9789152356296

Page 1

overprint preview disabled

437 x 297 mm

2428-84828 - Vāks

FÖRETAGSEKONOMI FÖR ICKE-EKONOMER

Företagsekonomi för icke-ekonomer är precis vad titeln säger. Det vill säga företagsekonomi från grunden. Med Företagsekonomi för icke-ekonomer blir företagsekonomin intressant och ger en bra grund till att lära sig ännu mer. Företagsekonomiska begrepp och samband förklaras på ett lättförståeligt sätt och den täcker upp alla relevanta delar av företagsekonomin. Boken behandlar allt från företagets affärsidé, marknadsföring, inköp och försäljning till skatter, bokföring, kalkyler, budgetering och avveckling av företag. Boken innehåller dessutom flera exempel från verkligheten. Företagsekonomi för icke-ekonomer passar utmärkt i kurser där grundläggande företagsekonomi ingår. Boken kräver inga förkunskaper. Boken kan med fördel även användas vid självstudier och fungerar bra som en introduktionsbok för den som funderar på att starta företag. Faktabok och Uppgiftsbok utgör tillsammans en utmärkt grundkurs i företagsekonomi. I denna, tredje upplaga har boken fått en ny layout, exempel har förnyats, statistiska uppgifter och texter har uppdaterats.

Wolfram Trostek, författare till boken har mångårig erfarenhet av undervisning på olika nivåer, bl.a. på Företagsekonomiska institutet i Stockholm.

FÖRETAGSEKONOMI FÖR

ICKE-EKONOMER

297

Företagsekonomi för icke-ekonomer – Uppgiftsbok innehåller många och varierande övningsuppgifter till huvudbokens teoriavsnitt. Flertalet övningar kan lösas med hjälp av valfritt bokföringsprogram. I slutet av boken finns facit med fullständiga lösningar.

UPPGIFTER OCH LÖSNINGAR

ISBN 978-91-523-5629-6

WOLFRAM TROSTEK

FEK_Foretagsekonomi_uppgifter_omslag.indd 1 2428-84828-064526-Sanoma Utbildning AB-Företagsekonomi för icke-e - Vaks.indd 1

2018-12-03 16:28 13:04 07/12/2018

210

(6)

17

(6)

210


Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se

Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02

Förläggare: Amanda Schött Franzén Redaktör: Helén Park Grafisk form och omslag: Gyllene Snittet bokformgivning AB

Företagsekonomi för icke-ekonomer – Uppgifter och lösningar ISBN 978-91-523-5629-6

© 2007, 2012, 2019 Wolfram Trostek och Sanoma Utbildning AB, Stockholm

Tredje upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access avtal. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att betala ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck Livonia Print 2019


INNEHÅLL 1. Eget företagande – att starta och driva företag  5 2. Företagande – en del av samhällsekonomin  6 3. Företagets affärsidé är grunden  13 4. Att skydda företagets varumärke och affärsidé  25 5. Kunskap om marknaden  31 6. Olika företagsformer  41 7. Företagets intäkter och kostnader – vägen till lönsamhet  52 8. Företagets skatter och avgifter  66 9. Företagets balans och resultat  74 10. För att driva företag krävs kapital  83 11. Kapitalanskaffning – finansiering  91 12. Kalkylera med rätt pris  97 13. Inköp – alla gör det men få talar om det  118 14. Bokföring – en nödvändighet  131 15. Dubbel bokföring  137 16. Bokslut – företagets ställning och resultat  173 17. Att analysera bokslut  194 18. Budgetering  211 19. Organisera för att möta framtiden  240 20. För att driva företag krävs kapital  250 21. Handel med andra länder  260 22. Avveckling, konkurs eller rekonstruktion  264 Lösningar  271

Bildförteckning s. 15 Shutterstock s. 17 Wasabröd/Barilla Sverige AB s. 249 Ordförandeklubba/Shutterstock s. 253 Maslows behovstrappa/Illustration Jonny Hallberg s. 258 Paragraftecken/Shutterstock


