9789152353318

Lärarguide

MARIA AXELSSON

Sanoma Utbildning

Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm

Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se

info@sanomautbildning.se

Order/Läromedelsinformation

Telefon 08-587 642 10

Redaktörer: Mikaela Fuchs, Mia Söderberg

Grafisk form: Ann Sjögren/Typoform AB

Illustrationer: Millis Sarri

Fotografier: Marie Kallin Fredriksson, sidan 113 The Hornbills Studio/Shutterstock

Robinböckerna – Schh, en hemlis!

ISBN: 978-91-523-5331-8

© 2023 Maria Axelsson, Marie Kallin Fredriksson och Sanoma Utbildning AB

Första upplagan

Andra tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Livonia Print, Lettland 2022

Lärarguide F

MARIA AXELSSON MARIE K FREDRIKSSON

SANOMA UTBILDNING

Innehåll

4 Välkommen till Robinböckerna!

7 Robinböckerna och koppling till ämnet svenska och Lgr22

10 Robinböckerna för förskoleklassen

12 Att börja förskoleklass

16 Pedagogiskt förhållningssätt

20 Robinböckerna och svenska som andraspråk

21 Det digitala arbetet

22 Fonologiskt arbete – vägen mot läsande och skrivande

28 Betydelsen av högläsning

30 Gemensam läsning – arbetsgång

34 Arbetsboken

37 Lektionsplaner kapitel 1–25

38 Inledning

40 Kapitel 1. Vilse i centrum

46 Kapitel 2. Skolstart!

52 Kapitel 3. Den ska heta Robin

58 Kapitel 4. En dum nyhet

64 Kapitel 5. Tvillingkull

70 Kapitel 6. En bra lördag

76 Kapitel 7. Ett spännande möte

82 Kapitel 8. Den hemliga uppfinningen

88 Kapitel 9. En busig plan

94 Kapitel 10. Avslöjade

100 Kapitel 11. Du är en robot!

106 Kapitel 12. Hej, jag är Elton!

112 Kapitel 13. Ett mysigt jullov

118 Kapitel 14. En ny granne

124 Kapitel 15. Elton får nya kompisar

130 Kapitel 16. Ett pinsamt bus

136 Kapitel 17. Spöket Robin

142 Kapitel 18. Bråk!

148 Kapitel 19. En olycka

154 Kapitel 20. Nästan avslöjad

160 Kapitel 21. Picknick med klassen

166 Kapitel 22. Robin letar efter kompisar

172 Kapitel 23. Hälsa på hos Nikko

178 Kapitel 24. Kompis!

184 Kapitel 25. Skolavslutning!

190 Skapande – kapitel 1–25

200 Kopieringsunderlag 1–27

252 Brev till vårdnadshavare

253 Referenslista

Maria är förskollärare, lärare och har uppdrag som förstelärare. Hon har ett brinnande intresse för barns tidiga läs- och skrivutveckling. Maria har lång yrkeserfarenhet inom både förskoleklass och åldersblandade F-1:or där hon under åren gjort skillnad för många elever. Hon har tidigare arbetat tillsammans med Marie.

Marie är förskollärare, lärare och har länge arbetat som speciallärare. Hon har även tidigare haft rollen som läs- och skrivutvecklare på kommunnivå. Marie har uppdrag som förstelärare och har lång yrkeserfarenhet inom förskola och skola, där hon fått möjlighet att påverka den pedagogiska utvecklingen.

Välkommen till Robinböckerna!

Ett av de starkaste skälen till våra yrkesval är möjligheten att göra skillnad, då vi vill kunna vara med och ge eleverna goda förutsättningar att utvecklas i sitt livslånga lärande. Alla vi som arbetar i förskoleklass har en betydelsefull roll och är med och lägger grunden för elevernas fortsatta skolgång. Vi har även möjlighet att påverka och rusta dem till att bli ansvarstagande individer och medborgare.

Elever i förskoleklass är nyfikna och har en vilja att lära. De är aktiva och vetgiriga. Det är en tacksam ålder att undervisa. Att vara en aktiv pedagog som är medupptäckare, ställer frågor, är inlyssnande och engagerande stimulerar till lärande. Eleverna ska känna att vi pedagoger finns där för dem och förmedla känslan av att vi tror på dem. Då förbättras också deras förutsättningar att känna att de kan lyckas och får därmed en ökad självkänsla.

MARIA AXELSSON OCH MARIE K FREDRIKSSON

”Om du vill att dina barn ska bli kloka, läs sagor för dem. Om du vill att de ska bli ännu klokare, läs fler sagor!”

ALBERT EINSTEIN

Som författare till arbetsboken och lärarguiden vill vi lägga en stabil och gedigen grund för elevernas språkliga utveckling. Materialet tar avstamp i Lgr22, Skolverkets kartläggningsmaterial Hitta språket, forskning och beprövad erfarenhet.

Med Robinböckerna får eleverna på ett stimulerande och lekfullt sätt utveckla den språkliga och fonologiska medvetenheten samt arbeta med finmotorik och öga- och handkoordination.

Vår ambition är att främja elevernas lust att lära och utveckla ett rikt och nyanserat språk bland annat genom att låta dem få många tillfällen att arbeta tillsammans och samtala och lyssna på varandra. Det ligger i vår profession att stötta dem när utmaningarna blir stora och lotsa dem när de inte själva förmår att ta ut riktningen. Att få vara med i elevernas språk-, läs- och skrivutveckling är både berikande och utmanande. Glädjen när de lyckas knäcka läskoden och när de kommer igång med sitt skrivande är obeskrivlig!

I förskoleklassen förekommer också många inslag av skapande och lek. Leken hjälper eleverna bland annat att förstå sin egen omvärld och har stor betydelse för deras lärande. I skapandet får de möjlighet att uttrycka sina kreativa tankar och idéer vilket också utvecklar deras fantasi. Vi har hela tiden utgått från att vilja väcka nyfikenhet och en lust att lära och därför finns det språklekar och extra skapande arbete i varje kapitel. Målet är att eleverna ska få tillgång till ett rikt språk, att de ska bli nyfikna på ord och bokstäver och kunna sätta sitt lärande i ett meningsfullt sammanhang –hitta språket helt enkelt!

Vi brinner för den viktiga läsningen. I dag har böckerna stor konkurrens av annat som lockar och här har skolan en viktig uppgift genom att ge alla elever möjlighet till magiska lässtunder. När eleverna tidigt får lyssna till högläsning och samtala kring texten får de förutsättningar att så småningom själva bli aktiva läsare.

Lycka till med Robinböckerna för förskoleklassen!

