9789152354001

carl-johan markstedt simon bogren

SVA

Svenska impulser 2 SVA carl-johan markstedt simon bogren Hur kan du utveckla ditt ordförråd? Vilka frågor behandlas i skönlitteraturen? Hur blir du en säkrare talare och skribent? Vilka olika språk och dialekter talas i Sverige? Hur kan grammatiken hjälpa dig att utveckla ditt skrivande?

Svenska impulser 2 SVA är ett läromedel som söker nya vägar till lärande och utveckling, allt inom ramen för en tydlig struktur.

Svenska impulser 2 SVA förstärker och fördjupar dina kunskaper. Men boken fyller också på, utmanar och leder vidare.

markstedt bogren

ISBN 978-91-523-5400-1

www.sanomautbildning.se

svenska som andraspråk

SVA

Till eleven Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Projektledare: Daniel Bastviken Redaktion: Lilian Andersson Tjäder, Daniel Bastviken Grafisk form: Lena Eklund/Kolofon Illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration Bildredaktör: Iréne Berggren

Välkommen till Svenska impulser 2 SVA, din lärobok i kursen svenska som andraspråk 2. Svenska impulser 2 SVA är en bok om muntlig och skriftlig framställning, litteratur, språk och grammatik. Vi som har skrivit den här läroboken hoppas att det här ska vara en bok som inspirerar och stöttar dig, som fördjupar dina kunskaper och färdigheter och som utvecklar dig som läsare, talare och skribent. Kort sagt – en bok som ger dig många nya impulser i svenska.

Svenska impulser 2 SVA är indelad i ett antal block: • Du och dina språk • Att utreda och argumentera • Ordens kraft – att läsa och analysera skönlitteratur

Svenska impulser 2 SVA isbn 978-91-523-5400-1 © 2021 Carl-Johan Markstedt, Simon Bogren och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Granskare: Anna Karin Widman, provkonstruktör i gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk, Uppsala Universitet.

Sofia Löwenhielm, provkonstruktör i gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk, Uppsala Universitet.

Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Balto Print, Litauen 2021

• Litteraturens klassiker – berättelser som lever vidare • Spänning och skräck – berättelser som skrämmer • Frihet och förtryck – berättelser som engagerar • Platser som gör avtryck – berättelser som utforskar • Sveriges alla språk • Fördjupning i grammatik Sist i boken hittar du dessutom en resursdel med mallar och bedömningsmatriser.

I vilken ordning ni ska arbeta med de olika blocken och kapitlen bestämmer din lärare och ni i klassen bäst själva.

Lycka till med dina studier i svenska som andraspråk 2 !

Carl-Johan Markstedt och Simon Bogren

Till eleven Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Projektledare: Daniel Bastviken Redaktion: Lilian Andersson Tjäder, Daniel Bastviken Grafisk form: Lena Eklund/Kolofon Illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration Bildredaktör: Iréne Berggren

Välkommen till Svenska impulser 2 SVA, din lärobok i kursen svenska som andraspråk 2. Svenska impulser 2 SVA är en bok om muntlig och skriftlig framställning, litteratur, språk och grammatik. Vi som har skrivit den här läroboken hoppas att det här ska vara en bok som inspirerar och stöttar dig, som fördjupar dina kunskaper och färdigheter och som utvecklar dig som läsare, talare och skribent. Kort sagt – en bok som ger dig många nya impulser i svenska.

Svenska impulser 2 SVA är indelad i ett antal block: • Du och dina språk • Att utreda och argumentera • Ordens kraft – att läsa och analysera skönlitteratur

Svenska impulser 2 SVA isbn 978-91-523-5400-1 © 2021 Carl-Johan Markstedt, Simon Bogren och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Granskare: Anna Karin Widman, provkonstruktör i gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk, Uppsala Universitet.

Sofia Löwenhielm, provkonstruktör i gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk, Uppsala Universitet.

Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Balto Print, Litauen 2021

• Litteraturens klassiker – berättelser som lever vidare • Spänning och skräck – berättelser som skrämmer • Frihet och förtryck – berättelser som engagerar • Platser som gör avtryck – berättelser som utforskar • Sveriges alla språk • Fördjupning i grammatik Sist i boken hittar du dessutom en resursdel med mallar och bedömningsmatriser.

I vilken ordning ni ska arbeta med de olika blocken och kapitlen bestämmer din lärare och ni i klassen bäst själva.

Lycka till med dina studier i svenska som andraspråk 2 !

Carl-Johan Markstedt och Simon Bogren

Innehåll Du och dina språk Flerspråkighet och strategier 10 Att vara flerspråkig 11 Att använda alla sina språk 13 Att jämföra språk 16 Strategier för att utveckla ordförrådet 18 Gå på djupet – Använd strategierna 24

Att utreda och argumentera Att skriva utredande texter 30 Syftet med en utredning 31 Den viktiga frågeställningen 32 Samla material 33 Tre sätt att sammanfatta 38 Utredningens struktur 40 Att hänvisa till källor 42 Språket i utredande texter 45 Bearbetning och efterarbete 48 Exempel på en utredande text 49 Essän – en särskild typ av utredande text 52

Att hålla utredande tal 54 Frågeställning och källor 55 Utredningens struktur 56 Språket i ett utredande tal 56 Presentationstekniska hjälpmedel 58 Tips inför framförandet 59 Bearbetning och efterarbete 60

Att argumentera muntligt och skriftligt 62

Litteraturens klassiker

Spänning och skräck

– berättelser som lever vidare

– berättelser som skrämmer

Syftet med en argumentation 63 Den viktiga tesen 65 Argument och motargument 66 Variera argumenten 68 Argumentationens fallgropar 70 Argumentationens struktur 72 Övertyga med språket 74 Att hålla argumenterande tal 78 Exempel på ett argumenterande tal 81 Att skriva argumenterande text 85

Från Homeros till Adonis – litterära klassiker från hela världen 136

Deckare och skräck genom tiderna 188

Ordens kraft – att läsa och analysera skönlitteratur Den berättande människan 90 Muntligt och skriftligt berättande 91 Litteraturen och samhället 94 Epoker – ordning och reda i litteraturhistorien 96 Litteraturen efter andra världskriget 112 Gå på djupet – Epokrally – muntliga presentationer av epokerna 113

Litteraturanalys 114 Att analysera texter i olika genrer 115 Analysera noveller och romaner 116 Analysera dikter 120 Att analysera dramatik 123 Litteratursamtal 125 Gå på djupet – Samtal om en novell 130

Litteraturens klassiker 137 Homeros, ur Iliaden 138 Sapfo, Fragment 31 144 Den poetiska Eddan 146 Christine de Pizan, ur Kvinnostaden 148 William Shakespeare, ur Romeo och Julia 150 Cao Xueqin, ur Drömmar om röda gemak 156 Anna Maria Lenngren, Några ord till min k. dotter, ifall jag hade någon 160 Selma Lagerlöf, ur Kejsarn av Portugallien 162 Edith Södergran, Vierge moderne 168 Adonis, Fjättrad förvåning 170 Gå på djupet – Samtal om klassiker 173

Att läsa klassiker 174 Tre sakprosatexter om att läsa klassiker 175 En artikel om vad som kännetecknar en klassiker 176 En ledarartikel om vikten av att läsa klassiker i skolan 179 Ett blogginlägg om språkets betydelse 182 Gå på djupet – Vad ska vi med klassikerna till? 185

Populära genrer 189 Mary Shelley, ur Frankenstein 191 Edgar Allan Poe, ur Morden på Rue Morgue 195 Ruth Rendell, ur Stenarna skola ropa 202 Stephen King, ur Det 206 Mariana Enriquez, ur Adelas hus 212 Gå på djupet – Samtal om berättelser som skrämmer 217

Om deckare och skräck 218 Fyra sakprosatexter om deckare och skräck 219 Artikel om varför så många gillar skräck 220 Utdrag ur faktabok om skräckgenren 223 Utdrag ur faktabok om deckare 225 Artikel om mördarnas motiv i deckargenren 228 Gå på djupet – Vad är det speciella med deckare och skräck? 231

Innehåll Du och dina språk Flerspråkighet och strategier 10 Att vara flerspråkig 11 Att använda alla sina språk 13 Att jämföra språk 16 Strategier för att utveckla ordförrådet 18 Gå på djupet – Använd strategierna 24

Att utreda och argumentera Att skriva utredande texter 30 Syftet med en utredning 31 Den viktiga frågeställningen 32 Samla material 33 Tre sätt att sammanfatta 38 Utredningens struktur 40 Att hänvisa till källor 42 Språket i utredande texter 45 Bearbetning och efterarbete 48 Exempel på en utredande text 49 Essän – en särskild typ av utredande text 52

Att hålla utredande tal 54 Frågeställning och källor 55 Utredningens struktur 56 Språket i ett utredande tal 56 Presentationstekniska hjälpmedel 58 Tips inför framförandet 59 Bearbetning och efterarbete 60

Att argumentera muntligt och skriftligt 62

Litteraturens klassiker

Spänning och skräck

– berättelser som lever vidare

– berättelser som skrämmer

Syftet med en argumentation 63 Den viktiga tesen 65 Argument och motargument 66 Variera argumenten 68 Argumentationens fallgropar 70 Argumentationens struktur 72 Övertyga med språket 74 Att hålla argumenterande tal 78 Exempel på ett argumenterande tal 81 Att skriva argumenterande text 85

Från Homeros till Adonis – litterära klassiker från hela världen 136

Deckare och skräck genom tiderna 188

Ordens kraft – att läsa och analysera skönlitteratur Den berättande människan 90 Muntligt och skriftligt berättande 91 Litteraturen och samhället 94 Epoker – ordning och reda i litteraturhistorien 96 Litteraturen efter andra världskriget 112 Gå på djupet – Epokrally – muntliga presentationer av epokerna 113

Litteraturanalys 114 Att analysera texter i olika genrer 115 Analysera noveller och romaner 116 Analysera dikter 120 Att analysera dramatik 123 Litteratursamtal 125 Gå på djupet – Samtal om en novell 130

Litteraturens klassiker 137 Homeros, ur Iliaden 138 Sapfo, Fragment 31 144 Den poetiska Eddan 146 Christine de Pizan, ur Kvinnostaden 148 William Shakespeare, ur Romeo och Julia 150 Cao Xueqin, ur Drömmar om röda gemak 156 Anna Maria Lenngren, Några ord till min k. dotter, ifall jag hade någon 160 Selma Lagerlöf, ur Kejsarn av Portugallien 162 Edith Södergran, Vierge moderne 168 Adonis, Fjättrad förvåning 170 Gå på djupet – Samtal om klassiker 173

Att läsa klassiker 174 Tre sakprosatexter om att läsa klassiker 175 En artikel om vad som kännetecknar en klassiker 176 En ledarartikel om vikten av att läsa klassiker i skolan 179 Ett blogginlägg om språkets betydelse 182 Gå på djupet – Vad ska vi med klassikerna till? 185

Populära genrer 189 Mary Shelley, ur Frankenstein 191 Edgar Allan Poe, ur Morden på Rue Morgue 195 Ruth Rendell, ur Stenarna skola ropa 202 Stephen King, ur Det 206 Mariana Enriquez, ur Adelas hus 212 Gå på djupet – Samtal om berättelser som skrämmer 217

Om deckare och skräck 218 Fyra sakprosatexter om deckare och skräck 219 Artikel om varför så många gillar skräck 220 Utdrag ur faktabok om skräckgenren 223 Utdrag ur faktabok om deckare 225 Artikel om mördarnas motiv i deckargenren 228 Gå på djupet – Vad är det speciella med deckare och skräck? 231

Frihet och förtryck

Platser som gör avtryck

Språken omkring dig 330

– texter som engagerar

– berättelser som utforskar

Litterära skildringar av frihet och förtryck 234

Berättelser om platsers betydelse 278

Språksituationen i Sverige 331 De nationella minoritetsspråken 333 Tre texter om att tillhöra en minoritet 334 Mer om de nationella minoritetsspråken 339 Svenskt teckenspråk 342 Övriga minoritetsspråk 343 De svenska dialekterna 344 Gå på djupet – Argumentera kring språksituationen i Sverige 348

Vad är frihet? 235 Björn Afzelius, Sång till friheten 236 Chimamanda Ngozi Adichie, ur Lila hibiskus 238 Jennifer Clement, ur En bön för de stulna 241 Patrik Lundberg, Fjärilsvägen 245 Karin Boye, ur Kallocain 248 Claudia Rankine, ur Medborgare 252 Gå på djupet – Samtal om frihet och förtryck i litteraturen 255

