9789152351086 by Smakprov Media AB

Britt Klintenberg och Annette Pedersen

Upptäck språket är en fristående fortsättning på Upptäck orden och Upptäck texten. Upptäck språket vänder sig till ungdomar på högstadiet och gymnasiet på väg mot att klara kunskapskraven i ämnet svenska som andraspråk för åk 9. Läromedlet består av:  Textbok inklusive ljudﬁler  Övningsbok  Lärarhandledning inklusive facit

SPRÅKET

Britt Klintenberg Annette Pedersen

Upptäck språket textbok innehåller många texter i olika genrer, som till exempel beskrivande, förklarande och argumenterande. Hörförståelseövningarna innehåller vardagsspråk i dialogform. Varje kapitel inleds med bilder som lockar till samtal och avslutas med en skönlitterär text med anknytning till temat.

UPPTÄCK SPRÅKET

Följande böcker ingår i UPPTÄCK-serien: Upptäck orden – bildordbok och övningsbok Upptäck orden engelska – bildordbok och övningsbok Upptäck texten – textbok och övningsbok Upptäck språket – textbok, övningsbok och lärarhandledning

ISBN 978-91-523-5108-6

Britt Klintenberg Annette Pedersen

INNEHÅLL KAPITEL 1

KAPITEL 3

SKOLAN BÖRJAR 7

MÅ BRA 61

Första dagen i en ny klass 1 8 Ny i skolan 2 9 Sandra är nervös 10 Mejl till en lärare 12 Vad ska de göra? 14 Vilka arbetar på en skola? 16 Vad är skillnaden? 18 Varför studera modersmål? 19 Några röster om modersmålsundervisning 20 Språken i Sverige 22 Det svenska språket i världen 24 Vad är speciellt med svenskan? 25 Vem bryr sig? 26

Tre samtal 5 62 Hos skolsköterskan 6 63 Må bra 64 Värsta matkön 65 Vart kan du vända dig? 66 Sömn 67 Rökning 68 Vad ska de göra? 70 Framför skärmen 72 Några röster om vänskap 74 Du 75 Zozan mår bra av att hjälpa andra 76 Därför blev han vegan 78 Måndag morgon 82 Sara springer inte 83

KAPITEL 2

FRITIDEN 31 Man kan spela det var som helst 3 32 Adrenalinkickar är kul 4 33 Vi umgås med varandra på fritiden 34 Tio miljoner svenskar – hur vet vi det? 35 Några röster om fritidssysselsättningar 36 Fritidshem eller fritidsgård? 40 Olika åsikter om fritidsgårdar 41 Spela spel 42 Bandy 44 Trevligt folk – en trevlig film 46 Samma glädje i Afghanistan som i Sverige 48 Bloggandet har exploderat 52 Vad ska de göra? 54 Parkour! 56

KAPITEL 4

SKOLARBETET 87 Hur var det i skolan idag? 7 88 Hur jobbar ni i skolan? 8 89 Vad ska de göra? 90 Håltimmar 92 Vem ska bestämma i skolan? 94 Läsa långa och svåra texter 96 Stor brist på kunskap om läxor 98 Vad skapar stress i skolan? 101 Prata mer på lektionerna 102 Användbara fraser 104 Hackaren 106

KAPITEL 5

KAPITEL 7

FRAMTIDEN 109

TEXTTYPER OCH GENRER 165

Vad är viktigt? 9 110 Yrkesdrömmar 10 111 Några röster om framtiden 112 Hos studie- och yrkesvägledaren 116 Våga tänka nytt och våga drömma 120 Tjejerna som DJ:ar på lovet 122 Isak pluggar till sjuksköterska: hoppas fler killar vill bli det 123 Från hemmafru i Syrien till grävmaskinist i Lindesberg 124 Vad ska han göra? 126 Kom ihåg mitt namn, jag känner mig som Araweelo 127 Nästan som Zlatan 130

ÅTERGE OCH BERÄTTA

KAPITEL 6

KÄRLEK OCH DEMOKRATI 133 En sång om kärlek 11 134 Den första kärleken 12 135 Några röster om kärlek och känslor 136 Vårkänslor på hösten? 138 Kärlekslåtar 140 Ung och nyfiken på kärleken? Missa inte denna bok! 142 Vad ska de göra? 144 Kärlek och demokrati – hör det ihop? 146 Kärlek och demokrati – en historik 147 Sara arbetar för rätten att bestämma själv 148 Vad ska han göra? 150 Kärlek börjar med kärlek 152 Vad ska de göra? 154 Boktips 156 Pank och kär 160 Du 163

Återgivande text 166 Berättande text 170 Sammanfattning återgivande och berättande text 176 BESKRI VA , FÖRKL A RA OCH I NSTRUE RA Beskrivande text 178 Förklarande text 182 Instruerande text 188 A RGUMENTERA OCH VÄ RDERA Argumenterande och värderande text 192 Insändare 194 Tjejer behöver egna fritidsgårdar 197 Krönika 198 Kärlek börjar med kärlek 200 Recension 202 Ung och nyfiken på kärleken? Missa inte denna bok! 205 SKRI VRÅ D Skrivråd 207 Vem ska läsa texten? 207 Korta eller långa meningar? 207 Vad är sambandsord? 208 Hur långa ska styckena vara? 208 När ska man göra nya stycken? 208 Hur används kärnmeningar? 209 Hur ska man göra nya stycken? 209 CI TERA , REFERERA OCH VA RA KÄ L L K RIT IS K Citera, referera och vara källkritisk 211 Hur gör man om man vill använda sig av källor? 211 Varför är det viktigt att alltid källhänvisa? 211 Hur gör man när man hänvisar till en källa? 212 Hur kan man vara källkritisk? 215

SAKREGISTER 217 KÄLLFÖRTECKNING 221

INNEHÅLL KAPITEL 1

KAPITEL 3

SKOLAN BÖRJAR 7

MÅ BRA 61

KAPITEL 2

KAPITEL 4

KAPITEL 5

KAPITEL 7

FRAMTIDEN 109

TEXTTYPER OCH GENRER 165

ÅTERGE OCH BERÄTTA

KAPITEL 6

SAKREGISTER 217 KÄLLFÖRTECKNING 221

Till eleven

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se

Upptäck språket är för dig som vill arbeta vidare mot målen i svenska som andraspråk för årskurs nio. Vi hoppas att den här boken ska göra att du både upptäcker och utvecklar ditt svenska språk. Varje kapitel startar med övningar där du först lyssnar och sedan samtalar om det du har hört. Därefter följer olika typer av texter, både sakprosa, lyrik och berättande texter som vi hoppas ska ge dig lust att både prata och skriva.

