9789152331965

Gerontologi och geriatrik

Gerontologi och geriatrik är avsedd för Vård- och omsorgsprogrammet, men passar även för andra utbildningar inom gerontologi och geriatrik.

Boken ger en bild av hur det är att åldras och vilka faktorer som påverkar om det blir en bra eller dålig process. Kroniska och ­akuta sjukdomstillstånd kombinerat med å­ ldersförändringar ­ställer krav på både generell medicinsk kunskap och special­ kunskaper i gerontologi, geriatrik och omvårdnad.

Författaren berättar utifrån dagens forskning om det normala åldrandet och omvårdnad vid vanliga åkommor hos äldre som drabbats av åldersförändringar och sjukdomar. Hon lyfter också fram vad som är specifikt för den äldre människans behov och vikten av funktionsbevarande vård och omsorg.

Lindrande vård och vård i livets slutskede samt viktiga kulturella aspekter i samband med detta tas också upp.

MARGARETA SKOG

Boken är överskådlig och lättbegriplig. Varje kapitelstart ­presenterar kursens centrala innehåll och viktiga begrepp. Alla kapitel är indelade i avsnitt som avslutas med korta kontroll­ frågor. Sist i kapitlen finns sammanfattningar i punktform. ­Därefter följder studieuppgifter, reflektions- och diskussionsfrågor samt mer fördjupande övningar.

Författare: Margareta Skog, med dr i omvårdnad med inriktning mot äldre, har lång erfarenhet av att arbeta inom vård och vårdutbildning, bl.a. som undersköterska, sjuksköterska, rektor och forskningschef. Idag är Margareta främst aktiv som författare och föreläsare.

ISBN?

Gerontologi och geriatrik MARGARETA SKOG

Gerontologi och geriatrik Margareta Skog

SANOMA UTBILDNING

Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Projektledare: Irene Bonde Redaktör: Marie Andersson Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Layout: Linn Yngborn/Adyform Omslagsbild: Bencemor/Shutterstock (foto), Astragal/Shutterstock (mönster) Bildredaktör: Linn Yngborn/Adyform Gerontologi och geriatrik ISBN 978-91-523-3196-5 © 2021 Margareta Skog , Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: ?, ?, 2021

FSC-Logga

Förord När man öppnar en ny lärobok och därmed möter ett nytt kunskapsområde är det som att ge sig ut på en ny resa, i kunskapens land. Förhoppningsvis ger boken dig en bild av hur det är att åldras och vilka faktorer som påverkar om det blir en bra eller dålig process. Min förhoppning är också att du efter kursen återvänder till boken för att få inspiration i möten med äldre personer.

Du som läser denna bok är otroligt viktig för dagens och morgondagens vård av äldre. Se därför till att lyssna nyfiket på de äldres livserfaren­ heter, kunskaper och visdom. Ta reda på vad de önskar och vad de drömmer om, de är nämligen experter på sitt eget åldrande. Njut av att du varje dag har möjligheten att påverka vård och omsorg. Var modig och stå alltid på den äldres sida när diskussioner och etiska dilemman uppstår. Den sköra äldre har inte alltid kraft nog att själv stå på barrikaden. Det kan höja vårdens kvalitet på många sätt.

Gläds åt att kunna växa i rollen som vårdare! Kliniska erfarenheter, goda teoretiska kunskaper som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och möjligheter till etiska reflektioner gör arbetet och mötet med den äldre till en spännande och inspirerande utmaning.

Tänk när du kan säga: ”Jag har ett så roligt och spännande jobb, att jag är avundsjuk på mig själv!”

I denna bok vill jag utifrån dagens forskning berätta om det normala åldrandet och omvårdnad vid vanliga åkommor hos äldre som drabbats av åldersförändringar och sjukdomar. Jag vill också lyfta fram vad som är specifikt för den äldre människans behov. Boken tar också upp lindrande vård och vård i livets slut samt viktiga kulturella aspekter.

Avslutningsvis. Nu tillhör jag själv plötsligt gruppen 65+. Efter mer än 40 års arbete inom vård och omsorg är jag pensionär. Pensionärslivet är betydligt mer spännande och kul än jag hade anat, trots att jag genom mina erfarenheter inom ämnet redan var positivt inställd.

Jag önskar varje läsare lycka till i utforskandet av detta spännande och för framtiden viktiga vårdområde – Gerontologi och geriatrik.

Lycka till!

Margareta Skog, 2021

Innehåll KAPITEL 1

KAPITEL 5

Gerontologi – åldrandet 6

Äldre och vård- och omsorgsbehov 90

1:1 Gerontologi och geriatrik – vad är skillnaden? 8 1:2 Ålder och åldrande 12 1:3 Tecken på åldersförändringar 16 1:4 Äldres hälsa och livskvalitet 17 1:5 Kulturell mångfald och åldrande 22 SAMMANFATTNING 26 ÖVNINGSUPPGIFTER 28

5:1 Insatser och verksamheter inom äldreomsorgen 92 5:2 Säkerhet i vård och omsorg 100 5:3 Sinnesstimulering och sociala aktiviteter 107 5:4 Dokumentation och utvärdering av stöd och vårdnära insatser 113 SAMMANFATTNING 116 ÖVNINGSUPPGIFTER 118

KAPITEL 2 Förhållningssätt och kommunikation 30 2:1 Nationell värdegrund för äldreomsorgen 32 2:2 Professionellt förhållningssätt 34 2:3 Personcentrerat förhållnings- och arbetssätt 37 2:4 Etik och etiska dilemman 40 2:5 Bemötande och kommunikation 43 2:6 Svåra samtal 48 2:7 Kommunikation och annan kulturell bakgrund 50 SAMMANFATTNING 52 ÖVNINGSUPPGIFTER 54

KAPITEL 3 Äldre och sexualitet 56 3:1 Sexualiteten lever livet ut 58 3:2 Faktorer som kan ge problem 61 3:3 Hbtqi och åldrande 66 SAMMANFATTNING 69 ÖVNINGSUPPGIFTER 70

KAPITEL 4 Att vara anhörig och närstående 72 4:1 Att som närstående bli vårdare 74 4:2 Närståendes vård- och omsorgsinsatser i hemmet 75 4:3 När den äldre flyttar till vård- och omsorgsboende 79 4:4 Övergrepp mot äldre 82 4:5 Frivilligorganisationer 84 SAMMANFATTNING 86 ÖVNINGSUPPGIFTER 88

KAPITEL 6 Rörelse, rehabilitering och ­funktionsbevarande insatser 120 6:1 Fysisk aktivitet 122 6:2 Rehabilitering 127 6:3 Funktionsbevarande vård och omsorg 130 6:4 Hjälpmedel 132 SAMMANFATTNING 134 ÖVNINGSUPPGIFTER 136

