PARUL SHARMA
”För dig är det bara en gummisnodd, men för mig är det hela mitt liv.” Haziq 29 år, tvångsarbetare på gummifabrik i Malaysia
Produktionskedjan ger svaret på ”hur” vi kan arbeta praktiskt med hållbarhetsfrågorna. Boken ska förmå alla samhällsaktörer att kunna ställa kritiska frågor inom ämnet hållbarhet och företagande. Checklistor och frågor är inkluderade i varje kapitel för att komma närmare praktiken för hållbara leverantörskedjor och de operativa aspekterna inom ett företag eller offentlig förvaltning. Produktionskedjan riktar sig till den nya hållbarhetsgenerationen, på både högskolor, inom näringslivet och till de som bevakar frågorna inom medier och civilsamhället. Boken är intressant för alla aktörer som har ett operativt och bevakande intresse i hållbarhetsfrågorna: mänskliga rättigheter, arbetstagarnas rättigheter, miljö, antikorruption och företagande. Den är dessutom relevant för alla som hanterar inköps- och upphandlingsfrågor.
Produktionskedjan
Parul Sharma är människorättsjurist med fokus på hållbarhetsfrågor. Sedan 2004 har hon arbetat både i och med storbolag. År 2017 rankades hon av Veckans Affärer som näringslivets mäktigaste kvinna inom kategorin ”Samhällsförändrare”, och 2018 som den mäktigaste inom biståndsdebatten i Sverige av magasinet Omvärlden.
PARUL SHARMA
Produktionskedjan Ditt ansvar för människan och miljön
ISBN 978-91-523-5561-9
9
Produktionskedjan_omslag Korr_1.indd 1,3
789152
355619
2019-04-30 18:18
PARUL SHARMA
Produktionskedjan Ditt ansvar för människan och miljön
Sanoma Utbildning
Produktionskedjan_inlaga.indd 1
2019-05-06 13:37
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Förläggare: Anne Laurella Redaktör: Natalie Del Carmen Nordström Grafisk form: Nette Lövgren Design Illustrationer: Jonny Hallberg Omslagsfoto: Shutterstock Produktionskedjan. Ditt ansvar för människan och miljön ISBN 978-91-523-5561-9 ©2019 Parul Sharma och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: GPS Group, Bosnien Hercegovina 2019
Produktionskedjan_inlaga.indd 2
2019-05-06 13:37
Innehåll
Förord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7
KAPITEL 1
Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
Mål 12 i Agenda 2030. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Inköpare och upphandlare: den viktigaste hållbarhetsprofessionen. . . . . . . . . . . . . 14 KAPITEL 2
Ledarskap och emotionell intelligens (EQ) inkluderar empati. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
17
Att känna med hållbar utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Empatisk förmåga väcker engagemang. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 KAPITEL 3
Agenda 2030 och företag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
25
Tre primära frågor som företag behöver ställa sig kring Agenda 2030 . . . . . . . . . 25 Nya partnerskap mål 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 KAPITEL 4
Due diligence: genomlysning för ansvar och kontroll . . . . . . . .