Order/Läromedelsinformation

Upptäck språket är indelad i sju kapitel och texterna handlar om sådant som kanske är viktigt för dig som är ung: att må bra, att vara kär, att ha vänner, att välja utbildning med mera. Det sista kapitlet i boken, ”Texttyper och genrer” innehåller skrivråd och kan fungera som en uppslagsdel när du läser eller skriver olika typer av texter.

Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02

Om du vill lyssna på texterna i Upptäck språket finns ljudfiler på övningsmästaren.

Redaktör: Per Olsson, Susanne Risberg Grafisk form och omslag: Lena Eklund, Kolofon Illustrationer: Erica Jacobson Design

I övningsboken finns det flera övningar till varje text. På så sätt får du möjlighet att också öva mer på språkbruk, ord och grammatik.

Upptäck språket

Vi hoppas att det ska bli roligt och intressant att upptäcka mer av språket med hjälp av den här boken.

ISBN 978-91-523-5108-6 © Britt Klintenberg, Annette Pedersen och Sanoma Utbildning AB

Lycka till !

Första upplagan Första tryckningen Livonia Print, Riga 2018 Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Annette och Britt

KAPITEL 2

FRITIDEN Kapitlet handlar om • fritidsintressen • fritidsgårdar • sällskapsspel • bloggtexter • olika sporter • att känna sig delaktig.

Man kan spela det var som helst 3

Lyssna på dialogen där Mariam frågar sin kompis Yue om hans stora fritidsintresse. Vad är det man kan spela var som helst? Övningsboken 

Adrenalinkickar är kul 4

Lyssna på intervjun med Johanna där hon svarar på frågor om sitt stora fritidsintresse. Vad var det som fick henne att börja med det? Övningsboken 

2. FRITIDEN

Vad brukar du göra på fritiden? Hur ofta gör du det? det? Hur länge har du hållit på med det så mycket? Vad är det som gör att du gillar När började du med det? med just det? Vad var det som fick dig att börja rejer? Vad behöver man för utrustning/g Är det dyrt? us eller utomhus? Var gör du det? Gör du det inomh börja med ...? Kan du rekommendera andra att Kan vem som helst börja med ...? Finns det några nackdelar? intresse? Vad är det bästa med ditt fritids

Man kan spela det var som helst 3

Lyssna på dialogen där Mariam frågar sin kompis Yue om hans stora fritidsintresse. Vad är det man kan spela var som helst? Övningsboken 

Adrenalinkickar är kul 4

Lyssna på intervjun med Johanna där hon svarar på frågor om sitt stora fritidsintresse. Vad var det som fick henne att börja med det? Övningsboken 

2. FRITIDEN

Vi umgås med varandra på fritiden

Tio miljoner svenskar – hur vet vi det?

Fri tid. Fritid. Fri tid på fritiden. Vad betyder ordet fritid egentligen?

Här ser du ett diagram över barns aktiviteter och umgänge med kompisar. Svaren kommer från drygt 500 barn i åldrarna 12–18 år.

Barns aktiviteter och umgänge i Sverige

Pojkar Flickor

Statistiska Centralbyrån (SCB) försöker beskriva verkligheten i Sverige med hjälp av siffror eller med hjälp av statistik. SCB kan till exempel berätta hur många vi är som bor i landet, hur mycket pengar vi tjänar, hur friska eller sjuka vi är, hur många som begår brott, om vi bor i lägen het eller villa, vad vi gör på vår fritid och hur vi trivs med det. På SCB:s hemsida kan du också få veta hur många andra i Sverige som heter precis som du eller vilka namn som är vanligast. (Se www.scb.se. Välj namnsök.) Allt detta och ännu mer tar SCB reda på med hjälp av uppgifter i olika myndigheters dataregister. Men alla uppgifter finns inte i register. Då måste SCB istället fråga människor. Det gör de med hjälp av enkäter eller intervjuer.

Umgås med kompisar på internet minst en dag i veckan Pratar i telefon eller sms:ar med kompisar varje dag Träffar kompisar på annat ställe minst en dag i veckan

Varje år samlar SCB in svar från 700 000 personer i Sverige och det är tack vare svaren på de frågorna som SCB kan göra mycket statistik. SCB är också beroende av att vi alla ställer upp och svarar.

Har kompisar hemma minst en dag i veckan Är hemma hos kompisar minst en dag i veckan Brukar vara på aktivitet med vuxen ledare (exkl. sport) Tränar minst en gång i veckan så pass att jag blir andfådd/svettig Idrottar i förening eller klubb Följer nyheter minst en dag i veckan Läser böcker minst en dag i veckan

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Källa: SCB 2016

2017 blev vi fler än tio miljoner invånare i Sverige. Men hur kan vi veta det?

2. FRITIDEN

Med fritid brukar man mena den del av dygnet som inte används till studier, arbete, hushållsarbete, måltider eller sömn. Fritid är den tid som du kan bestämma över själv. Men ibland kanske en hel del av fritiden går åt för resor till och från skolan eller olika aktiviteter.

Men det är inte bara SCB som samlar in uppgifter och gör statistik. Forskare, företag och olika myndigheter eller organisationer tar också fram statistik. Nästan varje dag kan man hitta ny statistik i tidningen eller på nätet. tim Kvinnors och mäns fritid Vem kan ha användning av statistiken då? 6 Politiker och andra beslutsfattare använder ofta statistik för att fatta bättre beslut. Journalister 5 brukar också använda statistik i sina texter. Och 4 vi kan alla använda statistik för att lära oss mer om andra människor. 3 Men ibland kan man kanske bli lurad av statistik eller missförstå den. Därför är det viktigt att lära sig tolka statistik och förstå hur den används. Det är också bra att kolla källan och fundera på om man kan lita på den.

2 1

Kvinnor Män 4 tim 54 min 5 tim 23 min

Källa: SCB 2010

Vi umgås med varandra på fritiden

Tio miljoner svenskar – hur vet vi det?

