9789152356456

Page 1

I faktaboken varvas fakta och ämneskunskap med goda exempel på företag, organisationer och individer som lyckats möta aktuella samhällsutmaningar. Boken väcker lust att lära och att tillämpa de nya kunskaperna i verkligheten. Till läromedlet finns en övningsbok som erbjuder en stor variation av uppgifter som täcker begreppsförståelse, instudering, gruppövningar samt övningar som kan lösas med digitala verktyg. Till boken hör också ett rikt lärarstöd. Det innehåller PowerPoint-presentationer, lektionstips, aktuella case, facit och förslag till provfrågor. Value Företagsekonomi 2 finns även i en komplett digital version med interaktiva övningar.

Anders Parment är ekonomie doktor, lektor och forskare vid Stockholms universitet. Han har skrivit ett trettiotal böcker i marknadsföring och ekonomistyrning. Han är en prisbelönt och uppskattad föreläsare och rådgivare till företag, regioner, kommuner, föreningar och politiska partier.

Mikael Ottosson Anders Parment Torbjörn Tagesson

Torbjörn Tagesson är professor i företagsekonomi med inriktning mot extern redovisning. Hans forskning handlar om redovisning och revision inom såväl privat som offentlig sektor. Han har lång erfarenhet av arbete med redovisningsnormering. Torbjörn har skrivit flera böcker om redovisning för studenter och praktiker. Alla tre har omfattande erfarenheter av att undervisa i ämnet Företagsekonomi – från gymnasiet till universitetsnivå.

ISBN 978-91-523-5645-6

FEK_GY2_omslag.indd 1

Företagsekonomi 2

Mikael Ottosson Anders Parment Torbjörn Tagesson

Mikael Ottosson är biträdande professor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring vid Linköpings universitet. Han har genom åren bedrivit olika forskningsprojekt med världsledande svenska industriföretag. Han har skrivit flera böcker i marknadsföring om hållbar konsumtion och hållbar affärsutveckling.

VALUE Företagsekonomi 2

Value Företagsekonomi 2 är en lärobok i grundläggande företags­ ekonomi för gymnasiet. Med ökad kunskap om företag och hur företag och konsumenter påverkar samhället, får eleverna verktyg som hjälper dem att förstå kopplingen mellan företagsekonomi och hållbarhet.

2021-02-22 21:35


Inledning

Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Förläggare: Irene Bonde Redaktör: Hélen Park Grafisk form: Anna Markevärn Bildredaktör: Anna Markevärn Omslagsillustration: Susanne Engman Value Företagsekonomi 2 isbn 978-91-523-5645-6 © 2021 Mikael Ottosson, Anders Parment, Torbjörn Tagesson & Sanoma Utbildning ab, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildnings­a ­nordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2021

Det här är den andra delen i läromedlet Value, utvecklad för gymnasiekursen Företagsekonomi 2. Vi fördjupar företagsekonomins olika delar och hur de hänger samman. Faktaboken är indelad i fem delar och när du är klar med kursen har du fördjupat dina kunskaper i ämnet. I den första delen Företagens roll och villkor i samhället, lär du dig mer om hur företag, marknader och konsumenter förändrats. Du lär dig även mer om hur den svenska ekonomin utvecklats och om cirkulär ekonomi. Du introduceras även till området affärsjuridik och ett urval av lagar som påverkar företag. Del 2, Från affärsidé till människan i organisationen, fördjupar affärs­ idéns roll och betydelse för framgångsrika företag. Du lär dig även mer om ledarskap och människan i organisationen. Vi lyfter fram begrepp, teorier och modeller som förklarar hur vi människor fungerar i organisatorer och grupper. Vi diskuterar även etik, jämställdhet och mångfald, liksom diskriminering, utförligt. Del 3, Marknadsföring, innehåller fördjupningar i omvärldsanalys, där både den globala och den lokala omvärlden ingår och marknads­ undersökningar. Varumärkens egenskaper och fördelar, både för konsumentprodukter och för arbetsgivare, behandlas. Erbjudandet visar hur företag skapar värde för kunder genom att utveckla en attraktiv helhet med produkt, pris, plats/distributionskanaler och påverkan/ marknadskommunikation. I fjärde delen, Kalkylering, budgetering och företagets interna styrning, sker en fördjupning i bidragskalkylering och investeringskalkylering i olika typer av företag. Budgeteringens roll och olika typer av budgetar gås igenom med särskild fördjupning i resultatbudget och likviditetsbudget. Intern styrning och kontroll används för att ha koll på att organisationen uppnår sina mål, detta sker genom fem olika sätt att styra. Alla planer blir inte verklighet – och det måste också följas upp. I femte och sista delen, Bokföring och redovisning, lär du dig om bokföring, bokslut och finansiell rapportering. Du får följa Toras arbete med att bokföra, göra bokslut, upprätta årsredovisning, göra deklarationer samt analysera ekonomin i det företag, Toras Trädgårdstjänst ab, hon numera driver som aktiebolag. Välkommen till Företagsekonomi 2! Författarna

3


Inledning

Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Förläggare: Irene Bonde Redaktör: Hélen Park Grafisk form: Anna Markevärn Bildredaktör: Anna Markevärn Omslagsillustration: Susanne Engman Value Företagsekonomi 2 isbn 978-91-523-5645-6 © 2021 Mikael Ottosson, Anders Parment, Torbjörn Tagesson & Sanoma Utbildning ab, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildnings­a ­nordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2021

Det här är den andra delen i läromedlet Value, utvecklad för gymnasiekursen Företagsekonomi 2. Vi fördjupar företagsekonomins olika delar och hur de hänger samman. Faktaboken är indelad i fem delar och när du är klar med kursen har du fördjupat dina kunskaper i ämnet. I den första delen Företagens roll och villkor i samhället, lär du dig mer om hur företag, marknader och konsumenter förändrats. Du lär dig även mer om hur den svenska ekonomin utvecklats och om cirkulär ekonomi. Du introduceras även till området affärsjuridik och ett urval av lagar som påverkar företag. Del 2, Från affärsidé till människan i organisationen, fördjupar affärs­ idéns roll och betydelse för framgångsrika företag. Du lär dig även mer om ledarskap och människan i organisationen. Vi lyfter fram begrepp, teorier och modeller som förklarar hur vi människor fungerar i organisatorer och grupper. Vi diskuterar även etik, jämställdhet och mångfald, liksom diskriminering, utförligt. Del 3, Marknadsföring, innehåller fördjupningar i omvärldsanalys, där både den globala och den lokala omvärlden ingår och marknads­ undersökningar. Varumärkens egenskaper och fördelar, både för konsumentprodukter och för arbetsgivare, behandlas. Erbjudandet visar hur företag skapar värde för kunder genom att utveckla en attraktiv helhet med produkt, pris, plats/distributionskanaler och påverkan/ marknadskommunikation. I fjärde delen, Kalkylering, budgetering och företagets interna styrning, sker en fördjupning i bidragskalkylering och investeringskalkylering i olika typer av företag. Budgeteringens roll och olika typer av budgetar gås igenom med särskild fördjupning i resultatbudget och likviditetsbudget. Intern styrning och kontroll används för att ha koll på att organisationen uppnår sina mål, detta sker genom fem olika sätt att styra. Alla planer blir inte verklighet – och det måste också följas upp. I femte och sista delen, Bokföring och redovisning, lär du dig om bokföring, bokslut och finansiell rapportering. Du får följa Toras arbete med att bokföra, göra bokslut, upprätta årsredovisning, göra deklarationer samt analysera ekonomin i det företag, Toras Trädgårdstjänst ab, hon numera driver som aktiebolag. Välkommen till Företagsekonomi 2! Författarna

3


Innehåll DEL 1 Företagens roll och villkor i samhället Kapitel 1 Konsumtionssamhället

8 11

Fler val för konsumenter 12 Hur vi konsumerar förändras 15 Olika livsstilar och trender 15 Konsumtion som identitet 17 20 Marknadskommunikationens roll 22 Konsumtion även på offentliga marknader Sammanfattning 23 Kapitel 2 Ekonomisk tillväxt och cirkulär ekonomi

25

Sverige är ett rikt land 26 Vi lever i en tjänsteekonomi 27 Världen har i många fall blivit bättre 30 Miljön betalar ett högt pris för ekonomisk tillväxt 32 Cirkulär ekonomi 34 Företagen i en cirkulär ekonomi 42 Sammanfattning 45 Kapitel 3 Lagar som sätter ramar för företagen

47

Vad är juridik? 48 Avtalsrätt 50 Köprätt 53 Konkurrensrätt 61 Miljörätt 64 Arbetsrätt 66 Sammanfattning 68 DEL 2 Från affärsidé till människan i organisationen

70

Kapitel 4 Affärsplanens betydelse

73

Affärsplanens uppbyggnad och funktion Visionen – grunden till affärsidén Affärsidén Att sätta mätbara och realistiska mål Hur blir målen fungerande? Verksamheten – produkten/produkterna Ägarna – kompetenser och tidigare erfarenheter Styrelsen och företagsledningen Branschen samt konkurrenterna

4 DEL 1 FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR I SAMHÄLLET

74 74 76 80 80 82 82 82 83 84

Marknaden, dess storlek och företagets positionering 84 Marknadsföringen 85 Resursbehovet – lokaler, personal, maskiner m.m. 85 Budget, resultatkalkyl och kapitalbehov 86 Styrkor och svagheter samt möjligheter och hot (SWOT) 86 Framtidsbedömning 87 Sammanfattning 89 Kapitel 5 Människan och arbetsgruppen

91

Människan i organisationen 92 Arbetsmiljö 92 Arbetsgruppen 96 Konflikter 100 Sammanfattning 103 Kapitel 6 Ledarskap, etik och jämställdhet i arbetslivet

105

Vad vet vi om framgångsrikt ledarskap? 106 Självledarskap – att leda sig själv 111 Etik i arbetslivet 112 Jämställdhet i arbetslivet 115 Hållbart ledarskap 118 Framtida ledarskap 118 Sammanfattning 121 DEL 3 Marknadsföring

122

Kapitel 7 Företaget och omvärlden

125

Företagets globala omvärld 126 Den lokala omvärlden 134 Marknadsundersökningar 135 Omvärldsanalys som förhållningssätt 140 Sammanfattning 143 Kapitel 8 Varumärken

145

Varumärken överallt 146 Fördelar med starka varumärken 147 Fördelar med starka varumärken för kunden 151 Varumärkespositionering 151 Produkt- och varumärkesutvidgning 153 Arbetsgivarvarumärket: Employer branding 154 Sammanfattning 157

5


Innehåll DEL 1 Företagens roll och villkor i samhället Kapitel 1 Konsumtionssamhället

8 11

Fler val för konsumenter 12 Hur vi konsumerar förändras 15 Olika livsstilar och trender 15 Konsumtion som identitet 17 20 Marknadskommunikationens roll 22 Konsumtion även på offentliga marknader Sammanfattning 23 Kapitel 2 Ekonomisk tillväxt och cirkulär ekonomi

25

Sverige är ett rikt land 26 Vi lever i en tjänsteekonomi 27 Världen har i många fall blivit bättre 30 Miljön betalar ett högt pris för ekonomisk tillväxt 32 Cirkulär ekonomi 34 Företagen i en cirkulär ekonomi 42 Sammanfattning 45 Kapitel 3 Lagar som sätter ramar för företagen

47

Vad är juridik? 48 Avtalsrätt 50 Köprätt 53 Konkurrensrätt 61 Miljörätt 64 Arbetsrätt 66 Sammanfattning 68 DEL 2 Från affärsidé till människan i organisationen

70

Kapitel 4 Affärsplanens betydelse

73

Affärsplanens uppbyggnad och funktion Visionen – grunden till affärsidén Affärsidén Att sätta mätbara och realistiska mål Hur blir målen fungerande? Verksamheten – produkten/produkterna Ägarna – kompetenser och tidigare erfarenheter Styrelsen och företagsledningen Branschen samt konkurrenterna

4 DEL 1 FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR I SAMHÄLLET

74 74 76 80 80 82 82 82 83 84

Marknaden, dess storlek och företagets positionering 84 Marknadsföringen 85 Resursbehovet – lokaler, personal, maskiner m.m. 85 Budget, resultatkalkyl och kapitalbehov 86 Styrkor och svagheter samt möjligheter och hot (SWOT) 86 Framtidsbedömning 87 Sammanfattning 89 Kapitel 5 Människan och arbetsgruppen

91

Människan i organisationen 92 Arbetsmiljö 92 Arbetsgruppen 96 Konflikter 100 Sammanfattning 103 Kapitel 6 Ledarskap, etik och jämställdhet i arbetslivet

105

Vad vet vi om framgångsrikt ledarskap? 106 Självledarskap – att leda sig själv 111 Etik i arbetslivet 112 Jämställdhet i arbetslivet 115 Hållbart ledarskap 118 Framtida ledarskap 118 Sammanfattning 121 DEL 3 Marknadsföring

122

Kapitel 7 Företaget och omvärlden

125

Företagets globala omvärld 126 Den lokala omvärlden 134 Marknadsundersökningar 135 Omvärldsanalys som förhållningssätt 140 Sammanfattning 143 Kapitel 8 Varumärken

145

Varumärken överallt 146 Fördelar med starka varumärken 147 Fördelar med starka varumärken för kunden 151 Varumärkespositionering 151 Produkt- och varumärkesutvidgning 153 Arbetsgivarvarumärket: Employer branding 154 Sammanfattning 157

5


Kapitel 9 Värdet för kunden

159

Värde för kunden 160 Differentiering och positionering 162 Erbjudandet – 4P 164 Produkt 164 Sätta pris – en knepig sak 166 Platsen/Distributionskanaler 168 Påverkan 170 Sammanfattning 176 DEL 4 Kalkylering, budgetering och företagets interna styrning 178 Kapitel 10 Kalkylering

181

Viktiga begrepp inom kalkylering 182 Bidragskalkylering 187 Kalkylering i olika typer av företag 192 Investeringskalkyler 200 Sammanfattning 205 Kapitel 11 Budgetering

207

Varför ska man budgetera? 208 Resultatbudget 209 Likviditetsbudget 212 Andra typer av budgetar 216 Nollbasgranskning – är vi på rätt väg? 218 Sammanfattning 219

DEL 5 Bokföring och redovisning

238

Kapitel 13 Bokföring – repetition och fördjupning

241

Löpande bokföring – repetition 242 Toras Trädgårdstjänst AB – att välja regelverk 243 Affärshändelser i Toras trädgårdstjänst AB 246 Sammanfattning 264 Kapitel 14 Bokslut med enkla periodiseringar

267

Bokslut 268 Periodiseringar 270 Periodisering i Toras Trädgårdstjänst AB 273 Bolagsskatt (F-skatt) 279 Bokslutet i Toras Trädgårdstjänst AB är klart 281 Sammanfattning 283 Kapitel 15 Årsredovisning och deklaration

285

Momsredovisning och kontrolluppgift 286 Årsredovisning 292 Inkomstdeklaration 301 Revision 306 Räkenskapsanalys 312 Sammanfattning 318 Bildförteckning 320

221

Sökord 321

Ekonomistyrning: att nå de uppsatta målen 222 Organisationer kan styras på olika sätt. 223 232 Intern kontroll och styrning måste alltid finnas 234 Medarbetare är inte maskiner Sammanfattning 237

Kontoplan 328

Kapitel 12 Intern styrning och kontroll

6 DEL 1 FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR I SAMHÄLLET

KAPITEL 1 KONSUMTIONSSAMHÄLLET 7


Kapitel 9 Värdet för kunden

159

Värde för kunden 160 Differentiering och positionering 162 Erbjudandet – 4P 164 Produkt 164 Sätta pris – en knepig sak 166 Platsen/Distributionskanaler 168 Påverkan 170 Sammanfattning 176 DEL 4 Kalkylering, budgetering och företagets interna styrning 178 Kapitel 10 Kalkylering

181

Viktiga begrepp inom kalkylering 182 Bidragskalkylering 187 Kalkylering i olika typer av företag 192 Investeringskalkyler 200 Sammanfattning 205 Kapitel 11 Budgetering

207

Varför ska man budgetera? 208 Resultatbudget 209 Likviditetsbudget 212 Andra typer av budgetar 216 Nollbasgranskning – är vi på rätt väg? 218 Sammanfattning 219

DEL 5 Bokföring och redovisning

238

Kapitel 13 Bokföring – repetition och fördjupning

241

Löpande bokföring – repetition 242 Toras Trädgårdstjänst AB – att välja regelverk 243 Affärshändelser i Toras trädgårdstjänst AB 246 Sammanfattning 264 Kapitel 14 Bokslut med enkla periodiseringar

267

Bokslut 268 Periodiseringar 270 Periodisering i Toras Trädgårdstjänst AB 273 Bolagsskatt (F-skatt) 279 Bokslutet i Toras Trädgårdstjänst AB är klart 281 Sammanfattning 283 Kapitel 15 Årsredovisning och deklaration

285

Momsredovisning och kontrolluppgift 286 Årsredovisning 292 Inkomstdeklaration 301 Revision 306 Räkenskapsanalys 312 Sammanfattning 318 Bildförteckning 320

221

Sökord 321

Ekonomistyrning: att nå de uppsatta målen 222 Organisationer kan styras på olika sätt. 223 232 Intern kontroll och styrning måste alltid finnas 234 Medarbetare är inte maskiner Sammanfattning 237

Kontoplan 328

Kapitel 12 Intern styrning och kontroll

6 DEL 1 FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR I SAMHÄLLET

KAPITEL 1 KONSUMTIONSSAMHÄLLET 7


DEL 1 Företagens roll och villkor i samhället

I denna del lär du dig mer om hur företag, marknader och konsumenter förändrats. Konsumtionen i Sverige liksom i många andra länder har generellt ökat och du lär dig hur det som vi konsumerar påverkar våra liv. Du lär dig även mer om hur den svenska ekonomin utvecklats och hur olika branscher bidrar till den svenska bruttonationalprodukten (BNP). Vi diskuterar också hur utvecklingen ser ut i övriga världen samt om cirkulär ekonomi. I det avslutande kapitlet introduceras du till området affärsjuridik och vi diskuterar ett urval av de lagar som sätter ramar för företagen på marknaden i relation till dig som konsument. KAPITEL 1 Konsumtionssamhället KAPITEL 2 Ekonomisk tillväxt och cirkulär ekonomi KAPITEL 3 Lagar som sätter ramar för företagen

CENTRALT INNEHÅLL: Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden.

8

9


DEL 1 Företagens roll och villkor i samhället

I denna del lär du dig mer om hur företag, marknader och konsumenter förändrats. Konsumtionen i Sverige liksom i många andra länder har generellt ökat och du lär dig hur det som vi konsumerar påverkar våra liv. Du lär dig även mer om hur den svenska ekonomin utvecklats och hur olika branscher bidrar till den svenska bruttonationalprodukten (BNP). Vi diskuterar också hur utvecklingen ser ut i övriga världen samt om cirkulär ekonomi. I det avslutande kapitlet introduceras du till området affärsjuridik och vi diskuterar ett urval av de lagar som sätter ramar för företagen på marknaden i relation till dig som konsument. KAPITEL 1 Konsumtionssamhället KAPITEL 2 Ekonomisk tillväxt och cirkulär ekonomi KAPITEL 3 Lagar som sätter ramar för företagen

CENTRALT INNEHÅLL: Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden.

8

9


Kapitel 1

Konsumtionssamhället Under de senaste decennierna har företag, marknader och konsumenter förändrats. Konsumtionen har generellt ökat och hushållens konsumtion har i många fall varit drivande för Sveriges utveckling. Det svenska samhället har genomgått förändringar som påverkar alla dagens företag och organisationer. I vissa fall har utvecklingen gått dramatiskt fort särskilt med ett historiskt perspektiv. Du kommer i detta kapitel lära dig mer om ett antal av de här förändringarna.

Kapitlets syfte är att du ska kunna:

..beskriva och diskutera hur konsumtionen förändrats .. beskriva och diskutera hur olika livsstilar och trender påverkar konsumtion

..beskriva och förklara innebörden av symbolisk konsumtion .. beskriva och diskutera marknadskommunikationens påverkan på din konsumtion

.. beskriva och förklara innebörden av konsumtion på offentliga marknader.

10 DEL 1 FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR I SAMHÄLLET

KAPITEL 1 KONSUMTIONSSAMHÄLLET 11


Kapitel 1

Konsumtionssamhället Under de senaste decennierna har företag, marknader och konsumenter förändrats. Konsumtionen har generellt ökat och hushållens konsumtion har i många fall varit drivande för Sveriges utveckling. Det svenska samhället har genomgått förändringar som påverkar alla dagens företag och organisationer. I vissa fall har utvecklingen gått dramatiskt fort särskilt med ett historiskt perspektiv. Du kommer i detta kapitel lära dig mer om ett antal av de här förändringarna.

Kapitlets syfte är att du ska kunna:

..beskriva och diskutera hur konsumtionen förändrats .. beskriva och diskutera hur olika livsstilar och trender påverkar konsumtion

..beskriva och förklara innebörden av symbolisk konsumtion .. beskriva och diskutera marknadskommunikationens påverkan på din konsumtion

.. beskriva och förklara innebörden av konsumtion på offentliga marknader.

10 DEL 1 FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR I SAMHÄLLET

KAPITEL 1 KONSUMTIONSSAMHÄLLET 11


Fler val för konsumenter Vi är alla konsumenter. Du som läser denna bok är konsument och vi som skriver den är konsumenter. Konsumtionen har fått en allt större betydelse för oss människor. Vi förväntas fatta beslut och göra aktiva val av till exempel kläder, mat, elbolag och vårdcentral. Det är ibland svårt att överblicka olika alternativ och en del beslut kräver djup kunskap, till exempel vilken teve som egentligen ger bäst bild och ljud. Att som konsument inte fatta bästa möjliga beslut kan få konsekvenser. Ibland blir konsekvenserna inte så svåra, exempelvis ett dyrare telefon- eller elabonnemang. Men ibland blir konsekvenserna svårare, som till exempel de elever som har tvingats byta skola eftersom den tidigare skolan gick i konkurs. Det finns även exempel där det visat sig att skolans kvalitet inte var så bra som den utlovades i reklamen.

Konsumenter är vi när vi konsumerar produkter som privatpersoner. Konsumtion är den process då vi planerar, köper, använder och återvinner en produkt.

Digitalisering skapar mer information än någonsin tidigare Den pågående digitaliseringen, som du lärde dig mer om i Företagsekonomi 1, har inneburit att konsumenter lättare kan söka information och även dela sådan med varandra. Konsumtionsbeslut som tidigare fattades runt middagsbordet kan i dag fattas genom sociala medier, meddelande-appar och jämförelser av konkurrenters erbjudanden på plats i butiken. Prisjämförelse­ siter och recensioner via nätet är exempel på detta. Beslutsregler och vanor påverkar vår konsumtion Konsumenter använder ofta olika beslutsregler för att göra livet enklare. Ibland är beslutsreglerna medvetna, men ofta tänker du inte på varför du fattar olika konsumtionsbeslut. Exempel på sådana regler är att köpa samma varumärke, att alltid köpa den billigaste produkten, eller att köpa den produkt som är ekologisk. Kanske valde du samma skola som din bästa kompis? Det är också ett exempel på en beslutsregel. Vanor leder till att vi väljer samma produkt som vi brukar köpa, till exempel vissa livsmedel (mjölk, smör) eller färdmedel till skolan (buss, cykel, tåg, bil). Vi använder då ofta begränsad eller ingen information alls för att utvärdera alternativ. Vanor görs ofta omedvetet, vilket gör att människor inte alltid kan beskriva varför de konsumerar en viss produkt.

12 DEL 1 FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR I SAMHÄLLET

Beslutsregler är regler som du använder när du fattar köpbeslut. En vana är ett beteende som upprepas.

Att alltid köpa sneakers från Adidas är exempel på en beslutsregel.