29
Vad innebär genomlysning i hållbarhetsfrågor (due diligence)? . . . . . . . . . . . . . . . 31 Vad innebär en intern självbesiktning av ditt företag (pre-due diligence)?. . . . . . 32 Hållbarhetsekvationen: skaffa kunskap, ställ krav och kontrollera . . . . . . . . . . . . . . 35 Ansvaret för leverantörskedjan: ett fysiskt och faktiskt ansvar. . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Kontrollmekanismer: fysiskt och faktiskt ansvar i kontrakt och klausuler . . . . . . . . 37 Verktyg som behöver finnas på plats internt hos det köpande företaget. . . . . . . . 38 Nyckeltal för inköpsföretag, upphandlande företag och organisationer . . . . . . . . 42
Produktionskedjan_inlaga.indd 3
2019-05-06 13:37
KAPITEL 5
Vem räknas som leverantör?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
45
Alla leverantörer och deras underleverantörer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Leverantörer av tjänster: en fråga om fattigdomsbekämpning. . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Agenten som tillhandahåller tjänster: en högriskleverantör. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Hur bör resonemanget kring en riskutvärdering se ut?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 KAPITEL 6
Hur definieras ett högriskland?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
55
Härledningsprincipen: viktigt för att förstå hög risk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Två typer av kartläggningar i leverantörskedjan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Risker i leverantörskedjan: exempel bygg- och fastighetsbranschen . . . . . . . . . . . 60 Interna frågor om högriskaspekter i leverantörskedjan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 KAPITEL 7
Kvinnorna i din leverantörskedja. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
67
Ett holistiskt steg som ska in i affären och ut i leverantörskedjan. . . . . . . . . . . . . . . 67 Vägledande principer inom mänskliga rättigheter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Holistiska steg för kvinnors rättigheter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 WASH – rent vatten, sanitet och hygien. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Vilka basfrågor behöver besvaras i ett WASH-program i leverantörskedjan?. . . . 74 Andra vattenrelaterade frågor som behöver granskas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 KAPITEL 8
Ett större fokus på arbetstagarnas rättigheter . . . . . . . . . . . . . . . .
79
Arbets- och anställningsförhållanden: från uppförandekoden till golvet. . . . . . . . . 80 Global Slavery Index: slaveriet störst i våra produktionskedjor. . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Fakta om modernt slaveri: människor och länder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Nutida slaveri: kedjelöst men tvingande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 UK Modern Slavery Act: ett brittiskt krav på transparens i leverantörskedjan. . . . 90 Tvångsarbete: vad det är och hur det ska verifieras i leverantörskedjan. . . . . . . . . 92 Tvångsarbete eller inte?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 KAPITEL 9
Krisberedskap och hantering av kemikalier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
97
En trygg arbetsplats. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Hantering av kemikalier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99
Produktionskedjan_inlaga.indd 4
2019-05-06 13:37
KAPITEL 10
Barnet i leverantörskedjan: en direkt och en indirekt relation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
103
Barnrättsprinciperna: som barnkonventionen för företag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Barnarbete i leverantörskedjan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 KAPITEL 11
Antikorruption i leverantörskedjan: mycket mer än en policyfråga. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
115
Agenda 2030 och antikorruption: undangömt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 Antikorruptionspolicy: adekvata procedurer hos både köpare och leverantörer. . 118 UK Bribery Act: en viktig måttstock. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 KAPITEL 12
