9789152357040

overprint preview disabled

395 x 276 mm

15

2428-117455 - Vāks

Författarna beskriver hur vård- och omsorgspersonal kan undervisa patienter, brukare och närstående i att hantera olika vård- och egenvårdsuppgifter samt rollen och uppgifterna som handledare av elever i praktik, kollegor och vikarier.

Boken innehåller många konkreta exempel som främjar elevens förmåga att reflektera över vilka pedagogiska behov som finns i vård- och omsorgssituationer samt hur undervisning och handledning kan anpassas till den enskildes behov och förutsättningar.

Boken utgår från kursens centrala innehåll. Varje kapitel har uppgifter på olika nivåer samt sammanfattningar.

Den röda tråden är det goda mötet, det vill säga relationen mellan personal, handledare, brukare, elev och närstående samt vikten av ett bekräftande förhållningssätt. Språket är tydligt och kapitlet Språkutvecklande arbetssätt understryker kommunikationens betydelse i undervisning och handledning.

AGNETA BLOHM HANNU SPARRE

Författare: Agneta Blohm är utbildad barnavårdslärare och Marte Meo-vägledare och har gett ut flera böcker inom ämnet pedagogik.

Hannu Sparre arbetar som förstelärare och vård- och omsorgslärare inom vuxenutbildningen.

246

Vårdpedagogik och handledning

Boken Vårdpedagogik och handledning är avsedd för Vård- och omsorgsprogrammet, för kompetensutveckling inom vård och omsorg och för Yrkeshögskolan.

Vårdpedagogik och handledning AGNETA BLOHM

HANNU SPARRE

ISBN 978-91-523-5435-3

ISBN 978-91-523-5704-0

15

9 789152 354353 9 789152 357040

2428-117455-078199_F - Sanoma Utbildning AB - Vårdpedagogik och handledning upplaga 2 - Vaks.indd 1

15

174

15/03/2021 13:21

17

174

15

Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Redaktör: Marie Andersson Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Layout: Linn Yngborn/Adyform Vårdpedagogik och handledning ISBN: 978-91-523-5704-0 © 2021 Agneta Blohm, Hannu Sparre och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Livonia Print, Lettland, 2021

FSC-Logga

Förord Boken riktar sig till dig som är pedagog inom vård och omsorg och till dig som skall bli handledare. Den vänder sig även som kursbok till dig som läser vårdpedagogik och handledning.

Huvudmomenten i boken är vårdpedagogik och handledning.

Vårdpedagogiken behandlar mötet mellan pedagog och patient, brukare och närstående. Handledning tar upp det handledande mötet med elever, nyanställda och vikarier. Handledningsdelen är också tillämplig för många andra närliggande områden inom yrkesutbildning.

Boken kan användas som kurslitteratur i handledarutbildningar inom vård och omsorg och även andra yrkesutbildningar. Innehållet utgår från kursplanen för kursen Vårdpedagogik och handledning och följer ämnets syfte, kursens mål, centrala innehåll samt knyter an till de kunskapskrav som anges i planen. Kapitelrubrikerna följer i stort strukturen i det centrala innehållet, vilket underlättar för dig som lärare och elev att arbeta med kursen.

Boken tar även upp områden inom ledarskap, till exempel svåra samtal, feedback, motivationsarbete och kvalitetsarbete. Det är områden som är viktiga för dig i rollen som pedagogisk ledare och handledare.

Kärnan i boken är vikten av det bekräftande mötet och relationen mellan handledare och elev, personal och brukare/patient eller närstående och andra personer som blir berörda av handledning eller vårdpedagogik.

Vår ambition är att boken skall ge dig stöd och fungera som både inspiration och handbok då du handleder eller fungerar som pedagog inom vård och omsorgsverksamhet.