KAPITEL 7 Den äldre personens hälsoproblem 138 7:1 Omvårdnad i vardagen 140 7:2 Syn- och hörselnedsättning 142 7:3 Kost, näringsbehov och måltider 149 7:4 Personlig hygien och munhälsa 162 7:5 Trötthet och sömnproblem 167 7:6 Förstoppning, diarré och inkontinens 170 7:7 Smärta 175 7:8 Trycksår 178 7:9 Fall och fallskador 183 7:10 Minnet och intellektuella förändringar 188 SAMMANFATTNING 193 ÖVNINGSUPPGIFTER 197

KAPITEL 8 Geriatrik, sjukdomar och läkemedel hos äldre 200

KAPITEL 11 Palliativ vård och kulturella aspekter 336

8:1 Geriatrik och den äldre patienten 202 8:2 Hjärt- och kärlsjukdomar 207 8:3 Luftvägs-och lungsjukdomar 219 8:4 Neurologiska sjukdomar 221 8:5 Rörelseorganens sjukdomar 226 8:6 Urinvägssjukdomar 229 8:7 Endokrina sjukdomar 235 8:8 Cancersjukdomar 239 8:9 Infektionssjukdomar 241 8:10 Läkemedelsbehandling och äldre 248 SAMMANFATTNING 255 ÖVNINGSUPPGIFTER 259

11:1 Palliativ vård 338 11:2 Palliativa vårdens fyra hörnstenar och arbetssätt 340 11:3 Döendet och döden 342 11:4 Tecken på förestående död 344 11:5 Omvårdnad vid livets slut 346 11:6 De efterlevandes sorgearbete 351 11:7 Olika trossamfund och kulturella aspekter 353 SAMMANFATTNING 362 ÖVNINGSUPPGIFTER 364

KAPITEL 9 Psykisk ohälsa hos äldre och äldrepsykiatri 264

Register 366 Ord & begrepp 368 Litteratur och lästips 372

9:1 Psykisk ohälsa hos äldre 266 9:2 Ångest 268 9:3 Depression 270 9:4 Suicid – självmord bland äldre 274 9:5 Akut konfusion 277 9:6 Alkohol och äldre 283 SAMMANFATTNING 286 ÖVNINGSUPPGIFTER 288

KAPITEL 10 Demens – en kognitiv sjukdom 290 10:1 Vad är demens? 292 10:2 De vanligaste formerna 295 10:3 Utredning och läkemedel 299 10:4 Vanliga symtom och faser 302 10:5 Förhållningssätt och bemötande 306 10:6 Meningsfulla stunder och aktiviteter 310 10:7 Omvårdnad 314 10:8 Kognitiva hjälpmedel 321 10:9 BPSD och bemötande 323 SAMMANFATTNING 330 ÖVNINGSUPPGIFTER 333

1 Gerontologi – åldrandet I detta kapitel får du en inblick i hur det är att åldras i Sverige. Fokus är på gerontologi, det vill säga det normala åldrandet och tecken på åldrande. Hur ser äldres hälsa alternativt ohälsa ut och vad påverkar livskvaliteten?

Andelen äldre ökar ständigt och frågan är också hur gammal kan vi människor bli? Andelen äldre personer med annan kulturell bakgrund ökar också.

6

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

AVSNITT 1:1 Gerontologi och geriatrik – vad är skillnaden?

1:2 Ålder och åldrande 1:3 Tecken på åldersförändringar 1:4 Äldres hälsa och livskvalitet 1:5 Kulturell mångfald och åldrande

ORD & BEGREPP Gerontologi Geriatrik Maximal livslängd Yngre äldre Äldre äldre Tredje och fjärde åldern Ålderism Gerontofobi Funktionellt utvecklingsförlopp

Kronologisk, social och psykologisk ålder Ensamhet och isolering Hälsa och livskvalitet Bemästringsstrategier Salutogent synsätt Patogent synsätt Kulturkongruent förhållningssätt

CENTRALT INNEHÅLL, GY 2021 • Det normala åldrandet samt fysiska, psykiska, sociala, kulturella och existentiella perspektiv på åldrandet.

• Den åldrande människans behov ur ett socialt, kulturellt, mångkulturellt och existentiellt perspektiv för sinnesstimulans och livskvalitet.

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

7

1:1 Gerontologi och geriatrik – vad är skillnaden?

Gerontologi och geriatrik Det grekiska ordet geron betyder ”åldring”. Det svenska ordet gerontologi betyder således läran om åldringen. Inom gerontologin görs vetenskapliga studier av åldrandets processer och problem hos äldre personer, utifrån biologiska, fysiologiska, sociologiska och ekonomiska aspekter.

Det grekiska ordet geras betyder ”ålderdom” och ordet iatreia betyder ”läkekonst”. Det svenska ordet geriatrik betyder med andra ord läran om ålderdomens sjukdomar och deras behandling. Det är det område inom hälso- och sjukvården som behandlar sjukdomar och problem i samband med hög ålder.

• Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder tills dess att hon dör.

• Geriatrik definieras som läran om orsaker, symtom, diagnos och behandling av sjukdomar hos äldre.

Åldrande eller sjukdom?

Gränsdragningar mellan åldrande och sjukdom kan vara svåra att göra. Åldrande är inte detsamma som sjukdom, men sjukdom är betydligt vanligare med stigande ålder. Det finns därmed en risk att man tolkar symtom eller besvär som normala åldersförändringar.

Svårigheter att ta sig ur badkaret kan lätt tolkas som ålderssvaghet, men orsaken kan i stället vara en knäskada, nervskada eller diabetes. En hopblandning av åldrande och sjukdom leder ibland till underbehandling eller att sjukdomstillstånd ignoreras.

Det kan vara betydligt svårare att spåra orsaken till sjukdom hos äldre än hos yngre. Urinvägsinfektion hos yngre ger besvär från urinvägarna, men kan hos äldre i stället börja som ett förvirringstillstånd.

8

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

Som vårdpersonal måste man därför ha kunskaper för att kunna se och identifiera symtomen just som symtom och inte som en del av det normala åldrandet och vice versa. Överdiagnostik, det vill säga att försöka behandla normala åldersförändringar, leder å andra sidan till onödiga behandlingar.

Andelen äldre ökar Det finns 10,38 miljoner invånare i Sverige (SCB 2020). Var femte invånare är 65 år eller äldre, det vill säga 20 procent. Totalt sett förväntas Sveriges befolkning öka med cirka 775 000 personer mellan 2019 och 2030. Av den ökningen förväntas över en tredjedel vara över 80 år.

Omkring år 1900 var medellivslängden i Sverige under 60 år. I dag (2019) är den förväntade livslängden 81,3 år för män och 84,7 år för kvinnor. Ökningen av medellivslängden beror i dag på minskad dödlighet bland de äldre och inte som tidigare på minskad barnadödlighet. Ökningen är dock på väg att avstanna på grund av fetma, högt blodtryck och ökad konsumtion av rött kött och mer animaliska feta produkter.

