9789152354353

Page 1

Vård- och omsorgsarbete 2 HJELM

KARLSTEDT

IMBORN

ÅSBRINK


Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Projektledare/Redaktör: Maria Sandum Grafisk formgivning: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Omslagsbild: Maskot/Johnér Bildredaktör: Martina Mälarstedt Vård- och omsorgsarbete 2 ISBN 978-91-523-5435-3 © 2019 Kjell Hjelm, Kerstin Karlstedt, Monica Imborn, Britta Åsbrink och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen

Förord Den här boken, Vård- och omsorgsarbete 2, ger dig möjlighet att fördjupa dina kunskaper inom vård och omsorg. Den har precis som Vård- och omsorgsarbete 1 sin utgångspunkt i praktiskt arbete men också i teoretiska områden kopplade till vårdvetenskap och social omsorg. Fokus är satt på en helhetssyn med människans olika behov i centrum, snarare än på svårigheter i samband med sjukdom eller funktionsnedsättning. Vår målsättning är att på ett lättförståeligt sätt gå igenom de olika kapitlen och vi har strävat efter att använda ett språk som alla kan ta till sig, oavsett erfarenhet eller bakgrund. Vi har också tagit med vanligt förekommande centrala ord och begrepp, till exempel medicinsk terminologi, som kan vara avgörande för att du som studerande ska kunna förstå en situation eller kunna utföra en arbetsuppgift. Boken är indelad i tre delar där Del 1 omfattar områden som arbetsmiljö, lagstiftning, individ- och familjeomsorg och dokumentation. I Del 2 går vi igenom vård och omsorg vid de vanligaste sjukdomarna medan vi i Del 3 redogör för olika provtagningar och behandlingar. Bokens upplägg följer samma struktur som boken Vård- och omsorgsarbete 1, där studierna underlättas av sammanfattningar, kortare kontrollfrågor, studieuppgifter och berättelser.

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: GPS Group, Bosnien Hercegovina 2019

Vård- och omsorgsarbete 2 vänder sig i första hand till elever på Vård- och omsorgsprogrammet och vuxenutbildningen men kan också användas vid yrkesintroduktion. Vår förhoppning är att boken ska ge dig kunskap och trygghet i arbetet samt stimulera till fortsatta studier inom ämnesområdet.

Kjell Hjelm

Kerstin Karlstedt


Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Projektledare/Redaktör: Maria Sandum Grafisk formgivning: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Omslagsbild: Maskot/Johnér Bildredaktör: Martina Mälarstedt Vård- och omsorgsarbete 2 ISBN 978-91-523-5435-3 © 2019 Kjell Hjelm, Kerstin Karlstedt, Monica Imborn, Britta Åsbrink och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen

Förord Den här boken, Vård- och omsorgsarbete 2, ger dig möjlighet att fördjupa dina kunskaper inom vård och omsorg. Den har precis som Vård- och omsorgsarbete 1 sin utgångspunkt i praktiskt arbete men också i teoretiska områden kopplade till vårdvetenskap och social omsorg. Fokus är satt på en helhetssyn med människans olika behov i centrum, snarare än på svårigheter i samband med sjukdom eller funktionsnedsättning. Vår målsättning är att på ett lättförståeligt sätt gå igenom de olika kapitlen och vi har strävat efter att använda ett språk som alla kan ta till sig, oavsett erfarenhet eller bakgrund. Vi har också tagit med vanligt förekommande centrala ord och begrepp, till exempel medicinsk terminologi, som kan vara avgörande för att du som studerande ska kunna förstå en situation eller kunna utföra en arbetsuppgift. Boken är indelad i tre delar där Del 1 omfattar områden som arbetsmiljö, lagstiftning, individ- och familjeomsorg och dokumentation. I Del 2 går vi igenom vård och omsorg vid de vanligaste sjukdomarna medan vi i Del 3 redogör för olika provtagningar och behandlingar. Bokens upplägg följer samma struktur som boken Vård- och omsorgsarbete 1, där studierna underlättas av sammanfattningar, kortare kontrollfrågor, studieuppgifter och berättelser.

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: GPS Group, Bosnien Hercegovina 2019

Vård- och omsorgsarbete 2 vänder sig i första hand till elever på Vård- och omsorgsprogrammet och vuxenutbildningen men kan också användas vid yrkesintroduktion. Vår förhoppning är att boken ska ge dig kunskap och trygghet i arbetet samt stimulera till fortsatta studier inom ämnesområdet.

Kjell Hjelm

Kerstin Karlstedt


Innehåll DEL 1 1. Omvårdnads- och omsorgsprocessen 8

5. Rehabilitering och habilitering 96

10. Endokrina sjukdomar 202

5:1  Rehabilitering 98 5:2  Vardagsrehabilitering 101 5:3  Habilitering 104 5:4  Samverkan 106 5:5  Olika metoder 107 5:6  Pedagogiskt förhållningssätt 109

10:1  Typ 1-diabetes 204 10:2  Vård och omsorg samt behandling vid typ 1-diabetes 205 10:3  Insulinpump och blodsockermätare 208 10:4  Typ 2-diabetes 209 10:5  Vård- och omsorg samt behandling vid typ 2-diabetes 210 10:6  Komplikationer vid diabetes 212

6. Individ- och familjeomsorg 116

1:1  Omvårdnads- och omvårdnadsprocesser 10 1:2  Värdegrund 13 1:3  Salutogent förhållningssätt 15

2. Arbetsmiljö 20 2:1  Arbetsmiljölagen 22 2:2  Tillbud och arbetsskada 24 2:3  Fysisk arbetsmiljö 27 2:4  Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) 32 2:5  Arbetsmiljöpolicy 35

3. Verksamhetsområden 40 3:1  Riksdag och regering 42 3:2  Departement och statliga myndigheter 44 3:3  Regioner 47 3:4  Kommunal verksamhet 52 3:5  Övriga insatser 58

4. Lagar inom vård och omsorg 64

§

4:1  Författningar, lagar, förordningar och föreskrifter 66 4:2  Socialtjänstlag, SoL 67 4:3  Hälso- och sjukvårdslag, HSL 69 4:4  Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 71 4:5 Patientsäkerhetslag, PSL 75 4:6 Offentlighets- och sekretesslag 76 4:7  Dataskyddslag, GDPR 78 4:8  Smittskyddslag 79 4:9 Lag om psykiatrisk tvångsvård och lag om rättspsykiatrisk vård 82 4:10  Andra viktiga författningar 83

6:1  Individ- och familjeomsorgens organisation 118 6:2  Insatser för familjen 120 6:3  Familjerätt 122 6:4  Insatser för barn och unga 125 6:5  Ekonomiskt bistånd och hjälp med bostad 128 6:6  Hot och våld 130 6:7  Beroendeproblematik 131

7. Dokumentation 138 7:1  Dokumentation 140 7:2  Dokumentation i hälso- och sjukvård 142 7:3  Biståndsbedömning 146 7:4  Dokumentation i social omsorg 149 7:5  Rapportering 153

11. Kirurgiska sjukdomar 218 11:1  IBS, känslig tarm 220 11:2  Inflammatoriska tarmsjukdomar 222 11:3  Hemorrojder 225 11:4  Blindtarmsinflammation 227 11:5  Gallsten 229 11:6  Njursten 232

12. Ortopediska sjukdomar 238 12:1  Benskörhet 240 12:2  Fallskador 242 12:3  Frakturer 245 12:4  Artros 249 12:5  Reumatoid artrit 251

8. Observationer och kontroller 160 8:1  ABCDE 162 8:2  A – Airway 164 8:3  B – Breathing 166 8:4  C – Circulation 170 8:5  D – Disability 173 8:6  E – Exposure 175 8:7  Smärta 176 8:8  Insamling av uppgifter 179

9. Medicinska sjukdomar 184 9:1  Övre luftvägsinfektion 186 9:2  Lunginflammation, pneumoni 188 9:3  Astma 189 9:4  Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL 191 9:5  Kärlkramp och hjärtinfarkt 193 9:6  Hjärtsvikt 196

16. Provtagningar 324 16:1  Provtagning och analys 326 16:2  Kapillärprovtagning 328 16:3  Venprovtagning 330 16:4  Svalgprovtagning 333 16:5  Näs- och svalgodling 335 16:6  Sputumprov 336

17. Oxygenbehandling och sugning 340 17:1  Oxygenbehandling 342 17:2  Säkerhetsbestämmelser och förvaring 343 17:3  Näsgrimma och mask 17:4  Tillvägagångssätt vid oxygenbehandling 346 17:5  Administrering av oxygen 347 17:6  Sugning av övre luftvägar 350

18. Sondmatning och stomier 356

13:1  Stroke 260 13:2  Epilepsi 268 13:3  Parkinsons sjukdom 271 13:4  Multipel skleros, MS 274

18:1  Sondmatning 358 18:2  Sondmatning med spruta 361 18:3  Sondmatning med aggregat 363 18:4  Gastrostomi, PEG-kateter 364 18:5  Stomi 366 18:6  Skötsel av stomi 369 18:7  Irrigation 374 18:8  Kostråd vid stomi 374

14. Cancersjukdomar 280

19. Kateterisering 378

13. Neurologiska sjukdomar 258

DEL 2

DEL 3

14:1  Vad är cancer? 282 14:2  Prostatacancer 283 14:3  Bröstcancer 285 14:4  Tjocktarms- och ändtarmscancer 289 14:5  Lungcancer 291 14:6  Att få en cancerdiagnos 293 14:7  Behandling med cytostatika och strålning 295

15. Vård och omsorg i livets slut 302 15:1  Palliativ vård – lindrande vård 304 15:2  Döden förr och nu 307 15:3  Att möta döende personer och deras anhöriga 308 15:4  Den sista tiden 310 15:5  Att ta hand om den avlidna 313

19:1  Kateterisering 380 19:2  Olika typer av katetrar 382 19:3  Tillvägagångssätt vid kateterisering 384 19:4  Blåssköljning 389 19:5  Blåsträning 391 19:6  Borttagning av kateter 392

Ämne – Vård och omsorg 396 Register 398 Läs- och länktips 401 Ord och begrepp 402 Sammanfattningar och övningsuppgifter följer efter varje kapitel