KAPITEL 1 KONSUMTIONSSAMHÄLLET 13


Fler val för konsumenter Vi är alla konsumenter. Du som läser denna bok är konsument och vi som skriver den är konsumenter. Konsumtionen har fått en allt större betydelse för oss människor. Vi förväntas fatta beslut och göra aktiva val av till exempel kläder, mat, elbolag och vårdcentral. Det är ibland svårt att överblicka olika alternativ och en del beslut kräver djup kunskap, till exempel vilken teve som egentligen ger bäst bild och ljud. Att som konsument inte fatta bästa möjliga beslut kan få konsekvenser. Ibland blir konsekvenserna inte så svåra, exempelvis ett dyrare telefon- eller elabonnemang. Men ibland blir konsekvenserna svårare, som till exempel de elever som har tvingats byta skola eftersom den tidigare skolan gick i konkurs. Det finns även exempel där det visat sig att skolans kvalitet inte var så bra som den utlovades i reklamen.

Konsumenter är vi när vi konsumerar produkter som privatpersoner. Konsumtion är den process då vi planerar, köper, använder och återvinner en produkt.

Digitalisering skapar mer information än någonsin tidigare Den pågående digitaliseringen, som du lärde dig mer om i Företagsekonomi 1, har inneburit att konsumenter lättare kan söka information och även dela sådan med varandra. Konsumtionsbeslut som tidigare fattades runt middagsbordet kan i dag fattas genom sociala medier, meddelande-appar och jämförelser av konkurrenters erbjudanden på plats i butiken. Prisjämförelse­ siter och recensioner via nätet är exempel på detta. Beslutsregler och vanor påverkar vår konsumtion Konsumenter använder ofta olika beslutsregler för att göra livet enklare. Ibland är beslutsreglerna medvetna, men ofta tänker du inte på varför du fattar olika konsumtionsbeslut. Exempel på sådana regler är att köpa samma varumärke, att alltid köpa den billigaste produkten, eller att köpa den produkt som är ekologisk. Kanske valde du samma skola som din bästa kompis? Det är också ett exempel på en beslutsregel. Vanor leder till att vi väljer samma produkt som vi brukar köpa, till exempel vissa livsmedel (mjölk, smör) eller färdmedel till skolan (buss, cykel, tåg, bil). Vi använder då ofta begränsad eller ingen information alls för att utvärdera alternativ. Vanor görs ofta omedvetet, vilket gör att människor inte alltid kan beskriva varför de konsumerar en viss produkt.

12 DEL 1 FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR I SAMHÄLLET

Beslutsregler är regler som du använder när du fattar köpbeslut. En vana är ett beteende som upprepas.

Att alltid köpa sneakers från Adidas är exempel på en beslutsregel.

KAPITEL 1 KONSUMTIONSSAMHÄLLET 13


Hur vi konsumerar förändras Svensk konsumtion • Den svenska konsumtionen har sedan början av 2000-talet växt inom alla områden och för alla typer av hushåll. En av de bakomliggande förklaringarna är konsumtion genom lån. • De konsumtionsområden som ökat mest sedan början av 2000-talet är: möbler, hushållsartiklar och underhåll, hotell, kaféer och restauranger, kommunikationstjänster, och fritid, underhållning och kultur. • Vår konsumtion i dag är mer än 25 procent högre än den var i början av 2000-talet. Det innebär alltså att vi numera köper både fler och dyrare produkter än vad vi gjorde då. • Det intressanta med att titta på hur vi konsumerar och vad vi konsumerar är att det säger mycket om vår samtid. Siffrorna visar vad vi värderar i livet och hur värderingarna har förändrats över tid. • I dag lägger vi exempelvis mycket mer pengar på kultur och fritid samt på hushållstjänster i jämförelse med för tio eller tjugo år sedan. Vi värderar en större tidsmässig fritid och ett liv fullt av upplevelser och njutning. Källa: Konsumtionsrapporterna från Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Rent generellt har konsumtionen blivit allt svårare att förutsäga. Dagens konsumenter är mer benägna att blanda stilar, pröva nya varumärken samt blanda billigt och dyrt och butiksshopping med e-handel. Det är inte ovanligt med konsumenter som köper en jacka från en boutique och billiga sockor från en lågprisaffär, eller en lampa från en loppmarknad och en dyr fåtölj från en designbutik.

Gräsrotsdriven information påverkar konsumtionen allt mer Vi har redan lyft fram att digitaliseringen innebär att konsumenter lättare kan söka information och dela den med varandra. Det innebär att information som kommer från andra konsumenter styr vår konsumtion allt mer, medan den information som kommer från företag tappar i inflytande. Gräsrotsdriven information är information från andra konsumenter som du kan ta del av via sociala medier, ratingsiter och forum. Sådan information har fått ökad betydelse för vår konsumtion. Ett företag som vill vara kvar på marknaden måste i allt högre grad uppträda på ett schysst sätt och visa en sann bild av sina produkter och hur man hanterar sina medarbetare. Det finns många exempel på företag som uppmärksammats för att de hävdat saker om sina produkter som senare visat sig vara felaktiga. Ett varumärke kan raseras snabbt om företag avslöjas med att inte stå för de värderingar de hävdar att de står för.

Gräsrotsdriven information kommer från andra konsumenter och förmedlas via nätet.

Olika livsstilar och trender Du blir i ditt liv ständigt påmind om olika livsstilar och trender. Trender som dominerat under senare år är fokus på träning, hälsa och matlagning. Det har man kunnat se genom det ökade utbudet av dieter och olika typer av kost, som till exempel gluten- och laktosfritt. Även restaurangbesök, sociala medier med fokus på mat samt matlagningsprogram på tv har ökat avsevärt under senare år. Som ett resultat av ökat intresse för matlagning, ökat resande och större andel utrikesfödda, har också en mängd nya matingredienser gjort entré i svenska matdiskar.

Livsstil betyder en individs sätt att leva och vara.

Hur man tar sig till arbetet är exempel på en vana. De som pendlar med cykel och åtnjuter de fördelar det innebär med motion, låg kostnad och minimal miljöpåverkan bryter ogärna den vanan oavsett väder.

14 DEL 1 FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR I SAMHÄLLET

KAPITEL 1 KONSUMTIONSSAMHÄLLET 15


Hur vi konsumerar förändras Svensk konsumtion • Den svenska konsumtionen har sedan början av 2000-talet växt inom alla områden och för alla typer av hushåll. En av de bakomliggande förklaringarna är konsumtion genom lån. • De konsumtionsområden som ökat mest sedan början av 2000-talet är: möbler, hushållsartiklar och underhåll, hotell, kaféer och restauranger, kommunikationstjänster, och fritid, underhållning och kultur. • Vår konsumtion i dag är mer än 25 procent högre än den var i början av 2000-talet. Det innebär alltså att vi numera köper både fler och dyrare produkter än vad vi gjorde då. • Det intressanta med att titta på hur vi konsumerar och vad vi konsumerar är att det säger mycket om vår samtid. Siffrorna visar vad vi värderar i livet och hur värderingarna har förändrats över tid. • I dag lägger vi exempelvis mycket mer pengar på kultur och fritid samt på hushållstjänster i jämförelse med för tio eller tjugo år sedan. Vi värderar en större tidsmässig fritid och ett liv fullt av upplevelser och njutning. Källa: Konsumtionsrapporterna från Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Rent generellt har konsumtionen blivit allt svårare att förutsäga. Dagens konsumenter är mer benägna att blanda stilar, pröva nya varumärken samt blanda billigt och dyrt och butiksshopping med e-handel. Det är inte ovanligt med konsumenter som köper en jacka från en boutique och billiga sockor från en lågprisaffär, eller en lampa från en loppmarknad och en dyr fåtölj från en designbutik.

Gräsrotsdriven information påverkar konsumtionen allt mer Vi har redan lyft fram att digitaliseringen innebär att konsumenter lättare kan söka information och dela den med varandra. Det innebär att information som kommer från andra konsumenter styr vår konsumtion allt mer, medan den information som kommer från företag tappar i inflytande. Gräsrotsdriven information är information från andra konsumenter som du kan ta del av via sociala medier, ratingsiter och forum. Sådan information har fått ökad betydelse för vår konsumtion. Ett företag som vill vara kvar på marknaden måste i allt högre grad uppträda på ett schysst sätt och visa en sann bild av sina produkter och hur man hanterar sina medarbetare. Det finns många exempel på företag som uppmärksammats för att de hävdat saker om sina produkter som senare visat sig vara felaktiga. Ett varumärke kan raseras snabbt om företag avslöjas med att inte stå för de värderingar de hävdar att de står för.

Gräsrotsdriven information kommer från andra konsumenter och förmedlas via nätet.

Olika livsstilar och trender Du blir i ditt liv ständigt påmind om olika livsstilar och trender. Trender som dominerat under senare år är fokus på träning, hälsa och matlagning. Det har man kunnat se genom det ökade utbudet av dieter och olika typer av kost, som till exempel gluten- och laktosfritt. Även restaurangbesök, sociala medier med fokus på mat samt matlagningsprogram på tv har ökat avsevärt under senare år. Som ett resultat av ökat intresse för matlagning, ökat resande och större andel utrikesfödda, har också en mängd nya matingredienser gjort entré i svenska matdiskar.

Livsstil betyder en individs sätt att leva och vara.

Hur man tar sig till arbetet är exempel på en vana. De som pendlar med cykel och åtnjuter de fördelar det innebär med motion, låg kostnad och minimal miljöpåverkan bryter ogärna den vanan oavsett väder.

14 DEL 1 FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR I SAMHÄLLET

KAPITEL 1 KONSUMTIONSSAMHÄLLET 15


Fler ensamhushåll Andra faktorer som påverkar konsumtionen är att allt fler svenskar lever i ensamhushåll. Det gäller i synnerhet, men inte uteslutande storstäder. Statistik visar att i Stockholm lever cirka 40 procent i ensamhushåll jämfört med cirka 10 procent i en mindre ort som Habo. Utveckling mot fler ensamhushåll har resulterat i ett behov av mindre matförpackningar och fler restauranger. Andelen färdigmat har också ökat över tid på bekostnad av fryst mat. Ökad andel med utländsk bakgrund En annan förändring i Sverige är att en ökad andel av befolkningen har utländsk bakgrund. Livsmedelsbutiker har därför anpassat sitt sortiment genom att erbjuda fler utländska varor. Vissa matbutiker väljer att placera de här varorna på separata hyllor, medan andra integrerar varorna med det traditionella utbudet. Vi ser också allt mer en mix av matkulturer, till exempel Halloumiburgare.

Konsumtion som identitet Symbolisk konsumtion, det vill säga konsumtion som vi gör för att visa vår identitet, vilka vi är eller vill vara har ökat under senare år. Det är framförallt synliga produkter som hjälper oss att visa vår identitet, till exempel kläder, skor, hemelektronik, bilar, klockor, och resor. Men också den musik vi konsumerar säger något om vem vi vill vara. Sociala medier har bidragit till den här utvecklingen.

Symbolisk konsumtion är konsumtion som bidrar till att skapa din identitet som människa.

Engels lag – om konsumtion Det vanliga mönstret under en individs arbetsliv är att inkomsten ökar. Då förändras även fördelningen av vad vi konsumerar. Boende, mat och transporter är de tre stora posterna i ett hushålls konsumtion. Studier visar att den andel av inkomsten som man lägger på boende är ganska konstant, men man lägger en mindre andel på mat när inkomsterna ökar. Den tyske statistikern Ernst Engel uppmärksammade detta samband för mer än hundra år sedan. Denna ”Engels lag” har fått stöd i flera senare studier. Det innebär att utrymmet för konsumtion av annat än det som är nödvändigt ökar ganska dramatiskt under livets gång. Det visar sig också att den andel av konsumtionen som vi i den rika delen av världen, lägger på sådant som vi behöver för att överleva har minskat. Vi lägger mer och mer på välfärdskonsumtion (symbolisk konsumtion), det vill säga sådant som är uttryck för självförverkligande, lyx och social profilering (eller, med en mer negativ term, skryt).

Ökat fokus på hälsa och träning är exempel på olika livsstilar. Antalet gym har ökat och även antalet motionslopp. Antalet motionslopp registrerade hos Friidrottsförbundet är fler än 365 per år, det vill säga mer än ett motionslopp per dag och antalet deltagare ökar.

16 DEL 1 FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR I SAMHÄLLET

KAPITEL 1 KONSUMTIONSSAMHÄLLET 17


Fler ensamhushåll Andra faktorer som påverkar konsumtionen är att allt fler svenskar lever i ensamhushåll. Det gäller i synnerhet, men inte uteslutande storstäder. Statistik visar att i Stockholm lever cirka 40 procent i ensamhushåll jämfört med cirka 10 procent i en mindre ort som Habo. Utveckling mot fler ensamhushåll har resulterat i ett behov av mindre matförpackningar och fler restauranger. Andelen färdigmat har också ökat över tid på bekostnad av fryst mat. Ökad andel med utländsk bakgrund En annan förändring i Sverige är att en ökad andel av befolkningen har utländsk bakgrund. Livsmedelsbutiker har därför anpassat sitt sortiment genom att erbjuda fler utländska varor. Vissa matbutiker väljer att placera de här varorna på separata hyllor, medan andra integrerar varorna med det traditionella utbudet. Vi ser också allt mer en mix av matkulturer, till exempel Halloumiburgare.

Konsumtion som identitet Symbolisk konsumtion, det vill säga konsumtion som vi gör för att visa vår identitet, vilka vi är eller vill vara har ökat under senare år. Det är framförallt synliga produkter som hjälper oss att visa vår identitet, till exempel kläder, skor, hemelektronik, bilar, klockor, och resor. Men också den musik vi konsumerar säger något om vem vi vill vara. Sociala medier har bidragit till den här utvecklingen.

Symbolisk konsumtion är konsumtion som bidrar till att skapa din identitet som människa.

Engels lag – om konsumtion Det vanliga mönstret under en individs arbetsliv är att inkomsten ökar. Då förändras även fördelningen av vad vi konsumerar. Boende, mat och transporter är de tre stora posterna i ett hushålls konsumtion. Studier visar att den andel av inkomsten som man lägger på boende är ganska konstant, men man lägger en mindre andel på mat när inkomsterna ökar. Den tyske statistikern Ernst Engel uppmärksammade detta samband för mer än hundra år sedan. Denna ”Engels lag” har fått stöd i flera senare studier. Det innebär att utrymmet för konsumtion av annat än det som är nödvändigt ökar ganska dramatiskt under livets gång. Det visar sig också att den andel av konsumtionen som vi i den rika delen av världen, lägger på sådant som vi behöver för att överleva har minskat. Vi lägger mer och mer på välfärdskonsumtion (symbolisk konsumtion), det vill säga sådant som är uttryck för självförverkligande, lyx och social profilering (eller, med en mer negativ term, skryt).

Ökat fokus på hälsa och träning är exempel på olika livsstilar. Antalet gym har ökat och även antalet motionslopp. Antalet motionslopp registrerade hos Friidrottsförbundet är fler än 365 per år, det vill säga mer än ett motionslopp per dag och antalet deltagare ökar.

16 DEL 1 FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR I SAMHÄLLET

KAPITEL 1 KONSUMTIONSSAMHÄLLET 17


Konsumtion, välmående och lycka Det finns ett samband mellan hushålls årsinkomst och hur människor uppfattar att de mår. Av personer som bor i hushåll där årsinkomsten är 200 000 kronor eller mindre uppger färre att de är mycket nöjda med livet. I hushåll med en årsinkomst över 600 000 kronor är fler mycket nöjda med sina liv. En förklaring till det är att högre inkomst ger större möjlighet till självförverkligande genom bland annat en rik fritid med resor och nöjesaktiviteter. Samtidigt finns det i dag ingen entydig forskning som visar att ökad konsumtion leder till ökad lycka. Det är framförallt konsumtion av upplevelser som resor och matkonsumtion som tycks öka vår lycka. Källa: Konsumtionsrapporterna från Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. I den rika delen av världen läggs idag alltmer pengar på symbolisk konsumtion, det vill säga sådant som är uttryck för självförverkligande och identitetsskapande.

Konsumtionen speglar människors olika ekonomiska möjligheter Att inte kunna konsumera innebär begränsningar till exempel vad gäller möjlighet till resor och fritidsaktiviteter. Konsumtionen speglar därför människors olika ekonomiska möjligheter. Det är särskilt tydligt hos unga konsumenter som förväntas konsumera rätt varor och varumärken för att kunna tillhöra en viss social grupp. Detsamma gäller personer med olika typer av funktionsnedsättning som kan stängas ute från till exempel caféer, restauranger och butiker.

FUNDERA PÅ!

.. På vilket sätt märker du att vi lever i ett konsumtionssamhälle?

..Är symbolisk konsumtion viktig för dig? Varför? Varför inte?

Konsumtionen har negativa sidor Det faktum att konsumtionen har kommit att spela en så stor roll i våra liv avspeglas i begreppet konsumtionssamhället. Andra värden, som inre värden, ett rikt socialt liv, hälsa och trygghet, tillskrivs mindre vikt, i ett konsumtionssamhälle. Konsumtion kan vara lustfylld, men är inte alltid det. Till konsumtionens negativa sidor hör till exempel påverkan på miljön, ätstörningar, social segregering samt tobaks-, alkohol-, spel- och drogmissbruk.

18 DEL 1 FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR I SAMHÄLLET

KAPITEL 1 KONSUMTIONSSAMHÄLLET 19


Konsumtion, välmående och lycka Det finns ett samband mellan hushålls årsinkomst och hur människor uppfattar att de mår. Av personer som bor i hushåll där årsinkomsten är 200 000 kronor eller mindre uppger färre att de är mycket nöjda med livet. I hushåll med en årsinkomst över 600 000 kronor är fler mycket nöjda med sina liv. En förklaring till det är att högre inkomst ger större möjlighet till självförverkligande genom bland annat en rik fritid med resor och nöjesaktiviteter. Samtidigt finns det i dag ingen entydig forskning som visar att ökad konsumtion leder till ökad lycka. Det är framförallt konsumtion av upplevelser som resor och matkonsumtion som tycks öka vår lycka. Källa: Konsumtionsrapporterna från Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. I den rika delen av världen läggs idag alltmer pengar på symbolisk konsumtion, det vill säga sådant som är uttryck för självförverkligande och identitetsskapande.

Konsumtionen speglar människors olika ekonomiska möjligheter Att inte kunna konsumera innebär begränsningar till exempel vad gäller möjlighet till resor och fritidsaktiviteter. Konsumtionen speglar därför människors olika ekonomiska möjligheter. Det är särskilt tydligt hos unga konsumenter som förväntas konsumera rätt varor och varumärken för att kunna tillhöra en viss social grupp. Detsamma gäller personer med olika typer av funktionsnedsättning som kan stängas ute från till exempel caféer, restauranger och butiker.

FUNDERA PÅ!

.. På vilket sätt märker du att vi lever i ett konsumtionssamhälle?

..Är symbolisk konsumtion viktig för dig? Varför? Varför inte?

Konsumtionen har negativa sidor Det faktum att konsumtionen har kommit att spela en så stor roll i våra liv avspeglas i begreppet konsumtionssamhället. Andra värden, som inre värden, ett rikt socialt liv, hälsa och trygghet, tillskrivs mindre vikt, i ett konsumtionssamhälle. Konsumtion kan vara lustfylld, men är inte alltid det. Till konsumtionens negativa sidor hör till exempel påverkan på miljön, ätstörningar, social segregering samt tobaks-, alkohol-, spel- och drogmissbruk.

18 DEL 1 FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR I SAMHÄLLET

KAPITEL 1 KONSUMTIONSSAMHÄLLET 19


Marknadskommunikationens roll Även om information från andra konsumenter styr vår konsumtion i allt större utsträckning, har fortfarande företagens marknadskommunikation, en viktig roll då vi konsumerar allt mer. Under de senaste decennierna har konsumtionen ökat parallellt med företags kostnader för reklam. I dag är det främst teve- och nätbaserad reklam, sponsring och eventmarknadsföring som växer snabbast. Svenska företag och organisationer har alltså under de senaste årtiondena lagt allt mer pengar på reklam och marknadskommunikation. Det har också varit möjligt på grund av den svenska ekonomins starka tillväxt under samma tidsperiod.

Marknadskommunikation är olika metoder där företag försöker påverka oss konsumenter.

Produktmedia 8,4 %

De skönhetsideal som förmedlas via reklam är ofta svåra att leva upp till. Vilken roll tror du att företag har i skapandet av normer om skönhet?

Sponsring 9,4 %

Mässor 4,2 % Eventmarknadsföring 3,9 %

Produktion17,9 %

Butikspromotion 5,8 %

TV 7,2 %

2019 Stora Reklamkakan 81 016 Mkr

Bio 0,2 % Radio 1,3 %

+ 1,3 %

Out-of-home 2,5 % Direktreklam 3,6 % Tryckta intressemedier 1,4 % Tryckta nyhetsmedier 5 %

Internet 29,3 %

Reklamens påverkan på vår konsumtion Reklamens påverkan på konsumtionen är stor. Reklam förmedlar budskap om nya produkter och nya sätt att konsumera. Nya former av marknadskommunikation kan också innebära att du som konsument inte alltid är medveten om dess påverkan. Sociala medier, och produkter i filmer och teveprogram innebär mer indirekt påverkan, vilket ofta är effektivare än en annons med budskapet ”Köp det här!” Reklam förmedlar information och bidrar till köp av både nödvändigt och onödigt – beroende på vem som gör tolkningen. Företag har ett ansvar för det som kommuniceras. Fundera på de skönhetsideal som kommuniceras via reklam. Vilken roll har företag i skapandet av stereotypa normer om skönhet?

FUNDERA PÅ!

.. Hur ser du på reklam och hur påverkar det dina konsumtionsAv fördelningen av kostnader för marknadskommunikation i Sverige, framgår att den största delen av påverkan på dig som konsument, idag sker via internet. Källa: IRM:s Årsrapport – Svensk Reklammarknad 2019

20 DEL 1 FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR I SAMHÄLLET

beslut?

.. Tror du att konsumenter i dag är medvetna om reklamens påverkan?

KAPITEL 1 KONSUMTIONSSAMHÄLLET 21


Marknadskommunikationens roll Även om information från andra konsumenter styr vår konsumtion i allt större utsträckning, har fortfarande företagens marknadskommunikation, en viktig roll då vi konsumerar allt mer. Under de senaste decennierna har konsumtionen ökat parallellt med företags kostnader för reklam. I dag är det främst teve- och nätbaserad reklam, sponsring och eventmarknadsföring som växer snabbast. Svenska företag och organisationer har alltså under de senaste årtiondena lagt allt mer pengar på reklam och marknadskommunikation. Det har också varit möjligt på grund av den svenska ekonomins starka tillväxt under samma tidsperiod.

Marknadskommunikation är olika metoder där företag försöker påverka oss konsumenter.

Produktmedia 8,4 %

De skönhetsideal som förmedlas via reklam är ofta svåra att leva upp till. Vilken roll tror du att företag har i skapandet av normer om skönhet?

Sponsring 9,4 %

Mässor 4,2 % Eventmarknadsföring 3,9 %

Produktion17,9 %

Butikspromotion 5,8 %

TV 7,2 %

2019 Stora Reklamkakan 81 016 Mkr

Bio 0,2 % Radio 1,3 %

+ 1,3 %

Out-of-home 2,5 % Direktreklam 3,6 % Tryckta intressemedier 1,4 % Tryckta nyhetsmedier 5 %

Internet 29,3 %

Reklamens påverkan på vår konsumtion Reklamens påverkan på konsumtionen är stor. Reklam förmedlar budskap om nya produkter och nya sätt att konsumera. Nya former av marknadskommunikation kan också innebära att du som konsument inte alltid är medveten om dess påverkan. Sociala medier, och produkter i filmer och teveprogram innebär mer indirekt påverkan, vilket ofta är effektivare än en annons med budskapet ”Köp det här!” Reklam förmedlar information och bidrar till köp av både nödvändigt och onödigt – beroende på vem som gör tolkningen. Företag har ett ansvar för det som kommuniceras. Fundera på de skönhetsideal som kommuniceras via reklam. Vilken roll har företag i skapandet av stereotypa normer om skönhet?

FUNDERA PÅ!