1

EGET FÖRETAGANDE – ATT STARTA OCH DRIVA FÖRETAG

Första kapitlet syftar i första hand till att få dig att reflektera över begreppet ”eget företagande”. Vad är det som driver människor till att bli företagare? Kapitlet gör ingen djupdykning i ämnet. Det behövs inte för att komma igång. Du och de flesta andra har säkert redan en uppfattning om företagande och dess villkor. Innan du startar, fundera en stund över vad du har för mål med kursen. Vad vill du lära dig? Skaffa dig också en bild av läromedlet. Vad innehåller det och hur det är strukturerat. Vissa uppgifter har beteckningen ”Gruppuppgift”. Förutom att de är tänkta som gruppuppgifter är de dessutom oftast av fördjupningskaraktär. Instuderingsfrågorna, eller frågorna på texten, syftar till att hjälpa dig att fokusera på viktiga begrepp och faktainnehåll i texten. Använd frågorna i samband med genomläsning av texten eller som repetitionsfrågor för att testa dig själv.

Första uppgiften – planera dina studier

1:1

Att starta företag kräver planering och framförhållning. Affärsidén måste testas, finansieringen lösas och företaget registreras. På samma sätt är det med studier. Resultatet blir alltid bättre om man vet vad man vill. Ägna därför lite tid till att förbereda och planera dina studier. Studera innehållsförteckningen. Bläddra igenom boken – titta på bilder, läs rubrikerna etc. På det sättet får du en orientering om vilka områden som tas upp i boken. Titta även igenom uppgiftsboken och dess upplägg. Jämför innehållet med eventuella styrdokument eller annan målbeskrivning som styr innehållet i den kurs du nu ska läsa. Och framför allt – fundera en stund på vilka områden som du tycker är mest intressanta. Vilka är dina förväntningar och vilket mål har du med denna kurs? Sammanfatta dina förväntningar och prioriteringar i några punkter. Som du kanske redan upptäckt är sista uppgiften i denna uppgiftsbok en utvärderingsuppgift. Planering och uppföljning är viktigt när vi studerar. Planering och uppföljning är också viktigt i alla förmer av företagande. Lycka till! Nu startar vi resan.

1 EGET FÖRETAGANDE – ATT STARTA OCH DRIVA FÖRETAG

5


5

KUNSKAP OM MARKNADEN

I detta femte kapitel vänder vi blicken mot marknaden och företagets strategiska – dvs. långsiktiga planering. Affärsidén måste lanseras vid rätt tidpunkt och företagets gamla produkter måste marknadsföras på ett riktigt sätt. Marknadsplanen och SWOT-analys tas upp som exempel på konkreta verktyg för att styra företagets strategiska planering. Vi jobbar vidare med produktlivscykelkurvan och tar pulsen på både konkurrenter och marknad. Kapitlet avslutas med en kort beskrivning av hur man gör marknadsundersökningar och hur man arbetar med olika prognosmetoder. Statistiska centralbyrån har några bra sidor om hur man gör undersökningar. Sidorna kan nås på adressen: www.scb.se

Frågor på texten

5:1

1. Hur kan man arbeta med produktlivscykelkurvan i arbetet med marknadsplanen? 2. Beskriv vad SWOT-analys är och ge exempel på hur den kan användas. 3. Vad bör en genomarbetad marknadsplan innehålla? 4. Företagets olika konkurrensmedel kan beskrivas som fyra p:n. Vilka är dessa? 5. För framför allt tjänsteföretag kan vi foga ett femte p – vilket? 6. Vilka är de vanligaste marknadsundersökningsmetoderna? 7. Vilka är de vanligaste prognosmetoderna och hur arbetar man med dessa?

5 KUNSKAP OM MARKNADEN

31


5:2

Ortens livsmedelsaffärer – en konkurrentundersökning Betygsätt livsmedelsaffärerna på din ort. Använd nedanstående tabell/diagram som underlag. Betygsätt butikerna genom att ange 1 för mycket dåligt 3 för godkänt och 5 för mycket bra. När genomgången är klar dras en linje mellan markeringarna. Vi får då fram butikens s.k. konkurrensprofil. Om du arbetar med olika färger kan du lägga in flera butiker i samma tabell.

