9789152353516

Page 1

KOLL PÅ

KOLL PÅ

KOLL PÅ HISTORIA

Historia Jonathan Lindström Lisa Wahlbom

4

GRUNDBOKEN

Jonathan Lindström Lisa Wahlbom

4

DIGER-

Historia handlar om att försöka förstÄ det som varit och om hur saker och ting hÀnger ihop.

DÖDEN

Den hÀr boken berÀttar om tio tusen Är i Nordens historia. Den börjar med inlandsisen, stenÄldern, bronsÄldern och

– sĂ„ skyddar du dig!

jÀrnÄldern. Sedan kommer vikingatiden och sist medeltiden. Serien bestÄr av

Heliga Birgitta pÄ vÀrldsturné

Koll pÄ historia 4 Koll pÄ historia 5 Koll pÄ historia 6

Vikingarnas

Till varje Ă„rskurs finns en grundbok,

BÄSTA RESTIPS!

en aktivitetsbok och en lÀrarguide.

ISBN 978-91-523-5351-6

ISBN 978-91-523-5351-6

9 789152 353516

4


Sano m a U t b il d ning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se O rd e r/ L À ro m e d e l sinf o rm at io n Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktörer: Ingela Bengtsson, Maria Renck Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Illustrationer: Jonathan Lindström Bildanskaffning: Ingela Bengtsson

K o l l p Ä h ist o ria 4 ISBN 978-91-523-5351-6 © 2019 Jonathan Lindström, Lisa Wahlbom och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen

Jag Àr Lisa, författare till boken. En av mina favoriter i boken Àr drottning Margareta. TÀnk att en kvinna kunde vara mÀktigast i Norden under medeltiden.

K op

Jag, Jonathan, Ă€r arkeolog och författare och sĂ„ har jag gjort alla teckningar i boken. TĂ€nk att vi vet hur Österödskvinnan sĂ„g ut fast hon levde för 8000 Ă„r sedan!

ie ringsför b u d !

Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen! Kopiering, utöver lÀrarens rÀtt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, Àr förbjuden. SÄdant avtal tecknas mellan upphovsrÀttsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hÀnvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrÀtt kan Ätalas av allmÀn Äklagare och dömas till böter eller fÀngelse i upp till tvÄ Är samt bli skyldig att erlÀgga ersÀttning till upphovsman/rÀttsinnehavare. Tryck: Balto Print, Litauen 2019

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 2

2019-04-11 08:42


He j oc h v À lk omme n! I den hÀr boken kommer du att fÄ lÀsa om historien Ànda frÄn början nÀr inlandsisen smÀlte. Boken slutar nÀr medeltiden Àr slut. Det Àr mer Àn 10 000 Ärs historia. I boken beskrivs mÀnniskorna och hur de flyttade, skaffade mat, handlade med varor och gav sig ut pÄ resor. Men det handlar ocksÄ om krig och plundring och om att ta makten över större omrÄden och andra mÀnniskor. Allt det hÀr vet vi tack vare arkeologer, osteologer, genforskare och historiker. Nya fynd och nya typer av undersökningar kan ibland göra att historien mÄste Àndras. Det kommer du att se exempel pÄ i boken. HÀr kan du lÀsa mer om hur nÄgra av forskarna arbetar:

Historikern Bo lÀser brev, böcker och kvitton som kan vara upp till 900 Är gamla för att ta reda pÄ vad som har hÀnt i historien. Den som skrev kan ha en krÄnglig handstil och ett annorlunda sprÄk.

Arkeologhunden Fabel kan nosa upp gamla ben i marken.

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 3

Genforskare Helena tar borrprov i skelett och undersöker generna. De kan till exempel visa ögonfÀrg och vilka som Àr slÀkt. Helena mÄste ha skyddsdrÀkt för att inte smutsa ner provet.

Arkeologen Charlotte grÀver upp fynd, som krukskÀrvor, glaspÀrlor och rostiga knivar. Hon undersöker fynden noga och försöker ta reda pÄ hur gamla de Àr och vad de har anvÀnts till.