Miljö, mark, vatten och luft i leverantörskedjan. . . . . . . . . . . . . . .
127
H2O-footprint i leverantörskedjan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Avfallshantering i leverantörskedjan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 KAPITEL 13
Fallstudier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
133
Litteraturförteckning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
139
Produktionskedjan_inlaga.indd 5
2019-05-06 13:37
6 Produktionskedjan
Produktionskedjan_inlaga.indd 6
2019-05-06 13:37
Förord
Det räcker inte att säga att en brinner för miljöfrågan eller respekterar ett avsnitt som mänskliga rättigheter inom hållbarhetsfrågor. I slutändan handlar det om ”HUR”, det vill säga hur något upprätthålls, hur något respekteras, hur något inte skadas, och hur något förblir hållbart. Kunskap, krav och kontroll har varit tre av mina ledord under de sjutton år jag arbe tat med hållbar utveckling. Under dessa år har jag haft privilegiet att arbeta globalt med företag inom olika branscher, med sammantaget över 200 revisioner av leverantörskedjor i högriskländer, och hållit utbildningar för över 450 företag inom områden som ansvarsfulla leverantörsled, mänskliga rättigheter och företagande, och antikorruption. Syftet bakom den här boken är enbart ett, och det är ”HUR”! Det förekommer i dag ingen lagstiftning för företag vad gäller risk analyser och åtgärdsplaner för inköp av produkter eller tjänster från hög riskländer. Det mesta är frivilligt och utan sanktioner, med en hög grad av straffrihet. Desto viktigare blir denna bok, där jag har presenterat mina erfarenheter av metoder, principer och ekvationer som jag utvecklat och tillämpat i mitt arbete med företag och som är nödvändiga för att kontroll era leverantörskedjan. Vissa kontrollmekanismer har jag vidareutvecklat utifrån certifieringen SA 8000 (Social Accountability 8000). Boken innehåller frågeställningar, checklistor, röda flaggor, fallstudier från fältet och berättelser från medmänniskor och deras miljö i våra leve rantörskedjor. Syftet bakom personliga berättelser är att skapa empati Förord 7
Produktionskedjan_inlaga.indd 7
2019-05-06 13:37
samt väcka förmågan att förstå vikten av konsekvensanalyser i hållbar hetsarbetet. Den här boken innehåller en rad fallstudier som överlag ska läsas och resoneras utifrån de kapitel som rör metod och kontroll av leverantörsked jan, det vill säga kapitlen 2–6. För läsaren blir det därför viktigt att ständigt återgå till metoddelarna i boken och sätta dessa i relation till fallstudierna. Många gånger resonerar jag genom och utifrån fallstudierna. Det är så många berättelser och så många möten med människor som jag försökt att återberätta i den här boken. För det är viktigt att ha i åtanke att ju närmare vi kommer situationer, och ju mer vi ökar vår inlyssnings förmåga, desto starkare blir vårt hållbarhetsarbete. Jag vill att den här boken ska förmå alla samhällsaktörer att kunna ställa kritiska frågor inom ämnet hållbarhet och företagande. Den här boken ska rikta sig till den nya hållbarhetsgenerationen, både på universitet och högskolor, i upphandlande offentlig sektor och näringslivet och de som bevakar frågorna inom media och civilsamhället. Jag tar upp en gummibit på en fabrik i Malaysia, och säger: ”Så ni gör gummisnoddar av de här?” Varpå jag får svaret: ”För dig är det bara en gummisnodd, men för mig är det hela mitt liv.” Jag hoppas att min bok ska vara ett praktiskt steg mot en hållbarare värld och för alla som vill veta ”HUR”! För ansvarsfulla leverantörskedjor, Parul Sharma Maj 2019, Stockholm
8 Produktionskedjan
Produktionskedjan_inlaga.indd 8
2019-05-06 13:37
KAPITEL 1
Inledning