KONKURRENTUNDERSÖKNING Betyg

1

2

3

4

5

Läge Butiksmiljö Sortiment, urval Varuvård, kvalitet Reklammaterial, skyltning Marknadsföringsaktiviteter Prisnivån i förhållande till profil Personalens uppträdande Personalens kunnande Egna frågor:

Slutomdöme:

32

5 KUNSKAP OM MARKNADEN


Marknadsplanen startar med analys

5:3

För att göra en marknadsplan är det lämpligt att börja med en noggrann genomgång av företagets produkter. Därefter görs samma analys av de viktigaste konkurrenterna. Välj ut ett företag – helst ett företag som har flera produkter – varor eller tjänster. Placera in företagets produkter i livscykelkurvan. Vilka produkter har nått mognadsstadiet? Vilka är företagets framtidsprodukter och vilka produkter är på väg ut? Gör därefter samma analys på någon eller några av företagets viktigaste konkurrenter.

PRODUKTLIVSCYKEL Omsättning (kr)

Introduktionsfasen

Tillväxtfasen

Stabiliseringsfasen

Nedgångsfasen

Tid

Företagets profil

5:4

Företagets marknadsföring men också övriga kontakter med marknaden ger företaget dess profil – den bild som kunderna har av företaget. Profilen bör självfallet stämma överens med företagets affärsidé. Välj ut ett antal lokala företag och rita upp deras profiler i profildiagrammet nedan. Börja med att betygsätta företagens marknad, prisnivå, sortiment osv. Om t.ex. företaget är ett utpräglat lågprisföretag sätt en markering i ruta ett eller två på raden ”prisnivå” osv. Bind därefter samman punkterna till en kurva. Jämför och diskutera resultaten.

PROFILDIAGRAM 1

2

3

4

5

6

7

Totalmarknad

Liten

Stor

Marknadsandel

Liten

Stor

Låg

Hög

Prisnivå Sortiment

Smalt

Brett

Grunt

Djupt

Kvalitet Kundbemötande Miljö

Låg Opersonligt Enkel

Service

5 KUNSKAP OM MARKNADEN

Låg

Hög Personligt Påkostad Hög

33


5:5

SWOT-analys Välj ut företag eller någon produkt och analysera dess styrkor, svagheter, möjlig­ heter och hot genom att upprätta en SWOT-analys.

SWOT-ANALYS Styrkor

Svagheter

Möjligheter

Hot

5:6 GRUPPUPPGIFT

Branschpresentation Gör en presentation av en bransch. Arbetet kan göras enskilt eller i grupp. Starta förslagsvis med ett besök på nätet eller biblioteket. Ta reda på vilka statistiska publikationer som finns. Finns det några publikationer som ger information om den bransch som du/ni har valt? Studera olika hemsidor och bibliotekets tidningar – kanske finns det där något om just den bransch som du/ni har valt. Kontakta därefter branschorganisationen. Fråga efter material som beskriver branschen. Be dem även berätta om på vilket sätt som de kan hjälpa sina medlemsföretag med branschstatistik och marknadsanalyser. Presentera resultatet.

34

5 KUNSKAP OM MARKNADEN


Företagen och marknaden Välj ut ett antal företag på orten – helst inom olika branscher. Beskriv företagen och dess produkter. Ta t.ex. reda på vilken som är deras huvudsakliga marknader och marknadsandelar. Vilka som är företagens kunder? Varför företagen ligger just där de ligger?

5:7 GRUPPUPPGIFT

Ta reda på uppgifter om befolkningstillväxt och eventuella byggplaner. Hur kommer området att se ut om tio år? Ställ kompletterande frågor till företagarna och kommunens tjänstemän. Sammanställ och presentera resultatet.

Sambandsanalys

5:8

Beskriv kort vad som menas med ”sambandsanalys”. Ange exempel på tänk­bara samband som styrker din beskrivning.

5 KUNSKAP OM MARKNADEN

35


5:9

Staffan Berg ser likheter Staffan Berg sitter på sin kammare – räknar och jämför den engelska klädmarknaden med den svenska. Han tycker sig se klara likheter. Han ler för sig själv när den senaste tältsemestern med flickvännen kommer upp ur minnet. Regn, regn och åter regn. Han hade övertygat henne om hur trevligt och vackert det var. Hur nära naturen man kom när man tältar. Det var länge sedan hon ringde ... ”Staffans kläder i alla väder” gnolade han medan han präntade ner följande engelska försäljningssiffror:

År

Produkt: GORTEX-Fors

20X1

2 100 st

20X2

2 300 st

20X3

2 600 st

20X4

3 000 st

20X5

3 500 st

Beräkna försäljningen på den svenska marknaden de två första åren (20X6, 20X7) för ”GORTEX-Fors” om vi antar att Staffan har rätt i sitt antagande om likheter mellan den svenska och engelska marknaden och om vi antar att den svenska marknaden volymmässigt är 60 procent av den engelska.

