9789152345283 by Smakprov Media AB

Affärsjuridik i praktiken är ett läromedel med en tydlig verklighetsanknytning. Boken ger läsaren kunskap om hur gällande lagar styr affärslivet samtidigt som den skapar förståelse för de juridiska begrepp som förekommer inom olika rättsområden och i det juridiska språket i allmänhet. Stor vikt har lagts vid att läsaren ska känna sig bekväm med det juridiska språket.

Åsa Svedberg är gymnasielärare med mer än 20 års erfarenhet av undervisning i juridik och ekonomi. Hennes pedagogiska upplägg på undervisningen gör att det går bra för hennes elever bland annat i skolSM i juridik. Hon har haft en egen bokföringsbyrå samt bedrivit styrelsearbete i en ekonomisk förening.

ISBN 978-91-523-4528-3

9 789152 345283

Omslag_406x284.indd 1

Andra upplagan

Marie Bråberg har erfarenhet inom de civilrättsliga ämnena som verksam jurist sedan 1995. Hon har även mångårig erfarenhet från undervisning inom näringslivet och av diplom- och certifieringsutbildningar samt på ett flertal eftergymnasiala utbildningar.

Affärsjuridik i praktiken

Marie Bråberg & Åsa Svedberg

Ämnet och kursen affärsjuridik, med sina många rättsområden, är viktigt för alla företagare som står i begrepp att ingå, behålla eller avsluta en affär. Även den som aldrig har tänkt sig bli företagare har nytta av att läsa boken då jämförande regler mellan företagare och privatpersoner tas upp i ett flertal rättsområden.

Affärsjuridik i praktiken

Marie Bråberg & Åsa Svedberg Andra upplagan

2017-07-10 12:47

SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order- och läromedelsinformation: Telefon 08-587 642 10 Förläggare: Amanda Schött Franzén Redaktör: Anne Laurella Grafisk form: Anna Björnström Omslagsfoto: Shutterstock

KOPIERINGSFÖRBUD! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BONUS Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2020

Inlaga.indd 2

2020-05-13 10:19

Inledning Juridiken förebygger och reglerar tvister Kap 1 Associationsrätt Kap 2 Avtalsrätt Kap 3 Köprätt Kap 4 Lån och säkerhet Kap 5 Krav och konkurs Kap 6 Arbetsrätt Kap 7 Hyresrätt Kap 8 Marknadsrätt Kap 9 Immaterialrätt

Inlaga.indd 3

11 49 95 128 168 216 252 290 320 354 2020-05-13 10:19

Om boken Affärsjuridik i praktiken är en praktisk bok med verklighetsanknytning. Syftet med boken är att ge läsaren en ökad förståelse för det juridiska språket och den juridiska metoden inom de rättsområden som affärsjuridik omfattar. På så sätt blir läsaren bättre rustad för att förebygga och hantera tvister. Boken är anpassad för innehållet och kunskapskraven i kursen affärsjuridik på gymnasiet samt på folkhögskolan. Boken passar dessutom mycket bra för dem som på ett begripligt sätt vill förstå den juridik de läser på högskola samt för alla företagare och privatpersoner som behöver lära sig mer om att ingå, behålla och avsluta affärer. De olika kapitlen innehåller följande rättsområden.

JURIDIKEN FÖREBYGGER OCH REGLERAR TVISTER Tvistlösning: Olika sätt att lösa affärstvister. Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang.

ASSOCIATIONSRÄTT Företagsformens betydelse för verksamheten och intressenterna.

AVTALSRÄTT Företagsavtal och deras rättsverkan.

KÖPRÄTT Regler som rör handel mellan näringsidkare.

LÅN OCH SÄKERHET Kredit- och panträttsregler som rör företagens finansiering samt skulder

8 • Affärsjuridik i praktiken

Inlaga.indd 8

2020-05-13 10:19

KRAV OCH KONKURS Obeståndsrätt: regler som rör utmätning och konkurs.

ARBETSRÄTT Arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter mot arbetstagaren.

HYRESRÄTT Företagens rättigheter och skyldigheter som hyresgäster.

MARKNADSRÄTT Marknadsrättsliga och konkurrensrättsliga regler som rör företagens verksamhet.

IMMATERIALRÄTT Skyddet för varumärken, patent och andra upphovsrätter. Detta är andra upplagan av Affärsjuridik i praktiken. Den har under våren 2017 fräschats upp layoutmässigt men framför allt har den uppdaterats med den lagstiftning som förändrats eller tillkommit sedan den första upplagan kom. Dessutom har en justering skett på statistiska uppgifter och annat som är föränderligt, exempelvis ansökningsavgifter, lagstadgade kostnader och ersättningar. Förtydliganden har gjorts genom omformuleringar och nya modeller som ska åskådliggöra hur olika juridiska skeenden fungerar. Några av bokens exempel och rättsfall har uppdaterats samt övningsfrågor förtydligats. Kantord har tillkommit för att läsaren lättare ska kunna hitta förklaringar på juridiska begrepp.

Om boken • 9

Inlaga.indd 9

2020-05-13 10:19

Juridiken handlar om hur vi använder oss av våra rättsregler. Både som företagare och privatperson går det att förebygga tvister genom grundläggande kunskap om vad vi har för rättsregler och när de ska användas. Uppstår det trots allt en tvist är det viktigt att veta på vilka juridiska sätt tvisten kan hanteras.

Inlaga.indd 10

2020-05-13 10:19

Inledning

Juridiken förebygger och reglerar tvister Inlaga.indd 11

2020-05-13 10:19

likvidation

ffärsjuridik omfattar allt ifrån uppstarten av ett företag och alla avtal som ingås under företagets livstid till företagets likvidation (avveckling). Som företagare har du juridiska rättigheter och skyldigheter i dessa olika sammanhang. Du kan få ett övertag gentemot din motpart om du på förhand känner till vilka dina rättigheter och skyldigheter är. Det blir lättare att arbeta förebyggande för att undvika att hamna i tvist med andra parter. Det blir dessutom lättare att förstå sig på hur man kan lösa en tvist om den trots allt skulle uppstå. Med kunskap om hur man tillämpar juridisk metod och de juridiska begrepp som är kopplade till aktuellt område kan du förhindra dyra och tidskrävande tvister. För en tid sedan kunde man läsa om hur en man i Lindesberg blivit misshandlad och dödshotad, efter att ett bråk om en affärsangelägenhet hade uppstått. Den ena parten ville inte ge sig trots att det inte längre fanns några argument att ta till. Då spårade allt ut i ett slagsmål. Som tur är så är det rätt sällsynt att det går så långt. Det kan onekligen aldrig vara fel att känna till vilka argument som är bra att ta upp i en förhandling med motparten så att tvisten kan lösas på ett mer civiliserat sätt.

LAGUPPSTÄLLNING Lag

Förkortning som används i juridiska sammanhang

Delgivningslag (2010:1932)

DelgL

Rättegångsbalk (1942:740)

Lag (1999:116) om skiljeförfarande

LSF

Lag (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister Utsökningsbalk (1981:774)

12 • Inledning

Inlaga.indd 12

2020-05-19 10:34

JURIDISK PROBLEMLÖSNING I PRAKTIKEN Intervju med Caroline som är rådman/domare. Innanför de enormt stora entrédörrarna till Stockholms tingsrätt pågår ständig aktivitet. Här möts parter i form av privatpersoner eller företagare som behöver hjälp med att lösa tvister. Vi träffar här en rådman, som visar sig vara en kvinna.

–– Vad är egentligen en rådman? En rådman är en domare i tingsrätt eller förvaltningsrätt. Att vara rådman innebär att man fattar beslut och dömer i en mängd olika frågor. Det kan gälla så olika saker som att bestämma hos vilken förälder ett barn ska bo, om det är bevisat att någon misshandlat, hotat eller klottrat och vilket straff som i så fall ska dömas ut, eller att döma i tvister mellan företag. Ja, listan kan förstås göras väldigt lång.

–– Hur blir man en domare? För att bli domare måste man först och främst läsa juridik på universitetet. Därefter arbetar man ett antal år som jurist, antingen på domstol eller i någon annan juridisk verksamhet, till exempel på en advokatbyrå. När man är tillräckligt erfaren kan man bli utsedd (av regeringen) till domare.

–– Känns det som att man har en stor makt när man kan döma andra? Arbetet innebär självklart att det finns stor möjlighet att påverkan och utöva makt över andra. Samtidigt känns det bra att bidra till att den som blivit utsatt för ett brott eller en orättvisa får upprättelse. Många gånger är det viktigt att människor får berätta sin version inför en oberoende domstol. Redan det kan faktiskt göra att

det är lättare att gå vidare efter en tvist eller ett brott.

–– Är det stor skillnad på att döma i en affärstvist jämfört med ett brottmål? Ja, det är väldigt stor skillnad. Affärstvister handlar ofta om pengar, avtalstolkning med mera och de som tvistar har normalt sett professionella ombud. I brottmål däremot är det oftare den mänskliga aspekten som märks mest.

