Hälso- och sjukvård 1 JOHAN STRÖMBERG ANNA-KARIN AXELSSON
SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Projektledare/Redaktör: Maria Sandum Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Typografering: Marlene Edström/Gyllene Snittet Design Bildredaktör: Martina Mälarstedt/Sanna Bilder Omslagsbild: Yanik Chauvin/Shutterstock
Hälso- och sjukvård 1 ISBN 978-91-523-5436-0 © 2022 Johan Strömberg, Anna-Karin Axelsson och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2022
Förord Hälso- och sjukvård 1 ger dig grundläggande kunskaper om hälso- och sjukvård och de medicinska åtgärder som kan bli aktuella vid arbete på en vårdinrättning eller i en persons hem. Boken redogör både för hälsofrämjande arbete och medicinskt omhändertagande. Det inledande kapitlet beskriver hälso- och sjukvårdens arbetsområde och organisation, gällande lagar och förordningar samt vilka myndigheter som är en del av hälso- och sjukvården. De följande två kapitlen beskriver hur folkhälsoarbete bedrivs, både nationellt och internationellt, samt hur hälso- och sjukvården kan arbeta för och bidra till bästa möjliga hälsa och hälsovård till medborgarna. Resterande kapitel redogör bland annat för vanligt förekommande arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård, olika symtom och tecken på sjukdom, vikten av ett etiskt förhållningssätt inom hälso- och sjukvårdsarbete samt vad som är centralt vid krishantering. Boken tar också upp IT-teknik som hjälpmedel, medicintekniska uppgifter, egenvård, habilitering och rehabilitering. Det avslutande kapitlet beskriver vilka åtgärder som bör vidtas för att rädda liv och minimera skada vid akuta situationer. Hälso- och sjukvård 1 är i första hand avsedd för den programgemensamma kursen Hälso- och sjukvård 1 i gymnasieskolans Vård- och omsorgsprogram samt för motsvarande utbildning inom vuxenutbildningen. Boken kan även användas inom uppdragsutbildningar, studiecirklar, arbetsmarknadsutbildningar eller annan kompetensutveckling inom hälso- och sjukvård. Vi hoppas att bokens innehåll ska ge läsaren goda kunskaper och utgöra en bra grund och inspiration inför fortsatta studier i hälso- och sjukvård. Trevlig läsning! Johan Strömberg
Anna-Karin Axelsson
Innehåll KAPITEL 1 1. Hälso- och sjukvårdens arbetsområde 6 1:1 Hälso- och sjukvårdens uppdrag 8 1:2 Lagar och förordningar som styr hälso- och sjukvård 9 1:3 Statliga myndigheter 13 1:4 Öppen och sluten vård 15 1:5 Öppen vård 16 1:6 Sluten vård 23 1:7 Hälso- och sjukvårdspersonal 27
KAPITEL 4 4. Hälso- och sjukvård 100 4:1 4:2 4:3 4:4 4:5 4:6 4:7 4:8 4:9
Hygieniska arbetsmetoder 102 Mikroorganismernas livsvillkor 103 Basala hygienrutiner 105 Desinfektion och sterilisering 109 Multiresistenta bakterier 112 Isoleringsvård och karantän 114 Vårdrelaterade infektioner, VRI 116 Såromläggning 118 Trycksår 122
SAMMANFATTNING 32 ÖVNINGSUPPGIFTER 33
SAMMANFATTNING 124 ÖVNINGSUPPGIFTER 126
KAPITEL 2 2. Folkhälsoarbete
KAPITEL 5 5. Observation, dokumentation och rapportering 130
2:1 2:2 2:3 2:4 2:5 2:6 2:7
36 Folkhälsan i Sverige 38 Folksjukdomar 42 Faktorer som påverkar folkhälsan 44 Folkhälsoarbete 46 Insatser för olika åldersgrupper 49 Folkhälsoarbete i arbetslivet 54 Internationell folkhälsa 57
SAMMANFATTNING 60 ÖVNINGSUPPGIFTER 62
KAPITEL 3 3. Hälsa – hälsovård 3:1 3:2 3:3 3:4
64
Hälsa 66 Hälsosam livsstil 72 Psykisk ohälsa 84 Missbruk och beroende 86
SAMMANFATTNING 94 ÖVNINGSUPPGIFTER 97
5:1 Allmänna symtom 132 5:2 Symtom från andnings- och cirkulationsorganen 137 5:3 Symtom från hjärnan och nervsystemet 139 5:4 Symtom från mag-tarmkanalen 140 5:5 Symtom från urinorganen 143 5:6 Symtom från rörelseapparaten 146 5:7 Symtom från huden 148 5:8 Dokumentation och rapportering inom hälso- och sjukvård 151 SAMMANFATTNING 158 ÖVNINGSUPPGIFTER 160
KAPITEL 6 6. Etik i hälso- och sjukvård 6:1 6:2 6:3 6:4 6:5 6:6
Etik och moral 164 Etiska begrepp och teorier 165 Etiskt förhållningssätt 168 Etik i hälso- och sjukvård 169 Etiska dilemman 172 Etiska kompetenser 175
SAMMANFATTNING 176 ÖVNINGSUPPGIFTER 178
162
KAPITEL 7 7. Kris och krishantering
180 Vad är en kris? 182 Olika slags kriser 183 Krisreaktionens fyra faser 186 Krishantering 190 Försvarsmekanismer – överlevnadsmekanismer 192 7:6 Coping 194 7:7 Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD 195 7:1 7:2 7:3 7:4 7:5
SAMMANFATTNING 198 ÖVNINGSUPPGIFTER 200
KAPITEL 8 8. IT som hjälpmedel
202 8:1 Olika begrepp i den digitaliserade hälso- och sjukvården 204 8:2 IT-stöd i hälso- och sjukvård, e-tjänster 208 8:3 Larmsystem inom hälso- och sjukvård 212 8:4 IT-stöd för hälso- och sjukvårdspersonal 216 8:5 Digitala utbildningshjälpmedel 217 SAMMANFATTNING 220 ÖVNINGSUPPGIFTER 222
KAPITEL 9 9. Medicintekniska uppgifter 224 9:1 9:2 9:3 9:4 9:5 9:6 9:7 9:8
Temperaturkontroll 226 Längd- och viktkontroll 228 Andningskontroll 231 Pulskontroll 233 Blodtryckskontroll 236 Urinprovtagning 239 Avföringsprovtagning 242 Blodprovstagning 244
SAMMANFATTNING 252 ÖVNINGSUPPGIFTER 254
KAPITEL 10 10. Medicinteknisk och annan utrustning 258 10:1 Hjälpmedel vid synproblem 260 10:2 Hjälpmedel vid hörselproblem 267 10:3 Hjälpmedel vid förflyttning 270 SAMMANFATTNING 273 ÖVNINGSUPPGIFTER 274
KAPITEL 11 11. Rehabilitering, habilitering, egenvård och vårdplanering 276 11:1 11:2 11:3 11:4
Rehabilitering 278 Habilitering 285 Egenvård 292 Vårdplanering 295
SAMMANFATTNING 297 ÖVNINGSUPPGIFTER 298
KAPITEL 12 12. Hjälp vid akuta situationer 300 12:1 12:2 12:3 12:4
Livsviktiga organsystem 320 Första hjälpen, L-ABC 306 Hjärtlungräddning, HLR 313 Kedjan som räddar liv 319
SAMMANFATTNING 321 ÖVNINGSUPPGIFTER 322
Läs- och länktips 324 Register 325 Ord & Begrepp 328 Ämne – Hälso- och sjukvård
334
1 Hälso- och sjuk-
vårdens arbetsområde
I det här kapitlet får du lära dig om hur hälso- och sjukvården är uppbyggd och organiserad, vilka lagar och förordningar som styr den och vilka myndigheter som har ett tillsynsansvar för dess olika verksamheter. Du får också bekanta dig med de personalkategorier som arbetar inom hälso- och sjukvård.