Kvinnor blir i medeltal 3,4 år äldre än män. Långsiktigt kommer troligtvis könsskillnaden i överlevnad att jämnas ut. Hälften av barnen födda 2012 blir troligen 104 år eller äldre. 2019 fanns det i Sverige 375 män som var 100 år eller äldre och 1832 kvinnor. Av världens 20 äldsta är alla kvinnor. Världens äldsta nu levande person är japanskan Kane Tanaka som fyllde 118 år den 2 januari 2021.

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

9

Hur gammal kan människan bli?

Det är en fråga som forskare har delade meningar om. En av världens äldsta personer, Jeanne Calment, blev 122 år och 4 månader. Jeanne menade att olivolja, portvin och choklad hade bidragit till hennes långa liv eller mer skämtsamt att ”Gud kanske hade glömt bort henne”. Hon cyklade tills hon var 100 år. Hon hade inga tecken på demens. När Jeanne var 115 år bröt hon höften. Hon snubblade i trappan på väg upp till grannen för att låna en cigarett. Hon beslutade sig då för att sluta röka.

Maximal livslängd, det vill säga gränsen för en människas livslängd beräknas vara ungefär 120 år, att jämföra med en hamsters maximala livslängd på knappt 3 år. Trots ökad medellivslängd har åldersrekorden blivit ovanligare. Det talar emot att den maximala livslängden blir längre och längre.

Studier tyder på att uppskjuten sjuklighet är det som kommer att gälla, det vill säga att sjukligheten består, men att den skjuts upp till allt högre ålder.

Blå zoner Om du vill bli riktigt gammal kan det vara en bra idé att inspireras av människor i världens fem “blå zoner”. Det är geografiska områden där många äldre passerar 100-årsgränsen. Zonerna är den italienska ön Sardinien, den japanska ökedjan Okinawa, den costaricanska halvön Nicoya och den grekiska ön Ikaria. Även den religiösa gruppen Sjundedagsadventisterna i Kalifornien i USA räknas till en blå zon. Människorna i de blå zonerna äter växtbaserad kost, rör på sig regelbundet, känner mening med sin tillvaro, upplever gemenskap, dricker mindre alkohol och stressar mindre. Det finns även områden i Småland, Halland och Skåne som vi skulle kunna kalla en ”svensk blå zon”. Blå zoner har fått sitt namn av att vetenskapsjournalisten som presenterade resultaten, markerade ut zonerna på en karta med en blå penna.

10

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

Ålderism i dagens samhälle Ålderism definieras som stereotypa föreställningar eller diskriminering som utgår från en människas ålder. Gerontofobi är ett mer generellt begrepp och handlar mer om rädsla, hat och avsmak mot äldre. Ålderism är det mest använda begreppet av dessa två och innefattar både diskriminering och åldersfördomar. Åldersdiskriminering innebär att man behandlar äldre på ett annorlunda sätt än andra personer.

Okunskap är en viktig faktor när det gäller nedvärderande och stereotypa attityder till äldre. Negativa fördomar kan vara att äldre är glömska, ensamma, asexuella eller att åldrandet är lika med tristess, sjukdom och hjälplöshet. Andra exempel är att äldre är teknikfientliga och mindre digitalt kunniga, mindre nyfikna och inte pigga på att pröva nya idéer. Eventuellt kan också den övre åldersgränsen, 74 år, för att kallas till mammografi, ses som åldersdiskriminering. Tänkvärt är också att bara 5 procent av Sveriges riksdagsledamöter är över 65 år, trots att motsvarande siffra för hela befolkningen är 20 procent. Positiva fördomar kan vara att äldre är snälla och kloka, positiva och köpstarka konsumenter av exotiska resor och högteknologiska prylar.

?

KAN DU NU? 1. Hur stor andel av Sveriges befolkning är 65 år eller äldre?

2. Vad är medellivslängden för män och kvinnor i Sverige i dag?

3. Beskriv vad som menas med ålderism och ge några exempel.

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

11

1:2 Ålder och åldrande

Vad tittar du på för att försöka gissa hans ålder? Hårfärgen? Rynkorna? Kläderna?

Ja, hur läser vi av en människas ålder? Och vad säger åldern egentligen?

Tanken på åldrandet fascinerar och skrämmer de flesta. När räknas man som äldre? Är det när man går i pension? När knäskadan sätter punkt för löprundan eller när en yngre person reser sig upp på bussen och erbjuder sin sittplats? Eller är det när man känner sig gammal? En 105-årig kvinna som erbjöds en plats på ett äldreboende tackade nej eftersom hon tyckte alla andra var för gamla. Två andra kvinnor sa ”Jag är inte gammal, jag är bara en pigg 90-åring” och ”jag är inte gammal, jag har bara levt så länge att jag blivit årsrik”. Det som mest tycks påverka upplevelsen av hälsan och känslan av att ha blivit gammal är funktionsnedsättningar. Det är ofta fysiska krämpor som ger den äldre känslan av att just vara äldre, till exempel när man inte längre kan röra sig obehindrat eller inte är lika snabb som förr.

Synen på ålderdomen har förändrats och i dag är bilden betydligt ljusare. I samhället går ofta en gräns vid pensionsåldern. Det innebär att man lite skämtsamt kan sägas uppfattas som yngre beroende på om man går i pension vid 62, 65 eller 67 år.

12

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

Funktionellt utvecklingsförlopp Vi åldras hela tiden och det är inte möjligt att sätta en biologisk gräns för ålderdomen. Människans kropp förändras hela livet och vid 40 år brukar de biologiska förändringarna börja. Med stigande ålder kommer åldersförändringar och försämringar i olika funktioner.

Kroppens utvecklingsfaser • Utvecklingsfas – organen i kroppen är färdigutvecklade vid 20 års ålder.

• Stabil fas – små åldersförändringar sker mellan 20–40 års ålder.

• Långsam funktionsförsämring – inträder efter 40 års ålder.

• Snabb funktionsnedsättning inträder vid cirka 75–90 års ålder.

Man brukar göra en indelning i ”yngre-äldre” och ”äldre-äldre”. ”Yngre-äldre” är de mellan 65–79 år och ”äldre-äldre” är de som är 80 år och äldre. I dag används också begreppen tredje åldern (yngreäldre) och fjärde åldern (äldre-äldre).

Ålder och åldrande är inte samma sak Gränsdragningen mellan ung och gammal, mellan frisk och sjuk och vad som ska anses normalt eller onormalt är svår att definiera.

Det utgår snarare från vilken utgångspunkt man har. Vad som är normalt för en 65-årig man eller för en 104-årig kvinna beror i hög grad på synsätt och kunskap inom området. För den äldre själv är det mer en fråga om hur väl hen anpassar sig till åldrandet. Äldre är en mycket heterogen grupp, det är stora skillnader mellan åldrar, kulturell bakgrund, utbildning och den inkomst man haft.

Det är tänkvärt att uppmärksamma att 65-åringen och 95-åringen har vuxit upp i olika tidsperioder. Många 65-åringar har sina föräldrar kvar i livet och som de kan ha ett stort ansvar för att vårda. Samtidigt kan de också ha ett stort engagemang i att ta hand om barnbarn. Numera är mormor ofta en yrkesarbetande kvinna i 50-års åldern.