Det operativa arbetet inom ett företag är komplext, vilket gör det svårt att tala om goda och dåliga företag. Jag börjar med det som är det viktigaste att hålla i minnet när det gäller företagande och hållbarhet, och det är att det är väldigt svårt att upprätthålla kvaliteten i det operativa hållbarhets arbetet, och att det krävs en mycket hög grad av insyn i ett företag för att ens förstå hur arbetet görs. Hållbarhet bygger per definition på fyra ben, som i sig är tunga discipliner: 1. miljö och klimat, 2. mänskliga rättigheter, 3. arbetstagarnas rättigheter (ILO), och 4. antikorruption. Dessa fyra komplexa discipliner gör det svårt att ta upp ett ”best practice” exempel och nämna ett företag som är framstående inom alla fyra ben. Och sanningen är att företagande och hållbarhet är ett tungt internt arbete för de seriösa företagen, speciellt för företag med en stark internationell profil. Ett gott hållbarhetsarbete bedöms inte utifrån andras antaganden, utan baserat på den interna förmågan hos ett företag att ställa krav och kontrollera efterlevnad i alla led. Vilken kompetens och vilka resurser har företaget investerat i hållbarhetsfrågans fyra ben? Detta innebär alltså att moderna fenomen som företagsstiftelser inte i sig kan definieras som hållbart företagande, då det inte nödvändigtvis kan sägas något om det Kapitel 1 Inledning 11
Produktionskedjan_inlaga.indd 11
2019-05-06 13:37
interna arbetet bara för att företag har inrättat stiftelser. Detsamma gäller för bistånd och handelsfrämjande, dessa är absolut inte garantier för ett gott internt, operativt hållbarhetsarbete på ett företag. Ett företag kan internsatsa på jämställdhetsfrågan hemma i Sverige, men samma företag behöver inte nödvändigtvis ha ett system på plats för kvinnors utsatta situation i sin leverantörskedja. Är ett sådant företag ont eller gott? Ett företag värnar om minimilöner och anställdas hälsa och säkerhet i produktionsländer i högriskområden, samtidigt som det mutar miljömyndigheter i samma länder för att erhålla tillstånd. Är detta företag ont eller gott? Ett företag satsar på cirkulära affärsmodeller, men tittar inte alls på människorna som producerar dess varor. Är detta företag ont eller gott? Detta händer dagligen i svenska och icke-svenska bolag och är ett uttryck för det stora åtagandet som hållbarhet och företagande verkligen är. Det är komplext. Och den stora breda frågan är: Vilken kompetens och vilka resurser har företaget investerat i hållbarhetsfrågans fyra ben? Just därför bör en inte tala om onda eller goda företag, det är mer komplext än så, men det innebär inte att vi in i det oändliga ska hylla goda försök, något som tyvärr sker dagligen. Tyvärr brinner det i knutarna för samtliga fyra ben: hållbarhetsarbetet behöver läggas in i en femte växel, främst inom inköp och upphandling. För Sveriges del behöver detta prioriteras högt. Och för att detta ska göras är det viktigt att förstå hur företag arbetar, så att de rätta och kritiska frågorna ställs. Mål 12 i Agenda 2030 Mål 12: säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster
Agenda 2030 är namnet på FN:s plan för att uppnå hållbar utveckling till år 2030. Agendan vilar på fyra hörnstenar: 1. att utrota extrem fattigdom, 2. att minska ojämlikhet och orättvisor, 3. att främja fred och rättvisa, samt 4. att lösa klimatkrisen. 12 Produktionskedjan
Produktionskedjan_inlaga.indd 12
2019-05-06 13:37
Dessa fyra hörnstenar har brutits ned i 17 globala mål med 169 delmål. I delmål 12.6 står följande: ”… uppmuntra företag, särskilt stora och multinationella företag, att införa hållbara metoder och att integrera hållbarhetsinforma tion i sin rapporteringscykel…”. Samma enkla budskap står i delmål 12.7 för offentlig upphandling. Mål 12 är primärt ett ”grönt mål” som huvudsakligen talar om omställningen från linjär till cirkulär ekonomi utan att egentligen inkludera hela hållbarhets spektrumet, som exempelvis mänskliga rättigheter eller antikorruption. Därför är det viktigt i frågor som rör ansvarsfulla leverantörsled att inte läsa mål 12 isolerat, utan tillsammans med de övriga målen. Hållbar konsumtion och produktion, det vill säga mål 12, har av OECD identifierats som det mål där Sverige har störst utmaningar (OECD 2016). År 2017 rapporterade Naturskyddsföreningen att utsläpp från sådant som produceras i Sverige och exporteras till andra länder ingår i de nationella utsläppen, men räknas bort i de konsumtionsbaserade utsläppen. 