Osteologen Anna undersöker skelett. Hon kan se om skelettet tillhört en kvinna eller man och hur gammal mÀnniskan var. Ibland hittar hon hÄl i tÀnderna, yxhugg i huvudet eller andra skador.

2019-04-11 08:42


I nne hÄ ll 4. V ik ing af À rde r Plundring och handel 34 Resor vÀsterut 36 Resor österut 37

1 . F O R N T ID E N Istid 6 Sveriges första invÄnare 8 JÀgarstenÄldern 9 BondestenÄldern 10

Vikingaskeppen 40 Skatter frÄn vikingatiden 42 En saga som kÀlla? 44

5 . V ik ing arnas samhÀ lle

BronsÄldern 12

Familjen 46

JÀrnÄldern 14

En vikingakung 48 Brott och straff 50

2 . P Ă„ j ak t e f te r V I K I N G A T I D E N Vikingatid 16

Skriva med runor 52 Vikingarna blir kristna 54

Hur kan vi veta nÄgot? 18 Vilka var vikingarna? 20 Hur sÄg det ut hÀr dÄ? 22

3 . V ik ing arnas liv Livet pÄ landet 24 Huset och maten 26 KlÀderna 28 VÀrldsbilden 30 Att blota till gudarna 32 Död och begravning 33

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 4

2019-04-11 08:43


6 . M E D E LT I D E N – liv e t i N orde n Sverige blir ett rike 56 Hur kan vi veta nĂ„got? 58 Norden förĂ€ndras 60 Samer i norr 62 Barn pĂ„ medeltiden 64 GĂ„rden och maten 66

9 . V e m be stÀ mde ? Kungar och stormÀn 90

7 . D e n me de ltida k y rk an Kyrkan i Europa 68 Socken och kyrka 70 Jorden, himlen och helvetet 72 Livet i klostret 74 Skolan och skriften 76 Helgonet Birgitta 78

Medeltidens samhÀlle 92 Kungar och drottningar 94 Birger Jarls brÄkiga slÀkt tar makten 96 Birger Jarls slÀkt stiftar lagar 98 Margareta skapar en union 100 Medeltiden gÄr mot sitt slut 102 Kolonisation över hav och land 104 Nya sjövÀgar och nya vÀrldsdelar 106

8 . Hande l oc h stÀ de r Varför uppstod det stÀder? 80 Vilka levde i staden? 82 Hansan 84 MÀnniskor flyttar runt 85 Varor frÄn fjÀrran lÀnder 86 Sjukdom och sjukvÄrd 88

R e g iste r 1 0 8

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 5

2019-04-11 08:43


F orntide n PÄ en del stÀllen var isen upp till 3 kilometer tjock. JÀmför med byggnaderna i nederkanten.

1

Under istidens varmare perioder levde den ullhÄriga mammuten hÀr.

Gustav Adolfs kyrka, Sundsvall, 81 meter

Globen, Stockholm, 85 meter

LÀppstiftet, Göteborg, 86 meter

Turning torso, Malmö, 190 meter

I stid D te har v arit f ler a istider i N orden . D ne sen aste isen v ar som stö rst f ö r 2 0 0 0 0 Är sed an . D Ä v ar hel a Sv er ige tÀc kt av is oc h v arken m Àn n iskor el ler dj ur kun de lev a hÀr . NÀr isen sm Àl te b ö rj ade m Àn n iskor kom m a hit f ö r att f iska oc h aj g a. P Ä 9 0 0 0 - talet f . Kr. f lyttade m Àn n iskor till sö dra Sv er ige . Ar keo loger n a har hittat tidiga spÄr ef ter b Äde m Àn n iskor och dj ur. D Ä v isste in gen att de t hÀr skulle b li Sv er ige .

6

De spÄr som finns efter mammuten Àr mest tÀnder. Den hÀr tanden Àr 2 decimeter lÄng.