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

13

Äldre beskrivs ofta i två former, antingen som ”drabbad” eller som att de kan klara av något ”trots” sin ålder.

Ålder är ett tidsbegrepp, åldrande är däremot de fysiska och psykiska förändringar som uppträder med ökad kronologisk ålder.

Alla åldras, men processen varierar. En del ser mycket äldre ut än vad de faktiskt är, medan andra ser mycket yngre ut. Åldrandet är en kombination av arv och miljö. Ingen vet säkert varför vi åldras och vilka mekanismer som styr åldrandet.

Det vanligaste är att ange ålder i år, men ålder kan också beskrivas på följande sätt: • Kronologisk ålder anger personens ålder i år, men säger inget om personens funktionsförmåga.

• Social ålder anger hur våra roller förändras under årens lopp, till exempel att vara gymnasieelev, förvärvsarbetande eller pensionär.

• Psykologisk ålder anger hur en person anpassar sig till olika krav från omgivningen. Hit hör personlighet, inlärningsförmåga och minne.

• Biologisk ålder riktar sitt intresse mot förändringar på cell-, vävnads- och överlevnadsnivå.

14

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

Lite statistik • Mellan 20–21 procent av Sveriges befolkning

är 65 år och äldre, det vill säga cirka 2 miljoner.

• Cirka 92 000 avlider i Sverige per år.

• Cirka 66 procent av de som avlider är 80 år eller äldre.

• Antalet 90-åringar och äldre kommer att fördubblas fram till år 2050.

• Gifta lever i genomsnitt 3–4 år längre än ogifta.

• Bara 13 procent av de som är 80 år eller äldre

bor på ett vård- och omsorgsboende.

?

KAN DU NU? 1. Förklara skillnaden mellan ålder och åldrande.

2. Vid vilken ålder brukar funktionsnedsättningarna komma snabbare?

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

15

1:3 Tecken på åldersförändringar Kännetecken på åldersförändringar är att de uppstår under en långsam process. Alla drabbas, förändringarna är inte orsakade av yttre faktorer, de går inte att behandla bort och de medför försämrad funktionsförmåga.

Här presenteras en kort sammanställning av vanliga åldersförändringar.

Hudens åldrande • fler rynkor • tunnare läderhud • grått och tunnare hår • bruna pigmentfläckar på huden Ögats åldrande • minskad pupillstorlek • förändringar i linsen • försämrad synskärpa • torra slemhinnor Örats åldrande • minskat antal hörselceller • svårare att uppfatta höga toner • minskat antal celler i balansorganen

?

16

KAN DU NU? Vad kännetecknar åldersförändringar?

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

Njurarnas åldrande • färre glomeruli • försämrad njurfunktion • försämrad förmåga att koncentrera urinen • nedsatt förmåga att utsöndra läkemedel Benens, musklernas och ledernas åldrande • minskad muskelmassa • sämre elasticitet i brosket • minskad bentäthet • ledstelhet Hjärnans åldrande • hjärnans vikt minskar • färre antal synapser • förlängd reaktionstid • åldersrelaterad glömska • förändrat sömnmönster

1:4 Äldres hälsa och livskvalitet Hälsa Det finns ett klart samband mellan upplevd hälsa och livskvalitet.

Förmågan att klara sitt dagliga liv och känslan av meningsfullhet påverkar äldres syn på sin hälsa mer än frånvaron av sjukdomssymtom.

Delaktighet i olika aktiviteter ökar det sociala väl­­befinnandet och därmed hälsan. Studier visar att äldre upplever god hälsa när de har en meningsfull vardag och att hälsa då inte behöver innebära frånvaro av sjukdom och krämpor. Känslan av trygghet är också mycket viktig.

Hälsoproblem Äldre har i motsats till yngre ofta flera sjukdomar och symtom, vilket innebär att de ofta är multisjuka. Sjukligheten, och därmed vård- och omsorgsbehovet, ökar med stigande ålder.

Vanliga hälsoproblem • Bland äldre som bor i ordinärt boende är de vanligaste

hälsoproblemen muskel- och skelettbesvär, syn- och hörselnedsättning, högt blodtryck och hjärt–kärlsjukdomar.

• De vanligaste orsakerna till sjukhusvård är stroke, cancer,

höftfrakturer, hjärt–kärlsjukdom och lunginflammation.

• Bland äldre som bor i vård- och omsorgsboende är demens,

stroke, hjärt- och lungsjukdomar eller psykisk sjukdom de vanligaste hälsoproblemen.

Kropp och själ hänger ihop Med ökad somatisk ohälsa ökar risken för att drabbas av depression. Eftersom det med stigande ålder är vanligt med kroppslig ohälsa, faller det sig naturligt att risken för depression ökar ju äldre vi blir. Ett problem hos äldre är att symtomen kan vara svårfångade, vilket gör att varken den äldre själv eller vårdpersonalen upptäcker att personen lider av depression.

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

17

Kroppsliga symtom, nedstämdhet och brist på glädjeämnen uppfattas som naturligt. En personcentrerad och hälsofokuserad vård och omsorg, där personen får vara delaktig, känna trygghet, värdighet, meningsfullhet samt glädje och kontinuitet betyder mer för multisjuka äldre, än frånvaro av sjukdom.

Livskvalitet Det finns ingen exakt beskrivning av det goda åldrandet, det är snarare en fråga om livskvalitet för den enskilde individen. Till skillnad mot vad många tror skattas livskvaliteten som högst vid 70 års ålder. Den skattas minst vid 40–50 års ålder. God livskvalitet innebär att få leva ett så fullvärdigt liv som möjligt, att känna sig behövd, att få vara aktiv, att känna samhörighet, att ha självkänsla och en grundkänsla av glädje.

Livskvalitet är ett sammansatt mått på individens egen värdering av sitt fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Livskvaliteten påverkas av förändringar i livssituationen och varierar över tid.

Både hälsa, familj, socialt umgänge, ekonomi, boende och känsla av samhörighet har betydelse. Man kan som äldre ha både krämpor och vara i behov av hjälp och samtidigt känna välbefinnande och livskvalitet. För den äldre är det oftast en fråga om hur väl hen anpassar sig till förändringarna i samband med åldrandet.

18

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

Bemästringsstrategier Äldre kan anpassa sig till sin livssituation genom att använda olika bemästringsstrategier: • Att ta en dag i taget – detta ger en känsla av kontroll trots att kroppen försvagats.

• Att väga för och emot – man kommer ofta fram till en slutsats som man kan acceptera och som man kan känna sig nöjd med.

• Att sänka ambitionsnivån – man sänker sina egna prestationskrav när det gäller att orka eller göra saker.

• Att ersätta med annat – när man inte längre kan ägna sig åt en sysselsättning ersätts den med något annat, till exempel om man inte längre kan sy så kan man känna tacksamhet över att kunna städa.