6
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
AVSNITT 1:1 1:2 1:3 1:4 1:5 1:6 1:7
Hälso- och sjukvårdens uppdrag Lagar och förordningar som styr hälso- och sjukvård Statliga myndigheter Öppen och sluten vård Öppen vård Sluten vård Hälso- och sjukvårdspersonal
ORD & BEGREPP Styrdokument Hälso- och sjukvårdslag (HSL) Socialstyrelsen Folkhälsomyndigheten Inspektionen för Vård- och omsorg, IVO Sluten vård Öppen vård Primärvård Vård- eller hälsocentral Hemsjukvård Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH Länssjukvård Regionsjukvård Ambulansverksamhet Läkare Sjuksköterska Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Undersköterska Sjukvårdsbiträde/vårdbiträde
CENTRALT INNEHÅLL • Hälso- och sjukvård samt medicinska åtgärder som kan utföras på vårdinrättning eller i hemmet.
• Personcentrerad vård och interprofessionella samarbeten.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
7
1:1 Hälso- och sjukvårdens uppdrag Hälso- och sjukvården är en stor och viktig verksamhet inom välfärdssektorn där kommun, region och privata aktörer är utförare. Hälso- och sjukvård innefattar allt arbete för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. I det förebyggande arbetet ingår bland annat hälsokontroller, vaccinationer, hälsoupplysning samt mödra- och barnhälsovård. Utredning och behandling inom hälso- och sjukvården ska vara av god kvalitet vilket bland annat innebär: • att personalen ska ta hänsyn till personens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet • att personalen ska visa respekt för personens självbestämmande och integritet • att personalen ska verka för att goda kontakter mellan personen och hälsooch sjukvårdspersonalen underlättas. Hälso- och sjukvården styrs av regering och riksdag och Socialdepartementet är den centrala myndighet som handlägger ärenden inom området.
? 8
KAN DU NU? 1. Vad kan ingå i förebyggande hälso- och sjukvårdsarbete? 2. Vad är Socialdepartementet?
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
1:2 Lagar och förordningar som styr hälso-och sjukvård Arbetet inom hälso- och sjukvården regleras av flera styrdokument. Exempel på styrdokument är lagar, förordningar, föreskrifter och författningar. Syftet med alla styrdokument är bland annat att personen som är i behov av hälso- och sjukvård ska kunna få en trygg, säker och likvärdig kontakt med hälso- och sjukvården oberoende av var i Sverige personen befinner sig. Dessutom ger statliga myndigheter, till exempel Socialstyrelsen ut allmänna råd. • Riksdagen beslutar om lagar, till exempel hälso- och sjukvårdslagen (HSL), smittskyddslagen, pandemilagen, offentlighetsoch sekretesslagen och socialtjänstlagen (SoL). • Regeringen beslutar om förordningar som ska förtydliga det som står i lagen, till exempel hälso- och sjukvårdsförordningen och smittskyddsförordningen. • Statliga myndigheter kan utge mer detaljerade regler än vad som skrivs i lagar och förordningar. Myndigheten, till exempel Socialstyrelsen, kan då besluta om särskilda föreskrifter. • Statliga myndigheter, till exempel Socialstyrelsen, kan dessutom ge ut allmänna råd i form av rekommendationer och förslag kring hur arbetet kan utformas.
Så styrs hälso- och sjukvården Sakligt/vetenskapligt grundad
Rättsligt grundad
Bindande Riksdag
Regering
Lag
Förordning
Inte bindande Myndighet
Föreskrift
Allmänt råd
Rekommendation
Föreskrifter är bindande. Allmänna råd ger generella rekommendationer om hur du tillämpar en föreskrift. Rekommendationer kan användas på områden där informationen kan behöva ändras med kort varsel.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
9
Några centrala lagar, förordningar och föreskrifter Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) och Hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80)
§
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är en så kallad ramlag och innehåller bestämmelser om hur hälso- och sjukvårdsverksamhet ska organiseras och bedrivas och gäller både regionernas och kommunernas hälsooch sjukvård. Lagen innefattar även de privata anordnare av hälsooch sjukvård som kommuner och regioner har upphandlat. HSL innehåller bland annat bestämmelser om:
• Vårdgaranti, det vill säga hur länge en person maximalt ska behöva vänta på kontakt med hälso- och sjukvården eller vård/behandling. • Vilka verksamheter som ingår i hälso- och sjukvård, till exempel att förebygga, utreda och behandla sjukdomar, samt ambulanstransporter och omhändertagande av personer som avlidit. Dessutom anger HSL vilka målen med hälso- och sjukvården ska vara: • god vård för alla
• vård på lika villkor för alla i Sverige
• att den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska prioriteras först • att hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga sjukdom och ohälsa. Hälso- och sjukvårdsförordningen kompletterar och förtydligar det som står i hälso- och sjukvårdslagen och reglerar bland annat hur Socialstyrelsen ska organisera hälso- och sjukvården i Sverige, både inom den kommunala hälso- och sjukvården, inom regionen och hos privata aktörer.
10
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
Smittskyddslag (2004:168) och Smittskyddsförordning (2004:255) Smittskyddslagen reglerar hur smittspridningen av allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar ska förhindras och ska också skydda allmänheten och Sveriges invånare från att insjukna i sådana sjukdomar. I Smittskyddslagen finns drygt 60 sjukdomar omnämnda och den senast tillagda är covid-19. I Smittskyddslagen framgår att den som har en allmänfarlig eller samhällsfarlig sjukdom är skyldig att följa de riktlinjer som regionens smittskyddsläkare föreskriver. Smittskyddsförordningen kompletterar Smittskyddslagen med mer detaljerad information.