Fri tid. Fritid. Fri tid på fritiden. Vad betyder ordet fritid egentligen?

Här ser du ett diagram över barns aktiviteter och umgänge med kompisar. Svaren kommer från drygt 500 barn i åldrarna 12–18 år.

Barns aktiviteter och umgänge i Sverige

Pojkar Flickor

Umgås med kompisar på internet minst en dag i veckan Pratar i telefon eller sms:ar med kompisar varje dag Träffar kompisar på annat ställe minst en dag i veckan

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Källa: SCB 2016

2017 blev vi fler än tio miljoner invånare i Sverige. Men hur kan vi veta det?

2. FRITIDEN

2 1

Kvinnor Män 4 tim 54 min 5 tim 23 min

Källa: SCB 2010

Vi har frågat några personer vad de brukar göra när de är lediga. Här är deras svar.

Lena: Fritid? Ja, jag är pensionär så jag har ju egentligen bara fritid, men jag är fullt upptagen. Jag åker runt till skolor i hela landet och berättar om konflikten i Västsahara. Och så måste jag ju hinna med att träffa vänner, resa, vara på min kolonilott där jag odlar grönsaker, gå på bio, träna, promenera, cykla till havet. Fullt upp alltså!

Lovisa: Jag sticker iväg till stallet och rider så fort jag kan. Jag älskar djur, det har jag gjort ända sedan jag var pytteliten. Tillsammans med hästen blir jag lugn och all stress försvinner. Men det kräver också mycket. Jag måste till stallet varje dag – även om jag har mycket annat att göra eller om det är uselt väder. Hästen måste skötas om både morgon och kväll och det tar mycket tid, men det är värt varje minut. Hästen är en lojal vän som lyssnar.

Albana: Jag spelar fiol och det började jag med när jag bara var 10 år gammal. Det som gjorde att jag fortsatte spela när jag kom till Sverige, trots att allt var väldigt svårt för mig och min familj då, var att jag fick kontakt med El Sistema. Det betydde jättemycket för mig. Jag spelar fortfarande, nästan varje dag. Det gör mig glad och lycklig.

2. FRITIDEN

Några röster om fritidssysselsättningar

Oskar: Jag brukar spela dataspel med mina kompisar. Jag har faktiskt konstruerat ett eget dataspel och så spelar jag volleyboll flera gånger i veckan. Det är kul. Det förstod jag redan när jag var liten eftersom min pappa spelade volleyboll. Vi är faktiskt med i samma lag ibland när vi har matcher. När jag kan går jag på hårdrockskonserter också.

Jehan: Jag cyklar! Jag går på cykelkurs en gång i veckan. Jag började med det för ungefär ett år sedan. Det var en kompis som berättade för mig om det här och det är jag bara så tacksam för. Det är bra som motion. Det är ekonomiskt och praktiskt att till exempel lätt kunna följa med barnen när de ska på olika aktiviteter. Och så är det ju bra att kunna ta sig till jobbet på cykel.

Vi har frågat några personer vad de brukar göra när de är lediga. Här är deras svar.

2. FRITIDEN

Några röster om fritidssysselsättningar

Stefan: När jag inte sjunger i min gospelkör gillar jag att gå och kolla på speedway. Kumla har ett ganska bra speedway-lag som jag hejar på.

Petra: Jag åker motorcykel, gärna långa sträckor tillsammans med andra. Vi brukar åka mellan Malmö och Karl stad på helgerna och på somrarna åker vi ut i Europa. Intresset fick jag redan som 16-åring. Länge satt jag där bak men till slut skaffade jag körkort själv. Jag önskar att jag hade gjort det tidigare, för det är fantastiskt. Frihetskänslan är det bästa. All stress, alla bekymmer och jobbiga tankar försvinner. Det är bara motorcykeln, vägen och jag.

2. FRITIDEN

Upendo: Jag är med mina sex barn och min man och har mycket fin tid med dem. Ibland när barnen är på skolan och på dagis går jag på café och sitter och läser böcker eller så ”fönstershoppar” jag. I Tanzania simmade jag mycket. Jag älskar att simma! Att vara på stranden efter jobbet var mitt sätt att slappna av. Här i Sverige har jag prövat att paddla kanot, men det är lite för kallt i vattnet för att simma, tror jag.

Johan: Vad jag gör på fritiden? Jag leker med kompisar och spelar på datorn. Jag har faktiskt laddat ner ett nytt spel precis nu. Är det bra väder är vi ute mycket, går runt, cyklar och pratar. På rasterna spelar vi fotboll ibland. Mamma och pappa vill att jag ska läsa mer böcker – jag tycker mer om att lyssna när andra läser högt. Fast roligast är det att leka med kompisar. Jag gillar djur också – i somras blev jag nästan kompis med en ekorre!

Stefan: När jag inte sjunger i min gospelkör gillar jag att gå och kolla på speedway. Kumla har ett ganska bra speedway-lag som jag hejar på.

2. FRITIDEN

Fritidshem och fritidsgård, är det samma sak kanske någon undrar. Svaret är nej. Fritidshem, eller fritids som man ofta säger, finns för barn på låg- och mellanstadiet och är öppet innan skoldagen börjar och efter att den slutar. Fritids finns för barn som har föräldrar som arbetar eller studerar. På fritids kan barnen fritt välja vad de vill göra, om de vill leka med kompisar, ta det lugnt och vila, göra läxor eller delta i de aktiviteter som erbjuds av pedagogerna som arbetar där. Fritidsgårdar är för lite äldre barn och ungdomar och brukar vara öppna på eftermiddagar och kvällar. På fritidsgården finns ofta olika aktiviteter att välja på. Ibland är det ungdomarna själva som är med och bestämmer vilka aktiviteter som ska finnas på fritidsgården. Många gillar också att bara komma dit och umgås, ta en fika, sitta och prata med andra ungdomar eller med personalen som arbetar där.