–– Är det vanligt att man gör upp, förlikas i affärstvister? Ja, som tur är slutar många mål med en förlikning. Det är faktiskt ofta den bästa lösningen för alla inblandande. Jag tycker att det är en väldigt rolig del av arbetet just att försöka hitta en lösning som alla kan vara nöjda med, eller i alla fall inte fullt så missnöjda med.

–– Vilka är de största svårigheterna i affärstvister för en domare? Många affärstvister rör komplicerade och väldigt specifika frågor som det kan vara svårt att sätta sig in i. En domare kan ofta lite om mycket och får alltid vara beredd på att sätta sig in i helt nya frågor.

–– Vad är det roligaste med ditt jobb? Det är så varierat och rör så många aspekter av vårt samhälle. Jag har aldrig ångrat att jag blev domare!

Juridiken förebygger och reglerar vid tvister • 13

Inlaga.indd 13

2020-05-19 10:34

VAD ÄR EN AFFÄRSTVIST?

tingsrätt

förvaltningsrätt civilrättslig Offentligrättslig

En tvist uppstår när minst två parter är oense och det finns en konflikt. I affärsrelationer är det nästan oundvikligt att förr eller senare hamna i en diskussion där man inte är överens. Det behöver inte alltid vara negativt att ha en konflikt. Genom att hantera och lösa en tvist på ett skickligt sätt kan det uppstå positiva effekter, som exempelvis nya idéer och nya infallsvinklar. I en affärstvist där parterna är oense om de avtal som de ingått räknas tvisten som civilrättslig. Om den ena parten skulle välja att stämma den andra ska detta göras i tingsrätten eftersom det är den första instansen för civilrättsliga mål. Det står parterna fritt att komma fram till en alternativ lösning på tvisten, som att helt enkelt komma överens. Gäller tvisten ett myndighetsbeslut rörande exempelvis skatter, bidrag eller tillstånd ska företaget i första hand överklaga hos den myndighet som fattat beslutet. Om detta inte går vägen har företaget möjlighet att gå vidare till förvaltningsrätten eftersom det är den första instansen för offentligrättsliga mål. Våra rättsregler brukar delas in i civilrättsliga – som gäller mellan parter som näringsidkare och privatpersoner eller offentligrättsliga – som gäller mellan en myndighet och en näringsidkare eller privatperson.

14 • Inledning

Inlaga.indd 14

2020-05-13 10:19

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT FÖR ATT LÖSA JURIDISKA PROBLEM För att på ett systematiskt sätt ta sig an problemlösning inom juridiken är det vanligt att man använder den juridiska metoden på följande sätt. 1. Fundera ut var det juridiska problemet ligger i. Se till att hålla isär moraliska och personliga dilemman mot vad som är det verkliga juridiska problemet. Vad är det parterna egentligen är oense om? 2. När problemet är identifierat är det dags att hitta rättsregler som kan ge svaret på problemet. Börja med att se över aktuell lagstiftning, om denna inte är tydlig nog kan rättsfall, förarbetsuttalanden och i sista fall doktrinen (litteratur skriven av jurister) hjälpa till att förtydliga vad som gäller. 3. Tolka rättsreglerna. Dessa går att tolka rent bokstavligt eller om de inte är tydliga nog i enlighet med vad lagstiftaren hade för syfte med lagen. 4. Sammanställ de rättsregler som du funnit i de olika rättskällorna och försök använda rättsreglerna som argument för att komma fram till ett avslut på problemet.

den juridiska metoden

doktrinen

Regelkonflikter och rättskällehierarki Om de olika rättsreglerna inom området skulle strida mot varandra, löses detta genom att de har olika status. Rättskällorna gäller i följande hierarki (rangordning). 1. Grundlagarna (som i sin tur ger EU-förordningar, EUdirektiv och EU-beslut högre rang). 2. Tvingande lag (beslutad av riksdag). 3. Förordning (beslutad av regering). 4. Föreskrift (beslutad av myndighet). 5. Avtalets innehåll (beslutad av parterna, om avtalet är otydligt tolkas det till nackdel för den som dikterat villkoren). 6. Handelsbruk eller annan sedvänja (det sätt som är brukligt att göra inom branschen går att ta till om inte avtalet är tydligt nog). 7. Dispositiv lag (beslutad av riksdag för det fall att parterna inte avtalat om detta). 8. Allmänna råd (utgivna av regering och myndigheter för det fall att parterna inte avtalat om detta).

hierarki

Lag Förordning Föreskrift

Dispositiv

Juridiken förebygger och reglerar vid tvister • 15

Inlaga.indd 15

2020-05-13 10:19

VANLIGA ORSAKER TILL AFFÄRSTVISTER Ett flertal orsaker kan ligga till grund för en tvist. reklamation

• Köparen vägrar att betala eftersom varorna inte håller den kvalitet som avtalats, säljaren anser att köparen reklamerat för sent. • En leverantör höjer sina priser under en avtalsperiod. Kunden anser inte det är förenligt med avtalets villkor, leverantören hänvisar till standardvillkoren inom branschen.

AKTIEÄGARAVTAL

• En aktieägare har lönsamma sidouppdrag som tar mycket tid i anspråk från det ordinarie arbetet i aktiebolaget, de övriga delägarna anser att det strider mot vad som avtalats i aktieägaravtalet.

ENTREPRENADAVTAL

• Ett byggföretag anlitas av en markägare för nybyggnation av ett köpcenter, men det uppstår ett flertal tvister mellan beställare och entreprenören i detta entreprenadavtal.

Bestridande och reklamation Om du som företagare får en faktura, ett krav eller hamnar i en situation som du inte räknat med är det mycket viktigt att agera direkt. Att bestrida eller reklamera en faktura är det första steget. Genom att bestrida en faktura gör man mottagaren medveten om att man inte godkänner beloppet. Det är alltid klokt att ange orsak till bestridandet.

16 • Inledning

Inlaga.indd 16

2020-05-13 10:19

Exempel på bestridande om du fått en faktura utan föregående kontakt Faktura nummer: 5589 med förfallodatum den 15 september 20XX bestrides i sin helhet. Någon beställning av fakturerade varor/tjänster har aldrig gjorts. ORT OCH DATUM NAMN

Reklamationen nedan är kopplad till varor som är felaktiga eller tjänster som utförts på felaktigt sätt.

Exempel på reklamation vid felaktiga varor Jag har i dag mottagit leverans av 200 par röda trätofflor. Då jag den 10 maj 20XX beställt 100 par svarta och 100 par röda trätofflor, reklameras 100 par röda trätofflor. Jag avvaktar omgående kontakt med förslag på lösning. ORT OCH DATUM NAMN

Det finns inget formkrav för hur reklamation/bestridande ska gå till. Den som påstår sig ha lämnat ett sådant meddelande till motparten har bevisbördan för detta, därför är det alltid bäst att göra det skriftligt och spara en kopia. Därefter följer säkert telefonsamtal, brevväxling och kanske ett möte i syfte att försöka lösa situationen. Behövs juridisk hjälp finns jurister med kompetens inom olika specialområden som kan hjälpa till. Det bästa är i de flesta fall att försöka lösa tvisten med eller utan jurister och att försöka undvika att överlämna ärendet till domstol.

CHECKLISTA OM NÅGOT ÄR FEL I EN AVTALSSITUATION Bestrid fakturan eller reklamera felet, glöm inte att ange datum. Spara alltid en kopia på det du har skickat i väg. Följ upp med telefonsamtal eller brev. Föreslå ett möte. Vid behov, kontakta en jurist. Försök finna en alternativ lösning till domstol.

Juridiken förebygger och reglerar vid tvister • 17

Inlaga.indd 17

2020-05-13 10:19

ATT VÄNDA SIG TILL ETT OMBUD Det händer emellanåt att man hamnar på kant med sin affärspartner. Många gånger handlar det mer om parternas olika värderingar och upplevelser än om en konkret juridisk fråga. En utomstående person, som på ett objektivt sätt kan klargöra sakfrågan och se till de rättsligt relevanta omständigheterna, kan vara till stor hjälp. Många gånger är det både lättare och mer effektivt när parternas respektive ombud för en diskussion med varandra, i stället för att parterna själva ska förhandla i sina låsta positioner. Var finns då det ombud som är bäst lämpad för den specifika tvisten? Följande funderingar kan vara till hjälp. • Vilken slags hjälp behöver jag? Någon timmes rådgivning, en större utredning eller processhjälp i domstolen? • Ska ombudet finnas geografiskt nära? • Vilka egenskaper/kunskaper värdesätter jag hos ett ombud? Det vanligaste sättet att välja ombud är via rekommendationer. Att ”höra sig för” bland kollegor och i bekantskapskretsen brukar vara den första vägen att söka. Ett annat sätt är att ta hjälp av

18 • Inledning

Inlaga.indd 18

2020-05-13 10:19

Advokatsamfundets webbplats, www.advokatsamfundet.se. Där finns möjlighet att söka på ort och olika inriktningar på rättsområden exempelvis affärsjuridik, idrottsjuridik eller hästoch djurjuridik. De flesta advokatbyråer har en egen webbplats med information om byrån och deras medarbetare. Det finns många inriktningar på olika rättsområden inom juridiken.