F O R N T ID E N

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 6

2019-04-11 08:43


O R D &

I kapitle t f Är du lÀ ra dig:

B E G R E P P :

inlandsis, tidslinje, forntid, arkeolog, stenĂ„ldern, jĂ€garstenĂ„lder, bondestenĂ„lder, bronsĂ„ldern, jĂ€rnĂ„ldern, kronologi. ‱

hur man kan visa tid och historia pĂ„ en tidslinje ‱

hur Norden befolkades vid slutet av istiden ‱

att inga lĂ€nder fanns i Norden under forntiden ‱

vad olika fy nd kan berÀtta om stenÄlder, bronsÄlder och jÀrnÄlder.

1 0 0 0 0 f . Kr. IS T ID E N J À ga rst e n Äld e r

S T E N Å L D E R N

B on de s te n Ă„ld e r

Ă„r 1 8 0 0 f . Kr.

Har du k oll p Ä tide n? E n tidslinje gör det lÀttare att förstÄ all tid som har varit innan du fanns. Den hÀr tidslinjen börjar vid istidens slut, dÄ de första mÀnniskorna kom hit. Oc h den slutar i nutiden, dÄ du lever. Den visar 1 2 0 0 0 Är!

B R O N S Å L D E R N

Är 50 0 f . Kr. Kristi f ö de lse

JÄ R N Å L D E R N

V I KI N G A T ID E N

( J e sus f ö ds)

Är 7 50 Slutet av jÀrnÄldern kallas vikingatiden.

M E D E LT I D

Ă„r 1 60 0

Ă„r 1 1 0 0 E N

V A S A T I D E N

Under vikingatiden slutade forntiden i Norden och medeltiden började.

Ă„r 1 50 0

IS T ID E N Ă„r 1 7 0 0

S T O R M A KT S T I D E N

S T E N Å L D E R N B R O N S Å L D E R N JÄ R N Å L D E R N

1 7 0 0 -T A L E T

Ă„r 1 8 0 0

V I KI N G A T I D E N

ïŁŒ ïŁœF O ïŁŸ

R N T ID E N

M E D E LT ID E N V A S A T ID E N

L E T 1 8 0 0 -T A

S T O R M A KT S T I D E N 1 7 0 0 -T A L E T

Ă„r 1 9 0 0

T A L E T 1 9 0 0 -

1 8 0 0 -T A L E T 1 9 0 0 -T A L E T

Ă„r 2 0 0 0

F O R N T ID E N

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 7

7 2019-04-11 08:43


S v e rig e s f örsta inv Ä nare Det finns spÄr av liv frÄn tiden före den senaste istiden, till exempel blÀckfiskar och dinosaurier. I Dalarna finns spÄr av strutblÀckfiskar, som för 400 miljoner Är sedan levde i grunda varma hav. I SkÄne finns 80 miljoner Är gamla spÄr frÄn dinosaurier.

I se n smÀ lte r

Under en av istidens varmare perioder för 50 000 Ă„r sedan fanns mammutar bland annat i Stockholm. År 10000 f.Kr. bodde det isbjörnar hĂ€r, till exempel i Göteborg.

Isen tryckte ner bergen och slipade dem slÀta. Den smulade berg till stenar, grus, sand och lera. SÄ bildades alla slÀta badklippor och sandstrÀnder. NÀr isen sedan smÀlte var stora delar av Sverige tÀckt av smÀltvatten. Eftersom tyngden av isen försvann, började landet resa sig. RÀtt ofta blev det jordbÀvningar. Fortfarande reser sig marken i mellersta och norra Sverige nÄgra millimeter om Äret. Det kallas landhöjning. Först började det vÀxa grÀs, smÄbjörkar och tallar. Bland de första djuren som promenerade in fanns mammutar och jÀttehjortar. Sedan vandrade renar, vildsvin och Àlgar ocksÄ in. I smÀltpölarna klÀcktes miljarder knott, mygg och flugor. Inlandsis finns numera pÄ Grönland och vid Sydpolen.