Drömmen om frihet, kampen mot förtryck 256 Fyra sakprosatexter om frihet 257 Ur Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 258 Nelson Mandela, ur Den långa vägen till frihet 261 Johan Persson och Martin Schibbye, ur 438 dagar 265 Artikel om ansiktsigenkänning 270 Gå på djupet – Argumentera på temat frihet och förtryck 275

Om platser i våra liv 279 Voltaire, ur Candide 280 William Wordsworth, Påskliljorna 284 Nikolaj Gogol, ur Nevskij prospekt 286 Marit Kapla, ur Osebol 289 Wanda Bendjelloul, ur Dalenglitter 292 Gå på djupet – En podd om platser som gör avtryck 295

Om platser, samhörighet och gemenskap 296

Fördjupning i grammatik

Fyra sakprosatexter om platsers betydelse 297 En intervju om postnummer och representation 298 Utdrag ur en reportagebok om att förlora sitt hem 301 Utdrag ur en faktabok om vår relation till naturen 305 En podd om städer 308 Gå på djupet – Vilken betydelse kan platser ha för människor? 311

Utveckla ditt språk med hjälp av grammatik 350 Ordklasser 351 Satser 362 Fraser 366 Ordbildning 368

Resursdel: Mallar och matriser 371 Facit 382 Register 390 Textkällor 397

Sveriges alla språk Språksläktskap och språkförändringar 314 Språkets ursprung 315 Språksläktskap 316 Svenskans släktingar 318 Svenska språkets historia 320 Framtidens svenska 326 Gå på djupet – Varför förändras språk? 328

Bildkällor 399

Frihet och förtryck

Platser som gör avtryck

Språken omkring dig 330

– texter som engagerar

– berättelser som utforskar

Litterära skildringar av frihet och förtryck 234

Berättelser om platsers betydelse 278

Språksituationen i Sverige 331 De nationella minoritetsspråken 333 Tre texter om att tillhöra en minoritet 334 Mer om de nationella minoritetsspråken 339 Svenskt teckenspråk 342 Övriga minoritetsspråk 343 De svenska dialekterna 344 Gå på djupet – Argumentera kring språksituationen i Sverige 348

Vad är frihet? 235 Björn Afzelius, Sång till friheten 236 Chimamanda Ngozi Adichie, ur Lila hibiskus 238 Jennifer Clement, ur En bön för de stulna 241 Patrik Lundberg, Fjärilsvägen 245 Karin Boye, ur Kallocain 248 Claudia Rankine, ur Medborgare 252 Gå på djupet – Samtal om frihet och förtryck i litteraturen 255

Drömmen om frihet, kampen mot förtryck 256 Fyra sakprosatexter om frihet 257 Ur Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 258 Nelson Mandela, ur Den långa vägen till frihet 261 Johan Persson och Martin Schibbye, ur 438 dagar 265 Artikel om ansiktsigenkänning 270 Gå på djupet – Argumentera på temat frihet och förtryck 275

Om platser i våra liv 279 Voltaire, ur Candide 280 William Wordsworth, Påskliljorna 284 Nikolaj Gogol, ur Nevskij prospekt 286 Marit Kapla, ur Osebol 289 Wanda Bendjelloul, ur Dalenglitter 292 Gå på djupet – En podd om platser som gör avtryck 295

Om platser, samhörighet och gemenskap 296

Fördjupning i grammatik

Fyra sakprosatexter om platsers betydelse 297 En intervju om postnummer och representation 298 Utdrag ur en reportagebok om att förlora sitt hem 301 Utdrag ur en faktabok om vår relation till naturen 305 En podd om städer 308 Gå på djupet – Vilken betydelse kan platser ha för människor? 311

Utveckla ditt språk med hjälp av grammatik 350 Ordklasser 351 Satser 362 Fraser 366 Ordbildning 368

Resursdel: Mallar och matriser 371 Facit 382 Register 390 Textkällor 397

Sveriges alla språk Språksläktskap och språkförändringar 314 Språkets ursprung 315 Språksläktskap 316 Svenskans släktingar 318 Svenska språkets historia 320 Framtidens svenska 326 Gå på djupet – Varför förändras språk? 328

Bildkällor 399

Ur det centrala innehållet: • Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikations­situationer.

• Jämförelse mellan svenska, elevens modersmål och andra språk som eleven har kunskaper i.

Flerspråkighet och strategier De flesta människor i världen är, precis som du, flerspråkiga.

Kanske talas ett språk hemma, ett annat i skolan och ett tredje i favoritserien. På många håll är det en omöjlighet att klara sig i vardagen med bara ett språk.

I det här kapitlet får du lära dig mer om flerspråkighet och själv fundera på hur du använder dina språk. Du får också läsa om strategier du kan använda för att utveckla din svenska.

10

Du och dina språk

Att vara flerspråkig Du är förmodligen redan bekant med begrepp som fler­ språkig, f­ örsta­språk och andraspråk. Om du använder fler än ett språk i din vardag kan du kallas flerspråkig. Första­ språk brukar beteckna det språk du ­lärde dig först, men det behöver inte vara det språk du är bäst på. Om du har lärt dig flera språk samtidigt som barn kan båda språken kallas förstaspråk. I skolan kallas första­­språket ofta för moders­mål.

De språk du har lärt dig efter första­språket kallas andra­språk, oavsett hur många dessa språk är. När du i svenska skolan läser till exempel engelska, tyska, franska ­eller spanska kallas de dock inte andraspråk utan främmande språk, eftersom de inte är huvudspråk i Sverige.

Som flerspråkig växlar du alltså mellan flera språk. Ibland byter du språk i samma samtal och kanske till och med i samma mening. Det kallas kodväxling. En vanlig orsak till att kod­växla är om ett ord saknas i det ena språket. Givetvis byter många också språk beroende på vem de talar med.

Men forskare har kommit fram till att kodväxling och valet av språk även har andra orsaker.

Flerspråkighet och strategier

11

Ur det centrala innehållet: • Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikations­situationer.

• Jämförelse mellan svenska, elevens modersmål och andra språk som eleven har kunskaper i.

Flerspråkighet och strategier De flesta människor i världen är, precis som du, flerspråkiga.

Kanske talas ett språk hemma, ett annat i skolan och ett tredje i favoritserien. På många håll är det en omöjlighet att klara sig i vardagen med bara ett språk.

I det här kapitlet får du lära dig mer om flerspråkighet och själv fundera på hur du använder dina språk. Du får också läsa om strategier du kan använda för att utveckla din svenska.

10

Du och dina språk

Att vara flerspråkig Du är förmodligen redan bekant med begrepp som fler­ språkig, f­ örsta­språk och andraspråk. Om du använder fler än ett språk i din vardag kan du kallas flerspråkig. Första­ språk brukar beteckna det språk du ­lärde dig först, men det behöver inte vara det språk du är bäst på. Om du har lärt dig flera språk samtidigt som barn kan båda språken kallas förstaspråk. I skolan kallas första­­språket ofta för moders­mål.

De språk du har lärt dig efter första­språket kallas andra­språk, oavsett hur många dessa språk är. När du i svenska skolan läser till exempel engelska, tyska, franska ­eller spanska kallas de dock inte andraspråk utan främmande språk, eftersom de inte är huvudspråk i Sverige.

Som flerspråkig växlar du alltså mellan flera språk. Ibland byter du språk i samma samtal och kanske till och med i samma mening. Det kallas kodväxling. En vanlig orsak till att kod­växla är om ett ord saknas i det ena språket. Givetvis byter många också språk beroende på vem de talar med.

Men forskare har kommit fram till att kodväxling och valet av språk även har andra orsaker.

Flerspråkighet och strategier

11

Det är också viktigt att se vad som skiljer ordets betydelse från liknande ord. Ord som betyder samma sak kallas för synonymer. Men orden kan ha olika stilnivåer och kan inte självklart ersätta varandra i alla sammanhang. Synonymer kan också skiljas åt i vissa detaljer i betydelsen. Verben "prata", "tjattra", "viska", "mumla", "gagga", "skrika" och "sluddra" har alla som gemensam betydelse ”att föra fram något med rösten”. Men de har också betydelser som skiljer dem åt. För att reda ut skillnaderna kan man skapa ett betydelsefält på det här sättet: Tydligt prata

Otydligt

Högt

Lågt

x

tjattra

x

viska

x

mumla

x x

ropa

x

sluddra

x x

x

När du lär dig ett nytt ord finns det enkla sätt att lära dig fler ord samtidigt. Du kan exempelvis ta reda på ordets motsats. Ett annat sätt att hantera motsatser är att placera orden på en skala, till exempel mellan "varm" och "kall".

Du kan även ta reda på vilka ord som är över- och under­ ordnade varandra. Då lär du dig vad som är den generella termen och vilka ord som är mer specificerade. Här är två exempel: Djur – husdjur – hund – tax – dvärgtax Litteratur – skönlitteratur – roman – fantasyroman – Sagan om ringen Arbeta med ord Skapa ett betydelsefält för verben: springa, promenera, strosa, vandra, rusa, jogga och spurta.

Använd kategorierna ”snabbt/långsamt” och ”lugnt/ intensivt” eller andra som du tycker passar.

Ordets möjliga kombinationer

Strategi 5 red ut relationen till andra ord

För den som vill kunna ett språk på avancerad nivå gäller det att lära sig vilka ord som går att kombinera med varandra.

Att exempelvis skriva "göra ett samtal" är inte grammatiskt fel, men det är inte korrekt svenska. Dels handlar det om särskilda verb och substantiv som hör ihop, till exempel "ta + ställning", dels vilka adjektiv och substantiv som går att kombinera, som "välsmakande + middag".

En särskild typ av ordkombinationer är partikelverb. Ett partikel­verb är ett verb som följs av en preposition eller adverb och tillsammans skapar en ny betydelse. Att "slå upp" ett ord i ett lexikon har en helt annan betydelse än att "slå rekord". Alla verb som följs av en preposition är dock inte partikel­verb. Jag kan "gå på vägen", men också "gå på i ett samtal". Det första exemplet är inte ett partikelverb, medan det andra är det. Hur ser du då skillnad? I ett partikelverb ligger betoningen på partikeln, det vill säga prepositionen eller adverbet, och tillsammans med verbet ges hela ordet en ny betydelse.

Strategi 6 lär dig hur ordet går att kombinera.

Arbeta med ord 1. Vilka verb går att kombinera med "ett samtal"?

2. Vilka partikelverb kan du skapa med hjälp av "blanda"?

Facit till uppgiften finns på s. 382.

I de flesta språk finns så kallade idiomatiska uttryck.

Några av dem är gemensamma med andra språk, medan andra inte alls går att översätta. Om något inte går att ändra eller påverka säger vi att det är "hugget i sten". Går det uttrycket att översätta till något annat språk du känner till?

Typiskt för idiomatiska uttryck är även att de är fasta och inte går att böja eller ändra ordföljd i. Det går inte att säga "hugget i stenar" eller att något är "stenhugget". Idiom måste alltså läras in med den exakta formuleringen.

Facit till uppgiften finns på s. 382.

22

Du och dina språk

Flerspråkighet och strategier

23

Det är också viktigt att se vad som skiljer ordets betydelse från liknande ord. Ord som betyder samma sak kallas för synonymer. Men orden kan ha olika stilnivåer och kan inte självklart ersätta varandra i alla sammanhang. Synonymer kan också skiljas åt i vissa detaljer i betydelsen. Verben "prata", "tjattra", "viska", "mumla", "gagga", "skrika" och "sluddra" har alla som gemensam betydelse ”att föra fram något med rösten”. Men de har också betydelser som skiljer dem åt. För att reda ut skillnaderna kan man skapa ett betydelsefält på det här sättet: Tydligt prata

Otydligt

Högt

Lågt

x

tjattra

x

viska

x

mumla

x x

ropa

x

sluddra

x x

x

När du lär dig ett nytt ord finns det enkla sätt att lära dig fler ord samtidigt. Du kan exempelvis ta reda på ordets motsats. Ett annat sätt att hantera motsatser är att placera orden på en skala, till exempel mellan "varm" och "kall".

Du kan även ta reda på vilka ord som är över- och under­ ordnade varandra. Då lär du dig vad som är den generella termen och vilka ord som är mer specificerade. Här är två exempel: Djur – husdjur – hund – tax – dvärgtax Litteratur – skönlitteratur – roman – fantasyroman – Sagan om ringen Arbeta med ord Skapa ett betydelsefält för verben: springa, promenera, strosa, vandra, rusa, jogga och spurta.