• Att tappa intresset – till exempel när man inte längre kan snickra på grund av skakningar i händerna förklaras detta med att man tappat intresset för att snickra.

Ensamhet, isolering och avskildhet Det är inte ovanligt att man förknippar åldrande och livskvalitet med ensamhet. Men man bör skilja på ensamstående, ensamhet, isolering och självvald avskildhet. Forskning visar att upplevd ensamhet förkortar livet och kan vara lika skadligt som att röka 15 cigaretter om dagen medan sammanboende lever i snitt sju år längre än ensamstående. Med stigande ålder ökar risken för att bli änka eller änkling och vänner och bekanta blir sjuka och dör. Upplevelsen av ensamhet är störst hos ensamstående i mycket hög ålder och då främst hos män. Överdödligheten är hög det första halvåret efter det att mannen blivit änkling.

Vi bör skilja på känslan att ”vara ensam” och social isolering. Man kan känna sig mycket ensam trots att man omges av många människor.

Eller tvärtom, en person upplever sig inte ensam trots att denne bor ensam i en ensligt belägen stuga på landet. Den goda ensamheten kan innebära tid för eftertanke och att ha få men goda relationer ger god livskvalitet. I ett ordinärt boende (egna hemmet) kan otryggheten vara större, men det behöver inte innebära en känsla av ensamhet.

En äldre man kallade äldreboendet för ”dödens väntrum”. Han upplevde ensamheten större där eftersom han inte kunde umgås med de andra boende som han hade hoppats.

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

19

Upplevelsen att inte vara sedd och accepterad kan föda en djup känsla av ensamhet. Ensamhet kan även orsaka ångest. När vi är ensamma börjar vi omedvetet spana efter faror runtomkring. Studier visar att känsla av ensamhet på äldreboende är förknippad med om personalen har tid att samtala. Empati, småprat, medkänsla och omtanke motverkar ensamhet och isolering.

Olika teorier om åldrande Teorier är inte en sanning utan beskriver olika perspektiv, det vill säga är ett betraktelsesätt.

Aktivitetsteorin Enligt aktivitetsteorin sammankopplas ett gott åldrande med aktivitet. Enligt den är det viktigt att fortsätta med aktiviteter och social samvaro som tidigare i livet. Förlust av närstående och vänkrets kan leda till ensamhet och isolering, men det kan motverkas genom att vara så aktiv så möjligt. Aktivitetsteorins huvudtes är att även om man är i hög ålder så ska man fortfarande ha samma önskningar och behov som man haft tidigare.

20

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

Gerotranscendens Gerontologen Lars Tornstams teori om gerotranscendens motsäger delvis aktivitetsteorin. Han lyfter i stället fram äldres förändrade livsperspektiv som en ökad känsla av samhörighet med världsalltet och med tidigare och kommande generationer. Hans teori poängterar betydelsen av att äldre har ett behov av tid att i stillhet lyssna inåt, att förbereda sig på avskiljandet från livet. Intresset för ytliga relationer och materiella ting minskar och mer tid läggs på ”stilla stunder”. Det är viktigt att som personal vara uppmärksam på att äldre inte alltid vill delta i aktiviteter.

Kasam – Salutogent perspektiv Inom gerontologin har begreppet ”känsla av sammanhang”– kasam, fått en allt större betydelse. Ordet salus är latin och betyder hälsa.

Kasam är ett hälsofrämjande, salutogent synsätt som utvecklats av Aaron Antonovsky (1923–1994). Synsättet innebär att stödja det friska, till skillnad från att fokusera på orsaken till det som är sjukt, ett patogent synsätt. Viktiga begrepp är begriplighet (att personer förstår vad som händer), hanterbarhet (att personer tror sig ha resurser för att klara av situationer) och meningsfullhet (att personer känner motivation att engagera sig i områden som känns betydelsefulla). Den som har hög kasam har lättare att klara av svårigheter och utmaningar i livet än den som har låg kasam.

?

KAN DU NU? 1. Beskriv vad som kan vara god livskvalitet för den äldre.

2. Vad menas med bemästringsstrategier?

3. Förklara aktivitetsteorin, gerotranscendens och kasam.

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

21

1:5 Kulturell mångfald och åldrande Invandrare, immigrant, är en person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta sig där en längre tid. Sverige har en stor andel äldre invandrare, det vill säga människor som är utrikesfödda och är äldre än 65 år. Många som har invandrat i unga år, åldras nu. Relativt få invandrar i äldre åldrar, men de senaste decennierna har dock denna grupp vuxit.

Statistiska centralbyrån uppskattar att antalet utrikes födda äldre kommer att öka och år 2030 kommer att innefatta 400 000 personer.

De omkring 335 000 äldre invandrare som lever i Sverige kommer från hela världen. Majoriteten (77 %) kommer från andra europeiska länder, varav hälften (51 %) från Norden, en tredjedel (32 %) från EU-länder och 17 procent från övriga länder i Europa.

Sju vanliga födelseländer bland äldre (60+) utrikesfödda i Sverige 2015: Finland

95 307

28%

Jugoslavien

21 137

6%

Tyskland

20 174

6%

Norge

17 390

5%

Polen

17 297

5%

Danmark

17 100

5%

Iran

12 129

4%

Källa: Statistiska centralbyrån samt författarens beräkningar.

Boendetid i Sverige Vi generaliserar ofta att alla invandrare har samma bakgrund, livsstil och behov som infödda svenskar. Men den äldres sociala tillhörighet, utbildning, yrke eller tid i Sverige har stor betydelse för hur integrerad hen blivit. Många människor har också kommit till Sverige från olika krigs- och konfliktländer som skiljer sig åt i många avseenden.

22

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

Cirka 85 procent av de äldre utrikesfödda har bott i Sverige i minst 20 år. Tiden i Sverige är högst för de som är födda i Norden, och lägst för de som är födda i Asien och Afrika. Ålder vid invandring varierar men generellt sett har de som är födda i Norden invandrat före 25 års ålder, jämfört med de som invandrat från Asien och Afrika där en stor andel har invandrat efter 65 års ålder. Personlig anknytning antas ofta vara skälet till invandring för de som invandrat sent i livet.

De äldre är då släktingar (ofta föräldrar) till personer som redan har invandrat till Sverige. Motiven att återförenas kan till exempel vara att barnen förväntas att ta hand om sina gamla föräldrar eftersom de har/ kommer att ha behov av hjälp, vård eller ekonomisk trygghet.

Hälsa och levnadsförhållande Den som invandrat skattar oftare sin hälsa som dålig jämfört med inrikes födda personer. De lider också oftare av långvariga sjukdomstillstånd som till exempel diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, hjärtinfarkt och psykoser. Boende i låginkomstområden, arbete i tunga och lågavlönade yrken samt diskriminering anges som en förklaring till detta. Variationen är emellertid stor mellan olika grupper av invandrare.