8

F O R N T ID E N

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 8

2019-04-11 08:43


S P Å R HÄR

ÄR N

Å GRA SP

ÅR

F RÅN

F O RN

T I D EN

1‱ Sveriges Ă€ldsta kĂ€nda m Ă€n n iskoskel et t Ă€r Öst erödskvinnan frĂ„n 8 0 0 0 f.K r. Hon hittades sittande i en grop nĂ€ra kusten i B ohuslĂ€n. NĂ€r hon levde var det en liten ö i skĂ€rgĂ„rden. Hon var nĂ€stan 9 0 Ă„r gammal och hade haft ont i nacken och höger fot – det kan arkeologerna se nĂ€r de studerar skelettet.

H Àr hittades spÄren :

2‱ R enjĂ€gare kom pĂ„ besök redan 1 2 0 0 0 f.K r. och fick trĂ€ffa de sista mammutarna. De gjorde vassa redskap som knivar, pilspetsar och spjut av f lin ta. Pilspets av flinta.

5 Del av Österödskvinnans skallben.

R enarna var lÀtta att skjuta med pilbÄge nÀr de simmade över floder. R enarna blev sÄ rÀdda att de bajsade pÄ sig. A rkeologerna har hittat massor av gammalt renbajs och pilar pÄ flodbottnar.

3‱ I Göt eborgstrakten finns det spĂ„r av sĂ€ljĂ€gare frĂ„n 1 0 0 0 0 f.K r. De kom pĂ„ sommarbesök söderifrĂ„n. DĂ„ bodde det isbjörnar dĂ€r.

4‱ R unt Ă„r 7 7 0 0 f.K r. besökte jĂ€gare Södermanlands y ttersta öar, 1 5 mil frĂ„n fastlandet. De jagade sĂ€l.

1

5‱ I P ajala finns spĂ„r av renjĂ€gare frĂ„n 8 7 0 0 f.K r. och spĂ„r av Ă€lgjĂ€gare som kom nĂ„gra hundra Ă„r senare. De gjorde vassa redskap av en vit, glasig sten som kallas kv arts.

6‱ P Ă„ flera stĂ€llen i Sverige finns fy nd av en klibbig massa

6

4

3

Redskap av kvarts.

2

som Àr tillverkad av björk och anvÀndes till klister. E ftersom en del klumpar har mÀrken frÄn tÀnder, kan man tro att detta var forntidens tuggum m i.

JĂ€ g arste nĂ„ lde rn 1 0 0 0 0 – 40 0 0 f . K r. JĂ€garfamiljerna flyttade ofta runt och följde djuren de kunde jaga. Familjerna bodde i smĂ„ hyddor. FrĂ„n 6000 f.Kr. hade det vuxit upp skog i stora delar av Sverige. Renen fanns bara kvar lĂ€ngst upp i norr. JĂ€garna jagade Ă€lg, vildsvin och uroxar. Men allra mest fiskade de i sjöar som fanns överallt. JĂ€garstenĂ„lderns mĂ€nniskor var nog mer fiskare Ă€n jĂ€gare. Kanske var det roligare att skryta om en Ă€lgjakt Ă€n hur man hade fĂ„ngat en abborre.

F O R N T ID E N

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 9

9 2019-04-11 08:43


B onde ste nĂ„ lde rn 40 0 0 – 1 7 0 0 f . K r. De första bönderna flyttade in till Sverige 4000 f.Kr. De brĂ€nde ner skog, odlade smĂ„ Ă„krar och vallade boskap. Deras hus var flera gĂ„nger större Ă€n jĂ€garnas hyddor. JĂ€garna och fiskarna som redan fanns i södra Sverige fick flytta pĂ„ sig eller bli bönder sjĂ€lva. Tiden 4000–1700 f.Kr. brukar kallas bondestenĂ„lder. Men i norra Sverige var det inte mĂ„nga som började med jordbruk. De fortsatte att jaga Ă€lg och ren och att fiska. För att klara Norrlands kalla vintrar byggde de hus och hyddor som var halvt nergrĂ€vda i marken.