36

5 KUNSKAP OM MARKNADEN


De flesta gör det – men sätten är olika

5:10

Internet har blivit en del av vår vardag. Men som framgår av tabellen är vägen ut på nätet olika. Yngre föredrar mobilen medan äldre föredrar dator. Oavsett ålder är surfplatta det minst vanliga för att nå ut på internet.

INDIVIDER I PROCENT SOM DAGLIGEN ANVÄNDER INTERNET I OLIKA UTRUSNING Dator

Mobil

Surfplatta

12–15 år

60

90

33

16—25 år

82

97

17

26—35 år

69

96

34

36–45 år

67

93

38

46–55 år

72

83

40

56–65 år

70

65

33

66–75 år

62

52

35

66+ år

39

21

14

Alla

67

76

31

a) Det kan vara svårt att läsa ut information ur tabellen. Gör därför om tabellen till ett stapeldiagram. Rita ditt svar här, eller använd ett kalkylprogram på din dator.

b) Vilka tänkbara slutsatser kan vi utläsa av det statistiska materialet om vi blickar fem år framåt i tiden? Diskutera.

5 KUNSKAP OM MARKNADEN

37


5:11

TEAM drar ut på tiden Ibland går det upp och ibland går det ner – men mest upp. Så kan årsomsättningen i sportbutiken TEAM beskrivas. Omsättning 20X0 20X1 20X2 20X3 20X4 20X5 20X6 20X7

7 800 tkr 7 900 tkr 7 700 tkr 7 900 tkr 7 800 tkr 8 200 tkr 8 100 tkr 8 600 tkr

a) Gör ett stapeldiagram som visar företagets försäljning mellan åren 20X0–20X7. Åren 20X8 och 20X9 beräknas genom s.k. trendutdragning.

b) Vilka är de viktigaste nackdelarna med trendutdragning som prognosmetod?

38

5 KUNSKAP OM MARKNADEN


Enkätsvar framför brasvärmen

5:12

Utanför Köping sitter Björn Andersson framför brasvärmen och sammanställer en enkätundersökning som han låtit göra i Köpings centrum under veckan. Björn har en elektronikkedja med flera affärer i Norrköpingstrakten. Nu planerar han att starta en butik i Köping. Han har därför låtit Köpingsborna svara på frågor kring deras inköpsplaner. En av frågorna gav följande resultat: Ämnar du under det närmaste året köpa ny tvättmaskin? Svarsalternativ Resultat a Ja, helt säker på köp

32 %

b Ja, troligtvis

20 %

c Vet ej

18 %

d Nej, det tror jag inte

11 %

e Nej, helt säker på att inte köpa

19 %

Björn som har lång erfarenhet av liknande undersökningar vet att sannolikheten för köp för respektive svar är: Svarsalternativ a 80 % b 65 % c 40 % d 20 % e   5 %

a) Beräkna hur många tvättmaskiner Björn kan sälja om marknaden omfattar 7 000 hushåll.

b) Björn blir överraskad över det positiva utslaget. Men kanske har han överskattat sin marknadsandel. Han beslutar sig därför att göra om beräkningen för att se hur många tvättmaskiner han kan sälja om hans marknadsandel bara blir 5 000 hushåll.

5 KUNSKAP OM MARKNADEN

39


5:13

Marknadsundersökning Gör en egen marknadsundersökning. Börja med att hitta något som du vill under­ söka. Uppgiften bör vara konkret. Några exempel:

• Hur många personer stannar upp framför en skyltning inne i eller utanför en butik.

• Hur många går in i butiken – hur många passerar förbi? • Hur många har sett annonserna i senaste lokaltidningen? • Hur många kan namnge företagen bakom annonserna? • Hur ser framtiden ut i kommunen? Hur ser kommunen på befolkningsutvecklingen, sysselsättning och företagandet? Vad gör man för att locka till sig fler företag? När du bestämt dig för vad du vill undersöka måste du också bestämma dig för undersökningsmetod. Planera undersökningen noggrant. Det är lätt att hasta iväg. Fundera igenom frågeställningar och hur svaren ska sammanställas. Presentera resultatet på ett enkelt och överskådligt sätt.