Agneta Blohm

Hannu Sparre

Innehåll KAPITEL 1 Inledande kapitel 6

KAPITEL 5 Handledningsprocessen 98

1:1 Vad påverkar relationer? 9 1:2 Yrkeskultur och roller 13 1:3 Vårdpedagogik 17 1:4 Handledning 19

5:1 Handledningsprocessens olika delar 100 5:2 Bedömning för lärande 109 SAMMANFATTNING 113 ÖVNINGSUPPGIFTER 114

KAPITEL 2 Språkutvecklande arbetssätt 20

KAPITEL 6 Att vara pedagog och handledare 118

2:1 Språk och identitet 22 2:2 Språkstödjande insatser 28 SAMMANFATTNING 34 ÖVNINGSUPPGIFTER 35

6:1 Att vara pedagog inom vård och omsorg 120 6:2 Att vara handledare inom vård och omsorg 128 6:3 Självkännedom och känslomässig mognad 139 6:4 Att vara professionell 143 6:5 Handledningssamtalet 145 SAMMANFATTNING 148 ÖVNINGSUPPGIFTER 150

KAPITEL 3 Kunskap och kompetens 38 3:1 Vad är kunskap? 40 3:2 Kunskapsformer 42 3:3 Från nybörjare till yrkeskompetent 46 3:4 Vad är kompetens? 48 3:5 Kompetensformer 49 3:6 Nyckelkvalifikationer och nyckelkompetenser 53 3:7 Validering 57 SAMMANFATTNING 60 ÖVNINGSUPPGIFTER 63

KAPITEL 4 Handledning 68 4:1 Olika former av handledning 70 4:2 Handledningsmodeller 77 4:3 Reflekterande praktiker 86 SAMMANFATTNING 90 ÖVNINGSUPPGIFTER 94

KAPITEL 7 Begrepp och teorier 156 7:1 Olika förutsättningar för lärande 158 7:2 Learning by doing 160 7:3 Behaviorism 162 7:4 Fenomenografi 163 7:5 Sociokulturell teori 166 7:6 Olika lärstrategier 171 7:7 Dynamiskt tankesätt 173 SAMMANFATTNING 174 ÖVNINGSUPPGIFTER 176

KAPITEL 8 Samtal 180

KAPITEL 10 Kvalitetsarbete 230

8:1 Vad påverkar samtalssituationer? 182 8:2 Frigörande och blockerande samtal 185 8:3 Professionella samtal 191 8:4 Det svåra samtalet 198 SAMMANFATTNING 204 ÖVNINGSUPPGIFTER 206

10:1 Kvalitetsarbete inom vård och omsorg 232 10:2 Kvalitetsarbete inom pedagogiskt arbete 238 10:3 Dokumentation 241 10:4 Utvärdering 244 SAMMANFATTNING 246 ÖVNINGSUPPGIFTER 248

KAPITEL 9 Kommunikation 210

Litteratur och lästips 251 Register 252 Ord & Begrepp 254

9:1 Kommunikation – att ha något gemensamt 212 9:2 Empati 219 9:3 Konflikter 221 SAMMANFATTNING 224 ÖVNINGSUPPGIFTER 226

2 Språkutvecklande arbetssätt Kapitlet handlar om betydelsen av att arbeta aktivt med att utveckla medarbetarnas språk inom vård och omsorg och betonar vikten av att ha ett inkluderande förhållningssätt.

20

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT

AVSNITT 2:1 Språk och identitet 2:2 Språkstödjande insatser

ORD & BEGREPP Identitet Yrkesspråk Verbalt och icke-verbalt uttryck Förstaspråk och andraspråk Pragmatisk språkförmåga Värderingar Normer Självbild Praktikgemenskap Inkludering Reflektion

CENTRALT INNEHÅLL • Hur samtalssituationer påverkas av patienter och brukare, vårdpersonal och omgivningen.

• Kommunikationens betydelse för mötet mellan patienter och brukare och personal.

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT

21

2:1 Språk och identitet I handboken ”Lyft språket på jobbet! Handbok för arbetsplatser som vill arbeta språkutvecklande (Vård och omsorgscollage, 2019) kan vi läsa följande:

”Språket är grunden i arbetet, och förmågan att tala och skriva påverkar både direkt och indirekt kvaliteten, säkerheten, arbetsmiljön, delaktigheten, gemenskapen och möjligheten till rekrytering”.