Under flera tusen Är flyttade bönder upp i Europa och kom till Sverige 4000 f.Kr. Bönder i Sverige 4000 f.Kr

Bönder i Mellanöstern 10000 f.Kr

I Mellanöstern började mÀnniskor odla sÀd och ha husdjur som kor och fÄr redan 10000 f.Kr. Det hÀr gjorde att familjerna kunde lagra maten och bo pÄ ett stÀlle. De blev bönder.

PÄ flera hÄll i södra Sverige byggdes stora stengravar, som kallas dösar och gÄnggrifter. Alla grannar var tvungna att hjÀlpas Ät med de tunga stenarna. Med tiden blev gravarna fulla av skelett frÄn dem som bott i nÀrheten.

1 0

F O R N T ID E N

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 10

2019-04-11 08:43


n

Le rk ru k or oc h f linty x or Bönder och jÀgare tillverkade krukor av lera som de gav vacker dekor. I krukorna förvarades mat. Det vet vi eftersom arkeologer till exempel har hittat mjölkrester i krukor frÄn bondestenÄldern. Bönderna var förtjusta i flintyxor, som de bytte till sig frÄn flintgruvor i SkÄne. Deras egna yxor av annan sten var egentligen bÀttre. Men flinta var pÄ modet. Lerkruka

S p rĂ„ k e t Ingen vet vilka sprĂ„k mĂ€nniskorna i Norden anvĂ€nde under jĂ€garstenĂ„ldern. FrĂ„n bönderna som flyttade hit omkring 4000 f.Kr. har vi kvar enstaka ord: böna, Ă€rta och gnet (lusĂ€gg). 2800–2300 f.Kr. flyttade mycket folk in till mellersta och södra Sverige österifrĂ„n. Deras förfĂ€der hade kommit hela vĂ€gen frĂ„n Ukraina. De talade ett indoeuropeiskt sprĂ„k, som blev svenska mĂ„nga tusen Ă„r senare. Andra indoeuropeiska sprĂ„k som svenskan Ă€r slĂ€kt med Ă€r persiska, engelska, kurdiska och ryska.

Flintyxa

Flintyxan hade ett skaft av trÀ.

NÄgra hundra Är senare flyttade andra folk in i norra Sverige och spred sprÄk som Àr slÀkt med finskan och samiskan. De kallas finskugriska sprÄk.

RÄK

NEORD

HÀr Àr nÄgra rÀkneord pÄ olika sprÄk. F orskare har försökt lista ut hur den tidiga indoeuropeiskan lÀt. O m du lÀser de indoeuropeiska rÀkneorden högt har du talat stenÄlderssprÄk! Sv

en

ska:

en

tvÄ

tre

sex

nio

oin os

dw o

trei es

seks

n ew

P er siska:

y ek

do

se

shish

noh

F in ska:

y ksi

kaksi

kolme

kuusi

y hdeksÀn

I n doeu ropei ska:

N ordsam iska: Ar ab iska: Man kan höra vilka sprÄk som Àr slÀkt!

okta guokte golbme guhtta w ahad tneen talaata sitta

n

ovcci tisa

PÀrla i bÀrnsten formad som en dubbelyxa eller tvÄ mÄnskÀror. Den bars av barn under bondestenÄldern som ett magiskt skydd.

Om rÀkneorden liknar varandra Àr orden slÀkt!