Innehåll DEL 1 1. Omvårdnads- och omsorgsprocessen 8

5. Rehabilitering och habilitering 96

10. Endokrina sjukdomar 202

5:1  Rehabilitering 98 5:2  Vardagsrehabilitering 101 5:3  Habilitering 104 5:4  Samverkan 106 5:5  Olika metoder 107 5:6  Pedagogiskt förhållningssätt 109

10:1  Typ 1-diabetes 204 10:2  Vård och omsorg samt behandling vid typ 1-diabetes 205 10:3  Insulinpump och blodsockermätare 208 10:4  Typ 2-diabetes 209 10:5  Vård- och omsorg samt behandling vid typ 2-diabetes 210 10:6  Komplikationer vid diabetes 212

6. Individ- och familjeomsorg 116

1:1  Omvårdnads- och omvårdnadsprocesser 10 1:2  Värdegrund 13 1:3  Salutogent förhållningssätt 15

2. Arbetsmiljö 20 2:1  Arbetsmiljölagen 22 2:2  Tillbud och arbetsskada 24 2:3  Fysisk arbetsmiljö 27 2:4  Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) 32 2:5  Arbetsmiljöpolicy 35

3. Verksamhetsområden 40 3:1  Riksdag och regering 42 3:2  Departement och statliga myndigheter 44 3:3  Regioner 47 3:4  Kommunal verksamhet 52 3:5  Övriga insatser 58

4. Lagar inom vård och omsorg 64

§

4:1  Författningar, lagar, förordningar och föreskrifter 66 4:2  Socialtjänstlag, SoL 67 4:3  Hälso- och sjukvårdslag, HSL 69 4:4  Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 71 4:5 Patientsäkerhetslag, PSL 75 4:6 Offentlighets- och sekretesslag 76 4:7  Dataskyddslag, GDPR 78 4:8  Smittskyddslag 79 4:9 Lag om psykiatrisk tvångsvård och lag om rättspsykiatrisk vård 82 4:10  Andra viktiga författningar 83

6:1  Individ- och familjeomsorgens organisation 118 6:2  Insatser för familjen 120 6:3  Familjerätt 122 6:4  Insatser för barn och unga 125 6:5  Ekonomiskt bistånd och hjälp med bostad 128 6:6  Hot och våld 130 6:7  Beroendeproblematik 131

7. Dokumentation 138 7:1  Dokumentation 140 7:2  Dokumentation i hälso- och sjukvård 142 7:3  Biståndsbedömning 146 7:4  Dokumentation i social omsorg 149 7:5  Rapportering 153

11. Kirurgiska sjukdomar 218 11:1  IBS, känslig tarm 220 11:2  Inflammatoriska tarmsjukdomar 222 11:3  Hemorrojder 225 11:4  Blindtarmsinflammation 227 11:5  Gallsten 229 11:6  Njursten 232

12. Ortopediska sjukdomar 238 12:1  Benskörhet 240 12:2  Fallskador 242 12:3  Frakturer 245 12:4  Artros 249 12:5  Reumatoid artrit 251

8. Observationer och kontroller 160 8:1  ABCDE 162 8:2  A – Airway 164 8:3  B – Breathing 166 8:4  C – Circulation 170 8:5  D – Disability 173 8:6  E – Exposure 175 8:7  Smärta 176 8:8  Insamling av uppgifter 179

9. Medicinska sjukdomar 184 9:1  Övre luftvägsinfektion 186 9:2  Lunginflammation, pneumoni 188 9:3  Astma 189 9:4  Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL 191 9:5  Kärlkramp och hjärtinfarkt 193 9:6  Hjärtsvikt 196

16. Provtagningar 324 16:1  Provtagning och analys 326 16:2  Kapillärprovtagning 328 16:3  Venprovtagning 330 16:4  Svalgprovtagning 333 16:5  Näs- och svalgodling 335 16:6  Sputumprov 336

17. Oxygenbehandling och sugning 340 17:1  Oxygenbehandling 342 17:2  Säkerhetsbestämmelser och förvaring 343 17:3  Näsgrimma och mask 17:4  Tillvägagångssätt vid oxygenbehandling 346 17:5  Administrering av oxygen 347 17:6  Sugning av övre luftvägar 350

18. Sondmatning och stomier 356

13:1  Stroke 260 13:2  Epilepsi 268 13:3  Parkinsons sjukdom 271 13:4  Multipel skleros, MS 274

18:1  Sondmatning 358 18:2  Sondmatning med spruta 361 18:3  Sondmatning med aggregat 363 18:4  Gastrostomi, PEG-kateter 364 18:5  Stomi 366 18:6  Skötsel av stomi 369 18:7  Irrigation 374 18:8  Kostråd vid stomi 374

14. Cancersjukdomar 280

19. Kateterisering 378

13. Neurologiska sjukdomar 258

DEL 2

DEL 3

14:1  Vad är cancer? 282 14:2  Prostatacancer 283 14:3  Bröstcancer 285 14:4  Tjocktarms- och ändtarmscancer 289 14:5  Lungcancer 291 14:6  Att få en cancerdiagnos 293 14:7  Behandling med cytostatika och strålning 295

15. Vård och omsorg i livets slut 302 15:1  Palliativ vård – lindrande vård 304 15:2  Döden förr och nu 307 15:3  Att möta döende personer och deras anhöriga 308 15:4  Den sista tiden 310 15:5  Att ta hand om den avlidna 313

19:1  Kateterisering 380 19:2  Olika typer av katetrar 382 19:3  Tillvägagångssätt vid kateterisering 384 19:4  Blåssköljning 389 19:5  Blåsträning 391 19:6  Borttagning av kateter 392

Ämne – Vård och omsorg 396 Register 398 Läs- och länktips 401 Ord och begrepp 402 Sammanfattningar och övningsuppgifter följer efter varje kapitel


8

Observationer och kontroller Vård- och omsorgspersonal behöver kunna utföra observationer och kontroller samt göra bedömningar av personers hälsotillstånd. I det här kapitlet presenteras hur observationer och kontroller ska utföras på ett strukturerat och metodiskt sätt. Många gånger kan vårdoch omsorgspersonalen själva sätta in åtgärder medan det i andra fall kräver insatser från sjuksköterska eller läkare.

AVSNITT 8:1 ABCDE 8:2  A – Airway 8:3  B – Breathing 8:4  C – Circulation 8:5  D – Disability 8:6  E – Exposure 8:7 Smärta 8:8  Insamling av uppgifter

ORD

& BEGREPP

ABCDE Vitalfunktioner Alveoler Andningsfrekvens Hyperventilation Hypoventilation Kussmauls andning Cheyne Stokes-andning Dyspné Cirkulationssvikt Cyanos Ortostatism AVPU VAS-skala

CENTRALT INNEHÅLL, Gy 2011 • Observation, behandlingar, kontroller och provtagning.

• Vård och omsorg vid vanliga sjukdomar.

160

KAPITEL 8

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

161


8

Observationer och kontroller Vård- och omsorgspersonal behöver kunna utföra observationer och kontroller samt göra bedömningar av personers hälsotillstånd. I det här kapitlet presenteras hur observationer och kontroller ska utföras på ett strukturerat och metodiskt sätt. Många gånger kan vårdoch omsorgspersonalen själva sätta in åtgärder medan det i andra fall kräver insatser från sjuksköterska eller läkare.

AVSNITT 8:1 ABCDE 8:2  A – Airway 8:3  B – Breathing 8:4  C – Circulation 8:5  D – Disability 8:6  E – Exposure 8:7 Smärta 8:8  Insamling av uppgifter

ORD

& BEGREPP

ABCDE Vitalfunktioner Alveoler Andningsfrekvens Hyperventilation Hypoventilation Kussmauls andning Cheyne Stokes-andning Dyspné Cirkulationssvikt Cyanos Ortostatism AVPU VAS-skala

CENTRALT INNEHÅLL, Gy 2011 • Observation, behandlingar, kontroller och provtagning.

• Vård och omsorg vid vanliga sjukdomar.

160

KAPITEL 8

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

161


8:1 ABCDE Vård- och omsorgspersonalen observerar och kontrollerar grundläggande och livsnödvändiga kroppsfunktioner genom att använda sina sinnen. Det handlar om att se, lyssna och känna samt att rapportera resultaten vidare till personal med högre medicinsk kompetens, till exempel sjuksköterska eller läkare. Vid rapportering används med fördel kommunikationsmodellen SBAR (se kapitel 7).

Rådfråga alltid personal med högre medicinsk kompetens, till exempel sjuksköterska eller läkare om du känner dig osäker inför en situation.

Observationer och kontroller av grundläggande och livsnödvändiga kroppsfunktioner ska ske på ett strukturerat och metodiskt sätt. I detta kapitel utgår vi från en modell, ABCDE, som används inom svensk ambulans- och akutsjukvård, PHTLS (Pre-Hospital TraumaLife Support). Modellen har utarbetats för att ta hand om personer som varit utsatta för trauma, det vill säga fysiskt våld eller olyckor men används också vid olika sjukdomstillstånd.

162

KAPITEL 8

Modellen ABCDE utgår från vitalfunktioner, ett annat ord för grundläggande och livsnödvändiga kroppsfunktioner. Det är i princip samma modell som ingår i kommunikationsmodellen SBAR. Observation och kontroll av vitalfunktioner ska ske enligt minnes­ regeln ABCDE: • A = airway with spinal control – fri luftväg och nackstabilisering • B = breathing – andning • C = circulation – cirkulation • D = disability – kontroll av vakenhetsgrad, neurologisk status och smärta • E = exposure – exponering, helkroppsundersökning Modellen ABCDE används genom att varje steg kontrolleras i tur och ordning. Varje steg måste avslutas innan man kan gå vidare till nästa steg. En person som till exempel har luftvägen blockerad av matbitar måste ha hjälp att avlägsna dem innan man kontrollerar andningsfrekvens (B) och puls (C).

KAN DU NU? 1. Vad menas med vitalfunktioner?

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

163


8:1 ABCDE Vård- och omsorgspersonalen observerar och kontrollerar grundläggande och livsnödvändiga kroppsfunktioner genom att använda sina sinnen. Det handlar om att se, lyssna och känna samt att rapportera resultaten vidare till personal med högre medicinsk kompetens, till exempel sjuksköterska eller läkare. Vid rapportering används med fördel kommunikationsmodellen SBAR (se kapitel 7).