Jag heter Pernilla Gesén och har publicerat 45 barn- och ungdomsböcker, bland annat den populära serien om Alva och Kompisböckerna om klass 1A. Som barnboksförfattare är jag ofta ute i skolorna för att föreläsa och hålla i skrivarverkstäder. När jag har pratat med pedagoger och med eleverna om läslust har jag blivit bekymrad. Många barn har inte hittat motivationen och inspirationen att läsa böcker, så när jag fick förfrågan om jag ville skriva nya läseböcker för förskoleklass och lågstadiet fanns ingen tvekan.

Med utgångspunkt i humorn, med mycket igenkänning och lagom spänning, har jag skrivit böckerna om Robin. Robin är en söt och charmig liten robot, som en korsning av en Minion och ett husdjur. Robin kan vara en bästa vän, en knasig robot som inte kan bokstäver, eller en superhjälte. Med Robin och Robins kompisar Molly och Elton hoppas jag att eleverna ska skratta, få klurigheter att tänka på, bli berörda och framförallt få lust att läsa mer och mer och mer!

Robinböckerna finns på tre olika nivåer. Jag jobbar för att alla elever ska få samma läsupplevelse, oavsett om de läser blå, grön eller röd bok. Jag har stor vana av att skriva lättläst, vilket jag har fördel av här. Det går att skapa drama och humor, även i böcker med få tecken.

Jag heter Millis Sarri och arbetar som illustratör, grafisk formgivare och författare. Jag har alltid målat och skapat.

Mina bilder är alltid gjorda med eftertänksamhet, humor, allvar och mycket glädje och kännetecknas av färg, fantasi och underfundigheter.

När jag blev tillfrågad om att göra illustrationerna till Robinböckerna gjorde jag först provskisser på karaktärerna Robin, Elton och Molly, utifrån vad Pernilla Gesén och gänget på förlaget hade tänkt sig kring dem. Jag försökte lära känna dem helt enkelt. Förlaget skickade sedan ut skisserna till ett antal skolor där eleverna fick tycka till om hur de ville att Robin skulle se ut. Vi fick många förslag och utifrån en mix av dem skapade jag Robin, som alla genast tog till sig och tyckte var gullig och rolig.

Det har varit väldigt roligt att få jobba med de här böckerna och ge liv åt Pernillas härliga historier.

Hoppas att ni och alla era fantastiska elever kommer att gilla våra fina böcker lika mycket som vi gör.

Trevlig läsning!

PERNILLA GESÉN, FÖRFATTARE

MILLIS SARRI, ILLUSTRATÖR

I skollagen finns en garanti för tidiga stödinsatser. Syftet med garantin är att varje elev i behov av särskilt stöd ska få det så tidigt som möjligt. Rätt stöd i rätt tid!

Robinböckerna och koppling till ämnet svenska och Lgr22

Barn är nyfikna och vetgiriga. De har en vilja att lära och utforska språket och ska genom lek och undervisning ges möjlighet till detta. Det centrala innehållet i Lgr22 för förskoleklassen och Skolverkets kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet Hitta språket ligger till grund för det pedagogiska innehållet i Robin för förskoleklassen. Materialet bidrar till att ge lärare verktyg och metoder för sin undervisning i svenska. Eleverna får därmed möjlighet att utveckla sina förmågor och kunskaper inom ämnet. I det centrala innehållet i Lgr22 under rubriken Språk och kommunikation står det att undervisningen i förskoleklass ska behandla följande:

• Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.

• Samtala om innehåll och budskap i olika typer av texter.

• Berättande texter, sakprosatexter och texter som kombinerar ord, bild och ljud.

• Bokstäver och andra symboler för att förmedla budskap.

• Rim, ramsor och andra ordlekar.

• Digitala verktyg och medier för kommunikation.

• Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.

• Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra. (Skolverket 2022)

Hitta språket – Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass

Hitta språket är ett obligatoriskt kartläggningsmaterial från Skolverket som genomförs under höstterminen i förskoleklass och som följs upp under vårterminen. Det görs för att kunna identifiera de elever som indikerar att inte nå kriteriet för bedömning av kunskaper i läsförståelse i årskurs 1 och i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Kartläggningsmaterialet är därmed ett stöd för att upptäcka de som är i behov av extra anpassningar eller behöver extra utmaningar. De elever som uppmärksammas kan då i tidigt skede få stöttning eller vidare utmaning. Lärarna behöver utifrån kartläggningen planera undervisningen så att den bidrar till en progression i elevernas fortsatta utveckling och lärande.

Hitta språket Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet förskoleklass

Robin och kopplingen till Hitta språket Aktiviteterna i Hitta språket är uppdelade i olika observationspunkter som delvis ska kartläggas i samband med den ordinarie undervisningen.

Nedan visas observationspunkterna och vilka som berörs i arbetet med Robinböckerna. Notera att Hitta språket ska genomföras utifrån Skolverkets givna instruktioner.

UPPMÄRKSAMMA OCH NOTERA OM ELEVEN

Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver

Aktivitet 2. Vi lyssnar och samtalar

SAMTALA

kan berätta sammanhängande om något hon eller han varit med om. X visar intresse för högläsning. X

kan beskriva en sak eller en företeelse så att andra förstår. X kan delta i samtal om text och bild. X

visar intresse för vad andra säger. X kan återge ett händelseförlopp. X

kan förstå en enkel instruktion. X

Aktivitet 3 Vi kommunicerar med symboler och bokstäver

Aktivitet 4. Vi urskiljer ord och språkljud

LÄSA OCH SKRIVA

kan kommunicera genom att rita bilder/skriva bokstäver och symboler. X kan dela upp korta meningar i ord. X

visar intresse för bokstäver. X kan urskilja första språkljudet i ord. X

kan skriva sitt eget namn. X kan dela upp enkla ord i språkljud. X

kan ange vad det står i vanliga ordbilder X kan koppla samman bokstäver med deras namn och språkljud X

SKOLVERKET 20 22

”Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom under visningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.”

SKOLVERKET 202 2

Från kartläggning till bedömningsstöd Hitta språket lägger grunden för Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling för årskurs 1.

Kriterier för bedömning av kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1

• Eleven läser meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt.

• Eleven återger och kommenterar någon del av innehållet och visar begynnande läsförståelse.

• Med stöd av bilder eller frågor uppmärksammar eleven när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv.

• I samtal om texter som eleven lyssnat till för eleven enkla resonemang om texternas tydligt framträdande innehåll och jämför detta med egna erfarenheter.

SKOLVERKET 2022

Redan i förskoleklassen uppmärksammas om eleverna kan:

– namnge minst fem bokstäver.

– ange vad det står i tre ordbilder.

– ange första språkljudet i minst tre olika ord.