Använd kategorierna ”snabbt/långsamt” och ”lugnt/ intensivt” eller andra som du tycker passar.

Ordets möjliga kombinationer

Strategi 5 red ut relationen till andra ord

För den som vill kunna ett språk på avancerad nivå gäller det att lära sig vilka ord som går att kombinera med varandra.

Att exempelvis skriva "göra ett samtal" är inte grammatiskt fel, men det är inte korrekt svenska. Dels handlar det om särskilda verb och substantiv som hör ihop, till exempel "ta + ställning", dels vilka adjektiv och substantiv som går att kombinera, som "välsmakande + middag".

En särskild typ av ordkombinationer är partikelverb. Ett partikel­verb är ett verb som följs av en preposition eller adverb och tillsammans skapar en ny betydelse. Att "slå upp" ett ord i ett lexikon har en helt annan betydelse än att "slå rekord". Alla verb som följs av en preposition är dock inte partikel­verb. Jag kan "gå på vägen", men också "gå på i ett samtal". Det första exemplet är inte ett partikelverb, medan det andra är det. Hur ser du då skillnad? I ett partikelverb ligger betoningen på partikeln, det vill säga prepositionen eller adverbet, och tillsammans med verbet ges hela ordet en ny betydelse.

Strategi 6 lär dig hur ordet går att kombinera.

Arbeta med ord 1. Vilka verb går att kombinera med "ett samtal"?

2. Vilka partikelverb kan du skapa med hjälp av "blanda"?

Facit till uppgiften finns på s. 382.

I de flesta språk finns så kallade idiomatiska uttryck.

Några av dem är gemensamma med andra språk, medan andra inte alls går att översätta. Om något inte går att ändra eller påverka säger vi att det är "hugget i sten". Går det uttrycket att översätta till något annat språk du känner till?

Typiskt för idiomatiska uttryck är även att de är fasta och inte går att böja eller ändra ordföljd i. Det går inte att säga "hugget i stenar" eller att något är "stenhugget". Idiom måste alltså läras in med den exakta formuleringen.

Facit till uppgiften finns på s. 382.

22

Du och dina språk

Flerspråkighet och strategier

23

Ur det centrala innehållet • Skriftlig framställning av utredande […] texter.

Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, mottagare. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i […] utredande texter.

Referat- och citatteknik samt hänvisningar till olika källor.

• Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.

Syftet med en utredning

Att skriva utredande texter Att utreda handlar om att undersöka och analysera olika ämnen. Grunden för en utredning är en frågeställning som du söker svar på. För att kunna göra det behöver du samla information som du sammanställer och drar slutsatser utifrån.

Det här kapitlet handlar om hur du skriver utredande texter. Du får lära dig hur du formulerar frågeställningar, skapar struktur i dina texter och hanterar källor. Du får också tips på hur du utvecklar ett mer formellt språk.

30

Att utreda och argumentera

Att utreda handlar om att undersöka olika ämnen och be­ svara frågeställningar. En utredning kan behandla många olika områden. I svenska som andraspråk kan du göra ut­ redningar om språk och litteratur, eller andra ämnen som ni tar upp på lektionerna.

När du ska göra en utredning är det viktigt att du tänker igenom vad ditt syfte är, alltså vad det är du vill göra. Här är några förslag: • Utreda orsaker: När du utreder orsakerna bakom något försöker du förstå varför något är som det är.

• Utreda konsekvenser: När du utreder konsekvenser försöker du förstå vad något leder till.

• Göra jämförelser: Att göra jämförelser innebär att du diskuterar fördelar och nackdelar med något, eller undersöker likheter och skillnader.

• Lyfta fram och utreda aspekter: När du utreder aspekter av något bryter du ned det i mindre delar.

Diskutera 1. I vilka andra ämnen i skolan skriver ni utredande texter?

2. I vilka sammanhang utanför skolan görs utredningar?

Att skriva utredande texter

31

Ur det centrala innehållet • Skriftlig framställning av utredande […] texter.

Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, mottagare. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i […] utredande texter.

Referat- och citatteknik samt hänvisningar till olika källor.

• Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.

Syftet med en utredning

Att skriva utredande texter Att utreda handlar om att undersöka och analysera olika ämnen. Grunden för en utredning är en frågeställning som du söker svar på. För att kunna göra det behöver du samla information som du sammanställer och drar slutsatser utifrån.

Det här kapitlet handlar om hur du skriver utredande texter. Du får lära dig hur du formulerar frågeställningar, skapar struktur i dina texter och hanterar källor. Du får också tips på hur du utvecklar ett mer formellt språk.

30

Att utreda och argumentera

Att utreda handlar om att undersöka olika ämnen och be­ svara frågeställningar. En utredning kan behandla många olika områden. I svenska som andraspråk kan du göra ut­ redningar om språk och litteratur, eller andra ämnen som ni tar upp på lektionerna.

När du ska göra en utredning är det viktigt att du tänker igenom vad ditt syfte är, alltså vad det är du vill göra. Här är några förslag: • Utreda orsaker: När du utreder orsakerna bakom något försöker du förstå varför något är som det är.

• Utreda konsekvenser: När du utreder konsekvenser försöker du förstå vad något leder till.

• Göra jämförelser: Att göra jämförelser innebär att du diskuterar fördelar och nackdelar med något, eller undersöker likheter och skillnader.

• Lyfta fram och utreda aspekter: När du utreder aspekter av något bryter du ned det i mindre delar.

Diskutera 1. I vilka andra ämnen i skolan skriver ni utredande texter?

2. I vilka sammanhang utanför skolan görs utredningar?

Att skriva utredande texter

31

Sammanhang

Förstärkande ord

För en effektiv argumentation krävs att mottagaren enkelt ska kunna följa dina tankegångar. Med hjälp av samman­ hangssignaler kan du skapa en tydlig följd i ditt resone­ mang. Här är exempel på sammanhangssignaler du kan använda:

Förstärkande ord använder du för att betona viktiga delar av din argumentation. Exempel på förstärkande ord är ”mycket”, ”större”, ”väldigt” och ”avsevärt”. Du kan även förstärka något i din argumentation genom att ge det en framträdande placering i ditt tal eller text. En slutkläm är en form av förstärkning.

Tillägg och ordningsföljd

Orsak och verkan

till att börja med inledningsvis dessutom ytterligare även därtill för det första/andra/tredje till sist

därför eftersom på grund av följaktligen alltså följden blir orsaken är därmed för att

Sammanfattning och upprepning

Motsättning och jämförelse

med andra ord kort sagt sammanfattningsvis slutligen avslutningsvis

men däremot trots att i motsats till i jämförelse med samtidigt liksom även om

Undersök Flera stilfigurer kan användas för att förstärka något i en argumentation. Läs igenom sidorna 74–75 och diskutera vilka ni tycker är exempel på förstärkande stilfigurer.

Åsiktsuttryck Du kan också använda språket till att klargöra din åsikt.

Använd gärna formuleringar som: • Jag anser att…

• Enligt mig…

• Min åsikt är…

• Det råder inga tvivel om …

• Min mening är…

• Det är utan tvekan…

• Självklart bör…

76

Att utreda och argumentera

Att argumentera muntligt och skriftligt

77

Sammanhang

Förstärkande ord

För en effektiv argumentation krävs att mottagaren enkelt ska kunna följa dina tankegångar. Med hjälp av samman­ hangssignaler kan du skapa en tydlig följd i ditt resone­ mang. Här är exempel på sammanhangssignaler du kan använda:

Förstärkande ord använder du för att betona viktiga delar av din argumentation. Exempel på förstärkande ord är ”mycket”, ”större”, ”väldigt” och ”avsevärt”. Du kan även förstärka något i din argumentation genom att ge det en framträdande placering i ditt tal eller text. En slutkläm är en form av förstärkning.

Tillägg och ordningsföljd

Orsak och verkan

till att börja med inledningsvis dessutom ytterligare även därtill för det första/andra/tredje till sist

därför eftersom på grund av följaktligen alltså följden blir orsaken är därmed för att

Sammanfattning och upprepning

Motsättning och jämförelse

med andra ord kort sagt sammanfattningsvis slutligen avslutningsvis

men däremot trots att i motsats till i jämförelse med samtidigt liksom även om

Undersök Flera stilfigurer kan användas för att förstärka något i en argumentation. Läs igenom sidorna 74–75 och diskutera vilka ni tycker är exempel på förstärkande stilfigurer.

Åsiktsuttryck Du kan också använda språket till att klargöra din åsikt.

Använd gärna formuleringar som: • Jag anser att…

• Enligt mig…

• Min åsikt är…

• Det råder inga tvivel om …

• Min mening är…

• Det är utan tvekan…

• Självklart bör…

76

Att utreda och argumentera

Att argumentera muntligt och skriftligt

77

Ordens kraft – att läsa och analysera skönlitteratur

Ordens kraft – att läsa och analysera skönlitteratur

Det nya biblioteket i Alexandria, Egypten, öppnades 2003 på nästan samma plats som det antika biblioteket som en gång stått där.

Bibliotekets nordsida är formad som en jättelik lutande solskiva för att påminna om forna tiders egyptier och deras dyrkan av solguden Ra.

Litteraturer från hela världen Epokerna utgår från den västerländska litteraturens utveckling. Med ett mer globalt perspektiv behövs en annan epokindelning. Boken Världens litteraturer (Studentlitteratur, 2011) utgår från fem övergripande tidsepoker: 1. Tiden fram till år 1000 före vår tide­ räkning. Under denna epok växte en skrift­kultur fram i Mesopotamien, Egypten och Kina.

2. Från 1000 före vår tideräkning till 1500 efter. Äldre litteraturer som den kinesiska, indiska och grekiska växte fram.

3. 1500–1800. Handel och resor mellan världsdelarna ökade. Kolonialismen inleddes. Boktryckarkonsten fick stor betydelse för litteraturen.

4. 1800–1950. Kolonialismen påverkade litteraturen på olika sätt, till exempel genom spridande av litterära impulser.

Epoker – ordning och reda i litteraturhistorien

Ca

l m sl u i t t te t en av av 17 Re 18 00 al 00 -t ism -ta ale en l et t oc , n h a tu se r ke ali lsk sm if t e n 18 et 30 -ta l et til lu ng ef är 19 M 00 od er ni sm en

til

ti k en an

n se an ss nä Re

til

Ro m

lc t il -ta

l et

en 50 0

ti d el ed M

r. t f.K

l et

B l b örja ör n jan av av 140 16 000 ta -ta let let Up pl ys ni ng en t i l sl l s ut l u t et et av av 16 17 00 00 -t -ta ale l et t

a1 45 0

r. e. K l et -ta ill

50 0

ti k en An 0ta 70

96

19 0 av 0 t 19 ill m 0 0 it -ta ten l et

5. 1950 och framåt. Kolonierna i Asien och Afrika blev efterhand fria. Kommuni­ka­ tionerna förändrades och nya medier fick stort genomslag.

För att skapa överblick i litteraturens långa historia är det nödvändigt att dela in den i olika perioder. Dessa kallas för epoker. En epok är alltså en avgränsad tidsperiod med vissa typiska kännetecken. På de kommande sidorna får du läsa om den västerländska litteraturhistoriens olika epoker med fokus på litteraturens utveckling i Europa. För varje epok görs även nedslag i andra delar av världen.

97

Det nya biblioteket i Alexandria, Egypten, öppnades 2003 på nästan samma plats som det antika biblioteket som en gång stått där.

Bibliotekets nordsida är formad som en jättelik lutande solskiva för att påminna om forna tiders egyptier och deras dyrkan av solguden Ra.

Litteraturer från hela världen Epokerna utgår från den västerländska litteraturens utveckling. Med ett mer globalt perspektiv behövs en annan epokindelning. Boken Världens litteraturer (Studentlitteratur, 2011) utgår från fem övergripande tidsepoker: 1. Tiden fram till år 1000 före vår tide­ räkning. Under denna epok växte en skrift­kultur fram i Mesopotamien, Egypten och Kina.

2. Från 1000 före vår tideräkning till 1500 efter. Äldre litteraturer som den kinesiska, indiska och grekiska växte fram.

3. 1500–1800. Handel och resor mellan världsdelarna ökade. Kolonialismen inleddes. Boktryckarkonsten fick stor betydelse för litteraturen.

4. 1800–1950. Kolonialismen påverkade litteraturen på olika sätt, till exempel genom spridande av litterära impulser.