Olika åsikter om fritidsgårdar Tjejer behöver egna fritidsgårdar

är för oss och de säger att vi ska gå hem och städa eller nåt. En del killar tycker inte att vi tjejer ska Jag tycker att det borde finnas olika vara där alls. fritidsgårdar för tjejer och killar. Jag vet också många tjejer som Som det är nu på vår gård är det är för blyga och tysta för att våga bara en kväll i veckan som är bara gå till gården när killarna är så där. för tjejer och det är bara då det En del tjejer får inte heller gå till är riktigt kul att gå dit. Då kan vi gården, kanske för att det är så tjejer baka, dansa, spela och skratta mycket killar där. Det tycker jag är utan att några killar är där och fruktansvärt orättvist. bestämmer över oss. Alla har rätt till en rolig fritid och När det är blandade kvällar är det tjejer ska också kunna ha kul och väldigt många killar där och då blir slippa vara rädda på gården. Därför det nästan alltid som de vill. När behöver tjejer ha egna fritidsgårdar det är fotbollskväll till exempel, då där det finns aktiviteter som tjejer får vi tjejer aldrig sitta i sofforna gillar. framför tv:n. De tror inte fotboll

2. FRITIDEN

Fritidshem eller fritidsgård?

Adelina

Killar borde lära sig att vara med tjejer

behöver lära sig det med. Och det kanske finns blyga killar som också Signaturen Adelina skriver att är rädda. tjejer borde få egna fritidsgårdar I vilket fall bör alla vara tvungna för att killarna bara tar över och att lära sig umgås med varandra på bestämmer annars. Jag håller med ett bra sätt om vi ska kunna få ett om att alla har rätt till en bra fritid demokratiskt och jämlikt samhälle och att det är jättetrist när andra i framtiden. Dessutom är det ju kul försöker bestämma över vad du ska att vara ihop i blandade gru pper. göra. För egentligen gillar väl både killar Men jag tycker inte lösningen är och tjejer att träffa varandra och separata gårdar för killar och tjejer. göra saker tillsammans? Därför Då lär sig ju aldrig de där dumma tycker jag att det är viktigt med killarna att de måste skärpa sig gemensamma fritidsgårdar där det och hur man respekterar andra finns bra ledare som hjälper till att människor. Förresten finns det få en bra stämning. säkert en del stöddiga tjejer som Elle Kråik

Olika åsikter om fritidsgårdar Tjejer behöver egna fritidsgårdar

2. FRITIDEN

Fritidshem eller fritidsgård?

Adelina

Killar borde lära sig att vara med tjejer

Spela spel Många gillar att spela spel på sin fritid. Nuförtiden spelar kanske de flesta olika spel på datorn eller i mobilen men man kan förstås spela spel analogt eller IRL (= In Real Life), dvs. spela spel på ett bord med tärningar och/eller kort. Ibland kallar man det för sällskapsspel. Här är instruktionen till ett spel med tärning. Försök att följa instruktionen och spela med någon av dina kompisar.

HUNDRA – ett tärningsspel Antal spelare: Minst två.

2. FRITIDEN

Utrustning: Tärning, papper och penna. Spelidé: Den som först får hundra poäng utan att slå en etta vinner. Tidsåtgång: Fem minuter eller mer (beroende på antal spelare). Spelets gång: Slå tärningen så många gånger du vill och summera antalet prickar på tärningen. Summan är dina poäng. Men akta dig för att slå en etta. Så fort du får en etta förlorar du alla dina poäng i omgången. Stanna istället ibland och spara dina poäng genom att skriva ner dem. Dessa poäng kan du inte förlora. När du stannar eller när du slår en etta går turen över till din motspelare som gör på samma sätt. Nästa gång det är din tur slår du tärningen igen och börjar räkna från den summa som du har skrivit ner. Välj när du vill stanna och skriv ner din poängsumma. Fortsätt att turas om att slå tärningen och spara poäng tills någon av er kommer till hundra. Lycka till! TIPS Det här spelet tränar huvudräkning och du kan också träna på att säga siffror och tal genom att hela tiden räkna högt.

ANVÄNDBARA FRASER Nu är det din tur! Stannar du? Nej, jag ska slå ett kast till. Slå inte mer nu! Nu stannar jag. Vems tur är det nu? Grattis, du vann! Vill du spela en gång till? Vill du ha revansch?

HUNDRA – ett tärningsspel Antal spelare: Minst två.

2. FRITIDEN

Bandy Bandy är en bollsport som spelas på is. Det är en lagsport som man har spelat i Sverige sedan slutet av 1800-talet. Förr var det en sport som uteslutande spelades utomhus, på naturis. Idag kan man ha konstfrusna planer och inomhusplaner med is i ishallar, så nuförtiden är man inte lika beroende av vädret. Bandy är dock fortfarande vanligast på kallare platser som ligger ganska långt norrut. Bandy spelas förutom i Sverige också i länder som Norge, Finland, Ryssland och USA. Men den första bandymatchen spelades redan 1875 i London.

2. FRITIDEN

Precis som i fotboll är det i bandy två lag med elva spelare i varje, tio utespelare och en målvakt. Spelet går ut på att göra flest mål. Mål gör man om man får in bollen i motståndarlagets målbur. En match är 2 × 45 minuter men i ungdomsmatcher kan speltiden vara kortare. Alla spelare har skridskor och utespelarna har också varsin klubba. Klubban är 120 cm med ett böjt blad längst ner. Målvakten har ingen klubba utan måste fånga bollen med händerna. Alla spelare har hjälm och numera har spelarna också olika skydd under kläderna. Planen är 45 – 65 meter bred och 90 – 110 meter lång. Målburen är ganska stor och bollen är bara 6 cm i diameter. För att spelarna och publiken ska kunna se den lilla bollen brukar den ha en klart lysande färg, oftast är den röd eller orange. Både det svenska herrlandslaget och det svenska damlandslaget har haft stora framgångar internationellt. Under de första 18 åren på 2000-talet har de svenska damerna vunnit VM åtta gånger och herrarna har vunnit sex gånger. Källa: Nationalencyklopedin och Wikipedia

Sveriges bandylandslag jublar efter vinsten i VM-finalen 2018 då de vann över Ryssland med 1–0.

2. FRITIDEN

Sveriges bandylandslag jublar efter vinsten i VM-finalen 2018 då de vann över Ryssland med 1–0.