67 mil joner ton växthusgasutsläpp, det vill säga tillverkning utomlands, inter nationella transporter och utrikesresor, saknas i den svenska beräkningen. För de nordiska länderna ses en utökad handel med exempelvis Indien och Kina som en stor möjlighet. ”Make in India” är en indisk kampanj vars mål är att omvandla Indien till en stormakt inom produktion, i samma kaliber som Kina. Denna kampanj är inte en nyhet för de nordiska län derna. I Indien är miljörörelsen starkt besvärad över kampanjen, då de inte ser något annat än ett land som blir en världsfabrik. Detta måste sättas i relation till World Economic Forums rapport om att Indien de facto är det land med högst risker i världen kring klimatförändringar. Vår önskan att handla med tillväxtmarknader, det vill säga handelsfräm jande, leder till direkta konsekvenser för länders direkta utsläpp. Med detta sagt är det av vikt att handelsfrämjande styrs av hållbarhetsprinciper och inte av gamla tillväxtprinciper. En stor andel av de varor och produkter som konsumeras i Sverige produceras i andra länder som har lägre håll Kapitel 1 Inledning 13
Produktionskedjan_inlaga.indd 13
2019-05-06 13:37
barhetskrav. Enligt WWF:s Living Planet Report 2018 skulle det behövas drygt tre till fyra jordklot om alla skulle följa svenskens konsumtions- och produktionsmönster. Inköpare och upphandlare: den viktigaste hållbarhetsprofessionen I mitt arbete, och nästan dagligen, möter jag fortfarande en frustration bland inköpare på svenska företag, som i praktiken inte kan tillämpa och verifiera om uppförandekoden efterlevs i deras produktionskedjor. I mina revisionsuppdrag ser jag en skarp brist på uppföljningskompetens inom väldigt många branscher. Svaga genomlysningskrav för svenska företag vid internationell verksamhet är förstås en av anledningarna. Vissa branscher, såsom bygg- och fastighetsbranschen, och i övrigt små och medelstora företag, ligger efter. Inom bygg- och fastighetsbranschen visar stickprov att det sätts ett likhetstecken mellan den svenska miljöbalken och hållbar hetsfrågor. Små och medelstora bolag kommer att behöva en stor stöttning i hållbarhetsfrågor som rör deras inköps- och produktionskedjor. Varje gång företagsrepresentanter talar om innovativa miljö- och kli matmässiga lösningar bör de direkt få en följdfråga om hur de säkerställer att deras produktionskedjor också är miljö- och klimatsäkrade, samt hur deras inköpare är involverade i hållbarhetsarbetet. Varje gång vi hör resonemang kring cirkulär ekonomi, behöver vi ställa frågan om hur inköps- och upphandlingsmetoder i praktiken påverkas på företaget eller myndigheten. Varje gång det offentliga Sverige understryker hur framgångsrika vi är inom Sveriges gränser på hållbarhet, behöver vi ställa frågan hur det ser ut utanför Sveriges gränser, samt om och hur mycket det verkligen satsas på upphandlare kompetensmässigt. Om vi inte väldigt snart förstår hur viktiga inköpare och upphandlare är för hållbar utveckling kommer vi att få det oerhört svårt att motivera hur vi ska bli det land som går i framkant för hållbar utveckling. ”Busi ness as usual” för dessa professioner har visat sig vara ett stort hot mot hållbar utveckling och därför finns det bara en väg ut: ett stärkande av 14 Produktionskedjan
Produktionskedjan_inlaga.indd 14
2019-05-06 13:37
kunskap, kravställande och kontroll bland inköpare och upphandlare. Den här boken har som syfte att stärka arbetet med hållbara och ansvarsfulla leverantörskedjor.
Kapitel 1 Inledning 15
Produktionskedjan_inlaga.indd 15
2019-05-06 13:37
16 Produktionskedjan
Produktionskedjan_inlaga.indd 16
2019-05-06 13:37
KAPITEL 2
Ledarskap och emotionell intelligens (EQ) inkluderar empati