.. Hur ser du på reklam och hur påverkar det dina konsumtionsAv fördelningen av kostnader för marknadskommunikation i Sverige, framgår att den största delen av påverkan på dig som konsument, idag sker via internet. Källa: IRM:s Årsrapport – Svensk Reklammarknad 2019

20 DEL 1 FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR I SAMHÄLLET

beslut?

.. Tror du att konsumenter i dag är medvetna om reklamens påverkan?

KAPITEL 1 KONSUMTIONSSAMHÄLLET 21


Sammanfattning .. Valmöjligheterna har ökat inom många konsumtionsområden och därmed har konsumtionen fått en allt större betydelse. Rent generellt har köpmönster blivit allt svårare att förutsäga.

.. Vi blir ständigt påminda om olika livsstilar och trender. Ett exempel är fokus på hälsa som dominerat under senare år. Andra förändringar är ett ökat antal ensamhushåll i storstäder och en ökad andel med utländsk bakgrund i Sverige. Allt fler läkarkontakter sker i dag online via appar. Patienter agerar allt mer som konsumenter och väljer aktivt vård.

.. Symbolisk konsumtion är konsumtion som vi gör för

Konsumtion även på offentliga marknader

.. Konsumtionen påverkas av marknadskommunikation.

I dag är vi konsumenter även på offentliga marknader (stat, regioner och kommuner). Vi har möjlighet att välja vårdtjänster, vilken skola vi vill gå i och myndigheterna strävar efter att vara tillgängliga för oss medborgare. Gränsen mellan konsument och medborgare har på det här viset blivit mindre tydlig. Tidigare kunde exempelvis ett besök hos en läkare enbart ske via ett fysiskt möte på vårdcentral och sjukhus. I dag är det möjligt att konsultera flera olika läkare både fysiskt och via appar och därmed mer aktivt välja vårdgivare. Det här innebär att olika läkare konkurrerar med varandra om patienterna, vilket kan ha både för- och nackdelar för läkare och patient. Det här är ett exempel på konsumtion även på offentliga marknader.

att visa vår identitet, vilka vi är eller vill vara genom vår konsumtion. Under de senaste decennierna har konsumtionen ökat parallellt med företags kostnader för reklam.

.. I dag konsumerar vi även på offentliga marknader (stat, regioner och kommuner). Myndigheter med hög tillgänglighet och valfrihet gällande skola och vård är exempel på detta.

FUNDERA PÅ!

.. I det här kapitlet har vi gått igenom flera pågående förändringar för oss som konsumenter. Fundera över var och en av de här förändringarna och vad de innebär för förutsättningarna att driva företag framgångsrikt!

22 DEL 1 FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR I SAMHÄLLET

KAPITEL 1 KONSUMTIONSSAMHÄLLET 23


Sammanfattning .. Valmöjligheterna har ökat inom många konsumtionsområden och därmed har konsumtionen fått en allt större betydelse. Rent generellt har köpmönster blivit allt svårare att förutsäga.

.. Vi blir ständigt påminda om olika livsstilar och trender. Ett exempel är fokus på hälsa som dominerat under senare år. Andra förändringar är ett ökat antal ensamhushåll i storstäder och en ökad andel med utländsk bakgrund i Sverige. Allt fler läkarkontakter sker i dag online via appar. Patienter agerar allt mer som konsumenter och väljer aktivt vård.

.. Symbolisk konsumtion är konsumtion som vi gör för

Konsumtion även på offentliga marknader

.. Konsumtionen påverkas av marknadskommunikation.

I dag är vi konsumenter även på offentliga marknader (stat, regioner och kommuner). Vi har möjlighet att välja vårdtjänster, vilken skola vi vill gå i och myndigheterna strävar efter att vara tillgängliga för oss medborgare. Gränsen mellan konsument och medborgare har på det här viset blivit mindre tydlig. Tidigare kunde exempelvis ett besök hos en läkare enbart ske via ett fysiskt möte på vårdcentral och sjukhus. I dag är det möjligt att konsultera flera olika läkare både fysiskt och via appar och därmed mer aktivt välja vårdgivare. Det här innebär att olika läkare konkurrerar med varandra om patienterna, vilket kan ha både för- och nackdelar för läkare och patient. Det här är ett exempel på konsumtion även på offentliga marknader.

att visa vår identitet, vilka vi är eller vill vara genom vår konsumtion. Under de senaste decennierna har konsumtionen ökat parallellt med företags kostnader för reklam.

.. I dag konsumerar vi även på offentliga marknader (stat, regioner och kommuner). Myndigheter med hög tillgänglighet och valfrihet gällande skola och vård är exempel på detta.

FUNDERA PÅ!

.. I det här kapitlet har vi gått igenom flera pågående förändringar för oss som konsumenter. Fundera över var och en av de här förändringarna och vad de innebär för förutsättningarna att driva företag framgångsrikt!

22 DEL 1 FÖRETAGENS ROLL OCH VILLKOR I SAMHÄLLET

KAPITEL 1 KONSUMTIONSSAMHÄLLET 23


DEL 2 Från affärsidé till människan i organisationen I bokens andra del går vi igenom vad som är grunden till en bra affärs­ idé, nämligen företagets vision. Vi fördjupar oss i hur man formulerar en bra affärsidé och diskuterar utförligt de olika delarna av affärsplanen. Du lär dig även mer om ledarskap och människan i organisationen. Vi lyfter fram begrepp, teorier och modeller som förklarar hur vi människor fungerar i organisatorer och grupper. Vi diskuterar även etik, jämställdhet och mångfald, liksom diskriminering, utförligt. KAPITEL 4 Affärsidén och affärsplanen KAPITEL 5 Människan och arbetsgruppen KAPITEL 6 Ledarskap, etik och jämställdhet i arbetslivet

CENTRALT INNEHÅLL: Affärsidéns utformning och betydelse. I samband med det behandlas affärsplanens uppbyggnad och funktion. Begrepp, teorier och modeller som förklarar hur människor och arbetsgrupper fungerar i organisa­ toriska sammanhang samt hur ledarskap fungerar. I samband med det behandlas frågor om etik och jämställdhet i arbetslivet.

70

71


DEL 2 Från affärsidé till människan i organisationen I bokens andra del går vi igenom vad som är grunden till en bra affärs­ idé, nämligen företagets vision. Vi fördjupar oss i hur man formulerar en bra affärsidé och diskuterar utförligt de olika delarna av affärsplanen. Du lär dig även mer om ledarskap och människan i organisationen. Vi lyfter fram begrepp, teorier och modeller som förklarar hur vi människor fungerar i organisatorer och grupper. Vi diskuterar även etik, jämställdhet och mångfald, liksom diskriminering, utförligt. KAPITEL 4 Affärsidén och affärsplanen KAPITEL 5 Människan och arbetsgruppen KAPITEL 6 Ledarskap, etik och jämställdhet i arbetslivet

CENTRALT INNEHÅLL: Affärsidéns utformning och betydelse. I samband med det behandlas affärsplanens uppbyggnad och funktion. Begrepp, teorier och modeller som förklarar hur människor och arbetsgrupper fungerar i organisa­ toriska sammanhang samt hur ledarskap fungerar. I samband med det behandlas frågor om etik och jämställdhet i arbetslivet.

70

71


DEL 3 Marknadsföring Att ha koll på omvärlden har blivit ett allt viktigare förhållningssätt för företag som vill överleva och vara lönsamma. Ett sätt att skaffa sig mer information om omvärlden är genom olika typer av undersökningar, till exempel enkäter och observationer. Varumärkets betydelse ökar i takt med att marknadsföring och olika typer av information når oss konsumenter praktiskt taget överallt, inte minst genom digitaliseringen. I den här delen tittar vi närmare på hur företag kan skapa värde för kunder genom att stärka sitt varumärke och jobba med 4P-synsättet. KAPITEL 7 Företaget och omvärlden KAPITEL 8 Det viktiga varumärket KAPITEL 9 Värdeskapande och erbjudande

CENTRALT INNEHÅLL: Marknadsföring i form av omvärldsanalys och olika verktyg för värdeskapande processer.

122

123


DEL 3 Marknadsföring Att ha koll på omvärlden har blivit ett allt viktigare förhållningssätt för företag som vill överleva och vara lönsamma. Ett sätt att skaffa sig mer information om omvärlden är genom olika typer av undersökningar, till exempel enkäter och observationer. Varumärkets betydelse ökar i takt med att marknadsföring och olika typer av information når oss konsumenter praktiskt taget överallt, inte minst genom digitaliseringen. I den här delen tittar vi närmare på hur företag kan skapa värde för kunder genom att stärka sitt varumärke och jobba med 4P-synsättet. KAPITEL 7 Företaget och omvärlden KAPITEL 8 Det viktiga varumärket KAPITEL 9 Värdeskapande och erbjudande

CENTRALT INNEHÅLL: Marknadsföring i form av omvärldsanalys och olika verktyg för värdeskapande processer.

122

123


DEL 4 Kalkylering, budgetering och företagets interna styrning I bokens fjärde del fördjupar vi oss i kalkylering, budgetering, och intern styrning och kontroll. Det är viktiga områden för att företaget ska ha koll på lönsamheten. I förra delen tittade vi på hur företag kan skapa värde för kunden med attraktiva erbjudanden. Nu är det dags att diskutera hur företag kan hålla koll på sina intäkter och kostnader. Det sker i tre kapitel som handlar om kalkylering (kapitel 10), budgetering (kapitel 11) samt intern styrning och kontroll (kapitel 12). KAPITEL 10 Kalkylering KAPITEL 11 Budgetering KAPITEL 12 Intern styrning och kontroll

CENTRALT INNEHÅLL: Metoder, teorier och modeller som används i företagens interna styrning och planering i form av budgetering och kalkylering.

178

179


DEL 4 Kalkylering, budgetering och företagets interna styrning I bokens fjärde del fördjupar vi oss i kalkylering, budgetering, och intern styrning och kontroll. Det är viktiga områden för att företaget ska ha koll på lönsamheten. I förra delen tittade vi på hur företag kan skapa värde för kunden med attraktiva erbjudanden. Nu är det dags att diskutera hur företag kan hålla koll på sina intäkter och kostnader. Det sker i tre kapitel som handlar om kalkylering (kapitel 10), budgetering (kapitel 11) samt intern styrning och kontroll (kapitel 12). KAPITEL 10 Kalkylering KAPITEL 11 Budgetering KAPITEL 12 Intern styrning och kontroll

CENTRALT INNEHÅLL: Metoder, teorier och modeller som används i företagens interna styrning och planering i form av budgetering och kalkylering.

178

179


Kapitel 10

Kalkylering Kalkyler är en självklar del i att driva företag. Och visst har du själv gjort kalkyler? Du kanske har räknat på vad semestern kommer att kosta eller om du har råd att gå ut och äta middag med en kompis? Skolor gör också kalkyler. En skola kan till exempel behöva räkna på vad det kostar att utbilda lärare i en digital plattform eller hur mycket läromedel som behöver köpas in. Staten gör kalkyler över vad det kostar att bygga nya järnvägar eller minska vårdköerna. Och företag gör såklart kalkyler över vad tillverkningen av en produkt kostar och om en tjänst ska köpas in eller om företaget ska utföra den själv.

Kapitlets syfte är att du ska kunna:

..förklara viktiga begrepp inom kalkylering ..förklara hur bidragskalkylering fungerar .. förklara hur kalkylering skiljer sig åt mellan olika typer av företag

..förstå varför investeringskalkylering görs ..kunna upprätta en enkel investeringskalkyl.

180 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

KAPITEL 10 KALKYLERING 181


Kapitel 10

Kalkylering Kalkyler är en självklar del i att driva företag. Och visst har du själv gjort kalkyler? Du kanske har räknat på vad semestern kommer att kosta eller om du har råd att gå ut och äta middag med en kompis? Skolor gör också kalkyler. En skola kan till exempel behöva räkna på vad det kostar att utbilda lärare i en digital plattform eller hur mycket läromedel som behöver köpas in. Staten gör kalkyler över vad det kostar att bygga nya järnvägar eller minska vårdköerna. Och företag gör såklart kalkyler över vad tillverkningen av en produkt kostar och om en tjänst ska köpas in eller om företaget ska utföra den själv.

Kapitlets syfte är att du ska kunna:

..förklara viktiga begrepp inom kalkylering ..förklara hur bidragskalkylering fungerar .. förklara hur kalkylering skiljer sig åt mellan olika typer av företag

..förstå varför investeringskalkylering görs ..kunna upprätta en enkel investeringskalkyl.

180 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

KAPITEL 10 KALKYLERING 181


Viktiga begrepp inom kalkylering

Fast kostnad

Kalkyler svarar på frågor om vad varor och tjänster ska kosta och hur många som bör produceras för bästa lönsamhet. Vi börjar med att gå igenom de grundläggande kalkylbegreppen. Flera av dem kommer du troligtvis att känna igen från kursen Företagsekonomi 1.

Kronor (tkr)

Produktkalkylen En produktkalkyl visar kostnader och lönsamhet för enskilda produkter. Produktkalkylen hjälper oss att bestämma vilket pris som krävs för att varje produkt ska gå med vinst, det vill säga produktens marginal. I produktkalkylen ingår produktkostnader som material, personal och svinn.

50 000 40 000 30 000 20 000 10 000

En produktkalkyl visar kostnader och lönsamhet för enskilda produkter.

0 0

500

1 000

1 500

2 000

1 500

2 000

1 500

2 000

Volym (styck)

Rörlig kostnad Kronor (tkr)

Produktens marginal = Produktens pris – Produktkostnad

50 000 40 000

Fasta och rörliga kostnader Vi börjar med indelningen i rörliga och fasta kostnader. En kostnad är rörlig om den förändras när antalet sålda produkter ökar eller minskar. Rörliga kostnader (rk) ändras alltså när volymen ändras. Fasta kostnader (fk) förändras inte när volymen ökar eller minskar. Till exempel behöver lokalhyran betalas oavsett hur många produkter som säljs. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta gäller inom ett intervall. Blir företaget riktigt stort behövs mer administration och support, samt större lokaler och då ökar de fasta kostnaderna.. Total kostnad Den totala kostnaden (tk) är summan av de rörliga och de fasta kostnaderna. Om volymen skulle vara noll är den totala kostnaden samma som de fasta kostnaderna.

30 000

Fasta kostnader (FK) förändras inte om volymen ökar eller minskar. Rörliga kostnader (RK) ändras när volymen ändras.

20 000 10 000 0 0

500

1 000 Volym (styck)

Total kostnad Kronor (tkr) 50 000 40 000

Totala kostnader (TK) är summan av de rörliga kost­ naderna (RK) och de fasta kostnaderna (FK). Totala intäkter (TI) är företagets totala intäkter under en period.

182 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

30 000 20 000 10 000 0 0

500

1 000 Volym (styck)

KAPITEL 10 KALKYLERING 183


Viktiga begrepp inom kalkylering

Fast kostnad

Kalkyler svarar på frågor om vad varor och tjänster ska kosta och hur många som bör produceras för bästa lönsamhet. Vi börjar med att gå igenom de grundläggande kalkylbegreppen. Flera av dem kommer du troligtvis att känna igen från kursen Företagsekonomi 1.

Kronor (tkr)

Produktkalkylen En produktkalkyl visar kostnader och lönsamhet för enskilda produkter. Produktkalkylen hjälper oss att bestämma vilket pris som krävs för att varje produkt ska gå med vinst, det vill säga produktens marginal. I produktkalkylen ingår produktkostnader som material, personal och svinn.

50 000 40 000 30 000 20 000 10 000

En produktkalkyl visar kostnader och lönsamhet för enskilda produkter.

0 0

500

1 000

1 500

2 000

1 500

2 000

1 500

2 000

Volym (styck)

Rörlig kostnad Kronor (tkr)

Produktens marginal = Produktens pris – Produktkostnad

50 000 40 000

Fasta och rörliga kostnader Vi börjar med indelningen i rörliga och fasta kostnader. En kostnad är rörlig om den förändras när antalet sålda produkter ökar eller minskar. Rörliga kostnader (rk) ändras alltså när volymen ändras. Fasta kostnader (fk) förändras inte när volymen ökar eller minskar. Till exempel behöver lokalhyran betalas oavsett hur många produkter som säljs. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta gäller inom ett intervall. Blir företaget riktigt stort behövs mer administration och support, samt större lokaler och då ökar de fasta kostnaderna.. Total kostnad Den totala kostnaden (tk) är summan av de rörliga och de fasta kostnaderna. Om volymen skulle vara noll är den totala kostnaden samma som de fasta kostnaderna.

30 000

Fasta kostnader (FK) förändras inte om volymen ökar eller minskar. Rörliga kostnader (RK) ändras när volymen ändras.

20 000 10 000 0 0

500

1 000 Volym (styck)

Total kostnad Kronor (tkr) 50 000 40 000

Totala kostnader (TK) är summan av de rörliga kost­ naderna (RK) och de fasta kostnaderna (FK). Totala intäkter (TI) är företagets totala intäkter under en period.

182 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

30 000 20 000 10 000 0 0

500

1 000 Volym (styck)

KAPITEL 10 KALKYLERING 183


Nollpunkt och säkerhetsmarginal När de totala intäkterna är lika stora som de totala kostnaderna är resultatet noll kronor. Det kallas för nollpunktsvolym. Den kan beräknas för en produkt, en avdelning, ett varumärke, en marknad, en säljare eller för hela företaget. När företaget säljer färre produkter än nollpunktsvolymen täcks inte de fasta kostnaderna och produkten är olönsam. När företaget säljer fler produkter än nollpunktsvolymen finns det en säkerhetsmarginal.

Vid nollpunktsvolymen är de totala intäkterna lika stora som de totala kostna­ derna och resultatet är noll. Säkerhetsmarginalen visar hur mycket försäljningen kan minska utan att produk­ ten blir olönsam.

Resultat (vinst eller förlust) Det ekonomiska resultatet räknas fram genom att organisationens alla intäkter och kostnader fastställs för en period. Ekonomiskt resultat = Intäkter − Kostnader

Det ekonomiska resultatet räknas fram genom att organisationens alla intäkter och kostnader för en period fastställs.

Resultatet visar om företaget gått med vinst eller förlust.

Säkerhetsmarginal = Verklig försäljningsvolym − Nollpunktsvolym

Säkerhetsmarginalen visar hur mycket försäljningen kan minska utan att produkten blir olönsam. För att få en överblick över fasta kostnader, rörliga kostnader, nollpunktsvolymen och hur det går vid olika produktionsvolymer tar man fram ett resultatdiagram.

Resultatdiagram med nollpunkt och säkerhetsmarginal TI TK RK FK

70 000 60 000

Kronor (tkr)

50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 0

500

1 000

1 500

2 000

Volym (styck)

I diagrammet kan vi avläsa att vid nollpunktsvolymen 1 000 st är nollpunktsomsättningen 30 000 000 kronor. Säkerhetsmarginalen vid en volym på 2 000 st är 1 000 st eller 30 000 000 kronor.

184 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

KAPITEL 10 KALKYLERING 185


Nollpunkt och säkerhetsmarginal När de totala intäkterna är lika stora som de totala kostnaderna är resultatet noll kronor. Det kallas för nollpunktsvolym. Den kan beräknas för en produkt, en avdelning, ett varumärke, en marknad, en säljare eller för hela företaget. När företaget säljer färre produkter än nollpunktsvolymen täcks inte de fasta kostnaderna och produkten är olönsam. När företaget säljer fler produkter än nollpunktsvolymen finns det en säkerhetsmarginal.

Vid nollpunktsvolymen är de totala intäkterna lika stora som de totala kostna­ derna och resultatet är noll. Säkerhetsmarginalen visar hur mycket försäljningen kan minska utan att produk­ ten blir olönsam.

Resultat (vinst eller förlust) Det ekonomiska resultatet räknas fram genom att organisationens alla intäkter och kostnader fastställs för en period. Ekonomiskt resultat = Intäkter − Kostnader

Det ekonomiska resultatet räknas fram genom att organisationens alla intäkter och kostnader för en period fastställs.

Resultatet visar om företaget gått med vinst eller förlust.

Säkerhetsmarginal = Verklig försäljningsvolym − Nollpunktsvolym

Säkerhetsmarginalen visar hur mycket försäljningen kan minska utan att produkten blir olönsam. För att få en överblick över fasta kostnader, rörliga kostnader, nollpunktsvolymen och hur det går vid olika produktionsvolymer tar man fram ett resultatdiagram.

Resultatdiagram med nollpunkt och säkerhetsmarginal TI TK RK FK

70 000 60 000

Kronor (tkr)

50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 0

500

1 000

1 500

2 000

Volym (styck)

I diagrammet kan vi avläsa att vid nollpunktsvolymen 1 000 st är nollpunktsomsättningen 30 000 000 kronor. Säkerhetsmarginalen vid en volym på 2 000 st är 1 000 st eller 30 000 000 kronor.

184 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

KAPITEL 10 KALKYLERING 185


Vinstmarginal Vinstmarginalen visar hur många procent av omsättningen, det vill säga försäljningen, som blir över när alla kostnader är täckta. Vinstmarginalen är olika stor i olika branscher. Flygbolag, energibolag och taxi har låga marginaler, skönhetsprodukter och IT-konsulter har höga marginaler. Om konkurrensen är hög i en bransch, blir marginalerna ofta lägre. Det beror på att priserna pressas av konkurrensen. Om det är dyrt att utveckla en produkt, som till exempel läkemedel, behöver företaget ta mer betalt per såld produkt, för att bibehålla en rimlig vinstmarginal. Produkter som är svåra att förstå som till exempel försäkringar och värmepumpar har ofta högre marginaler än el och sushi, som är lätta att förstå, och därmed lättare för konsumenter att jämföra. Företag kan öka marginalen genom att öka intäkterna eller sänka kostnaderna – eller båda. Det är svårt att ändra på hur konkurrensen ser ut. Det kan gå om man kommer med en innovativ produkt som många vill ha.

Vinstmarginalen visar hur många procent av omsättningen, det vill säga försäljningen, som blir över när alla kostnader är täckta.

Vinstmarginalen för Murats och Simons campingplats i Valdemarsvik Murat och Simon omsätter för närvarande 10 miljoner kronor och har 8 miljoner kronor i kostnader. Det gör att vinstmarginalen är 20 % ((10–8)/10). De kan förbättra lönsamheten antingen genom att öka intäkterna eller sänka kostnaderna. Öka intäkterna: 11 miljoner i omsättning – 8 miljoner i kostnader. Vinstmarginal 27 % Sänka kostnaderna: 10 miljoner i omsättning – 7,2 miljoner i kostnader. Vinstmarginal 28 % Efter en stunds diskussion inser Murat och Simon att de både behöver öka intäkterna och sänka kostnaderna för att vinstmar­ ginalen ska öka. Men det är svårt att sänka kostnaderna om man samtidigt vill ge kunderna bra service.

Bidragskalkylering Bidragskalkyleringen görs i tre steg: 1. Bestämma vad som är särintäkter och särkostnader 2. Beräkna täckningsbidraget 3. Sätta täckningsbidraget i relation till samkostnader och vinst. Bidragskalkylen passar för att räkna ut lönsamheten på en produkt, ett sortiment, en avdelning, ett säljområde eller en säljare. Bidragskalkylen passar också bra för att bedöma om en viss produkt är lönsam att börja sälja.

Mäklare, advokater och revisionsbyråer har höga vinstmarginaler – butiker, oavsett om de säljer i fysiska butiker eller på webben, har låga.

186 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

KAPITEL 10 KALKYLERING 187


Vinstmarginal Vinstmarginalen visar hur många procent av omsättningen, det vill säga försäljningen, som blir över när alla kostnader är täckta. Vinstmarginalen är olika stor i olika branscher. Flygbolag, energibolag och taxi har låga marginaler, skönhetsprodukter och IT-konsulter har höga marginaler. Om konkurrensen är hög i en bransch, blir marginalerna ofta lägre. Det beror på att priserna pressas av konkurrensen. Om det är dyrt att utveckla en produkt, som till exempel läkemedel, behöver företaget ta mer betalt per såld produkt, för att bibehålla en rimlig vinstmarginal. Produkter som är svåra att förstå som till exempel försäkringar och värmepumpar har ofta högre marginaler än el och sushi, som är lätta att förstå, och därmed lättare för konsumenter att jämföra. Företag kan öka marginalen genom att öka intäkterna eller sänka kostnaderna – eller båda. Det är svårt att ändra på hur konkurrensen ser ut. Det kan gå om man kommer med en innovativ produkt som många vill ha.