Epoker – ordning och reda i litteraturhistorien

Ca

l m sl u i t t te t en av av 17 Re 18 00 al 00 -t ism -ta ale en l et t oc , n h a tu se r ke ali lsk sm if t e n 18 et 30 -ta l et til lu ng ef är 19 M 00 od er ni sm en

til

ti k en an

n se an ss nä Re

til

Ro m

lc t il -ta

l et

en 50 0

ti d el ed M

r. t f.K

l et

B l b örja ör n jan av av 140 16 000 ta -ta let let Up pl ys ni ng en t i l sl l s ut l u t et et av av 16 17 00 00 -t -ta ale l et t

a1 45 0

r. e. K l et -ta ill

50 0

ti k en An 0ta 70

96

19 0 av 0 t 19 ill m 0 0 it -ta ten l et

5. 1950 och framåt. Kolonierna i Asien och Afrika blev efterhand fria. Kommuni­ka­ tionerna förändrades och nya medier fick stort genomslag.

För att skapa överblick i litteraturens långa historia är det nödvändigt att dela in den i olika perioder. Dessa kallas för epoker. En epok är alltså en avgränsad tidsperiod med vissa typiska kännetecken. På de kommande sidorna får du läsa om den västerländska litteraturhistoriens olika epoker med fokus på litteraturens utveckling i Europa. För varje epok görs även nedslag i andra delar av världen.

97

Medeltiden

hov kungens eller kejsarens hushåll skärselden enligt katolsk tro var skärselden en plats där själar renades innan de släpptes in i paradiset

Målning från Genji Monogatari Emaki, en bildrulle från 1100-talet där romanen illustrerats.

Utdrag ur Den poetiska Eddan (s. 146)

Ch ris

tin Kv e d inn e P os iza ta n de , n

14

05

Christine de Pizan, utdrag ur Kvinnostaden (s. 148)

n

gu Da do nt ca ml e iga Ali 13 g 20 ko hi me eri , din Gi ov an 13 ni 48 Bo –1 De c 35 ca cac 3 me ci ro o, ne

Texter från medeltiden i Svenska impulser 2 SVA

De

12 ca

ss ag a

ca

np o ne etis dt ka ec Ed kn d ad an es

De

N jal

70 12

11 e hI so ld oc ta n Tr is

80

I mitten av 1300-talet föddes den moderna novellen.

Italienaren Giovanni Boccaccios (1313–1375) novellsamling Decamerone blev stilbildande under lång tid framöver.

Inte minst inspirerades Christine de Pizan (1364–1431) av Boccaccio, när hon i sin bok Kvinnostaden samlade berättelser om betydelsefulla kvinnor genom historien.

ca

10 ca

Be Mu rä ra tte sa lse ki n o Sh m ikib Ge u, nji

100

Medeltiden varade från 500-talet till cirka 1450.

80

00

Under medeltiden växte ett samhällssystem fram i Europa som kallas för feodalismen. Högst upp i samhället fanns kungen som styrde över ett större område. För att försvara sitt område hade kungen hjälp av stormän och riddare. På kungarnas och stormännens slott blomstrade kulturlivet och berättelser om riddare blev populära. Ett exempel är Tristan och Isolde som handlar om riddaren Tristan som svurit trohet till sin kung. Av misstag delar Tristan och Isolde, kungens blivande fru, en magisk kärleksdryck.

De blir förälskade och flyr ut i skogen. Även i Japan växte ett feodalt samhällsystem fram. Där skrivs en av världens första romaner, Berättelsen om Genji, av Murasaki Shikibu (ca 978–ca 1016). Hon levde vid den japanska kejsarens hov och hennes roman handlar om en ung prins och hans många kärleksaffärer.

Under medeltiden spreds kristendomen över Europa.

Religionen påverkade även litteraturen. Italienaren Dante Alighieris (1265–1321) diktverk Den gudomliga komedin skildrar en resa genom helvetet, skärselden och paradiset.

Med sin berättelse ville Dante visa hur man bör leva ett gott kristet liv. På 600-talet grundades även islam.

Den mest betydande nordiska litteraturen under medel­ tiden skapades på Island. Där nedtecknades på 1200-talet Nordens äldsta diktsamling, Den poetiska Eddan. Dikterna hade berättats muntligt under lång tid innan de skrevs ned. På Island växte även en unik sagolitteratur fram. Ordet ”saga” syftar här på historiska berättelser, och den mest kända isländska sagan är Njals saga.

På 600-talet utvecklades en rik litteratur i Indien. Från Indien kommer också flera av de sagor som, tillsammans med persiska och arabiska sagor, senare samlades i Tusen och en natt.

101

Medeltiden

hov kungens eller kejsarens hushåll skärselden enligt katolsk tro var skärselden en plats där själar renades innan de släpptes in i paradiset

Målning från Genji Monogatari Emaki, en bildrulle från 1100-talet där romanen illustrerats.

Utdrag ur Den poetiska Eddan (s. 146)

Ch ris

tin Kv e d inn e P os iza ta n de , n

14

05

Christine de Pizan, utdrag ur Kvinnostaden (s. 148)

n

gu Da do nt ca ml e iga Ali 13 g 20 ko hi me eri , din Gi ov an 13 ni 48 Bo –1 De c 35 ca cac 3 me ci ro o, ne

Texter från medeltiden i Svenska impulser 2 SVA

De

12 ca

ss ag a

ca

np o ne etis dt ka ec Ed kn d ad an es

De

N jal

70 12

11 e hI so ld oc ta n Tr is

80

I mitten av 1300-talet föddes den moderna novellen.

Italienaren Giovanni Boccaccios (1313–1375) novellsamling Decamerone blev stilbildande under lång tid framöver.

Inte minst inspirerades Christine de Pizan (1364–1431) av Boccaccio, när hon i sin bok Kvinnostaden samlade berättelser om betydelsefulla kvinnor genom historien.

ca

10 ca

Be Mu rä ra tte sa lse ki n o Sh m ikib Ge u, nji

100

Medeltiden varade från 500-talet till cirka 1450.

80

00

Under medeltiden växte ett samhällssystem fram i Europa som kallas för feodalismen. Högst upp i samhället fanns kungen som styrde över ett större område. För att försvara sitt område hade kungen hjälp av stormän och riddare. På kungarnas och stormännens slott blomstrade kulturlivet och berättelser om riddare blev populära. Ett exempel är Tristan och Isolde som handlar om riddaren Tristan som svurit trohet till sin kung. Av misstag delar Tristan och Isolde, kungens blivande fru, en magisk kärleksdryck.

De blir förälskade och flyr ut i skogen. Även i Japan växte ett feodalt samhällsystem fram. Där skrivs en av världens första romaner, Berättelsen om Genji, av Murasaki Shikibu (ca 978–ca 1016). Hon levde vid den japanska kejsarens hov och hennes roman handlar om en ung prins och hans många kärleksaffärer.

Under medeltiden spreds kristendomen över Europa.

Religionen påverkade även litteraturen. Italienaren Dante Alighieris (1265–1321) diktverk Den gudomliga komedin skildrar en resa genom helvetet, skärselden och paradiset.

Med sin berättelse ville Dante visa hur man bör leva ett gott kristet liv. På 600-talet grundades även islam.

Den mest betydande nordiska litteraturen under medel­ tiden skapades på Island. Där nedtecknades på 1200-talet Nordens äldsta diktsamling, Den poetiska Eddan. Dikterna hade berättats muntligt under lång tid innan de skrevs ned. På Island växte även en unik sagolitteratur fram. Ordet ”saga” syftar här på historiska berättelser, och den mest kända isländska sagan är Njals saga.

På 600-talet utvecklades en rik litteratur i Indien. Från Indien kommer också flera av de sagor som, tillsammans med persiska och arabiska sagor, senare samlades i Tusen och en natt.

101

Ur det centrala innehållet • Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider som ger underlag för att utveckla språket och samtala om berättarstrukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv.

Litteraturanalys Att analysera skönlitteratur handlar om att uppmärksamma detaljer i texten och undersöka hur dessa samspelar med varandra. Genom en analys öppnar sig också möjligheten att förstå litteraturen på ett nytt sätt. En text du först upplevt som svår kan efter en analys bli lättare att ta till sig.

I det här kapitlet får du lära dig litterära begrepp som hjälper dig att tränga djupare in i olika typer av skönlitterära texter. Alla begrepp kommer inte att vara användbara för varje text som du läser, utan se istället kapitlet som en verktygslåda.

114

Ordens kraft

Att analysera texter i olika genrer Vi läser skönlitteratur av olika anledningar. De flesta läser nog skönlitteratur för att de upplever det meningsfullt och underhållande. I förra kapitlet fick du läsa om att litteratur också kan ge kunskaper om människors liv i olika tider och på olika platser. Men läsningen kan även lära dig något om dig själv. Dessutom kan litteraturen utveckla ditt språk. Genom att analysera litteratur kan du nå flera av dessa syften. På de kommande sidorna får du lära dig ett antal begrepp som du kan utgå ifrån just när du analyserar skönlitteratur i olika genrer.

När du läser framför allt äldre texter kan det även vara intressant att fundera på hur texterna har formats av den tid då författaren levde och hur samhället såg ut då. När du studerar litteratur ur ett samhällsperspektiv kan du använda dig av dessa frågor:

Litteraturanalys

115

Ur det centrala innehållet • Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider som ger underlag för att utveckla språket och samtala om berättarstrukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv.

Litteraturanalys Att analysera skönlitteratur handlar om att uppmärksamma detaljer i texten och undersöka hur dessa samspelar med varandra. Genom en analys öppnar sig också möjligheten att förstå litteraturen på ett nytt sätt. En text du först upplevt som svår kan efter en analys bli lättare att ta till sig.

I det här kapitlet får du lära dig litterära begrepp som hjälper dig att tränga djupare in i olika typer av skönlitterära texter. Alla begrepp kommer inte att vara användbara för varje text som du läser, utan se istället kapitlet som en verktygslåda.

114

Ordens kraft

Att analysera texter i olika genrer Vi läser skönlitteratur av olika anledningar. De flesta läser nog skönlitteratur för att de upplever det meningsfullt och underhållande. I förra kapitlet fick du läsa om att litteratur också kan ge kunskaper om människors liv i olika tider och på olika platser. Men läsningen kan även lära dig något om dig själv. Dessutom kan litteraturen utveckla ditt språk. Genom att analysera litteratur kan du nå flera av dessa syften. På de kommande sidorna får du lära dig ett antal begrepp som du kan utgå ifrån just när du analyserar skönlitteratur i olika genrer.

När du läser framför allt äldre texter kan det även vara intressant att fundera på hur texterna har formats av den tid då författaren levde och hur samhället såg ut då. När du studerar litteratur ur ett samhällsperspektiv kan du använda dig av dessa frågor:

Litteraturanalys

115

Gå på djupet Samtal om en novell I den här slutuppgiften ska du i en mindre grupp samtala om en novell med hjälp av de begrepp du fått lära dig i det här kapitlet.

Material • Det här kapitlet.

• Novellen Första bröllopsdagen av Samira Azzam (1927–1967).

Arbetsgång Förberedelse 1. Repetera avsnitten ”Analysera noveller och romaner” och ”Litteratursamtal” i det här kapitlet.

2. Läs novellen. Lägg märke till beskrivningen av karaktärer och miljö, berättarperspektivet, novellens uppbyggnad, språket och novellens tema och motiv. För anteckningar som förberedelse inför samtalet i gruppen.

3. Gå igenom checklistan för litteratursamtal på s. 129. Ge gärna varje deltagare särskilt ansvar för en viss del av analysen.

Första bröllopsdagen Hon stod och betraktade matbordet med den röda duken, de båda silverljusstakarna och den lilla vasen med buketten i mitten. Allt tydde på ett särskilt tillfälle – en liten festmål­ tid för två. Hon hade förberett allt, steken i ugnen, soppan på spisen och flaskan med vitt vin. Hon hade tagit på sig en broderad svart kashmirblus och nu var det bara några minu­ ter kvar tills han skulle komma.

Hon log. Han skulle bli överraskad, om han var oförbe­ redd. Hon hade inte på något sätt antytt vad det var för en situation, inte kommit med den minsta antydan eller lå­ tit framskymta vilket slags present hon gärna ville få vid just detta tillfälle. Hennes present till honom var inte det vikti­ ga, fastän hon gått runt till tjugo butiker innan hon fastna­ de för en sak som inte skulle förbrukas genom användning.