Exempel Karim och Johan arbetar tillsammans hos Anna som har ­personlig a­ ssistans. Johan känner Anna sedan många år och har arbetat hos henne sedan han blev färdigutbildad undersköterska. Karim går nu bredvid för att lära känna Anna och bli en i teamet som arbetar med henne. Han går s­ amtidigt sin utbildning till undersköterska och eftersom han kom till ­Sverige för två år sedan, går han en kombinerad utbildning med v­ årdämnen och ­yrkessvenska. ”Du behöver slänga ett öga på Anna ibland då hon äter, för hon har lätt för att glömma av sig mitt i maten och sluta äta.” säger Johan till honom. Karim blir fundersam. Han har hört uttrycket förut och vill kolla för säkerhets skull med Johan så att han förstått rätt. ”Du menar sitta med Anna?” säger han. ”Ja, titta till, hålla koll.” säger Johan.

Att arbeta i vård och omsorg som personal och som handledare innebär att arbeta med kommunikation. Språket är ett redskap i yrkesutövandet, i professionen. Yrkesspråket innehåller specifika ord, begrepp och uttryck som är anpassade till ditt yrke. Det är ett sätt som du uttrycker dig på professionellt. Yrkesspråket används till exempel när du rapporterar en händelse, ger en instruktion till en kollega, handleder en elev eller tar kontakt med en närstående.

Genom kommunikationen kan du skapa goda relationer till brukarna, patienterna, de närstående, kollegorna och eleverna.

22

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT

Många av de konflikter och problem som uppstår i en verksamhet beror på språkliga missförstånd. För att förebygga detta behövs tillit och ett samarbetsklimat som innebär trygghet och respekt. När man känner sig trygg och lugn vågar man visa när man inte förstår. När man vågar fråga finns det förutsättningar för lärande.

Vårt språk hänger starkt samman med vår identitet och vi uttrycker vår personlighet genom språket. Vårt sätt att använda ord, tonfall, ansiktsuttryck och gester skiljer sig från varandra. Våra uttryckssätt, verbala och icke-verbala är personliga, även inom samma språkgrupp. Men det gemensamma språket i en kultur skapar en identitet som förenar människorna och ger en stark känsla av tillhörighet och ursprung. Modersmålet inbegriper, förutom ord, grammatik och uttryckssätt, också värderingar och normer som påverkar vårt sätt att tänka och se på världen. På samma sätt skapar yrkesspråket en gemensam kultur på en arbetsplats. Där delar du värderingar, en yrkesidentitet, en yrkeskultur och en vi-känsla som stärker dig i din yrkesroll.

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT

23

Att lära sig ett andraspråk I förskoleåldern lär man sig ett eller flera förstaspråk eller modersmål. Inlärningen sker per automatik genom att föräldrar och andra i omgivningen talar språket/språken. Senare kan man lära sig ett främmande språk, genom att studera grammatik, uttal och glosor, utan att man befinner sig i den miljö där det talas. Den som lär sig ett andraspråk har ett förstaspråk/modersmål och lär sig ett nytt språk i den miljö där det talas. Hen använder andraspråket i sin vardag parallellt med förstaspråket.

Att lära sig ett andraspråk innebär, förutom att lära sig nya ord och uttal och ny grammatik, att kunna använda språket i passande sammanhang. Detta kallas för pragmatisk förmåga. Då kan man uttrycka sig utifrån den aktuella situationen och vem man talar med.

Inom vård och omsorg ska vi vara professionella och använda vårt yrkesspråk. Det betyder att vi uttrycker oss tydligt och respektfullt i relation till vårdtagare, anhöriga och kollegor och utifrån den aktuella situationen.

Yrkesspråket skiljer sig från det privata språket. Att hjälpa en brukare på toaletten kan till exempel uttryckas på många sätt.

Genom att använda rätt yrkesspråk visar du respekt både för yrket och för den du hjälper. Du signalerar också att du har en kompetens inom ditt yrke och fungerar som en förebild för blivande medarbetare och kollegor.

Språkkultur Exempel Johan och Karim jobbar vidare hos Anna. ”Det vore bra om du provade att hjälpa Anna själv på toaletten nästa gång.” säger Johan.