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

23

Etnicitet och Kulturkongruent vård och omsorg Etnicitet innebär att den kultur eller den specifika grupp som personen tillhör kommer till uttryck i livsmönster, traditioner och vardagsliv. Ett annat begrepp som används inom vård och omsorg är kulturkongruent vård och omsorg. Med detta menas att personalen dokumenterar de äldres etniska historia, skaffar sig kunskap om den äldres bakgrund samt ökar sin medvetenhet om personens livsstil och kulturella värderingar samt att vård och omsorg planeras enligt den äldres önskemål.

Några utländska högtider Det finns stora variationer i olika länder när det gäller kultur och traditioner. Här är några vanliga utländska högtider som personer från dessa länder kanske vill fira och samtala kring.

Día de los muertos. Chilensk högtid, som liknar den svenska Alla helgons dag.

Chanukka. Judisk högtid, en ljus- och invigningsfest som firas vid nymåne under november–december.

Ramadan. Islamisk högtid. Under 29 eller 30 dagar måste alla rättrogna muslimer fasta, det vill säga avhålla sig från att äta, dricka och ha sexuell samvaro, från soluppgång till solnedgång.

Segerdagen. Helgdag i Estland den 23 juni, firas samtidigt som midsommarafton.

Nationaldag. En officiell högtidsdag för en nation, ofta till påminnelse av statens tillkomst, är ofta en helgdag. Exempel: Norge 17 maj, Danmark 5 juni, Finland 6 december, Iran 1 april, Irak 3 oktober, Grekland 25 mars.

Vårdsituationer Att anpassa sig till en ny kultur är inte lätt för någon. Misstro till vård och omsorg kan bottna i att den i hemlandet var annorlunda uppbyggd än i Sverige. Det är då inte ovanligt att familjen blir det starkaste skyddsnätet. Många äldre utlandsfödda föredrar att

24

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

vårdas av personal av samma kön som de själva. Önskemålet kan till exempel handla om att en äldre man endast vill få hjälp med den personliga hygienen av en manlig vårdare, medan en kvinna kanske helst vill bli vårdad av en kvinna. Personalen bör då förklara problemet eftersom det kanske inte finns tillräckligt många manliga vårdare för att den äldres önskan ska kunna tillgodoses. Ofta kan den äldre då acceptera att ”nöd bryter lag”, det vill säga att den äldre vid vissa tillfällen måste överge den egna kulturens värderingar.

På vissa vårdavdelningar kan det i dag vårdas både manliga och kvinnliga patienter på samma sal. Detta kan i hög grad oroa vissa utlandsfödda äldre. Även i dessa fall är det viktigt att personalen både ger information och förklarar att rutiner inte så lätt kan ändras. Det är viktigt att som personal ta hänsyn till den äldres integritet när man till exempel utför personlig hygien och olika behandlingar.

Omvårdnad • Informera och inkludera den äldre och de närstående.

• Förhindra att den äldre känner sig övergiven och isolerad.

• Ta hänsyn till den äldres traditioner och önskemål.

• Fokusera på personen, inte uppgiften.

• Var medveten om vilken attityd du förmedlar.

• Etablera ett gott samarbete med familjen.

• Använd professionell tolk när det behövs.

• Inred boendemiljön så välbekant som möjligt.

• Se till att det finns musik och filmer på hemspråket.

Läs mer om måltidssituationen i kapitel 7 och om olika trossamfund och kulturella aspekter i kapitel 11.

?

KAN DU NU? Hur visar du i ditt dagliga omvårdnadsarbete att du har kulturell kompetens?

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

25

SAMMANFATTNING 1:1 Gerontologi och geriatrik – vad är skillnaden?

• Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan.

• Geriatrik är läran om orsaker, symtom, diagnos och behandling av sjukdomar hos äldre.

• Åldrande är ingen sjukdom, men sjukdom är betydligt vanligare med stigande ålder.

• Var femte invånare i Sverige är 65 år eller äldre, det vill säga 20 procent av befolkningen.

• Medellivslängden i Sverige är 81,3 år för män och 84,7 år för kvinnor.

• Ålderism är attityder och fördomar om äldre, till exempel att äldre är ensamma, asexuella och glömska eller att åldrandet är liktydigt med tristess, sjukdom och hjälplöshet.

1:2 Ålder och åldrande

• Att åldras är en naturlig process men gränsdragningen mellan

ung och gammal, mellan frisk och sjuk och vad som är normalt eller onormalt är svår att definiera.

• Det vanligaste är att ange ålder i år, men ålder kan också

beskrivas som kronologisk ålder, social ålder, psykologisk ålder och biologisk ålder.

1:3 Tecken på åldersförändringar

• Kännetecken på åldersförändringar är att alla drabbas, att det är en

långsam process som orsakas av inre faktorer, att förändringen inte går att behandla bort och att den leder till försämrad funktionsförmåga.

26

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

ÖVNINGSUPPGIFTER 1:4 Äldres hälsa och livskvalitet

• De flesta äldre är friska, trots ökad risk för sjukdomar och krämpor.

• Äldre upplever ofta god hälsa när de har en meningsfull vardag.

Trygghet är också en viktig faktor.

• Livskvaliteten skattas som högst vid 70 års ålder och lägst vid 40–50 års ålder.

• God livskvalitet är att få leva ett så fullvärdigt liv som möjligt,

få känna sig behövd, få vara aktiv, känna samhörighet samt ha självkänsla och en grundkänsla av glädje.

• Man bör skilja på ensamstående, ensamhet, isolering och självvald avskildhet.

• Tre vanliga teorier om åldrandet är aktivitetsteorin, gerotranscendens och kasam.

1:5 Kulturell mångfald och åldrande

• De omkring 335 000 äldre invandrarna som lever i Sverige kommer från hela världen.

• Cirka 85 procent av de äldre utrikesfödda har bott i Sverige i minst 20 år.

• Invandrare skattar oftare sin hälsa som dålig jämfört med inrikes födda personer.

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

27

ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 1:1 Gerontologi och geriatrik – vad är skillnaden?

1 2 3 4 5

Beskriv skillnaden mellan gerontologi och geriatrik.

Vad är skillnaden på åldrande och sjukdom?

Hur har medellivslängden utvecklats?

Vad är Blå zoner?

Förklara vad ålderism innebär.

1:2 Ålder och åldrande Hur kan man dela in åldrandet utifrån ålder, funktion, och så vidare?

1:3 Tecken på åldersförändringar Beskriv åldersförändringar i några organ.

1:4 Äldres hälsa och livskvalitet 1 Vad är viktigt för äldres hälsa?

2 Vad är viktigt för äldres livskvalitet och välbefinnande?

3 Redogör för olika bemästringsstrategier. Ge exempel.

1:5 Kulturell mångfald och åldrande 1 Nämn några länder som de flesta immigranter i Sverige kommer ifrån.

2 Vad menas med ”personlig anknytning”?

3 Vad kan vara orsaker till att immigranter har sämre hälsa?

28

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

REFLEKTERA OCH DISKUTERA 1 I boken Sånger från äldreomsorgen skriver Ragnar Thoursie följande: ”Det finns hos de gamla ett slags distraktion från livet.