Trevligt folk – en trevlig ﬁlm

Det var första gången som ett afrikanskt lag anmälde sig till bandyVM. Konstigt nog var det ingen av spelarna i laget som bodde i Somalia, eller ens i Afrika – alla bodde i Borlänge i Sverige. Det var också lite speciellt att ingen av dem någonsin hade spelat bandy. Ännu speciellare var det att de inte ens kunde åka skridskor. Och det var bara 6 månader kvar tills VM skulle gå av stapeln. Huvudpersonerna i den här filmen är förstås bandyspelarna – utan dem ingen film. Men utan den envise företagaren Patrik Andersson och den ivrige tränaren Pelle Fosshaug hade det inte blivit något somaliskt bandylag överhuvudtaget. Och utan pubägaren Billy Tang hade det förmodligen inte funnits pengar till skridskor och träningstider i ishallen. Det hela började med ett integra tionsprojekt som Borlänge Bandy hade funderat på i samarbete med Borlänge kommun. Borlänge som är en liten kommun med cirka 40 000 invånare, varav cirka 3 000 flyktingar från krigets Somalia, är förstås inte helt fritt från konflikter. Här finns många som röstade på SD. Filmen visar både exempel på några svenskars fördomar mot somalier och andra svenskars

Genre: Dokumentär fina insatser för integration. Flera gånger hörs uttalanden som ”Vi måste börja prata med varandra!” I linje med detta föddes idén att somalierna i Borlänge skulle börja spela bandy. Och dessutom skulle de anmälas till BandyVM i Irkutsk. Många tyckte förstås att tanken med bandy som ett medel för social integration var helt vansinnig. Se filmen, se hur det gick och döm själv! Filmen följer laget under månaderna före och efter bandy-VM i Irkutsk 2015. Vi får inte bara följa träningen och lagets utveckling utan får också en intressant inblick i några olika personers vardagsliv. Här har Filip och Fredrik verkligen gjort en insats för att öka vår förståelse både för somaliernas situation och för hur det kan vara att leva i en mellanstor svensk stad. Filmen stämmer till eftertanke samtidigt som den både får oss att skratta och stundtals bli tårögda. Det som saknas i filmen är tjejerna och kvinnorna. De syns, som så ofta på filmduken, bara som ganska oviktiga bifigurer till männen i filmen som skildras som handlingskraftiga och aktiva. Trots detta vill jag starkt rekommendera alla att se filmen. Slutet inger hopp – inte bara när det gäller somalisk bandy. Filmen som helhet har mycket att säga om dagens Sverige och den är väldigt underhållande. På köpet kan du lära dig en hel del om sporten bandy och om hur det kan vara att vara flykting i Sverige. Det senare borde intressera alla. Anna Eggeling

Längd: 1 tim. 40 minuter Produktionsland: Sverige Produktionsår: 2015 Manus och idé: Filip Hammar, Fredrik Wikingsson, Karin af Klintberg, Anders Helgesson Musik: Jon Rekdal Regi: Karin af Klintberg, Anders Helgesson Barntillåten

2. FRITIDEN

Filip Hammar och Fredrik Wikingsson, de båda kända programledarna från tv, har gjort filmen ”Trevligt folk”. Den handlar om något så ovanligt som hur ett bandylag från Borlänge med bara somaliska spelare tar sig till VM i Sibirien. Filmen är både rolig och viktig.

FAKTA

Trevligt folk – en trevlig ﬁlm

2. FRITIDEN

FAKTA

När jag kommer till Världskultur museet i Göteborg sitter Mahdi redan på en bänk utanför. Han vinkar glatt när han ser mig. Vi har stämt träff för att prata om vad han gillar att göra på fritiden. Vi sätter oss på uteserveringen och börjar prata.

För Mahdi som började spela redan som 10-åring är detta kanske en lite märklig fråga. Men han är som vanligt schysst och förklarar lugnt och tydligt spelets regler och berättar att det finns två olika varianter: beachvolley och vanlig volleyboll.

Mahdi som är 19 år och som har varit i Sverige i tre och ett halvt år börjar berätta om det som han redan tidigare har avslöjat för mig - den stora glädjen i hans liv: volleyboll.

Mahdi berättar också att hemma i Afghanistan brukade han vara den som förberedde planen. Det var förstås jobbigt att skotta undan snön. Själva spelet blev också ganska ansträngande eftersom bollen blev blöt och tung. För det mesta spelade de med handskar för att inte frysa.

Han förklarar varför det blev just volleyboll och inte någon annan sport. Dels blev han inspirerad av sin store bror som redan spelade, dels var det rent praktiska orsaker. När man spelar volleyboll behöver man inte en speciellt stor yta. Om man jämför en volleybollplan med t.ex. en fotbollsplan är det jättestor skillnad. Jag undrar vad det har med saken att göra. Mahdi berättar då om de kalla vintrarna i sitt hemland Afghanistan och om hur mycket snö som faller där varje vinter. Mer än en meter höga drivor är inget ovanligt. För att kunna spela något bollspel under vintern var man ju tvungen att skotta undan snön, så då föll det sig naturligt med en sport som inte krävde en speciellt stor plan. – Hur spelar man egentligen volleyboll, undrar jag. Vad är det för regler?

Jag, som mest föreställer mig Afghanistan som ett mycket varmt land, undrar förstås hur det var att spela i värme. – Spelade ni på sommaren också? – Självklart, svarar Mahdi, men då väntade vi till solnedgången för att det inte skulle vara för varmt. Mahdi började spela volleyboll hemma i Afghanistan och har alltså fortsatt här i Sverige. Jag är nyfiken på hur han kom igång med sporten här.

Mahdi att de inte spelade ”på riktigt”. Hans medspelare upptäckte också att hans spel var på en annan nivå och uppmuntrade honom att försöka hitta andra sammanhang att spela i. Genom kompisar fick han snart kontakt med en volleybollklubb, KFUM. Det gick snabbt att komma in i gemenskapen i klubben och han spelar fortfarande där och trivs jättebra. – Hur ofta tränar du? – Två gånger i veckan med laget. Vi har en bra tränare från USA som har ansvar för oss och som ser till att vi lär oss att t.ex. bli bra på att hoppa för att kunna slå till bollen på rätt sätt. Det är

kanske extra viktigt för mig som inte är jättelång, säger Mahdi och ler. De andra i laget är längre, fast det har aldrig varit något problem. Det funkar bra ändå. Vad krävs då för att bli en bra spelare? – Det viktigaste är nog att man har starka ben och att man kan röra sig snabbt och smidigt, säger Mahdi. Och så måste man ha bra kondition! – Är det sådant ni jobbar med på träningen? – Ja, och så går jag på gym 1–2 gånger i veckan. Mest för att få starka ben. Det där med att bygga upp stora muskler för att visa upp sig t.ex. på badstranden är inte riktigt min grej.