Fokus och avstämningar

I lärarguiden inleds varje kapitel med en kort översikt av fokusområdena i arbetsboken.

Koll på! är en avstämning som berör den fonologiska förmågan och finns i vart femte kapitel. Här får eleverna göra en självbedömning och reflektera över sitt eget lärande. Avstämningen är till för att följa elevernas kunskapsutveckling och för att eleverna själva ska få syn på sitt lärande. Kan jag det här eller behöver jag träna mer?

Resultatet kan sedan användas till lärarens fortsatta planering av under visningen.

Robinböckerna

för förskoleklassen

Läsebok

Läseboken Schh, en hemlis! inleder hela historien om Robin och livet i Östervik. Den är uppbyggd kring tjugofem kapitel och är tänkt som högläsningsbok i klassen. Vid varje kapitelstart finns en lyssningskod så att det även går att lyssna till kapitlet.

Arbetsbok

I arbetsboken finns två uppslag kopplade till varje kapitel i läseboken

De innehåller såväl hörförståelse som språkligt arbete och uppgifter som förbereder till skrivande. Materialet bygger på det nationella kartläggningsmaterialet Hitta språket och är till god hjälp för lärarens uppföljning och vidare planering av undervisningen.

Alla kapitel är uppbyggda utifrån följande struktur och syfte: Lyssna och förstå – hörförståelse och följa muntliga instruktioner.

Texten och jag – kommunikation genom dialog, rita och skriva bokstäver eller symboler.

Ljud och bokstav – fonologiskt arbete.

Penna och hand – finmotoriskt arbete.

Robinböckerna Sch, en hemlis! Förskoleklass

Schh, en hemlis! F

Robin letar efter kompisar Jonny har bestämt sig för att se vad Robin klarar av innan han visar roboten för sina döttrar. Han hoppas att Robin snart är klar. Det börjar bli svårt att smyga med den nya uppfinningen. Jonny har gömt Robin på sitt kontorsrum igen. Så fort han har tid över, jobbar han med sin robot. Men det blir inte mycket tid, han blir hela tiden avbruten av att någon knackar på dörren. Som nu. Jonny hinner precis slänga lakanet över Robin när dörren öppnas och städrobot RS75 rullar in och tömmer papperskorgen. – RS75 här för att tömma papperskorg, säger den med tråkig röst. – Kompis! ropar Robin och kastar av sig lakanet. Städroboten RS75 står helt still. – Jag är också en robot! fortsätter Robin. Robin rullar snabbt fram till RS75 och försöker göra en high five. RS75 står helt stilla och ser stel ut. Sen tömmer den papperskorgen – RS75 klar i rum 32, säger den med tråkig röst. RS75 rullar iväg för att fortsätta tömma papperskorgar de andra rummen. Jonny tycker nästan att Robin ser ledsen ut. Han klappar tröstande på sin robot. – Snart får du kompisar, säger han. Men först måste vi jobba lite mer med dig. Han gäspar och tittar på klockan. – Oj, är klockan så mycket, nu har jag bråttom hem! 116 117

PERNILLA GESÉN 10

det här för ett lurigt ställe! klagar Robin. nästa sekund har roboten laddat ur. Bibliotekarien petar försiktigt på Robins armar och huvud, men inget händer. Snart hittar han en liten skylt som sitter bak på roboten med ett namn och ett mobilnummer. Precis när bibliotekarien har plockat upp alla böcker och lugnat de gamla damerna kommer Jonny inspringandes. – Det är jag som äger roboten! säger Jonny. Tack för att du ringde. – Det måste vara ett konstigt jobb du har, säger bibliotekarien. – Jag ber verkligen om ursäkt, säger Jonny. Jag glömde att stänga av roboten när jag gick från jobbet. Jonny skyndar ut. Kvar står Robin och blinkar. Jonny har glömt att trycka på avstängningsknappen! – Hallå! Kompis! ropar Robin. Men ingen svarar. Robin rullar ut från kontorsrummet och ser sig omkring. Här finns gott om robotar som är avstängda, men inga människor. Robin fortsätter att svischa fram och är snart vid den låsta ytterdörren. Ett lås är inga problem för en robot. Robin hittar lite verktyg och lyckas öppna. – Hallå! Kompis! hojtar roboten och far iväg raka vägen mot skogen som ligger en bit bort. skrämmer lite fåglar och jagar en räv. Plötsligt tar skogen slut och roboten har hamnat mitt centrum. Robin får syn på två gamla damer som är på väg in till biblioteket och skyndar efter. – Hallå där! Kompisar!

Jonny torkar svetten ur pappan och undersöker Robin. – Den där behöver kompisar, säger bibliotekarien. Jonny nickar. – Jag vet! Så fort Robin är klar vet jag några barn som blir glada. – Och så borde den lära sig att läsa, tillägger bibliotekarien. Jonny ser förvånad ut. Bibliotekarien pekar på en bok. – Böcker De gamla damerna blir väldigt rädda och försöker gömma sig bakom en bokhylla. Då får Robin syn på en bibliotekarie som drar en bokvagn framför sig. Robin rullar fram så snabbt att vagnen välter. – Hej! säger Robin. Jag vill ha en kompis! Bibliotekarien håller några böcker framför bröstet som skydd. – Här finns bara böcker, svarar han med darrig röst. – Perfekt! Kan böcker leka? frågar Robin. – Nja, det kan vara som en sorts lek att läsa en bok, säger – Perfekt! Vad är bok? Bibliotekarien räcker fram en bok med skakande händer. Robin vänder och vrider på boken. – Hur startar man den? – Du måste öppna och läsa. Robin öppnar och tittar på bokstäverna. Sen börjar roboten skaka boken. När inget händer slänger Robin iväg boken och tar en ny. – Den var trasig. Bibliotekarien harklar sig. 118 119

Välkommen till Robinböckerna!

Lärarguide

Den inledande delen av lärarguiden ger en grundläggande förståelse av läromedlets olika byggstenar och grundtankar kring året och undervisningen i förskoleklassen.

Till varje kapitel i läseboken och tillhörande uppslag i arbetsboken finns en strukturerad lektionsplanering med tydlig arbetsgång för arbetet med högläsningen samt laborativa förarbeten till uppgifterna i arbetsboken.

I lärarguiden finns även kopieringsunderlag, språklekar och förslag på skapande uppgifter.

Lärarstöd Digital

Det digitala lärarstödet innehåller förutom alla delar från den tryckta lärarguiden även:

• förberedda bildpromenader inför högläsningen

• interaktiva genomgångar och aktiviteter

• arbetsboken för visningsvy

• extra kopieringsunderlag för nedladdning.