Vinstmarginalen visar hur många procent av omsättningen, det vill säga försäljningen, som blir över när alla kostnader är täckta.

Vinstmarginalen för Murats och Simons campingplats i Valdemarsvik Murat och Simon omsätter för närvarande 10 miljoner kronor och har 8 miljoner kronor i kostnader. Det gör att vinstmarginalen är 20 % ((10–8)/10). De kan förbättra lönsamheten antingen genom att öka intäkterna eller sänka kostnaderna. Öka intäkterna: 11 miljoner i omsättning – 8 miljoner i kostnader. Vinstmarginal 27 % Sänka kostnaderna: 10 miljoner i omsättning – 7,2 miljoner i kostnader. Vinstmarginal 28 % Efter en stunds diskussion inser Murat och Simon att de både behöver öka intäkterna och sänka kostnaderna för att vinstmar­ ginalen ska öka. Men det är svårt att sänka kostnaderna om man samtidigt vill ge kunderna bra service.

Bidragskalkylering Bidragskalkyleringen görs i tre steg: 1. Bestämma vad som är särintäkter och särkostnader 2. Beräkna täckningsbidraget 3. Sätta täckningsbidraget i relation till samkostnader och vinst. Bidragskalkylen passar för att räkna ut lönsamheten på en produkt, ett sortiment, en avdelning, ett säljområde eller en säljare. Bidragskalkylen passar också bra för att bedöma om en viss produkt är lönsam att börja sälja.

Mäklare, advokater och revisionsbyråer har höga vinstmarginaler – butiker, oavsett om de säljer i fysiska butiker eller på webben, har låga.

186 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

KAPITEL 10 KALKYLERING 187


Sär- och samkostnader Särkostnader är kostnader som uppstår när företaget väljer att producera en ny produkt. Det kan handla om kostnader för design, investeringar i maskiner och inventarier samt marknadsföringskostnader. Anställer vi en extra konsult, bilmekaniker eller frisör blir det också en särkostnad. Men extrapersonen anställs ju för att skapa särintäkter. Observera att särkostnader är inte det samma som rörliga kostnader. Särkostnader skulle inte uppstått om företaget inte valt att påbörja produktionen. Samkostnader däremot, är kostnader som skulle ha funnits oavsett om vi producerar den nya produkten eller inte. Kostnader som kontorslokaler och löner till företagsledningen finns ändå och är därför samkostnader. Syftet med indelningen i sär- och samkostnader är att kunna bedöma och mäta lönsamheten för en produkt som man annars inte skulle tillverkat. En sär- och samkostnadskalkyl ger företaget beslutsunderlag för att bedöma om den nya produkten är värd att satsa på. En rörlig kostnad kan även vara en särkostnad. Se mer i exemplet om produktion av cyklar.

Särkostnader uppstår när företaget väljer att producera nya produkter.

Särkostnadskalkyl Företaget Matilda & Co. producerar cyklar till en fast kostnad av 100 000 kronor per år. Materialet till varje cykel som produceras kostar 400 kronor. Efterfrågan på Matilda & Co. cyklar är stor och de planerar därför att köpa in en ny maskin så att de kan producera fler cyklar. Den nya maskinen kostar 100 000 kronor per år att hyra. Investeringen i den nya maskinen gör att de kan öka produktionen från 100 cyklar till 200 cyklar. Kostnad per styck om man producerar 100 cyklar:

Samkostnader är en kost­ nad som skulle ha funnits oavsett om vi producerar den nya produkten eller inte. Särkostnad är en kostnad som uppstår om en produkt tillverkas men som inte uppstår om produkten inte tillverkas.

Rörlig kostnad = 400 kr Fast kostnad = 100 000 kr / 100 st = 1 000 kr Totalkostnad = 1 400 kr Kostnad per styck om man producerar 200 cyklar: Rörlig kostnad = 400 kr Fast kostnad = 100 000 kr / 200 st = 500 kr Särkostnad (ny maskin) = 100 000 kr / 200 st = 500 kr Totalkostnad = 1 400 kr Den totala kostnaden per producerad cykel blir alltså densamma om man producerar 100 eller 200 cyklar, trots att den nya maskinen orsakar en särkostnad på 500 kronor per cykel. Det beror på att företagets fasta kostnader per enhet sjunker ju fler enheter som produceras. Eftersom företaget nu kan producera och sälja fler cyklar kommer intäkterna att öka, och lönsamheten förbättras.

Med en ny maskin kan cykelproduktionen fördubblas.

188 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

KAPITEL 10 KALKYLERING 189


Sär- och samkostnader Särkostnader är kostnader som uppstår när företaget väljer att producera en ny produkt. Det kan handla om kostnader för design, investeringar i maskiner och inventarier samt marknadsföringskostnader. Anställer vi en extra konsult, bilmekaniker eller frisör blir det också en särkostnad. Men extrapersonen anställs ju för att skapa särintäkter. Observera att särkostnader är inte det samma som rörliga kostnader. Särkostnader skulle inte uppstått om företaget inte valt att påbörja produktionen. Samkostnader däremot, är kostnader som skulle ha funnits oavsett om vi producerar den nya produkten eller inte. Kostnader som kontorslokaler och löner till företagsledningen finns ändå och är därför samkostnader. Syftet med indelningen i sär- och samkostnader är att kunna bedöma och mäta lönsamheten för en produkt som man annars inte skulle tillverkat. En sär- och samkostnadskalkyl ger företaget beslutsunderlag för att bedöma om den nya produkten är värd att satsa på. En rörlig kostnad kan även vara en särkostnad. Se mer i exemplet om produktion av cyklar.

Särkostnader uppstår när företaget väljer att producera nya produkter.

Särkostnadskalkyl Företaget Matilda & Co. producerar cyklar till en fast kostnad av 100 000 kronor per år. Materialet till varje cykel som produceras kostar 400 kronor. Efterfrågan på Matilda & Co. cyklar är stor och de planerar därför att köpa in en ny maskin så att de kan producera fler cyklar. Den nya maskinen kostar 100 000 kronor per år att hyra. Investeringen i den nya maskinen gör att de kan öka produktionen från 100 cyklar till 200 cyklar. Kostnad per styck om man producerar 100 cyklar:

Samkostnader är en kost­ nad som skulle ha funnits oavsett om vi producerar den nya produkten eller inte. Särkostnad är en kostnad som uppstår om en produkt tillverkas men som inte uppstår om produkten inte tillverkas.

Rörlig kostnad = 400 kr Fast kostnad = 100 000 kr / 100 st = 1 000 kr Totalkostnad = 1 400 kr Kostnad per styck om man producerar 200 cyklar: Rörlig kostnad = 400 kr Fast kostnad = 100 000 kr / 200 st = 500 kr Särkostnad (ny maskin) = 100 000 kr / 200 st = 500 kr Totalkostnad = 1 400 kr Den totala kostnaden per producerad cykel blir alltså densamma om man producerar 100 eller 200 cyklar, trots att den nya maskinen orsakar en särkostnad på 500 kronor per cykel. Det beror på att företagets fasta kostnader per enhet sjunker ju fler enheter som produceras. Eftersom företaget nu kan producera och sälja fler cyklar kommer intäkterna att öka, och lönsamheten förbättras.

Med en ny maskin kan cykelproduktionen fördubblas.

188 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

KAPITEL 10 KALKYLERING 189


Täckningsbidrag (TB) När man gör en bidragskalkyl räknar man först ut täckningsbidraget (TB) för en enskild produkt. Täckningsbidraget för alla produkter som säljs av ett företag, eller alla produkter som säljs inom en viss del av företaget, kallas totalt täckningsbidrag, (TtB). Det totala täckningsbidraget ska bidra till att täcka samkostnaderna och ge vinst.

Täckningsbidrag (TB) visar hur mycket en viss produkt bidrar med till organisa­ tionens gemensamma kostnader. Totalt täckningsbidrag (TTB) = täckningsbidrag för alla produkter.

Täckningsbidraget räknas ut på följande sätt:

Totalt täckningsbidrag (TTB) = TB/st × volym

Bidragskalkylering vid begränsad kapacitet Om företaget har begränsad kapacitet kan det välja mellan olika alternativ för att se vilket som är mest lönsamt att satsa på. Till exempel om det finns två eller fler kunder som vill köpa tjänsterna och den ena kunden betalar bättre – som i exemplet med ett fastighetsbolag på nästa sida.

Fastighetsbolaget Trollbo har tre kunder – en fotbollsklubb, en region och en sportbutik – som vill hyra en lokal. Det är alltså begränsad kapacitet, eftersom bara en kan hyra. Trollbo väljer mellan tre alternativ: Alternativ a): Hyra ut en lokal till en fotbollsklubb och få 30 000 kr/månad i hyresintäkt. Alternativ b): Bygga om lokalen för 100 000 kr och sedan hyra ut den till en region för 40 000 kr/månad. Det här alternativet ger 10 000 kr mer i månaden i intäkt, men då måste man bygga om lokalerna för 100 000 kr. Det kommer att ta 10 månader innan investeringen är betald (100 000/10 000).

Täckningsbidrag (TB) = Särintäkt – Särkostnad

Bidragskalkylering vid ledig kapacitet Bidragskalkylering passar särskilt bra om ett företag har ledig kapacitet, det vill säga när företaget kan producera en större volym utan att de fasta kostnaderna ökar och att det finns efterfrågan för dessa produkter. Till exempel ett hotell med 200 rum som hyr ut 130, en vuxenutbildning med kapacitet för 30 elever men där det går 15, eller en frisör som har öppet nio timmar per dag men har kunder under fyra timmar. I alla dessa fall är de fasta kostnaderna desamma oavsett om volymen ökar eller minskar. Under Corona-pandemin 2020–2021 hade många hotell en beläggning på fem till tio procent, men kostnaderna för lokaler, uppvärmning, receptionister, försäkringar och annat var desamma som vid full beläggning.

Begränsad kapacitet för fastighetsbolaget

Alternativ c): Hyra ut lokalen som lager till en sportbutik för 25 000 kr/månad. Ledig kapacitet innebär att företaget kan producera en större volym utan att de fasta kostnaderna ökar.

Vilket alternativ är bäst? Alternativ a) ger 30 000 kr/månad i intäkt. Det är den hyra som fotbollsklubben betalar. Efter tio månader är a) och b) likvärdiga så om uthyrningen är längre än tio månader är b) bättre än a). Alternativ c) är alltid sämre än a) så det står mellan alternativ a) och b).

Begränsad kapacitet inne­ bär att företaget måste välja mellan olika alternativ, det som ger högst täcknings­ bidrag väljs.

190 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

KAPITEL 10 KALKYLERING 191


Täckningsbidrag (TB) När man gör en bidragskalkyl räknar man först ut täckningsbidraget (TB) för en enskild produkt. Täckningsbidraget för alla produkter som säljs av ett företag, eller alla produkter som säljs inom en viss del av företaget, kallas totalt täckningsbidrag, (TtB). Det totala täckningsbidraget ska bidra till att täcka samkostnaderna och ge vinst.

Täckningsbidrag (TB) visar hur mycket en viss produkt bidrar med till organisa­ tionens gemensamma kostnader. Totalt täckningsbidrag (TTB) = täckningsbidrag för alla produkter.

Täckningsbidraget räknas ut på följande sätt:

Totalt täckningsbidrag (TTB) = TB/st × volym

Bidragskalkylering vid begränsad kapacitet Om företaget har begränsad kapacitet kan det välja mellan olika alternativ för att se vilket som är mest lönsamt att satsa på. Till exempel om det finns två eller fler kunder som vill köpa tjänsterna och den ena kunden betalar bättre – som i exemplet med ett fastighetsbolag på nästa sida.

Fastighetsbolaget Trollbo har tre kunder – en fotbollsklubb, en region och en sportbutik – som vill hyra en lokal. Det är alltså begränsad kapacitet, eftersom bara en kan hyra. Trollbo väljer mellan tre alternativ: Alternativ a): Hyra ut en lokal till en fotbollsklubb och få 30 000 kr/månad i hyresintäkt. Alternativ b): Bygga om lokalen för 100 000 kr och sedan hyra ut den till en region för 40 000 kr/månad. Det här alternativet ger 10 000 kr mer i månaden i intäkt, men då måste man bygga om lokalerna för 100 000 kr. Det kommer att ta 10 månader innan investeringen är betald (100 000/10 000).

Täckningsbidrag (TB) = Särintäkt – Särkostnad

Bidragskalkylering vid ledig kapacitet Bidragskalkylering passar särskilt bra om ett företag har ledig kapacitet, det vill säga när företaget kan producera en större volym utan att de fasta kostnaderna ökar och att det finns efterfrågan för dessa produkter. Till exempel ett hotell med 200 rum som hyr ut 130, en vuxenutbildning med kapacitet för 30 elever men där det går 15, eller en frisör som har öppet nio timmar per dag men har kunder under fyra timmar. I alla dessa fall är de fasta kostnaderna desamma oavsett om volymen ökar eller minskar. Under Corona-pandemin 2020–2021 hade många hotell en beläggning på fem till tio procent, men kostnaderna för lokaler, uppvärmning, receptionister, försäkringar och annat var desamma som vid full beläggning.

Begränsad kapacitet för fastighetsbolaget

Alternativ c): Hyra ut lokalen som lager till en sportbutik för 25 000 kr/månad. Ledig kapacitet innebär att företaget kan producera en större volym utan att de fasta kostnaderna ökar.

Vilket alternativ är bäst? Alternativ a) ger 30 000 kr/månad i intäkt. Det är den hyra som fotbollsklubben betalar. Efter tio månader är a) och b) likvärdiga så om uthyrningen är längre än tio månader är b) bättre än a). Alternativ c) är alltid sämre än a) så det står mellan alternativ a) och b).

Begränsad kapacitet inne­ bär att företaget måste välja mellan olika alternativ, det som ger högst täcknings­ bidrag väljs.

190 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

KAPITEL 10 KALKYLERING 191


Kalkylering i olika typer av företag

Ledig kapacitet för Josephs Catering

Olika typer av företag använder olika typer av kalkylmetoder. Vi ska nu gå igenom hur kalkylering går till i varutillverkande företag, i tjänsteföretag och i handelsföretag.

Joseph driver en cateringfirma och säljer luncher till förskolor, skolor, sjukhus och konferensanläggningar. Han har möjlighet att leverera 1 000 luncher per dag. Kostnaderna för råvaror är 20 kronor per maträtt. Detta är en rörlig kostnad.

Kalkylering i varutillverkande företag Ett varutillverkande företaget köper in råvaror och komponenter och förädlar dem till produkter, som säljs vidare. Det är viktigt att resurserna utnyttjas fullt ut och att undvika ledig kapacitet. När ledig kapacitet uppstår försöker varutillverkande företag använda den lediga kapaciteten genom att producera olika varor som ger bidrag till omkostnaderna. Hittar man inget sätt att fylla kapaciteten kan man producera och lägga på lager, och sälja vid ett senare tillfälle.

Omkostnaderna ser ut så här (per månad): Hyra 50 000 kr Försäkringar och administration 50 000 kr Löner till vd och företagsledning 70 000 kr Marknadsföring 40 000 kr Övriga kostnader 40 000 kr Summa 250 000 kr Joseph har öppet 25 dagar per månad. Omkostnaderna blir alltså 250 000 kronor per månad/25 dagar = 10 000 kronor per dag. Joseph har en ledig kapacitet på 400 luncher, eftersom han i nulä­ get bara säljer 600 luncher per dag. Han har nu två erbjudanden att ta ställning till: 1. E n konferensanläggning vill köpa 250 luncher per dag för 50 kronor per lunch. 2. En förskola vill köpa 350 luncher per dag för 40 kronor per lunch. Beräkning av täckningsbidraget visar att alternativ 1 ger högst täckningsbidrag per dag: Alternativ 1: 250 × (50−20) = 7 500 kr per dag Alternativ 2: 350 × (40−20) = 7 000 kr per dag.

192 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

KAPITEL 10 KALKYLERING 193


Kalkylering i olika typer av företag

Ledig kapacitet för Josephs Catering

Olika typer av företag använder olika typer av kalkylmetoder. Vi ska nu gå igenom hur kalkylering går till i varutillverkande företag, i tjänsteföretag och i handelsföretag.

Joseph driver en cateringfirma och säljer luncher till förskolor, skolor, sjukhus och konferensanläggningar. Han har möjlighet att leverera 1 000 luncher per dag. Kostnaderna för råvaror är 20 kronor per maträtt. Detta är en rörlig kostnad.

Kalkylering i varutillverkande företag Ett varutillverkande företaget köper in råvaror och komponenter och förädlar dem till produkter, som säljs vidare. Det är viktigt att resurserna utnyttjas fullt ut och att undvika ledig kapacitet. När ledig kapacitet uppstår försöker varutillverkande företag använda den lediga kapaciteten genom att producera olika varor som ger bidrag till omkostnaderna. Hittar man inget sätt att fylla kapaciteten kan man producera och lägga på lager, och sälja vid ett senare tillfälle.

Omkostnaderna ser ut så här (per månad): Hyra 50 000 kr Försäkringar och administration 50 000 kr Löner till vd och företagsledning 70 000 kr Marknadsföring 40 000 kr Övriga kostnader 40 000 kr Summa 250 000 kr Joseph har öppet 25 dagar per månad. Omkostnaderna blir alltså 250 000 kronor per månad/25 dagar = 10 000 kronor per dag. Joseph har en ledig kapacitet på 400 luncher, eftersom han i nulä­ get bara säljer 600 luncher per dag. Han har nu två erbjudanden att ta ställning till: 1. E n konferensanläggning vill köpa 250 luncher per dag för 50 kronor per lunch. 2. En förskola vill köpa 350 luncher per dag för 40 kronor per lunch. Beräkning av täckningsbidraget visar att alternativ 1 ger högst täckningsbidrag per dag: Alternativ 1: 250 × (50−20) = 7 500 kr per dag Alternativ 2: 350 × (40−20) = 7 000 kr per dag.

192 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

KAPITEL 10 KALKYLERING 193


Kalkylering i tjänsteföretag Det som gör att kalkylering i ett tjänsteföretag skiljer sig från tillverkande och handelsföretag är att tjänster inte går att lagra. Målaren, advokaten eller pianoläraren som har tre timmar utan arbete en dag har förlorat möjligheten att få intäkter de tre timmarna. Medarbetarna vill såklart ha sina löner oavsett om de arbetar med kunder eller inte. Många tjänsteföretag har också säsongsvariationer. En campingplats eller vintersportanläggning har mycket hög arbets­ belastning under vissa veckor och lugnt under stora delar av året. Slussvakter och revisorer arbetar mycket långa perioder men kan ta längre ledigheter än många andra. En viktig kalkylfråga blir därför hur man ska undvika ledig kapacitet och beläggningsgrad är ett bra nyckeltal för att räkna ut det.

Beläggningsgrad =

Beläggningsgrad är den andel av tiden som resurserna utnyttjas.

Debiterade timmar . 100 = xx  % Tillgängliga timmar Det som gör att kalkylering i ett tjänsteföretag skiljer sig från tillverkande och handelsföretag är att tjänster inte går att lagra.

Beläggningsgraden i Maryams salong I Maryams salong arbetar två frisörer. Under året har de arbetat och kunnat ta betalt av kunderna för 2 040 timmar. När de inte klipper och färgar håret på kunderna, städar de, gör inköp och sköter bokföring med mera. Den totala arbetstiden blev därför 3 400 timmar, och beläggningsgraden blev 2 040/3 400 = 60 %

Hög eller låg beläggningsgrad? Företag med attraktiva erbjudanden och hög efterfrågan har hög beläggningsgrad. Det är lättare att ha en hög beläggningsgrad när en verksamhet kan planeras på förhand. Det gäller underhållsservice av en vespa eller bil, eller installation av en bergvärmepump. Med akuta reparationer är det tvärtom – om en glasruta går sönder när det är kallt ute eller någon behöver akut vård måste det finnas ledig kapacitet och då kan inte beläggningsgraden vara 100 procent.

Kalkylering i handelsföretag Handelsföretag gör kalkyler över marginal och pålägg, lämplig nivå på lagret och prissättning. Ledig kapacitet är inte lika viktigt här som när det gäller tjänster. Det slår inte lika hårt om varorna inte blir sålda – de kan ju säljas en annan dag. Pålägg och marginal Du känner troligtvis igen begreppen pålägg och marginal från kursen Företagsekonomi 1.

194 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

Pålägg anger i kalkylen hur många procent som läggs på inköpspriset för att täcka kostnader och ge en vinst. Marginal används vid upp­ följning för att se hur stor vinsten faktiskt blev.

KAPITEL 10 KALKYLERING 195


Kalkylering i tjänsteföretag Det som gör att kalkylering i ett tjänsteföretag skiljer sig från tillverkande och handelsföretag är att tjänster inte går att lagra. Målaren, advokaten eller pianoläraren som har tre timmar utan arbete en dag har förlorat möjligheten att få intäkter de tre timmarna. Medarbetarna vill såklart ha sina löner oavsett om de arbetar med kunder eller inte. Många tjänsteföretag har också säsongsvariationer. En campingplats eller vintersportanläggning har mycket hög arbets­ belastning under vissa veckor och lugnt under stora delar av året. Slussvakter och revisorer arbetar mycket långa perioder men kan ta längre ledigheter än många andra. En viktig kalkylfråga blir därför hur man ska undvika ledig kapacitet och beläggningsgrad är ett bra nyckeltal för att räkna ut det.

Beläggningsgrad =

Beläggningsgrad är den andel av tiden som resurserna utnyttjas.

Debiterade timmar . 100 = xx  % Tillgängliga timmar Det som gör att kalkylering i ett tjänsteföretag skiljer sig från tillverkande och handelsföretag är att tjänster inte går att lagra.

Beläggningsgraden i Maryams salong I Maryams salong arbetar två frisörer. Under året har de arbetat och kunnat ta betalt av kunderna för 2 040 timmar. När de inte klipper och färgar håret på kunderna, städar de, gör inköp och sköter bokföring med mera. Den totala arbetstiden blev därför 3 400 timmar, och beläggningsgraden blev 2 040/3 400 = 60 %

Hög eller låg beläggningsgrad? Företag med attraktiva erbjudanden och hög efterfrågan har hög beläggningsgrad. Det är lättare att ha en hög beläggningsgrad när en verksamhet kan planeras på förhand. Det gäller underhållsservice av en vespa eller bil, eller installation av en bergvärmepump. Med akuta reparationer är det tvärtom – om en glasruta går sönder när det är kallt ute eller någon behöver akut vård måste det finnas ledig kapacitet och då kan inte beläggningsgraden vara 100 procent.

Kalkylering i handelsföretag Handelsföretag gör kalkyler över marginal och pålägg, lämplig nivå på lagret och prissättning. Ledig kapacitet är inte lika viktigt här som när det gäller tjänster. Det slår inte lika hårt om varorna inte blir sålda – de kan ju säljas en annan dag. Pålägg och marginal Du känner troligtvis igen begreppen pålägg och marginal från kursen Företagsekonomi 1.

194 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

Pålägg anger i kalkylen hur många procent som läggs på inköpspriset för att täcka kostnader och ge en vinst. Marginal används vid upp­ följning för att se hur stor vinsten faktiskt blev.