Jurist eller advokat? På en advokatbyrå finns biträdande jurister och advokater. Alla advokater är jurister men alla jurister är inte advokater. Som färdigutbildad jurist finns flera yrkesvägar att välja. Det finns cirka 35 000 yrkesverksamma jurister i Sverige. Lite drygt hälften arbetar i privat verksamhet, övriga i stat och kommun. Det finns cirka 5 500 aktiva advokater och cirka 2 500 jurister som arbetar på advokatbyrårerna ( 2018). För att få lov att titulera sig advokat måste man beviljas inträde i Sveriges Advokatsamfund. Jurister och advokater har samma utbildning, men en advokat har sökt in till samfundet efter minst tre års yrkespraktik och en avlagd advokatexamen. Ofta specialiserar sig juristerna inom något rättsområde. Det är svårt att avgöra vilken jurist som passar bäst i rollen som ombud. Har juristen erfarenhet från det rättsområde tvisten gäller, inger förtroende och är en bra problemlösare är det bra förutsättningar. Flera advokatbyråer erbjuder kostnadsfritt ett förutsättningslöst samtal innan klienten bestämmer sig för att välja sitt ombud.

KLIENTEN

Möte med ombud Det finns några saker som är bra att tänka på och som spar både tid och pengar inför mötet med ett ombud. • Skriv ner i kronologisk ordning vad som har hänt samt när, var och vem som har varit inblandad. • Finns det någon dokumentation: anbud, offert, mejlkontakt, telefonsamtal, avtal, ritningar eller annat som ger vägledning i tvisten? • Ombudet kommer att ställa den viktiga frågan: om vilken bevisning det finns som styrker det som påstås. Finns det någon muntlig eller skriftlig bevisning, exempelvis vittnen och skriftliga handlingar? Utan bevisning blir det svårt att föra en process i domstol.

BEVISNING

Juridiken förebygger och reglerar vid tvister • 19

Inlaga.indd 19

2020-05-13 10:19

• Ombudet kommer även att ställa frågan om det finns utrymme för förlikningsdiskussioner. Kan kravet ändras, beloppet sänkas eller finns det utrymme för andra kompromisser, exempelvis tid för betalning, volymer, service? Att förlikas kan många gånger vara en bättre lösning på längre sikt än att driva en domstolsprocess.

Vad kostar ett ombud?

RÄTTEGÅNGSKOSTNAD småmål prisbasbeloppet

Hur stor kostnaden kommer att bli för att anlita ett ombud är från början mycket svårt att säga. Anledningen är att det inte alltid går att förutse hur den motsatta parten agerar och reagerar. Ibland kan ett telefonsamtal eller ett brev räcka för att lösa en tvist. Emellanåt tar det flera år av förhandling i domstol. Osäkerheten kring kostnaden, samt det faktum att den förlorande parten också får ersätta motpartens rättegångskostnad, är något som noga bör övervägas innan man inleder en tvist. Ombudskostnader brukar faktureras löpande eller enligt överenskommelse. Blir det rättegång räknas ombudskostnaderna som rättegångskostnader. Huvudregeln är att den som förlorar målet betalar sina egna och motpartens rättegångskostnader. Undantaget för detta är ”småmålen” som avser tvistiga belopp på cirka 23 650 kronor (halva prisbasbeloppet) där parterna står för sina egna kostnader oavsett utgången i målet. Det finns ingen fast prislista för jurist- och advokattjänster när det gäller tvistemål. Beroende av om ärendet kräver specialist kompetens eller om det måste prioriteras före andra ärenden, kan timkostnaden variera från cirka tusen till flera tusen kronor i timmen.

Ekonomiskt skydd rättsskydd

För en företagare som hamnar i tvist finns det ett ekonomiskt skydd som heter rättsskydd. Det är genom företagsförsäkringen som rättsskyddet kan aktiveras. Försäkringsvillkoren kan se lite olika ut och därför är det viktigt att veta vad och hur mycket ett rättsskydd täcker. Rättsskyddet kan aktiveras redan innan ansökan skickas till domstol. Det juridiska ombudet brukar sköta kontakten med försäkringsbolaget. Rättsskyddet täcker till viss del motpartens rättegångskostnader om utgången blir sådan att dessa måste betalas. Rättsskyddet brukar inte kunna aktiveras när det gäller förenklat tvistemål, ”småmål”. För privatpersoner finns ett ekonomiskt skydd som heter

20 • Inledning

Inlaga.indd 20

2020-05-13 10:19

rättshjälp. Denna ekonomiska hjälp ger staten till den som har låg inkomst och som inte kan betala för en hemförsäkring där rättsskyddet ingår. I rättshjälpen ingår juridisk hjälp upp till 100 timmar. Rättshjälpsmyndighetens webbplats ger ytterligare information.

rättshjälp rättshjälp

ATT STÄMMA

”Vi ses i rätten!” eller ”Jag ska stämma skjortan av dig! ” är känslouttryck som ibland yttras från en upprörd part. Att stämma någon innebär att tvisten lämnas över till domstol för rättslig prövning. Det krävs ett noga övervägande före det att tvisten överlämnas till domstol. Tänk noga igenom följande frågor innan en eventuell stämningsansökan skickas in till domstol. • Vad gäller sakfrågan? Vad har motparten gjort som är juridiskt fel? Att vara allmänt otrevlig är inget avtalsbrott i sig. • Vilken bevisning finns? Detta är en mycket viktig fråga då bevisningen ska styrka det som yrkas i tvisten. Utan bevisning står ord mot ord vilket leder till att parternas trovärdighet sätts på prov. • Hur lång tid kommer det att ta att få ärendet prövat? Väntetiderna är långa, speciellt i storstäderna. Parternas skriftväxling, domstolens tid för att sätta ut förhandlingstider samt ha tre lediga domare som ibland behövs i ett tvistemål, kan dra ut på tiden. Har parterna ombud är det mer regel än undantag att de ofta begär anstånd med inlämnande av yttrande på grund av hög ar-

Juridiken förebygger och reglerar vid tvister • 21

Inlaga.indd 21

2020-05-13 10:19

betsbelastning, något som drar ut ännu mer på tiden. Att behöva vänta på en rättegång medför oro och tar kraft från parterna. Domen kan dessutom bli överklagad med ytterligare väntan för parterna på att processen ska ta slut. • Hur höga kan rättegångskostnaderna bli? Den part som förlorar målet ska betala för både sina egna och motpartens rättegångskostnader. Detta gäller inte de så kallade småmålen, de förenklade tvistemålen, där parterna står sina egna kostnader.

Exempel Kontorsspecialisten AB har sålt en kopiator för 8 000 kronor till Datafixarna AB. Datafixarna AB har inte betalat fakturan eftersom de menar att kopiatorn varit av ”usel kvalitet”. Kontorsspecialisten AB anlitar advokaten Märta Rådig som lämnar in en ansökan om stämning till domstolen. När domstolen väl fattat sitt beslut till fördel för Kontorsspecialisten AB är advokat Rådigs arvodesräkning uppe i 15 200 kronor. Nettot blir således en rejäl förlust trots att Kontorsspecialisten AB fick rätt.

• Hur kommer de framtida affärsrelationer att påverkas av en tvist? Om parterna tidigare har haft ett samarbete påverkar en tvist de framtida relationerna. • Vill man undvika att tvisten blir offentlig? Enligt offentlighetsprincipen är alla domar offentliga och vem som helst kan ta del av det som står i domen. Det är inte alltid till parternas fördel. • Har motparten möjlighet att fullgöra det man yrkar? Att vinna en rättegång kan kännas som en seger men det garanterar inte automatiskt betalning. Är den förlorande parten pank är domen inte till någon glädje för den vinnande parten. Därför är det mycket viktigt att kontrollera sin motparts betalningsmöjligheter. Ett snabbt telefonsamtal till Kronofogden kan rädda många situationer. Kronofogdens kundtjänst svarar på om en person eller ett företag har oreglerade skulder till

22 • Inledning

Inlaga.indd 22

2020-05-13 10:19

staten eller till någon leverantör som lämnat in ärendet till Kronofogden. För att efterfråga en person eller ett företag behövs person- eller organisationsnummer. Trots alla ovanstående frågeställningar kan en part ändå finna att intresset för att få tvisten prövad i domstol överväger eventuella konsekvenser. Ett företag som är osäkert på om deras allmänna villkor är skäliga anser kanske att det är värt att få detta prövat i domstol, så att företaget i framtiden vet hur avtalstexten ska lyda. Eller så vill ett företag av principiella skäl stämma motparten eftersom det anser att ”rätt ska vara rätt”.

Hanteringen av ett tvistemål En ansökan om stämning skrivs av käranden. Är käranden inte så proffsig på det juridiska anlitar denne lämpligen en jurist eller en advokat som ombud. För ombudet ska det finnas en fullmakt. Om kärande eller svarande är ett företag ska det bifogas ett registreringsbevis, vilket kan beställas hos Bolagsverket. På registreringsbeviset framgår vem som är firmatecknare. Tingsrätten behöver denna information för att delge rätt person och för att kontrollera att den som har skrivit ut en fullmakt till ombudet är behörig att göra så. Avgiften för en stämningsansökan är 2 800 kronor år 2020, och betalas av käranden.