§
Pandemilag (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 Pandemilagen innebär att Regeringen kan vidta åtgärder för att snabbt minska spridningen av sjukdomen covid-19. Pandemilagen är en tillfällig lag som trädde i kraft 10 januari 2021. Det ligger en lagrådsremiss från Regeringen med förslag om att förlänga lagen till den 31 maj 2022. Lagen gäller bland annat begränsningar i allmänna sammankomster som konserter, föreläsningar, demonstrationer, idrottsevenemang, besök på museum, besök i butiker, gallerior och badhusanläggningar, kollektivtrafik (flyg, bussar, tåg och spårvagnar) samt verksamheter inom föreningslivet.Regeringen har givit Folkhälsomyndigheten i uppdrag att analysera och ge förslag på åtgärder för att förhindra smittspridning.
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Denna lag innehåller bland annat regler om tystnadsplikt för personal inom hälso- och sjukvård. Det är straffbart att bryta mot sekretessen, till exempel att föra vidare information om en persons hälsotillstånd eller personliga förhållanden eller att skriftligt eller muntligt röja uppgifter om patienter och andra personer i hälso- och sjukvård som man som personal fått ta del av genom arbetet.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
11
§
Socialtjänstlag (2001:453) (SoL)
Socialtjänstlagen är också en ramlag som reglerar hur kommunerna ska utforma sin verksamhet. SoL handlar om kommunens ansvar för socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. I SoL finns bland annat bestämmelser om att en person kan ansöka om hjälp och bistånd när det gäller till exempel lokalvård och tvätt i hemmet, hjälp vid inköp av livsmedel, hjälp vid matlagning eller hjälp med post- och bankärenden. Den hjälp som en person beviljas ska beviljas av kommunens biståndshandläggare eller motsvarande.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (2017:37) Denna föreskrift och dessa allmänna råd reglerar vilka som har rätt att hantera läkemedel och vilka som kan få delegering på dessa arbetsuppgifter inom hela hälso- och sjukvården, både inom den kommunala hälso- och sjukvården och inom regionen. Inom den regionala och kommunala hälso- och sjukvården kan personal som inte har formell kompetens få delegering för en specifik arbetsuppgift av personal som har formell kompetens. Formell kompetens har den som har en legitimerad yrkestitel, till exempel en sjuksköterska. Den som får en delegering ska ha reell kompetens för uppgiften, vilket innebär att man genom utbildning och praktisk övning vet hur uppgiften ska utföras på ett säkert och korrekt sätt. Det vanligaste är att en sjuksköterska delegerar medicinska arbetsuppgifter till en undersköterska. Exempel på delegerade arbetsuppgifter kan vara: • att iordningställa, administrera och överlämna läkemedel • att utföra olika provtagningar • att göra såromläggningar.
? 12
KAN DU NU? 1. Ge exempel på lagar som styr hälso-och sjukvården. 2. Vilken sjukdom gäller pandemilagen?
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
1:3 Statliga myndigheter Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet över hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Myndighetens huvudsakliga uppgifter ska vara tillsyn, kunskapsutveckling och kunskapsförmedling. Eftersom kommuner och regioner styrs av ramlagar (hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen) innebär det att verksamheten kan utvecklas fritt inom dessa lagar. Det är viktigt att en central myndighet ser till att verksamheten bedrivs med god kvalitet och på ett för personen säkert sätt. Att utöva tillsyn innebär att förebygga skador och eliminera risker i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen ska som tillsynsmyndighet stödja och granska verksamheten inom hälso- och sjukvården och även hälso- och sjukvårdspersonalens åtgärder. Läkemedelsverket har till uppgift att utöva tillsyn och kontroll över tillverkning och distribution samt prövning och tester av läkemedel och naturläkemedel. Folkhälsomyndigheten arbetar med frågor som rör smittskydd och folkhälsa. Myndigheten har till uppgift att förebygga sjukdomar och ohälsa samt att stödja och sätta igång arbete som stimulerar till detta.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har till uppgift att följa upp och analysera (ur ett patient-, brukar- och medborgar perspektiv) hälso- och sjukvårdens och tandvårdens verksamheter och förhållanden mellan regionens och kommunens vård och omsorg. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst och den verksamhet som lyder under lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
13
E-hälsomyndigheten har till uppgift att utveckla en nationell e-hälsa för att medverka till en bättre vård, omsorg och hälsa. Myndigheten är inriktad på att skapa en delaktighet för landets invånare samt att ge stöd till yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård och de som tar besluten om denna verksamhet, till exempel politiker. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är en medlems- och arbetsgivarorganisation som arbetar för medlemmarna som är alla Sveriges 290 kommuner och 21 hälso- och sjukvårdsregioner. SKR ska se till att medlemmarna kan sköta sitt arbete och har en politisk ledning och åtta avdelningar med tjänstemän som har till uppgift att vara kommunernas och regionernas stöd som arbets givarföreträdare. Den avdelning som arbetar med hälso- och sjukvård heter ”Avdelningen för vård och omsorg”. Avdelningen arbetar främst med frågor som rör hälso- och sjukvård, individoch familjeomsorg samt äldreomsorg. Genom att ge kunskap, råd och service till kommuner och regioner stärker SKR dem i deras uppdrag att utveckla välfärden för alla medborgare. SKR är en mötesplats för kommuner och regioner och tillsammans med dessa utvecklar SKR demokrati och välfärd utifrån medborgarnas behov, lokalt och regionalt i hela landet. SKR är dessutom delägare i SOS-alarm som på uppdrag av svenska staten ansvarar för nödnumret 112 och samtidigt har en central roll i samhällets krisberedskap. De centrala myndigheterna kan påverka verksamheten inom hälso- och sjukvården genom att ge ut föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifterna ska följas av all personal, medan allmänna råd enbart föreslår hur verksamheten kan utformas.
? 14
KAN DU NU? 1. Hälso- och sjukvårdslagen reglerar arbetet inom hälso- och sjukvården. Vilken myndighet har beslutat om hälso- och sjukvårdslagen? 2. Ge exempel på statliga myndigheter som är viktiga för hälso- och sjukvårdsarbetet.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
1:4 Öppen och sluten vård Den hälso- och sjukvård som erbjuds kan se ut på två sätt. Hälso- och sjukvård som innebär att en person läggs in på sjukhus kallas sluten vård. Hälso- och sjukvård som ges utanför sjukhuset kallas öppen vård. De senaste åren har regionerna förskjutit huvuddelen av hälsooch sjukvården från den slutna till den öppna vården. Sjukhusen har minskat på antalet vårdplatser och verksamheten har i stället successivt ökat i den öppna vården. Psykiatrin är kanske det bästa exemplet på detta. Här har slutenvårdsplatserna minskat markant, medan de öppna psykiatriska mottagningarna har ökat i så gott som hela landet. Ett annat exempel är att många kirurgiska ingrepp idag utförs polikliniskt. Det innebär att personen inte behöver läggas in på sjukhus i samband med ingreppet utan kan återvända hem samma dag.