KAPITEL 10 KALKYLERING 195


Pålägg och marginal i handelsföretaget Sima och Simon driver ett företag som säljer mat med kort datum. Affärsidén har två fördelar: dels bidrar de till minskat matsvinn, dels är marginalerna höga eftersom matproducenter vill bli av med mat som snart blir gammal. På det här sättet kan de driva en verksamhet som är ekonomiskt och socialt hållbar. Under en månad ser de fasta kostnaderna ut så här: Lokalhyra Löner Marknadsföring Försäkringar och administration Summa fasta kostnader

30 000 kr 80 000 kr 50 000 kr 40 000 kr 200 000 kr

Sima och Simon har skapat goda kontakter med matleverantörer och kommit fram till att de kan köpa in mat för 800 000 kronor per månad som de sedan utan problem kan sälja till konsumenter i närområdet. De jämför den fasta kostnaden (200 000 kronor) med kostnaden för sålda varor (800 000 kronor) och får fram att pålägget blir 200 000/800 000 = 0,25 = 25 %. Om Sima och Simon lägger på 25 % på den ingående varukost­ naden får de alltså fram ett försäljningspris som gör att verk­ samheten går ihop. Men då har de inte skapat något utrymme för oförutsedda kostnader som till exempel att varor behöver kasseras, problem att få tag på produkter eller hantering av missnöjda kunder. För att skapa utrymme för oförutsedda kostnader och vinst bestämmer de sig istället för att göra ett pålägg med 50 % på den ingående varukostnaden. De vet också att kunderna är beredda att betala så mycket för ”miljösmarta” varor. Resultatberäkning: Intäkter Varukostnad Fasta kostnader Resultat

1 200 000 kr (800 000 ×1,5) 800 000 kr 200 000 kr 200 000 kr

196 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

Varor kan läggas på lager – det går inte med tjänster.

Kalkylera lagret För tillverkande företag och företag som handlar med varor är lagret ofta en stor kostnadspost. Det som kostar när varorna ligger i lager är kapitalet som är bundet i det, men också kostnaden för själva lagerytan och medarbetarna som hanterar lagret. Målet är då att sälja varorna så snabbt som möjligt för att skapa intäkter. Risken finns också att varor i lager blir inkuranta om de ligger för länge. Kläder av förra årets modell, en barnvagn som saknar den senaste säkerhetsfunktionen, datorer som har sämre prestanda än nya och tomater som tappat spänsten – i alla de fallen kommer en vara som stått (för) länge i lager att vara svår att sälja för fullt pris.

Inkurant betyder skadad eller föråldrad.

KAPITEL 10 KALKYLERING 197


Pålägg och marginal i handelsföretaget Sima och Simon driver ett företag som säljer mat med kort datum. Affärsidén har två fördelar: dels bidrar de till minskat matsvinn, dels är marginalerna höga eftersom matproducenter vill bli av med mat som snart blir gammal. På det här sättet kan de driva en verksamhet som är ekonomiskt och socialt hållbar. Under en månad ser de fasta kostnaderna ut så här: Lokalhyra Löner Marknadsföring Försäkringar och administration Summa fasta kostnader

30 000 kr 80 000 kr 50 000 kr 40 000 kr 200 000 kr

Sima och Simon har skapat goda kontakter med matleverantörer och kommit fram till att de kan köpa in mat för 800 000 kronor per månad som de sedan utan problem kan sälja till konsumenter i närområdet. De jämför den fasta kostnaden (200 000 kronor) med kostnaden för sålda varor (800 000 kronor) och får fram att pålägget blir 200 000/800 000 = 0,25 = 25 %. Om Sima och Simon lägger på 25 % på den ingående varukost­ naden får de alltså fram ett försäljningspris som gör att verk­ samheten går ihop. Men då har de inte skapat något utrymme för oförutsedda kostnader som till exempel att varor behöver kasseras, problem att få tag på produkter eller hantering av missnöjda kunder. För att skapa utrymme för oförutsedda kostnader och vinst bestämmer de sig istället för att göra ett pålägg med 50 % på den ingående varukostnaden. De vet också att kunderna är beredda att betala så mycket för ”miljösmarta” varor. Resultatberäkning: Intäkter Varukostnad Fasta kostnader Resultat

1 200 000 kr (800 000 ×1,5) 800 000 kr 200 000 kr 200 000 kr

196 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

Varor kan läggas på lager – det går inte med tjänster.

Kalkylera lagret För tillverkande företag och företag som handlar med varor är lagret ofta en stor kostnadspost. Det som kostar när varorna ligger i lager är kapitalet som är bundet i det, men också kostnaden för själva lagerytan och medarbetarna som hanterar lagret. Målet är då att sälja varorna så snabbt som möjligt för att skapa intäkter. Risken finns också att varor i lager blir inkuranta om de ligger för länge. Kläder av förra årets modell, en barnvagn som saknar den senaste säkerhetsfunktionen, datorer som har sämre prestanda än nya och tomater som tappat spänsten – i alla de fallen kommer en vara som stått (för) länge i lager att vara svår att sälja för fullt pris.

Inkurant betyder skadad eller föråldrad.

KAPITEL 10 KALKYLERING 197


Beställningspunkt Ett överfullt lager är kostsamt – varor kostar i hyra, hantering och inkurans. Med ett för litet lager missar företaget viktig försäljning. Beställningspunkten används för att se till att lagret är lagom stort.

Lagrets omsättnings­hastighet visar hur många gånger lagret omsätts under ett år.

Kostnad sålda varor (KSV)

Lagrets omsättningshastighet = Genomsnittligt lagervärde Genomsnittligt lagervärde = (Lagervärde vid årets början + Lagervärde vid årets slut) /2

Lagrets omsättningshastighet i YoL Sunshine Yosef och Linda driver företaget YoL Sunshine som säljer klimat­ anläggningar. Under året har de köpt in 180 klimatanläggningar till ett värde av 3 600 000 kronor. I början av året var lagret värt 1 200 000 kronor och i slutet av året 800 000 kronor. Det betyder att kostnaden för sålda varor (KSV) blev 4 000 000 kronor. De har använt lagervaror för 400 000 kronor vilket läggs till inköpen på 3 600 000 kronor. De kan då räkna ut: Lagrets omsättningshastighet = Kostnad sålda varor (KSV)/ Genomsnittligt lagervärde = 4 000 000/1 000 000 = 4 ggr Genomsnittligt lagervärde = (Lagervärde vid årets början + Lagervärde vid årets slut )/ 2 = (1 200 000 + 800 000)/2 = 1 000 000 kr Eftersom de har ett litet lager är omsättningshastigheten hög.

198 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

Beställningspunkten talar om när det är dags att beställa hem nya varor.

Jennys och Nisses trädgårdsbutik Jenny och Nisse har en trädgårdsbutik som bland annat säljer blomjordssäckar. Det får plats 800 säckar på lagret. De säljer 300 säckar i veckan. Det tar normalt 3–4 arbetsdagar tills nya säckar kommer när de har beställts. Jenny och Nisse har bestämt följande: • De behöver ett buffertlager på 200 säckar för att undvika att blomjorden tar slut om efterfrågan är stor eller leveransen tar lång tid. • De beställer 600 säckar åt gången. Beställning sker när det finns 400 säckar i lager. Ledtid för beställning Antal säckar

Lagrets omsättningshastighet Lagret ska inte heller vara för litet, då kommer kunderna inte kunna få tag på det som de behöver. Ett företag som säljer produkter för hantverkare och hemmafixare – ByggMax, Bauhaus och Hornbach, till exempel, får snabbt problem på marknaden om det ofta händer att varor är slut i lager. Då kommer kunderna att åka till en konkurrent som har ordentligt med varor i sina lager. Hur vet man då om man har ett för stort eller för litet lager? Lagrets omsättningshastighet visar hur snabbt lagret omsätts. Om den är hög har företaget ett litet lager, om den är låg har företaget ett stort lager. Lämplig lageromsättningshastighet skiljer sig åt mellan branscher och om företaget har som strategi att ha hög tillgänglighet – då måste det finnas varor i lager – eller låga priser – då kan kunderna lättare acceptera att få vänta på varorna. Skruvar, plastlådor och kakelplattor blir inte inkuranta om de ligger två år på lager, medan snittblommor och bananer blir det på mindre än en vecka.

Maxnivå = 800 säckar

800 700 600 500

Beställningspunkt = 400 säckar

400 300

Miniminivå = 200 säckar

200 Buffertlager

100 1

2

3

4 5 6 Tid (veckor)

7

8

9

Beställningspunkten och säkerhetslager i Jennys och Nisses trädgårdsbutik

KAPITEL 10 KALKYLERING 199


Beställningspunkt Ett överfullt lager är kostsamt – varor kostar i hyra, hantering och inkurans. Med ett för litet lager missar företaget viktig försäljning. Beställningspunkten används för att se till att lagret är lagom stort.

Lagrets omsättnings­hastighet visar hur många gånger lagret omsätts under ett år.

Kostnad sålda varor (KSV)

Lagrets omsättningshastighet = Genomsnittligt lagervärde Genomsnittligt lagervärde = (Lagervärde vid årets början + Lagervärde vid årets slut) /2

Lagrets omsättningshastighet i YoL Sunshine Yosef och Linda driver företaget YoL Sunshine som säljer klimat­ anläggningar. Under året har de köpt in 180 klimatanläggningar till ett värde av 3 600 000 kronor. I början av året var lagret värt 1 200 000 kronor och i slutet av året 800 000 kronor. Det betyder att kostnaden för sålda varor (KSV) blev 4 000 000 kronor. De har använt lagervaror för 400 000 kronor vilket läggs till inköpen på 3 600 000 kronor. De kan då räkna ut: Lagrets omsättningshastighet = Kostnad sålda varor (KSV)/ Genomsnittligt lagervärde = 4 000 000/1 000 000 = 4 ggr Genomsnittligt lagervärde = (Lagervärde vid årets början + Lagervärde vid årets slut )/ 2 = (1 200 000 + 800 000)/2 = 1 000 000 kr Eftersom de har ett litet lager är omsättningshastigheten hög.

198 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

Beställningspunkten talar om när det är dags att beställa hem nya varor.

Jennys och Nisses trädgårdsbutik Jenny och Nisse har en trädgårdsbutik som bland annat säljer blomjordssäckar. Det får plats 800 säckar på lagret. De säljer 300 säckar i veckan. Det tar normalt 3–4 arbetsdagar tills nya säckar kommer när de har beställts. Jenny och Nisse har bestämt följande: • De behöver ett buffertlager på 200 säckar för att undvika att blomjorden tar slut om efterfrågan är stor eller leveransen tar lång tid. • De beställer 600 säckar åt gången. Beställning sker när det finns 400 säckar i lager. Ledtid för beställning Antal säckar

Lagrets omsättningshastighet Lagret ska inte heller vara för litet, då kommer kunderna inte kunna få tag på det som de behöver. Ett företag som säljer produkter för hantverkare och hemmafixare – ByggMax, Bauhaus och Hornbach, till exempel, får snabbt problem på marknaden om det ofta händer att varor är slut i lager. Då kommer kunderna att åka till en konkurrent som har ordentligt med varor i sina lager. Hur vet man då om man har ett för stort eller för litet lager? Lagrets omsättningshastighet visar hur snabbt lagret omsätts. Om den är hög har företaget ett litet lager, om den är låg har företaget ett stort lager. Lämplig lageromsättningshastighet skiljer sig åt mellan branscher och om företaget har som strategi att ha hög tillgänglighet – då måste det finnas varor i lager – eller låga priser – då kan kunderna lättare acceptera att få vänta på varorna. Skruvar, plastlådor och kakelplattor blir inte inkuranta om de ligger två år på lager, medan snittblommor och bananer blir det på mindre än en vecka.

Maxnivå = 800 säckar

800 700 600 500

Beställningspunkt = 400 säckar

400 300

Miniminivå = 200 säckar

200 Buffertlager

100 1

2

3

4 5 6 Tid (veckor)

7

8

9

Beställningspunkten och säkerhetslager i Jennys och Nisses trädgårdsbutik

KAPITEL 10 KALKYLERING 199


Just-in-Time – inte så lätt när det kommer till kritan Under flera decennier har företag försökt optimera lagret så att det är så litet som möjligt. Företagsledare berättar stolt att ”vårt lager är ute på vägarna” – det de menar är att lastbilar och fartyg som är på väg med delar levererar dem till fabriken just in time – varor och komponenter kommer till fabriken strax innan de ska monteras. Visst är det smart att inte binda kapital i lager som kostar pengar? Ett just-in-time-system har visat sig vara känsligt för störningar. Vid sämre väder blir lastbilar försenade och politiska oroligheter kan göra det svårt att ta sig igenom ett land så snabbt som man önskar. Corona-pandemin skapade problem för företag i många branscher för när en fabrik stängde och inte kunde leverera blev det omöjligt att leverera den färdiga produkten – en lastbil utan strålkastare eller en industrikompressor utan kontrollpanel kan ju inte användas. Företag måste fundera över hur viktigt det är att produkterna alltid finns tillgängliga. För reservdelar måste det finnas ett lager – om frysen går sönder på ICA MAXI kan man inte vänta en vecka på reservdelar. Men i Coop-butiken som säljer 34 youghurtsorter kanske det inte gör så mycket om några sorter tar slut ibland.

Investeringskalkyler Alla företag behöver investera. Men det är svårt att veta vad investeringen ger i ökade intäkter eller sänkta kostnader – därför gör man investeringskalkyler. Investeringen kan gälla inköp av nya maskiner, att öppna en ny butik i en annan stad eller att köpa upp en konkurrent. Investeringskalkyler görs för att minska osäkerheten och visa på för- och nackdelar med investeringen. Investeringskalkylen är ett underlag för att kunna fatta rätt beslut!

200 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

Att investera i en solpanel är ett exempel på en hållbarhetsinvestering.

Olika typer av investeringar Det går att skilja på olika typer av investeringar. Immateriella investeringar handlar om varumärken, patent, kundkontakter och annat som är värdefullt på marknaden, men inte utgår från en fysisk tillgång. Världens högst värderade företag (Google, Apple, Disney, Microsoft, Amazon, Facebook med flera) har en mycket stor andel immateriella tillgångar. Finansiella investeringar görs för att få finansiell avkastning genom att en tillgång ökar i värde. Det kan handla om att investera i aktier i andra företag, fastigheter eller rättigheter till böcker och musik. Tanken med investeringen är inte att utveckla verksamheten utan att värdet på tillgången ska stiga och därigenom ge finansiell avkastning. Hållbarhetsinvesteringar har blivit allt vanligare. Här ingår investeringar inom bistånd, jämställdhet, minskade utsläpp och arbete för att säkra kvaliteten vid inköp av material samt förbättrade arbetsvillkor för människor som befinner sig i början av värdekedjan. Att investera i en ny klimatanläggning i en fastighet är också ett exempel på en miljöinvestering.

Immateriella investeringar är investeringar i till exempel varumärken och patent. Finansiella investeringar är investeringar i aktier i andra företag eller andra tillgångar som ger avkastning på investeringen. Hållbarhetsinvesteringar är investeringar som syftar till att öka organisationens hållbarhet.

KAPITEL 10 KALKYLERING 201


Just-in-Time – inte så lätt när det kommer till kritan Under flera decennier har företag försökt optimera lagret så att det är så litet som möjligt. Företagsledare berättar stolt att ”vårt lager är ute på vägarna” – det de menar är att lastbilar och fartyg som är på väg med delar levererar dem till fabriken just in time – varor och komponenter kommer till fabriken strax innan de ska monteras. Visst är det smart att inte binda kapital i lager som kostar pengar? Ett just-in-time-system har visat sig vara känsligt för störningar. Vid sämre väder blir lastbilar försenade och politiska oroligheter kan göra det svårt att ta sig igenom ett land så snabbt som man önskar. Corona-pandemin skapade problem för företag i många branscher för när en fabrik stängde och inte kunde leverera blev det omöjligt att leverera den färdiga produkten – en lastbil utan strålkastare eller en industrikompressor utan kontrollpanel kan ju inte användas. Företag måste fundera över hur viktigt det är att produkterna alltid finns tillgängliga. För reservdelar måste det finnas ett lager – om frysen går sönder på ICA MAXI kan man inte vänta en vecka på reservdelar. Men i Coop-butiken som säljer 34 youghurtsorter kanske det inte gör så mycket om några sorter tar slut ibland.

Investeringskalkyler Alla företag behöver investera. Men det är svårt att veta vad investeringen ger i ökade intäkter eller sänkta kostnader – därför gör man investeringskalkyler. Investeringen kan gälla inköp av nya maskiner, att öppna en ny butik i en annan stad eller att köpa upp en konkurrent. Investeringskalkyler görs för att minska osäkerheten och visa på för- och nackdelar med investeringen. Investeringskalkylen är ett underlag för att kunna fatta rätt beslut!

200 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

Att investera i en solpanel är ett exempel på en hållbarhetsinvestering.

Olika typer av investeringar Det går att skilja på olika typer av investeringar. Immateriella investeringar handlar om varumärken, patent, kundkontakter och annat som är värdefullt på marknaden, men inte utgår från en fysisk tillgång. Världens högst värderade företag (Google, Apple, Disney, Microsoft, Amazon, Facebook med flera) har en mycket stor andel immateriella tillgångar. Finansiella investeringar görs för att få finansiell avkastning genom att en tillgång ökar i värde. Det kan handla om att investera i aktier i andra företag, fastigheter eller rättigheter till böcker och musik. Tanken med investeringen är inte att utveckla verksamheten utan att värdet på tillgången ska stiga och därigenom ge finansiell avkastning. Hållbarhetsinvesteringar har blivit allt vanligare. Här ingår investeringar inom bistånd, jämställdhet, minskade utsläpp och arbete för att säkra kvaliteten vid inköp av material samt förbättrade arbetsvillkor för människor som befinner sig i början av värdekedjan. Att investera i en ny klimatanläggning i en fastighet är också ett exempel på en miljöinvestering.

Immateriella investeringar är investeringar i till exempel varumärken och patent. Finansiella investeringar är investeringar i aktier i andra företag eller andra tillgångar som ger avkastning på investeringen. Hållbarhetsinvesteringar är investeringar som syftar till att öka organisationens hållbarhet.

KAPITEL 10 KALKYLERING 201


Två vanliga investeringskalkyler De två vanligaste kalkylmetoderna för investeringar är payback-metoden och nuvärdesmetoden. Payback-metoden, även kallad återbetalningsmetoden, visar hur lång tid det tar innan en investering är återbetald. På så sätt kan man veta om en investering hinner betala sig under en viss tidsperiod. Med nuvärdesmetoden beräknar man hur mycket ett belopp i dag kommer att vara värt i framtiden.

Payback-metoden talar om hur snabbt en investe­ ring betalar sig. Nuvärdesmetoden går ut på att se hur mycket ett belopp i dag kommer att vara värt i framtiden.

Payback-metoden Payback-metoden, eller återbetalningsmetoden, visar hur lång tid det tar innan en investering är återbetald. Med andra ord visar den när en investering har lönat sig. På så sätt kan man veta om en investering hinner betala sig under en viss tidsperiod. Med denna metod vet till exempel sj när renoveringen av snabbtågen har lönat sig och fastighetsägaren som har investerat i ett nytt värme-/klimatsystem vet när investeringen har betalat sig. En fördel med payback-metoden är att den är enkel att förstå och enkel att använda. Nackdelen är att den inte tar hänsyn till ränta. Om räntan är låg, en eller ett par procent, så gör det ingen större skillnad för resultatet. Men om räntan är hög kommer investeringens beräknade överskott att bli lägre, och ge en längre återbetalningstid. Det syns inte med payback-metoden. En annan nackdel är att payback-metoden inte tar hänsyn till vad som händer efter payback-periodens slut, det vill säga när investeringen är betald enligt metoden. I exemplet med tågen finns det ju ett värde av investeringen även efter att den är ”betald” – hade tågen inte renoverats skulle de vara i mycket dåligt skick.

Nuvärdesmetoden Nuvärdesmetoden går ut på att se hur mycket ett belopp i framtiden är värt i dag. Om räntan är noll procent kommer summan av alla framtida betalningar ha samma värde som i dag. Men när räntan är mer än noll procent måste en investering ge mer i betalningar än investeringen, eftersom värdet av 1 000 kronor vid 10 procents ränta är 1 100 kronor om ett år och 1 210 kronor om två år. Med nuvärdesmetoden används tabeller för att få hjälp att räkna ut hur mycket betalningar som krävs för att investeringen ska vara lönsam vid olika räntor. Att beräkna hur mycket en framtida intäkt eller kostnad är värd i dag kallas för diskontering. Om en investering sker 2024 och den är tänkt att användas i fem år så beräknas intäkter och kostnader för åren 2025, 2026, 2027, 2028 och 2029 för att se hur mycket de intäkterna och kostnaderna är värda 2024. Ju högre räntan är, desto större är skillnaderna mellan värdet 2024 och 2029. I många fall har tillgångar ett värde även efter periodens slut, det kallas för restvärde. Restvärdet beräknas utifrån hur mycket man tror att man kommer kunna sälja lastbilen, traktorn eller frisörstolen för efter periodens slut. Nuvärdesmetoden är utmärkt att använda vid diskussioner om att investera i ökad hållbarhet. Så här kan det se ut hos ett bussföretag som funderar på att bygga om bussarna till eldrift för att minska utsläpp och buller.

Diskontering innebär att flytta ett belopp från en viss periods penningvärde till en annan periods penning­ värde, vanligen bakåt.

Payback-metoden för SJ:s renovering av snabbtåg Grundinvestering: 3,5 miljarder. Överskott per år som följd av investeringen: 430 miljoner Pay-back-tiden blir 3 500 000 000/430 000 000 = 8,14 år (avrundat). Det blir ungefär 8 år och tre veckor.

202 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

När tillgångar har ett värde även efter periodens slut kallas det för restvärde. Restvärdet beräknas utifrån hur mycket man tror att man kommer kunna sälja tillgången för efter periodens slut.

KAPITEL 10 KALKYLERING 203


Två vanliga investeringskalkyler De två vanligaste kalkylmetoderna för investeringar är payback-metoden och nuvärdesmetoden. Payback-metoden, även kallad återbetalningsmetoden, visar hur lång tid det tar innan en investering är återbetald. På så sätt kan man veta om en investering hinner betala sig under en viss tidsperiod. Med nuvärdesmetoden beräknar man hur mycket ett belopp i dag kommer att vara värt i framtiden.

Payback-metoden talar om hur snabbt en investe­ ring betalar sig. Nuvärdesmetoden går ut på att se hur mycket ett belopp i dag kommer att vara värt i framtiden.

Payback-metoden Payback-metoden, eller återbetalningsmetoden, visar hur lång tid det tar innan en investering är återbetald. Med andra ord visar den när en investering har lönat sig. På så sätt kan man veta om en investering hinner betala sig under en viss tidsperiod. Med denna metod vet till exempel sj när renoveringen av snabbtågen har lönat sig och fastighetsägaren som har investerat i ett nytt värme-/klimatsystem vet när investeringen har betalat sig. En fördel med payback-metoden är att den är enkel att förstå och enkel att använda. Nackdelen är att den inte tar hänsyn till ränta. Om räntan är låg, en eller ett par procent, så gör det ingen större skillnad för resultatet. Men om räntan är hög kommer investeringens beräknade överskott att bli lägre, och ge en längre återbetalningstid. Det syns inte med payback-metoden. En annan nackdel är att payback-metoden inte tar hänsyn till vad som händer efter payback-periodens slut, det vill säga när investeringen är betald enligt metoden. I exemplet med tågen finns det ju ett värde av investeringen även efter att den är ”betald” – hade tågen inte renoverats skulle de vara i mycket dåligt skick.

Nuvärdesmetoden Nuvärdesmetoden går ut på att se hur mycket ett belopp i framtiden är värt i dag. Om räntan är noll procent kommer summan av alla framtida betalningar ha samma värde som i dag. Men när räntan är mer än noll procent måste en investering ge mer i betalningar än investeringen, eftersom värdet av 1 000 kronor vid 10 procents ränta är 1 100 kronor om ett år och 1 210 kronor om två år. Med nuvärdesmetoden används tabeller för att få hjälp att räkna ut hur mycket betalningar som krävs för att investeringen ska vara lönsam vid olika räntor. Att beräkna hur mycket en framtida intäkt eller kostnad är värd i dag kallas för diskontering. Om en investering sker 2024 och den är tänkt att användas i fem år så beräknas intäkter och kostnader för åren 2025, 2026, 2027, 2028 och 2029 för att se hur mycket de intäkterna och kostnaderna är värda 2024. Ju högre räntan är, desto större är skillnaderna mellan värdet 2024 och 2029. I många fall har tillgångar ett värde även efter periodens slut, det kallas för restvärde. Restvärdet beräknas utifrån hur mycket man tror att man kommer kunna sälja lastbilen, traktorn eller frisörstolen för efter periodens slut. Nuvärdesmetoden är utmärkt att använda vid diskussioner om att investera i ökad hållbarhet. Så här kan det se ut hos ett bussföretag som funderar på att bygga om bussarna till eldrift för att minska utsläpp och buller.