Bingel

Bingel är en digital övärld med färdighetsträning för varje årskurs. Alla övningar i Robinböckerna är kopplade till och följer kapitlen i både läseboken och arbetsboken. I Bingel får eleverna arbeta självständigt med uppgifter som både repeterar, fördjupar och utmanar dem på deras nivå. Läs mer om Bingel på www.bingel.se För övriga komponenter i Robinserien se sanomautbildning.se

Att börja förskoleklass

”Året i förskoleklass är en gyllene tid då vi pedagoger har chansen att visa eleverna att det finns så mycket roligt att lära. De kommer alla med sin inneboende lust och längtan efter att utforska och kommunicera och det ska vi ta vara på. Eleverna behöver känna att de duger precis som de är och att förskoleklassen är en plats där de kan växa och lyckas! Några av eleverna kanske redan läser medan andra kan behöva lite extra stöd och träning innan läsinlärningen kan börja. Alla har rätt att utvecklas från den punkt där de befinner sig. Stämningen i klassen är viktig. I en grupp där alla trivs och samarbetar kan man skapa så mycket roligt och viktigt tillsammans!”

HELENA BROSS, LÄRARE OCH FÖRFATTARE AV BARNBÖCKER

Förskoleklassen är en bro mellan förskola och skola där förskolans pedagogiska tankar vävs samman med förskoleklassens styrdokument och grundskolans kursplaner. I förskoleklassen får eleverna möjlighet att i lugn och ro växa in i skolans miljö på ett lekfullt och utforskande sätt.

Det kan vara med blandade känslor eleverna kommer till skolan efter sommaren. Några skulle kanske velat vara kvar på förskolan medan andra har längtat efter att få börja skolan. För vissa är förändringen inga problem medan det för andra kan vara en stor omställning. Att anpassa sig till den nya miljön kan ta olika lång tid. Det är viktigt att det finns vuxna som kan ta emot dem, finnas där vid lämningen, som extra hjälp vid övergångar och vid lunchen eller på raster. Man behöver ha i åtanke att eleverna går från att ha varit äldst på förskolan och där varit i ett mindre sammanhang till att nu vara yngst i ett större sammanhang.

OCH LÄROMEDEL.

I en grupp där alla trivs och samarbetar kan man skapa så mycket roligt och viktigt tillsammans!”

HELENA BROSS

Välkommen till Robinböckerna!

Skapa positiva förväntningar, alla elever är bra på något!

Trygghet och positiva förväntningar

Det är av stor betydelse att ägna mycket tid i början till att skapa gemenskap genom att arbeta ihop gruppen, lära känna varandra och skapa relationer. Låt det få ta tid. Om eleverna känner sig sedda, trygga och trivs är förutsättningarna för inlärning goda. Genom ett gott bemötande där lärarna skapar positiva relationer med var och en får eleverna även tilltro till sin egen förmåga, vilket i sin tur främjar motivationen och lärandet. Till förskoleklassen kommer elever med blandade förkunskaper och olika sociala behov. Lärarens uppdrag är att upptäcka och möta dem på den nivå de befinner sig samt att anpassa undervisningen därefter. Uppmärksamma även deras intressen, kunskaper och tidigare erfarenheter.

Ägna mycket tid de första veckorna till namnlekar, gruppstärkande aktiviteter och värdegrundsarbete för att skapa samhörighet i gruppen. Att arbeta aktivt med detta under hela läsåret gynnar ett gott klassrumsklimat, där alla accepterar varandras skillnader och likheter utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt. Det finns många bra program på UR att tillgå för att arbeta med värdegrundsfrågor. Att gå från jag till vi och att kunna vara en i gruppen är en utmaning som eleverna behöver arbeta ofta med och pedagogerna bör ha en samsyn samt vara goda förebilder.

Hem och skola

Ett gott samarbete och ett förtroende mellan hem och skola skapar goda relationer. Om vårdnadshavarna känner trygghet med sitt barns skolmiljö speglar detta även barnens känsla för skolan. Det är tillsammans med hemmet som skolan kan skapa goda förutsättningar för eleverna. Låt vårdnadshavarna få inblick i sitt barns skolgång och kunskapsutveckling. Det kan ske genom veckobrev, föräldramöten, start- samt utvecklingssamtal, spontana samtal vid hämtning och lämning samt inbjudningar till olika aktiviteter som utställningar, redovisningar eller uppträdanden.

Föräldramöten

En bra idé är att på första föräldramötet låta vårdnadshavare som tidigare haft barn i förskoleklass berätta hur det är att gå från förskola till skola utifrån ett vårdnadshavarperspektiv. Det är en fördel att ha föräldramötet tidigt på höstterminen, gärna redan första veckan. Det kan också vara en god idé att bjuda in till ett startsamtal, där vårdnadshavarna får möjlighet att ställa frågor och berätta om sitt barn. Låt även barnet vara med en liten stund och berätta lite om sig själv och sina intressen.

Fonologiskt arbete – vägen mot läsning och skrivande

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att alla elever ska lära sig att läsa. Läsning är något eleverna aktivt behöver tillägna sig och det är av stor betydelse att de själva förstår meningen med att kunna läsa. De behöver få en positiv start på sin resa med läsningen genom systematisk stöttning och stimulans.

”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.” (Skolverket 2022)

Redan i spädbarnsåldern lär sig barn att kommunicera genom ljud som gråt och joller. När dessa ljud får respons uppstår en dialog. Denna kommunikation är nödvändig för att de ska utveckla sitt språk. Det är därför viktigt att interagera muntligt på olika sätt med barnet redan från spädbarnsåldern och svara på deras ljud. Föräldrarna har här en direkt avgörande roll. Det talade språket utvecklas i samspel med andra och berikas ytterligare i en språkstimulerande miljö.

Barn som växer upp med läsande förebilder, rik muntlig kommunikation och regelbundna tillfällen av högläsning får en stabil grund att stå på inför sin egen läs- och skrivutveckling.

Vad är att läsa?

Skolverket definierar läsförmåga ”som två samspelande övergripande processer - god avkodningsförmåga och god läsförståelseförmåga. Avkodningsförmåga handlar om läsningens tekniska sida medan läsförståelseförmåga handlar om tolkandet och meningsskapandet. Dessa bör stå i balans med varandra dvs. olika läsfärdigheter har automatiserats. De har dock ofta olika utvecklingsförmåga beroende på var eleven står i sin läsutveckling och i vilket sammanhang läsning sker.” (Skolverket 2016)

Simple View of Reading är en formel som utformades i mitten av 1980talet och som beskriver de olika delarna som behöver uppfyllas för att bli en aktiv läsare.

Läsning = avkodning x språkförståelse (Gough & Tunmer, 1986)

För att läsningen ska fungera förutsätts att avkodning och språkförståelse samspelar med varandra. Om det finns brister i någon av delarna kan inte läsning uppstå.