Karim tror att Johan menar att han skall finnas till hands när de behöver vara två. Han väntar på att Johan ska säga till honom mer direkt när det är dags att arbeta själv. Karim tycker att det är svårt med svenska språket då han ofta missförstår sina kollegor, framförallt när han blir ombedd att göra något, men inte får en direkt uppmaning.

24

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT

Många andraspråkstalare upplever ibland att det svenska språket är otydligt. När vi använder frågor i stället för uppmaningar skapar det lätt förvirring. Vi säger till exempel, för att visa artighet, ”Vill du öppna fönstret?” när vi menar ”Öppna fönstret!”. Vi kan till och med använda ordet inte: ”Kan inte du öppna fönstret?”. För många andraspråkstalare blir detta svårt att förstå.

Att lära sig ett andraspråk innebär också att möta nya sätt att se på världen, ett nytt sätt att tänka. Man ställs inför andra värderingar och normer och börjar forma en ny identitet. Detta kan leda till en språk- och kulturchock. Processen kan underlättas om personen känner sig välkommen, gärna i en praktikgemenskap där det finns människor som möter en med nyfikenhet och intresse. Med praktikgemenskap menas en arbetsplats med människor som har ett gemensamt uppdrag.

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT

25

När en ny medarbetare, elev eller vikarie ska lära sig verksamheten är det viktigt att hen inkluderas. Det innebär att medarbetaren blir välkomnad och räknas som en kompetent person, även om hen har bristande kunskaper i det svenska språket. Vår självbild påverkas av hur vi blir bemötta av andra människor. Det gäller också för dem som måste kommunicera på ett språk de inte behärskar så väl eftersom personen då delvis förlorar sin identitet, känslan av sitt sanna jag.

En av de viktigaste faktorerna som främjar språkinlärningen på arbetsplatsen är bekräftelse. Det innebär att bli sedd som en person med potential att lära och utvecklas och som har kunskap och kompetens att bidra med. Det kan finnas en risk att omgivningen tolkar bristande språkkunskaper som att personen har brister i sin kunskap och kompetens och också inom andra områden.

Affordans Jag besökte en disputation.

Avhandlingen handlade om utländska lärare i svenska skolor.

Ett av de teoretiska begreppen var affordans mänskliga resurser.

På väg hem passerade jag tre tiggare.

Jag tänkte på mänskliga resurser.

Jag tänkte på affordans.

Agneta Blohm

26

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT

Internationell forskning (Vård och omsorgscollege, 2019) visar att invandrare som börjar att arbeta direkt, utan språkundervisning, ofta utvecklar ett förenklat språk när det gäller ordförråd och grammatik. För att språket ska utvecklas behöver både den som lär sig språket och omgivningen anstränga sig. På en arbetsplats kan kollegorna stötta genom att vara tydliga, visa intresse och förståelse.

Risken är annars att personen inte hänger med och hamnar utanför den sociala gemenskapen. Det kan även gälla de som har svenska som modersmål. Nordiska studier (Bigestans, 2019) visar att språkutvecklingens framgång på arbetsplatser beror på vilka möjligheter andraspråksanvändaren har att delta i meningsfull språklig kommunikation.

Andra undersökningar rapporterar att nivån när det gäller kunskaper i svenska är lägre än vad en del arbetsplatser är medvetna om. Trots att många medarbetare behöver utveckla sin svenska för att få ett fungerande yrkesspråk, tycks arbetsplatserna vänja sig vid en låg språknivå. Man nöjer sig med att man ibland förstår varandra. Utan språkstöd är risken alltså stor att verksamheten anpassar sig till språkkunskaper som är otillräckliga, i stället för att arbeta språkutvecklande.

?

KAN DU NU? 1. Ge exempel på hur språk och identitet hänger ihop.