Rådfråga alltid personal med högre medicinsk kompetens, till exempel sjuksköterska eller läkare om du känner dig osäker inför en situation.

Observationer och kontroller av grundläggande och livsnödvändiga kroppsfunktioner ska ske på ett strukturerat och metodiskt sätt. I detta kapitel utgår vi från en modell, ABCDE, som används inom svensk ambulans- och akutsjukvård, PHTLS (Pre-Hospital TraumaLife Support). Modellen har utarbetats för att ta hand om personer som varit utsatta för trauma, det vill säga fysiskt våld eller olyckor men används också vid olika sjukdomstillstånd.

162

KAPITEL 8

Modellen ABCDE utgår från vitalfunktioner, ett annat ord för grundläggande och livsnödvändiga kroppsfunktioner. Det är i princip samma modell som ingår i kommunikationsmodellen SBAR. Observation och kontroll av vitalfunktioner ska ske enligt minnes­ regeln ABCDE: • A = airway with spinal control – fri luftväg och nackstabilisering • B = breathing – andning • C = circulation – cirkulation • D = disability – kontroll av vakenhetsgrad, neurologisk status och smärta • E = exposure – exponering, helkroppsundersökning Modellen ABCDE används genom att varje steg kontrolleras i tur och ordning. Varje steg måste avslutas innan man kan gå vidare till nästa steg. En person som till exempel har luftvägen blockerad av matbitar måste ha hjälp att avlägsna dem innan man kontrollerar andningsfrekvens (B) och puls (C).

KAN DU NU? 1. Vad menas med vitalfunktioner?

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

163


8:2 A – Airway Airway innebär att observera och kontrollera om luftvägen är fri. Utan en fri luftväg kan personen varken andas eller tala. Hjärnan är kroppens mest känsliga organ och klarar bara av några få minuters syrebrist. För varje minut som går utan att hjärnan får syre, minskar överlevnadschansen med cirka 10 procent. Om personen är medvetslös riskerar tungan att täppa till luftvägen eftersom den faller bakåt mot svalget. Lösa föremål, till exempel matbitar, tabletter, tandproteser, slem, blod och kräkningar kan också bidra till att blockera luftvägen. Luftvägen kan även svullna på grund av olika sjukdomstillstånd såsom allergi och astma. A innebär också att nacken ska stabiliseras om personen har varit utsatt för en olycka, till exempel efter ett fall i en trappa. En skadad nacke kan vara ett livshotande tillstånd.

För att avlägsna ett föremål som fastnat i luftvägarna utförs buktryck.

Symtom på ofri luftväg: • Personen kan inte tala

Om ett föremål har fastnat i personens luftvägar försöker man avlägsna detta genom att utföra ryggslag respektive buktryck.

• Oro och ångest • Cyanos, det vill säga blåaktig hud

Det görs på följande sätt:

• Snarkande andning • Sänkt medvetandegrad (medvetslöshet)

Åtgärd: Luftvägen hålls fri genom att käken lyfts uppåt, samtidigt som huvudet förs lätt bakåt (se bild). Tungan som fäster i bakre delen av underkäken lyfts då uppåt och luft kan passera ner till lungorna. Om en person har råkat ut för ett trauma, till exempel en fallolycka i en trappa, ska personen betraktas som nack- och ryggskadad tills motsatsen är bevisad. Luftvägen hålls fri genom att personalen sätter sig på knä bakom personens huvudända. Käkvinklarna lyfts uppåt, samtidigt som nacken stabiliseras med ett stadigt grepp. Observera att greppet behålls tills ambulanspersonal fixerat nacken med utrustning avsedd för detta.

164

KAPITEL 8

Ofri luftväg

• Ställ dig bakom personen, placera ena handen mitt på bröst­ korgen och den andra mellan skulderbladen. Ge 5 ryggslag med handloven mellan skulderbladen för att försöka vibrera loss föremålet så att personen kan hosta upp det. • Om inte detta hjälper kopplar du samman dina händer under personens bröstkorg och trycker kraftigt snett uppåt och inåt mot lungorna 5 gånger. Detta kallas för buktryck och kan få föremålet att lossna. • Fortsätt varva 5 ryggslag med 5 buktryck tills föremålet kommer upp.

Fri luftväg

KAN DU NU? 1. Vad kan hända med tungan vid sänkt vakenhetsgrad?

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

165


8:2 A – Airway Airway innebär att observera och kontrollera om luftvägen är fri. Utan en fri luftväg kan personen varken andas eller tala. Hjärnan är kroppens mest känsliga organ och klarar bara av några få minuters syrebrist. För varje minut som går utan att hjärnan får syre, minskar överlevnadschansen med cirka 10 procent. Om personen är medvetslös riskerar tungan att täppa till luftvägen eftersom den faller bakåt mot svalget. Lösa föremål, till exempel matbitar, tabletter, tandproteser, slem, blod och kräkningar kan också bidra till att blockera luftvägen. Luftvägen kan även svullna på grund av olika sjukdomstillstånd såsom allergi och astma. A innebär också att nacken ska stabiliseras om personen har varit utsatt för en olycka, till exempel efter ett fall i en trappa. En skadad nacke kan vara ett livshotande tillstånd.

För att avlägsna ett föremål som fastnat i luftvägarna utförs buktryck.

Symtom på ofri luftväg: • Personen kan inte tala

Om ett föremål har fastnat i personens luftvägar försöker man avlägsna detta genom att utföra ryggslag respektive buktryck.

• Oro och ångest • Cyanos, det vill säga blåaktig hud

Det görs på följande sätt:

• Snarkande andning • Sänkt medvetandegrad (medvetslöshet)

Åtgärd: Luftvägen hålls fri genom att käken lyfts uppåt, samtidigt som huvudet förs lätt bakåt (se bild). Tungan som fäster i bakre delen av underkäken lyfts då uppåt och luft kan passera ner till lungorna. Om en person har råkat ut för ett trauma, till exempel en fallolycka i en trappa, ska personen betraktas som nack- och ryggskadad tills motsatsen är bevisad. Luftvägen hålls fri genom att personalen sätter sig på knä bakom personens huvudända. Käkvinklarna lyfts uppåt, samtidigt som nacken stabiliseras med ett stadigt grepp. Observera att greppet behålls tills ambulanspersonal fixerat nacken med utrustning avsedd för detta.

164

KAPITEL 8

Ofri luftväg

• Ställ dig bakom personen, placera ena handen mitt på bröst­ korgen och den andra mellan skulderbladen. Ge 5 ryggslag med handloven mellan skulderbladen för att försöka vibrera loss föremålet så att personen kan hosta upp det. • Om inte detta hjälper kopplar du samman dina händer under personens bröstkorg och trycker kraftigt snett uppåt och inåt mot lungorna 5 gånger. Detta kallas för buktryck och kan få föremålet att lossna. • Fortsätt varva 5 ryggslag med 5 buktryck tills föremålet kommer upp.

Fri luftväg

KAN DU NU? 1. Vad kan hända med tungan vid sänkt vakenhetsgrad?

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

165


8:3 B – Breathing Breathing betyder andning. En tillfredsställande andning innebär att gasutbytet i alveolerna, det vill säga lungblåsorna, fungerar bra. Genom alveolerna förses kroppens celler med syre samtidigt som slaggprodukten koldioxid vädras ut med utandningsluften. Andningsfunktionen kan försämras på grund av skada, infektion, operation, rökning eller naturliga åldersförändringar i lungvävnaden. Vid vissa sjukdomstillstånd, exempelvis astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, påverkas också andningen. Detsamma gäller vid ett flertal förgiftningstillbud, till exempel överdosering av vissa läkemedel. Observera att det i regel är mycket bråttom när en person drabbas av andningsproblem. Orsaken måste åtgärdas för att inte inre organ såsom hjärna, hjärta och njurar ska skadas.

Andningskontroll Använd undersökningsmomenten se, lyssna och känn. Observation av andningen kan med fördel utföras utan att personen informeras i förväg, eftersom det automatiskt kan öka eller minska andningen. Om personen informeras i förväg bör hen uppmanas att slappna av och andas som vanligt.

2. Lyssna på andningsljuden som kan låta pipande, väsande eller rosslande. Stönande och suckande ljud kan tyda på hjärtstopp och kallas då för agonal andning. Det får inte misstas för att vara tecken på en fungerande andning. 3. Känn efter luftströmmar med kinden. Minnesregeln se, lyssna och känn utgår helt och hållet från sinnena och sådant som upplevs onormalt ska tas på allvar och rapporteras till sjuksköterska eller läkare. Tekniska hjälpmedel, exempelvis apparater som mäter syremättnaden i blodet, ersätter inte det personalen upplever med sina sinnen.

Avvikande andningsmönster Det finns många faktorer som kan påverka andningens frekvens, rytm och djup. Vård- och omsorgspersonal bör känna till följande tillstånd:

Hyperventilation är vanligt förekommande hos personer som av någon anledning känner stark oro och ångest. Personen andas då så snabbt och ytligt att för mycket koldioxid lämnar kroppen, vilket leder till en rubbad syra-basbalans och ett stigande pH-värde i blodet.

Se till att personen sitter upp och har handen på bröstet. Lägg din hand över personens handled. Räkna därefter andetagen, det vill säga andningsfrekvensen, under en minut. Kom ihåg att in- och utandning räknas som en enhet. Vid sänkt medvetande är det bäst att luta sig ned över personens ansikte och fästa blicken på bröstkorgen. 1. Se hur bröstkorgen häver sig upp och ned och bedöm andningens djup och rytm. Är andningen ytlig eller djup, regelbunden eller oregelbunden? Bedöm också andningsfrekvensen. Hos vuxna är den normalt 12–16 andetag per minut medan mindre barn kan andas betydligt snabbare. Vid många sjukdomar ökar andningsfrekvensen avsevärt. För att återställa den rubbade syra-basbalansen som uppstår vid hyperventilation kan man andas ut och in i en påse.