2. FRITIDEN

Samma glädje i Afghanistan som i Sverige

Namn: Mahdi Nezari Klubb: KFUM Favoritmat innan match: Inget speciellt Språk: Modersmål dari, men talar även persiska och svenska. Om tio år: Då spelar jag volleyboll förstås.

Redan första dagen på boendet, när han var 17 år, pratade han och personalen om det här med volleyboll. De föreslog honom att spela med några ”gamla människor”. Sagt och gjort. Det var kul att spela igen, men snart märkte

Mahdi som är 19 år och som har varit i Sverige i tre och ett halvt år börjar berätta om det som han redan tidigare har avslöjat för mig - den stora glädjen i hans liv: volleyboll.

2. FRITIDEN

Samma glädje i Afghanistan som i Sverige

Namn: Mahdi Nezari Klubb: KFUM Favoritmat innan match: Inget speciellt Språk: Modersmål dari, men talar även persiska och svenska. Om tio år: Då spelar jag volleyboll förstås.

– Ja, det är jättekul. Och sen spelar vi ju matcher också. Mahdi berättar hur hans lag brukar vara med i turneringar. De åker i hyrbil till andra städer. Han har spelat både i Örebro, Falköping och på andra ställen i Mellansverige. Det lag som vinner turneringen går vidare till serien. Nästa steg är landslaget – något Mahdi satsar på att komma till så småningom. Nu har han redan avancerat från B-laget till A-laget berättar han lite stolt. – Men det måste ju kosta en del, att resa runt till olika ställen? Måste man vara rik för att kunna vara med i ett volleybollag? – Nja, rik och rik … Det ser väl olika ut förstås, men det kostar 3 000 kr per år att vara med i min klubb. Men då är allt betalt när vi åker runt till olika ställen. – Hur är det med utrustning då? Måste man ha speciella grejer? – Nej då, man kan ha vilka kläder som helst. Det enda viktiga är att man har bra skor, sådana som man inte halkar med. Jag kommer osökt att tänka på skador och frågar Mahdi hur det ligger till med den saken inom volleybollen. Han berättar att det inte är så mycket skador som det kanske är inom andra sporter. Själv var han skadad i fotleden en gång och kunde inte spela på tvåtre månader. Det var tråkigt, men det gick ju över. Om det händer något är det oftast just i fötter och ben. Eller

fingrarna förstås, de brukar man tejpa både i förebyggande syfte och om man har råkat få lite ont eller så. Och alla som har spelat ett tag har nog fått bollen i ansiktet någon gång. Det måste man liksom ha fått för att lära sig att alltid vara på hugget och vara uppmärksam under spelet, säger Mahdi. Jag kommer tillbaka till vad som krävs för att bli bra på volleyboll. – Om du går runt på stan, kan du då se vem som kanske skulle kunna bli en bra spelare? – Ja, det tror jag nog, svarar Mahdi. Det är något med rörelsemönstret – det är lite svårt att förklara. Man behöver inte vara så stark egentligen utan det handlar om teknik och erfarenhet. Viktigast är kanske att man har kul tillsammans. Han berättar att de är cirka 20 spelare i hans lag, i olika åldrar och med olika ursprung. Några är från Afghanistan och andra kommer från England, Tyskland och Italien. Och så är det några svenskar också. Det är bra sammanhållning i laget. Efter varje match brukar de samlas, skoja och prata. Då brukar de också ta upp vad de hade kunnat göra bättre. Något som blir extra viktigt efter en förlust. – Blir det aldrig för mycket volleyboll? – Nej. Vi som är från Afghanistan har förresten startat en egen förening. Där är det blandat, både nybörjare och erfarna spelare som har hållit på länge. Vi ordnar egna turneringar och vi har

spelat utomlands, både i Danmark, Norge och Tyskland.

eller så kommer man inte alls den dagen, säger han lite förläget.

Jag undrar om det är turneringar som är öppna bara för spelare med afghansk bakgrund, men då skrattar Mahdi och säger att de självklart är öppna för alla.

– Men hur som helst rekommenderar jag alla ungdomar som vill ha roligt att börja med volleyboll. Det är ett bra sätt att komma in i samhället, det är bra för hälsan och man får chansen att prata svenska utanför skolan. Men framför allt är det kul – och man kan få många nya vänner!

Jag tycker att Mahdi är bra på att göra reklam för sin sport och undrar om det verkligen inte finns något negativt med det hela. Han funderar en bra stund innan han säger att det här med resorna när det är turneringar kan bli lite jobbigt. Man kan komma hem väldigt sent på kvällen, mitt i natten ibland. Antingen är man jättetrött i skolan dagen efter, eller så försover man sig,

Vi dricker upp vårt kaffe och skiljs åt. Mahdi ska strax iväg till sitt sommar jobb inom hemtjänsten och sedan ska han träna. Annette Pedersen

2. FRITIDEN

– Då blir det ganska mycket träning alltså?

KORTA FAKTA OM VOLLEYBOLL Historia: Uppfanns 1895 i USA. Typ av sport: Bollsport i två varianter. ”Vanlig” volleyboll spelas inomhus. Beachvolleyboll spelas på sand inomhus eller utomhus. Antal spelare: 6 spelare per lag i vanlig volleyboll, 2 spelare i beachvolleyboll. Spelidé: Volleyboll är ett lagspel där lagen skiljs åt av ett nät. Volleyboll spelas med händerna men man får ta bollen med alla delar av kroppen. Lagen har tre slag på sig inom laget för att slå bollen över nätet. Man får poäng när man slå ner bollen på motståndarens planhalva och det lag som först når 25 poäng vinner setet. Det lag som först vinner tre set vinner matchen. Plan och nät: Planen är 9 x 18 m. Nätets höjd är 2,43 m för herrar och 2,24 m för damer. Nätet är lägre för ungdomar. Utrustning: Idrottskläder och gymnastikskor. I Sverige: Det finns drygt 180 volleybollklubbar i Sverige och cirka 9 000 spelare, varav 57% är tjejer. Internationellt: Volleyboll är en av världens största lagidrotter. Ungefär 800 miljoner människor spelar volleyboll varje vecka.

spelat utomlands, både i Danmark, Norge och Tyskland.

eller så kommer man inte alls den dagen, säger han lite förläget.