40

5 KUNSKAP OM MARKNADEN


9

FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT

I tidigare kapitel har företagets resultat enbart betraktats utifrån begreppen intäkt och kostnad. Nu lyfts de enskilda posterna i företagets resultaträkning liksom i företagets balansräkning fram. Det är viktigt att du får klart för dig skillnaden mellan eget kapital och skulder. Det är också viktigt att du förstår hur resultaträkningen och balansräkningen är kopplade till varandra. Periodisering av diverse utgifter behandlades även i kapitel 7, men nu tar vi ytterligare ett steg framåt. Nytt i kapitlet är periodisering av varulager. Periodisering av företagets utgifter och inkomster upplevs av många som svårt. Försök därför skapa en tydlig bild av vad som sker i praktiken. Ett sätt är att rita upp en tidsaxel och där placera in händelserna.

9:1

Frågor på texten 1. Vad visar företagets balansräkning? 2. Vad är den avgörande skillnaden mellan skulder och eget kapital? 3. Vad visar företagets resultaträkning? 4. Vilken är den sammanhållande länken mellan företagets balans- och resultaträkning? 5. Varför måste vissa utgifter och inkomster periodiseras? 6. Hur beräknas årets varukostnad?

74

9 FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT


Balans och resultat

9:2

Ett företag visar upp följande balans- och resultaträkning: BALANSRÄKNING Tillgångar

360 000 kr

Summa

360 000 kr

Eget kapital

100 000 kr

Årets resultat

165 000 kr

Skulder

95 000 kr

Summa

360 000 kr

RESULTATRÄKNING Intäkter

880 000 kr

Kostnader

715 000 kr

Årets resultat

165 000 kr

a) ­Hur skulle företagets balansräkning se ut om företaget istället redovisat ett resultat på 195 000 kr?

b) Hur skulle balansräkningen se ut om företaget gjorde en nyemission, dvs. ägarna satsade ytterligare 50 000 kr i aktiekapital?

c) Vilket samband finns mellan balansräkningens tillgångar, eget kapital och skulder?

9 FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT

75


9:3

Tillgångar, eget kapital och skulder Komplettera följande tabell och formler: T

340 000

Ek S

240 000 100 000

100 000

964 000 225 000

218 000

452 000

T = __________________________________________________________________________________________________________________________ Ek = __________________________________________________________________________________________________________________________ S = __________________________________________________________________________________________________________________________

9:4

Balansräkning Från ett litet handelsbolag är följande balansposter hämtade: Kassa Banklån

12 000 kr 155 000 kr

Varulager

32 000 kr

Kundfordringar

14 000 kr

Leverantörsskulder

26 500 kr

Inventarier Plusgirobehållning

120 000 kr 56 000 kr

Sammanställ siffrorna till en balansräkning.

76

9 FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT


Samband skapar balans

9:5

Företagets balansräkning visar ekonomisk ställning och företagets resultat- räkning hur företgets resultat har uppkommit. Uppställningen nedan är dock något ofullständig. Fyll i de saknade beloppen! Balansräkning

A-bolaget B-bolaget

Anläggningstillgångar

3 680 000

___________

Omsättningstillgångar

530 000

1 200 000

___________

___________

Eget kapital

400 000

600 000

Årets resultat

540 000

___________

Långfristiga skulder

___________

3 240 000

Kortfristiga skulder

390 000

___________

4 210 000

5 729 600

Omsättning

6 830 000

___________

Rörelsens kostnader

6 290 000

7 020 400

___________

1 209 600

Summa tillgångar

Summa eget kapital och skulder

Resultaträkning

Årets resultat

Varukostnad

9:6

Ett företag visar under ett antal år nedanstående varulagerförändringar. a) Komplettera tabellen.