?
KAN DU NU? 1. Vad är det för skillnad mellan öppen och sluten vård?
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
15
1:5 Öppen vård Hälso- och sjukvård som ges utan att personen är inskriven på sjukhus kallas för öppen vård. Den öppna vården delas in i primärvård och övrig öppenvård, vilket innebär olika specialiserade mottagningar.
Primärvård Primärvården ska erbjuda medborgarna grundläggande medicinsk behandling, hälso- och sjukvård, omsorg samt förebyggande vård och rehabilitering. Det är primärvården som ansvarar för den första grundläggande hälso- och sjukvården i sjukvårdssystemet. Det är denna vårdnivå som medborgarna i första hand ska söka sig till. Om personen har behov av en mer specialiserad behandling eller vård så är det primärvården som ska se till att personen hänvisas till rätt instans i sjukvårdssystemet. Detta innebär att primärvården remitterar personen vidare till nästa vårdnivå som är läns- eller regionsjukvården.
16
De personer som primärvården i första hand ska ansvara för är: • Personer med vanliga sjukdomar och symtom, till exempel övre och nedre luftvägsinfektioner, infektioner i öron, bihålor och urinvägar, sömnproblem, muskel- och ryggvärk samt mindre skador. Primärvården ska också vara behjälplig med vaccinationer. • Äldre personer som lider av ohälsa och sjukdomar som är kopplade till åldrandet. • Personer med kroniska sjukdomar. • Personer med till exempel högt blodtryck, astma, depression, ledsjukdom, hjärt-kärlsjukdom och diabetes mellitus. Dessa sjukdomstillstånd kan behöva sjukhusvård under kortare eller längre perioder, men huvuddelen av sjukvårdskontakten kan skötas av primärvården. • Svaga och utsatta människor. Till denna grupp hör personer som inte förstår att de är i behov av vård eller som inte kan göra sina röster hörda, till exempel personer med psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning, demenssjukdom eller personer med beroendeproblematik. • Personer som är oroliga för att de ska bli sjuka eller att de är sjuka, trots att läkaren vid undersökning inte finner några tecken som tyder på sjukdom. Dessa personer behöver ändå ha kontakt med sjukvårdspersonal för att få en bekräftelse på att någon bryr sig om dem och tar dem på allvar.
Nyckelord för primärvården Primärvården har ansvar för att det arbete de bedriver präglas av helhetssyn, kvalitet, tillgänglighet, valfrihet, kontinuitet och samverkan. Helhetssyn innebär att hela människan ska vårdas. Inte bara den kroppsdel som är sjuk eller skadad eller det symtom som individen uppvisar. Alla personens behov ska uppmärksammas oavsett om det handlar om fysiska, psykiska eller sociala behov. Kvalitet är nödvändigt för att individens säkerhet ska säkerställas. Kvalitetssäkring har de senaste åren blivit ett användbart och viktigt begrepp där all personal måste medverka. Kvalitetssystem inrättas för att skapa strukturer och rutiner som syftar till att ge en trygg och säker vård. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
17
Tillgänglighet innebär att primärvården ska finnas tillgänglig för alla medborgare. Tillgänglighet innebär i första hand att primär vårdens resurser finns nära befolkningen och att de när som helst kan erhålla den hälso- och sjukvård och omsorg som efterfrågas. Vem som helst ska ha möjlighet att anlita primärvården oavsett ekonomiska förutsättningar eller kulturell bakgrund. Valfrihet innebär att individen både ska ha möjlighet att i viss utsträckning välja vilken vårdgivare hen vill anlita och även vilken behandlingsmetod som ska tillämpas. Kontinuitet innebär att en person får möjlighet att träffa samma personal vid kontakt i primärvården. Att ha en personlig husläkare eller distriktssköterska innebär en trygghet för individen. Dessutom blir det lättare att tillgodose personens alla behov om personalen sedan tidigare känner personen och är insatta i hens behov av hälso- och sjukvård. Samverkan innebär att om en person ska få så god hälso- och sjukvård och omsorg som möjligt så är det viktigt att det sker en samverkan bland primärvårdens personal. Dessutom ansvarar primärvården för att remittera personen vidare till specialister inom läns- eller regionsjukvården när primärvården inte har tillräckliga resurser för fortsatt hälso- och sjukvård, omsorg och behandling.
Primärvårdens olika delar Kärnpunkten i primärvården är vård- eller hälsocentralen. En välutrustad sådan inrymmer verksamhet för läkar- och distriktssköterskemottagning, barn- och mödrahälsovård, ungdoms mottagning, sjukgymnastik och arbetsterapi. Vid dessa enheter arbetar ett vårdteam med specialkunskaper för att kunna möta olika personers behov. Här arbetar bland annat allmänläkare, distriktssköterska, barnmorska, undersköterska, kurator, fysio terapeut, arbetsterapeut, psykolog, dietist, biomedicinsk analytiker och medicinsk sekreterare. Primärvårdens förebyggande arbete bedrivs i första hand av barn- och mödrahälsovården. På många ställen är primärvårdspersonal kopplad till skolans elevhälsa. Mödrahälsovården har en viktig förebyggande funktion och kontrollerar regelbundet den blivande modern och fostret under graviditeten. Vid mödrahälsovården arbetar en barnmorska.
