och stryk under alla sambandsord.

E n m yg g a s l i v sc y

ke l

En mygga utvec klas under fyra stadier i sitt li stadierna är äg v. De fyra olika g, larv, puppa och färdig myg ga.

Honan behöver proteinet i leva nd e va re lsers blod för äggen ska kunn at t a ut vecklas. P å grund av det För at t äggen suger hon blo d. inte ska skad as läggs de of ta i stillaståen vatten. De läg de gs i stora gru pper och kan överleva i fler innan de kläc a år ks.

När äggen kläc ks utvecklas la rverna. Ef ters lever under va om larverna ttenytan så har de andningsrör upp ovanför va som de sticke r ttenytan.

Larverna spin ner sedan in si g och blir pup lever ock så por. Pupporna under vatten ytan, och dä rf ör har även andningsrör. de Ef ter några dag ar spricker pup porna och på de färdiga myg så sätt kan gorna komma ut.

Som ”vuxna” lever myggorn a bara några under den tid veckor, men en kan de orsa ka mycket bes vär för djur oc människor. h

12 8

FÖRKLAR ANDE TE XTER

B

Välj bland sambandsorden och skriv dem på rätt plats i texten.

Varf ör ökar anta let älgo lycko r på våre n? inträffar fler än 4 000 olyckor där fordon krockar med älgar. Flest olyckor inträffar på hösten under

det gör

älgjakten

därför

flera människor och hundar finns i skogar na då.

varje år

mer på sig.

Älgarna blir oroliga och rör

eftersom

att de oftare kommer upp på vägarna.

ökar antalet älgolyckor igen.

n är

att älgkor na stöter bort

ibland

de snart ska få nya kalvar.

sina kalvar då,

de årsgamla kalvar na lämnas ensamma blir de förvirrade, nervösa och lättskrämda. upp på vägar, och

n kommer e r å v r ä n det beror på

då

springer de

eftersom

kan det hända att de orsakar olyckor.

föds de nya älgkalvarna.

De följer

i maj–juni

älgkon under ungefär ett år.

sedan

övervakas de av kon och får hjälp att hitta föda. måste

slutar älgkalvarna att dia och

i september

under den tiden

lära sig att hitta föda på egen hand.

FÖRKLAR ANDE TE XTER

därför

129

I förklarande texter står verbet oftast i presens (nutid) till exempel: äter, dricker, jagar.

C

Läs texten och stryk under de verb som står i presens. Se exemplet.

Varför byter en del djur päls på vintern?

Flera djur som lever i den norra delen av Sverige byter päls på hösten och våren. När vintern närmar sig byter till exempel fjällräven till vit pälsdräkt.

Det finns två anledningar till detta byte.

Den vita färgen gör att fjällräven lättare smälter in i den snöklädda naturen.

På så sätt blir det svårare för fiender att upptäcka den.

På grund av kylan behöver fjällräven också en tjockare och tätare päls.

Därför byter den sin lite glesare och tunnare sommarpäls mot en tät och värmande vinterpäls.

130

FÖRKLAR ANDE TE XTER

I en förklarande text använder man ord som hör ihop med ämnet, så kallade ämnesspecifika ord. En del av dem är substantiv.

D

Till vilken rubrik passar orden? Sätt kryss. il d a s H u r b a r? p is t ap

l e n de gg as y te r b r n? r e ö t opp En my f Va r r e t sl å v in k p s s l t e y ke l pä Va t t n li vsc dju r

1. vattenånga 2. ett protein 3. en temperatur 4. ett andningsrör 5. vatten 6. en takkant 7. is 8. en larv 9. ett vattenfall 10. snö 11. grundvatten 12. en pälsdräkt 13. ett ägg 14. en fjällräv 15. en puppa 16. kyla

FÖRKLAR ANDE TE XTER

13 1

I en förklarande text använder man ord som hör ihop med ämnet, så kallade ämnesspecifika ord. En del av dem är verb.

E

Så od la r

Till vilken text passar verben? Dra streck. Obs! En del ord passar till flera texter.

m

g a n honu n

avdunsta frysa

Vat t n ets k

retslopp

kondensera smälta in suga rinna leva en del r e t y b n?

Va r f ö r v i n te r å p s l ä d jur p

upptäcka flyga överleva droppa byta

13 2

FÖRKLAR ANDE TE XTER

H u r bildas

ista ppa r?

Sammansatta ord består av två eller flera ord som satts ihop till ett ord. De stavas oftast precis som de ord de är sammansatta av.

F

Skriv vilka ord de sammansatta orden består av. Täck sedan över orden och låt en kamrat läsa dem för dig. Skriv orden i den högra spalten. Se exemplet.

1. framtid

f ram

+ tid

2. vattenyta

3. förvara

4. återvinna

5. kretslopp

6. avdunsta

7. takkanter

8. förklara

9. förångas

10. övergår

11. pälsdräkt

12. andningsrör 13. årsringar

14. sötningsmedel

15. ämnesord

andning + s

+ rör

f ramtid

Ibland måste du sätta in ett s mellan orden.

FÖRKLAR ANDE TE XTER

13 3

STEG

3

Sammanfatta och skriv tillsammans

Några elever i er ålder fick i uppdrag att skriva om vattnets kretslopp. Fundera på vad de kan om förklarande texters struktur och språkliga drag.

A

Börja med att läsa texterna.

sl o pp Så fu ng erar va tt ne ts kr et ka faser i en bana.