KÄRANDE FULLMAKT REGISTRERINGSBEVIS

Avgift

Innehåll Vilket innehåll en ansökan ska ha finns reglerat i rättegångsbalken (RB). Domstolsverket har en mall för stämningsansökan på www.domstol.se. Några viktiga punkter i en ansökan är: • Ett bestämt yrkande, till exempel ”Käranden yrkar att tingsrätten förpliktar svaranden att betala 4 miljoner ...”. Vanligtvis handlar yrkandet om pengar och då yrkas ett kapitalbelopp. På kapitalbeloppet yrkas ränta som beräknas från förfallodagen till dess att full betalning sker. Därutöver yrkas ersättning för rättegångskostnader.

YRKA

• En redogörelse över vad som har hänt och vilka omständigheter som finns som skäl till yrkandet. • Vilka bevis som finns, både muntliga och skriftliga. Bevisningen kan kompletteras då det i början inte är helt klart vad som är ostridigt mellan parterna.

OSTRIDIGT

Juridiken förebygger och reglerar vid tvister • 23

Inlaga.indd 23

2020-05-13 10:19

domsaga svaranden säte

Ansökan inlämnas i två exemplar till den tingsrätt som ansvarar för det geografiska område (domsaga) där svaranden (motparten) bor eller om man stämmer ett företag, till tingsrätten på den ort där den juridiska personen har sitt säte (är registrerad).

Delgivning stämningsansökan

stämningsman

När stämningsansökan registrerats hos tingsrätten utfärdar tingsrätten stämning på svaranden där denne uppmanas att svara på det som käranden yrkat. Det är viktigt att svaranden verkligen får läsa stämningsansökan, ges tillfälle att ”säga sitt” och eventuellt bestrida det som svaranden anser är felaktigt. Därför finns det regler om på vilket sätt tingsrätten ska delge svaranden. Delgivning sker i första hand genom att svaranden skriver på ett delgivningskvitto och skickar tillbaka till domstolen. Ibland måste domstolen delge handlingar genom en stämningsman som åker ut med de handlingar svaranden ska delges. Det finns en hel del regler om hur och till vem delgivning får ske. Detta regleras i delgivningslagen.

Svaromål När svaranden läst ansökan ger hon eller han sin syn på saken och bestrider eller medger kärandens yrkande i ett svaromål.

Förhandlingar i tingsrätten Muntlig förberedelse

huvudförhandling

Tingsrätten kallar nu parterna och ombud till ett möte som kallas muntlig förberedelse. Nu träffas parterna och eventuella ombud i tingsrätten. Mötet syftar till att utreda parternas ställningstaganden och klargöra vad parterna är osams om. Tingsrätten har även en skyldighet att försöka få parterna att komma överens genom en förlikning. Om detta inte går kallar tingsrätten parterna till en huvudförhandling. Dit kallas också eventuella vittnen. Det kan ta mer än ett halvår från den muntliga förberedelsen innan domstolen sätter ut en tid för huvudförhandling. En huvudförhandling kan pågå i flera dagar beroende på hur komplicerat målet är. Efter huvudförhandlingen meddelar tingsrätten sitt beslut i en dom, detta brukar ta cirka tre veckor från det att huvudförhandlingen avslutats.

24 • Inledning

Inlaga.indd 24

2020-05-13 10:19

Domen verkställs hos Kronofogden Om domen fastställer att käranden har rätt att få pengar av svaranden har man en exekutionstitel som innebär att käranden kan lämna domen till Kronofogden för att få sina pengar via utmätning, exempelvis från svarandens lön.

EXEKUTIONSTITEL utmätning

Process vid tingsrätt Tvist

Ansökan om stämning inges till rätt tingsrätt.

Tingsrätten meddelar dom.

Tingsrätten förelägger svaranden att lämna svaromål.

Parterna kallas till muntlig förberedelse. Förlikning?

Överklagande. (Prövningstillstånd)

DOMSTOLAR Om parterna inte kan komma överens och någon annan lösning inte är aktuell återstår möjligheten att få tvisten prövad av en oberoende och objektiv instans, en domstol. Beroende av vilka parterna är och vilken typ av tvist saken gäller handläggs ärendet i olika domstolar.

Tvistemål Domare

Ordförande

Domare

Advokat

Notarie

Advokat

Kärande

Svarande Vittne

Placeringen av de inblandade personerna vid en huvudförhandling.

Juridiken förebygger och reglerar vid tvister • 25

Inlaga.indd 25

2020-05-13 10:19

Domstol

Instansordning

Parter

Typ av mål

Allmänna

Tingsrätt Hovrätt Högsta domstolen

Näringsidkare–näringsidkare Privatperson–privatperson Privatperson–näringsidkare Åklagare-tilltalad

Tvistemål, t.ex. avtalstvist och skadestånd. Brottmål, t.ex. misshandel. Familjemål, t.ex. vårdnadstvist.

Förvaltning

Förvaltningsrätt Kammarrätt Högsta förvaltningsdomstolen

Myndigheter–privatpersoner Myndigheter–näringsidkare

Skattemål, t.ex. överklaga inkomsttaxering. Beslut från myndigheter, kommun. LVM-mål. Tvångsomhändertagande av missbrukare.

Special

Arbetsdomstol

Arbetsgivare–arbetstagarorganisation

Arbetsrättsliga tvister, t.ex. skadestånd p.g.a. uppsägning.

Patent- och marknadsdomstolen

Näringsidkare–näringsidkare Konsumentombudsmannen– näringsidkare Näringsidkare– Konkurrensverket

Marknadsföring (vilseledande/otillbörlig). Konkurrensfrågor (missbruk av dominerande ställning) Patentintrång

Hyresnämnden

Hyresgäst–hyresvärd Bostadsrättsinnehavare– bostadsrättsförening

Hyrestvist (hyran, byten) Bostadsrättstvist (medlemskap, andrahandsuthyrning)

Mark- och miljödomstolen

Sakägare–myndighet (både privatperson och näringsidkare)

Tillståndsfrågor, överklaganden knutna till mark och miljö (sakägare: berörs av myndighetsbeslut t.ex. Lantmäteriet)

Migrationsdomstol

Privatperson–Migrationsverket

Uppehållstillstånd, medborgarskap

26 • Inledning

Inlaga.indd 26

2020-05-13 10:19

DOMEN

En dom är enligt offentlighetsprincipen en offentlig handling. Det är viktigt att alla kan ta del av en dom för att se och förstå hur domstolen resonerar. I ett fåtal fall finns ett sekretesskydd för den enskilde individen, oftast för att skydda dennes identitet eller sjukdomsbild. Det finns flera tillfällen när domstolens domar är av intresse. Självklart om man själv varit inblandad i ett ärende, som part eller vittne. Även vid andra tillfällen kan det vara klokt att ta del av en dom. Inför en eventuell tvist är det intressant att läsa hur domstolen resonerat och dömt i liknande fall. Många domar finns att hämta från www.domstol.se – vägledande avgöranden. Det går även bra att ringa eller besöka en domstol för att få del av domar. När väl tingsrätten fattar ett beslut, en dom, skrivs den ut och skickas till parterna. I domen framgår vad som yrkats av käranden och svarandens inställning till detta. I domen går det även att läsa det som notarien noterat under hela rättegången. Ibland är en dom väldigt omfattande beroende på att det är en komplicerad tvist med många vittnen. Allt som sägs under rättegången ska skrivas in i domen. I domen finns redogjort för yrkande, varför man är oense och parternas respektive inställning. Vill man veta hur domstolen resonerat kring de rättsliga frågorna och hur domstolen kommit fram till sitt beslut finns detta under rubriken domskäl som återfinns i slutet av domen. Allra sist i domen finns information om hur man kan överklaga domen och om det krävs speciell prövning (prövningstillstånd) för att överklaga.

offentlighetsprincipen

dom

DOMSKÄL

prövningstillstånd

Juridiken förebygger och reglerar vid tvister • 27

Inlaga.indd 27

2020-05-13 10:19

TINGSRÄTTEN DOM MÅLNR: T 555-20

(målets ID-nummer bra att ha vid frågor till tingsrätten) 20xx-05-02

PARTER

YRKANDEN M.M.

Kärande: (Den som yrkar något, namn, adress, organisationsnummer/personnummer) Ombud: (Om kärande har ett ombud finns namn, adress här) Svarande: (Den som av käranden åläggs att göra något, t.ex. ”utge betalning”) Ombud: (Om svarande har ett ombud finns namn, adress här) Domslut: (Det beslut som domstolen kommit fram till, speglar yrkandet i stämningsansökan)

Här kan man läsa om vad käranden yrkat och svarandens inställning till yrkandet samt bakgrunden till parternas inställning. Parterna tar även och presenterar vilken bevisning de har och varför de har tagit med just den bevisningen.

(Detta är vad käranden yrkat i kapital och räntebelopp): 1. Tingsrätten förpliktar att (namn på svarande) till (namn på kärande) betala xxx xxx kr jämte ränta med y procent i månaden från den 7 juni 20xx tills betalning sker. (Detta är vad käranden yrkat i rättegångskostnader): 2. (Namn på svarande) ska ersätta (namn på kärande) dennes rättegångskostnader med xx xxx kr, varav z kr för ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från denna dag tills betalning sker. I beloppet ingår mervärdesskatt med x xxx kr.