Läsning = avkodning x förståelse x motivation (Dalby, 1992)

Senare kompletterades formeln med faktorn motivation, eftersom forskning visar att en läsare kan ta sig igenom en mödosam text om intresset för innehållet är tillräckligt stort. Med ökad läsförmåga tilltar motivationen vilket i sin tur genererar ökat läsintresse.

Lässtrategier

För att bli en god och aktiv läsare behöver eleverna utveckla förmågan att använda sig av olika lässtrategier. Nedan beskrivs hur dessa delas in i avkodningsstrategier och läsförståelsestrategier.

Avkodningsstrategierna står för den tekniska delen av läsningen och förskoleklassen berörs främst av den fonologiska medvetenheten, bokstavskunskap, avkodning och ortografisk läsning. Läsförståelsestrategierna avser de metakognitiva delarna för att kunna tolka och förstå en text.

Läsning omfattar samspelet mellan dessa strategier. För att eleverna ska bli aktiva läsare behöver de utveckla förmågan att använda dessa tillsammans. Se figur nedan. (Skolverket 2016)

Lässtrategier

Avkodningsstrategier

• Fonologisk medvetenhet

• Bokstavskunskap

• Avkodning

• Ortografisk läsning

• Läsflyt

• Prosodi

Läsförståelsestrategier

• Meningsskapande

• Tolkning

• Engagemang

• Inferenser

• Resonemangsförmåga

• Metakognition

• Strategisk läsning

Tips! I Bingel finns färdighetsträning för ett fördjupat lärande inom varje arbetsområde.

Arbetsboken

Varje kapitel i arbetsboken består av två uppslag med koppling till kartläggningen Hitta språket. Sidan Lyssna och förstå innehåller hörförståelse till veckans kapitel och eleverna får lyssna på och följa enkla instruktioner. Texten och jag kopplar textens huvudbudskap relaterat till elevernas egna tankar och erfarenheter. Här får de även parvis sätta ord på och dela med sig av sina funderingar och samtidigt lyssna aktivt på varandra genom dialoger, samtal och berättande. Ljud och bokstav innehåller fonologiskt arbete och på sidan Penna och hand får de arbeta med sin finmotoriska förmåga samt öga- och handkoordination.

I lärarguidens respektive lektionsplaner finns förarbeten till samtliga uppgifter inför arbetet i arbetsboken.

I arbetsboken förekommer ord med både versaler och gemener. Elever som är i början av sin skrivutveckling kan tycka att det är lättare att forma bokstäver med versaler. Uppmuntra dem alltid till att försöka skriva efter sin egen förmåga och själva avgöra om de vill skriva med stora eller små bokstäver. Använd dock begreppen versal och gemen i undervisningen.

I arbetsboken förekommer olika penn- och bildsymboler. Dessa symboler är till hjälp för både elever och lärare och förtydligar hur uppgifterna på sidan ska genomföras.

Hörförståelseuppgifter som är direkt kopplade till kapitlet. Dessa uppgifter särskiljs med en liten boksymbol med uppgiftens nummer. Lärarledd sida med hörförståelse och muntliga instruktioner.

Eleverna arbetar självständigt.

Eleverna samtalar i par.

Lyssna och förstå

Här får eleverna arbeta med hörförståelse genom att lyssna, förstå och följa beskrivningar och muntliga instruktioner. Gör denna sida i anslutning till högläsningen av veckans kapitel. Uppgiften är lärarledd och instruktionen finns i respektive lektionsplan.

Momentet är även ett bra tillfälle att upptäcka om eleverna deltar aktivt i samtal om text, bild, ord och begrepp samt hur de kommunicerar. Genom samtalet får de berätta, beskriva och uttrycka tankar så att andra förstår. Stötta elevens berättande och utveckling av ordförrådet genom att till exempel be om förtydliganden eller ställa följdfrågor.

Texten och jag

Här får eleverna arbeta med uppgifter kopplade till kapitlet. De får reflektera över innehållet eller händelser utifrån sina egna erfarenheter och upplevelser. På så vis får de en fördjupad förståelse för textens innehåll, ord och begrepp. Textkopplingarna i uppgifterna är elevnära och kan handla om något de själva varit med om, till exempel egna erfarenheter eller förståelse för karaktärerna genom att kunna identifiera sig med dem. Här är det elevernas tankar som är det centrala och det finns inga rätt eller fel. Här får de utveckla sin förmåga att kommunicera genom text och bild. Dialogen och samtalet mellan eleverna är en förberedelse inför det enskilda arbetet och de får möjlighet att delge varandra sina tankar, idéer och erfarenheter. De får lyssna aktivt, visa intresse för vad andra säger samt berätta och förklara så att andra förstår. En fördel med dialogen är att eleverna får sätta ord på och själva höra hur de tänker samt att det finns en mottagare som lyssnar.

Ljud och bokstav

Här får eleverna arbeta med uppgifter utifrån nedanstående fonologiska progression. För att öka den fonologiska medvetenheten krävs att arbetet genomförs kontinuerligt i arbetsboken tillsammans med tillhörande förarbeten och språklekar.

Progressionen är uppbyggd utifrån momenten:

• rim: lyssna efter rimord och para ihop

• långa och korta ord: lyssna efter vilket ord som är längst och kortast

• sammansatta ord: lyssna och bilda sammansatta ord

• första ljudet: lyssna efter vilka ord som låter lika i början

• antal ljud: lyssna efter antal ljud i ord

• högfrekventa ord: en, ett, jag, ser, har, ja, nej

• koppla bild till ord: hitta orden.

Läs mer på sidan 22.

4 Hur många ljud hör du? Dra streck.

Penna och hand

Här får eleverna utveckla sin finmotoriska förmåga samt öga- handkoordination genom övningar som stimulerar och utmanar deras precision, till exempel olika hand- och fingerrörelser, prick-till-prickövningar och labyrinter.

Låt uppgifterna få ta tid och uppmuntra till noggrannhet.

Koll på!

Den sista sidan i vart femte kapitel är en sida för avstämning och självbedömning av tidigare kapitel, Koll på!. Här får eleverna reflektera och göra en uppskattning av sin fonologiska förmåga och språkliga medvetenhet. Sidan blir även en vägledning för vidare planering av undervisningen, Vad behöver mina elever arbeta vidare med? Läs mer på sid 9.