2 Vad menas med yrkesspråk?

3. Vad menas med förstaspråk?

4. Vad menas med främmande språk?

5. Vad menas med andraspråk?

6. Vad innebär inkludering?

7. Vad betyder praktikgemenskap?

8. Vad innebär det att ha pragmatisk förmåga?

9. Nämn en viktig faktor som har betydelse för en persons utveckling av ett andraspråk.

10. Vad verkar kunna hända med språknivån på en del arbetsplatser?

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT

27

2:2 Språkstödjande insatser Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. (Språklagen i Sverige)

Exempel Hedda (APL-handledare) och Mahmoud (elev) sitter t­ illsammans med avdelningens språkombud och diskuterar begreppen funktions­ nedsättning, funktionshinder, hygien, trycksår och ­bemötande. De fastnar länge vid skillnaden mellan funktionsnedsättning och funktionshinder.

Språkombud Vård och omsorgscollege (VOC1) har tagit över och vidareutvecklat konceptet språkombud. Språkombudsutbildningen har tagits fram i projektet Språksam, där FOU Äldrecentrum tillsammans med arbetsplatser inom vård och omsorg och forskare från Stockholms universitet, Södertörns högskola samt Nationellt centrum för svenska som andraspråk samarbetat. Syftet med utbildning till språkombud är att utbilda vårdpersonal att stödja kollegor när det gäller språkutveckling. Utbildningen till språkombud omfattar både fysiska träffar och webbutbildning och skall utgå från den konkreta kommunikationen på språkombudens arbetsplats.

Språkombuden arbetar för en bättre kommunikation och för att göra hela arbetsplatsen språkutvecklande. Det kan handla om att både stödja de som har ett annat modersmål än svenska och att hjälpa kollegor i frågor om vardaglig kommunikation. Detta handlar om enkel språkanvändning då du kommunicerar i direkta vardagliga situationer i interaktion ansikte mot ansikte, här och nu. Till exempel när du möter någon i affären och ni pratar om vädret eller er hobby.

1 Vård- och omsorgscollege bildades 2012 och är en organisation som består av samverkan mellan utbildningsanordnare, arbetslivet och fackföreningar för att kvalitetssäkra vård och omsorg.

28

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT

Jag förstod inte vad alla tackade för. Tack för att du kom!

Tack för i dag! Det tog jättelång tid för mig att lära mig att tacka på rätt sätt och i rätt sammanhang”.

Anahita, undersköterska från Iran.

Det blivande språkombudet får bland annat lära sig hur ett andraspråk utvecklas hos en individ. Hen får också veta vilken betydelse som reflektion har för lärande och utveckling av ett språk samt hur hen kan stötta språkutvecklingen på sin arbetsplats.

Utbildningen betonar också vikten av en lärande arbetsplats för att kunna utföra sitt uppdrag.

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT

29

Språkombudet har ett särskilt ansvar för ...

• frågor om språkutveckling på arbetsplatsen och arbetar för att göra hela arbetsplatsen språkutvecklande, • kommunikationsprocesser och för att arbetsplatsen är en inkluderande praktikgemenskap, • att stötta den individuella medarbetaren när det gäller språk­ utveckling, till exempel vid dokumentation och telefonsamtal, • att ge stöd till nyanställda, vikarier, studerande, elever och handledare, • att lyfta reflektionens betydelse för lärande och språkutveckling, • att använda olika verktyg för att säkerställa att informationen uppfattas av alla medarbetare.

Språkombudet ska ha svenska som modersmål eller som andraspråk.

Den som är språkombud på en arbetsplats har ett särskilt ansvar för frågor om språkutveckling. Språkombudet ser tillsamman med chefen till att alla på arbetsplatsen är medvetna om och öppna för att hjälpa till när någon behöver språkligt eller annat stöd. Att få stöd när det behövs, ger en känsla av acceptans, trygghet och tillit. Språkombudet ska vara särskilt uppmärksamt på tendenser till uteslutning och se till att nya personer tas emot på ett bra sätt. Språkombudet kan också vara stöd om det uppstår språkliga missförstånd.

Språkombudet ansvarar för kommunikationsprocesser och för att arbetsplatsen ska vara en inkluderande praktikgemenskap.

Det kan till exempel handla om att organisera personalmöten och morgonmöten så att de blir mer tydliga genom att ”ta en punkt i taget”. För att göra arbetsplatsträffar mer meningsfulla och begripliga kan deltagarna delas in i små grupper när något ska diskuteras. Detta skapar förutsättningar för ökad delaktighet.