Hon brydde sig inte om priset – förälskade brukar vara ge­ nerösa. Hon betalade med nöje de hundra punden för man­ schettknapparna av guld och slipsnålen, det hela inslaget i speciellt papper och omknutet med ett färggrant band. Det

Genomförande 4. Genomför samtalet. Diskutera novellen genom att ta upp de olika delar som ingår i en analys. Ge exempel som stöd för era påståenden. Gör gärna jämförelser mellan delar i texten eller med annan litteratur. Ställ följdfrågor för att föra samtalet vidare och tänk på att använda relevanta litterära begrepp.

Efterarbete 5. Tänk igenom hur du upplevde samtalet och hur du ser på din egen insats.

Bedömningsmatriser Förberett samtal och diskussion, s. 377.

Litteraturanalys, s. 381.

130

Ordens kraft

Litteraturanalys

131

Gå på djupet Samtal om en novell I den här slutuppgiften ska du i en mindre grupp samtala om en novell med hjälp av de begrepp du fått lära dig i det här kapitlet.

Material • Det här kapitlet.

• Novellen Första bröllopsdagen av Samira Azzam (1927–1967).

Arbetsgång Förberedelse 1. Repetera avsnitten ”Analysera noveller och romaner” och ”Litteratursamtal” i det här kapitlet.

2. Läs novellen. Lägg märke till beskrivningen av karaktärer och miljö, berättarperspektivet, novellens uppbyggnad, språket och novellens tema och motiv. För anteckningar som förberedelse inför samtalet i gruppen.

3. Gå igenom checklistan för litteratursamtal på s. 129. Ge gärna varje deltagare särskilt ansvar för en viss del av analysen.

Första bröllopsdagen Hon stod och betraktade matbordet med den röda duken, de båda silverljusstakarna och den lilla vasen med buketten i mitten. Allt tydde på ett särskilt tillfälle – en liten festmål­ tid för två. Hon hade förberett allt, steken i ugnen, soppan på spisen och flaskan med vitt vin. Hon hade tagit på sig en broderad svart kashmirblus och nu var det bara några minu­ ter kvar tills han skulle komma.

Hon log. Han skulle bli överraskad, om han var oförbe­ redd. Hon hade inte på något sätt antytt vad det var för en situation, inte kommit med den minsta antydan eller lå­ tit framskymta vilket slags present hon gärna ville få vid just detta tillfälle. Hennes present till honom var inte det vikti­ ga, fastän hon gått runt till tjugo butiker innan hon fastna­ de för en sak som inte skulle förbrukas genom användning.

Hon brydde sig inte om priset – förälskade brukar vara ge­ nerösa. Hon betalade med nöje de hundra punden för man­ schettknapparna av guld och slipsnålen, det hela inslaget i speciellt papper och omknutet med ett färggrant band. Det

Genomförande 4. Genomför samtalet. Diskutera novellen genom att ta upp de olika delar som ingår i en analys. Ge exempel som stöd för era påståenden. Gör gärna jämförelser mellan delar i texten eller med annan litteratur. Ställ följdfrågor för att föra samtalet vidare och tänk på att använda relevanta litterära begrepp.

Efterarbete 5. Tänk igenom hur du upplevde samtalet och hur du ser på din egen insats.

Bedömningsmatriser Förberett samtal och diskussion, s. 377.

Litteraturanalys, s. 381.

130

Ordens kraft

Litteraturanalys

131

Ur det centrala innehållet • Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider som ger underlag för att utveckla språket och samtala om berättarstrukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv.

Litteraturens klassiker

Från Homeros till Adonis

– litterära klassiker från hela världen En krigare på väg ut i strid, två förälskade ungdomar som trotsar sina familjer, en elev i bråk på sin första skoldag, en fattig lantarbetare som blir förändrad för alltid.

Alla är de karaktärer i några av litteraturens mest älskade klassiker, och i det här kapitlet får du möta dem alla. Det blir en resa som spänner över mer än två och ett halvt tusen år och som börjar i antikens Grekland och slutar i 1900-talets Mellanöstern.

136

Litteraturens klassiker

Texterna i det här kapitlet tillhör olika genrer och är skrivna av författare från olika tider och platser. Samtidigt har de en sak gemensamt – de räknas alla till litteraturens klassiker.

Vad är då en klassiker? Om du slår upp ordet i ett upp­ slags­verk beskrivs klassiker som litterära verk som är kända sedan länge, anses ha hög kvalitet och fungerar som förebild för annan litteratur. Dessutom handlar ofta klassiker om ämnen som berör och intresserar människor i alla tider, som kärlek, vänskap, sorg, hämnd och längtan.

Skriv Arbeta tillsammans i mindre grupper. Vilka klassiker ur litteraturhistorien från hela världen känner ni till? Skriv en lista och jämför mellan grupperna.

Diskutera 1. Varför tror ni att de böcker som ni tagit upp på era listor har blivit klassiker?

2. Har ni läst några böcker som är skrivna på senare år som ni tror kommer bli klassiker i framtiden? Varför kommer dessa böcker att leva vidare och intressera människor i framtiden?

Från Homeros till Adonis

137

Ur det centrala innehållet • Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider som ger underlag för att utveckla språket och samtala om berättarstrukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv.

Litteraturens klassiker

Från Homeros till Adonis

– litterära klassiker från hela världen En krigare på väg ut i strid, två förälskade ungdomar som trotsar sina familjer, en elev i bråk på sin första skoldag, en fattig lantarbetare som blir förändrad för alltid.

Alla är de karaktärer i några av litteraturens mest älskade klassiker, och i det här kapitlet får du möta dem alla. Det blir en resa som spänner över mer än två och ett halvt tusen år och som börjar i antikens Grekland och slutar i 1900-talets Mellanöstern.

136

Litteraturens klassiker

Texterna i det här kapitlet tillhör olika genrer och är skrivna av författare från olika tider och platser. Samtidigt har de en sak gemensamt – de räknas alla till litteraturens klassiker.

Vad är då en klassiker? Om du slår upp ordet i ett upp­ slags­verk beskrivs klassiker som litterära verk som är kända sedan länge, anses ha hög kvalitet och fungerar som förebild för annan litteratur. Dessutom handlar ofta klassiker om ämnen som berör och intresserar människor i alla tider, som kärlek, vänskap, sorg, hämnd och längtan.

Skriv Arbeta tillsammans i mindre grupper. Vilka klassiker ur litteraturhistorien från hela världen känner ni till? Skriv en lista och jämför mellan grupperna.

Diskutera 1. Varför tror ni att de böcker som ni tagit upp på era listor har blivit klassiker?

2. Har ni läst några böcker som är skrivna på senare år som ni tror kommer bli klassiker i framtiden? Varför kommer dessa böcker att leva vidare och intressera människor i framtiden?

Från Homeros till Adonis

137

Mariana Enriquez, ur Adelas hus Mariana Enriquez (f. 1973) kommer från Argentina och arbetar som journalist och författare. Hon skriver både romaner och noveller, och har bland annat gett ut novellsamlingen Det vi förlorade i elden som består av tolv skräck­berättelser. I en intervju i tidningen The New Yorker för­klarar hon varför hon gillar skräckgenren.

Hon säger bland annat så här: ”Den framkallar fysiska reaktioner, något jag alltid längtar efter i litteratur.

Och det är en fantastisk genre som kan beröra väldigt allvarliga och seriösa ämnen (politik, död, rädsla, missnöje) samtidigt som det är underhållande.”

En av novellerna i Enriquez novellsamling heter Adelas hus. Novellens huvudperson och berättarjag är en flicka som bor med sina föräldrar och sin storebror Pablo. Hon och brodern umgås mycket med sin granne Adela. Under sommar­lovet besöker barnen ett förfallet och igenbommat hus som finns i området och som stått tomt under lång tid.

De rör sig bara utanför huset och vågar aldrig gå in. Men så en dag bestämmer sig plötsligt Pablo och Adela att nu är det dags. De ska bryta sig in i huset.

Mariana Enriquez.

Den kvällen hoppade några flickor twist ute på gatan och när det kom en bil – det fanns inte så många på den tiden – klev de åt sidan så att den kunde köra förbi. En bit bort stod några ungar och sparkade boll och ännu längre bort, där asfalten var ny och slät, åkte några ungdomar rullskidor. Vi passerade obemärkta förbi.

Adela väntade på oss i den döda trädgården. Hon var all­ deles lugn, upplyst. I kontakt med någonting, tänker jag i dag.

Hon pekade på ytterdörren och jag gnydde till av rädsla.

Den stod på glänt, om än bara en liten springa. ”Va?” sa Pablo. ”Den stod så när jag kom.”

Min bror tog av sig ryggsäcken och öppnade den. Han hade tagit med sig skiftnycklar, skruvmejslar, kofötter; pap­ pas verktyg som han hade hittat i en låda i tvättstugan. Han skulle inte få användning av dem. Nu letade han efter fick­ lampan.

upplyst insiktsfull, ha kunskap om något gnydde gnälla, stöna på glänt vara lite öppen

De bestämde sig för att gå in i huset sista dagen på sommaren. Det var exakt så Adela sa en eftermiddag då de hade bråkat om det hemma i hennes vardagsrum. ”Sista dagen på sommaren, Pablo”, sa hon. ”Om en vecka.”

De ville att jag skulle följa med och jag gick med på det bara för att jag inte ville överge dem. De fick inte ensamma gå in i mörkret.

Vi bestämde oss för att göra det på kvällen, efter middagen. Vi skulle bli tvungna att smita iväg, men att smita i väg en sommarkväll var inte särskilt svårt. Barnen i kvarteret lekte ute på gatan till sent på kvällarna. Nu för tiden är det inte så. Numera är det ett fattigt och farligt kvarter, folk går inte ut eftersom de är rädda för att bli rånade, rädda för ungdomarna som står och dricker vin i gathörnen och skjuter på varandra ibland. Adelas hus såldes och gjordes om till mindre lägenheter. I trädgården byggde man en lagerbyggnad. Det var nog bäst så. Lagerbyggnaden döljer skuggorna.

212

Spänning och skräck

Deckare och skräck genom tiderna

213

Mariana Enriquez, ur Adelas hus Mariana Enriquez (f. 1973) kommer från Argentina och arbetar som journalist och författare. Hon skriver både romaner och noveller, och har bland annat gett ut novellsamlingen Det vi förlorade i elden som består av tolv skräck­berättelser. I en intervju i tidningen The New Yorker för­klarar hon varför hon gillar skräckgenren.

Hon säger bland annat så här: ”Den framkallar fysiska reaktioner, något jag alltid längtar efter i litteratur.

Och det är en fantastisk genre som kan beröra väldigt allvarliga och seriösa ämnen (politik, död, rädsla, missnöje) samtidigt som det är underhållande.”

En av novellerna i Enriquez novellsamling heter Adelas hus. Novellens huvudperson och berättarjag är en flicka som bor med sina föräldrar och sin storebror Pablo. Hon och brodern umgås mycket med sin granne Adela. Under sommar­lovet besöker barnen ett förfallet och igenbommat hus som finns i området och som stått tomt under lång tid.

De rör sig bara utanför huset och vågar aldrig gå in. Men så en dag bestämmer sig plötsligt Pablo och Adela att nu är det dags. De ska bryta sig in i huset.

Mariana Enriquez.

Den kvällen hoppade några flickor twist ute på gatan och när det kom en bil – det fanns inte så många på den tiden – klev de åt sidan så att den kunde köra förbi. En bit bort stod några ungar och sparkade boll och ännu längre bort, där asfalten var ny och slät, åkte några ungdomar rullskidor. Vi passerade obemärkta förbi.

Adela väntade på oss i den döda trädgården. Hon var all­ deles lugn, upplyst. I kontakt med någonting, tänker jag i dag.

Hon pekade på ytterdörren och jag gnydde till av rädsla.

Den stod på glänt, om än bara en liten springa. ”Va?” sa Pablo. ”Den stod så när jag kom.”

Min bror tog av sig ryggsäcken och öppnade den. Han hade tagit med sig skiftnycklar, skruvmejslar, kofötter; pap­ pas verktyg som han hade hittat i en låda i tvättstugan. Han skulle inte få användning av dem. Nu letade han efter fick­ lampan.

upplyst insiktsfull, ha kunskap om något gnydde gnälla, stöna på glänt vara lite öppen

De bestämde sig för att gå in i huset sista dagen på sommaren. Det var exakt så Adela sa en eftermiddag då de hade bråkat om det hemma i hennes vardagsrum. ”Sista dagen på sommaren, Pablo”, sa hon. ”Om en vecka.”