F O R N T ID E N

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 11

1 1 2019-04-11 08:43


B ronsĂ„ lde rn 1 7 0 0 – 5 0 0 f . K r. Tiden mellan 1700 – 500 f.Kr. kallas bronsĂ„lder. DĂ„ började mĂ€nniskorna anvĂ€nda brons för att tillverka verktyg, vapen och smycken. I början av bronsĂ„ldern vĂ€xte Sveriges befolkning och handeln ökade. Hövdingar blev rika pĂ„ att köpa pĂ€lsar frĂ„n jĂ€garna i Norrland och byta dem mot brons söderut. Hövdingar krigade mot varandra och tog krigsfĂ„ngar som blev trĂ€lar. Brons Ă€r en guldgul blandning av metallerna koppar och tenn. FrĂ„n södra Sverige paddlade man i stora bĂ„tar till England och kontinenten och bytte till sig tenn och koppar som man tog med sig hem och göt till föremĂ„l. BĂ„de hövdingar och vanligt folk ville ha brons.

HÀr Àr en bronsyxa med mönster frÄn Skogstorp, Södermanland.

Under bronsÄldern fanns inget skriftsprÄk. Men mÀnniskorna knackade in bilder pÄ berghÀllar och stenar. De kallas hÀllristningar. Man tror att de visar gudasagor.

Rika familjer byggde stora gravar för att visa att de hade makt. Ofta byggdes rösen med massor av sten, som röset Uggarde Rojr pÄ Gotland. I sydligaste Sverige byggde man högar av jord i stÀllet.

1 2

SÄ hÀr stora bronsyxor anvÀndes inte pÄ riktigt, de var bara för uppvisning.

F O R N T ID E N

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 12

2019-04-11 08:44


E g tv e df lic k an En bronsÄldersflicka har hittats i en stor gravhög i Egtved i Danmark. Hon kallas Egtvedflickan. Det Àr en av de mest kÀnda gravarna frÄn bronsÄldern. Genom att undersöka graven kan arkeologerna fÄ reda pÄ mycket. 1. 2.

Genom att mÀta isotoper (en sorts atomer) i hennes klÀder och hÄr kan man se var hon har bott och hur hon har rest.

3. 4.

EGT

V ED

F L I CK AN

Flickan hade kortklippt, ljust hÄr.

KlÀderna var gjorda av ylle.

Genom att mÀta Ärsringarna i hennes ekkista kan man se exakt vilket Är hon begravdes.

S L IV

Tack vare forskarnas arbete kan vi veta en del om flickans liv: Hon föds omkring Ă„r 1 3 8 7 f.K r. och vĂ€x er upp i en rik hövdingafamilj troligen i B lekingetrakten. A ndra forskare anser att hon föddes i södra Ty skland. Sommaren 1 3 7 1 f.K r., nĂ€r hon Ă€r 1 6 Ă„r, fĂ„r hon resa till en hövdingafamilj i E gtved. Hon stannar en vinter. K anske ska hon bli bortgift med en pojke i den danska familjen för att hövdingafamiljerna ska förbli goda vĂ€nner. V Ă„ren 1 3 7 0 Ă„ker hon hem och stannar över sommaren. NĂ€r hon kommer tillbaka till E gtved dör hon. V arför vet vi inte. Hon fĂ„r en fin begravning. E tt femĂ„rigt trĂ€lbarn som hon haft med sig offras och brĂ€nns. B arnets ben lĂ€ggs bredvid E gtvedflickan i ekkistan. Ek kistan tĂ€cks med en tjock hög blöta grĂ€stuvor och jord – dĂ€rför blev graven sĂ„ tĂ€t att innehĂ„llet bevarades.

F O R N T ID E N

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 13

1 3 2019-04-11 08:44


NO R RIK SKA EN

N

D

ING

LA

SAM

EN

R

RS

KA

HÄLS

RI

K

E

SA

M

ER

MER

IKEN SK A R

E IK

RNA

NR

EA

RA

Sverige var uppdelat i mÄnga smÄ kungariken under jÀrnÄldern. De krigade ofta mot varandra, plundrade och tog trÀlar. Det var bara en del samer i norra Sverige som klarade sig undan. Svearna i MÀlardalen blev allt mÀktigare, sÀrskilt deras kungar som brukade bo i nÀrheten av Gamla Uppsala.