BAKGRUND Om tvisten är omfattande kan tingsrätten kort här beskriva bakgrunden till tvisten och reda ut vilka rättsliga frågor som tingsrätten ska reda ut och fatta beslut om.

GRUNDER Ibland är denna rubrik med och här tar tingsrätten upp vilken den rättsliga grunden är som ligger bakom yrkandet: ”Parterna har ingått ett avtal … Käranden har en fordran i enlighet med ett skuldebrev. Lånet är utbetalt och förfallet till betalning, betalning har inte erlagts …”

DOMSKÄL Tingsrätten beskriver under denna punkt hur de resonerar och kommer fram till domslutet. Tingsrätten går igenom parternas inställningar, omständigheter och bevisningen och reder ut vad parterna är eniga om och vad som är tvistigt. Här hänvisas till paragrafer och andra rättskällor och hur man därav kan dra slutsatser just i denna tvist.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, (anvisning finns med som en bilaga) Här anges tid för överklagande och var man ska skicka det samt om prövningstillstånd krävs.

28 • Inledning

Inlaga.indd 28

2020-05-13 10:19

Tredskodom Att tredskas är ett gammalt ord som betyder att vara motsträvig, att trilskas. Om svaranden inte lämnar in ett svaromål som är förenat med ett föreläggande om tredskodom, förlorar svaranden och domstolen meddelar en tredskodom med det innehåll som kärande yrkat. Samma sak händer om inte part dyker upp till rättegången. Den part som uteblir förlorar och domstolen meddelar en dom i enlighet med vad den närvarande parten yrkat, utan att ha prövat det som tvisten egentligen handlar om. En tredskodom kan prövas igen i tingsrätten genom att den part som förlorade ansöker om återvinning.

ALTERNATIVA LÖSNINGAR När det gäller tvistemål kan parterna till viss del själva styra och ställa över hanteringen. Parterna kan diskutera och lösa sin tvist själva eller med hjälp av ombud. Sunt förnuft, lite förhandlingsteknik och givetvis juridisk kunskap kan bidra till att tvisten löses före, eller under, en domstolsförhandling genom en förlikning. Detta är för det mesta den bästa lösningen.

Förlikning Att förlikas innebär att parterna kommer överens. Detta kan ske både före och efter det att ärendet lämnats till domstol. Om ärendet handläggs av domstol finns en skyldighet för domstolen att utreda möjligheterna till en förlikning.

Exempel PÅ HUR EN FÖRLIKNING KAN GÅ TILL Marina Boats AB i Stockholm har i september köpt 10 nya vattenskotrar av Sjöodjuret AB i Östersund. Tanken är att Marina Boats AB ska hyra ut skotrarna under nästkommande säsonger. Totalt pris för samtliga skotrar uppgår till 360 000 kronor. När skotrarna anländer visar det sig att de alla har skador i lack och mindre defekter. Marina Boats AB bestrider fakturan som Sjöodjuret AB har skickat. Sjöodjuret AB menar att skadorna uppstått under leveransen och att leveransen är köparens ansvar i enlighet med parternas muntliga avtal. Sjöodjuret AB vill ha sina pengar och skickar in en ansökan om stämning till Stockholms tingsrätt. Efter att Marina Boats AB inlämnat svaromål kallas parterna så småningom till en muntlig förberedelse i tingsrätten. Där får de framställa sina yrkanden och bestridanden. De kommer därefter att få frågan av domaren om de vill försöka komma överens. Parterna ber domaren om vägledning och en förlikningsdiskussion tar vid. Denna diskussion noteras

Juridiken förebygger och reglerar vid tvister • 29

Inlaga.indd 29

2020-05-13 10:19

STADFÄSTA

inte i något protokoll utan är ”off the record”. Det visar sig att Marina Boats AB tagit reda på att det skulle kosta cirka 100 000 kronor att återställa de defekta skotrarna till nyskick. Slutligen enas parterna om att Marina Boats AB i stället för 360 000 kronor ska betala 300 000 kronor för skotrarna. Domaren frågar om de önskar stadfästa förlikningen i en dom då detta kan vara bra för bägge parter. När en dom stadfästs fastställer tingsrätten vad parterna kommit överens om och ingen kan ställa några ytterligare krav på varandra i denna affär. Sjöodjuret AB kan också vända sig till Kronofogden med sin dom (exekutionstitel) och begära utmätning av de pengar som de har rätt till. Parterna enas om att förlikningen ska stadfästas i en dom. Så här blev resultatet:

TINGSRÄTTEN DOM MÅL NR: T XX 12 20XX0416 Meddelad i Stockholm

PARTER Kärande: Sjöodjuret AB, 55611821xx, Adress Svarande: Marina Boats AB, 55646222xx, Adress

DOMSLUT Tingsrätten stadfäster följande mellan parterna träffad förlikning. 1. Marina Boats AB ska till Sjöodjuret AB totalt erlägga trehundratusen (300 000) kr. Någon ränta på beloppet ska inte utgå under förutsättning att betalning erlägges enligt punkt 2. 2. Beloppet ska erläggas i ett för allt, senast den 15 maj till Sjöodjuret AB:s bankgiro 1234567. 3. För det fall betalning uteblir är

det ursprungliga beloppet å trehundrasextio tusen (360 000) kr förfallet till betalning jämte ränta enligt räntelagen från förfallodatum den 1 oktober 20XX tills full betalning sker. 4. Parterna ska stå sina respektive rättegångskostnader. 5. I och med rätta fullgörandet av detta förlikningsavtal är parternas samtliga mellanhavanden i detta mål slutligt reglerade.

Förlikningens fördelar En förlikning är i många fall en bra lösning och något alla bör överväga i samband med ett tvistemål. Precis som de överväganden som sker i samband med beslutet att inleda en rättegång, bör man tänka över några saker inför en förlikning. • Tidsvinsten – det tar lång tid att processa.

30 • Inledning

Inlaga.indd 30

2020-05-13 10:19

• Minimera kostnaden – det kan bli dyrt att processa. • Slippa oro – det tar energi och genererar oro att vänta på en rättegång. • Framtiden – det är bättre att båda får ”ge och ta” än att en känner sig överkörd om man ska fortsätta samarbeta. • Offentlighet – en dom är offentlig. Förlorar man kan kunder och leverantörer ta del av det som står i domen. • Motpartens styrka i sak – kan man förutse hur domstolen kommer att döma? • Motpartens ekonomiska styrka – hur mycket och när kommer motparten ha möjlighet att betala? • Prestige är kanske det svåraste att tampas med. Kommer självkänslan att sjunka om man går med på att sänka sitt krav. Vem kommer att bli mest nöjd? Antagligen blir man så klok av att överväga punkterna ovan att denna punkt får mindre betydelse.

Förhandlingsknep En förhandling är ett psykologiskt spel. Det går att öva upp sin färdighet i förhandlingsteknik. En skicklig förhandlare kan dra fördel av sin förmåga, såväl i privat som i affärslivet. Det finns en hel del förhandlingstips som kan vara bra att ta med sig i samband med en förlikningsdiskussion. • Innan förhandlingen börjar, ta reda på om det är motparten som får ingå avtal eller om det finns någon överordnad som bestämmer. • Låt motparten lägga det första budet. Utgångsläget kanske förändras till det bättre. • Sätt dig in i motpartens situation, förflytta dig mentalt över bordet vid en diskussion och låtsas att du är motparten. Försök förstå hur han eller hon tänker och varför. Det som är viktigt för motparten kanske inte är viktigt för dig. • Begränsa aldrig en förhandling till en fråga. Utöver pris finns det oftast andra frågor att förhandla om, till exempel garanti, kvalitet, service, tid och volym. • Är man oense om ett visst belopp kan man presentera sitt bud nedskrivet på ett papper i stället för muntligen. Många har större respekt för det som är skrivet än det som sägs.

Juridiken förebygger och reglerar vid tvister • 31

Inlaga.indd 31

2020-05-13 10:19

• Det kan vara en fördel att själv formulera den överenskommelse ni kommer fram till. Då finns möjligheten att ta med detaljer som tidigare inte diskuterats. • Det är också bra att veta att resultatet i en förhandling bestäms till cirka 70 procent av förberedelser och till 30 procent av själva genomförandet. Glöm inte heller de kloka orden ”underskatta aldrig din motståndare”.

Skiljeförfarande En tvist behöver inte alltid lösas av en domstol. Eftersom parterna kan styra och ställa en hel del själva i tvistemål kan de även avtala om hur en tvist ska lösas. I stället för att ta saken till domstol kan parterna avtala om att skiljemän ska lösa tvisten. Om parterna inte särskilt avtalat härom ska tvisten alltid avgöras av domstol. I de flesta avtal brukar det finnas en punkt i slutet av avtalet som beskriver hur en tvist ska lösas.