Varor i lager vid årets början (IB) Varuinköp under året Varor i lager vid årets slut (UB)

20X1

20X2

20X3

20X4

22 000

30 000

30 000

18 000

240 000

270 000

265 000

290 000

30 000

30 000

18 000

27 000

Varulagerförändring Årets kostnad för sålda varor (KSV)

b) Skillnaden mellan företagets intäkter och kostnad för de sålda varorna (KSV) kallas för bruttovinst. Vilken bruttovinst visade företaget om företagets intäkter för respektive år var:

20X1

410 000 kr

20X2

445 000 kr

20X3

468 000 kr

20X4

470 000 kr

9 FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT

77


9:7

Fritz Kiosk & Grill Fritz Kiosk & Grill tog den 1 februari 20X4 ett nytt lån på 120 000 kr. Av lånevillkoren framgår det att lånet löper med fast ränta, 8 procent, och att det är amorteringsfritt de två första åren. Betalning av ränta och senare även amorteringar ska göras en gång om året den 30 september. a) Hur stor var ränteutgiften 20X4?

b) Hur stora ränteutbetalningar gjordes 20X4?

c) Hur stor var räntekostnaden 20X4?

d) Hur stor är räntekostnaden 20X5?

e) Hur stora är ränteutbetalningarna 20X5?

9:8

Skogsgläntan protesterar mot hyreshöjning Daghemmet Skogsgläntan har under år 20X4 – t.o.m. oktober betalt 16 000 kr/ månad i hyra till kommunens fastighetsbolag – Arken. Vid månadsskiftet oktober– november chockhöjde Arken hyran till 19 500 kr/månad med motiveringen att räntorna gått upp. Föreståndaren för daghemmet protesterar men utan resultat. Hyran betalas en månad i förskott. a) Hur stor var hyresutgiften 20X4?

b) Hur stora hyresutbetalningar gjordes 20X4?

c) Hur stor var hyreskostnaden 20X4?

78

9 FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT


Skogsgläntan räknar löner

9:9

På daghemmet Skogsgläntan har föreståndaren Görel Ahlm just fått kontoutdrag från kommunens ekonomiavdelning. Utdraget visar bl.a. att personalens brutto­ löner under året t.o.m. 31 oktober 20X4 uppgår till 960 000 kr. Enligt prognos kommer den totala bruttolönen för årets sista två månader att sluta på 198 000 kr. December månads skatteavdrag 28 500 kr ska finnas på daghemmets skattekonto hos Skatteverket senast den 12 januari 19X5. Den 17 januari 20X4 betalades en A-skatteskuld avseende december 20X3 på totalt 26 000 kr. a) Hur stor kommer personalkostnaden 20X4 att bli exkl. sociala avgifter?

b) Hur stora löneutbetalningar beräknas för året?

Försäkringar – ett skydd mot osäkerhet

9:10

Sture Skrivare HB tecknade div. nya försäkringar den 1 maj 20X5. Premierna – 3 520 kr ska betalas en gång per år – i förskott. a) Hur stora premieutbetalningar gjordes 20X5?

b) Hur stora är kostnaderna för försäkringspremier 20X5?

c) Hur stora är försäkringsutgifterna 20X5?

9 FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT

79


9:11

Optiker Grönvall kikar på kostnaden Optiker Grönvall säljer förutom glasögon även kikare av ett känt fabrikat. Inköps­ priset är 650 kr per st. Vid årets början fanns 20 kikare kvar från föregående år. Inför bokslutet inventerar han lagret. Han konstaterar att lagret minskat och att det nu finns 7 kikare kvar i lagret. Under året har han köpt hem totalt 125 kikare. Grönvall gör följande sammanställning: Antal (st)

Belopp (kr)

Lager vid årets början (IB) + Inköp under året – Lager vid årets slut (UB) = Sålt under året (KSV)

a) Hur stora var utgifterna?

b) Hur stora var utbetalningarna?

c) Hur stora var kostnaderna?

d) Vilket av ovanstående belopp ska Grönvall minska sina försäljningsintäkter med ifall han vill se hur stort resultatet blev för produkten kikare?

9:12

Musiknätet spelar i dur Musiknätet har ett brett sortiment av instrument, noter m.m. Från deras redovisning är följande data hämtad:

• Försäljning 2 560 000 kr • Varuinköp 1 150 000 kr • Varulager vid årets början 125 000 kr • Varulager vid årets slut 32 000 kr • Löner inkl. arbetsgivaravgifter 580 000 kr • Hyror 65 000 kr • Övriga utgifter 42 000 kr a) Hur stora var företagets utgifter för varorna?

b) Hur stora var kostnaderna för varorna?

c) Vilket var företagets resultat?