Den yttrar sig i en stilla frånvaro när de unga pratar. Delvis beror den på att de hör sämre, har svårt att följa med. Men delvis också på en annan värdering av vilka samtal som det är värt att delta i helhjärtat.” Diskutera detta citat.

2 I dag anses en 65–75-åring knappast som gammal. Håller du med?

Hur gammal skulle du/ni vilja bli? Hur påverkas resonemanget av begreppen hälsa och livskvalitet? Vad är viktigast – att ”lägga år till livet” eller att ”lägga liv till åren”?

3 Diskutera vad som är en rimlig pensionsålder. Vad bör styra? Ålder? Krämpor? Tid för egna intressen? Arbetsliv? Att lämna plats för yngre?

4 Fantisera kring hur ett samhälle för alla åldrar skulle kunna se ut.

TA REDA PÅ Ta reda på mer om ålderism. Vilken attityd finns i press, TV och samhälle? Till exempel varför tror du/ni att personer över 80 år inte ingår i enkätundersökningar eller forskningsstudier?

GERONTOLOGI – ÅLDRANDET

29

11 Palliativ vård och kulturella aspekter I detta avslutande kapitel får du inblick i hur det är för den äldre att närma sig livets slut. Du får lära dig mer om den palliativa vården, ta del av äldres syn på döendet och döden samt omvårdnad vid livets slut. Avsnittet handlar också om vård och omsorg utifrån olika trossamfund och olika kulturella aspekter som bör beaktas.

336

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

AVSNITT 11:1 Palliativ vård 11:2 Palliativa vårdens fyra hörnstenar 11:3 Döendet och döden 11:4 Tecken på förestående död 11:5 Omvårdnad vid livets slut 11:6 De efterlevandes sorgearbete 11:7 Olika trossamfund och kulturella aspekter

ORD & BEGREPP Palliativ vård Nationellt vårdprogram för palliativ vård Livskvalitet Livets slut Döendet och döden Cheyne-Stokes’ andning Dödsbevis

Efterlevandesamtal Intyg om dödsorsak Religion Kultur Trossamfund Askgrav och askgravlund Minneslund

CENTRALT INNEHÅLL, GY 2021 • Palliativ vård och omsorg utifrån olika trossamfunds syn och ceremonier kring omhändertagande vid livet slutskede.

• Det normala åldrandet samt fysiska, psykiska, sociala, kulturella och existentiella perspektiv på åldrandet.

• Den åldrande människans behov ur ett s­ ocialt, kulturellt, mångkulturellt och existentiellt ­perspektiv för sinnesstimulans och livskvalitet.

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

337

11:1 Palliativ vård Under 2000-talet har ungefär 92 000 personer dött varje år, med en topp år 2020 då 98 114 avled till följd av covidpandemin. Pandemin drabbade främst de äldre hårt eftersom risken för allvarlig sjukdom och död i covid-19 ökar med åldern. Nästan 75 procent av alla de personer som avled 2018 var 75 år och äldre.

Palliativ vård är lindrande vård Palliativ vård betyder lindrande vård. ”Palliativ” kommer av det latinska ordet pallium, som betyder mantel. Det innebär att den palliativa vården ska vara som en kärleksfull och värmande mantel som omger den hjälpbehövande människan. Palliativ vård ska enligt Socialstyrelsen finnas för personer i behov av sådan vård, oavsett diagnos.

I Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2021 får vård- och omsorgspersonal stöd i sitt arbete med att utforma en god palliativ vård. Den palliativa vården ser döendet som en normal process och syftar till att hjälpa personen att just uppnå bästa möjliga livskvalitet vid livets slut, utan att påskynda eller uppskjuta döden. Den palliativa vården syfte är att lindra lidande och främja livskvaliteten för personer med progressiv, obotlig sjukdom eller skada, vilket innebär beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov, samt att ge organiserat stöd till närstående.

338

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

För ett gott välbefinnande och livskvalitet är det nödvändigt att tillgodose behov som berör fyra olika aspekter: • fysiska aspekter, till exempel smärta, andnöd, matleda och illamående • psykiska aspekter, till exempel oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter • sociala aspekter, till exempel relationer, närstående, boende och vårdmiljö • existentiella och andliga aspekter, till exempel frågor om livet, döden, hopp och mening samt tron på en högre makt.

Den palliativa vårdens värdegrund kan sammanfattas med orden: närhet, helhet, kunskap och empati. Läs också gärna ”Nationell värdegrund för äldreomsorgen”, kapitel 2.

Att stödja äldres upplevelse av hopp Palliativ vård handlar om att inte ta ifrån någon hoppet och livsglädjen. ”Så länge det finns liv finns det hopp”, är ett gammalt talesätt. Ett hoppfullt förhållningssätt kan innebära att man låter den äldre få prata om sitt liv, få komma ut och se trädens grönska eller att få besök av närstående och vänner. Det är viktigt att lyssna till vad den äldre själv vill och känner.

?

KAN DU NU? 1. Hur många dör i Sverige per år i genomsnitt?

2. Vad betyder palliativ vård?

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

339

11:2 Palliativa vårdens fyra hörnstenar och arbetssätt Palliativ vårdfilosofi kan enkelt förklaras som ”ett gemensamt synsätt” där de fyra hörnstenarna utgör utgångspunkt för hur detta gemensamma synsätt ska forma vården. Enligt WHO når man målet ”bästa möjliga livskvalitet” genom att tillämpa de fyra hörnstenarna.

De fyra hörnstenarna Första hörnstenen – symtomkontroll Symtomkontroll innebär att: • Förebygga, till exempel genom att den äldre har aktiviteter under dagen så att en god nattsömn skapas.

• Lindra, till exempel genom att minska svårigheterna i samband med måltider.

• Bota, till exempel genom att ge laxermedel för att avhjälpa förstoppning.

Andra hörnstenen – kommunikation och relation En bra och kontinuerlig kommunikation med den äldre, hens närstående och inom teamet är själva nyckeln till hur framgångsrikt samspelet och relationen blir.

Tredje hörnstenen – närståendestöd Närståendestöd kan vara att uppmana den närstående att ta hand om sin egen hälsa, att få känna sig behövd, att personalen har tid att lyssna på oro, men också att lyssna på goda idéer som kan förbättra vården.

Om man accepterar att man inte kan göra den äldre frisk, så kan man lägga energi på att den äldre och de närstående ska ha det så bra som möjligt den tid som är kvar. Vi vet att den äldre kommer att dö och vårt mål med arbetet är resan dit – att lotsa familjen rätt. Vi ser de närstående som en naturlig del i teamets arbete och som vårdens förlängda arm. Det handlar också om att berätta för de närstående vad de kan göra.

340

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

Sitt gärna ner vid sängen och ta den sjukes hand, ta gärna med dig kaffekoppen, det doftar gott. Låt allting vara som vanligt och kom ihåg att den sjuke hör dig om du har något att säga.” Undersköterska i ett hemsjukvårdteam.