Jag undrar om det är turneringar som är öppna bara för spelare med afghansk bakgrund, men då skrattar Mahdi och säger att de självklart är öppna för alla.

Vi dricker upp vårt kaffe och skiljs åt. Mahdi ska strax iväg till sitt sommar jobb inom hemtjänsten och sedan ska han träna. Annette Pedersen

2. FRITIDEN

– Då blir det ganska mycket träning alltså?

Bloggandet har exploderat För tjugo år sedan var det inte många i Sverige som visste vad en blogg var. Men idag är det vanligt att man följer olika bloggar på nätet och att man kanske själv har en blogg. Kanske har du också läst en blogg utan att veta om det. Men vad är då en blogg? Ibland beskrivs det som en dagbok online, en dagbok där bloggaren lägger upp foton och skriver om det som händer i hens liv. Andra personer kan följa bloggen och skriva kommentarer. Det är ganska många artister och kändisar som har bloggar där fansen kan läsa om vad som händer i idolernas liv.

2. FRITIDEN

En blogg brukar uppdateras regelbundet och kanske är det därför man kan tänka på det som en dagbok. Men en blogg behöver inte vara som en dagbok. Den kan handla om mat, musik, sport, djur, mode, böcker, politik, resor med mera. Listan kan bli väldigt lång för en blogg kan egentligen handla om vad som helst. Det speciella med en blogg är kanske att vem som helst kan skriva för många läsare utan att vara journalist eller författare. Vem som helst kan nämligen starta en blogg och tusentals andra människor kan läsa den. Du kan alltså starta en blogg om du vill, antingen själv eller tillsammans med andra. Agnes är en ung tjej som har startat en blogg om sitt favoritintresse – böcker. I övningsboken kan du se en sida från hennes bokblogg. Kan du hitta bloggar om ditt favoritintresse? Vad skulle din blogg handla om?

2. FRITIDEN

Vad ska de göra? Fatima älskar basket. På väggarna i sitt rum har hon satt upp affischer med bilder på spelare som Camelo Anthony och James Harden. På rasterna i skolan brukar hon hänga vid basketplanen och ganska ofta är hon med och spelar. Nu har de håltimme och det är match på skolgården. De får ihop två femmannalag med både killar och tjejer från olika klasser.

De vet ju inte att både Fatimas mamma och pappa har förbjudit henne att spela basket. Det är inget för flickor, säger de. Förra veckan när hon kom hem från skolan var det till och med någon som hade rivit ner basketaffischerna i hennes rum och basketbollen som hon köpt för egna pengar och hade gömt i garderoben var plötsligt borta. Fatima är förtvivlad. Hon vill ju så gärna spela basket och hennes dröm är att få vara med i skol-DM nästa månad. Vad ska Fatima göra? Adil går i en klass med 23 elever. De kommer från flera olika länder och talar olika språk. De andra i klassen är som grupper i gruppen, utifrån vilket språk de talar. Adil är ensam med sitt språk i klassen. Han brukar komma till skolan precis när lektionen börjar, eftersom han inte gillar att sitta och vänta utanför klassrummet när alla andra sitter och pratar med varandra på språk som han inte förstår. Ibland skrattar de jättemycket och då vet han inte om de kanske skrattar åt honom. På rasterna spelar de andra biljard och pratar och verkar ha jättekul tillsammans. Själv sitter Adil mest med sin mobil och låtsas upptagen. Han förstår att de andra umgås och träffas efter skolan också, medan Adil bara går hem till sig och inte riktigt vet vad han ska hitta på. Då blir

2. FRITIDEN

Plötsligt ser Fatima i ögonvrån hur hennes mamma närmar sig. Hon är på väg för att hämta lillebror på fritids. Fatima släpper bollen just som hon fått en passning och hade perfekt läge för att sätta en trepoängare. Hon skyndar sig att sätta sig på bänken och låtsas prata med någon i mobilen. De andra fattar ingenting. De ropar ”Fatima, Fatima!” Men hon mimar åt dem att vara tysta och pekar på mobilen och fortsätter låtsas att hon har ett viktigt telefonsamtal. De andra skakar på huvudet, suckar och fortsätter spela. det så långtråkigt hemma att han faktiskt längtar till nästa skoldag. Som också blir långtråkig. Adil känner sig alltså ensam och utanför, både i skolan och på fritiden. Vad ska Adil göra? Melissa är med sina kompisar på musikfestival. De står inte allra längst fram, men ganska nära scenen och sjunger med i varenda låt. Åh vilken bra konsert! Melissa tar fram mobilen, tar några selfies och sedan höjer hon mobilen mot scenen och filmar. Det här måste hon bara lägga ut! Plötsligt känner hon hur folk tränger sig på bakom henne och knuffas. Hon vänder sig om för att säga till. Bakom henne står ett gäng killar hon inte känner igen och det är någonting med deras blickar som gör att hon kommer av sig. Hon säger ingenting utan hon bara vänder sig framåt igen och låtsas filma artisterna på scenen, men istället filmar hon bakåt i publiken för att få med de obehagliga killarna. Nu känner hon plötsligt hur en hand läggs om hennes midja. Hon sliter irriterat bort den. Hon hör skratt. Någon håller fast hennes armar och hon tappar mobilen. En massa händer tar på hennes kropp. Hon lyckas skaka sig loss, hittar sin mobil på marken och tränger sig framåt, bort från killarna. Till slut hittar hon sina kompisar igen. De verkar inte ha märkt någonting alls. Hon känner sig väldigt illa till mods. Kompisarna hör inte, de skrattar bara och säger ”Vi pratar sen”. Vad ska Melissa göra?

2. FRITIDEN

av Kalle Güettler

1 Isaks drömmar Isak är på väg till slöjden. Han hejar på sin syster som just har börjat i sjuan. Hon står och pratar med några kompisar. Isak ler lite när han ser hur hon spelar stor och tuff. Isak har inte så många kompisar som sin syster. Efter skolan gör han läxor, åker bräda och surfar på nätet. Han tittar gärna på klipp med parkour. Det är häftigt att se de bästa hoppa mellan tak och murar. Det suger i magen när de slår frivolt och svingar sig över hinder. Isak skulle vilja prova men det är svårt att börja själv. han skulle vilja lära sig av någon som kan. Men han känner ingen som gör parkour. Parkour verkar vara kul men svårt.