Empatiskt ledarskap är viktigt för hållbar utveckling. En god empatisk förmåga ökar också skickligheten att inse och se hållbarhetsrisker. Empati stärker den konsekvensanalytiska förmågan, det vill säga förståelse för orsak och verkan, som är ytterst viktig när genomlysningar och självbe siktningar (due diligence) ska göras inom de fyra hållbarhetsbenen. Det sägs att empati kan läras ut. Empati förklaras ofta som en komplex psykisk process som innebär att känna vad den andre känner (affektiv empati), att förstå vad den andre känner (kognitiv empati), och en mekanism som kan avgöra från vem (själv/annan) känslan härrör (empatisk precision) (Bohlin, H., & Eklund, J., 2013). Men innan begreppet empati i relation till ledarskap bearbetas är det vik tigt att förstå emotionell intelligens, förkortat EQ (”Emotional Quotient”), som delvis utgörs av empati. Ett bra internt arbete kring hållbarhetsfrågor är beroende av ett modernt och EQ-starkt ledarskap i en organisation. Kunskap och processer är inte tillräckliga i sig själva, utan det behövs ett ledarskap med en emotionell intelligens. World Economic Forum har de senaste åren understrukit vikten av emotionell intelligens som en av de tio viktigaste färdigheterna hos arbetstagare, bland färdigheter som komplex problemlösning och kritiskt tänkande (Desjardins, J., 2018). Kapitel 2 Ledarskap och emotionell intelligens (EQ) inkluderar empati 17
Produktionskedjan_inlaga.indd 17
2019-05-06 13:37
Men går en emotionell färdighet ihop med kommersiella intressen? Faktum är att forskning visar att ledare med hög grad av emotionell intel ligens faktiskt tjänar 29 000 dollar mer per år i genomsnitt (Rode, J. C., Arthaud-Day, M., Ramaswami, A. och Howes, S. 2017). Psykologen och författaren Daniel Goleman beskriver EQ som ”käns lans intelligens”. Goleman är en expert ständigt anlitad av World Economic Forum, och ledande inom EQ-relaterade frågor. EQ sammanfattas i sig som innehållande egenskaper som ansvar, tillit, empati, förändringsbenägenhet och förändringstolerans. Hållbarhetsfrågor hänvisas ofta till ett behov av ett paradigmskifte, och är därför beroende av ett förändringsledarskap. Detta gör en högre grad av EQ bland ledare till en avgörande aspekt för att mänskligheten ska gå i mål med frågor som rör hållbar utveckling. Enligt forskning knuten till World Economic Forum har mellanchefer högst EQ inom organisationer. Forskningen visar vidare att EQ minskar drastiskt i ledarskikten över mellanchefsnivåerna. I genomsnitt har vd:ar lägst EQ. Vd:ar med bättre kommersiella resultat har något högre EQ än de övriga. Att känna med hållbar utveckling Det kan vara bra att fundera över vilka egenskaper som i dag gör att ledare klättrar på karriärstegen och vilka egenskaper som långsiktigt är viktiga för att nå den miljömässiga och sociala hållbarheten (Goleman, D. 2008). Goleman menar att emotionell intelligens handlar om hur en individ han terar sina känslor och passioner i livet, medan social intelligens är direkt kopplad till ledarskapsförmågan. För en ledare handlar social intelligens om den inlyssnande förmågan i förhållande till medarbetare, affärskon takter och platser och forum relevanta för affären. Goleman hänvisar inte till effekterna på olika affärsområden, men rent logiskt kan konstateras att en hög grad av social intelligens skapar en större närhet till människan och miljön på produktionsplatser, även om dessa ligger långt borta. Här kopplas även den empatiska förmågan in, det vill säga förmågan att förstå andras utsatthet, kränkning och fattigdom, utan att för den delen stanna i den känslan. Detta i sig kan vara stärkande för konsekvensanalysen, som är ytterst viktig när genomlysningar och självbesiktningar ska göras 18 Produktionskedjan
Produktionskedjan_inlaga.indd 18
2019-05-06 13:37
inom de fyra hållbarhetsbenen. Kopplingen mellan en hög grad av EQ och ett effektivt hållbarhetsarbete blir därför tydligare. Inlyssnande och en förmåga att skapa närhet till allt som omfamnas av hållbarhetsfrågor är viktigt i arbetet utöver kunskap och processer. Hittills finns föga forskning som visar på ett starkare hållbarhetsarbete på grund av ett högt EQ hos ledarskapet. Det som dock är klart är att forum som World Economic Forum, som de senaste tio åren ständigt efterfrågat ett starkare ledarskap inom näringsliv och politik för hållbar hetsfrågor, också påpekar vikten av en hög grad av EQ som färdighet inom moderna affärer. Utifrån detta borde