Kollpå!4

Lektionsplaner

Kapitel Texten och jag Ljud och bokstav Penna och hand

38 Inledning

40 Kapitel 1 Måla ryggsäcken Rim Vänster och höger

46 Kapitel 2 Inne och ute – rita Rim Följ vägen

52 Kapitel 3 Skriv namn Rim Labyrint

58 Kapitel 4 Att bestämma – rita Långa ord Följ vågorna

64 Kapitel 5 Lek – berätta och rita Korta ord Koll på! 1

70 Kapitel 6 Veckodagar – rita Sammansatta ord Följ prickarna

76 Kapitel 7 Tankar – samtala och rita Sammansatta ord Labyrint

82 Kapitel 8 Spel – berätta och rita Första ljudet Följ prickarna

88 Kapitel 9 Pass – skriv och rita Första ljudet Rita kojan

94 Kapitel 10 Sista kvällen – berätta och rita Första ljudet Koll på! 2

100 Kapitel 11 Glad och ledsen – rita Hur många ljud? Hitta lika

106 Kapitel 12 Vänskap – samtala och rita Hur många ljud? Måla fotbollskläder

112 Kapitel 13 Vinter – berätta och rita

118 Kapitel 14 Rum – rita

många ljud? Rita mönster

och ett

och måla en robot

Lyssna och förstå

– den första sidan i varje kapitel handlar om hörförståelse kopplad till kapitlet i läseboken. Lyssna på instruktionerna!

Läseboken

sidorna 6–11

Arbetsboken

sidorna 4–7

FOKUS I KAPITLET

• Lyssna och förstå

– hörförståelse och samtal om text och bild

• Texten och jag

måla ryggsäck, skriva sitt namn

• Ljud och bokstav

– rim

• Penna och hand

– vänster och höger, labyrint

KAPITEL 1

Vilse i centrum

Gemensam läsning

Se även Gemensam läsning – arbetsgång sidorna 30–33 för en mer utförlig beskrivning av momenten nedan.

INNAN HÖGLÄSNINGEN

Låt eleverna berätta vad de kommer ihåg från samtalet om omslaget, karaktärerna och kartan. Introducera och arbeta med veckans kapitelskatt, se sidan 31.

Bildpromenad

Visa bilderna, gärna digitalt och ge momentet tid för reflektion. Utgå från elevernas egna iakttagelser och frågeställningar under bildpromenaden.

Kapitelskatt: fjäril, tårtljus, leksaksgrävmaskin, legobit, ryggsäck

ORD OCH UTTRYCK

• vilse

• centrum

• fjärilar i magen

• irriterande

• trädgård

• tårtljus

• geggiga

• uppfinning

• ducka

• monterade

• programmera

• fantasivärld

• galleria

• skyltfönster

• luktar läder

• orolig

• vilse

• tar dem i sin famn

Läs mer på sidan 31.

Sidan 7

Inled med att läsa och samtala om titeln på veckans kapitel.

– Vad ser ni på bilden?

– Var är de någonstans?

– Vad är det för årstid, tror ni?

– Beskriv Mollys och Ines ansiktsuttryck.

– Vad bär pappa på brickan?

Sidan 9

– Vad ser ni?

– Var är de nu, tror ni?

– Vad tror ni att de ska göra?

Sidan 11

– Vad ser ni på bilden?

– Varför står de på stegen, tror ni?

– Hur tror ni att de känner sig?

– Vem kommer springande? Varför, tror ni?

Ord och uttryck

Uppmärksamma och förklara orden och uttrycken i rutan under högläsningen. Arbeta aktivt med orden så att eleverna kontinuerligt utökar sitt ordförråd. Läs mer på sidan 31.

Visar intresse för vad andra säger

Kan delta i samtal om text och bild

UNDER HÖGLÄSNINGEN

Läs kapitlet högt eller lyssna till inläsningen. Visa samtidigt bilderna som finns i det digitala lärarstödet. Låt eleverna under tiden fundera över följande fokusfråga:

– Vilka träffar Molly i kapitlet?

Stanna upp under läsningen och fånga upp händelser, ord och uttryck i texten.

EFTER HÖGLÄSNINGEN

Samtala om innehållet och återge händelseförloppet med hjälp av frågorna nedan. Börja med att återkoppla till fokusfrågan som eleverna skulle fundera på under högläsningen.

– Vilka träffade Molly i kapitlet?

– Vad skulle Molly och Nikko göra?

– Molly hade fjärilar i magen. Vad betyder det, tror ni? Varför hade hon det?

– Vad hände när de kom till gallerian?

– Har ni gått vilse någon gång? Vad hände?

Sidan 4 i arbetsboken knyter an till kapitlet så gör gärna den sidan tillsammans med eleverna i nära anslutning till detta arbete.

Uppföljning

Följ upp högläsningen genom att låta eleverna arbeta självständigt eller i par med kapitelvikboken med bilderna från kapitlet, Vikbok kapitel 1, Lärarstöd Digital. Använd alternativt någon av de tomma mallarna, Vikbok 4 sidor, kopieringsunderlag 26 eller Vikbok 8 sidor, kopieringsunderlag 27. Låt eventuellt eleverna få en av vikböckerna som läxa, se sidan 33.

Visar intresse för högläsning

Kan återge ett händelseförlopp

SAMTALA OM

• att gå vilse och hur det kan kännas.

Instruktioner till arbetsboken sidan 4

Arbetsboken

På varje sida i arbetsboken finns symboler som visar hur man ska arbeta med de olika uppgifterna. På sidan Lyssna och förstå finns symbolen lärare+elever. Den innebär att det är en sida för gemensamt, lärarlett arbete. Denna sida är kopplad till Schh, en hemlis! med hörförståelse utifrån veckans kapitel. På övriga sidor förekommer andra symboler för både enskilt och pararbete, läs mer på sidan 34. Återkoppla till nedanstående förarbeten innan arbetet i arbetsboken påbörjas.

Lyssna och förstå

Syfte: Delta i samtal om text och bild. Lyssna och följa muntliga instruktioner.

Inled med att samtala om hörförståelsesymbolen.

– Vad betyder symbolen, tror ni?

Förklara att sidorna med den här symbolen betyder att eleverna ska lyssna på läraren och följa instruktionerna.

Läs följade, låt eleverna titta på bilden och följa instruktionerna.

– Molly har fjärilar i magen. Det är inga riktiga fjärilar såklart, men det känns så. I morgon ska hon börja skolan. Rita en ring runt Molly.

– Pappa kommer ut från radhuset. Han bär på en bricka med smörgåsar och mjölk. Rita en ring på pappas tröja.

– Ines är Mollys storasyster. Hon kan vara ganska irriterande, tycker Molly. Rita en ring runt Ines.

– Det är fullt med saker i trädgården. Ringa in tre saker som ligger i gräset. Berätta för en kompis vilka tre saker du ringade in.