18
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
Hon har även hand om preventivmedelsrådgivning för unga män och kvinnor. Detta för att förhindra oönskade graviditeter och aborter, samt att förebygga sjukdomar som smittar genom sex. På mödrahälsovården finns även utbildning för blivande föräldrar. Utbildningen ger bland annat information om fosterutveckling, normal och onormal graviditet, kosthållning samt vilka skadeverkningar rökning och droganvändning under graviditeten kan resultera i. Förutom att förbereda blivande föräldrar inför föräldraskapet så är det också ett forum för att skapa kontakt och gemenskap med andra blivande föräldrar. Barnhälsovårdens huvuduppgift är att stötta barnfamiljer med grundläggande hälsovård, medicinsk bedömning, vaccinationer, hälsoupplysning samt allmänt stöd. Inom barnhälsovården tar föräldrautbildningen vid där mödrahälsovården slutade. Det är ofta distriktssköterskan som ansvarar för den praktiska barnhälsovården.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
19
Berättelse, Anna Vårdcentralen i A-stad får information om att en familj har flyttat till det nybyggda bostadsområdet. Anna, distrikts sköterska som arbetar med barnhälsovården tar kontakt med familjen. De kommer överens om en tid för ett hembesök. En vecka senare besöker Anna deras hem. Hon vet att det finns fem barn i familjen och att dessa är 2, 4, 7, 10 och 15 år gamla. Hon vet också att båda föräldrarna lever tillsammans med barnen och att det sjätte barnet kommer att födas om cirka åtta veckor. Denna information har hon fått genom att läsa den journal som skickats från deras tidigare vårdcentral. När Anna kommer till familjens hem möts hon ute på gården av ett av de yngre barnen som beter sig skyggt och springer och gömmer sig. Trots att det blåser ganska kallt springer barnet barfota. Innan Anna hinner reagera öppnas dörren och ut kommer det äldsta barnet. Han smäller igen dörren, hoppar upp på sin moped och åker iväg. Anna går fram till dörren, men innan hon hinner ringa på hör hon höga röster och gråt inifrån huset. Strax kommer mamman i familjen och öppnar. Hon ser spänd och ledsen ut, men försöker ändå visa upp sitt soligaste leende. Mamman släpper in Anna, men skyndar sig till matbordet i köket där pappan sitter. Medan Anna tar av sig sin kappa ser hon i ögonvrån att en del glasflaskor snabbt skyfflas undan i en påse.
Övrig öppenvård Specialiserade mottagningar. Sjukhusen bedriver också en viss öppen verksamhet. Till den öppna hälso- och sjukvården räknas mottagningar som är knutna till sjukhusens avdelningar, till exempel kirurg-, medicin- och akutmottagningar samt jourcentraler. Här arbetar specialistläkare. Även privatpraktiserande läkarmottagningar räknas till kategorin övrig öppenvård.
20
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
Hemsjukvård innebär medicinsk hälso- och sjukvård och omsorg i hemmet och är ett alternativ till sjukhusvård eller hälso- och sjukvård och omsorg på annan institution. All hälso- och sjukvård som bedrivs i personens eget boende betraktas som hemsjukvård oavsett om personen bor i eget boende, särskilt boende eller gruppbostad. Personer med behov av medicinsk hälso- och sjukvård och omsorg och som vill vårdas hemma ska erbjudas detta. Det innebär en förhöjd vårdkvalitet med bibehållen integritet och närhet till anhöriga och närstående. Hemsjukvården bygger till viss del på att anhöriga och närstående har möjlighet att hjälpa till med hälso- och sjukvården och omsorgen av personen. Hemsjukvård är en stor del av primärvårdens verksamhet och den har ökat under de senaste åren genom att antalet vårdplatser på sjukhus och andra institutioner har minskat.
Kommunal hälso- och sjukvård I samband med Ädelreformen 1992 överfördes ansvaret för vård och omsorg av äldre och personer med funktions nedsättning till kommunerna. I vissa delar av landet gjordes en uppdelning mellan dåvarande landsting och kommuner om vilka arbetsuppgifter var och en skulle ansvara för. Idag är det antingen kommunen eller regionen som ansvarar för sjukvårdande uppgifter i hemmet. Hemrehabilitering ersätter primärvårdens dagvård och erbjuds framförallt till personer som drabbats av stroke eller som genomgått en höftledsoperation.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
21
Berättelse, Astrid Astrid är en 86-årig kvinna som levt ett hälsosamt liv. Hon har haft förmånen att få vara frisk och har alltid klarat sig själv. Astrid bor i ett hus ute på landet och hon har ett par grannar en kilometer från sitt hus. Barnen bor långt ifrån Astrid, men de hälsar på henne under semestrar och ibland även under julhelgen. Astrids make Olle avled för sju månader sedan och saknaden efter honom är stor. Hon känner sig ensam i sitt hus, men vill absolut inte flytta. Just nu är Astrid inlagd på sjukhuset. Det var en granne som kontaktade vårdcentralen. Astrid hade haft problem med diarré, hade inte skött sin hygien och var dessutom svår att få kontakt med. Efter en tid på sjukhuset mår Astrid lite bättre, men hon är fortfarande nedstämd. Hon vill åka hem, men är orolig för att hon ska få hemtjänst.
Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH, ges av ett team bestående av olika yrkesgrupper. Teamet som alltid leds av en läkare kan göra hembesök dygnet runt. Med hjälp av kvalificerad medicinsk teknologi och specialistkunskaper hos teamet blir det möjligt för patienten att vårdas i hemmet i stället för på sjukhus. De vanligaste orsakerna till avancerad sjukvård i hemmet är: • palliativ vård, oftast vid långt framskriden cancersjukdom • kroniska lungsjukdomar • neurologiska sjukdomar • vård av svårt sjuka barn.
? 22
KAN DU NU? 1. Vilken vårdinstans ansvarar för den första grundläggande hälsooch sjukvården i sjukvårdssystemet? 2. Ge exempel på vilka tjänster primärvården ska erbjuda.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
1:6 Sluten vård Länssjukvård Nästa nivå inom hälso- och sjukvård är den så kallade länsnivån. Länssjukvård delas in i länssjukhus och länsdelssjukhus. Länssjukhusen är mer eller mindre specialiserade och kan vårda och behandla personer med vanliga sjukdomar och skador som inte är komplicerade. Regionerna har satsat på samverkan mellan olika sjukhus för att upprätthålla kvalitet och specialisering. Ett exempel är Västra Götalandsregion där Sahlgrenska Universitetssjukhuset är en sammanslagning mellan Sahlgrenska sjukhuset, Mölndals sjukhus och Östra sjukhuset.
Regionsjukvård Sverige är indelat i 21 hälso- och sjukvårdsregioner. Inom varje region bedrivs regionsjukvård på de ett till två regionsjukhus som ofta är universitetssjukhus. De bedriver ett nära samarbete med det närliggande universitetet där forskning och utveckling utgör ett viktigt komplement till hälso- och sjukvården. På regionsjukhusen arbetar specialister och här finns högteknologisk utrustning för att kunna utföra avancerad vård, till exempel thorax-, neuro-, trauma- och transplantationskirurgi samt vård och behandling vid svåra brännskador.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
23
Sjukhusets olika enheter Regionsjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus består av olika kliniker med flera inriktningar. Även mindre sjukhus har tillgång till avancerad medicinsk och kirurgisk kompetens till följd av sammanslagningen mellan flera sjukhus.
Akutklinik Akutkliniken kan ha olika inriktningar beroende på sjukhusets storlek, specialisering och organisation. Grundstommen innebär dock att det inom kliniken finns akutmottagning och intagningsavdelning eller motsvarande. Akutmottagningen är akutklinikens centrum. Det är hit den sjuke/ skadade kommer, ibland på remiss från till exempel en vård- eller hälsocentral eller med ambulans. Intagningsavdelningen används om den sjuke/skadade inte kan gå hem utan måste övervakas under en kortare period. Om ytterligare vårdtid behövs skrivs patienten in på en vårdavdelning.