Exempel på formuleringar § Tvist i anledning av detta avtal ska avgöras av allmän domstol. Eller § Tvist som inte parterna kan lösa genom förlikning ska på parts begäran hänskjutas till avgörande av skiljemän, i enlighet med lagen om skiljeförfarande.

32 • Inledning

Inlaga.indd 32

2020-05-13 10:20

Om skiljeförfarandet har avtalats väljer vardera parten ut sin skiljeman. De två skiljemännen väljer därefter den tredje. En skiljeman är ofta en advokat som har erfarenhet av det område som tvisten berör. Kostnaderna i målet får i regel den betala som förlorar om inte annat överenskommits. Vill parterna ha hjälp med att administrera skiljeförfarandet och utse skiljemän kan detta ske via Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut, SCC. Det svenska institutet är välkänt utomlands och anlitas även av utländska företag. Knappt hälften av de mål som SCC hanterar är internationella. Ryssland toppar listan över länder utanför Sverige som tar hjälp av SCC. För att ta hjälp av SCC ska parterna ha avtalat om detta. Kostnaden för skiljemännen finns fastställda enligt en speciell taxa och beräknas utifrån hur stort belopp tvisten gäller.

SKILJEMAN

Exempel på formulering § Tvister som uppstår i anledning av detta avtal ska slutligt avgöras genom skiljedomsregler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut.

För- och nackdelar med skiljeförfarandet Ett skiljeförfarande kan vara positivt ur många aspekter: • Det går snabbare än en domstolsprocess, eftersom man inte kan överklaga skiljemännens dom. • Förfarandet är inte offentligt. Parterna slipper skylta offentligt med att de inte kommer överens. Dessutom undviks att känslig företagsinformation sprids om priser, tekniska detaljer med mera. • Möjligheterna till ett fortsatt framtida samarbete ökar när tvisten löses på ett för parterna mer affärsmässigt sätt. • Parterna får själva bestämma vilka skiljemännen ska vara. Därmed har de en kunskap som är direkt kopplad till det område som är omtvistat. I en domstol får tingsrätten ta hjälp av personer med speciell sakkunskap om de själva inte är insatta i det område tvisten rör. • I internationella affärskontrakt finns det en fördel att ha ett skiljeförfarande då skiljedomar erkänns och verkställs i nästan alla länder. Det är inte alltid lika lätt att verkställa domstolsdomar utomlands.

Juridiken förebygger och reglerar vid tvister • 33

Inlaga.indd 33

2020-05-13 10:20

Det finns även ett par nackdelar med skiljeförfarandet: • Eftersom skiljedomen inte är offentlig går kunskapen om hur skiljemännen resonerat förlorad. • Parterna svarar solidariskt för rättegångskostnaderna mot skiljemännen. Även om den förlorande parten enligt huvudregeln ska betala för motpartens kostnader samt skiljemännens arvode och kostnader, står den vinnande parten en risk om den förlorande parten inte kan betala. Detta arvode kan uppgå till flera hundra tusen kronor för tre skiljemän. • På grund av kostnaderna passar inte skiljeförfarandet tvister där konsumenter är inblandade. Det har till och med fastställts av allmän domstol samt i 6 § lagen om skiljeförfarande att en skiljeklausul inte får göras gällande i konsumentsammanhang.

SKILLNAD PÅ FOLK OCH FÄ Rättsfall: NJA 1981 s. 711 Parter: Konsument vs Småhustillverkare Lagrum: 6 § lag om skiljeförfarande ENTREPRENADAVTAL

En skiljeklausul i ett entreprenadavtal mellan en småhustillverkare och en konsument har ansetts oskälig av Högsta domstolen som säger: ”Kostnaderna för skiljeförfarandet kan utgöra en tung börda för konsumenten, som i regel är den ekonomiskt svagare parten.” Det är härvid att märka, att ersättningen till skiljemännen

inte omfattas av rättshjälpssystemet. Med hänsyn till risken att åsamkas stora kostnader kan konsumenten se sig mer eller mindre nödsakad att avstå från att göra sin rätt gällande. Ur denna synvinkel ter sig skiljeklausuler i avtal mellan näringsidkare och konsumenter i många fall oskälig.

Lagstiftningen har i och med rättspraxisen blivit tydligare och i 6 § lagen om skiljeförfarande framgår numera att skiljeklausuler mot konsumenter är ogiltiga.

Förenklat skiljeförfarande Vid Stockholms Handelskammare finns även möjlighet att välja ett förenklat skiljedomsförfarande om det parterna tvistar om

34 • Inledning

Inlaga.indd 34

2020-05-13 10:20

inte är för komplicerat och värdet på det man tvistar om är mindre än 1 miljon kronor.

Exempel på formulering § Tvister som uppstår i anledning av detta avtal ska slutligt avgöras genom skiljedom enligt Regler för Förenklat Skiljeförfarande för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut.

I det förenklade förfarandet deltar endast en skiljeman. Det är i huvudsak en skriftlig hantering, parterna har begränsad tid att yttra sig och skiljedomen ska meddelas inom tre månader. Detta förfarande har blivit populärt under senare år. Kostnaderna för skiljemannen betalas av den part som förlorar om parterna inte kommer överens om annat.

Medling Det finns ytterligare ett alternativ för att lösa affärstvister som kallas för medling. Vid denna tvistlösning är syftet att parterna ska komma överens med hjälp av en medlare i stället för att hamna i domstol eller använda sig av skiljeförfarande. I en medlingssituation övervägs, utöver juridiska och ekonomiska konflikter, även andra frågor som att förmå parterna att inrikta sig på vilka intressen de har i stället för att fokusera på sina positioner. Medling kräver att parterna har en gemensam vilja och att de aktivt är beredda att lösa affärskonflikten. Finns dessa Vid medling krävs ett opartiskt och neutralt förlikningsproffs, precis som i en match mellan två lag.

Juridiken förebygger och reglerar vid tvister • 35

Inlaga.indd 35

2020-05-13 10:20

förutsättningar kan medlingen spara både tid och kostnader för parterna. Man kan säga att medling är en förlikningsförhandling med hjälp av ett opartiskt och neutralt förlikningsproffs – en medlare. Medlarens roll är att ha en nära kontakt med parterna, till skillnad från i skiljeförfarandet med ombuden. För att hålla hög kvalitet som medlare finns möjligheter att utbilda sig och få en certifiering av det internationella medlingsinstitutet CEDR i London. Även på nationell nivå ges medlingsutbildning genom Stockholms Handelskammare. En medlare är oftast en advokat med många års yrkeserfarenhet. Om parterna vill kan den medlingsöverenskommelse som blir resultatet av medlingen skickas in till domstol för att få en verkställbarhetsförklaring. Detta betyder att Kronofogden kan hjälpa till att utmäta pengar om överenskommelsen gäller att någon ska betala. Inom EU har man bestämt att medlemsländerna ska bli bättre på medling och därför har Sverige infört en lag som heter lagen om medling i vissa privaträttsliga tvister. I denna lag finns dock inga riktlinjer för vem som kan åta sig medlingsuppdraget. Det finns det däremot i lag om skiljeförfarande. Det finns ordnade former i tvistlösning till hjälp för parterna i form av ett medlingsinstitut. Stockholms Handelskammare har, utöver skiljedomsinstitutet, även ett medlingsinstitut. Sedan 1999 finns det vissa formella regler kring medlingsförfarandet. Parterna kan i avtal hänvisa till denna möjlighet som ett första alternativ.

Exempel på formuleringar § Tvist i anledning av detta avtal ska i första hand hänskjutas till medling enligt Regler för Stockholms Handelskammares Medlingsinstitut, om inte någon av parterna när tvist uppkommit motsätter sig detta. Om någon part motsätter sig medling eller om medlingen avbryts, ska tvist i anledning av detta avtal slutligt avgöras Alt 1 … genom skiljedom enligt Skiljedomsregler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. Alt 2 … genom skiljedom enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts regler för förenklat förfarande. Alt 3 … av allmän domstol. /Modellklausul hämtad från SCC/

36 • Inledning

Inlaga.indd 36

2020-05-13 10:20

För medling finns det tre olika former: * Parterna kan själva styra över medlingen genom att på egen hand genomföra ett medlingsförfarande, då gäller medlingslagen; Lag (2011.860) om medling i vissa privaträttsliga tvister. * Parterna kan bestämma att medlingen ska hanteras av Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut. * I tvistemål där parterna kan förlikas finns även i tingsrätt, hovrätt och vid Arbetsdomstolen, möjlighet att lösa tvisten genom särskild medling. Det finns flera skäl för parterna att välja denna möjlighet. Parterna är överens om att hitta en lösning och vill undvika offentligheten. De kanske även har önskemål om en viss medlare. En medlare utses av rätten där parternas önskemål beaktas. En medlare behöver inte vara advokat eller domare även om detta är den vanligaste typen av medlare.

SAMMANFATTNING AV TVISTLÖSNING FÖRLIKNING

DOMSTOL

SKILJEFÖRFARANDE

MEDLING

Frivillig överenskommelse

Stadfäst förlikning Dom

Skiljedom enligt lag om skiljeförfarande Skiljeinstitut Ad hoc (parterna väljer de regler som ska gälla).