166

KAPITEL 8

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

167


8:3 B – Breathing Breathing betyder andning. En tillfredsställande andning innebär att gasutbytet i alveolerna, det vill säga lungblåsorna, fungerar bra. Genom alveolerna förses kroppens celler med syre samtidigt som slaggprodukten koldioxid vädras ut med utandningsluften. Andningsfunktionen kan försämras på grund av skada, infektion, operation, rökning eller naturliga åldersförändringar i lungvävnaden. Vid vissa sjukdomstillstånd, exempelvis astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, påverkas också andningen. Detsamma gäller vid ett flertal förgiftningstillbud, till exempel överdosering av vissa läkemedel. Observera att det i regel är mycket bråttom när en person drabbas av andningsproblem. Orsaken måste åtgärdas för att inte inre organ såsom hjärna, hjärta och njurar ska skadas.

Andningskontroll Använd undersökningsmomenten se, lyssna och känn. Observation av andningen kan med fördel utföras utan att personen informeras i förväg, eftersom det automatiskt kan öka eller minska andningen. Om personen informeras i förväg bör hen uppmanas att slappna av och andas som vanligt.

2. Lyssna på andningsljuden som kan låta pipande, väsande eller rosslande. Stönande och suckande ljud kan tyda på hjärtstopp och kallas då för agonal andning. Det får inte misstas för att vara tecken på en fungerande andning. 3. Känn efter luftströmmar med kinden. Minnesregeln se, lyssna och känn utgår helt och hållet från sinnena och sådant som upplevs onormalt ska tas på allvar och rapporteras till sjuksköterska eller läkare. Tekniska hjälpmedel, exempelvis apparater som mäter syremättnaden i blodet, ersätter inte det personalen upplever med sina sinnen.

Avvikande andningsmönster Det finns många faktorer som kan påverka andningens frekvens, rytm och djup. Vård- och omsorgspersonal bör känna till följande tillstånd:

Hyperventilation är vanligt förekommande hos personer som av någon anledning känner stark oro och ångest. Personen andas då så snabbt och ytligt att för mycket koldioxid lämnar kroppen, vilket leder till en rubbad syra-basbalans och ett stigande pH-värde i blodet.

Se till att personen sitter upp och har handen på bröstet. Lägg din hand över personens handled. Räkna därefter andetagen, det vill säga andningsfrekvensen, under en minut. Kom ihåg att in- och utandning räknas som en enhet. Vid sänkt medvetande är det bäst att luta sig ned över personens ansikte och fästa blicken på bröstkorgen. 1. Se hur bröstkorgen häver sig upp och ned och bedöm andningens djup och rytm. Är andningen ytlig eller djup, regelbunden eller oregelbunden? Bedöm också andningsfrekvensen. Hos vuxna är den normalt 12–16 andetag per minut medan mindre barn kan andas betydligt snabbare. Vid många sjukdomar ökar andningsfrekvensen avsevärt. För att återställa den rubbade syra-basbalansen som uppstår vid hyperventilation kan man andas ut och in i en påse.

166

KAPITEL 8

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

167


Tillståndet kallas för alkalos och innebär att blodet blir mer basiskt, det vill säga motsatsen till surt. Personen får symtom i form av yrsel, domningskänsla, stickningar i fingrar, ansikte och tår. Det kan också uppstå en krampkänsla i musklerna. Genom att andas lugnare och djupare kommer kroppen snart tillbaka i balans igen. Vid uttalade panikattacker kan vård- och omsorgspersonalen uppmana personen att andas lite lugnare under en stund. Då stannar en del av kroppens koldioxid kvar vilket hjälper till att återställa syra–basbalansen i kroppen.

Hypoventilation, innebär en otillräcklig andning vilket snabbt leder till ett sjunkande pH-värde, det vill säga surt blod. Orsaken till hypoventilationen måste åtgärdas eftersom tillståndet annars kan leda till bestående hjärnskador. Kussmauls andning är djup, flåsande, snabb och regelbunden. Tillståndet är en konsekvens av ett lågt pH i blodet. Kussmauls andning förekommer vid diabeteskoma, vilket är en följd av för högt blodsocker, så kallad hyperglukemi. Cheyne Stokes-andning är oregelbunden och växlar mellan snabba djupa andetag och små, nästan upphörande ytliga andetag. Tillståndet förekommer vid svåra hjärnskador och hos personer i livets slutskede.

Symtom vid andningssvårigheter: • Dyspné, det vill säga andnöd, kan uppträda i samband med ansträngning, tal eller vila. • Takypné betyder förhöjd andningsfrekvens på mer än 20 andetag per minut. • Förlängd utandningstid innebär att personen har svårt att få ut luften, ett symtom som är vanligt vid astmaanfall.

Behandling Personer med andningssvårigheter, så kallad dyspné, ska ha oxygen i hög koncentration via mask. Vid lättare andningsbesvär kan en näsgrimma användas. Rädsla för överdosering av oxygen får inte utgöra ett hinder för behandling, i synnerhet inte om andningsbesvären är uttalade. Kom ihåg att oxygen är ett läke­ medel som ska ordineras av läkare. Sjuksköterskor kan ha oxygen­ behandling som en generell ordination, vilket innebär att läkare inte behöver kontaktas innan behandling. Endast vård- och omsorgs­ personal med delegering får hantera oxygen.

Andningshjälp Om personen inte andas tillräckligt bra själv måste andningen assisteras via mun mot mun-metoden. Personen får då hjälp med vissa andetag. Om personen slutat andas helt och hållet behöver personalen ta över andningen genom så kallad kontrollerad andning. Med tanke på smittorisken används inom vård- och omsorgsarbete en så kallad pocketmask för detta ändamål. Masken förhindrar närkontakt och minimerar risken för smittspridning. Mun mot mun-metoden med pocketmask kan vara svårt att utföra och man behöver öva tillsammans med legitimerad personal.

KAN DU NU? 1. Vad menas med gasutbyte? 2. Vad är en normal andningsfrekvens hos vuxna? 3. Vad menas med hyperventilation?

• Hosta. • Hjälpmuskler, vid uttalad dyspné använder personen förutom revbensmuskulaturen och diafragma, även hals-, buk-, skulderoch ryggmuskulatur. • Andningssljud, till exempel väsande eller pipande läten, dessa förekommer bland annat vid astmaanfall.

168

KAPITEL 8

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

169


Tillståndet kallas för alkalos och innebär att blodet blir mer basiskt, det vill säga motsatsen till surt. Personen får symtom i form av yrsel, domningskänsla, stickningar i fingrar, ansikte och tår. Det kan också uppstå en krampkänsla i musklerna. Genom att andas lugnare och djupare kommer kroppen snart tillbaka i balans igen. Vid uttalade panikattacker kan vård- och omsorgspersonalen uppmana personen att andas lite lugnare under en stund. Då stannar en del av kroppens koldioxid kvar vilket hjälper till att återställa syra–basbalansen i kroppen.

Hypoventilation, innebär en otillräcklig andning vilket snabbt leder till ett sjunkande pH-värde, det vill säga surt blod. Orsaken till hypoventilationen måste åtgärdas eftersom tillståndet annars kan leda till bestående hjärnskador. Kussmauls andning är djup, flåsande, snabb och regelbunden. Tillståndet är en konsekvens av ett lågt pH i blodet. Kussmauls andning förekommer vid diabeteskoma, vilket är en följd av för högt blodsocker, så kallad hyperglukemi. Cheyne Stokes-andning är oregelbunden och växlar mellan snabba djupa andetag och små, nästan upphörande ytliga andetag. Tillståndet förekommer vid svåra hjärnskador och hos personer i livets slutskede.

Symtom vid andningssvårigheter: • Dyspné, det vill säga andnöd, kan uppträda i samband med ansträngning, tal eller vila. • Takypné betyder förhöjd andningsfrekvens på mer än 20 andetag per minut. • Förlängd utandningstid innebär att personen har svårt att få ut luften, ett symtom som är vanligt vid astmaanfall.

Behandling Personer med andningssvårigheter, så kallad dyspné, ska ha oxygen i hög koncentration via mask. Vid lättare andningsbesvär kan en näsgrimma användas. Rädsla för överdosering av oxygen får inte utgöra ett hinder för behandling, i synnerhet inte om andningsbesvären är uttalade. Kom ihåg att oxygen är ett läke­ medel som ska ordineras av läkare. Sjuksköterskor kan ha oxygen­ behandling som en generell ordination, vilket innebär att läkare inte behöver kontaktas innan behandling. Endast vård- och omsorgs­ personal med delegering får hantera oxygen.

Andningshjälp Om personen inte andas tillräckligt bra själv måste andningen assisteras via mun mot mun-metoden. Personen får då hjälp med vissa andetag. Om personen slutat andas helt och hållet behöver personalen ta över andningen genom så kallad kontrollerad andning. Med tanke på smittorisken används inom vård- och omsorgsarbete en så kallad pocketmask för detta ändamål. Masken förhindrar närkontakt och minimerar risken för smittspridning. Mun mot mun-metoden med pocketmask kan vara svårt att utföra och man behöver öva tillsammans med legitimerad personal.

KAN DU NU? 1. Vad menas med gasutbyte? 2. Vad är en normal andningsfrekvens hos vuxna? 3. Vad menas med hyperventilation?

• Hosta. • Hjälpmuskler, vid uttalad dyspné använder personen förutom revbensmuskulaturen och diafragma, även hals-, buk-, skulderoch ryggmuskulatur. • Andningssljud, till exempel väsande eller pipande läten, dessa förekommer bland annat vid astmaanfall.

168

KAPITEL 8

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

169


8:4 C – Circulation En god cirkulation är nödvändig för att kroppens inre organ ska få tillgång till syre och näringsämnen. Cirkulationen leder också till att slaggprodukter kan lämna kroppen, exempelvis via lungor och njurar. Inaktivitet, till exempel långvarigt sängläge är skadligt för kroppen. Blodgenomströmningen i musklerna minskar då och bidrar till ökad smärta och stelhet. Dessutom ökar risken för att blodproppar ska bildas, vilka kan fastna i till exempel hjärta, lungor eller hjärna. Hjärna, hjärta och njurar är extra känsliga organ och kan ta skada om cirkulationen försämras. Cirkulationssvikt, också kallat chock, är ett livshotande tillstånd som måste undvikas. Vård- och omsorgspersonal behöver känna igen symtomen, snabbt kunna sätta in åtgärder och rapportera minsta tecken på cirkulationssvikt. Hjärt- och kärlsjukdomar, till exempel kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och hjärtrytmrubbningar är några vanliga orsaker till cirkulationssvikt. Blödningar, uttorkning och allergiska reaktioner kan också leda till cirkulationssvikt.