80

9 FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT


Fastighetsservice AB analyserar resultatet

9:13

Urban och Eva Bergman driver tillsammans ett fastighetsserviceföretag – Fastighetsservice AB. Fastighetsservice budgeterade föregående år nedanstående intäkter och kostnader. Eva är den som är mest ekonomiskt sinnad och den som sköter bolagets ekonomiska förehavanden. Hon följer aktivt den ekonomiska utvecklingen i bolaget – månad för månad. Vid årets slut ställer hon samman en rapport som visar budgeterade belopp och utfall. a) Hjälp Eva att beräkna differensen i kronor och procent. Belopp där utfallet är positivt för företaget markeras med plustecken (+). Belopp där utfallet blivit negativt markeras med minustecken (–).

udget (tkr) Intäkter Arvoden

Utfall (tkr)

1 700

1 650

252

270

1 050

1 124

Arbetsgivaravgifter

389

416

Lokalhyra

135

137

16

14

8

6

Leasingavgifter

23

23

Material

44

32

Försäkringar

13

15

Städning av egna lokaler

34

44

Reklam

10

5

Räntor

20

26

Avskrivningar

10

10

200

68

Övriga intäkter Kostnader Löner

El, vatten, sopor m.m. Tele, porto

Resultat

Diff (kr)

Diff (%)

b) Vilken eller vilka differenser bör ägnas störst uppmärksamhet?

9 FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT

81


9:14

Diagram för att öka kunskapen Som erfaren controller har du anlitats av Företagarnas Riksorganisation för att öka kostnadsmedvetenheten hos medlemsföretagen. Inför ett av besöken har du fått följande underlag: Kostnadsslag Löner inkl. soc. kostnader

Budget (tkr)

Utfall (tkr)

1 100

1 153

Förbrukningsmaterial 30 Lokalhyror

32

100 100

El, vatten, sopor m.m.

33

38

Städning

25

26

5

4

Telefon IT-tjänster

40 53

Kost

28

19

Övrigt

9

0

Totalt

1 370

1 425

Ge förslag på hur rapporten kan presenteras grafiskt.

82

9 FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT


overprint preview disabled

437 x 297 mm

2428-84828 - Vāks

FÖRETAGSEKONOMI FÖR ICKE-EKONOMER

Företagsekonomi för icke-ekonomer är precis vad titeln säger. Det vill säga företagsekonomi från grunden. Med Företagsekonomi för icke-ekonomer blir företagsekonomin intressant och ger en bra grund till att lära sig ännu mer. Företagsekonomiska begrepp och samband förklaras på ett lättförståeligt sätt och den täcker upp alla relevanta delar av företagsekonomin. Boken behandlar allt från företagets affärsidé, marknadsföring, inköp och försäljning till skatter, bokföring, kalkyler, budgetering och avveckling av företag. Boken innehåller dessutom flera exempel från verkligheten. Företagsekonomi för icke-ekonomer passar utmärkt i kurser där grundläggande företagsekonomi ingår. Boken kräver inga förkunskaper. Boken kan med fördel även användas vid självstudier och fungerar bra som en introduktionsbok för den som funderar på att starta företag. Faktabok och Uppgiftsbok utgör tillsammans en utmärkt grundkurs i företagsekonomi. I denna, tredje upplaga har boken fått en ny layout, exempel har förnyats, statistiska uppgifter och texter har uppdaterats.

Wolfram Trostek, författare till boken har mångårig erfarenhet av undervisning på olika nivåer, bl.a. på Företagsekonomiska institutet i Stockholm.

FÖRETAGSEKONOMI FÖR

ICKE-EKONOMER

297

Företagsekonomi för icke-ekonomer – Uppgiftsbok innehåller många och varierande övningsuppgifter till huvudbokens teoriavsnitt. Flertalet övningar kan lösas med hjälp av valfritt bokföringsprogram. I slutet av boken finns facit med fullständiga lösningar.

UPPGIFTER OCH LÖSNINGAR

ISBN 978-91-523-5629-6

WOLFRAM TROSTEK

FEK_Foretagsekonomi_uppgifter_omslag.indd 1 2428-84828-064526-Sanoma Utbildning AB-Företagsekonomi för icke-e - Vaks.indd 1

2018-12-03 16:28 13:04 07/12/2018

210

(6)

17

(6)

210


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.