Medlingsöverenskommelse Lag om medling i vissa privaträttsliga tvister Medlingsinstitut Särskild medling

Juridiken förebygger och reglerar vid tvister • 37

Inlaga.indd 37

2020-05-13 10:20

ÖVNINGAR Instuderingsfrågor 1. 2. 3. 4.

Vad gör man om en faktura är felaktig? Var kan man titta för att hitta en advokat? Hur styrker man sina påståenden i en rättegång? Vad kallas det ekonomiska skydd man kan ha vid tvister genom företagsförsäkringen? 5. Vad kan man göra om man inte lyckas komma överens i en tvist? 6. Vad heter den part som skickar in en stämningsansökan? 7. Vad kallas den som i ett tvistemål som blivit stämd? 8. Vad heter tingsrättens beslut? 9. Vad är en rådman? 10. Vilken är instansordningen bland de allmänna domstolarna? 11. Vad kan man yrka på om motparten uteblir från huvudförhandlingen? 12. Vad har man lyckats med om man förlikas? 13. Vad kallas det för om förlikningen ska fastställas av domstol? 14. Hur många skiljemän väljs vid ett skiljeförfarande? 15. Hur många skiljemän väljs vid ett förenklat skiljeförfarande? 16. Kan du komma på något sätt till utöver de ovanstående för att lösa tvister? Hur går man tillväga då?

Rättegångsspel Rollspelet går ut på att du ska lära dig hur en tvisteprocess går till rent praktiskt. Klassen/studiegruppen ska bestå av en kärandegrupp, en svarandegrupp och en domstolsgrupp. Er lärare bestämmer vem i gruppen som får vilken roll. Om det är 28 personer i klassen/gruppen är det lämpligt att köra i två omgångar eftersom det bara finns 14 roller i rättegångsspelet. Är gruppen större kan man lägga in antingen reserver för det fall att någon är sjuk vid huvudförhandlingen eller besätta roller som journalister, vilka ska bevaka rättegången och sedan skriva en artikel om den. Är gruppen mindre kan man ta bort max två vittnen, två ombud och en domare per omgång. Är gruppen riktigt liten kan några få spela flera roller.

Bakgrund Diana Gladh behöver en bil till sitt företag. Hon hittar en internetannons på en bil som har gått ett antal mil för 200 000 kronor, något hon tycker att hon har råd med. Hon åker till bilfirman AGAbil AB där hon träffar ägaren Axel Gråben och provar bilen genom att köra runt kvarteret. Hon kommer väl överens med Axel och lyckas pruta 20 000 kronor. De skriver ett köpekontrakt på bilen som säljs i befintligt skick för 180 000 kronor. Hon betalar 60 000 kronor i handpenning, resten ska betalas om två månader. Eftersom Diana är så duktig på att förhandla lyckas hon få bilfirman att gå med på att ge bilen en rekond på lacken så att den ska glänsa som om den

38 • Inledning

Inlaga.indd 38

2020-05-13 10:20

vore ny. Detta betyder dock att de inte kan leverera bilen förrän två veckor senare. När denna tid har gått kommer Diana för att hämta sin bil men möts av beskedet att den inte är klar. Hon får inte bilen förrän tre veckor senare. Diana är missnöjd eftersom detta innebär svårigheter för henne att ta sig fram i sitt arbete. Bättre blir det inte när hon fått bilen och inser att lacken inte alls blivit bättre än när hon såg den senast. Dessutom låter det konstigt i bilen när hon kommer över 90 km/h. Hon kollar upp vem som tidigare har ägt bilen och får reda på att bilen har gått 8 000 mil mer än vad mätaren uppgav när hon köpte bilen. När Diana får fakturan på 120 000 kronor vägrar hon att betala. Bilfirman stämmer nu Diana Gladh vars företag har organisationsnummer 5563410013.

Uppgifter innan huvudförhandlingen

Kärandegruppen ska läsa igenom bakgrunden och gemensamt skriva en

stämningsansökan på max en dubbel A4-sida. Ni kan använda blanketten på Domstolsverkets webbplats www.domstol.se/Publikationer/Blanketter/DV_161. pdf eller skriva på fri hand. Om ni skriver på fri hand bör ni stämma av det ni skrivit mot blanketten så att ni får med alla delar. Ni får inte ändra på den givna bakgrunden men det är tillåtet att göra vissa mindre tillägg för att dra nytta av vittnena samt att göra ett köpekontrakt som bifogas som bevisning. När ni konstruerar kontraktet ska ni tänka ut ett realistiskt kontraktsdatum som fungerar med förutsättningarna som ni fick i bakgrunden jämfört med dagens datum då ni skickar in stämningsansökan. Ni ska också hitta en bilannons på nätet; sök en bil med ett minipris 190 000 kronor och maxpris 210 000 kronor. Lägg inte för mycket tid och kraft på detta utan ta gärna första bästa annons som stämmer in på kriterierna. Rättegångsspel påminner lite om schackspel. Man vinner stora fördelar på att på förhand fundera över vad motparten kan tänkas ha för styrkor och svagheter utifrån bakgrunden ovan och vilken eventuell bevisning de kan tänkas ta till.

Svarandegruppen ska läsa igenom bakgrunden och stämningsansökan.

Om kärandegruppen har ändrat på den givna bakgrunden ska svarandegruppen påpeka detta precis innan huvudförhandlingen. Då ska den delen som är felaktig av stämningsansökan eller bevisningen inte användas. Kärandegruppen får med andra ord inte chansen att rädda upp situationen genom att skriva om stämningsansökan eller beviset. Svarandegruppen ska gemensamt skriva ett svaromål, använd gärna blanketten på Domstolsverkets webbplats www.domstol.se/Publikationer/ Blanketter/DV_162.pdf. Vill ni hellre skriva på fri hand så kan det vara bra att stämma av mot blanketten för att se så att ni har fått med alla detaljer.

ÖVNINGAR | Juridiken förebygger och reglerar vid tvister • 39

Inlaga.indd 39

2020-05-13 10:20

Ni får gärna tänka lite strategiskt genom att på förhand diskutera vad motparten kan tänkas ha för styrkor och svagheter i sin stämningsansökan. Glöm inte bevisningen! Anpassa därefter svaromålet till detta och välj ut er egen bevisning och vittnen därefter.

Domstolgruppen ska läsa igenom stämningsansökan och svaromålet innan huvudförhandlingen. Ni ska gemensamt slå upp de lagrum ni antar kommer att bli aktuella samt skriva ned dem för att snabbare kunna meddela er dom. Under huvudförhandlingen ska parterna spela den roll de tilldelats. För att ni ska vara väl förberedda måste ni läsa igenom den bifogade instruktionen om detta innan huvudförhandlingen.

40 • Inledning

Inlaga.indd 40

2020-05-13 10:20

Rollerna Kärandegruppen Advokat:

........................................................................................

Biträdande jurist/jurister: ........................................................................................ Part Axel Gråben AGAbil AB:........................................................................................ Vittne 1:

........................................................................................

Vittne 2:

........................................................................................

Datum för inlämning av stämningsansökan och bevisning:........................................

Svarandegruppen Advokat:

........................................................................................

Biträdande jurist/jurister: ........................................................................................ Part Diana Gladh:

........................................................................................

Vittne 1:

........................................................................................

Vittne 2:

........................................................................................

Datum för inlämning av svaromål och eventuell genstämning:..................................

Domstolsgruppen Domare 1:

........................................................................................

Domare 2:

........................................................................................

Domare 3:

........................................................................................

Tingsnotarie:

........................................................................................

Datum för huvudförhandling gr 1: ............................................................................... Datum för huvudförhandling gr 2:...............................................................................