Diskontering innebär att flytta ett belopp från en viss periods penningvärde till en annan periods penning­ värde, vanligen bakåt.

Payback-metoden för SJ:s renovering av snabbtåg Grundinvestering: 3,5 miljarder. Överskott per år som följd av investeringen: 430 miljoner Pay-back-tiden blir 3 500 000 000/430 000 000 = 8,14 år (avrundat). Det blir ungefär 8 år och tre veckor.

202 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

När tillgångar har ett värde även efter periodens slut kallas det för restvärde. Restvärdet beräknas utifrån hur mycket man tror att man kommer kunna sälja tillgången för efter periodens slut.

KAPITEL 10 KALKYLERING 203


Nuvärdesberäkning av en hållbarhetsinvestering Ett kommunalt bussföretag har tio bussar som går på diesel. Åter­ stående livslängd på bussarna är sex år och värdet på bussarna vid försäljning beräknas vara det samma oavsett om de går på diesel eller har konverterats.

FUNDERA PÅ!

.. Fundera över vad som händer om du byter ut kalkylräntan på 10 % i exemplet med bussbolaget till en högre eller lägre ränta.

Nu erbjuder Bosch konvertering av bussarna till eldrift. Konverteringen kostar 600 000 kronor per buss. Besparingen i drivmedel är 125 000 kronor per år. Istället för att köpa diesel för 175 000 kronor per buss och år kommer det att kosta 50 000 kronor att ladda bussarna med miljömärkt el. Stefania som är miljöchef blir eld och lågor över detta, det blir ju en besparing på 25 000 kronor per år! Sakta i backarna, säger controllern Alexis, vi måste göra en nuvärdesberäkning. Investeringen kostar ju nu medan de lägre driftskostnaderna måste räknas om till nuvärdet. Sagt och gjort. Kommunen använder 10 % kalkylränta. Investering år 2021 600 000 kronor. Besparing 125 000. Besparing 2022 Besparing 2023 Besparing 2024 Besparing 2025 Besparing 2026

125 000/1,1 = 113 636 kr 125 000/1,12 = 103 306 kr 125 000/1,13 = 93 914 kr 125 000/1,14 = 85 377 kr 125 000/1,15 = 77 615 kr

Kalkylränta är den ränta som används för beräkning­ ar i en organisation. Den beräknas utifrån vad det kostar att låna och vilken avkastning ägarna vill ha. Det är en sk. fiktiv ränta.

Nuvärdesberäkningen ger följande: 600 000 − (125 000 + 113 636 + 103 306 + 93 914 + 85 377 + 77 615) = 1 152 kronor. (600 000 − 1 152 = 598 848) kronor Investeringen kostar 600 000 kronor och ger 598 848 kronor tillbaka i lägre driftskostnader. Den betalar sig inte riktigt. Bussbolaget be­ stämde sig i alla fall för att genomföra investeringen eftersom den ger lägre utsläpp, bättre komfort, bättre arbetsmiljö och bättre stadsmiljö. Eldrift är dessutom betydligt tystare än dieseldrift. Slutsats: Investeringskalkylen visar att det som först kan verka lönsamt inte är det, på grund av att penningvärdet i framtiden blir lägre när det räknas om till nutid.

Sammanfattning .. En kostnad är rörlig om den förändras när volymen ändras, annars är den fast. Viktiga begrepp i produktkalkylen är nollpunkt och säkerhetsmarginal.

.. Bidragskalkylen visar hur mycket en viss produkt bidrar med till kostnader som är gemensamma för alla produkter, så kallade samkostnader. De kostnader som går att koppla till en viss vara eller tjänst kallas för särkostnader.

.. Vilka kalkylmetoder som används beror på företagets verksamhet. Många kalkylmetoder utgår från industriell produktion av varor. Kalkylering är lika viktig i tjänste- och handelsföretag men görs då på ett lite annorlunda sätt.

.. Investeringskalkyler görs före beslut som kräver stora kapitalsatsningar och påverkar företagets ekonomiska situation under en längre tid.

.. Investeringskalkyler upprättas med pay-back- eller nuvärdesmetoden.

204 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

KAPITEL 10 KALKYLERING 205


Nuvärdesberäkning av en hållbarhetsinvestering Ett kommunalt bussföretag har tio bussar som går på diesel. Åter­ stående livslängd på bussarna är sex år och värdet på bussarna vid försäljning beräknas vara det samma oavsett om de går på diesel eller har konverterats.

FUNDERA PÅ!

.. Fundera över vad som händer om du byter ut kalkylräntan på 10 % i exemplet med bussbolaget till en högre eller lägre ränta.

Nu erbjuder Bosch konvertering av bussarna till eldrift. Konverteringen kostar 600 000 kronor per buss. Besparingen i drivmedel är 125 000 kronor per år. Istället för att köpa diesel för 175 000 kronor per buss och år kommer det att kosta 50 000 kronor att ladda bussarna med miljömärkt el. Stefania som är miljöchef blir eld och lågor över detta, det blir ju en besparing på 25 000 kronor per år! Sakta i backarna, säger controllern Alexis, vi måste göra en nuvärdesberäkning. Investeringen kostar ju nu medan de lägre driftskostnaderna måste räknas om till nuvärdet. Sagt och gjort. Kommunen använder 10 % kalkylränta. Investering år 2021 600 000 kronor. Besparing 125 000. Besparing 2022 Besparing 2023 Besparing 2024 Besparing 2025 Besparing 2026

125 000/1,1 = 113 636 kr 125 000/1,12 = 103 306 kr 125 000/1,13 = 93 914 kr 125 000/1,14 = 85 377 kr 125 000/1,15 = 77 615 kr

Kalkylränta är den ränta som används för beräkning­ ar i en organisation. Den beräknas utifrån vad det kostar att låna och vilken avkastning ägarna vill ha. Det är en sk. fiktiv ränta.

Nuvärdesberäkningen ger följande: 600 000 − (125 000 + 113 636 + 103 306 + 93 914 + 85 377 + 77 615) = 1 152 kronor. (600 000 − 1 152 = 598 848) kronor Investeringen kostar 600 000 kronor och ger 598 848 kronor tillbaka i lägre driftskostnader. Den betalar sig inte riktigt. Bussbolaget be­ stämde sig i alla fall för att genomföra investeringen eftersom den ger lägre utsläpp, bättre komfort, bättre arbetsmiljö och bättre stadsmiljö. Eldrift är dessutom betydligt tystare än dieseldrift. Slutsats: Investeringskalkylen visar att det som först kan verka lönsamt inte är det, på grund av att penningvärdet i framtiden blir lägre när det räknas om till nutid.

Sammanfattning .. En kostnad är rörlig om den förändras när volymen ändras, annars är den fast. Viktiga begrepp i produktkalkylen är nollpunkt och säkerhetsmarginal.

.. Bidragskalkylen visar hur mycket en viss produkt bidrar med till kostnader som är gemensamma för alla produkter, så kallade samkostnader. De kostnader som går att koppla till en viss vara eller tjänst kallas för särkostnader.

.. Vilka kalkylmetoder som används beror på företagets verksamhet. Många kalkylmetoder utgår från industriell produktion av varor. Kalkylering är lika viktig i tjänste- och handelsföretag men görs då på ett lite annorlunda sätt.

.. Investeringskalkyler görs före beslut som kräver stora kapitalsatsningar och påverkar företagets ekonomiska situation under en längre tid.

.. Investeringskalkyler upprättas med pay-back- eller nuvärdesmetoden.

204 DEL 4 KALKYLERING, BUDGETERING OCH FÖRETAGETS INTERNA STYRNING

KAPITEL 10 KALKYLERING 205


DEL 5 Bokföring och redovisning Förutom bokföring och kontering av vanliga affärshändelser som inköp och försäljningar, kommer du i denna del få lära dig hur löner och arbetsgivaravgifter ska bokföras och redovisas samt affärshändelser av lite mer komplicerad karaktär. I arbetet med att upprätta bokslut kommer stor vikt att läggas vid att förklara hur och varför man ska periodisera inkomster och utgifter. Avslutningsvis kommer vi att förklara skillnaden mellan bokslut och årsredovisning. I samband med att vi diskuterar årsredovisningen, kommer vi också att behandla revisorn och revisionens funktion i företag och samhälle. KAPITEL 13 Bokföring – repetition och fördjupning KAPITEL 14 Bokslut och enkla periodiseringar KAPITEL 15 Årsredovisning och deklaration

CENTRALT INNEHÅLL: Bokföring och bokslutmed enkla periodiseringar och enkel räkenskapsanalys. I samband med det här behandlas revisionens funktion i en verksamhet.


DEL 5 Bokföring och redovisning Förutom bokföring och kontering av vanliga affärshändelser som inköp och försäljningar, kommer du i denna del få lära dig hur löner och arbetsgivaravgifter ska bokföras och redovisas samt affärshändelser av lite mer komplicerad karaktär. I arbetet med att upprätta bokslut kommer stor vikt att läggas vid att förklara hur och varför man ska periodisera inkomster och utgifter. Avslutningsvis kommer vi att förklara skillnaden mellan bokslut och årsredovisning. I samband med att vi diskuterar årsredovisningen, kommer vi också att behandla revisorn och revisionens funktion i företag och samhälle. KAPITEL 13 Bokföring – repetition och fördjupning KAPITEL 14 Bokslut och enkla periodiseringar KAPITEL 15 Årsredovisning och deklaration

CENTRALT INNEHÅLL: Bokföring och bokslutmed enkla periodiseringar och enkel räkenskapsanalys. I samband med det här behandlas revisionens funktion i en verksamhet.


Kapitel 13

Bokföring – repetition och fördjupning Förutom vanliga affärshändelser i form av inköp och försäljningar, har företag ofta en rad andra ekonomiska utbyten med omvärlden. Anställda ska ha lön, skatter och avgifter ska betalas, handel kan ske med företag som har sin verksamhet i ett annat land och som fakturerar i en annan valuta än svenska kronor. Alla dessa affärshändelser måste ett företag bokföra och kontera på ett systematiskt sätt i sin bokföring. I det här kapitlet börjar vi med att repetera den grundläggande bokföring du lärde dig i kursen Företagsekonomi 1.

Efter att ha läst det här kapitlet ska du kunna:

..bokföra vanligt förekommande affärshändelser ..bokföra lön, personalskatt och arbetsgivaravgifter ..bokföra bolagsskatt (f-skatt) ..bokföra och hantera andra affärshändelser.

240 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 241


Kapitel 13

Bokföring – repetition och fördjupning Förutom vanliga affärshändelser i form av inköp och försäljningar, har företag ofta en rad andra ekonomiska utbyten med omvärlden. Anställda ska ha lön, skatter och avgifter ska betalas, handel kan ske med företag som har sin verksamhet i ett annat land och som fakturerar i en annan valuta än svenska kronor. Alla dessa affärshändelser måste ett företag bokföra och kontera på ett systematiskt sätt i sin bokföring. I det här kapitlet börjar vi med att repetera den grundläggande bokföring du lärde dig i kursen Företagsekonomi 1.

Efter att ha läst det här kapitlet ska du kunna:

..bokföra vanligt förekommande affärshändelser ..bokföra lön, personalskatt och arbetsgivaravgifter ..bokföra bolagsskatt (f-skatt) ..bokföra och hantera andra affärshändelser.

240 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 241


Löpande bokföring – repetition De flesta företag och organisationers måste följa bokföringslagen (1999:1078). Enligt bokföringslagen måste alla affärshändelser bokföras i datumordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring). Med affärshändelse menas alla förändringar i storleken och sammansättningen av ett företags förmögenhet, som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden. Till exempel in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat. Lite förenklat kan man säga att det finns fyra typer av affärshändelser som ska registreras i bokföringen:

Grundbokföring innebär att affärshändelserna bokförs i den ordning de inträffat, i datumordning. Huvudbokföring innebär att ordna affärshändelserna på konton, ” systematisera”.

1. Inkomster 2. Utgifter 3. Inbetalningar 4. Utbetalningar

Tillgångar

2

Skulder

3

Rörelsens inkomster/intäkter

4

Utgifter/kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster

5–6

Övriga externa rörelseutgifter/kostnader

7

Utgifter/kostnader för personal, avskrivningar m.m.

8

Finansiella inkomster/intäkter och utgifter/kostnader

BAS-kontoplanens olika kontoklasser.

Toras Trädgårdstjänst AB – att välja regelverk

Lagens krav på systematisk bokföring uppfylls när vi använder en kontoplan och tillämpar tekniken med dubbel bokföring. Den kontoplan som används innehåller fyra huvudkategorier av konton: Tillgångar Ökar i debet

1

Minskar i kredit

Skulder Minskar i debet

Inkomster I huvudsak endast krediteringar

Ökar i kredit Utgifter

I huvudsak endast debiteringar

Bokföring av affärshändelser på olika kategorier av konton.

Tora har drivit sitt företag Toras Trädgårdstjänst som enskild firma i några år. Eftersom det har gått så bra, har hon kunnat utöka sin verksamhet och ombilda sin enskilda firma till Aktiebolag. Företaget heter numera Toras Trädgårdstjänst ab. Förkortningen ab måste finnas med i företagsnamnet för att intressenter ska veta vilken typ av bolag det är. I och med att ett aktiebolag är en självständig juridisk person och ett eget skattesubjekt, uppstår fler affärshändelser som måste bokföras jämfört med en enskild firma. Ett aktiebolag måste följa fler lagar och regler än en enskild firma. Förutom bokföringslagen, så måste ett aktiebolag bl.a. också följa reglerna i årsredovisningslagen samt något av Bokföringsnämndens K-regelverk som gäller för aktiebolag. K-regelverken och IFRS

Huvudgrupperna av konton delas in i i kontoklasser, vilka i sin tur delas in i kontogrupper och enskilda konton. De flesta företag och organisationer i Sverige använder sig av någon av de bas-kontoplaner som utvecklats och underhålls av bas-intressenternas förening. Alla kontoplaner från bas-intressenternas förening består av 8 kontoklasser:

242 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

K1 – mikroföretag, ej AB BAS-intressenternas förening är en ideell förening som tar tillvara branschorganisationer, intresseföreningar och statliga myndigheters intressen när det gäller bl.a. bokföring.

K2 – mindre företag K3 – det så kallade huvudregelverket. Kan användas av både större och mindre företag

Toras

Trädgårdstjänst AB

Juridisk person är en organisation som kan äga tillgångar och ha skulder, precis som en fysisk person. Skattesubjekt är det ”subjekt” som beskattas, t.ex. en privatperson, ett aktiebolag eller en ekonomisk förening. Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet som har till uppgift att utveckla god redovisningssed. BFN utarbetar regelverk för bokföring och redovisning, s.k. allmänna råd.

IFRS + kompletterande normgivning från Rådet för finansiell rapportering

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 243


Löpande bokföring – repetition De flesta företag och organisationers måste följa bokföringslagen (1999:1078). Enligt bokföringslagen måste alla affärshändelser bokföras i datumordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring). Med affärshändelse menas alla förändringar i storleken och sammansättningen av ett företags förmögenhet, som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden. Till exempel in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat. Lite förenklat kan man säga att det finns fyra typer av affärshändelser som ska registreras i bokföringen:

Grundbokföring innebär att affärshändelserna bokförs i den ordning de inträffat, i datumordning. Huvudbokföring innebär att ordna affärshändelserna på konton, ” systematisera”.

1. Inkomster 2. Utgifter 3. Inbetalningar 4. Utbetalningar

Tillgångar

2

Skulder

3

Rörelsens inkomster/intäkter

4

Utgifter/kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster

5–6

Övriga externa rörelseutgifter/kostnader

7

Utgifter/kostnader för personal, avskrivningar m.m.

8

Finansiella inkomster/intäkter och utgifter/kostnader

BAS-kontoplanens olika kontoklasser.

Toras Trädgårdstjänst AB – att välja regelverk

Lagens krav på systematisk bokföring uppfylls när vi använder en kontoplan och tillämpar tekniken med dubbel bokföring. Den kontoplan som används innehåller fyra huvudkategorier av konton: Tillgångar Ökar i debet

1

Minskar i kredit

Skulder Minskar i debet

Inkomster I huvudsak endast krediteringar

Ökar i kredit Utgifter

I huvudsak endast debiteringar

Bokföring av affärshändelser på olika kategorier av konton.

Tora har drivit sitt företag Toras Trädgårdstjänst som enskild firma i några år. Eftersom det har gått så bra, har hon kunnat utöka sin verksamhet och ombilda sin enskilda firma till Aktiebolag. Företaget heter numera Toras Trädgårdstjänst ab. Förkortningen ab måste finnas med i företagsnamnet för att intressenter ska veta vilken typ av bolag det är. I och med att ett aktiebolag är en självständig juridisk person och ett eget skattesubjekt, uppstår fler affärshändelser som måste bokföras jämfört med en enskild firma. Ett aktiebolag måste följa fler lagar och regler än en enskild firma. Förutom bokföringslagen, så måste ett aktiebolag bl.a. också följa reglerna i årsredovisningslagen samt något av Bokföringsnämndens K-regelverk som gäller för aktiebolag. K-regelverken och IFRS

Huvudgrupperna av konton delas in i i kontoklasser, vilka i sin tur delas in i kontogrupper och enskilda konton. De flesta företag och organisationer i Sverige använder sig av någon av de bas-kontoplaner som utvecklats och underhålls av bas-intressenternas förening. Alla kontoplaner från bas-intressenternas förening består av 8 kontoklasser:

242 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

K1 – mikroföretag, ej AB BAS-intressenternas förening är en ideell förening som tar tillvara branschorganisationer, intresseföreningar och statliga myndigheters intressen när det gäller bl.a. bokföring.

K2 – mindre företag K3 – det så kallade huvudregelverket. Kan användas av både större och mindre företag

Toras

Trädgårdstjänst AB

Juridisk person är en organisation som kan äga tillgångar och ha skulder, precis som en fysisk person. Skattesubjekt är det ”subjekt” som beskattas, t.ex. en privatperson, ett aktiebolag eller en ekonomisk förening. Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet som har till uppgift att utveckla god redovisningssed. BFN utarbetar regelverk för bokföring och redovisning, s.k. allmänna råd.

IFRS + kompletterande normgivning från Rådet för finansiell rapportering

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 243


Bokföringsnämndens allmänna råd Större aktiebolag måste använda Bokföringsnämndens allmänna råd för Årsredovisning och koncernredovisning (k3), medan mindre aktiebolag kan välja mellan att antingen använda k3regelverket eller välja att upprätta sin årsredovisning i enlighet med regelverket för Årsredovisning i mindre företag (k2). k2-regelverket är ett förenklat regelverk som, jämfört med k3-regelverket, innehåller flera förenklingar som schablonregler, tydligare gränser, färre valmöjligheter samt mindre krav på så kallade notupplysningar. Vad som är ett större respektive mindre företag definieras i årsredovisningslagen. ifrs är ett internationellt regelverk som gäller för börsnoterade koncerner.

Större företag – exempel Ett företag räknas som ett större företag om de uppfyller mer än ett av följande villkor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren: * fler än 50 anställda i medeltal * mer än 40 miljoner kronor i balansomslutning * mer än 80 miljoner kronor i nettoomsättning Övriga företag räknas till kategorin mindre företag. (jfr. ÅRL 1 kap. 3 §)

Toras Trädgårdstjänst ab är ett mindre aktiebolag och har inte så många intressenter, därför kan hon använda k2-regelverket. Men även om företaget fortfarande är litet, behöver hon använda en lite mer omfattande kontoplan än när hon drev verksamheten som enskild firma.

FUNDERA PÅ!

.. Varför tror du Tora har valt att ombilda sin enskilda firma till aktiebolag?

.. Varför kräver man mer omfattande och mer detaljerad information från större företag än från mindre företag?

244 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 245


Bokföringsnämndens allmänna råd Större aktiebolag måste använda Bokföringsnämndens allmänna råd för Årsredovisning och koncernredovisning (k3), medan mindre aktiebolag kan välja mellan att antingen använda k3regelverket eller välja att upprätta sin årsredovisning i enlighet med regelverket för Årsredovisning i mindre företag (k2). k2-regelverket är ett förenklat regelverk som, jämfört med k3-regelverket, innehåller flera förenklingar som schablonregler, tydligare gränser, färre valmöjligheter samt mindre krav på så kallade notupplysningar. Vad som är ett större respektive mindre företag definieras i årsredovisningslagen. ifrs är ett internationellt regelverk som gäller för börsnoterade koncerner.

Större företag – exempel Ett företag räknas som ett större företag om de uppfyller mer än ett av följande villkor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren: * fler än 50 anställda i medeltal * mer än 40 miljoner kronor i balansomslutning * mer än 80 miljoner kronor i nettoomsättning Övriga företag räknas till kategorin mindre företag. (jfr. ÅRL 1 kap. 3 §)

Toras Trädgårdstjänst ab är ett mindre aktiebolag och har inte så många intressenter, därför kan hon använda k2-regelverket. Men även om företaget fortfarande är litet, behöver hon använda en lite mer omfattande kontoplan än när hon drev verksamheten som enskild firma.

FUNDERA PÅ!

.. Varför tror du Tora har valt att ombilda sin enskilda firma till aktiebolag?

.. Varför kräver man mer omfattande och mer detaljerad information från större företag än från mindre företag?

244 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 245


Tora bokför fakturan på följande sätt:

Affärshändelser i Toras trädgårdstjänst AB

1510 Kundfordringar

Fakturering av kund – utgående moms Tora fakturerar en kund för arbete med snöskottning under januari månad. Förutom arbetet med snöskottning fakturerar hon för tösalt. Tora har nämligen kommit på att hon kan tjäna lite extra genom att inte bara erbjuda tjänster utan också sälja varor till kunderna. Tora skickar den här fakturan till sin kund:

Toras Trädgårdstjänst AB Villavägen 4 360 41 VILLARYD Tel. 0708-11 11 11

FAKTURA 20X3-01-30 Fakturanr 20X30015

Toras

Trädgårdstjänst AB

Beställare: Pysslingens förskola AB Barnhemsvägen 4 360 42 VILLARYD Er referens: Ulla Nilsson

030130

2611 Utgående moms

2750

030130

550

3000 Försäljning 2 200

030130

Bokföring av utgående faktura på manuella T-konton Kontonummer

Kontonamn

1510

Kundfordringar

2611

Utgående moms

3000

Försäljning

Debet

Kredit 2 750 550 2200

Bokföring av utgående faktura via ett datoriserat program

Kontot 1500 Kundfordringar debiteras med hela beloppet inklusive moms 2 750 kronor. Momsen 550 kronor bokförs som kredit på kontot 2611 Utgående moms medan försäljningsvärdet av varor och tjänster 2 200 kronor krediteras kontot 3000 Försäljning. Inbetalning kundfordringar Kunden som fakturerades för snöskottning och tösalt (se ovan) betalar fakturan. Pengarna betalas in till företagskontot. Tora bokför affärshändelsen på det här sättet:

Vår referens: Tora Svensson 1930 Företagskonto

Betalningsvillkor: 30 dagar netto

Specifikation Snöröjningsarbete i januari 4 timmar à 500 kr: Tösalt extra stark 12 kg: Netto: Moms: Att betala:

030228

2 750 1510 Kundfordringar 030228 2 750

2 000 kr 200 kr 2 200 kr 550 kr 2 750 kr

Bokföring av betalning av utgående faktura på manuella T-konton Kontonummer

Kontonamn

1930

Företagskonto

1510

Kundfordringar

Debet

Kredit 2 750 2 750

Bokföring av betalning av utgående faktura via ett datoriserat program Toras Trädgårdstjänst AB, Villavägen 4, 360 41 VILLARYD. Tel 0708-11 11 11 Företaget innehar F-skattebevis Org nr: 5566XX-XXXX PlusGiro: 153 XX XX-6

Konto 1930 Företagskonto debiteras med 2 750 kronor, medan konto 1510 Kundfordringar krediteras med samma belopp.