prognosen vara ett större engagemang i att förmedla och öka EQ på högskolor och universitet, men även ett större fokus vid rekryteringar in till organisationer. Empatisk förmåga väcker engagemang Empatisk förmåga handlar inte enbart om att ta in någons lidande, utan det handlar till en väldigt hög grad om att förstå andra grupper och indivi ders perspektiv. Närheten till en annan individs situation kan väcka en hög grad av engagemang. Hållbarhetsfrågor är i allra högsta grad en empatisk insats. Gruppindelningar, ”de och vi”, är svåra att rucka på när de väl uppstått. Detta märks tydligt när vi talar om andra länders affärskultur, exempelvis i frågor om hur kvinnors rättigheter och korruptionsfrågor behandlas. ”Så går det till där borta” är ett oempatiskt förhållningssätt, där det saknas just närhet till frågeställningarna. Det är svårare än en kan tro att lyckas med insatser för att nå ökad förståelse mellan grupper. Som exempel kan nämnas företagsbesök där företagsrepresentanter har fått besöka marginaliserade miljöer som producerar deras varor. Det räcker inte med att låta grupper möta varandra, några dagar senare har de lika lite förståelse för varandra som innan. Det krävs att en aktivt försöker sätta sig in i andras perspektiv. Men empati handlar inte bara om att bry sig om andra. Andras upp levelser är också en användbar kompass för en själv. I hållbarhetsfrågor blir empatin en viktig moralisk kompass, men förnuftet kan ibland peka i motsatt riktning. Det är här EQ-starka rekryteringar och högskole Kapitel 2 Ledarskap och emotionell intelligens (EQ) inkluderar empati 19
Produktionskedjan_inlaga.indd 19
2019-05-06 13:37
utbildningar kan göra en skillnad. Ökade perspektiv genom närhet till grupper och miljöer i inköpsländerna ger också en större förståelse av hur social hållbarhet, som exempelvis arbetsrätten, är starkt knuten till miljömässiga konsekvenser, som i nedanstående exempel från Pakistan. Här ser vi hur en exploatering av arbetstagare är dålig för miljön genom att komma närmare marginaliserade arbetstagares perspektiv. Detta gör också hållbarhetsarbetet holistiskt med konsekvensanalytiska strategier, där en förbättring i arbetstagarnas situation också leder till en bättre miljö.
”Vi tänker låta vattnet rinna, vi tänker låta det starka reningsmedlet sugas in i marken”, sa ett tjugotal kvinnor till mig, när jag bad dem stänga av kranen. Jag går in i en rustik och smutsig cementfabrik tio mil utanför staden Lahore i Pakistan. Det svider i näsan och halsen vill hosta. Cementdammet ligger som en beigebrun dimma överallt. Synen blir lätt grumlig. Allt detta upplever jag inom loppet av tio minuter inne på fabriken. Hur har då arbetarna det? När jag kommer in en bit på fabriksområdet ser jag hur ett tjugotal kvin nor sitter på marken och plockar i gammal cement, de letar efter bitar som kan malas ned igen och återvändas. I metoden ingår att skölja av bitarna och lägga ned i en hink som var och en fått. Hinken vägs och tyngden avgör vad kvinnorna får i dagsarvode, det vill säga en peng i handen när dagen är slut. Jag ser deras såriga händer, torra läppar, torra blickar, och hör en torr hosta. Det måste göra så ont. ”Stäng av kranen medan ni sorterar cementen”, säger jag, lite med en ton av bättre vetande. ”Lahore har redan som det är en vattenbrist”, fortsätter jag i min roll som hållbarhetsexpert. En kvinna kastar hårt ned sin torra cement mot marken, reser sig aggressivt och säger: ”Tror du att vi hinner stänga av kranen, på grund av Lahores vattenbrist? Varje gång vi stänger kranen går sekunder, sekunder som vi kan använda till att plocka cementbitar och ju mer vi plockar, desto mer pengar får vi. Vi har ingen lön som du, vi har inga rättigheter som du, vi måste säkerställa att våra barn får ett mål mat om dagen, som allt det här plock
20 Produktionskedjan
Produktionskedjan_inlaga.indd 20
2019-05-06 13:37
andet ger oss. Det är hinkens vikt som är viktigast för oss, det ger oss mat, hinkens vikt och inget annat, inte din miljö eller ditt vatten! Vi tänker låta vattnet rinna, vi tänker låta det starka reningsmedlet sugas in i marken!” Under en revision på en cementfabrik i Pakistan