ÖVNINGAR | Juridiken förebygger och reglerar vid tvister • 41

Inlaga.indd 41

2020-05-13 10:20

Hur huvudförhandlingen går till Huvudförhandlingen börjar med att tingsnotarien kallar in till rättegång. Alla utom vittnena går in. Rättens ordförande tar närvaron. Om någon part är frånvarande kan det innebära att rättegången måste ställas in och tas vid ett senare tillfälle. Muntlighetsprincipen innebär att parterna och deras advokater/ombud samt vittnena inte får läsa innantill. De ska tala fritt såvida de inte läser upp en skriftlig bevisning. Det är inte tillåtet att den part som kallat vittnet till förhör ställer ledande frågor till vittnet (36 kap. 17 § 4 st. rättegångsbalken), däremot får motparten göra det. För varje del nedan börjar man alltid på kärandesidan och tar därefter svarandesidan. Ordföranden låter advokaten på kärandesidan berätta vad de begär/yrkar. Därefter låter ordförande svarandesidans advokat tala om vad de går med på och vad han eller hon motsätter sig. De kan vitsorda ett yrkat belopp som rimligt som sådant även om de motsätter sig att de skulle vara skyldiga att betala det. När detta är klart låter ordföranden parterna berätta om bakgrunden till tvisten och ange de fakta som de stödjer sig på. I denna sakframställning ska även den skriftliga bevisningen gås igenom. Om parterna vill ha förhör med sig själva görs detta efter sakframställningen. Ordföranden låter dem då läsa sanningsförsäkran av part, vilken finns tryckt innanför lagbokens omslag. Om de medvetet ljuger kan de dömas för osann partsutsaga. Därefter är det dags för tingsnotarien att kalla in eventuella vittnen. De avlägger samma vittnesed som parterna. Om ett vittne ljuger kan denne dömas för mened. Vittnena kan få ersättning för resa och förlorad inkomst av den part som begärt att vittnet kommer in. Av denna anledning frågar ordföranden om de önskar få ersättning eller inte efter att de har vittnat. Nu börjar huvudförhandlingen lida mot sitt slut och ordföranden låter kärandesidan beskriva vad de anser är bevisat och hur de tycker att domstolen borde döma. Detta kallas för slutplädering. Förlorande part kommer att få betala motpartens rättegångskostnader om denne yrkat på detta. Advokaterna/ombuden får lämna in en faktura på sin ersättning till den förlorande sidan. Dock inte om det rör sig om ett förenklat tvistemål där man tvistar om ett belopp som understiger ett halvt basbelopp. I dessa fall ska parterna stå för sina kostnader. Efter slutpläderingarna lämnar alla lokalen, utom ordföranden, de andra domarna samt notarien. De som är kvar ska bestämma hur de ska döma. Varje domare har en röst. Om det blir lika många röster på vardera parten blir ordförandens röst utslagsgivande. Domen får bara grundas på det som har kommit fram vid huvudförhandlingen och får bara avse det som parterna har begärt. Domarna är inte bundna till de eventuella lagrum som parterna kan tänkas ha hänvisat till. Eftersom de själva är experter på lagen hittar de relevant lagrum på egen hand. Om domen ska meddelas vid ett annat datum talar ordförande om när den kommer.

42 • Inledning

Inlaga.indd 42

2020-05-13 10:20

KÖPEKONTRAKT FORDON SÄLJARE ........................................................................................................................................................... Namn . Organisationsnummer ........................................................................................................................................................... Adress ........................................................................................................................................................... Postnummer Ort Telefon ................................................................................. Legitimation.

Körkort

ID-kort.

Annat ...........................................................................

KÖPARE ........................................................................................................................................................... Namn . Organisationsnummer ........................................................................................................................................................... Postnummer Ort Telefon ................................................................................. Legitimation.

Körkort

ID-kort.

Annat ...........................................................................

BIL OCH UTRUSTNING ........................................................................................................................................................... Bilmärke Modell Årsmodell ........................................................................................................................................................... Registreringsnummer Chassinummer Färg ........................................................................................................................................................... Mätarställning i mil . Körsträcka enligt säljaren i mil ........................................................................................................................................................... Förutom fast monterad.utrustning på bilen medföljer Vinter/sommardäck...........................st. ................Takräcke .............. Domkraft Reservhjul...................st. Radio/stereo.............................................. (fabrikat) ..................................................Verktyg .............. Dragkrok..................... Övrigt...............................

BILENS SKICK Fordonet säljs i befintligt skick Köparen har provkört fordonet

ÖVNINGAR | Juridiken förebygger och reglerar vid tvister • 43

Inlaga.indd 43

2020-05-13 10:20

Fordonet har besiktats av: ...........................................................................................................................................................

SÄLJARENS ÅTAGANDEN Säljaren intygar att bilen och utrustningen är hans/hennes egendom, att de är till fullo betalda och inte föremål för någon tvångs- eller säkerhetsåtgärd, samt att bilen inte är belagd med körförbud. Vidare intygar säljaren att bilen och utrustningen vid försäljningstillfället motsvarar vad som angivits i detta kontrakt och därtill fogade handlingar.

Övriga åtaganden ........................................................................................................................................................... ...........................................................................................................................................................

BETALNING OCH LEVERANS Köpeskillingen för bil och utrustning (inkl. betalad skatt) ...................................................... kronor Varav kontant handpenning vid avtalets undertecknande ....................................................... kronor Varav kontant vid leveransen ................................................................................................. kronor Bilen levereras ............................................ Bilen levereras.............................................................. (år-månad-dag)

(plats)

UNDERSKRIFTER Undertecknade har noga genomläst ovanstående kontraktsvillkor ........................................................................................................................................................... Ort och datum Ort och datum ........................................................................................................................................................... Namnteckning, säljare Namnteckning, köpare ........................................................................................................................................................... Namnförtydligande, säljare .Namnförtydligande, köpare

KVITTERING AV HANDPENNING Erlagd handpenning.................................................. kronor ...................... Ort och datum .

..................................... Namnteckning, säljare .

........................................... Namnförtydligande, säljare

44 • Inledning

Inlaga.indd 44

2020-05-13 10:20

KVITTERING AV SLUTLIKVID Erlagd slutlikvid........................................................ kronor ...................... Ort och datum .

..................................... Namnteckning, säljare .

........................................... Namnförtydligande, säljare

BILAGOR Lista över eventuella bilagor Kontraktet upprättas i två exemplar, ett för vardera part.

ÖVNINGAR | Juridiken förebygger och reglerar vid tvister • 45

Inlaga.indd 45

2020-05-13 10:20

KORSORD Vägrätt

2. Tillbakavisa, motsätta sig, förneka. 4. Den som stämmer någon.

Lodrätt

1. En ekonomisk hjälp från staten för dem som har låg inkomst och som inte heller kan betala en hemförsäkring där möjligheten till juridisk hjälp finns.

7. Detta reglerar rättigheter och skyldigheter mellan delägarna i aktiebolaget, till exempel vem som ansvarar för vad, hur finansiering av köp ska ske, hur vinsten ska regleras, vad händer om någon blir sjuk eller måste lämna bolaget.

5. Belägg för att ett bolag existerar och vilka som driver det. Kan beställas hos Bolagsverket.

8. När Kronofogden kommer och hämtar saker eller drar pengar direkt från lönen.

6. Mandat eller behörighet att utföra något åt någon.

10. En dom till den närvarande partens fördel på bekostnad av den som uteblev från huvudförhandlingen.

9. Ett tillfälle innan huvudförhandlingen som går ut på att klargöra eventuella missförstånd och helst få de tvistande parterna att förlikas.

12. Otvivelaktigt, obestridligt och oomtvistat.

11. Verkställa, utföra, uträtta.

14. Ett tillfälle där någon försöker att få de tvistande parterna att försonas och förlikas.

13. Denna har man när fordran är fastställd. Utan denna kan man inte begära hjälp från Kronofogden att driva in pengarna.

15. Något som visar fakta, exempelvis kontrakt, kvitton och vittnen.

3. Den part som blivit stämd av kärande.

19. Rättegång.

16. Dessa är oftast advokater som har erfarenhet av det område som tvisten berör och som ska lösa tvisten utan domstol.

22. Ett dokument där den stämde medger eller bestrider det som den kärande har yrkat.

17. Skickas in till tingsrätten när man som kärande vill fastställa att svarande är skyldig.

25. Den plats som en styrelse eller ett företag i huvudsak håller till. Där de har sitt huvudkontor.

18. I stället för att lösa tvister via domstol görs detta genom att parterna utser varsin juridisk expert som tillsammans ska utse en tredje expert. Dessa tre personer löser sinsemellan tvisten som därmed aldrig blir offentlig. Fördelen är att det går snabbt. Nackdelen är att den svagare parten som inte hittar en bra jurist förmodligen är helt chanslös.

27. En advokats kund. 29. En kompromiss eller uppgörelse mellan parterna innan huvudförhandlingen som gör att huvudförhandlingen inte behöver äga rum. 30. Förenklat tvistemål när det tvistade beloppet understiger ett halvt prisbasbelopp. 31. Om värdet som parterna tvistar om understiger ett halvt prisbasbelopp deltar endast en domare vid huvudförhandlingen och vardera part står för sina egna rättegångskostnader. 32. Något som kan behövas för att kunna få sin sak prövad i en högre instans.

20. En redogörelse på varför domstolen dömt som de gjorde. 21. Begära, fordra, kräva. 23. Ett avtal om att låta någon utföra ett jobb. Vanligt inom byggbranschen men även inom offentlig verksamhet.

46 • Inledning

Inlaga.indd 46

2020-05-13 10:20

24. För en företagare som hamnar i tvist finns ett ekonomiskt skydd via företagsförsäkringen. Detta täcker motpartens rättegångskostnader om utgången blir sådan att företagaren måste betala dessa. Det gäller dock inte vid ”småmål”.

28. Domstolsbeslut som antingen bifaller kärandens yrkande (innebär att den kärande vann i rätten) eller ogillar kärandens yrkande (innebär att den kärande förlorade i rätten).

26. Klagan till säljaren på felaktig produkt.

6 8

7 9 10 11 12 13

→ 19

21 22 23

24 25

→

ÖVNINGAR | Juridiken förebygger och reglerar vid tvister • 47

Inlaga.indd 47

2020-05-13 10:20

ISBN 978-91-523-4528-3

9 789152 345283

Omslag_406x284.indd 1

Andra upplagan

Affärsjuridik i praktiken

Marie Bråberg & Åsa Svedberg

Affärsjuridik i praktiken

Marie Bråberg & Åsa Svedberg Andra upplagan

2017-07-10 12:47