24
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
Intensivvårdsavdelning Intensivvårdsavdelning. Här vårdas personer som behöver ständig tillsyn. Den tekniska utrustningen är mycket avancerad. Det är viktigt att komma ihåg personen bakom alla apparater. Det är den sjuka/skadade personen som ska övervakas och inte apparaterna. Hälso- och sjukvården ställer höga krav på personalens kompetens, den som vårdas måste alltid stå i centrum. Under coronapandemin 2020–2021 har trycket på intensivvårdsavdelningarna varit extrem. Personer med andningssvårigheter och dålig syresättning av kroppen på grund av covid-19 har i många fall krävt mer avancerad vård och därför blivit överförda till en intensivvårdsavdelning (IVA).
Operationsavdelning Operationsavdelning. Här genomförs operationer på personer som är inlagda på sjukhuset eller som kommer direkt hemifrån. Det sistnämnda kallas poliklinisk verksamhet och ökar kraftigt när sjukhusen tvingas spara och vårdavdelningar stängs. Förutom operationspersonal arbetar här även anestesipersonal som ansvarar för den medicinska vården och omsorgen som ges under en operation. Narkos, lokalbedövning, smärtlindring och lugnande läkemedel är exempel på medicinska åtgärder som anestesipersonalen ansvarar för. Andra viktiga kontroller under operation är registrering av puls, blodtryck och andning. Hälso- och sjukvården och omsorgen är lika viktiga när personen är under narkos som när personen är i vaket tillstånd. Till operationsavdelningen är ofta en uppvakningsavdelning knuten. Hit kommer personer som är nyopererade för att observeras under några timmar. Vårdpersonalens arbetsuppgifter på upp vakningsavdelningen innebär kontroller och övervakning av vitala funktioner, framförallt andning, cirkulation, urinproduktion och vätskebalans. Hälso- och sjukvårdsuppgifter är extra viktiga då personens hälsotillstånd ofta är nedsatt. I vissa fall används intensivvårds avdelningen som uppvakningsavdelning.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
25
Vårdavdelning Vårdavdelning. Vårdavdelningen har antingen medicinsk eller kirurgisk inriktning. På större sjukhus är vårdavdelningarna inriktade mot någon specialitet, till exempel neurologi, neurokirurgi, kardiologi, hematologi och endokrinologi.
Ambulansverksamhet Inom ambulansverksamheten ingår ofta både akuta ambulanstransporter och sjuktransporter som inte är akuta. Ambulansen är en rullande akutmottagning med högteknologisk utrustning och välutbildad personal. Med ambulans eller sjuktransport transporteras även personer mellan olika sjukvårdsinrättningar. Ambulansverksamheten har genomgått en omfattande förändring. Tidigare hade kommunerna ansvar för ambulansverksamheten. Räddningspersonal och brandmän som genomgått vidareutbildning i ambulanssjukvård bemannade ambulanserna. I vissa kommuner finns denna organisation kvar. På flera håll i landet har regionerna tagit över driften för ambulansverksamheten. Den är på de flesta håll knuten till sjukhusen. På en del håll i landet har privata bolag övertagit driften av ambulansverksamheten. Utbildningskraven för att få arbeta i ambulans är lägst undersköterska med minst ett års yrkeserfarenhet. Förutom detta krävs vidare utbildning i ambulanssjukvård. Vissa regioner har högre minimikrav och kräver sjuksköterskeexamen med vidareutbildning, helst inom ambulanssjukvård eller anestesi. Socialstyrelsen rekommenderar att varje ambulans bemannas med en sjuksköterska och en under sköterska. Ambulansverksamheten är i många fall den första och viktigaste länken i vårdkedjan. För att kunna utföra snabba bedömningar och akuta åtgärder ställs höga krav på ambulans personalens kunnande. Cirka 90 procent av alla ambulanstransporter är sjuktransporter mellan sjukhus eller till vård- och omsorgsboenden.
? 26
KAN DU NU? 1. Hur många hälso- och sjukvårdsregioner finns det i Sverige? 2. Ge exempel på olika enheter/avdelningar inom läns- och regionsjukhusen.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
1:7 Hälso- och sjukvårdspersonal Inom hälso- och sjukvården arbetar olika yrkeskategorier. Alla personalkategorier har ett ansvar utifrån sin kompetens och ingår i ett arbetslag och ett team med olika kompetenser. Teamet sam arbetar för att kunna fokusera på det centrala, att bemöta och ta hand om personens behov. Representationen av olika yrkes kategorier kan se ut på olika sätt beroende på regionens och kommunens organisation. Inom vissa yrkesgrupper finns flera olika specialiteter beroende på vilken inriktning arbetsplatsen/ avdelningen har.
Läkare Det finns ett antal benämningar på en läkare inom hälso- och sjukvården, beroende på vilken utbildning och specialistkompetens läkaren har. Läkare som arbetar en kortare tid på olika hälso- och sjukvårdsinrättningar och som fortfarande är under utbildning kallas AT-läkare (AT=allmäntjänstgöring) och de som genomgår specialistutbildning för att senare kunna arbeta som överläkare kallas ST-läkare.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
27
Avdelningsläkaren/underläkaren ansvarar för arbetet på en eller flera vårdavdelningar. Det är avdelningsläkaren som ansvarar för den direkta vården och behandlingen av patienterna, till exempel in- och utskrivningar av patienter, rondarbete, ordinationer och samtal med patienter, anhöriga och närstående. Överläkaren är den läkare på avdelningen som har den längsta utbildningen, vilket inbegriper en specialistutbildning inom ett specifikt område, till exempel medicin eller kirurgi. Medicinläkare kan ha följande specialistinriktning: kardiolog (hjärtspecialist), neurolog (specialist på nervsystemets sjukdomar), hematolog (specialist på blodsjukdomar), reumatolog (specialist på reumatiska sjukdomar), endokrinolog (specialist på endokrina sjukdomar) eller anestesiolog (specialist på narkos och bedövning). Kirurgläkare kan ha följande specialistinriktning: ortoped (specialist på sjukdomar, skador och operationer i rörelseapparaten), urolog (specialist på sjukdomar och operationer i manliga könsorgan), gynekolog (specialist på sjukdomar och operationer i kvinnliga könsorgan), obstetriker (specialist på graviditet och förlossning), neurokirurg (specialist på sjukdomar och operationer i centrala nervsystemet) eller thoraxkirurg (specialist på sjukdomar och operationer av organ i bröstkorgen).