Med ovanstående principer om empati och det holistiska synsättet inom hållbarhetsfrågor blir förståelsen för konventionella checklistefrågor bre dare för den som har sådana som sitt verktyg. Om vi tar cementfabriken som ett exempel, och som i en klassisk revision delar upp och separerar frågor om mark, vatten, avfall och arbetsrätten, kommer resultatet av revisionen också bli osammanhängande och ineffektiv. I uppförandekoder finns ofta krav på att det ska finnas fastställda för faranden för att motverka och hantera förorening av mark. I händelse av förorening måste dessa följas och åtgärder måste vidtas omedelbart för att minimera skadorna. Incidenten måste rapporteras till den relevanta myndigheten och hanteras i enlighet med de direktiv som myndigheten lämnar. I händelse av förorening av mark måste det finnas en rapport för den relevanta myndigheten i vilket det beskrivs vilka åtgärder som har vidtagits omedelbart, samt vilka förebyggande åtgärder som har beslutats om. Om mark exploateras under verksamhetens utveckling eller expansion måste det finnas en miljöpåverkansbedömning. Sådana rapporteringar görs inte om majoriteten av arbetstagarna är exploaterade och faktiskt utgör grundanledningen till föroreningen. Vad säger då exemplet från cementfabriken i Pakistan? Att andra gruppers perspektiv säkras och förstås genom inlyssning. Att empatiska förmågor ger holistiska arbetssätt inom hållbarhetsfrågor. • Att det som ser ut som en miljöutmaning i form av en vatten- och föroreningsfråga i själva verket är en arbetsrättslig fråga i grunden. • Att holistiska perspektiv ger holistiska lösningar som kan vara mer kostnadseffektiva i det långa loppet. • •
Kapitel 2 Ledarskap och emotionell intelligens (EQ) inkluderar empati 21
Produktionskedjan_inlaga.indd 21
2019-05-06 13:37
Övning: The circle of empathy
Circle of empathy
En bra övning som använts ofta på olika ledarskapsprogram är övningen ”The circle of empathy”. Här får personen gå in i en cirkel som ritats på golvet. Personen ska få en fråga relaterad till hållbarhet. Frågan kan vara formulerad på olika sätt, men ett exempel är: – Du är en arbetare på ett garveri i Bangladesh, hur känner du dig på din arbetsplats, vad skulle du säga om din arbetsmiljö? Personen i ”The circle of empathy” ombeds att gå in i en annan persons situation och vistas i hens miljö. Hen ska sedan komma ut ur cirkeln, lämna personen i garveriet, och formulera en due diligence-process i förhållande till garveriet i Bangladesh.
22 Produktionskedjan
Produktionskedjan_inlaga.indd 22
2019-05-06 13:37
PARUL SHARMA
”För dig är det bara en gummisnodd, men för mig är det hela mitt liv.” Haziq 29 år, tvångsarbetare på gummifabrik i Malaysia
Produktionskedjan ger svaret på ”hur” vi kan arbeta praktiskt med hållbarhetsfrågorna. Boken ska förmå alla samhällsaktörer att kunna ställa kritiska frågor inom ämnet hållbarhet och företagande. Checklistor och frågor är inkluderade i varje kapitel för att komma närmare praktiken för hållbara leverantörskedjor och de operativa aspekterna inom ett företag eller offentlig förvaltning. Produktionskedjan riktar sig till den nya hållbarhetsgenerationen, på både högskolor, inom näringslivet och till de som bevakar frågorna inom medier och civilsamhället. Boken är intressant för alla aktörer som har ett operativt och bevakande intresse i hållbarhetsfrågorna: mänskliga rättigheter, arbetstagarnas rättigheter, miljö, antikorruption och företagande. Den är dessutom relevant för alla som hanterar inköps- och upphandlingsfrågor.
Produktionskedjan
Parul Sharma är människorättsjurist med fokus på hållbarhetsfrågor. Sedan 2004 har hon arbetat både i och med storbolag. År 2017 rankades hon av Veckans Affärer som näringslivets mäktigaste kvinna inom kategorin ”Samhällsförändrare”, och 2018 som den mäktigaste inom biståndsdebatten i Sverige av magasinet Omvärlden.
PARUL SHARMA
Produktionskedjan Ditt ansvar för människan och miljön
ISBN 978-91-523-5561-9
9
Produktionskedjan_omslag Korr_1.indd 1,3
789152
355619
2019-04-30 18:18