• Vid hjärtinfarkt och hjärtsvikt kan cirkulationen försämras och belastningen på andningen öka. Då bör patienten sitta i ett så kallat hjärtläge med höjd ryggända och sänkt benända. • Rapportera till sjuksköterska eller läkare.

Puls Vid sjukdomsfall och då det är ont om tid, bör pulskontroll prioriteras före blodtrycksmätning. Pulsens frekvens, rytm och kvalitet kan snabbt ge information om en persons hälsotillstånd. Vid cirkulationssvikt reagerar pulsen nästan omedelbart genom att slå snabbare för att kompensera cirkulationssvikten. På så vis upprätthålls blodtrycket en stund. Ett sjunkande blodtryck sker vanligtvis i ett senare skede och läget kan då snabbt bli kritiskt. Pulsen ska om den är ojämn räknas under 60 sekunder. Är den helt jämn räcker det med att räkna slagen under 15 sekunder och multiplicera med fyra.

Symtom vid cirkulationssvikt: • Snabb och ytlig andning • Gråblek och kallsvettig hud samt cyanos, det vill säga blåaktig färg i huden. Läppar, naglar och slemhinnor är områden där cyanos först uppstår och kan iakktas. • Snabb och tunn puls • Yrsel och illamående • Oro och rastlöshet • Törst

Åtgärd: • Lugnt bemötande • Värme, till exempel en filt • Vid vätskeförlust, till exempel blödning, ska personen läggas i chockläge vilket innebär att fotändan höjs. Blod rinner då från benen till hjärnan, hjärtat och andra viktiga organ.

170

KAPITEL 8

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

171


8:4 C – Circulation En god cirkulation är nödvändig för att kroppens inre organ ska få tillgång till syre och näringsämnen. Cirkulationen leder också till att slaggprodukter kan lämna kroppen, exempelvis via lungor och njurar. Inaktivitet, till exempel långvarigt sängläge är skadligt för kroppen. Blodgenomströmningen i musklerna minskar då och bidrar till ökad smärta och stelhet. Dessutom ökar risken för att blodproppar ska bildas, vilka kan fastna i till exempel hjärta, lungor eller hjärna. Hjärna, hjärta och njurar är extra känsliga organ och kan ta skada om cirkulationen försämras. Cirkulationssvikt, också kallat chock, är ett livshotande tillstånd som måste undvikas. Vård- och omsorgspersonal behöver känna igen symtomen, snabbt kunna sätta in åtgärder och rapportera minsta tecken på cirkulationssvikt. Hjärt- och kärlsjukdomar, till exempel kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och hjärtrytmrubbningar är några vanliga orsaker till cirkulationssvikt. Blödningar, uttorkning och allergiska reaktioner kan också leda till cirkulationssvikt.

• Vid hjärtinfarkt och hjärtsvikt kan cirkulationen försämras och belastningen på andningen öka. Då bör patienten sitta i ett så kallat hjärtläge med höjd ryggända och sänkt benända. • Rapportera till sjuksköterska eller läkare.

Puls Vid sjukdomsfall och då det är ont om tid, bör pulskontroll prioriteras före blodtrycksmätning. Pulsens frekvens, rytm och kvalitet kan snabbt ge information om en persons hälsotillstånd. Vid cirkulationssvikt reagerar pulsen nästan omedelbart genom att slå snabbare för att kompensera cirkulationssvikten. På så vis upprätthålls blodtrycket en stund. Ett sjunkande blodtryck sker vanligtvis i ett senare skede och läget kan då snabbt bli kritiskt. Pulsen ska om den är ojämn räknas under 60 sekunder. Är den helt jämn räcker det med att räkna slagen under 15 sekunder och multiplicera med fyra.

Symtom vid cirkulationssvikt: • Snabb och ytlig andning • Gråblek och kallsvettig hud samt cyanos, det vill säga blåaktig färg i huden. Läppar, naglar och slemhinnor är områden där cyanos först uppstår och kan iakktas. • Snabb och tunn puls • Yrsel och illamående • Oro och rastlöshet • Törst

Åtgärd: • Lugnt bemötande • Värme, till exempel en filt • Vid vätskeförlust, till exempel blödning, ska personen läggas i chockläge vilket innebär att fotändan höjs. Blod rinner då från benen till hjärnan, hjärtat och andra viktiga organ.

170

KAPITEL 8

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

171


Exempel: Om pulsen är 16 slag under 15 sekunder blir således pulsen 16 gånger 4 = 64.

8:5 D – Disability

Vid en pulskontroll bedöms:

Disability innebär att vård- och omsorgspersonalen observerar och kontrollerar personens vakenhetsgrad och neurologiska status. Det handlar om ta reda på om hjärnan och nervsystemet är påverkat av en sjukdom eller skada. Det kan till exempel visa sig genom sänkt medvetande, sluddrigt tal eller förlamning i kroppens ena sida. Ett flertal sjukdomstillstånd kan påverka vakenhet och neurologisk status, däribland hjärnhinneinflammation, förgiftning och stroke.

• frekvens • rytm • kvalitet.

Blodtryck Blodkärlens elasticitet varierar mellan olika individer. Generellt sett blir blodkärlen stelare och mindre elastiska med stigande ålder. Den minskade elasticiteten är ofta ett tecken på ateroskleros, det vill säga åderförkalkning, ett resultat av mångårig fettinlagring i blodkärlens innerväggar. Ateroskleros kan förvärras av en rad andra faktorer som arvsanlag, rökning, brist på motion och dåliga kostvanor. Ateroskleros kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, till exempel hjärtinfarkt. Ortostatiskt blodtryck, så kallad ortostatism innebär att personens blodtryck sjunker samtidigt som pulsen ökar. Det här sker i synner­ het när personen reser sig upp från liggande eller sittande läge till stående position. Symtomen är yrsel, trötthet och svimnings­känsla. En del vittnar om att det svartnar för ögonen. Ortostatism drabbar ofta långa och smala individer, personer som haft en infektion eller som har legat till sängs länge. Äldre personer som har stela blodkärl kan känna yrsel och svimningskänsla när de reser sig hastigt. Det tar tid för blodet att nå hjärnan. Därför bör äldre personer sitta en stund på sängkanten innan de reser sig. Blodtrycksmätning: se Vård- och omsorgsarbete 1 sidan 250–255.

KAN DU NU?

En tumregel är att ju djupare medvetslösheten är, desto större är påverkan på hjärnan. Graden av medvetslöshet observeras utifrån en skala från fullt medvetande till djup medvetslöshet. De flesta fall av sänkt medvetandegrad är övergående, men ibland kan en person vara medvetslös länge utan att återfå fullt medvetande. Bedömning av medvetandegrad kan göras med hjälp av utarbetade skalor, till exempel AVPU:

A = Alert – fullt vaken V = Voice − svarar på tilltal P = Pain – reagerar på smärta U = Unresponsive – reagerar inte på smärta Det är viktigt att tilltala och röra personen. Be personen att lyfta armar och ben samt kontrollera om det finns tecken på känsel­ bortfall och förlamningssymtom. Om personen uttrycker smärta bör man fråga var och hur det gör ont. Be också personen gradera smärtan från 0 (ingen smärta) till 10 (värsta tänkbara smärta) med hjälp av en VAS-skala och rapportera siffran i kontakten med sjuksköterska eller läkare. VAS-skala för att gradera smärta.

1. Vad har cirkulationen för huvudsakliga uppgifter? 2. Hur kan cirkulationen påverkas vid inaktivitet?

172

KAPITEL 8

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

173


Exempel: Om pulsen är 16 slag under 15 sekunder blir således pulsen 16 gånger 4 = 64.

8:5 D – Disability

Vid en pulskontroll bedöms:

Disability innebär att vård- och omsorgspersonalen observerar och kontrollerar personens vakenhetsgrad och neurologiska status. Det handlar om ta reda på om hjärnan och nervsystemet är påverkat av en sjukdom eller skada. Det kan till exempel visa sig genom sänkt medvetande, sluddrigt tal eller förlamning i kroppens ena sida. Ett flertal sjukdomstillstånd kan påverka vakenhet och neurologisk status, däribland hjärnhinneinflammation, förgiftning och stroke.

• frekvens • rytm • kvalitet.

Blodtryck Blodkärlens elasticitet varierar mellan olika individer. Generellt sett blir blodkärlen stelare och mindre elastiska med stigande ålder. Den minskade elasticiteten är ofta ett tecken på ateroskleros, det vill säga åderförkalkning, ett resultat av mångårig fettinlagring i blodkärlens innerväggar. Ateroskleros kan förvärras av en rad andra faktorer som arvsanlag, rökning, brist på motion och dåliga kostvanor. Ateroskleros kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, till exempel hjärtinfarkt. Ortostatiskt blodtryck, så kallad ortostatism innebär att personens blodtryck sjunker samtidigt som pulsen ökar. Det här sker i synner­ het när personen reser sig upp från liggande eller sittande läge till stående position. Symtomen är yrsel, trötthet och svimnings­känsla. En del vittnar om att det svartnar för ögonen. Ortostatism drabbar ofta långa och smala individer, personer som haft en infektion eller som har legat till sängs länge. Äldre personer som har stela blodkärl kan känna yrsel och svimningskänsla när de reser sig hastigt. Det tar tid för blodet att nå hjärnan. Därför bör äldre personer sitta en stund på sängkanten innan de reser sig. Blodtrycksmätning: se Vård- och omsorgsarbete 1 sidan 250–255.

KAN DU NU?

En tumregel är att ju djupare medvetslösheten är, desto större är påverkan på hjärnan. Graden av medvetslöshet observeras utifrån en skala från fullt medvetande till djup medvetslöshet. De flesta fall av sänkt medvetandegrad är övergående, men ibland kan en person vara medvetslös länge utan att återfå fullt medvetande. Bedömning av medvetandegrad kan göras med hjälp av utarbetade skalor, till exempel AVPU:

A = Alert – fullt vaken V = Voice − svarar på tilltal P = Pain – reagerar på smärta U = Unresponsive – reagerar inte på smärta Det är viktigt att tilltala och röra personen. Be personen att lyfta armar och ben samt kontrollera om det finns tecken på känsel­ bortfall och förlamningssymtom. Om personen uttrycker smärta bör man fråga var och hur det gör ont. Be också personen gradera smärtan från 0 (ingen smärta) till 10 (värsta tänkbara smärta) med hjälp av en VAS-skala och rapportera siffran i kontakten med sjuksköterska eller läkare. VAS-skala för att gradera smärta.