Sjuksköterska Sjuksköterskan har en central roll inom hälso- och sjukvården, både inom den kommunala verksamheten och inom regionernas verksamhetsområden. En grundläggande sjuksköterskeutbildning är treårig och genomförs på en högskola. Många sjuksköterskor har därutöver en specialistutbildning, till exempel inom psykiatri, operation, ögon, ambulans, anestesi eller intensivvård. En distriktssköterska är specialist inom öppen hälso- och sjukvård och arbetar ofta vid en vård- eller hälsocentral och i hemsjukvården. Diabetessjuksköterskan är specialist på sjukdomen diabetes mellitus. En barnmorska är en specialistutbildad sjuksköterska som ansvarar för hälso- och sjukvård av kvinnan under graviditet och förlossning. Många barnmorskor arbetar med förberedelser inför en förlossning samt preventivmedelsrådgivning.
28
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
Inom kommunal hälso- och sjukvård ska det finnas minst en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). I MAS uppdrag (enligt Socialstyrelsen) ingår följande: • att patienten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet • att det finns rutiner för att kontakta läkare och annan hälsooch sjukvårdspersonal vid behov • att patienten får den hälso- och sjukvård som läkaren har bestämt • att rutinerna för läkemedelshantering är säkra • att besluten om delegering är patientsäkra • att patientjournaler förs • att anmälan görs till kommunal nämnd om en patient utsatts för allvarlig skada eller sjukdom i samband med vård och behandling eller utsatts för risk för allvarlig skada eller sjukdom.
Undersköterska Inom hälso- och sjukvården arbetar ett stort antal undersköterskor. Undersköterskan utför hälso- och sjukvårdsarbetet runt personen som är i behov av hälso- och sjukvård. Dessutom är det ofta undersköterskans uppgift att ansvara för förberedelse, assistans och efterarbete när en person genomgår olika behandlingar, under sökningar och provtagningar som utförs av sjuksköterska eller läkare. Undersköterskan kan få delegering att utföra mer kvalificerade arbets uppgifter. En undersköterskeutbildning kan genomföras på två sätt: • Gymnasieskolans treåriga Vård- och omsorgsprogram. • Utbildning inom kommunal vuxenutbildning, Kom Vux.
Från och med den 1 juli 2023 blir undersköterska en skyddad yrkestitel vilket innebär att det kommer att behövas ett behörighetsbevis från Socialstyrelsen för att få använda titeln undersköterska inom vård och omsorg. För att få ett bevis krävs en utbildning med inriktning mot vård och omsorg från gymnasieskolan eller motsvarande utbildning inom kommunal vuxenutbildning. För den som i dagsläget redan har en tillsvidareanställning med yrkestiteln undersköterska den 1 juli 2023 gäller att hen får fortsätta att använda titeln under 10 år. Därefter måste hen ansöka om och beviljas ett bevis för att få fortsätta använda yrkestiteln.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
29
Sjukvårdsbiträde/vårdbiträde Sjukvårdsbiträdet/vårdbiträdet arbetar främst inom kommunens hälso- och sjukvård och då framförallt inom äldreboenden, hemtjänsten, korttidsboenden, LSS-boenden eller dagverksamhet för äldre och demenssjuka. I arbetsuppgifterna för sjukvårds biträdet/vårdbiträdet ingår bland annat personlig omvårdnad, matlagning, lokalvård och tvätt. I vissa fall kan även medicinska uppgifter utföras efter delegering av legitimerad personal. Förutom att utföra praktiska arbetsuppgifter ingår även att dokumentera händelser kring personen och att ha kontakt med anhöriga.
Personlig assistent En personlig assistent anställs för att hjälpa en person som har en psykisk, kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.
Övrig personal Många övriga personalkategorier arbetar inom hälso- och sjukvård. Några av de som arbetar nära personer i behov av hälso- och sjukvård är paramedicinsk personal, till exempel fysioterapeuter, arbetsterapeuter, logopeder och dietister. • Fysioterapeuten, tidigare kallad sjukgymnast, arbetar med personens rörelseförmåga både i förebyggande syfte och vid rehabilitering och habilitering. Olika typer av träningsprogram utformas utifrån personens förutsättningar och behov. Grundläggande utbildning är på högskolenivå och treårig. • Arbetsterapeuten arbetar ofta tillsammans med fysioterapeuten för att bevara och förbättra personens olika funktioner och aktiviteter i det dagliga livet (ADL). En utbildning till arbetsterapeut är en högskoleutbildning på tre år. • Logopeden arbetar med personer som har talsvårigheter. Talträning med logoped är bland annat vanligt för personer som har drabbats av stroke. För att bli logoped krävs en fyraårig högskoleutbildning.
30
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
• Dietisten är specialist på kostens betydelse och dess sammansättning och näringsinnehåll. Dietisten ger även kostråd. Bäst resultat uppnås om anhöriga och närstående eller den som sköter matlagningen får samma information tillsammans med personen som får kostråd. Lika viktigt är det att dietisten fungerar som ett stöd till personalen vid frågor om till exempel näringstillförsel eller aptitlöshet hos personer som är inskrivna i hälso- och sjukvården. För att utbildas sig till dietist krävs en treårig högskoleutbildning. • Kuratorn arbetar inom hälso- och sjukvård med bland annat samtal och krishantering men ger också stöd till anhöriga. Kuratorn kan hjälpa till med kontakter med personens arbetsgivare eller andra myndigheter, till exempel Försäkringskassan. För att utbilda sig till kurator krävs en 3,5 år lång socionom utbildning på högskolan. • Biståndsbedömaren/biståndshandläggaren inom kommunens verksamhet utreder och beslutar om vilka stödinsatser en person har rätt till. För att utbilda sig till biståndsbedömare/biståndshandläggare krävs en socionomutbildning på högskolan. • Psykologen är ofta en resurs i hälso- och sjukvård som genomför psykologiska behandlingar och utredningar för personer med symtom utanför den medicinska diagnosen som bland annat kan handla om personens psykiska hälsa och ohälsa. Psykologen ger även stöd till olika personalgrupper som i sitt arbete möter människor med svåra problem och som själva utsätts för stress. För att bli psykolog krävs en femårig högskoleutbildning.
?