30

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT

Exempel Johan berättar för Karim om arbetsplatsens rutiner vid ­dokumentation och kommunikation i telefon och mail. ”Vi har en lathund om hur vi skall svara i telefon och hur vi skall avsluta med vår signatur och arbetsplatsens namn när vi skriver mail.” Karim blir ­fundersam över ett nytt uttryck, men vågar inte riktigt fråga om den lata hunden. ”Hur då menar du?” frågar han. Johan visar en lista på några lämpliga sätt att svara i telefonen och även hur man a­ vslutar.

Han visar också sin egen arbetsmail och den signatur som alla anställda skall använda vid mailkonversation. ”Jag skickar den här till dig så att du kan göra en likadan med ditt namn” säger Johan.

En av språkombudets viktigaste uppgifter är att stötta och finnas till hands i situationer med telefonsamtal och dokumentation.

Ofta finns det en rädsla för att prata i telefon om man inte får göra det på sitt förstaspråk. Därför är det viktigt att få vara med och lära av goda exempel. Språkombudet kan visa konkret hur ett telefonsamtal går till och skriva listor med stödord som är bra att använda. Senare kan språkombudet gå över till att sitta bredvid andraspråksanvändaren som stöd när hen tränar på att svara i telefonen och genomföra telefonsamtal.

Dokumentation inom vård och omsorg är en annan situation som ofta skapar ängslan, eftersom det innebär ett ansvar och en utmaning att dokumentera på ett rätt och begripligt sätt. Även här har språkombudet en viktig roll i att stötta, bekräfta och visa på goda exempel. I dag finns mycket stöd att hämta i mallar och program med vanliga formuleringar och yrkesord.

Språket är en del av vår förmåga att reflektera. I vård- och omsorgsarbetet är det en förutsättning för utveckling och lärande.

Att få tänka efter, ställa frågor, ta in ny information, tänka efter igen och begrunda är nödvändigt för att lärande ska ske på djupet.

Språkombudet kan hjälpa andraspråksanvändaren att reflektera genom att stanna upp kring något tema och ge utrymme för frågor och funderingar.

För att säkert veta att informationen uppfattas av alla medarbetare kan språkombudet utforma checklistor som man bockar av. De kan också omarbeta skriftlig information så att den blir tydligare och lättare att ta till sig.

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT

31

Exempel på checklista för inledande samtal om språkutveckling:

FRÅGA

KOMMENTAR

SIGNATUR: SPRÅKOMBUD/ ANDRASPRÅKSANVÄNDARE

Vilka språk talar du?

Vilket språk är du bäst på?

Vilket språk är du näst bäst på?

Hur tycker du att kommunikationen på svenska fungerar på jobbet?

Ge exempel på situationer då språket fungerar bra mellan dig och de andra medarbetarna?

Hur kan du använda jobbet för att lära dig mer svenska?

Vilken typ av stöd vill du ha för att lära dig mer svenska?

Hur vill du att dina arbets­ kamrater ska stötta dig i din språkutveckling?

Hur lär du dig andraspråk? Vilket sätt är mest effektivt för dig?

I vilka situationer är det lättast att prata svenska?

I vilka situationer är det lättast att skriva svenska?

Att vara språkombud liknar uppdraget att handleda elever, vikarier och nyanställda. Språkombudet ska, precis som handledaren, vägleda, informera, stötta, följa och skapa goda förutsättningar för en persons språkliga lärandeprocess.

32

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT

Hjälper till att lösa språkliga missförstånd Bidrar till att skapa öppenhet i språkfrågan

Förbättrar arbetsmiljön

Språkombud Ger stöd vid dokumentation

Ger stöd till chef och personal Förklarar rutiner för vikarier och nyanställda källa VO-College

I fyra kommuner, som har språkombud på äldreboenden och i hemtjänsten, har man gjort en undersökning. Enligt undersökningen (Bigestans, 2018) anser språkombuden att deras viktigaste uppgifter är att påverka kollegor och att arbeta för ett inbjudande, tillåtande och öppet klimat på arbetsplatsen. Andra centrala uppgifter är att stötta medarbetare kring dokumentation, telefonsamtal och kontakter med anhöriga. Språkombuden ser också till att medarbetarna förstår instruktioner och information.