Faktura för Toras försäljning – utgående faktura

246 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 247


Tora bokför fakturan på följande sätt:

Affärshändelser i Toras trädgårdstjänst AB

1510 Kundfordringar

Fakturering av kund – utgående moms Tora fakturerar en kund för arbete med snöskottning under januari månad. Förutom arbetet med snöskottning fakturerar hon för tösalt. Tora har nämligen kommit på att hon kan tjäna lite extra genom att inte bara erbjuda tjänster utan också sälja varor till kunderna. Tora skickar den här fakturan till sin kund:

Toras Trädgårdstjänst AB Villavägen 4 360 41 VILLARYD Tel. 0708-11 11 11

FAKTURA 20X3-01-30 Fakturanr 20X30015

Toras

Trädgårdstjänst AB

Beställare: Pysslingens förskola AB Barnhemsvägen 4 360 42 VILLARYD Er referens: Ulla Nilsson

030130

2611 Utgående moms

2750

030130

550

3000 Försäljning 2 200

030130

Bokföring av utgående faktura på manuella T-konton Kontonummer

Kontonamn

1510

Kundfordringar

2611

Utgående moms

3000

Försäljning

Debet

Kredit 2 750 550 2200

Bokföring av utgående faktura via ett datoriserat program

Kontot 1500 Kundfordringar debiteras med hela beloppet inklusive moms 2 750 kronor. Momsen 550 kronor bokförs som kredit på kontot 2611 Utgående moms medan försäljningsvärdet av varor och tjänster 2 200 kronor krediteras kontot 3000 Försäljning. Inbetalning kundfordringar Kunden som fakturerades för snöskottning och tösalt (se ovan) betalar fakturan. Pengarna betalas in till företagskontot. Tora bokför affärshändelsen på det här sättet:

Vår referens: Tora Svensson 1930 Företagskonto

Betalningsvillkor: 30 dagar netto

Specifikation Snöröjningsarbete i januari 4 timmar à 500 kr: Tösalt extra stark 12 kg: Netto: Moms: Att betala:

030228

2 750 1510 Kundfordringar 030228 2 750

2 000 kr 200 kr 2 200 kr 550 kr 2 750 kr

Bokföring av betalning av utgående faktura på manuella T-konton Kontonummer

Kontonamn

1930

Företagskonto

1510

Kundfordringar

Debet

Kredit 2 750 2 750

Bokföring av betalning av utgående faktura via ett datoriserat program Toras Trädgårdstjänst AB, Villavägen 4, 360 41 VILLARYD. Tel 0708-11 11 11 Företaget innehar F-skattebevis Org nr: 5566XX-XXXX PlusGiro: 153 XX XX-6

Konto 1930 Företagskonto debiteras med 2 750 kronor, medan konto 1510 Kundfordringar krediteras med samma belopp.

Faktura för Toras försäljning – utgående faktura

246 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 247


Faktura från leverantör – ingående moms Inför våren laddar Tora upp med en stor beställning av gräsgödsel. Totalt beställer hon två pallar med gräsgödsel för 2 500 kronor styck exklusive moms + frakt. Varje pall innehåller 24 åttakilossäckar med gräsgödsel. Leverantören skickar den här fakturan till Toras Trädgårdstjänst ab:

Tora bokför fakturan på föregående sida på följande sätt: 2440 Leverantörsskulder 030330

7 250

2641 Ingående moms 030330

1 450 4010 Varuinköp

030330 Park- och trädgårdsgrossisten AB FAKTURA Parkvägen 43 374 00 Plommonberga Fakt nr/OCR Kundnr 207485XX 5566 Tel. 0708-10 10 10

5 800

Bokföring av ingående faktura på manuella T-konton

Fakturadatum 20X3-03-30

Kontonummer

Kontonamn

2440

Leverantörsskulder

Debet

Kredit

2641

Ingående moms

1 450

4010

Varuinköp

5 800

7 250

Bokföring av ingående faktura via ett datoriserat program Beställare: Toras Trädgårdstjänst Villavägen 4 360 41 VILLARYD Er referens: Tora Svensson

Vår referens: Heidi Stolz

Hela bruttobeloppet 7 250 kronor (varuvärde, frakt och moms) krediteras kontot 2440 Leverantörsskulder. Förutom varuvärdet så utgör ju frakten en del av anskaffningsutgiften. Momsen ska betalas till leverantören. Momsen 1 450 kronor bokförs som debet på kontot 2641 Ingående moms medan utgiften för varor och frakt 5 800 kronor debiteras kontot 4010 Varuinköp.

Betalningsvillkor: 30 dagar netto Specifikation Två pallar gräsgödsel Mossa bort: 5 000 kr Frakt: 800 kr Netto: 5 800 kr Moms: 1 450 kr Att betala: 7 250 kr

Park- och trädgårdsgrossisten AB, Parkvägen 43, 374 00 Plommonberga Företaget innehar F-skattebevis Org nr: 5566XX-XXXX PlusGiro: 153 XX XX-6

Inköp av varor – ingående faktura.

248 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 249


Faktura från leverantör – ingående moms Inför våren laddar Tora upp med en stor beställning av gräsgödsel. Totalt beställer hon två pallar med gräsgödsel för 2 500 kronor styck exklusive moms + frakt. Varje pall innehåller 24 åttakilossäckar med gräsgödsel. Leverantören skickar den här fakturan till Toras Trädgårdstjänst ab:

Tora bokför fakturan på föregående sida på följande sätt: 2440 Leverantörsskulder 030330

7 250

2641 Ingående moms 030330

1 450 4010 Varuinköp

030330 Park- och trädgårdsgrossisten AB FAKTURA Parkvägen 43 374 00 Plommonberga Fakt nr/OCR Kundnr 207485XX 5566 Tel. 0708-10 10 10

5 800

Bokföring av ingående faktura på manuella T-konton

Fakturadatum 20X3-03-30

Kontonummer

Kontonamn

2440

Leverantörsskulder

Debet

Kredit

2641

Ingående moms

1 450

4010

Varuinköp

5 800

7 250

Bokföring av ingående faktura via ett datoriserat program Beställare: Toras Trädgårdstjänst Villavägen 4 360 41 VILLARYD Er referens: Tora Svensson

Vår referens: Heidi Stolz

Hela bruttobeloppet 7 250 kronor (varuvärde, frakt och moms) krediteras kontot 2440 Leverantörsskulder. Förutom varuvärdet så utgör ju frakten en del av anskaffningsutgiften. Momsen ska betalas till leverantören. Momsen 1 450 kronor bokförs som debet på kontot 2641 Ingående moms medan utgiften för varor och frakt 5 800 kronor debiteras kontot 4010 Varuinköp.

Betalningsvillkor: 30 dagar netto Specifikation Två pallar gräsgödsel Mossa bort: 5 000 kr Frakt: 800 kr Netto: 5 800 kr Moms: 1 450 kr Att betala: 7 250 kr

Park- och trädgårdsgrossisten AB, Parkvägen 43, 374 00 Plommonberga Företaget innehar F-skattebevis Org nr: 5566XX-XXXX PlusGiro: 153 XX XX-6

Inköp av varor – ingående faktura.

248 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 249


Bokföringslagen

Inköp av förbrukningsmaterial – papper till skrivaren I samband med att Tora är och handlar kommer hon på att det behövs nya papper till skrivaren. Hon tar därför ett paket papper och betalar för det med företagskortet. Av kvittot, som Tora sparar till bokföringen, framgår det att kostnaden för ett paket papper är 50 kronor, varav 10 kronor är moms.

Enligt Bokföringslagen måste varje affärshändelse dokumenteras och styrkas genom en så kallad verifikation. Verifikationerna utgör själva underlaget för bokföringen och ska ordnas i datumordning. Av en verifikation ska det framgå: fakturadatum, datum för transaktionen inklusive en beskrivning av vad transaktionen avser, motparten samt hela beloppet med en specificering av momsbeloppet. Enligt Bokföringslagen måste alla verifikat sparas i minst sju år.

När Tora kommer hem sätter hon in kvittot i pärmen för verifikationer och bokför affärshändelsen på det här sättet: 1930 Företagskonto 030402

Omvänd skattskyldighet När en företagare i Sverige köper varor från ett annat EU-land, gäller så kallad omvänd skattskyldighet. Det innebär att säljaren inte lägger på någon utgående moms på fakturan. Istället ska köparen räkna ut och redovisa utgående och ingående moms utifrån den momssats som gäller i landet där köparen finns. Både varuvärdet och momsen måste räknas om till den valuta som gäller i landet där köparen finns, i Toras fall till svenska kronor (SEK).

2641 Ingående moms 50

030130

10 5450 Förbrukningsmaterial

030130

40

Bokföring av kontantinköp på manuella T-konton Kontonummer

Kontonamn

Det krävs dock att: Debet

• säljaren är momsregistrerad i ett annat EU-land

Kredit

1930

Företagskonto

2641

Ingående moms

10

50

5450

Förbrukningsmaterial

40

Bokföring av kontantinköp via ett datoriserat program

• varorna transporteras från ett EU-land till ett annat • köparen har uppgett giltigt VAT-nummer (momsregistreringsnummer) till säljaren.

Kontot 1930 Företagskonto (betalkortet är knutet till detta konto), krediteras med hela beloppet på 50 kronor. Momsen (10 kronor) bokförs som debet på kontot 2641 Ingående moms, medan nettobeloppet (40 kronor) debiteras konto 5440 Förbrukningsmaterial.

250 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 251


Bokföringslagen

Inköp av förbrukningsmaterial – papper till skrivaren I samband med att Tora är och handlar kommer hon på att det behövs nya papper till skrivaren. Hon tar därför ett paket papper och betalar för det med företagskortet. Av kvittot, som Tora sparar till bokföringen, framgår det att kostnaden för ett paket papper är 50 kronor, varav 10 kronor är moms.

Enligt Bokföringslagen måste varje affärshändelse dokumenteras och styrkas genom en så kallad verifikation. Verifikationerna utgör själva underlaget för bokföringen och ska ordnas i datumordning. Av en verifikation ska det framgå: fakturadatum, datum för transaktionen inklusive en beskrivning av vad transaktionen avser, motparten samt hela beloppet med en specificering av momsbeloppet. Enligt Bokföringslagen måste alla verifikat sparas i minst sju år.

När Tora kommer hem sätter hon in kvittot i pärmen för verifikationer och bokför affärshändelsen på det här sättet: 1930 Företagskonto 030402

Omvänd skattskyldighet När en företagare i Sverige köper varor från ett annat EU-land, gäller så kallad omvänd skattskyldighet. Det innebär att säljaren inte lägger på någon utgående moms på fakturan. Istället ska köparen räkna ut och redovisa utgående och ingående moms utifrån den momssats som gäller i landet där köparen finns. Både varuvärdet och momsen måste räknas om till den valuta som gäller i landet där köparen finns, i Toras fall till svenska kronor (SEK).

2641 Ingående moms 50

030130

10 5450 Förbrukningsmaterial

030130

40

Bokföring av kontantinköp på manuella T-konton Kontonummer

Kontonamn

Det krävs dock att: Debet

• säljaren är momsregistrerad i ett annat EU-land

Kredit

1930

Företagskonto

2641

Ingående moms

10

50

5450

Förbrukningsmaterial

40

Bokföring av kontantinköp via ett datoriserat program

• varorna transporteras från ett EU-land till ett annat • köparen har uppgett giltigt VAT-nummer (momsregistreringsnummer) till säljaren.

Kontot 1930 Företagskonto (betalkortet är knutet till detta konto), krediteras med hela beloppet på 50 kronor. Momsen (10 kronor) bokförs som debet på kontot 2641 Ingående moms, medan nettobeloppet (40 kronor) debiteras konto 5440 Förbrukningsmaterial.

250 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 251


Ingående faktura från en dansk leverantör – bokföra EU-moms Tora har hittat en leverantör i Danmark som säljer gödning till ett bra pris. När hon beställer varor från leverantören uppger hon sitt vat-nummer (momsregistreringsnummer). Det måste hon göra eftersom hon handlar med ett annat eu-land än Sverige. Leverantören har skickat en faktura på motsvarande 20 000 danska kronor (dkk). Säljaren har skrivit vat-numret för Toras Trädgårdstjänst ab på fakturan och följaktligen inte lagt på någon moms. När Tora får fakturan är kursen för danska kronor: 1 dkk = 1,30 sek. Omräknat i sek har Toras Trädgårdstjänst alltså en leverantörsskuld på 20 000 × 1,30 = 26 000 kronor. Den moms som ska redovisas är 0,25 × 26 000 = 6 500 kronor. För att underlätta arbetet med momsdeklarationen samt annan rapportering används särskilda konton när inköpet bokförs.

Tora bokför fakturan från den danske leverantören på följande sätt: 2440 Leverantörsskulder 030404

26 000

2614 Utgående moms omvänd skattskyldighet, 25 % 030404

6 500

2645 Beräknad ingående moms på förvärv från utlandet 030404

6 500

4515 Inköp av varor från annat EU-land, 25 % 030404

26 000

Bokföring av ingående faktura på manuella T-konton Kontonummer

Kontonamn

2440

Leverantörsskulder

Debet

Kredit

2614

Utgående moms omvänd skattskyldighet, 25 %

2645

Beräknad ingående moms på förvärv från utlandet

6 500

4515

Inköp av varor från annat EU-land, 25 %

26 000

26 000 6 500

Bokföring av ingående faktura via ett datoriserat program

Varuvärdet, omräknat till 26 000 kronor (sek), krediteras 2440 Leverantörsskulder samt debiteras ett underkonto i kontoklassen för varuinköp 4515 Inköp av varor från annat eu-land, 25 %. Eftersom säljaren inte lagt på någon moms, ska Tora bokföra den utgående momsen på konto 2614 Utgående moms omvänd skattskyldighet, 25 %. Eftersom Toras Trädgårds AB är momsregistrerat, och har rätt att lyfta momsen, så bokförs beloppet sedan också som ingående moms på konto 2645 Beräknad ingående moms omvänd skattskyldighet, 25 %.

252 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 253


Ingående faktura från en dansk leverantör – bokföra EU-moms Tora har hittat en leverantör i Danmark som säljer gödning till ett bra pris. När hon beställer varor från leverantören uppger hon sitt vat-nummer (momsregistreringsnummer). Det måste hon göra eftersom hon handlar med ett annat eu-land än Sverige. Leverantören har skickat en faktura på motsvarande 20 000 danska kronor (dkk). Säljaren har skrivit vat-numret för Toras Trädgårdstjänst ab på fakturan och följaktligen inte lagt på någon moms. När Tora får fakturan är kursen för danska kronor: 1 dkk = 1,30 sek. Omräknat i sek har Toras Trädgårdstjänst alltså en leverantörsskuld på 20 000 × 1,30 = 26 000 kronor. Den moms som ska redovisas är 0,25 × 26 000 = 6 500 kronor. För att underlätta arbetet med momsdeklarationen samt annan rapportering används särskilda konton när inköpet bokförs.

Tora bokför fakturan från den danske leverantören på följande sätt: 2440 Leverantörsskulder 030404

26 000

2614 Utgående moms omvänd skattskyldighet, 25 % 030404

6 500

2645 Beräknad ingående moms på förvärv från utlandet 030404

6 500

4515 Inköp av varor från annat EU-land, 25 % 030404

26 000

Bokföring av ingående faktura på manuella T-konton Kontonummer

Kontonamn

2440

Leverantörsskulder

Debet

Kredit

2614

Utgående moms omvänd skattskyldighet, 25 %

2645

Beräknad ingående moms på förvärv från utlandet

6 500

4515

Inköp av varor från annat EU-land, 25 %

26 000

26 000 6 500

Bokföring av ingående faktura via ett datoriserat program

Varuvärdet, omräknat till 26 000 kronor (sek), krediteras 2440 Leverantörsskulder samt debiteras ett underkonto i kontoklassen för varuinköp 4515 Inköp av varor från annat eu-land, 25 %. Eftersom säljaren inte lagt på någon moms, ska Tora bokföra den utgående momsen på konto 2614 Utgående moms omvänd skattskyldighet, 25 %. Eftersom Toras Trädgårds AB är momsregistrerat, och har rätt att lyfta momsen, så bokförs beloppet sedan också som ingående moms på konto 2645 Beräknad ingående moms omvänd skattskyldighet, 25 %.

252 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 253


Representation Tora är intresserad av att expandera sin verksamhet och håller därför på att förhandla med ett fastighetsbolag i trakten om att köpa en ny fastighet. I samband med förhandlingen bjuder Tora fastighetsbolagets vd och ekonomichef på middag på en restaurang i Villaryd. Tora betalar restaurangnotan med företagets betalkort. Maten kostar 850 kronor exklusive moms och vinet kostar 320 kronor exklusive moms. Restaurangen har tagit ut moms med 182 kronor (12 % på 850 kronor och 25 % på 320 kronor). Totalt är notan på 1 352 kronor. När Tora betalar jämnar hon av till 1 400 kronor, vilket betyder att hon lägger 48 kronor i dricks. På kvittot, som är underlag för bokföringen, skriver Tora vad syftet är med middagen och namnen på de som var med och vilket företag de kom ifrån. Hur mycket moms kan Tora dra av på representationen? Tora har rätt att göra avdrag för moms på ett underlag som uppgår till 300 kronor per person, i det här fallet 900 kronor exklusive moms. Av räkningens totala kostnad som är 1170 kronor exklusive moms, är 72,65 % (850/1170) mat och 27,35 % (320/1170) vin. Det gör att 72,65 % av 900 = 653,85 kronor avser mat och 27,35 % av 900 = 246,15 kronor avser vin. Det innebär i sin tur att Tora kan dra av moms med:

12 % på 653,85 kr = 78,46 + 25 % på 246,15 kr = 61,54 totalt 140 kr

Själva beräkningen gör Tora med hjälp av kalkylatorn på Skatteverkets hemsida.

Beräkning av avdragsgill moms vid representation Av bilden framgår i rutan längst ner till höger att 1 260 kronor utgörs av kostnader som inte får dras av. Det här är något man måste ta hänsyn till när man räknar ut bolagets skatt. Vi återkommer till det i nästa kapitel. Alternativt hade Tora istället kunnat välja att beräkna momsavdraget med en schablon, som innebär att 46 kronor får dras per person. Hade Tora valt att använda schablonregeln hade avdraget blivit 138 kronor (46 kronor × 3).

20X3-12-01

Mat Vin Exkl moms

850 kr 320 kr 1 170 kr

Moms på mat 12 % 102 kr Moms på vin 25 % 80 kr moms total Totalt Betalt

182 kr 1 352 kr 1 400 kr

Beräkna avdrag med schablon Om det i måltiden ingår både mat och alkoholdryck kan man beräkna avdraget med hjälp av en schablon. Enligt schablonen får man göra avdrag för moms med 46 kronor per person och tillfälle om kostnaden överstiger 300 kronor exklusive moms per person. Dessutom ska debiterad moms vara minst 46 kronor per person och tillfälle.

Avdragsrätt för representation Hur mycket av momsen man får dra av i samband med representation beror på vilken typ av representation det handlar om. Som det framgår i exemplet här, är det tillåtet att dra av moms på ett underlag som får vara högst 300 kronor exklusive moms per person och tillfälle. För utgifter för annan representation som teaterbesök, green fee vid golf eller liknande, får högst momsen på ett underlag om 180 kronor exklusive moms per person och tillfälle dras av. Kostnader för representation är däremot normalt inte avdragsgilla i företagets inkomstdeklaration. Det finns dock undantag. Det gäller exempelvis förfriskningar och annan enklare förtäring som inte kan anses vara en måltid och som är av mindre värde. Mer detaljerade uppgifter om avdragsrätt för representation finns på Skatteverkets hemsida, www.skatteverket.se.

254 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 255


Representation Tora är intresserad av att expandera sin verksamhet och håller därför på att förhandla med ett fastighetsbolag i trakten om att köpa en ny fastighet. I samband med förhandlingen bjuder Tora fastighetsbolagets vd och ekonomichef på middag på en restaurang i Villaryd. Tora betalar restaurangnotan med företagets betalkort. Maten kostar 850 kronor exklusive moms och vinet kostar 320 kronor exklusive moms. Restaurangen har tagit ut moms med 182 kronor (12 % på 850 kronor och 25 % på 320 kronor). Totalt är notan på 1 352 kronor. När Tora betalar jämnar hon av till 1 400 kronor, vilket betyder att hon lägger 48 kronor i dricks. På kvittot, som är underlag för bokföringen, skriver Tora vad syftet är med middagen och namnen på de som var med och vilket företag de kom ifrån. Hur mycket moms kan Tora dra av på representationen? Tora har rätt att göra avdrag för moms på ett underlag som uppgår till 300 kronor per person, i det här fallet 900 kronor exklusive moms. Av räkningens totala kostnad som är 1170 kronor exklusive moms, är 72,65 % (850/1170) mat och 27,35 % (320/1170) vin. Det gör att 72,65 % av 900 = 653,85 kronor avser mat och 27,35 % av 900 = 246,15 kronor avser vin. Det innebär i sin tur att Tora kan dra av moms med:

12 % på 653,85 kr = 78,46 + 25 % på 246,15 kr = 61,54 totalt 140 kr

Själva beräkningen gör Tora med hjälp av kalkylatorn på Skatteverkets hemsida.

Beräkning av avdragsgill moms vid representation Av bilden framgår i rutan längst ner till höger att 1 260 kronor utgörs av kostnader som inte får dras av. Det här är något man måste ta hänsyn till när man räknar ut bolagets skatt. Vi återkommer till det i nästa kapitel. Alternativt hade Tora istället kunnat välja att beräkna momsavdraget med en schablon, som innebär att 46 kronor får dras per person. Hade Tora valt att använda schablonregeln hade avdraget blivit 138 kronor (46 kronor × 3).

20X3-12-01

Mat Vin Exkl moms

850 kr 320 kr 1 170 kr

Moms på mat 12 % 102 kr Moms på vin 25 % 80 kr moms total Totalt Betalt

182 kr 1 352 kr 1 400 kr

Beräkna avdrag med schablon Om det i måltiden ingår både mat och alkoholdryck kan man beräkna avdraget med hjälp av en schablon. Enligt schablonen får man göra avdrag för moms med 46 kronor per person och tillfälle om kostnaden överstiger 300 kronor exklusive moms per person. Dessutom ska debiterad moms vara minst 46 kronor per person och tillfälle.

Avdragsrätt för representation Hur mycket av momsen man får dra av i samband med representation beror på vilken typ av representation det handlar om. Som det framgår i exemplet här, är det tillåtet att dra av moms på ett underlag som får vara högst 300 kronor exklusive moms per person och tillfälle. För utgifter för annan representation som teaterbesök, green fee vid golf eller liknande, får högst momsen på ett underlag om 180 kronor exklusive moms per person och tillfälle dras av. Kostnader för representation är däremot normalt inte avdragsgilla i företagets inkomstdeklaration. Det finns dock undantag. Det gäller exempelvis förfriskningar och annan enklare förtäring som inte kan anses vara en måltid och som är av mindre värde. Mer detaljerade uppgifter om avdragsrätt för representation finns på Skatteverkets hemsida, www.skatteverket.se.

254 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 255


Tora bokför restaurangnotan på följande sätt: 1930 Företagskonto 030415

2641 Ingående moms 1 400

030415

140

6072 Representation ej avdragsgill 030415

Bokföra kursdifferenser När Tora ska betala fakturan från den danska leverantören, har valutakursen ändrats så att 1 ddk = 1,35 sek. Tora måste därför betala 20 000 × 1,35 = 27 000 i svenska kronor. Dessutom tar banken ut en avgift på 15 kronor för att göra betalningen.

1260

Bokföring av representation på manuella T-konton

Tora bokför betalningen av leverantörsskulden på det här sättet: Kontonummer

Kontonamn

1930

Företagskonto

2641

Ingående moms

6072

Representation, ej avdragsgill

Debet

Kredit

1930 Företagskonto

1400

030420

140

2440 Leverantörsskulder 27 015

030420

1 260

6570 Bankkostnader 030420

Bokföring av representation via ett datoriserat program

Konto 1930 Företagskonto (till vilket betalkortet är knutet) krediteras med hela beloppet på 1 400 kronor. Den avdragsgilla momsen (140 kronor) bokförs som debet på kontot 2641 Ingående moms medan resterande del, inklusive dricksen, debiteras kontot 6072 Representation ej avdragsgill.