KAN DU NU? 1. Vad ingår i sjukvårdsbiträdets/vårdbiträdets arbetsuppgifter? 2. Ge exempel på övrig personal inom hälso- och sjukvård och vilka deras uppgifter är.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
31
SAMMANFATTNING 1:1 Hälso- och sjukvårdens uppdrag • Hälso- och sjukvården styrs av Riksdag och Regering men det praktiska genomförandet sker i regioner, kommuner och privata företag. • Hälso- och sjukvård innefattar allt arbete för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. 1:2 Lagar och förordningar som styr hälso-och sjukvård • Hälso- och sjukvården regleras av flera styrdokument, lagar och förordningar, där hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är den viktigaste. • Andra viktiga styrdokument är smittskyddslagen, pandemilagen, offentlighets- och sekretesslagen, socialtjänstlagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården. 1:3 Statliga myndigheter • Exempel på statliga myndigheter som reglerar hälso- och sjukvård är Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), E-hälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). 1:4 Öppen och sluten vård • Hälso- och sjukvården delas in i öppen och sluten vård. 1:5 Öppen vård • I den öppna vården är primärvården den viktigaste instansen som bland annat innefattar vård- och hälsocentraler och hemsjukvård. 1:6 Sluten vård • Den slutna vården delas in i länssjukvård och regionsjukvård och har ofta olika specialiserade avdelningar. 1:7 Hälso- och sjukvårdspersonal • Det finns flera yrkeskategorier som arbetar inom hälso- och sjukvården, till exempel läkare, sjuksköterska, undersköterska, sjukvårdsbiträde, fysioterapeut, arbetsterapeut, logoped, dietist, kurator, psykolog, personlig assistent och biståndshandläggare/ biståndsbedömare.
32
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 1:1 Hälso- och sjukvårdens uppdrag 1 Räkna upp några viktiga punkter som måste ingå för att hälsooch sjukvården ska kunna anses hålla en god kvalitet.
1:2 Lagar och förordningar som styr hälso- och sjukvård Vad är skillnaden mellan en lag och en förordning? Ta reda på vad som kännetecknar en ramlag. Vad är ett allmänt råd och hur ska det tillämpas? Vilka ska målen med hälso- och sjukvård vara enligt HSL? Under covid-19-pandemin har smittskyddslagen och pandemilagen varit i särskilt fokus. Beskriv kortfattat syftet med dessa två lagar. 6 Ta reda på fem allmänfarliga och fem samhällsfarliga sjukdomar som ingår i smittskyddslagen. 7 Vad innebär det att ha tystnadsplikt? 8 Vad innebär delegering? Vem har rätt att utfärda delegering och vad krävs av den som tar emot en delegering? 1 2 3 4 5
1:3 Statliga myndigheter 1 Ge minst ett exempel på vad följande statliga myndigheter har för uppgifter: a) Socialstyrelsen b) Läkemedelsverket c) Folkhälsomyndigheten d) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys e) Inspektionen för vård och omsorg (IVO) f ) E-hälsomyndigheten
1:4 Öppen och sluten vård 1 Ge två exempel vardera på öppen respektive sluten vård.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
33
ÖVNINGSUPPGIFTER 1:5 Öppen vård 1 Vilka personer och sjukdomstillstånd ska, i första hand, primärvården ansvara för? 2 Förklara vad följande begrepp innebär för primärvårdens arbete: a) Helhetssyn b) Kvalitet c) Tillgänglighet d) Valfrihet e) Kontinuitet f ) Samverkan 3 Vilka verksamheter och personalkategorier kan finnas på en vård- eller hälsocentral?
1:6 Sluten vård 1 Vad är skillnaden mellan länssjukvård och regionsjukvård? 2 Hur många regioner finns det i Sverige och vilka är de? 3 Ge exempel på olika verksamheter inom läns- och regionsjukvård.
1:7 Hälso- och sjukvårdspersonal 1 Ge exempel på olika yrken som arbetar inom hälso- och sjukvård samt vad deras arbetsuppgifter kan vara. 2 Vad är följande läkare specialiserade inom? a) Allmänläkare b) Kardiolog c) Hematolog d) Neurolog e) Ortoped f ) Endokrinolog
34
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
REFLEKTERA OCH DISKUTERA 1 Läs fallbeskrivningen på sid 20 om vårdcentralen i A-stad och Anna. Diskutera i par eller i grupp. Utgå från de begrepp som präglar primärvården: helhetssyn, kvalitet, tillgänglighet, valfrihet, kontinuitet och samverkan. 2 Läs fallbeskrivningen på sid 22 om Astrid 86 år. Diskutera i par eller i grupp. Reflektera över hälso- och sjukvårdens ansvar, kommunens ansvar och Astrids behov. Väv in begreppen samverkan och integritet i diskussionen.
TA REDA PÅ 1 Den högsta chefen för statliga myndigheter har titeln Generaldirektör (GD). Vem är generaldirektör för följande myndigheter: a) Socialstyrelsen? b) Folkhälsomyndigheten? c) Läkemedelsverket? 2 Hur många vård- och/eller hälsocentraler finns det i din kommun? 3 Vilket är ditt närmaste länssjukhus? 4 Vilken region tillhör du och vilket är ditt regionsjukhus?
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ARBETSOMRÅDE
35
Hälso- och sjukvård 1 är avsedd för Vård- och omsorgsprogrammet men passar också för andra utbildningar samt kompetensutveckling inom hälso- och sjukvård. Boken ger eleven grundläggande kunskaper om folkhälsoarbete samt de frisk- och riskfaktorer som har inverkan på människors hälsa och livskvalitet. Vidare beskrivs den hälso- och sjukvård och de medicinska åtgärder som personal kan utföra på vårdinrättningar eller i personens hem. Här ingår bland annat olika medicintekniska uppgifter samt rehabilitering, habilitering och egenvård. Hälso- och sjukvård 1 redogör för hur man uppmärksammar och rapporterar förändringar i människors hälsotillstånd och hur man dokumenterar utförda hälso- och sjukvårdsåtgärder. I några av bokens kapitel beskrivs de åtgärder som vidtas vid skador och akuta sjukdomar samt vilka reaktioner som kan uppstå hos människor i kris och hur dessa kan bemötas och hanteras. Boken är överskådlig och lättbegriplig. Varje kapitelstart presenterar kursens centrala innehåll och viktiga begrepp. Alla kapitel är indelade i avsnitt som avslutas med korta kontrollfrågor. Sist i kapitlen finns sammanfattningar i punktform. Därefter följer studieuppgifter, reflektions- och diskussionsfrågor samt mer fördjupande övningar. Författare: Johan Strömberg är leg. sjuksköterska och vårdlärare och har främst undervisat inom akutsjukvård och ambulanssjukvård. För närvarande arbetar Johan som skolledare inom vuxenutbildningen och som avdelningschef inom Avdelningen för vuxenutbildning och arbetsmarknad, båda i Skövde kommun. Anna-Karin Axelsson är gymnasielärare och skolledare. Hon har bedrivit universitetsstudier i forsknings- och vetenskapsteori samt har initierat och utvecklat underlag för validering inom Vård- och omsorgsprogrammet.
ISBN 978-91-523-5436-0 ISBN 978-91-523-5435-3
ISBNISBN 978-91-523-5436-0 978-91-523-5435-3
9 789152 354360 9 789152 354353