De ville att jag skulle följa med och jag gick med på det bara för att jag inte ville överge dem. De fick inte ensamma gå in i mörkret.

Vi bestämde oss för att göra det på kvällen, efter middagen. Vi skulle bli tvungna att smita iväg, men att smita i väg en sommarkväll var inte särskilt svårt. Barnen i kvarteret lekte ute på gatan till sent på kvällarna. Nu för tiden är det inte så. Numera är det ett fattigt och farligt kvarter, folk går inte ut eftersom de är rädda för att bli rånade, rädda för ungdomarna som står och dricker vin i gathörnen och skjuter på varandra ibland. Adelas hus såldes och gjordes om till mindre lägenheter. I trädgården byggde man en lagerbyggnad. Det var nog bäst så. Lagerbyggnaden döljer skuggorna.

212

Spänning och skräck

Deckare och skräck genom tiderna

213

Frihet och förtryck – texter som engagerar

Frihet och förtryck – texter som engagerar

Ur det centrala innehållet • Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider som ger underlag för att utveckla språket och samtala om berättarstrukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv.

Litterära skildringar av frihet och förtryck Frihet är ett ord som har en positiv betydelse för de allra flesta. Men vad innebär det egentligen att vara fri?

I det här kapitlet får du läsa ett antal skönlitterära texter som skildrar vad frihet kan betyda och hur friheten kan begränsas och hindras – av fördomar, fattigdom eller förtryckande samhällsstrukturer. Genom dessa berättelser får du möjlighet att leva dig in i andras liv och förstå mer vad frihet kan innebära för oss människor.

234

Frihet och förtryck

Vad är frihet?

Frihet kan betyda olika saker för olika personer. För vissa handlar det om att fritt få uttrycka sina åsikter. För andra är frihet att få be till den gud man vill – eller inte be till någon gud alls. För ytterligare några kan frihet handla om att få leva det liv man önskar, till exempel att själv få välja sin ut­ bildning, sina fritidsintressen och sin partner.

Inom forskningen finns det olika definitioner av frihets­ begreppet. Frihet kan definieras som frånvaron av förtryck.

Enligt det synssättet är vi fria så länge inget hindrar eller begränsar vår frihet. Frihet kan också definieras som närvaron av något. Enligt det synssättet är vi fria om vi har kontroll över våra liv och det finns möjligheter för oss att förverkliga oss själva.

Demonstration vid stads­ huset I Los Angeles den 3 juni 2020 för att hedra George Floyd, som avlidit i samband med ett polisingripande veckan innan.

Skriv Skriv en stund om vad frihet betyder för dig. Vilka tankar och känslor väcker ordet? När känner du dig som mest fri?

Vad kan begränsa din frihet?

Litterära skildringar av frihet och förtryck

235

Ur det centrala innehållet • Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider som ger underlag för att utveckla språket och samtala om berättarstrukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv.

Litterära skildringar av frihet och förtryck Frihet är ett ord som har en positiv betydelse för de allra flesta. Men vad innebär det egentligen att vara fri?

I det här kapitlet får du läsa ett antal skönlitterära texter som skildrar vad frihet kan betyda och hur friheten kan begränsas och hindras – av fördomar, fattigdom eller förtryckande samhällsstrukturer. Genom dessa berättelser får du möjlighet att leva dig in i andras liv och förstå mer vad frihet kan innebära för oss människor.

234

Frihet och förtryck

Vad är frihet?

Frihet kan betyda olika saker för olika personer. För vissa handlar det om att fritt få uttrycka sina åsikter. För andra är frihet att få be till den gud man vill – eller inte be till någon gud alls. För ytterligare några kan frihet handla om att få leva det liv man önskar, till exempel att själv få välja sin ut­ bildning, sina fritidsintressen och sin partner.

Inom forskningen finns det olika definitioner av frihets­ begreppet. Frihet kan definieras som frånvaron av förtryck.

Enligt det synssättet är vi fria så länge inget hindrar eller begränsar vår frihet. Frihet kan också definieras som närvaron av något. Enligt det synssättet är vi fria om vi har kontroll över våra liv och det finns möjligheter för oss att förverkliga oss själva.

Demonstration vid stads­ huset I Los Angeles den 3 juni 2020 för att hedra George Floyd, som avlidit i samband med ett polisingripande veckan innan.

Skriv Skriv en stund om vad frihet betyder för dig. Vilka tankar och känslor väcker ordet? När känner du dig som mest fri?

Vad kan begränsa din frihet?

Litterära skildringar av frihet och förtryck

235

Patrik Lundberg, Fjärilsvägen

Samtala om texten 1. Ladydi kan inte se allt som händer där hon ligger under palmbladen, men hon hör allt. Ge exempel på viktig information som Ladydi – och därmed vi läsare – får genom sådant hon hör.

2. Vilken bild ger utdraget av mamman?

3. Hur märks att mamman och dottern är förberedda på att detta skulle kunna ske?

4. Som läsare får vi inte veta vad som pågår inuti Ladydi.

Varför tror du att författaren valt att inte beskriva hennes känslor? Vad blir effekten av den sakliga stilen?

5. Vad menar mamman med ”Du kommer inte upp förrän jag hör en fågel sjunga”?

I Fjärilsvägen berättar journalisten och författaren Patrik Lundberg (f. 1983) om sin mamma Birgitta. Hon levde under längre tid med försvagad hälsa och dog endast 67 år gammal.

Genom hela romanen talar han till sin mamma och berättar hennes historia.

Samtidigt som det är en kärleksförklaring till en mor är det också en berättelse om ett Sverige där välfärden inte räcker till åt alla. Lundberg beskriver familjens ständiga kamp mot fattigdomen och hur Birgitta på alla sätt ville ge sina barn en värdig tillvaro. Bristen på pengar skulle inte på något sätt begränsa barnens möjligheter. Det här utdraget ur romanen visar att det inte alltid var lätt.

Diskutera 1. Vad berättar utdraget om situationen för människor i den delen av Mexiko som skildras?

2. Vad skulle behöva ändras för att Ladydi och hennes mamma skulle få större frihet över sina liv?

U

Arbeta med ord Besjälning innebär att något objekt ges mänskliga egenskaper eller kan agera som en människa. I utdraget kan vi läsa att ”Djungeln svällde och drog ihop sig” och att ”Automatgeväret hade fått berget att tappa andan”.

1. Här är fler exempel på besjälningar. Förklara med egna ord vad meningarna betyder.

Det blåser storm och havet ryter.

Den tomma datorskärmen stirrar på mig och jag får inte fram ett ord.

Blommorna sjöng att våren är här.

2. Skriv tre meningar där du använder besjälning. Du kan beskriva naturen, ditt hem eller den plats där du just nu befinner dig.

244

Frihet och förtryck

Facit till uppgiften finns på s. 385.

nder andra halvan av mellanstadiet började jag se sämre. Jag fick flytta fram några bänkrader och kisa för att kunna läsa vad som stod på tavlan. Skolsystern sa att jag behövde glasögon och varken du eller jag hade annat val att lyda. Morfar subventionerade.

Jag valde ett par bågar som syntes så lite som möjligt, eftersom det på min skola var en dödsdom att bära brillor.

I bordtennishagen kunde jag ha mina glasögon, men på fotbollsplanen var det en omöjlighet.

Jag frågade: Kan jag få kontaktlinser?

Du svarade: Du är för ung för linser, du får det när du blir äldre.

Mina kompisar hade linser.

Jag såg knappt vad som hände på motsatt planhalva, allt var suddigt. Jag hade redan stundtals svårt att platsa i laget och det faktum att jag såg som en mullvad hjälpte inte.

Inomhus, där planen var tajtare, var jag fortfarande duktig och där behöll jag min plats i det lag som vi år efter år vann distriktsmästerskapet med.

Du lovade att ge mig bra skor, men fotbollsskor låg i en gråzon. Framför allt var de dyrare än vanliga dojjor. Jag för­ stod att värstingmodellerna låg bortom räckhåll, sådana som proffsen och vissa av mina lagkamrater hade, men jag ville inte springa runt i amatörskor som ett annat offer.

Patrik Lundberg.

subventionerade bidrog med pengar låg i en gråzon något som hade oklar tillhörighet

Litterära skildringar av frihet och förtryck

245

Patrik Lundberg, Fjärilsvägen

Samtala om texten 1. Ladydi kan inte se allt som händer där hon ligger under palmbladen, men hon hör allt. Ge exempel på viktig information som Ladydi – och därmed vi läsare – får genom sådant hon hör.

2. Vilken bild ger utdraget av mamman?

3. Hur märks att mamman och dottern är förberedda på att detta skulle kunna ske?

4. Som läsare får vi inte veta vad som pågår inuti Ladydi.

Varför tror du att författaren valt att inte beskriva hennes känslor? Vad blir effekten av den sakliga stilen?

5. Vad menar mamman med ”Du kommer inte upp förrän jag hör en fågel sjunga”?

I Fjärilsvägen berättar journalisten och författaren Patrik Lundberg (f. 1983) om sin mamma Birgitta. Hon levde under längre tid med försvagad hälsa och dog endast 67 år gammal.

Genom hela romanen talar han till sin mamma och berättar hennes historia.

Samtidigt som det är en kärleksförklaring till en mor är det också en berättelse om ett Sverige där välfärden inte räcker till åt alla. Lundberg beskriver familjens ständiga kamp mot fattigdomen och hur Birgitta på alla sätt ville ge sina barn en värdig tillvaro. Bristen på pengar skulle inte på något sätt begränsa barnens möjligheter. Det här utdraget ur romanen visar att det inte alltid var lätt.

Diskutera 1. Vad berättar utdraget om situationen för människor i den delen av Mexiko som skildras?

2. Vad skulle behöva ändras för att Ladydi och hennes mamma skulle få större frihet över sina liv?

U

Arbeta med ord Besjälning innebär att något objekt ges mänskliga egenskaper eller kan agera som en människa. I utdraget kan vi läsa att ”Djungeln svällde och drog ihop sig” och att ”Automatgeväret hade fått berget att tappa andan”.

1. Här är fler exempel på besjälningar. Förklara med egna ord vad meningarna betyder.

Det blåser storm och havet ryter.

Den tomma datorskärmen stirrar på mig och jag får inte fram ett ord.

Blommorna sjöng att våren är här.

2. Skriv tre meningar där du använder besjälning. Du kan beskriva naturen, ditt hem eller den plats där du just nu befinner dig.

244

Frihet och förtryck

Facit till uppgiften finns på s. 385.

nder andra halvan av mellanstadiet började jag se sämre. Jag fick flytta fram några bänkrader och kisa för att kunna läsa vad som stod på tavlan. Skolsystern sa att jag behövde glasögon och varken du eller jag hade annat val att lyda. Morfar subventionerade.

Jag valde ett par bågar som syntes så lite som möjligt, eftersom det på min skola var en dödsdom att bära brillor.

I bordtennishagen kunde jag ha mina glasögon, men på fotbollsplanen var det en omöjlighet.

Jag frågade: Kan jag få kontaktlinser?

Du svarade: Du är för ung för linser, du får det när du blir äldre.

Mina kompisar hade linser.

Jag såg knappt vad som hände på motsatt planhalva, allt var suddigt. Jag hade redan stundtals svårt att platsa i laget och det faktum att jag såg som en mullvad hjälpte inte.

Inomhus, där planen var tajtare, var jag fortfarande duktig och där behöll jag min plats i det lag som vi år efter år vann distriktsmästerskapet med.

Du lovade att ge mig bra skor, men fotbollsskor låg i en gråzon. Framför allt var de dyrare än vanliga dojjor. Jag för­ stod att värstingmodellerna låg bortom räckhåll, sådana som proffsen och vissa av mina lagkamrater hade, men jag ville inte springa runt i amatörskor som ett annat offer.

Patrik Lundberg.

subventionerade bidrog med pengar låg i en gråzon något som hade oklar tillhörighet

Litterära skildringar av frihet och förtryck

245

Ur det centrala innehållet • Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.

Drömmen om frihet, kampen mot förtryck Världens mest översatta dokument, en självbiografisk text skriven av en av historiens främsta frihetskämpar och ett personligt reportage inifrån ett hårdbevakat fängelse.

Det är några av de sakprosatexter som du får läsa i det här kapitlet. Alla kretsar de kring frågor som rör frihet och förtryck och ger olika exempel på vad friheten kan betyda – inte minst när den hotas eller tas ifrån en.