?

KAN DU NU? 1. Vilka ansvarsområden har språkombuden?

2. På vilket sätt liknar de båda uppdragen språkombud och handledare varandra?

3. Vad visade undersökningen i äldreomsorgen och hemtjänsten?

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT

33

SAMMANFATTNING 2:1 Språk och identitet

• I en verksamhet uttrycker man sig med ett yrkesspråk. Det betyder

att man använder vissa ord och uttryck och att man är professionell.

Vårt språk är en del av vår identitet. Hur vi pratar och uttrycker oss i en ­kultur förenar oss och skapar en stark känsla av gemenskap och ursprung. Modersmålet inbegriper, förutom ord och uttryck också ­värderingar och normer, som påverkar vårt sätt att tänka och se på världen. Den som möter ett annat språk och en annan kultur kan ­uppleva en krock och personens identitet kan börja förändras.

• Vårt förstaspråk eller vårt modersmål är det språk vi lär oss

i ­barndomen när vi växer upp. Andraspråket är det språk vi möter och lär oss i en arbetsgemenskap.

2:2 Språkstödjande insatser

• I många vård- och omsorgsverksamheter har språkombud införts.

Deras uppgift är att arbeta för en bättre kommunikation och för att göra hela arbetsplatsen språkutvecklande. En undersökning bland språkombud som genomförts i fyra kommuner (Bigestans, 2018) visar att språkombuden anser att deras viktigaste ­uppgift är att påverka ­kollegorna och att arbeta för ett inbjudande, ­tillåtande och öppet klimat på arbetsplatsen.

34

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT

ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 2:1 Språk och identitet 1 Vad betyder ett tryggt samarbetsklimat, inom vård och omsorg, för ­medarbetare som är andraspråksanvändare. Ge exempel.

2 Beskriv sambandet mellan språk och identitet.

3 Vad innebär begreppet pragmatisk förmåga? Ge exempel.

4 Det är särskilt viktigt att en medarbetare, vikarie eller elev, som har ett annat modersmål än svenska, blir bemött på ett ­bekräftande sätt. Beskriv varför.

2:2 Språkstödjande insatser 1 Språkombuden har ett särskilt ansvar för språkutvecklingen på ­arbetsplatsen. Vad innebär det ansvaret?

2 På vilket sätt är språket viktigt för vår förmåga att reflektera?

Ge exempel.

REFLEKTERA OCH DISKUTERA 1 Diskutera skillnaden mellan yrkesspråk och vardagsspråk. Vilka ord är inte lämpliga att använda och kan ersättas med ”yrkesspråk”?

2 Varför är ett inkluderande arbetssätt den viktigaste faktorn för att öka den språkliga kompetensen, både hos förstaspråksanvändare och andraspråksanvändare?

3 Hur kan man på en arbetsplats inom vård och omsorg hjälpa en ­medarbetare att utveckla sitt andraspråk pragmatiskt?

4 Vad skulle det innebära att ha språkombud på ett äldreboende eller inom hemtjänsten?

5 Utgå från en konflikt du/ni har varit med om, eller känner till, som har sitt ursprung i språkliga missförstånd. Det kan handla om missförstånd på grund av ord och grammatik och om pragmatisk språkförmåga.

Diskutera tillsammans och reflektera över olika förslag till lösningar.

6 Vilka värderingskrockar kan uppstå om man är en andraspråks­ användare inom vård och omsorg?

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT

35

ÖVNINGSUPPGIFTER ÖVA Öva på att berätta, lyssna och återberätta genom följande övning.

Dela in er två och två och sätt er mitt emot varandra.

• Person A berättar något på några minuter. Person B lyssnar utan att avbryta.

• Person B återberättar det hen uppfattat. Person A bekräftar eller ­rättar till.

TA REDA PÅ 1 Vilka arbetsplatser inom vård och omsorg har språkombud?