SA

FIN

Under jÀrnÄldern började man tillverka saker i jÀrn. JÀrnet var starkt och av det kunde man tillverka yxor, skÀror, knivar och svÀrd. JÀrnmalm fanns i Sverige.

N orde ns k u ng arik e n

NO

JĂ€ rnĂ„ lde rn 5 0 0 f . K r. – 8 0 0 e . K r.

SV ÖSTERVÄSTERGÖTLAND GÖTLAND

GOTLAND ÖLANDSMÅLAND

DANERNA

SKÅNE

I Sandby borg pĂ„ Öland finns spĂ„r av ett av Sveriges vĂ€rsta massmord frĂ„n 500 f.Kr. En sommarnatt dödades hundratals mĂ€nniskor i borgen, bĂ„de vuxna och barn. Det blev vanligt att hĂ„lla korna inomhus pĂ„ vintern. Man skottade upp kobajset och la som gödsel pĂ„ Ă„krarna, sĂ„ att det vĂ€xte bĂ€ttre.

Under jÀrnÄldern började folk frÄn Norden Äka ner till Romarriket och arbeta som soldater. De fick betalt i guldpengar som de tog med hem och gjorde om till smycken, som den hÀr guldhalskragen.

1 4

En nordbo som fÄtt lÀra sig latinska alfabetet i Romarriket Äkte hem och hittade pÄ runorna omkring Är 150. Det var Nordens första skriftsprÄk.

F O R N T ID E N

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 14

2019-04-11 08:44


MER

NSK

A RIKEN

M À ste rmy rf y nde t

En kista frÄn jÀrnÄldern hittades i MÀstermyr. I kistan fanns olika verktyg. Kan du se hammare, sÄg och tÄng?

År 1936 rĂ„kade en traktorförare pĂ„ Gotland plöja upp en gammal kista i en Ă„ker. Traktorföraren trodde att han hade hittat en skatt med guld och silver. Men nĂ€r han bröt upp kistans lock blev han besviken. Han berĂ€ttade att han bara sĂ„g ”en soppa av rost”. Arkeologerna tyckte att fyndet var mycket roligare Ă€n en guldskatt. Kistan var nĂ€mligen frĂ„n jĂ€rnĂ„ldern och innehöll mĂ„nga olika verktyg. Den som Ă€gde kistan var nog en kringvandrande hantverkare. (En hantverkare tillverkar saker med hjĂ€lp av sina hĂ€nder och olika verktyg.) PĂ„ verktygen kan man se att han arbetade som bĂ„de smed och snickare. MĂ€stermyrfyndet Ă€r frĂ„n slutet av jĂ€rnĂ„ldern. I Norden kallas den tiden för vikingatiden. I kapitlen som följer fĂ„r du lĂ€sa mer om vikingatiden.

F O R N T ID E N

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 15

1 5 2019-04-11 08:44


KOLL PÅ

KOLL PÅ

KOLL PÅ HISTORIA

Historia Jonathan Lindström Lisa Wahlbom

4

GRUNDBOKEN

Jonathan Lindström Lisa Wahlbom

4

DIGER-

Historia handlar om att försöka förstÄ det som varit och om hur saker och ting hÀnger ihop.

DÖDEN

Den hÀr boken berÀttar om tio tusen Är i Nordens historia. Den börjar med inlandsisen, stenÄldern, bronsÄldern och

– sĂ„ skyddar du dig!

jÀrnÄldern. Sedan kommer vikingatiden och sist medeltiden. Serien bestÄr av

Heliga Birgitta pÄ vÀrldsturné

Koll pÄ historia 4 Koll pÄ historia 5 Koll pÄ historia 6

Vikingarnas

Till varje Ă„rskurs finns en grundbok,

BÄSTA RESTIPS!

en aktivitetsbok och en lÀrarguide.

ISBN 978-91-523-5351-6

ISBN 978-91-523-5351-6

9 789152 353516

4


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.