256

Frihet och förtryck

FN:s generalförsamling antar allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna i Palais de Chaillot i Paris den 10 december 1948.

Fyra sakprosatexter om frihet På de kommande sidorna får du läsa fyra sakprosatexter på temat frihet och förtryck. Spännvidden är stor, såväl vad gäller texternas innehåll som hur de är skrivna.

Genom att läsa och arbeta med texterna får du därför möj­ lighet att både utforska frihetsbegreppet ur olika perspektiv och träna dig i att läsa och granska olika typer av sakprosa.

Om du har läst och arbetat med de skönlitterära berättel­ ser­na i det förra kapitlet kan du ta med de tankar och frågor som dessa berättelser väckte hos dig in i arbetet med det här kapitlet. Du kommer också kunna göra spännande jämförelser mellan texterna i de olika kapitlen.

Drömmen om frihet, kampen mot förtryck

257

Ur det centrala innehållet • Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.

Drömmen om frihet, kampen mot förtryck Världens mest översatta dokument, en självbiografisk text skriven av en av historiens främsta frihetskämpar och ett personligt reportage inifrån ett hårdbevakat fängelse.

Det är några av de sakprosatexter som du får läsa i det här kapitlet. Alla kretsar de kring frågor som rör frihet och förtryck och ger olika exempel på vad friheten kan betyda – inte minst när den hotas eller tas ifrån en.

256

Frihet och förtryck

FN:s generalförsamling antar allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna i Palais de Chaillot i Paris den 10 december 1948.

Fyra sakprosatexter om frihet På de kommande sidorna får du läsa fyra sakprosatexter på temat frihet och förtryck. Spännvidden är stor, såväl vad gäller texternas innehåll som hur de är skrivna.

Genom att läsa och arbeta med texterna får du därför möj­ lighet att både utforska frihetsbegreppet ur olika perspektiv och träna dig i att läsa och granska olika typer av sakprosa.

Om du har läst och arbetat med de skönlitterära berättel­ ser­na i det förra kapitlet kan du ta med de tankar och frågor som dessa berättelser väckte hos dig in i arbetet med det här kapitlet. Du kommer också kunna göra spännande jämförelser mellan texterna i de olika kapitlen.

Drömmen om frihet, kampen mot förtryck

257

Ur det centrala innehållet • Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider som ger underlag för att utveckla språket och samtala om berättarstrukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv.

Berättelser om platsers betydelse Vilken betydelse kan en plats ha för människorna som befinner sig där? Den frågan står i fokus i det här kapitlet som handlar om hur olika platser påverkar och påverkas av de som bor eller vistas där. Texterna i kapitlet ger även exempel på hur människor har sett på sin omgivning under olika tider i historien.

Genom texterna får du fundera på vad platser kan betyda för andra människor men också på vilka platser som är viktiga i ditt liv.

278

Platser som gör avtryck

Om platser i våra liv De skönlitterära texterna i det här kapitlet är skrivna i olika genrer och under olika tider. Samtidigt har de det gemen­ samt att de alla kretsar kring människors relation till plats­er­ na de befinner sig på. En av texterna skildrar en stark natur­ upplevelse, en annan en livlig gata i en storstad. En text berättar om livet på en mindre ort medan ytterligare en text belyser hur platser kan fungera som klassmarkörer. Dess­utom innehåller kapitlet en text som berättar om en plats som inte finns – annat än i fantasin och myternas värld.

Vilken betydelse spelar olika platser i ditt liv? Var trivs du som bäst – och var trivs du inte alls? Förhoppningsvis kommer läsningen av och arbetet med kapitlets texter hjälpa dig att tänka vidare kring de frågorna.

Skriv Välj en plats som är viktig i ditt liv. Du bestämmer själv om du vill välja en avgränsad plats – till exempel ditt hem, ett café eller en glänta i skogen – eller en större plats, som din skola eller hemstad. Presentera kort platsen och berätta vad den betyder för dig.

Berättelser om platsers betydelse

279

Ur det centrala innehållet • Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider som ger underlag för att utveckla språket och samtala om berättarstrukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv.

Berättelser om platsers betydelse Vilken betydelse kan en plats ha för människorna som befinner sig där? Den frågan står i fokus i det här kapitlet som handlar om hur olika platser påverkar och påverkas av de som bor eller vistas där. Texterna i kapitlet ger även exempel på hur människor har sett på sin omgivning under olika tider i historien.

Genom texterna får du fundera på vad platser kan betyda för andra människor men också på vilka platser som är viktiga i ditt liv.

278

Platser som gör avtryck

Om platser i våra liv De skönlitterära texterna i det här kapitlet är skrivna i olika genrer och under olika tider. Samtidigt har de det gemen­ samt att de alla kretsar kring människors relation till plats­er­ na de befinner sig på. En av texterna skildrar en stark natur­ upplevelse, en annan en livlig gata i en storstad. En text berättar om livet på en mindre ort medan ytterligare en text belyser hur platser kan fungera som klassmarkörer. Dess­utom innehåller kapitlet en text som berättar om en plats som inte finns – annat än i fantasin och myternas värld.

Vilken betydelse spelar olika platser i ditt liv? Var trivs du som bäst – och var trivs du inte alls? Förhoppningsvis kommer läsningen av och arbetet med kapitlets texter hjälpa dig att tänka vidare kring de frågorna.

Skriv Välj en plats som är viktig i ditt liv. Du bestämmer själv om du vill välja en avgränsad plats – till exempel ditt hem, ett café eller en glänta i skogen – eller en större plats, som din skola eller hemstad. Presentera kort platsen och berätta vad den betyder för dig.

Berättelser om platsers betydelse

279

Marit Kapla, ur Osebol

en tycks darra, den fjunlätta, lilla dockskon på någon ung dam, som likt en solros vänder sitt ansikte mot de strålande affärsfönstren, och den förhoppningsfulle fän­rikens skram­ lande sabel som ristar en skarp skåra i trottoar­stenen – här finns allt: styrkans makt och svaghetens makt! Vilket fantastiskt skådespel utspelas inte här under dagens lopp!

Frågan om vad en plats kan betyda för människorna som bor där står verkligen i fokus i författaren och journalisten Marit Kaplas (f. 1970) prisbelönta bok Osebol. Osebol är namnet på en by i norra Värmland där Kapla växte upp. I boken har hon intervjuat nästan varenda vuxen i byn – drygt fyrtio personer – om vad Osebol betyder för dem och hur det är att leva i en mindre by på landsbygden. Intervjuerna har hon sedan skrivit om till dikter och boken har beskrivits som dokumentärpoesi, det vill säga som en blandning av dokumentärt material och skönlitterärt berättande. Varje person som intervjuas presenteras med namn och ålder. Den yngsta är 18 år, den äldsta 92.

Här är några dikter ur boken.

Nikolaj Gogol, Nevskij prospekt, 1835 Översättning Nils Åke Nilsson

Samtala om texten 1. Vad är det som gör Nevskij prospekt så speciell, enligt berättarjaget?

2. Vad menas med ”Ingen adresskalender eller upplysningsbyrå kan lämna så säkra nyheter som Nevskij prospekt”?

3. Vad menar berättarjaget med meningen ”här finns allt: styrkans makt och svaghetens makt”?

4. Ge exempel på stilfigurer (s. 74) i utdraget.

Marit Kapla.

LARS JÖRLÉN F. 1946 Jag hade ett hum i öronen hela tiden.

Undersök Utdraget ur novellen påminner lite om en argumentation, där berättarjaget vill övertyga sina läsare om hur fantastisk Nevskij prospekt är.

1. Om utdraget skulle skrivas om och verkligen bli en argumenterande text – hur skulle tesen kunna lyda?

2. Formulera 2–3 argument med utgångspunkt i utdraget som passar tesen.

Hör ni det också? sa jag och gick ut för vi hade elmätaren på en stolpe med massor av luftledningar och grejor.

Så till slut kom jag på … det är tystnaden jag hör som jag inte hade hört på tjugo år i Stockholm.

Diskutera I utdraget framstår den stora promenadgatan i Sankt Petersburg som stadens ”stora pulsåder”, där olika människor möts. Finns det en ”pulsåder” i samhället eller staden där ni bor? Vilken plats är det och vilken funktion har den? Vad gör människorna där?

Arbeta med ord Författaren använder många adjektiv för att beskriva miljön.

1. Välj ut 7–10 adjektiv ur utdraget.

2. Sortera adjektiven efter deras betydelse: positiva, negativa eller neutrala.

288

Platser som gör avtryck

MATTIAS DANILOWICZ F. 1991 Jag har upplevt en annan känsla i Osebol.

Det är mer som i Polen.

Man kan knacka på nån annans dörr. utan att ha planerat nåt möte Facit till uppgiften finns på s. 386.

Bara ses på nån kaffe kaka eller öl.

Berättelser om platsers betydelse

289

Marit Kapla, ur Osebol

en tycks darra, den fjunlätta, lilla dockskon på någon ung dam, som likt en solros vänder sitt ansikte mot de strålande affärsfönstren, och den förhoppningsfulle fän­rikens skram­ lande sabel som ristar en skarp skåra i trottoar­stenen – här finns allt: styrkans makt och svaghetens makt! Vilket fantastiskt skådespel utspelas inte här under dagens lopp!

Frågan om vad en plats kan betyda för människorna som bor där står verkligen i fokus i författaren och journalisten Marit Kaplas (f. 1970) prisbelönta bok Osebol. Osebol är namnet på en by i norra Värmland där Kapla växte upp. I boken har hon intervjuat nästan varenda vuxen i byn – drygt fyrtio personer – om vad Osebol betyder för dem och hur det är att leva i en mindre by på landsbygden. Intervjuerna har hon sedan skrivit om till dikter och boken har beskrivits som dokumentärpoesi, det vill säga som en blandning av dokumentärt material och skönlitterärt berättande. Varje person som intervjuas presenteras med namn och ålder. Den yngsta är 18 år, den äldsta 92.

Här är några dikter ur boken.

Nikolaj Gogol, Nevskij prospekt, 1835 Översättning Nils Åke Nilsson

Samtala om texten 1. Vad är det som gör Nevskij prospekt så speciell, enligt berättarjaget?

2. Vad menas med ”Ingen adresskalender eller upplysningsbyrå kan lämna så säkra nyheter som Nevskij prospekt”?

3. Vad menar berättarjaget med meningen ”här finns allt: styrkans makt och svaghetens makt”?

4. Ge exempel på stilfigurer (s. 74) i utdraget.

Marit Kapla.

LARS JÖRLÉN F. 1946 Jag hade ett hum i öronen hela tiden.

Undersök Utdraget ur novellen påminner lite om en argumentation, där berättarjaget vill övertyga sina läsare om hur fantastisk Nevskij prospekt är.

1. Om utdraget skulle skrivas om och verkligen bli en argumenterande text – hur skulle tesen kunna lyda?

2. Formulera 2–3 argument med utgångspunkt i utdraget som passar tesen.

Hör ni det också? sa jag och gick ut för vi hade elmätaren på en stolpe med massor av luftledningar och grejor.

Så till slut kom jag på … det är tystnaden jag hör som jag inte hade hört på tjugo år i Stockholm.

Diskutera I utdraget framstår den stora promenadgatan i Sankt Petersburg som stadens ”stora pulsåder”, där olika människor möts. Finns det en ”pulsåder” i samhället eller staden där ni bor? Vilken plats är det och vilken funktion har den? Vad gör människorna där?

Arbeta med ord Författaren använder många adjektiv för att beskriva miljön.

1. Välj ut 7–10 adjektiv ur utdraget.

2. Sortera adjektiven efter deras betydelse: positiva, negativa eller neutrala.

288

Platser som gör avtryck

MATTIAS DANILOWICZ F. 1991 Jag har upplevt en annan känsla i Osebol.

Det är mer som i Polen.

Man kan knacka på nån annans dörr. utan att ha planerat nåt möte Facit till uppgiften finns på s. 386.

Bara ses på nån kaffe kaka eller öl.

Berättelser om platsers betydelse

289

Ur det centrala innehållet • Språksläktskap och språkförändringar.

• Jämförelse mellan svenska, elevens modersmål och andra språk som eleven har kunskaper i.

Språksläktskap och språkförändringar Berättelsen om språket är lika mycket en berättelse om människan. Det är en berättelse om vårt ursprung, hur vi skapar ett samhälle och hur vi ser på oss själva och varandra. Språk är alltså mer än bara ljud, bokstäver och grammatik.

I det här kapitlet får du läsa om var språket kommer ifrån och hur språken är släkt med varandra. Du kommer också att få lära dig om svenska språkets historia och varför språk förändras.