Samtala vidare om bilden och om karaktärerna så att eleverna känner sig bekanta med dem och deras namn.

Förarbete till arbetsboken sidan 5

FÖRBEREDELSE

OCH MATERIAL

• Blyertspennor

• Whiteboardtavlor och pennor eller lösa papper

• Elevernas ryggsäckar

Texten och jag

Syfte: Finmotorik och skriva sitt namn.

Visa en eller flera av elevernas egna ryggsäckar. Samtala om detaljer, färger, former och mönster och varför det kan vara bra att ha en ryggsäck.

Fråga eleverna vad som är viktigt att tänka på när man färglägger, till exempel att man håller sig innanför de svarta strecken. Fortsätt med att skriva ett namn på tavlan, till exempel Molly. Samtala om skrivriktning och att namn börjar med stor bokstav. Låt gärna eleverna skriva sina namn på whiteboardtavlor eller papper.

Förklara vad pennsymbolerna och betyder, se sidan 34. Fortsätt genom att gemensamt titta på sidan 5 i arbetsboken och låt eleverna ge förslag på hur man kan måla ryggsäcken. Använd gärna ryggsäckarna från förarbetet som inspiration.

Förarbete till arbetsboken sidan 6

FÖRBEREDELSE OCH MATERIAL

• Bildkort - Rim, kopieringsunderlag 4

Ljud och bokstav

Syfte: Uppmärksamma rimord.

Låt eleverna komma på ord som rimmar, till exempel loppa och hoppa Skriv upp orden på tavlan och markera slutet på orden för att uppmärksamma att rimord slutar på samma sätt.

Fortsätt genom att dela ut ett rimkort till varje elev. Låt dem sedan gå runt i rummet, säga sitt ord till varandra och försöka hitta den som har rimordet på sitt kort.

Tips! Läs gärna olika rimsagor under de första veckorna, till exempel Petter och hans fyra getter.

Förarbete till arbetsboken sidan 7 uppgift 6

FÖRBEREDELSE OCH MATERIAL

• Blyerts- eller färgpennor och lösa papper

Penna och hand

Syfte: Penngrepp och finmotorik.

Ge eleverna olika uppmaningar med höger och vänster, till exempel:

• Vinka med höger hand.

• Sätt vänster hand på höger öra.

• Hälsa på den som sitter bredvid (uppmärksamma att man hälsar med höger hand).

Förarbete till arbetsboken sidan 7 uppgift 7

Fortsätt genom att låta eleverna skriva eller rita med båda händerna och reflektera över vilken hand som är deras skrivhand, höger eller vänster. I sexårsåldern har majoriteten av eleverna valt sin skrivhand men det finns de som fortfarande provar sig fram och använder båda händerna. Hjälp de elever som behöver att hitta sin dominanta hand genom att uppmuntra dem att känna efter vilken hand som känns bäst att skriva eller rita med. Fråga eleverna vilka labyrinter de har stött på, till exempel labyrintspel (analoga eller digitala), labyrinter i parker eller i pysselböcker.

Samtala om hur man kan gå tillväga när man ska ta sig igenom en labyrint. – Vilka smarta knep känner ni till?

Extra skapande till kapitlet, se sidan 190.

EXTRA Språklekar

Rimlek

Material: Bildkort – Rim, kopieringsunderlag 4

Dela ut det ena kortet av rimparet till eleverna och behåll de andra korten. Dra ett kort, visa upp det och säg till exempel:

– Jag har en sol, vem har ett kort som rimmar på sol?

Den elev som har en stol på sitt kort visar upp det och säger ordet stol. Säg rimmet sol–stol tillsammans och dra sedan ett nytt kort.

ARBETSBOKEN SIDORNA 4 – 5

Sidan 4 – Lyssna och förstå

Lyssna på instruktionen. Ringa in. Gör denna sida tillsammans med eleverna, se instruktioner på föregående uppslag.

Sidan 5 – Texten och jag

2 Måla ryggsäcken.

Låt eleverna färglägga och smycka ryggsäcken. Uppmuntra gärna till att använda olika färger och mönster samt påminn om att de ska hålla sig innanför de svarta linjerna.

3 Skriv ditt namn på namnskylten.

Låt eleverna skriva sitt namn på namnskylten. Förskriv namnen på lappar och dela ut vid behov.

Lägg märke till elevernas skrivriktning och om de kan skriva namnet utan hjälp.

4 Vilse i centrum – LYSSNA OCH FÖRSTÅ

Lyssna på instruktionen. Ringa in.

2 Måla ryggsäcken.

3 Skriv ditt namn på namnskylten.

Sidan 6 – Ljud och bokstav

4 Följ vägen till rimordet.

Låt eleverna använda en blyertspenna eller färgpenna och noggrant följa vägen till rimordet. Uppmuntra dem att säga orden tyst för sig själva för att lyssna på hur orden låter.

Uppmärksamma om eleverna själva kan höra hur orden rimmar.

5 Vilka ord rimmar? Måla ramarna i samma färg.

Låt eleverna säga orden tyst för sig själva och därefter para ihop rimorden genom att måla ramarna i samma färg.

Uppgiften kräver att eleverna löser den i två led, lyssna och identifiera rimmen och sedan para ihop dem. Tipsa om att det kan underlätta att hitta och måla ett rim i taget.

Notera om eleverna har förmåga att uppmärksamma att rimord slutar lika.

Sidan 7 – Penna och hand

6 Vilken hand är din skrivhand? Måla rätt ram.

Låt eleverna måla ramen runt deras skrivhand, vänster eller höger. Återkoppla till förarbetet då eleverna fick prova på att skriva och rita med båda sina händer för att känna skillnaden.

Tipsa eleverna om att hålla upp och spegla sina egna händer mot händerna i boken för att identifiera vänster och höger. Observera vilka elever som är vänster- respektive högerhänta.

7 Hjälp Tamika att hitta Molly och Nikko.

Låt eleverna starta vid Tamika och ta sig igenom labyrinten.

Notera elevernas penngrepp samt deras finmotoriska förmåga.

7 Hjälp Tamika att hitta Molly och Nikko.

4 Följ vägen till rimordet.

5 Vilka ord rimmar? Måla ramarna i samma färg.

6 Vilken hand är din skrivhand? Måla rätt ram.

Skapande kapitel 1-25

Kapitel 1 – Namnlarv

Material: papper i olika färger, blyertspennor, saxar, lim och piprensare

Gör så här:

• Klipp ut papperscirklar i olika färger.

• Skriv namnet med en bokstav på varje cirkel.

• Limma lite på sidan av varje cirkel och sätt ihop dem till en larv.

• Använd en cirkel till huvud och dekorera med antenner.

• Sätt upp larverna på väggen.