1. Vad har cirkulationen för huvudsakliga uppgifter? 2. Hur kan cirkulationen påverkas vid inaktivitet?

172

KAPITEL 8

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

173


Om personen inte vaknar av tilltal eller beröring ska smärt­stimulering utföras, med målet att få en reaktion. Det sker genom att man trycker bakom käkvinklarna eller gnuggar hårt med knuten näve på personens bröstben. Kom ihåg att sänkt medvetande snabbt kan leda till en ofri luftväg samt försämrad andning och cirkulation. Observera också om pupillerna är lika stora på båda ögonen och om de reagerar på ljus.

8:6 E – Exposure

Det är svårt att veta hur mycket en medvetslös person uppfattar. Hörsel och beröring är de sinnesupplevelser som försvinner sist och som först kommer tillbaka. Det är viktigt att vård- och omsorgspersonalen talar till den medvetslösa personen och noggrant informerar om vad som kommer att ske. Höga ljud bör undvikas eftersom de kan upplevas som obehagliga. Likaså ska beröring ske på ett mjukt och behagligt sätt eftersom sinnesintrycken kan förstärkas vid medvetslöshet.

Börja med att försiktigt lossa åtsittande kläder. Informera personen innan om vad du tänker göra. Vid misstanke om nack- och/eller ryggskada ska kläderna varsamt klippas upp. Undvik rörelser i nacke, armar och ben.

KAN DU NU? 1. Vad innebär disability? 2. Vad menas med AVPU?

Exposure betyder exponering och innebär att man letar efter kroppsliga förändringar. Vid många sjukdomar eller skador visar kroppen tydliga symtom som lätt kan observeras utan speciella medicintekniska hjälpmedel.

Observera och kontrollera kroppen med start vid huvudet och sluta vid tårna. Använd dina sinnen genom att se, lyssna och känna. Leta efter sårskador, svullnader, färgförändringar och blåmärken. Var observant på om personen uttrycker smärta. Kontrollera också om det finns tecken på frakturer, till exempel ett felställt ben. Vid misstanke om en fraktur kan du be personen att själv försöka röra på den skadade kroppsdelen. Var noga med att skyla personen med en filt när du undersökt en del av kroppen färdigt.

KAN DU NU? 1. Förklara vad E innebär.

174

KAPITEL 8

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

175


Om personen inte vaknar av tilltal eller beröring ska smärt­stimulering utföras, med målet att få en reaktion. Det sker genom att man trycker bakom käkvinklarna eller gnuggar hårt med knuten näve på personens bröstben. Kom ihåg att sänkt medvetande snabbt kan leda till en ofri luftväg samt försämrad andning och cirkulation. Observera också om pupillerna är lika stora på båda ögonen och om de reagerar på ljus.

8:6 E – Exposure

Det är svårt att veta hur mycket en medvetslös person uppfattar. Hörsel och beröring är de sinnesupplevelser som försvinner sist och som först kommer tillbaka. Det är viktigt att vård- och omsorgspersonalen talar till den medvetslösa personen och noggrant informerar om vad som kommer att ske. Höga ljud bör undvikas eftersom de kan upplevas som obehagliga. Likaså ska beröring ske på ett mjukt och behagligt sätt eftersom sinnesintrycken kan förstärkas vid medvetslöshet.

Börja med att försiktigt lossa åtsittande kläder. Informera personen innan om vad du tänker göra. Vid misstanke om nack- och/eller ryggskada ska kläderna varsamt klippas upp. Undvik rörelser i nacke, armar och ben.

KAN DU NU? 1. Vad innebär disability? 2. Vad menas med AVPU?

Exposure betyder exponering och innebär att man letar efter kroppsliga förändringar. Vid många sjukdomar eller skador visar kroppen tydliga symtom som lätt kan observeras utan speciella medicintekniska hjälpmedel.

Observera och kontrollera kroppen med start vid huvudet och sluta vid tårna. Använd dina sinnen genom att se, lyssna och känna. Leta efter sårskador, svullnader, färgförändringar och blåmärken. Var observant på om personen uttrycker smärta. Kontrollera också om det finns tecken på frakturer, till exempel ett felställt ben. Vid misstanke om en fraktur kan du be personen att själv försöka röra på den skadade kroppsdelen. Var noga med att skyla personen med en filt när du undersökt en del av kroppen färdigt.

KAN DU NU? 1. Förklara vad E innebär.

174

KAPITEL 8

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

175


8:7 Smärta När vårdpersonalen gör observationer kan de ibland märka eller förstå att en patient eller brukare har ont någonstans. Smärta är en varningssignal som vill göra oss uppmärksamma på att kroppen utsätts för något hotfullt, till exempel en begynnande inflammation eller risk för vävnadsskada. Smärta kan på så sätt fungera som ett viktigt skydd mot allvarliga skador. Vi försöker undvika situationer som kan vara förenade med smärta, till exempel ett hårt tryck mot en kroppsdel, stark kyla eller vassa föremål. Kroppen kan också svara med att genom reflexer undvika smärta. Om en person lägger sin hand på en het platta utlöses blixtsnabbt en smärtreflex så att handen dras undan. Genom en så kallad reflexbåge går en nerv­ impuls först från handen in till ryggmärgen och därefter tillbaka till handen så att den dras undan från den heta plattan. Först där­efter går en impuls upp till hjärnan så att personen blir medveten om vad som hänt.

176

En del personer tolererar mer smärta än andra. Man talar då om hög respektive låg smärttröskel. Det finns många orsaker till varför människor upplever och tolkar smärta olika. Tidigare händelser, till exempel under barndomen eller personliga kriser, kan påverka smärtupplevelsen. Psykisk ohälsa, till exempel depression och ångest, kan också bidra till att personen känner smärta, trots att fysiska orsaker inte kan påvisas. Det kan handla om att hjärnan tolkar kroppsliga förnimmelser, exempelvis muskelspänningar och stelhet. Smärta bottnar med andra ord i ett komplext samspel mellan fysiska och psykiska faktorer.

Detta gäller oberoende av smärtans orsak. Vårt kroppsspråk, det vill säga sättet vi rör oss på och vårt ansiktsuttryck avslöjar ofta när vi har ont.

Att uttrycka smärta

Smärta kan beskrivas på olika sätt:

Äldre personer kan uppträda oroligt eller desorienterat istället för att med ord beskriva smärtan. Det här beror på att nervceller och nervtrådar tillbakabildas och att smärtan ofta upplevs på ett annorlunda sätt när man blir äldre. Barn reagerar inte sällan med skrik och gråt och har svårt att beskriva var smärtan sitter. Det här är en reaktion som beror på att barns nervsystem inte är helt utvecklat. Vård- och omsorgspersonalen måste därför vara lyhörd och aldrig avfärda en person som visar tecken på smärta.

• molande smärta, exempelvis tandvärk, brukar förekomma vid inflammation

KAPITEL 8

Olika typer av smärta Akut smärta är en varningssignal som utlöser en reaktion där personen ofta vill ha hjälp. Kronisk smärta är plågsam och leder ofta till långvarigt lidande. Kronisk smärta definieras som smärta som har pågått i sex månader eller längre. Två exempel på kronisk smärta är cancersmärta eller kroniska ledbesvär.

• intervallsmärta, exempelvis kolik, innebär att smärtan kommer och går i intervaller • brännande smärta, upplevs som svår smärta • utstrålande smärta, smärta som strålar ut i till exempel en arm eller ett ben • smärta vid rörelse.

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

177


8:7 Smärta När vårdpersonalen gör observationer kan de ibland märka eller förstå att en patient eller brukare har ont någonstans. Smärta är en varningssignal som vill göra oss uppmärksamma på att kroppen utsätts för något hotfullt, till exempel en begynnande inflammation eller risk för vävnadsskada. Smärta kan på så sätt fungera som ett viktigt skydd mot allvarliga skador. Vi försöker undvika situationer som kan vara förenade med smärta, till exempel ett hårt tryck mot en kroppsdel, stark kyla eller vassa föremål. Kroppen kan också svara med att genom reflexer undvika smärta. Om en person lägger sin hand på en het platta utlöses blixtsnabbt en smärtreflex så att handen dras undan. Genom en så kallad reflexbåge går en nerv­ impuls först från handen in till ryggmärgen och därefter tillbaka till handen så att den dras undan från den heta plattan. Först där­efter går en impuls upp till hjärnan så att personen blir medveten om vad som hänt.

176

En del personer tolererar mer smärta än andra. Man talar då om hög respektive låg smärttröskel. Det finns många orsaker till varför människor upplever och tolkar smärta olika. Tidigare händelser, till exempel under barndomen eller personliga kriser, kan påverka smärtupplevelsen. Psykisk ohälsa, till exempel depression och ångest, kan också bidra till att personen känner smärta, trots att fysiska orsaker inte kan påvisas. Det kan handla om att hjärnan tolkar kroppsliga förnimmelser, exempelvis muskelspänningar och stelhet. Smärta bottnar med andra ord i ett komplext samspel mellan fysiska och psykiska faktorer.

Detta gäller oberoende av smärtans orsak. Vårt kroppsspråk, det vill säga sättet vi rör oss på och vårt ansiktsuttryck avslöjar ofta när vi har ont.

Att uttrycka smärta

Smärta kan beskrivas på olika sätt:

Äldre personer kan uppträda oroligt eller desorienterat istället för att med ord beskriva smärtan. Det här beror på att nervceller och nervtrådar tillbakabildas och att smärtan ofta upplevs på ett annorlunda sätt när man blir äldre. Barn reagerar inte sällan med skrik och gråt och har svårt att beskriva var smärtan sitter. Det här är en reaktion som beror på att barns nervsystem inte är helt utvecklat. Vård- och omsorgspersonalen måste därför vara lyhörd och aldrig avfärda en person som visar tecken på smärta.