314

Sveriges alla språk

En ca 5000 år gammal klippmålning i Satkunda, Indien.

Språkets ursprung När uppstod egentligen språket? Det är en fråga som forskar­na märkligt nog fortfarande inte kan besvara. Några menar att språket uppstod när människans struphuvud ut­ veck­lats tillräckligt för att kunna producera tal. När det skedde är dock osäkert. Vissa daterar det till 200 000 år sen, medan andra forskare anser att det snarare handlar om flera miljoner år.

En del lyfter fram sociala faktorer. När människan började leva i större grupper behövdes en mer avancerad kom­muni­ kation och språket uppstod. En nyare teori pekar ut red­ skapens betydelse. Ju mer komplicerade redskap människan skapade, desto större behov av ett språk som be­skriver föremålet. Enligt den här teorin hade lärandet en viktig roll i utvecklingen av språket. För att lära andra hur ett redskap skulle tillverkas krävdes ett språk.

Diskutera Vilka är språkets viktigaste funktioner i dag?

Språksläktskap och språkförändringar

315

Ur det centrala innehållet • Språksläktskap och språkförändringar.

• Jämförelse mellan svenska, elevens modersmål och andra språk som eleven har kunskaper i.

Språksläktskap och språkförändringar Berättelsen om språket är lika mycket en berättelse om människan. Det är en berättelse om vårt ursprung, hur vi skapar ett samhälle och hur vi ser på oss själva och varandra. Språk är alltså mer än bara ljud, bokstäver och grammatik.

I det här kapitlet får du läsa om var språket kommer ifrån och hur språken är släkt med varandra. Du kommer också att få lära dig om svenska språkets historia och varför språk förändras.

314

Sveriges alla språk

En ca 5000 år gammal klippmålning i Satkunda, Indien.

Språkets ursprung När uppstod egentligen språket? Det är en fråga som forskar­na märkligt nog fortfarande inte kan besvara. Några menar att språket uppstod när människans struphuvud ut­ veck­lats tillräckligt för att kunna producera tal. När det skedde är dock osäkert. Vissa daterar det till 200 000 år sen, medan andra forskare anser att det snarare handlar om flera miljoner år.

En del lyfter fram sociala faktorer. När människan började leva i större grupper behövdes en mer avancerad kom­muni­ kation och språket uppstod. En nyare teori pekar ut red­ skapens betydelse. Ju mer komplicerade redskap människan skapade, desto större behov av ett språk som be­skriver föremålet. Enligt den här teorin hade lärandet en viktig roll i utvecklingen av språket. För att lära andra hur ett redskap skulle tillverkas krävdes ett språk.

Diskutera Vilka är språkets viktigaste funktioner i dag?

Språksläktskap och språkförändringar

315

Ur det centrala innehållet • Språklig variation i Sverige och i det svenska språket. […]

Svenskans, invandrarspråkens, minoritetsspråkens, teckenspråkets och dialekternas ställning och status.

Språken omkring dig Svenska är huvudspråk i Sverige. Ändå finns en stor språklig variation i landet. I Sverige talas omkring tvåhundra olika språk varav fem räknas som nationella minoritetsspråk.

Dessutom har svenskan många dialekter.

I det här kapitlet får du lära dig mer om språk­förhållan­dena i Sverige. Du får läsa om den svenska språk­lag­stift­ningen, Sveriges minoritetsspråk och svenska språkets dialekter.

330

Sveriges alla språk

Språksituationen i Sverige Även om de flesta som bor i Sverige har svenska som moders­ mål är svenska långt ifrån landets enda språk. Tvärt­om har Sverige under de senaste decennierna ut­veck­lats till ett allt mer flerspråkigt samhälle. I dag talas och skrivs omkring 200 språk i Sverige. Några av dessa är stora – som ­finska, a­ rabiska och kurdiska – medan många endast har ett mindre antal ta­ lare. Även engelskans betydelse i det svenska sam­hället har ökat under de senaste sjuttio åren.

Men flerspråkigheten i Sverige har en mycket längre historia än så. Parallellt med svenskan har sedan länge språk som finska och samiska talats i delar av Sverige. Sedan år 2000 har Sverige fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Språken omkring dig

331

Ur det centrala innehållet • Språklig variation i Sverige och i det svenska språket. […]

Svenskans, invandrarspråkens, minoritetsspråkens, teckenspråkets och dialekternas ställning och status.

Språken omkring dig Svenska är huvudspråk i Sverige. Ändå finns en stor språklig variation i landet. I Sverige talas omkring tvåhundra olika språk varav fem räknas som nationella minoritetsspråk.

Dessutom har svenskan många dialekter.

I det här kapitlet får du lära dig mer om språk­förhållan­dena i Sverige. Du får läsa om den svenska språk­lag­stift­ningen, Sveriges minoritetsspråk och svenska språkets dialekter.

330

Sveriges alla språk

Språksituationen i Sverige Även om de flesta som bor i Sverige har svenska som moders­ mål är svenska långt ifrån landets enda språk. Tvärt­om har Sverige under de senaste decennierna ut­veck­lats till ett allt mer flerspråkigt samhälle. I dag talas och skrivs omkring 200 språk i Sverige. Några av dessa är stora – som ­finska, a­ rabiska och kurdiska – medan många endast har ett mindre antal ta­ lare. Även engelskans betydelse i det svenska sam­hället har ökat under de senaste sjuttio åren.

Men flerspråkigheten i Sverige har en mycket längre historia än så. Parallellt med svenskan har sedan länge språk som finska och samiska talats i delar av Sverige. Sedan år 2000 har Sverige fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Språken omkring dig

331

Suffixen kan sorteras efter vilka ordklasser de skapar: • -are, -ing, -het, -ande, -isering, -ist, -tion/-sion, -skap (substantiv) • -bar, -isk, -ig, -lig, -aktig, -mässig, -sam, -d/-ad/-t (adjektiv) • -a, -era, -isera, -fiera, -na (verb) Att omvandla ett verb eller adjektiv till ett substantiv kallas för nominali­ sering. Texter med en formell stil innehåller ofta många nominaliseringar.

För dig är det viktigt att både kunna använda nominaliseringar i ditt eget skrivande och att förstå dem i texter du läser. Genom att känna igen de suffix som används för att bilda substantiv kan du lättare upptäcka nominaliseringar. Här är några exempel: koncentrera – koncentration blyg – blyghet utforska – utforskande

Resursdel: mallar och matriser Mallar • Respons på muntliga anföranden • Respons på texter • Analys av noveller och romaner • Analys av dikter • Analys av dramatik

Skriv 1. Para ihop orden med något av prefixen ovan: laglig, populär, grip, polär, nivå, trygg, föreställning, förstå, legal, relevant, rationell, produktiv, stark, social 2. Gör om följande ord till substantiv med hjälp av något av suffixen ovan: söka, jämlik, klättra, cykla, älska, anonym, reagera, kunna, invadera, effektiv 3. Gör om följande ord till adjektiv med hjälp av något av suffixen ovan: regn, prata, tacka, göra, bränna, allvar, lögn, fack, dela, darra 4. Gör om följande ord till verb med hjälp av något av suffixen ovan: protest, demokrati, kall, blod, addition, kategori, exempel, identitet, mörk, normal 5. Vilka verb finns bakom följande nominaliseringar? yttrande, belöning, spårning, skakning, engagemang, jogging, rodnad, bakning, älskling, tänkande 6. Att avleda för att växla mellan olika ordklasser skapar variation i en text. Om ämnet är simning kan du även behöva använda ord som ”simma” och ”simmare”. Skapa så många avledningar du kan av följande ord: natt, passa, ström, bruk

370

Fördjupning i grammatik

Bedömningsmatriser • Bedömningsmatris förberett samtal och diskussion • Bedömningsmatris muntlig framställning • Bedömningsmatris skriftlig framställning • Bedömningsmatris källhantering • Bedömningsmatris litteraturanalys • Bedömningsmatris språkstrategier och språklig variation

Övriga mallar i boken • Checklista: Källkritik (s. 34) • Checklista: Citatteknik (s. 43) • Checklista: Utredande text (s. 53) • Checklista: Utredande tal (s. 61) • Checklista: Argumenterande tal (s. 84) • Checklista: Argumenterande text (s. 87) • Checklista: Litteratursamtal (s. 129) Texterna i matriserna är hämtade från Skolverkets kunskapskrav för kursen svenska som andraspråk 2. I några fall har text inom meningar – som inte är relevant i gällande matris – utelämnats. Dessa utelämnade avsnitt visas med […]. Texterna har också undantagsvis anpassats för att bli grammatiskt korrekta.

Resursdel – mallar och matriser

371

Suffixen kan sorteras efter vilka ordklasser de skapar: • -are, -ing, -het, -ande, -isering, -ist, -tion/-sion, -skap (substantiv) • -bar, -isk, -ig, -lig, -aktig, -mässig, -sam, -d/-ad/-t (adjektiv) • -a, -era, -isera, -fiera, -na (verb) Att omvandla ett verb eller adjektiv till ett substantiv kallas för nominali­ sering. Texter med en formell stil innehåller ofta många nominaliseringar.

För dig är det viktigt att både kunna använda nominaliseringar i ditt eget skrivande och att förstå dem i texter du läser. Genom att känna igen de suffix som används för att bilda substantiv kan du lättare upptäcka nominaliseringar. Här är några exempel: koncentrera – koncentration blyg – blyghet utforska – utforskande

Resursdel: mallar och matriser Mallar • Respons på muntliga anföranden • Respons på texter • Analys av noveller och romaner • Analys av dikter • Analys av dramatik

Skriv 1. Para ihop orden med något av prefixen ovan: laglig, populär, grip, polär, nivå, trygg, föreställning, förstå, legal, relevant, rationell, produktiv, stark, social 2. Gör om följande ord till substantiv med hjälp av något av suffixen ovan: söka, jämlik, klättra, cykla, älska, anonym, reagera, kunna, invadera, effektiv 3. Gör om följande ord till adjektiv med hjälp av något av suffixen ovan: regn, prata, tacka, göra, bränna, allvar, lögn, fack, dela, darra 4. Gör om följande ord till verb med hjälp av något av suffixen ovan: protest, demokrati, kall, blod, addition, kategori, exempel, identitet, mörk, normal 5. Vilka verb finns bakom följande nominaliseringar? yttrande, belöning, spårning, skakning, engagemang, jogging, rodnad, bakning, älskling, tänkande 6. Att avleda för att växla mellan olika ordklasser skapar variation i en text. Om ämnet är simning kan du även behöva använda ord som ”simma” och ”simmare”. Skapa så många avledningar du kan av följande ord: natt, passa, ström, bruk

370

Fördjupning i grammatik

Bedömningsmatriser • Bedömningsmatris förberett samtal och diskussion • Bedömningsmatris muntlig framställning • Bedömningsmatris skriftlig framställning • Bedömningsmatris källhantering • Bedömningsmatris litteraturanalys • Bedömningsmatris språkstrategier och språklig variation

Övriga mallar i boken • Checklista: Källkritik (s. 34) • Checklista: Citatteknik (s. 43) • Checklista: Utredande text (s. 53) • Checklista: Utredande tal (s. 61) • Checklista: Argumenterande tal (s. 84) • Checklista: Argumenterande text (s. 87) • Checklista: Litteratursamtal (s. 129) Texterna i matriserna är hämtade från Skolverkets kunskapskrav för kursen svenska som andraspråk 2. I några fall har text inom meningar – som inte är relevant i gällande matris – utelämnats. Dessa utelämnade avsnitt visas med […]. Texterna har också undantagsvis anpassats för att bli grammatiskt korrekta.

Resursdel – mallar och matriser

371

carl-johan markstedt simon bogren

SVA

Svenska impulser 2 SVA carl-johan markstedt simon bogren Hur kan du utveckla ditt ordförråd? Vilka frågor behandlas i skönlitteraturen? Hur blir du en säkrare talare och skribent? Vilka olika språk och dialekter talas i Sverige? Hur kan grammatiken hjälpa dig att utveckla ditt skrivande?

Svenska impulser 2 SVA är ett läromedel som söker nya vägar till lärande och utveckling, allt inom ramen för en tydlig struktur.

Svenska impulser 2 SVA förstärker och fördjupar dina kunskaper. Men boken fyller också på, utmanar och leder vidare.

markstedt bogren

ISBN 978-91-523-5400-1

www.sanomautbildning.se

svenska som andraspråk

SVA