Kapitel 2 – Racerbil

Material: toarullar, vattenfärger, penslar, saxar, svarta papper, vita papper, lim

Gör så här:

• Måla en toarulle som bilkropp i valfri färg och låt torka.

• Klipp ut fyra stora cirklar i svart papper och fyra något mindre cirklar i vitt papper.

• Limma fast de vita cirklarna i mitten på de svarta cirklarna.

• Limma fast hjulen på bilens sidor.

• Klipp upp ett hål på ovansidan av bilen.

• Vik upp en del som blir vindruta.

• Dekorera bilen.

• Tejpa upp en bilbana på golvet eller gör en bilutställning.

Kapitel 3 – Labyrint av lego

Material: legoplatta, legobitar och kula

Gör så här:

• Bygg en labyrint av legobitarna med start och mål.

• Lägg en kula vid start och låt den rulla genom gångarna till målet.

• Låt eleverna pröva varandras labyrinter.

Kapitel 4 – Eget simkunnighetsmärke

Material: eventuellt simkunnighetsmärken för inspiration, papperstallrikar (valfri storlek), färgpennor, saxar, vita papper, lim Inled med att visa eleverna olika simkunnighetsmärken. Fråga om de känner igen några av märkena och berätta att man behöver kunna olika moment för att få ett visst märke.

Gör så här:

• Välj storlek på papperstallrik.

• Rita en cirkel på det vita pappret som ska rymmas i den inre delen av tallriken.

• Rita en passande bild i cirkeln och färglägg den.

• Klipp ut och limma fast cirkeln i mitten av tallriken.

• Utveckla idén och låt eleverna skriva egna kriterier till sina märken, gärna digitalt. Skriv ut och låt dem limma fast dessa på baksidan av märket. Avsluta med att eleverna får berätta för varandra om sina märken.

Kapitel 5 – Lekbank

Utgå från elevernas lekar i arbetsboken på sidan 21. Sammanställ lekarna och instruktionerna i en gemensam lekbank i form av en bok, en affisch eller ett kartotek.

Om några elever har samma lekar låt de tillsammans berätta vad leken heter, vilket material som behövs och hur den går till. Hjälp dem att skriva ner instruktionerna. Låt dem eventuellt spela in sina lekinstruktioner och göra dem till en presentation med bilder. Genomför gärna arbetet stationsvis. Låt med fördel de elever som tipsat om leken från början förklara hur den går till. Återkom regelbundet till lekbanken och lek gemensamt under hela året.

Kapitel 6 – Sammansatta ord

Material: vita A4-papper, blyertspennor, tidningar, saxar, färgpennor, lim Gör så här:

• Vik pappret på mitten, kortsida mot kortsida så att det bildas en mittlinje.

• Vik upp så att hela pappret ligger plant igen.

• Vik båda kortsidorna, en i taget, mot mittlinjen.

• Vik upp och klipp från mitten av kortsidan till första viklinjen på båda sidor.

• Tänk ut ett sammansatt ord, till exempel solhatt.

• Rita en bild på det första delordet på den vänstra fliken - sol. Skriv ordet vid bilden.

• Rita en bild på det andra delordet på den högra fliken - hatt. Skriv ordet vid bilden.

• Vik upp de båda flikarna och rita det sammansatta ordet i mitten – solhatt. Skriv ordet vid bilden.

• Upprepa med ytterligare ett sammansatt ord nedanför.

• Istället för att rita orden så går det lika bra att klippa ut ord från en tidning och limma fast.

• Låt eleverna läsa varandras böcker.

Kopieringsunderlag 1–27

201 Kopieringsunderlag 1. Bildkort – Första ljudet*

203 Kopieringsunderlag 2. Bildkort – Hur många ljud?*

209 Kopieringsunderlag 3. Bildkort – Långa och korta ord*

211 Kopieringsunderlag 4. Bildkort – Rim*

219 Kopieringsunderlag 5. Bildkort – Sammansatta ord*

221 Kopieringsunderlag 6. Bingobrickor

222 Kopieringsunderlag 7. Dinosaurier

223 Kopieringsunderlag 8. Diplom

224 Kopieringsunderlag 9. Ekorre

225 Kopieringsunderlag 10. Känslokort

226 Kopieringsunderlag 11. Ljudmaskin

227 Kopieringsunderlag 12. Memory – bildkort*

229 Kopieringsunderlag 13. Memory – gemener*

231 Kopieringsunderlag 14. Memory – versaler*

233 Kopieringsunderlag 15. Mollyspelet

235 Kopieringsunderlag 16. Ordkort

236 Kopieringsunderlag 17. Orm

237 Kopieringsunderlag 18. Prickpapper

238 Kopieringsunderlag 19. Snurra

239 Kopieringsunderlag 20. Spelplan

240 Kopieringsunderlag 21. Spelplan – Vem är jag?

241 Kopieringsunderlag 22. Tokiga meningar 1–3*

247 Kopieringsunderlag 23. Tärningar

248 Kopieringsunderlag 24. Vanten

249 Kopieringsunderlag 25. Vanten – djur

250 Kopieringsunderlag 26. Vikbok 4 sidor

251 Kopieringsunderlag 27. Vikbok 8 sidor

Till hemmet

252 Brev till vårdnadshavare

* Kopiera dubbelsidigt!

I Lärarstöd Digital finns även följande kopieringsunderlag: Berättelsestruktur Bokstavskort A–Ö

Karta och porträttbilder Kapitelvikböcker 1–25

1. Bildkort – Första ljudet

11. Ljudmaskin

12. Memory – bildkort

Välkommen till Robinböckerna!

Robinböckerna är ett läromedel i svenska för F–årskurs 3. För förskoleklassen finns:

• Läseboken Schh, en hemlis! för högläsning

• Arbetsbok

• Bingel digital färdighetsträning

• Lärarguide tryckt och digital med kopieringsunderlag.

Lärarguidens inledning resonerar kring läsmodellen The Simple View of Reading och om det viktiga fonologiska arbetet som båda lägger grunden för läs- och skrivutvecklingen. Här beskrivs även kopplingen till Skolverkets kartläggningsmaterial Hitta språket. Den tar också upp grundtankar kring formativ bedömning, digitalt arbete, SVA, det viktiga samtalet och dialogen mellan eleverna.

Till varje kapitel i läseboken finns en tydlig arbetsgång av såväl arbetet med högläsningen och hörförståelsen som med det fonologiska och finmotoriska arbetet i arbetsboken.

Det finns även rikligt med tips på språklekar, skapande uppgifter och kopieringsunderlag.

Robin lärarguide finns i en tryckt och en digital version, Lärarstöd Digital, – välj det som passar dig bäst!