2 Första mötet med mobbaren Jag har väl aldrig gjort dem något, tänker Isak. Men när Danne kommer fram tittar han på tjejerna och trycker upp Isak mot väggen. – Vad är du för en liten bög? väser Danne. Du ska lyfta på mössan för stora pojkar! Han flinar mot tjejerna, snappar åt sig Isaks mössa och slänger upp den i luften. De andra killarna jublar när mössan fastnar i en lampa. Sedan går de vidare som om inget har hänt. Isak skäms, men tjejerna blänger argt på killarna. Hon, den söta, visar fingret efter Danne. Hon ler mot Isak. Han känner hur kinderna hettar. Han försöker se cool ut fast hjärtat bultar. Sedan går han till slöjden och lånar en bräda för att peta ner mössan med. Jag vill aldrig möta Danne igen. Hur troligt är det att jag slipper? Är det min tur att bli mobbad nu? undrar Isak.

2. FRITIDEN

Parkour !

Han ryser för han har hört vad andra har råkat ut för. Ändå känner han sig lite glad. Det är den där tjejen som gör det.

Fast tjejer är ännu svårare, tycker Isak. När han är hemma kollar han in dem i skolans katalog. Då kan han drömma att han är ihop med någon. men det är en annan sak att stå öga mot öga med en tjej. Då känner han sig pinsam och vet inte vad han ska säga.

Att hon log mot honom. Betyder det något? Hur kan man vara rädd och glad på samma gång? tänker Isak.

Nu kommer tre tjejer i 9D emot honom i korridoren. En av dem är rätt ny i skolan. Isak vet inte vad hon heter, men hon är söt och han gillar hennes stil. Hon klär sig som en skejtare och sminkar sig bara lite. Hennes rörelser är smidiga och avspända. Hela hon verkar fri på något vis.

– Hur var det i skolan? frågar pappa Ali.

Plötsligt tränger sig skolans kungar förbi tjejerna. I mitten går Danne som är värst På var sin sida går hans två kompisar. De kommer rakt mot Isak som om de tänker trampa ner honom. Isak ser sig oroligt om. Korridoren har väggar av tegel. Det finns ingen väg att fly.

– Men du tjänar ju lika bra som mamma, invänder Isak.

När slöjden är slut kollar Isak vilka som är på skolgården. Ingen Danne. Isak smyger ut och går fort hem. – Okej, mumlar Isak. – Bra, min pojke. Du ska ta studenten och studera på högskola. Då slipper du köra taxi. – Ja, om jag jobbar tretton timmar varje natt, suckar Ali. Vi ses! – Kör försiktigt och låt ingen robba dig, ropar Isak. Ali tänder lampan på taxins tak, vinkar åt sonen och kör iväg. Isak längtar till Finland. Där hos mammas släkt lever han upp. I Finland åker han skidor och cross. Där vågar han prata med tjejerna. Här är han ingen.

av Kalle Güettler

2. FRITIDEN

Parkour !

Han ryser för han har hört vad andra har råkat ut för. Ändå känner han sig lite glad. Det är den där tjejen som gör det.

Att hon log mot honom. Betyder det något? Hur kan man vara rädd och glad på samma gång? tänker Isak.

– Hur var det i skolan? frågar pappa Ali.

– Men du tjänar ju lika bra som mamma, invänder Isak.

Nästa morgon är det frost. Skogen lyser av färger. Isak går över skolans vändplan. solen bländar honom och han kniper ihop ögonen. Han lyssnar på musik på hög volym. Därför märker han inte Epa-traktorn som kommer emot honom. Och Epans förare ser inte Isak. Han glor på några tjejer och rusar motorn för att stajla med en burn out. Plötsligt brummar det högt bakom Isak. Han snurrar runt. Inte en chans att komma undan. På ren reflex slår han handen i huven och svingar sig över. En sekund senare landar han på andra sidan. Det gick så fort! Han förstår knappt vad som hände. Epan sladdar in i en stolpe. Plåten krasar, gnistor yr. Dörren slits upp och Danne hoppar ut. – Vad i helvete gör du? vrålar han.

– Det var inget mot ditt hopp över Epan, säger hon och ler. Det var ju en riktig Monkey Vault. – Vad då monkey … apa? undrar Isak. – Det är ett hopp i parkour, förklarar hon. – Jag tänkte inte ens när jag hoppade. Det var ren reflex. – Nej, ren parkour! Du heter Isak, eller hur? – Ja …, säger han förvånad. Och du Ada? Han rodnar. Hon rodnar. – Det betyder …, säger hon. – … att vi har kollat in varandra i katalogen, säger han. Båda börjar skratta och är inte alls blyga längre.

2. FRITIDEN

3 Andra mötet med mobbaren

Danne rusar mot Isak. Men han stannar när tjejerna jublar och klappar händerna. De klappar åt Isak, inte åt Danne. Han spänner blicken i Isak. Rösten är grov: – Jag ska döda dig, din jävel! Så vänder han sig om, kastar sig in i bilen och river iväg så det ryker. En lukt av bränt gummi sticker i näsan. Efter olyckan med Epan håller Isak alltid utkik efter Danne.

4 Ada En dag ska Isak åka till stan och köpa kläder. Han springer till bussen, men saktar in vid en vägbom. Då springer den söta tjejen i 9D förbi. Hon slår handen i bommen och hoppar över. Hon landar mjukt och springer vidare till bussen. Vilket flyt! När Isak kommer in i bussen sitter hon redan ner. Sätet bredvid henne är tomt. Det finns inga andra lediga platser så Isak sätter sig där. – Hej, flämtar han. – Hej, säger hon. Så blir de tysta. Bara deras andning hörs. Det är pinsamt. – Grymt hopp, får Isak fram.

2. FRITIDEN

3 Andra mötet med mobbaren

Britt Klintenberg och Annette Pedersen

SPRÅKET

Britt Klintenberg Annette Pedersen

UPPTÄCK SPRÅKET

ISBN 978-91-523-5108-6

Britt Klintenberg Annette Pedersen