Vattnets kretslopp är oli

n består av s det vattenånga. Ånga da bil då h oc et ttn va Först lyser solen på stiger upp mot himlen. små vattendroppar som lnen blir bildas det moln. Om mo len him i p up er mm ko a När vattendropparn derbörd. för tunga så blir det ne derbörden er snö. Vattnet som ne ell l ge ha n, reg av stå Nederbörden kan be pel en sjö. Det mesta av dan rinna ner i till exem se h oc å en i a mn ha n blir ka undvattnet. n det andra åker ner i gr vattnet åker ut i sjön me n s att det kommer upp ige nna i många år. Ända till sta t de n ka t ne att dv I grun p det. r människan pumpar up genom en källa eller nä re kretsloppet som vi igen och det är tack va om t pe op tsl kre r rja bö Sedan kan leva här på jorden.

Hu r fu ng erar vatt nets kr et sl op p?

Solen värmer vattnet i haven och sjöarna. Då blir vattnet varmt och lite blir till ånga. Ångan sti ger upp i luf ten till molnen där de blir vattendroppa r.

Då molnet blivit fullt med vattendroppar fal ler dropparna ner till jorde n igen som regn. Ibland är det kallt och då blir dro pparna snö istället.

13 4

FÖRKLAR ANDE TE XTER

B

Bedöm de två texterna Titta på en sak i taget. Ge 3, 2 eller 1 poäng i checklistan.

BEDÖM

POÄN G

Text 1

Text 2

1. Rubrik 2. Definition 3. Fö rklaring 4. Avslutning 5. Sambandsord fö r tid och fö r orsak/verkan 6. Verb i presens 7. Ämnesspecifi ka ord summa poäng kunn a fö rbättras?

Hur skulle texten med minst

FÖRKLAR ANDE TE XTER

135

Nu vet ni hur en förklarande text är uppbyggd och vilka språkliga drag ni ska använda när ni skriver en sådan text. Först ska ni få öva tillsammans med er lärare.

Ni ska skriva en förklarande text om vattnets former och övergångar.

C KÄ LL KR IT IK

Svara på frågorna genom att söka efter information på nätet.

1. Vad består vatten av?

2. Vad är en molekyl?

3. Vad är den kemiska formeln för vatten?

Är dina källor trovärdiga?

4. Vilka tre former kan vatten ha?

5. Vilka källor använde ni?

136

FÖRKLAR ANDE TE XTER

D

Skriv definitionen till rubriken tillsammans. Använd informationen i uppgift C. RUBRIK

Vattnets former och övergångar

DEFINITION

FÖRKLAR ANDE TE XTER

13 7

E

Svara på frågorna genom att söka efter information på nätet.

Vad kallas det när …? vatten övergår till ånga ånga övergår till vatten vatten övergår till is is övergår till vatten

F

SA M TA LA

Vilka ord ska stå vid pilarna? Ta hjälp av informationen i uppgift E.

Fast form

Flytande form

is

vatten

G

Arbeta i par. Försök förklara vad bilden i uppgift F vill visa.

13 8

FÖRKLAR ANDE TE XTER

Gasform

vattenånga

H

Kom ihåg att använda ämnes­specifika ord.

Skriv förklaringen till bilden tillsammans. Läs sedan sammanfattningen.

FÖRKLARING

SAMMANFATTNING Så nästa gång du ser en istapp som det droppar vatten från eller när du ser ånga stiga upp från pastakastrullen så vet du den vetenskapliga förklaringen.

FÖRKLAR ANDE TE XTER

139

STEG



Skriv en egen förklarande text

Det har blivit dags för dig att planera och skriva en förklarande text på egen hand.

A

Titta på bilderna och skriv viktiga ämnesord bredvid dem.

Vad händer med vattenmolekylerna när barnet badar?

1

2

3

4

14 0

FÖRKLAR ANDE TE XTER

B

C

D

Skriv din text. Tänk på vad du har lärt dig om förklarande texter.

Arbeta i par. Läs era texter högt för varandra. Jämför och gör förbättringar vid behov.

Läs och bedöm texten tillsammans med din lärare eller en kamrat.

BEDÖM

POÄNG

1. Rubrik 2. Definitio n 3. Förklaring 4. Sam manfattning

Tips! Förbered och spela upp intervjuer, där den ena ställer frågor om bilderna och den andra förklarar.

5. Sambandsord för tid och för orsak/verkan 6. Verb i presens 7. Ämnesspecifi ka ord summa

FÖRKLAR ANDE TE XTER

14 1

iC

zz

ACK

I ZickZack 4 Skrivrummet får du kunskap om olika texttyper – återberättande,

Du får lära dig vilken struktur och vilka språkliga drag de olika texttyperna har.

Genom olika övningar utvecklas dina språkliga förmågor – vad gäller meningsbyggnad, språklig variation, språkriktighet, ord och begrepp samt stavning.

Dessa övningar samt det gemensamma skrivandet ger dig de redskap du behöver för att kunna skriva olika typer av texter på egen hand. Du kan känna dig säker på vad som förväntas av dig och vet hur du ska gå till väga.

Varje kapitel avslutas med en checklista för bedömning. Utifrån den kan du sätta

SKRIVRUMMET

beskrivande, instruerande, argumenterande, berättande och förklarande texter.

upp nya mål.

Beskrivande texter

Instruerande texter Argumenterande texter Berättande texter Förklarande texter

Åk 4

Återberättande texter