• molande smärta, exempelvis tandvärk, brukar förekomma vid inflammation

KAPITEL 8

Olika typer av smärta Akut smärta är en varningssignal som utlöser en reaktion där personen ofta vill ha hjälp. Kronisk smärta är plågsam och leder ofta till långvarigt lidande. Kronisk smärta definieras som smärta som har pågått i sex månader eller längre. Två exempel på kronisk smärta är cancersmärta eller kroniska ledbesvär.

• intervallsmärta, exempelvis kolik, innebär att smärtan kommer och går i intervaller • brännande smärta, upplevs som svår smärta • utstrålande smärta, smärta som strålar ut i till exempel en arm eller ett ben • smärta vid rörelse.

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

177


Smärtbehandling Eftersom smärta är en subjektiv upplevelse, bör vård- och omsorgspersonalen alltid betrakta patienten eller brukaren som expert på sin egen smärta. För att på bästa sätt kunna hjälpa den som har ont bör personalen be personen beskriva hur smärtan upplevs. De bör också be personen att gradera sin smärta mellan 0 (ingen smärta) till 10 (värsta tänkbara smärta) med hjälp av en VAS-skala (Visuell Analog Skala). Det värde man får fram kan sedan användas som utgångspunkt när man ska välja lämplig smärtlindring. Smärta behandlas vanligen med olika typer av läkemedel, alltifrån perifert verkande läkemedel som till exempel paracetamol till centralverkande opioider. Det finns också läkemedel som kan användas som komplement till smärtstillande vilket kan förstärka eller förbättra den smärtstillande effekten. Det har också visat sig att fysisk aktivitet, till exempel styrketräning kan vara smärtlindrande. Vård- och omsorgspersonalen kan också lindra smärta, exempelvis genom att hjälpa personen med lägesändringar. Kroppskontakt, massage, meditation och taktil stimulering är kända metoder som har smärtlindande effekt. En annan smärtbehandling är TNS eller TENS, det vill säga Transkutan Elektrisk Nervstimulering. Metoden går ut på att elektroder fästs på huden varpå elektriska impulser stimulerar till frisättning av kroppsegna smärtlindrande ämnen. Akupunktur är också ett vanligt sätt att lindra smärta. Personer med kronisk smärta kan behöva utredas hos en specialistläkare, smärtmottagning eller smärtklinik. Den som har ont får hjälp att lära sig hantera smärtan på flera olika sätt med syfte att öka livskvaliteten. Eftersom smärtan påverkar personen både fysiskt, psykiskt, socialt, existentiellt och andligt bör vårdpersonalen tillämpa en helhetssyn när det gäller smärtbehandling.

KAN DU NU

8:8 Insamling av uppgifter Vården och omsorgen måste bedrivas på ett säkert sätt och därför måste det finnas tillgång till grundläggande information. Vård- och omsorgspersonal såsom undersköterskor är ofta den personalgrupp som först möter en person som insjuknat. Därför har vård- och omsorgspersonalen en central roll i insamlandet av uppgifter som legitimerad personal, till exempel sjuksköterskor och läkare, behöver i det fortsatta arbetet. Tillvägagångssätt: 1. Skapa lugn kring personen. Tala sakta och tydligt. Lyssna på vad personen uttrycker för behov. 2. Utgå från dina kunskaper i A, B, C, D och E. 3. Försäkra dig om personens identitet genom att fråga om personnummer och legitimation. Kontrollera om det finns ett id-band som sitter runt handleden. Be därefter personen uppge sitt personnummer och jämför om uppgifterna stämmer överens med varandra. 4. Fråga om vilka besvär personen har. 5. När och hur uppstod besvären? 6. Tar personen några läkemedel och i så fall vilka? 7. Har personen några andra sjukdomar eller allergier? 8. Finns det annan viktig information: exempelvis sociala förhållanden, kontaktuppgifter till anhöriga, hjälpmedel, till exempel hörapparat eller rollator? 9. Rapportera till sjuksköterska eller läkare med SBAR som stöd (se kapitel 8).

KAN DU NU? 1. Varför är det så viktigt att vård- och omsorgspersonalen samlar in information då en person insjuknat?

1. Beskriv hur smärta kan graderas. 2. Räkna upp några olika smärttyper. 3. Ge ett par exempel på hur smärta kan behandlas.

178

KAPITEL 8

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

179


Smärtbehandling Eftersom smärta är en subjektiv upplevelse, bör vård- och omsorgspersonalen alltid betrakta patienten eller brukaren som expert på sin egen smärta. För att på bästa sätt kunna hjälpa den som har ont bör personalen be personen beskriva hur smärtan upplevs. De bör också be personen att gradera sin smärta mellan 0 (ingen smärta) till 10 (värsta tänkbara smärta) med hjälp av en VAS-skala (Visuell Analog Skala). Det värde man får fram kan sedan användas som utgångspunkt när man ska välja lämplig smärtlindring. Smärta behandlas vanligen med olika typer av läkemedel, alltifrån perifert verkande läkemedel som till exempel paracetamol till centralverkande opioider. Det finns också läkemedel som kan användas som komplement till smärtstillande vilket kan förstärka eller förbättra den smärtstillande effekten. Det har också visat sig att fysisk aktivitet, till exempel styrketräning kan vara smärtlindrande. Vård- och omsorgspersonalen kan också lindra smärta, exempelvis genom att hjälpa personen med lägesändringar. Kroppskontakt, massage, meditation och taktil stimulering är kända metoder som har smärtlindande effekt. En annan smärtbehandling är TNS eller TENS, det vill säga Transkutan Elektrisk Nervstimulering. Metoden går ut på att elektroder fästs på huden varpå elektriska impulser stimulerar till frisättning av kroppsegna smärtlindrande ämnen. Akupunktur är också ett vanligt sätt att lindra smärta. Personer med kronisk smärta kan behöva utredas hos en specialistläkare, smärtmottagning eller smärtklinik. Den som har ont får hjälp att lära sig hantera smärtan på flera olika sätt med syfte att öka livskvaliteten. Eftersom smärtan påverkar personen både fysiskt, psykiskt, socialt, existentiellt och andligt bör vårdpersonalen tillämpa en helhetssyn när det gäller smärtbehandling.

KAN DU NU

8:8 Insamling av uppgifter Vården och omsorgen måste bedrivas på ett säkert sätt och därför måste det finnas tillgång till grundläggande information. Vård- och omsorgspersonal såsom undersköterskor är ofta den personalgrupp som först möter en person som insjuknat. Därför har vård- och omsorgspersonalen en central roll i insamlandet av uppgifter som legitimerad personal, till exempel sjuksköterskor och läkare, behöver i det fortsatta arbetet. Tillvägagångssätt: 1. Skapa lugn kring personen. Tala sakta och tydligt. Lyssna på vad personen uttrycker för behov. 2. Utgå från dina kunskaper i A, B, C, D och E. 3. Försäkra dig om personens identitet genom att fråga om personnummer och legitimation. Kontrollera om det finns ett id-band som sitter runt handleden. Be därefter personen uppge sitt personnummer och jämför om uppgifterna stämmer överens med varandra. 4. Fråga om vilka besvär personen har. 5. När och hur uppstod besvären? 6. Tar personen några läkemedel och i så fall vilka? 7. Har personen några andra sjukdomar eller allergier? 8. Finns det annan viktig information: exempelvis sociala förhållanden, kontaktuppgifter till anhöriga, hjälpmedel, till exempel hörapparat eller rollator? 9. Rapportera till sjuksköterska eller läkare med SBAR som stöd (se kapitel 8).

KAN DU NU? 1. Varför är det så viktigt att vård- och omsorgspersonalen samlar in information då en person insjuknat?

1. Beskriv hur smärta kan graderas. 2. Räkna upp några olika smärttyper. 3. Ge ett par exempel på hur smärta kan behandlas.

178

KAPITEL 8

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

179


SAMMANFATTNING 8:1 ABCDE

8:5 D – Disability

• Vård- och omsorgspersonalen observerar och kontrollerar vital­

• Disablity innebär att personalen kontrollerar vakenhetsgraden

funktioner genom att använda sina sinnen, det vill säga se, lyssna och känna.

• Observationer och kontroller ska ske strukturerat och metodiskt enligt modellen ABCDE.

• Varje steg i modellen ABCDE måste avslutas, innan nästa steg kan påbörjas.

8:2 A – Airway

• Fri luftväg och nackstabilisering är en förutsättning för att personen ska kunna andas.

8:3 B – Breathing

• Andningskontroll ska ske genom att vård- och omsorgspersonalen använder undersökningsmomenten se, lyssna och känna.

• Andningens frekvens, rytm och djup kan påverkas av olika former av sjukdomstillstånd. En otillräcklig andning kan snabbt leda till rubbningar i syra-basbalansen och skador på inre organ såsom hjärna, hjärta och njurar.

• Assisterad andning innebär att en person får hjälp med vissa

och utför neurologiska tester.

• Medvetslöshet kan snabbt orsaka ofri luftväg. Det är därför viktigt att kontrollera medvetandegraden noga.

8:6 E – Exposure

• Exposure innebär att vård- och omsorgspersonalen går igenom

kroppen och letar efter tecken på skador, till exempel svullnader, blåmärken och frakturer.

8:7 Smärta • Smärta är en varningssignal och ska alltid tas på allvar.

• Smärta kan beskrivas på olika sätt. Smärtan kan till exempel vara molande eller komma i intervaller.

8:8 Insamling av uppgifter

• Vård- och omsorgspersonalen har en central roll när det gäller att samla in viktig information då en person insjuknat, till exempel uppgifter om personens tidigare sjukdomar, medicinering och sociala förhållanden.

andetag medan kontrollerad andning är ett totalt övertagande av andningen.

8:4 C – Circulation

• En god cirkulation är viktig och motverkar muskelsmärtor och

stelhet i leder samt förebygger risken för att blodproppar bildas.

• Cirkulationssvikt, så kallad chock, orsakas bland annat av blödningar och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är viktigt att orsaken till cirkulationssvikten snabbt åtgärdas.

• Pulskontroll är ett enkelt sätt att bedöma en persons cirkulation. • När en person reser sig upp från en liggande eller sittande position till stående, kan blodtrycket hastigt sjunka och pulsen öka. Fenomenet kallas för ortostatism och kan leda till att personen upplever yrsel eller svimningskänsla.