26 000

15 7960 Valutakursförluster av rörelsekaraktär

030420

1 000

Bokföring av kursdifferens på manuella T-konton Kontonummer

Kontonamn

1930

Företagskonto

2440

Leverantörsskulder

6570

Bankkostnader

7960

Valutakursförluster av rörelsekaraktär

Debet

Kredit 27 015

26 000 15 1 000

Bokföring av kursdifferens via ett datoriserat program

Konto 1930 Företagskonto krediteras med 27 015 kronor. Konto 2440 Leverantörsskulder debiteras med 26 000 kronor. Avgiften som banken tar, bokförs genom att konto 6570 Bankkostnader debiteras med 15 kronor. Valutakursförlusten bokförs genom att konto 7960 Valutakursförluster av rörelsekaraktär debiteras med 1 000 kronor.

256 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 257


Tora bokför restaurangnotan på följande sätt: 1930 Företagskonto 030415

2641 Ingående moms 1 400

030415

140

6072 Representation ej avdragsgill 030415

Bokföra kursdifferenser När Tora ska betala fakturan från den danska leverantören, har valutakursen ändrats så att 1 ddk = 1,35 sek. Tora måste därför betala 20 000 × 1,35 = 27 000 i svenska kronor. Dessutom tar banken ut en avgift på 15 kronor för att göra betalningen.

1260

Bokföring av representation på manuella T-konton

Tora bokför betalningen av leverantörsskulden på det här sättet: Kontonummer

Kontonamn

1930

Företagskonto

2641

Ingående moms

6072

Representation, ej avdragsgill

Debet

Kredit

1930 Företagskonto

1400

030420

140

2440 Leverantörsskulder 27 015

030420

1 260

6570 Bankkostnader 030420

Bokföring av representation via ett datoriserat program

Konto 1930 Företagskonto (till vilket betalkortet är knutet) krediteras med hela beloppet på 1 400 kronor. Den avdragsgilla momsen (140 kronor) bokförs som debet på kontot 2641 Ingående moms medan resterande del, inklusive dricksen, debiteras kontot 6072 Representation ej avdragsgill.

26 000

15 7960 Valutakursförluster av rörelsekaraktär

030420

1 000

Bokföring av kursdifferens på manuella T-konton Kontonummer

Kontonamn

1930

Företagskonto

2440

Leverantörsskulder

6570

Bankkostnader

7960

Valutakursförluster av rörelsekaraktär

Debet

Kredit 27 015

26 000 15 1 000

Bokföring av kursdifferens via ett datoriserat program

Konto 1930 Företagskonto krediteras med 27 015 kronor. Konto 2440 Leverantörsskulder debiteras med 26 000 kronor. Avgiften som banken tar, bokförs genom att konto 6570 Bankkostnader debiteras med 15 kronor. Valutakursförlusten bokförs genom att konto 7960 Valutakursförluster av rörelsekaraktär debiteras med 1 000 kronor.

256 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 257


Bokföra löner till anställda När Tora drev företaget som enskild firma betraktades vinsten i företaget som en inkomst som Tora själv fick skatta för. Hon kunde också ta ut pengar från företaget utan att det påverkade skatten. Eftersom aktiebolag är egna juridiska personer och därmed också egna skattesubjekt, så beräknas skatten på annat sätt. Bolaget beskattas för vinsten, medan ägarna beskattas för uttagen lön och eventuell aktieutdelning.

Netto- och bruttolön för Tora Sedan några år tillbaka tar Tora ut en månadslön på 20 000 kronor i månaden, vilket är hennes bruttolön. När hon tar ut lön måste företaget betala preliminär A-skatt, som beräknas på bruttolönen. Den beräknas på bruttolönen och dras av när företaget gör löneutbetalningen. Skatten på 20 000 kronor blir 6 000 kronor och Tora får därför 14 000 kronor i nettolön. I samband med löneutbetalningen måste företaget också bokföra sociala avgifter, som också kallas för arbetsgivaravgifter. Arbetsgivaravgiften är 31,42 % av bruttolönen varje månad, vilket i Toras fall blir 20 000 × 0,3142 = 6 284 kronor.

Den exakta procentsatsen för arbetsgivaravgifter, kan ändras från år till år och den kan också vara lägre för vissa ålderskategorier av anställda. Läs mer på Skatteverkets hemsida.

När Tora gör löneutbetalningen skickar hon också en Arbetsgivardeklaration till Skatteverket. Arbetsgivardeklarationen visar hur mycket A-skatt som dragits av från hennes lön – än så länge är hon ju den enda anställda – och hur stora de sociala avgifterna är. Skatteverket drar sedan pengarna från företagets skattekonto. Det är viktigt att företaget ser till att betala in ett belopp som motsvarar den anställdes preliminära A-skatt samt sociala avgifter till skattekontot. Tora brukar göra det samtidigt som hon betalar ut nettolönen.

258 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 259


Bokföra löner till anställda När Tora drev företaget som enskild firma betraktades vinsten i företaget som en inkomst som Tora själv fick skatta för. Hon kunde också ta ut pengar från företaget utan att det påverkade skatten. Eftersom aktiebolag är egna juridiska personer och därmed också egna skattesubjekt, så beräknas skatten på annat sätt. Bolaget beskattas för vinsten, medan ägarna beskattas för uttagen lön och eventuell aktieutdelning.

Netto- och bruttolön för Tora Sedan några år tillbaka tar Tora ut en månadslön på 20 000 kronor i månaden, vilket är hennes bruttolön. När hon tar ut lön måste företaget betala preliminär A-skatt, som beräknas på bruttolönen. Den beräknas på bruttolönen och dras av när företaget gör löneutbetalningen. Skatten på 20 000 kronor blir 6 000 kronor och Tora får därför 14 000 kronor i nettolön. I samband med löneutbetalningen måste företaget också bokföra sociala avgifter, som också kallas för arbetsgivaravgifter. Arbetsgivaravgiften är 31,42 % av bruttolönen varje månad, vilket i Toras fall blir 20 000 × 0,3142 = 6 284 kronor.

Den exakta procentsatsen för arbetsgivaravgifter, kan ändras från år till år och den kan också vara lägre för vissa ålderskategorier av anställda. Läs mer på Skatteverkets hemsida.

När Tora gör löneutbetalningen skickar hon också en Arbetsgivardeklaration till Skatteverket. Arbetsgivardeklarationen visar hur mycket A-skatt som dragits av från hennes lön – än så länge är hon ju den enda anställda – och hur stora de sociala avgifterna är. Skatteverket drar sedan pengarna från företagets skattekonto. Det är viktigt att företaget ser till att betala in ett belopp som motsvarar den anställdes preliminära A-skatt samt sociala avgifter till skattekontot. Tora brukar göra det samtidigt som hon betalar ut nettolönen.

258 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 259


Tora bokför löneutbetalningen för april så här (utbetalningarna sker från företagets plusgirokonto): 1630 Skattekonto 030430

12 284

030512

2710 Personalskatt 12 284

6 000 030430

6 000

2731 Avräkning lagstadgade sociala avgifter

1920 Plusgiro 030430

030512

26 284

030512

6 284 030430

Den 12 april när Skatteverket dragit skatten från företagets skattekonto, utifrån det underlag som skickades in i form av en Arbetsgivardeklaration, så krediteras konto 1630 Skattekonto med 12 284 kronor samtidigt som skuldkontona 2710 Personalskatt och 2731 Avräkning sociala avgifter debiteras med 6 000 kronor respektive 6 284 kronor.

6 284

7221 Lön till företagsledare 030430

20 000 7511 Sociala avgifter

030430

6 284

Bokföring av lön på manuella T-konton Kontonummer

Kontonamn

1920

Plusgiro

Debet

Kredit

7221

Lön till företagsledare

7511

Sociala avgifter

2710

Personalskatt

2731

Avräkning sociala avgifter

1630

Skattekonto

Kontonummer

Kontonamn

1630

Skattekonto

2710

Personalskatt

6 000

2731

Avräkning sociala avgifter

6 284

26 284 20 000 6 284 6 000 6 284 12 284 Debet

Kredit 12 284

Bokföring av lön via ett datoriserat program

Den 30 april betalas 26 284 kronor ut från konto 1920 Plusgiro. Till Toras personkonto betalas det ut 14 000 kronor och till skattekontot betalas det 12 284 kronor. Samtidigt debiteras lönekontot med 20 000 kronor (det vill säga Toras nettolön på 14 000 kronor och preliminära A-skatt på 6000 kronor). Även kontot 7511 Sociala avgifter debiteras med 6 284. Skuldkontona 2710 Personalskatt och 2731 Avräkning sociala avgifter krediteras med 6 000 kronor respektive 6 284 kronor.

260 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

Bolagsskatt Som nämnts tidigare är aktiebolag egna juridiska personer och skattesubjekt som beskattas för vinsten i bolaget genom så kallad bolagsskatt. Från och med den 1 januari 2021 är bolagsskatten i Sverige 20,6 %. Varje månad debiteras företaget en preliminär skatt som ska betalas in till Skatteverket. Den preliminära skatten baseras antingen på en uppskattning från Skatteverket eller en preliminär självdeklaration som företaget lämnar in till Skattev­erket.

Debiteras ska i det här sammanhanget förstås som krav på betalning.

Skattekonto Alla juridiska personer har ett eget skattekonto hos Skatteverket. Till skattekontot betalar företaget in de skatter och avgifter som kommer att debiteras företaget. Ifrån skattekontot drar sedan Skatteverket de avgifter och skatter som företaget ska betala. Den preliminära bolagsskatten dras med en tolftedel varje månad kring den 12:e med start den 12 februari. Den sista tolftedelen dras i januari månad året efter. Exakt vilka dagar som skatten kommer att debiteras framgår av det beslut om debiterad preliminärskatt som Skatteverket skickar ut kring årsskiftet. Skatten är preliminär Skatten är bara preliminär, hur mycket företaget verkligen ska betala i skatt vet man inte säkert förrän året är slut och man vet vad resultatet blev. Har man betalt för mycket i preliminärskatt, får man tillbaka det överskottet i december året efter. Har man däremot betalat för lite preliminärskatt, så måste man göra en extra inbetalning. Vi återkommer till det i samband med bokslutet.

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 261


Tora bokför löneutbetalningen för april så här (utbetalningarna sker från företagets plusgirokonto): 1630 Skattekonto 030430

12 284

030512

2710 Personalskatt 12 284

6 000 030430

6 000

2731 Avräkning lagstadgade sociala avgifter

1920 Plusgiro 030430

030512

26 284

030512

6 284 030430

Den 12 april när Skatteverket dragit skatten från företagets skattekonto, utifrån det underlag som skickades in i form av en Arbetsgivardeklaration, så krediteras konto 1630 Skattekonto med 12 284 kronor samtidigt som skuldkontona 2710 Personalskatt och 2731 Avräkning sociala avgifter debiteras med 6 000 kronor respektive 6 284 kronor.

6 284

7221 Lön till företagsledare 030430

20 000 7511 Sociala avgifter

030430

6 284

Bokföring av lön på manuella T-konton Kontonummer

Kontonamn

1920

Plusgiro

Debet

Kredit

7221

Lön till företagsledare

7511

Sociala avgifter

2710

Personalskatt

2731

Avräkning sociala avgifter

1630

Skattekonto

Kontonummer

Kontonamn

1630

Skattekonto

2710

Personalskatt

6 000

2731

Avräkning sociala avgifter

6 284

26 284 20 000 6 284 6 000 6 284 12 284 Debet

Kredit 12 284

Bokföring av lön via ett datoriserat program

Den 30 april betalas 26 284 kronor ut från konto 1920 Plusgiro. Till Toras personkonto betalas det ut 14 000 kronor och till skattekontot betalas det 12 284 kronor. Samtidigt debiteras lönekontot med 20 000 kronor (det vill säga Toras nettolön på 14 000 kronor och preliminära A-skatt på 6000 kronor). Även kontot 7511 Sociala avgifter debiteras med 6 284. Skuldkontona 2710 Personalskatt och 2731 Avräkning sociala avgifter krediteras med 6 000 kronor respektive 6 284 kronor.

260 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

Bolagsskatt Som nämnts tidigare är aktiebolag egna juridiska personer och skattesubjekt som beskattas för vinsten i bolaget genom så kallad bolagsskatt. Från och med den 1 januari 2021 är bolagsskatten i Sverige 20,6 %. Varje månad debiteras företaget en preliminär skatt som ska betalas in till Skatteverket. Den preliminära skatten baseras antingen på en uppskattning från Skatteverket eller en preliminär självdeklaration som företaget lämnar in till Skattev­erket.

Debiteras ska i det här sammanhanget förstås som krav på betalning.

Skattekonto Alla juridiska personer har ett eget skattekonto hos Skatteverket. Till skattekontot betalar företaget in de skatter och avgifter som kommer att debiteras företaget. Ifrån skattekontot drar sedan Skatteverket de avgifter och skatter som företaget ska betala. Den preliminära bolagsskatten dras med en tolftedel varje månad kring den 12:e med start den 12 februari. Den sista tolftedelen dras i januari månad året efter. Exakt vilka dagar som skatten kommer att debiteras framgår av det beslut om debiterad preliminärskatt som Skatteverket skickar ut kring årsskiftet. Skatten är preliminär Skatten är bara preliminär, hur mycket företaget verkligen ska betala i skatt vet man inte säkert förrän året är slut och man vet vad resultatet blev. Har man betalt för mycket i preliminärskatt, får man tillbaka det överskottet i december året efter. Har man däremot betalat för lite preliminärskatt, så måste man göra en extra inbetalning. Vi återkommer till det i samband med bokslutet.

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 261


Bolagsskatten i Toras Trädgårdstjänst AB I januari fick Toras Trädgårdstjänst AB Skatteverkets beslut om att den debiterade preliminärskatten för år 20X3 uppgår till 26 400 kronor. Den preliminära bolagsskatten bokförs normalt i två steg (i exemplet som visas här bokförs steg 1 den 30 april och steg 2 den 12 maj): 1630 Skattekonto 030430

2 200 030212

2518 Debiterad F-skatt 2 200

030512

2 200

1920 Plusgiro 030430

2 200

Bokföring av preliminär bolagsskatt (F-skatt) på manuella T-konton Kontonummer

Kontonamn

1630

Skattekonto

1920

Plusgiro

Kontonummer

Kontonamn

1630

Skattekonto

2518

Debiterad F-skatt

Debet

Kredit 2 200 2 200

Debet

Kredit 2 200 2 200

Bokföring av preliminär bolagsskatt (F-skatt) via ett datoriserat program

Den sista april (030430) betalar Tora in 2 200 kronor till skattekontot. Hon debiterar då konto 1630 Skattekonto och krediterar konto 1920 Plusgirot, från vilken betalningen sker. Den 12 maj (030512) när pengarna dras från skattekontot, krediterar Tora konto 1630 Skattekonto med 2 200 kronor och debiterar kontot 2518 Debiterad F-skatt med 2 200 kronor. Precis på samma sätt som med ingående moms, så använder man tillsvidare ett konto i kontoklass 2 i den löpande bokföringen, även om det nödvändigtvis inte blir så att företaget kommer ha en skatteskuld vid årets slut.

262 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 263


Bolagsskatten i Toras Trädgårdstjänst AB I januari fick Toras Trädgårdstjänst AB Skatteverkets beslut om att den debiterade preliminärskatten för år 20X3 uppgår till 26 400 kronor. Den preliminära bolagsskatten bokförs normalt i två steg (i exemplet som visas här bokförs steg 1 den 30 april och steg 2 den 12 maj): 1630 Skattekonto 030430

2 200 030212

2518 Debiterad F-skatt 2 200

030512

2 200

1920 Plusgiro 030430

2 200

Bokföring av preliminär bolagsskatt (F-skatt) på manuella T-konton Kontonummer

Kontonamn

1630

Skattekonto

1920

Plusgiro

Kontonummer

Kontonamn

1630

Skattekonto

2518

Debiterad F-skatt

Debet

Kredit 2 200 2 200

Debet

Kredit 2 200 2 200

Bokföring av preliminär bolagsskatt (F-skatt) via ett datoriserat program

Den sista april (030430) betalar Tora in 2 200 kronor till skattekontot. Hon debiterar då konto 1630 Skattekonto och krediterar konto 1920 Plusgirot, från vilken betalningen sker. Den 12 maj (030512) när pengarna dras från skattekontot, krediterar Tora konto 1630 Skattekonto med 2 200 kronor och debiterar kontot 2518 Debiterad F-skatt med 2 200 kronor. Precis på samma sätt som med ingående moms, så använder man tillsvidare ett konto i kontoklass 2 i den löpande bokföringen, även om det nödvändigtvis inte blir så att företaget kommer ha en skatteskuld vid årets slut.

262 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 263


Sammanfattning .. Registrering av en affärshändelse sker med hjälp av dubbel bokföring genom att det aktuella beloppet registreras på minst två olika konton. En registrering görs på det ena kontots debetsida (vänster sida på ett konto) och motsvarande registrering görs på ett annat kontos kreditsida (höger sida på kontot). I princip kan man säga att det finns fyra olika typer av affärshändelser:

.. Inkomst är den ekonomiska ersättning som ett företag kräver för sina prestationer vid försäljning av varor eller tjänster. Uppstår vid försäljningstillfället och registreras i bokföringen då fakturan skickas iväg.

.. Utgift är den ekonomiska ersättning som ett företag krävs på vid inköp av varor och tjänster. Uppstår vid anskaffningstillfället och registreras i bokföringen när fakturan tas emot.

.. Inbetalning avser betalningstillfället och registreras i bokföringen när betalningen erhålls.

.. Utbetalning avser betalningstillfället och registreras i bokföringen när betalningen görs.

.. Det finns fyra huvudkategorier av konton som används vid bokföring av affärshändelser: • Tillgångskonton • Skuldkonton (inklusive eget kapital) • Inkomstkonton • Utgiftskonton

264 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

.. Hur komplicerad bokföringen är i ett företag påverkas av vilka affärshändelser och transaktioner företaget har med sin omgivning. Om ett företag exempelvis har affärer med utlandet, kan man behöva hantera valutakursförändringar.

.. Aktiebolag är självständiga juridiska personer och egna skattesubjekt.

.. Ett aktiebolag måste följa fler lagar och regler än en enskild firma. Förutom bokföringslagen, så måste ett aktiebolag också använda reglerna i årsredovisningslagen samt något av Bokföringsnämndens K-regelverk som gäller för aktiebolag.

.. Förutom de lagar och regler som gäller bokföring och redovisning, så finns det olika skatteregler som påverkar bokföringen och redovisningen: • Moms är bara delvis avdragsgill vid representation • Vid handel med andra länder inom EU, tillämpas omvänd skattskyldighet • Alla kostnader i ett företag är inte avdragsgilla i bolagets inkomstdeklaration • I samband med löneutbetalningen är alla företag skyldiga att dra av preliminär A-skatt från löntagarens bruttolön • I samband med löneutbetalningen måste arbetsgivaren även betala lagstadgade sociala avgifter, så kallade arbetsgivaravgifter • Varje månad debiteras företag som är egna skatte­subjekt en preliminär skatt som ska betalas in till Skatteverket.

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 265


Sammanfattning .. Registrering av en affärshändelse sker med hjälp av dubbel bokföring genom att det aktuella beloppet registreras på minst två olika konton. En registrering görs på det ena kontots debetsida (vänster sida på ett konto) och motsvarande registrering görs på ett annat kontos kreditsida (höger sida på kontot). I princip kan man säga att det finns fyra olika typer av affärshändelser:

.. Inkomst är den ekonomiska ersättning som ett företag kräver för sina prestationer vid försäljning av varor eller tjänster. Uppstår vid försäljningstillfället och registreras i bokföringen då fakturan skickas iväg.

.. Utgift är den ekonomiska ersättning som ett företag krävs på vid inköp av varor och tjänster. Uppstår vid anskaffningstillfället och registreras i bokföringen när fakturan tas emot.

.. Inbetalning avser betalningstillfället och registreras i bokföringen när betalningen erhålls.

.. Utbetalning avser betalningstillfället och registreras i bokföringen när betalningen görs.

.. Det finns fyra huvudkategorier av konton som används vid bokföring av affärshändelser: • Tillgångskonton • Skuldkonton (inklusive eget kapital) • Inkomstkonton • Utgiftskonton

264 DEL 5 BOKFÖRING OCH REDOVISNING

.. Hur komplicerad bokföringen är i ett företag påverkas av vilka affärshändelser och transaktioner företaget har med sin omgivning. Om ett företag exempelvis har affärer med utlandet, kan man behöva hantera valutakursförändringar.

.. Aktiebolag är självständiga juridiska personer och egna skattesubjekt.

.. Ett aktiebolag måste följa fler lagar och regler än en enskild firma. Förutom bokföringslagen, så måste ett aktiebolag också använda reglerna i årsredovisningslagen samt något av Bokföringsnämndens K-regelverk som gäller för aktiebolag.

.. Förutom de lagar och regler som gäller bokföring och redovisning, så finns det olika skatteregler som påverkar bokföringen och redovisningen: • Moms är bara delvis avdragsgill vid representation • Vid handel med andra länder inom EU, tillämpas omvänd skattskyldighet • Alla kostnader i ett företag är inte avdragsgilla i bolagets inkomstdeklaration • I samband med löneutbetalningen är alla företag skyldiga att dra av preliminär A-skatt från löntagarens bruttolön • I samband med löneutbetalningen måste arbetsgivaren även betala lagstadgade sociala avgifter, så kallade arbetsgivaravgifter • Varje månad debiteras företag som är egna skatte­subjekt en preliminär skatt som ska betalas in till Skatteverket.

KAPITEL 13 BOKFÖRING – REPETITION OCH FÖRDJUPNING 265


I faktaboken varvas fakta och ämneskunskap med goda exempel på företag, organisationer och individer som lyckats möta aktuella samhällsutmaningar. Boken väcker lust att lära och att tillämpa de nya kunskaperna i verkligheten. Till läromedlet finns en övningsbok som erbjuder en stor variation av uppgifter som täcker begreppsförståelse, instudering, gruppövningar samt övningar som kan lösas med digitala verktyg. Till boken hör också ett rikt lärarstöd. Det innehåller PowerPoint-presentationer, lektionstips, aktuella case, facit och förslag till provfrågor. Value Företagsekonomi 2 finns även i en komplett digital version med interaktiva övningar.

Anders Parment är ekonomie doktor, lektor och forskare vid Stockholms universitet. Han har skrivit ett trettiotal böcker i marknadsföring och ekonomistyrning. Han är en prisbelönt och uppskattad föreläsare och rådgivare till företag, regioner, kommuner, föreningar och politiska partier.

Mikael Ottosson Anders Parment Torbjörn Tagesson

Torbjörn Tagesson är professor i företagsekonomi med inriktning mot extern redovisning. Hans forskning handlar om redovisning och revision inom såväl privat som offentlig sektor. Han har lång erfarenhet av arbete med redovisningsnormering. Torbjörn har skrivit flera böcker om redovisning för studenter och praktiker. Alla tre har omfattande erfarenheter av att undervisa i ämnet Företagsekonomi – från gymnasiet till universitetsnivå.

ISBN 978-91-523-5645-6

FEK_GY2_omslag.indd 1

Företagsekonomi 2

Mikael Ottosson Anders Parment Torbjörn Tagesson

Mikael Ottosson är biträdande professor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring vid Linköpings universitet. Han har genom åren bedrivit olika forskningsprojekt med världsledande svenska industriföretag. Han har skrivit flera böcker i marknadsföring om hållbar konsumtion och hållbar affärsutveckling.

VALUE Företagsekonomi 2

Value Företagsekonomi 2 är en lärobok i grundläggande företags­ ekonomi för gymnasiet. Med ökad kunskap om företag och hur företag och konsumenter påverkar samhället, får eleverna verktyg som hjälper dem att förstå kopplingen mellan företagsekonomi och hållbarhet.

2021-02-22 21:35