2 Ta kontakt med ett språkombud och intervjua hen om uppdraget.

3 Ta kontakt med en chef inom vård och omsorg och intervjua hen om språkutvecklande arbetssätt.

ANALYSERA EN BERÄTTELSE Avdelning 42 på äldreboendet har 20 boende. Många av dessa har en demensdiagnos och några har även en fysisk f­ unktionsnedsättning och behöver stöd i olika situationer.

De flesta av personalen har undersköterske­utbildning och även handledarutbildning. Det finns en huvudhandledare som har kontakt och samverkar med andra huvudhandledare vid andra enheter för att utveckla handledningsarbetet tillsammans.

Två personer i personalstyrkan har gått en u ­ tbildning till språk­ ombud. Båda valde själva att söka utbildningen när den erbjöds och tycker att det är en spännande utmaning att få stötta kollegor i det språkliga. Flera av deras kollegor har svenska som andraspråk och är dessutom ganska nya i yrket, vilket gör det ännu viktigare att det finns stöd vid språksvårigheter.

36

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT

Båda språk­ombuden får ofta hjälpa till när någon vill ha stöd att dokumentera, ta telefonsamtal och ringa. Det handlar då om att rätta till språket när det råkar bli fel och att ge vägledning för att hantera datorn.

Språkombuden tycker att det roligaste med uppdraget är att ha ett ­särskilt ansvar för frågor om språkutveckling. De uppskattar också att deras chef stöttar dem när de kommer med idéer och förslag om hur man kan inspirera och informera om språkfrågor på arbetsplatsen.

Det blir mycket arbete tillsammans med chefen och kollegorna för att ­diskutera språksituationer där missförstånd och eventuella konflikter har uppstått på grund av språkliga och kulturella skillnader. En extra spännande del i uppdraget är att utforma språkutvecklande aktiviteter tillsammans med chefen.

En hel del av de språkliga frågorna handlar inte bara om arbetet utan även andra situationer som att skriva mail och brev, ha kontakter med myndigheter, utföra utbildningar eller att tillgodose andra, mer vardagliga, språkbehov.

FRÅGOR 1 Vilka resurser kan den som är språkombud använda på sin arbetsplats?

2 Vilka förutsättningar är viktiga för att uppdraget som språkombud ska fungera bra?

3 Fundera över om det är viktigt att ha svenska som förstaspråk om man är språkombud.

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT

37

overprint preview disabled

395 x 276 mm

15

2428-117455 - Vāks

Författarna beskriver hur vård- och omsorgspersonal kan undervisa patienter, brukare och närstående i att hantera olika vård- och egenvårdsuppgifter samt rollen och uppgifterna som handledare av elever i praktik, kollegor och vikarier.

Boken innehåller många konkreta exempel som främjar elevens förmåga att reflektera över vilka pedagogiska behov som finns i vård- och omsorgssituationer samt hur undervisning och handledning kan anpassas till den enskildes behov och förutsättningar.

Boken utgår från kursens centrala innehåll. Varje kapitel har uppgifter på olika nivåer samt sammanfattningar.

Den röda tråden är det goda mötet, det vill säga relationen mellan personal, handledare, brukare, elev och närstående samt vikten av ett bekräftande förhållningssätt. Språket är tydligt och kapitlet Språkutvecklande arbetssätt understryker kommunikationens betydelse i undervisning och handledning.

AGNETA BLOHM HANNU SPARRE

Författare: Agneta Blohm är utbildad barnavårdslärare och Marte Meo-vägledare och har gett ut flera böcker inom ämnet pedagogik.

Hannu Sparre arbetar som förstelärare och vård- och omsorgslärare inom vuxenutbildningen.

246

Vårdpedagogik och handledning

Boken Vårdpedagogik och handledning är avsedd för Vård- och omsorgsprogrammet, för kompetensutveckling inom vård och omsorg och för Yrkeshögskolan.

Vårdpedagogik och handledning AGNETA BLOHM

HANNU SPARRE

ISBN 978-91-523-5435-3

ISBN 978-91-523-5704-0

15

9 789152 354353 9 789152 357040

2428-117455-078199_F - Sanoma Utbildning AB - Vårdpedagogik och handledning upplaga 2 - Vaks.indd 1

15

174

15/03/2021 13:21

17

174

15