180

KAPITEL 8

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

181


SAMMANFATTNING 8:1 ABCDE

8:5 D – Disability

• Vård- och omsorgspersonalen observerar och kontrollerar vital­

• Disablity innebär att personalen kontrollerar vakenhetsgraden

funktioner genom att använda sina sinnen, det vill säga se, lyssna och känna.

• Observationer och kontroller ska ske strukturerat och metodiskt enligt modellen ABCDE.

• Varje steg i modellen ABCDE måste avslutas, innan nästa steg kan påbörjas.

8:2 A – Airway

• Fri luftväg och nackstabilisering är en förutsättning för att personen ska kunna andas.

8:3 B – Breathing

• Andningskontroll ska ske genom att vård- och omsorgspersonalen använder undersökningsmomenten se, lyssna och känna.

• Andningens frekvens, rytm och djup kan påverkas av olika former av sjukdomstillstånd. En otillräcklig andning kan snabbt leda till rubbningar i syra-basbalansen och skador på inre organ såsom hjärna, hjärta och njurar.

• Assisterad andning innebär att en person får hjälp med vissa

och utför neurologiska tester.

• Medvetslöshet kan snabbt orsaka ofri luftväg. Det är därför viktigt att kontrollera medvetandegraden noga.

8:6 E – Exposure

• Exposure innebär att vård- och omsorgspersonalen går igenom

kroppen och letar efter tecken på skador, till exempel svullnader, blåmärken och frakturer.

8:7 Smärta • Smärta är en varningssignal och ska alltid tas på allvar.

• Smärta kan beskrivas på olika sätt. Smärtan kan till exempel vara molande eller komma i intervaller.

8:8 Insamling av uppgifter

• Vård- och omsorgspersonalen har en central roll när det gäller att samla in viktig information då en person insjuknat, till exempel uppgifter om personens tidigare sjukdomar, medicinering och sociala förhållanden.

andetag medan kontrollerad andning är ett totalt övertagande av andningen.

8:4 C – Circulation

• En god cirkulation är viktig och motverkar muskelsmärtor och

stelhet i leder samt förebygger risken för att blodproppar bildas.

• Cirkulationssvikt, så kallad chock, orsakas bland annat av blödningar och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är viktigt att orsaken till cirkulationssvikten snabbt åtgärdas.

• Pulskontroll är ett enkelt sätt att bedöma en persons cirkulation. • När en person reser sig upp från en liggande eller sittande position till stående, kan blodtrycket hastigt sjunka och pulsen öka. Fenomenet kallas för ortostatism och kan leda till att personen upplever yrsel eller svimningskänsla.

180

KAPITEL 8

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

181


ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 8:1 ABCDE 1. Sammanfatta innehållet i modellen A, B, C, D och E. 2. Hur används modellen A, B, C, D och E?

8:2  A – Airway 1. Vilket organ tar först skada vid syrebrist? 2. Ge minst tre exempel på symtom vid en ofri luftväg. 3. Hur håller man en fri luftväg? 8:3  B – Breathing 1. Ge minst tre exempel på vad som kan försämra andningsfunktionen. 2. Förklara hur andningsfrekvensen kontrolleras. 3. Förklara begreppet Kussmauls andning. 8:4  C – Circulation 1. Ge minst tre exempel på symtom vid cirkulationssvikt. 2. Vad bedöms under en pulskontroll? 3. Förklara begreppet ortostatism. 8:5  D – Disability 1. Ge ett par exempel på vad som kan orsaka sänkt medvetande. 2. Vad innebär smärtstimulering och när ska det utföras? 8:6  E – Exposure 1. Vad gör man innan man börjar observera och kontrollera kroppen? 2. Vad menas med att man bör skyla personen? 8:7 Smärta 1. Beskriv vilket syfte smärtupplevelsen har för oss människor. 2. Vad ska man vara uppmärksam på när det gäller smärta hos barn och äldre personer?

8:8  Insamling av uppgifter 1. Hur ska man försäkra sig om en persons identitet? 2. Ge ett par exempel på sociala förhållanden som man bör ta reda på.

REFLEKTERA OCH DISKUTERA Hur ska man kommunicera med en person som är medvetslös? Motivera ditt svar.

BERÄTTELSE Elisabeth Elisabeth arbetar som undersköterska i hemtjänsten. I samband med ett hembesök finner hon Rut Gustavsson liggandes på rygg på soffan i vardagsrummet. Rut har en snarkande andning och ser blek ut i ansiktet. Elisabeth talar till Rut med hög röst och ruskar henne försiktigt men får inget svar. Elisabeth börjar med att skapa en fri luftväg genom att föra Ruts huvud lätt bakåt. Rut börjar andas med djupa och jämna andetag och snarkandet upphör. Elisabeth gör en pulskontroll och konstaterar att pulsen är lugn, regelbunden och välfylld. Rut svarar inte trots att Elisabeth vid upprepade tillfällen tilltalar henne. När Elisabeth smärt­stimulerar genom att trycka med sina fingrar bakom käkvinklarna svarar Rut med att jämra sig, dock utan att vakna upp. Elisabeth ser till att larma kollegan Caroline som finns i närheten. Kollegan hjälper till att ringa 112 för att kalla på en ambulans. Som stöd under samtalet använder Caroline rapporteringsverktyget SBAR-akut situation som finns nedtecknat på ett kort som hon fått av sin enhetschef. Därefter ringer Caroline till sin sjuksköterska i Hemsjukvården. Tänk att du är Caroline som ska rapportera enligt SBAR-akut situation. Hur låter din rapport?

182

KAPITEL 8

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

183


ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 8:1 ABCDE 1. Sammanfatta innehållet i modellen A, B, C, D och E. 2. Hur används modellen A, B, C, D och E?

8:2  A – Airway 1. Vilket organ tar först skada vid syrebrist? 2. Ge minst tre exempel på symtom vid en ofri luftväg. 3. Hur håller man en fri luftväg? 8:3  B – Breathing 1. Ge minst tre exempel på vad som kan försämra andningsfunktionen. 2. Förklara hur andningsfrekvensen kontrolleras. 3. Förklara begreppet Kussmauls andning. 8:4  C – Circulation 1. Ge minst tre exempel på symtom vid cirkulationssvikt. 2. Vad bedöms under en pulskontroll? 3. Förklara begreppet ortostatism. 8:5  D – Disability 1. Ge ett par exempel på vad som kan orsaka sänkt medvetande. 2. Vad innebär smärtstimulering och när ska det utföras? 8:6  E – Exposure 1. Vad gör man innan man börjar observera och kontrollera kroppen? 2. Vad menas med att man bör skyla personen? 8:7 Smärta 1. Beskriv vilket syfte smärtupplevelsen har för oss människor. 2. Vad ska man vara uppmärksam på när det gäller smärta hos barn och äldre personer?

8:8  Insamling av uppgifter 1. Hur ska man försäkra sig om en persons identitet? 2. Ge ett par exempel på sociala förhållanden som man bör ta reda på.

REFLEKTERA OCH DISKUTERA Hur ska man kommunicera med en person som är medvetslös? Motivera ditt svar.

BERÄTTELSE Elisabeth Elisabeth arbetar som undersköterska i hemtjänsten. I samband med ett hembesök finner hon Rut Gustavsson liggandes på rygg på soffan i vardagsrummet. Rut har en snarkande andning och ser blek ut i ansiktet. Elisabeth talar till Rut med hög röst och ruskar henne försiktigt men får inget svar. Elisabeth börjar med att skapa en fri luftväg genom att föra Ruts huvud lätt bakåt. Rut börjar andas med djupa och jämna andetag och snarkandet upphör. Elisabeth gör en pulskontroll och konstaterar att pulsen är lugn, regelbunden och välfylld. Rut svarar inte trots att Elisabeth vid upprepade tillfällen tilltalar henne. När Elisabeth smärt­stimulerar genom att trycka med sina fingrar bakom käkvinklarna svarar Rut med att jämra sig, dock utan att vakna upp. Elisabeth ser till att larma kollegan Caroline som finns i närheten. Kollegan hjälper till att ringa 112 för att kalla på en ambulans. Som stöd under samtalet använder Caroline rapporteringsverktyget SBAR-akut situation som finns nedtecknat på ett kort som hon fått av sin enhetschef. Därefter ringer Caroline till sin sjuksköterska i Hemsjukvården. Tänk att du är Caroline som ska rapportera enligt SBAR-akut situation. Hur låter din rapport?

182

KAPITEL 8

OBSERVATIONER OCH KONTROLLER

183


Vård- och omsorgsarbete 2 som har ett tydligt upplägg och ett lättbegripligt språk ger eleven möjlighet att fördjupa sina kunskaper i vård och omsorg. Boken är indelad i tre delar. Del 1 beskriver bland annat hur hälso- och sjukvården och omsorgen är organiserade, vilka lagar och förordningar som styr och reglerar dessa verksamheter samt hur man dokumenterar och rapporterar på ett säkert sätt. Del 2 beskriver vård och omsorg vid vanliga sjukdomar samt hur man genom olika observationer och kontroller kan bedöma en persons hälsotillstånd. Del 3 redogör för vanliga provtagningar och olika typer av behandlingar, bland annat sondmatning, oxygenbehandling, kateterisering samt skötsel av stomier. Varje kapitel • inleds med en tydlig överblick av innehållet • presenterar det centrala innehåll som är knutet till kapitlet • lyfter fram centrala ord och begrepp • är indelat i avsnitt som avslutas med Kan du nu?-frågor • avrundas med en sammanfattning • avslutas med övningsuppgifter som tränar olika förmågor. Vård- och omsorgsarbete 2 vänder sig till elever som läser kursen Vård- och omsorgsarbete 2, men kan med fördel även användas vid Yrkeshögskolan samt vid kompetens­ utveckling. Författare: Kjell Hjelm, leg. sjuksköterska, leg. lärare i vård och omsorg samt enhetschef inom hemsjukvården. Kerstin Karlstedt, leg. sjuksköterska, MAS. Monica Imborn, lärare i vård och omsorg. Britta Åsbrink, leg. sjuksköterska och omvårdnadslärare.

ISBN 978-91-523-5435-3

ISBN 978-91-523-5435-3

9 789152 354353