Fjärde hörnstenen – teamarbete Den palliativa vården kännetecknas av ett multiprofessionellt sammansatt vårdteam där alla är lika betydelsefulla. I teamet ingår även den sjuke och de närstående. Den sjuke äldre är specialist på sitt eget liv, de närstående är specialister på familjens livshistoria och familjekultur. Olika yrkeskategoriers kunskap gör att de uppfattar den sjukes tillstånd på olika sätt. Det är först när alla lagt sin pusselbit som bilden av den sjukes situation blir komplett.

Det palliativa arbetssättet är lösningsfokuserat De fyra hörnstenarna kan användas i olika situationer med hjälp av frågorna nedan.

• Hur ska jag/vi arbeta för att uppnå en god symtomkontroll/ lindring?

• Hur ska jag/vi arbeta för att få en god kommunikation och skapa en bra relation med den äldre, dennes närstående och inom teamet?

• Hur vill jag/vi ge de närstående stöd på bästa sätt?

• Hur tillvaratar jag/vi teamets totala kompetens och hur arbetar vi teambaserat?

?

KAN DU NU? 1. Beskriv de fyra hörnstenarna och målet med palliativ vård.

2. Hur kan du praktiskt använda de fyra hörnstenarna så att arbetet blir lösningsfokuserat?

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

341

11:3 Döendet och döden Döden är en del av livet.”

Det är inte en fråga om vi ska dö utan när döden infinner sig.

I motsats till döden, som drabbar alla, är livets slutskede individuellt.

I livets slutskede önskar de flesta vara fria från smärta och oro samt att få dö på ett sätt som är förenligt med egna värderingar och den egna livsstilen. Det är viktigt att in i det sista få behålla sin värdighet och ­självbild samt att få leva med fortsatt autonomi och att känna att man fortfarande finns i ett socialt sammanhang.

I livets slutskede är det viktigt att den äldre får möjlighet att kommunicera om viktiga tankar och känslor. Den döende upplever många olika förluster under sin sista tid i livet, kroppen förändras, det sociala sammanhanget krymper och identiteten påverkas när krafterna avtar och sorgen över att inte längre kunna följa sina närståendes framtida liv, blir påtaglig.

Insikten om att döden närmar sig innebär att många äldre ser tillbaka på det liv de levt, tänker över framgångar och misslyckanden. En del vill få tid till att i lugn och ro fundera över livet och komma till ro med sig själva och tänka över vad som väntar. Andra vill tala med någon, kanske reda ut saker som tynger dem eller berätta om något de hållit hemligt under alla år. Brutna relationer kan ge svåra skuldkänslor. Att inte ha kontakt med ett barn när man ska dö kan väcka mycket skuld.

Det är viktigt att som personal våga vara nära och ta sig tid att lyssna, i stället för att komma med råd. Det är skillnad på att lyssna och att överta bördan. Om den äldre tar upp problem är det en sak att lyssna och visa empati, men den äldre kan behöva lösa eventuella konflikter i samtal med den eller de det berör, ibland med hjälp av en kurator.

342

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

Ett värdigt slut Vid livets slut, liksom vid livets början, är människan som mest sårbar och beroende av andras omsorg. All vård och omsorg ska präglas av respekt för den enskildes människovärde och integritet. Det betyder att den äldre har rätt att bli behandlad med respekt för sin identitet och sin kropp, men också respekterad för sina värderingar, sin livsåskådning och religiösa tro. Att visa vördnad och hänsyn inför döden, och inför den döda kroppen, är en förlängning av respekten för människans integritet. En värdig död innebär också att inte behöva dö ensam.

Man talar om tre olika aspekter av begreppet död, nämligen döendet, händelsen död och tillståndet död. Det är svårt att exakt förutsäga hur lång tid en människa har kvar att leva.

Döendet – De äldres syn på döendet Att få dö ”knall och fall” skulle man kanske tro är ett önskescenario hos äldre, men det tycks inte vara så generellt. Det är inte ovanligt att äldre säger ”Jag är inte rädd för att dö, men jag vill gärna leva ett tag till!” eller ”Jag ångrar inget direkt i livet. Skulle livet ta slut i morgon så är det okej!”. Visst finns det de som önskar ett snabbt döende, men många önskar också en längre period för att avsluta relationer, andra viktiga angelägenheter men också få tid att förbereda sig för döden. Exempelvis är det inte ovanligt att ”döstäda” det vill säga att rensa ut personliga ägodelar så att de närstående slipper göra det efter bortgången.

Intervjuer med döende visar att de ansåg det viktigt att ha inflytande över om de ska få livsförlängande behandling eller inte. De döende ville också att de skulle bli bemötta som en hel person som fick vara delaktig fullt ut, och att fortfarande ses som en levande person.

Perioden före döden ansågs som en balansgång mellan att få vara nära de som stod en närmast och samtidigt inte vara en börda för dem.

?

KAN DU NU? Vilka är de tre olika aspekterna på begreppet död.

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

343

11:4 Tecken på förestående död Det är viktigt att alltid hålla i minnet att varje dödsprocess är unik.

Det är inte bara kroppen som börjar förbereda sig, utan den döende börjar också psykiskt förbereda sig för att möta döden.

Psykiska och fysiska tecken på förestående död Följande tidiga psykiska tecken vittnar om en förestående död: • den döende blir mindre intresserad av omvärlden och umgänget minskar • tröttheten tilltar och går inte att vila bort • den döende börjar kanske tala om avlidna släktingar och om händelser som hänt för länge sedan Enligt Peter Strang, professor i palliativ medicin, är dödsbäddssyner inte ovanliga, men få äldre pratar om dem då de inte vill misstolkas som förvirrade. De som har en klassisk dödsbäddsyn ser till exempel verkligen sin döda mormor. På frågan om det inte är skrämmande då mormodern varit död i kanske 30 år, så säger de ”Nej tvärtom, hon är ju här för min skull”.

Fysiska tecken på att döden är nära Den döende: • är sängbunden och sover mer • känner inte törst eller hunger • kan bara dricka små klunkar vatten • kan inte ta sina läkemedel via munnen • får minskad eller ingen urinproduktion • har sänkt medvetande • får ofta vit och markerad näsa • har en blek eller blåaktig hudfärg samt kalla fötter och händer • har ytlig och oregelbunden andning • har rosslande andning på grund av att mindre mängd slem åker upp och ner i luftrören

344

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

Kroppens funktioner upphör successivt. Tröttheten hos den döende ökar, hunger och törst avtar, händer och fötter blir kalla, urinproduktionen minskar och urinen blir mörk, fläckar uppstår på huden, rosslingar hörs och andningen blir oregelbunden, så kallad Cheyne-Stokes’ andning. Förvirringstillstånd och oro är vanligt.

Den sjuke dör inte på grund av att han slutat äta, utan slutar äta för att han ska dö. Närstående tror ofta att intravenös infusion är nödvändigt för att förhindra törst, men mat och vätska kan i stället bli en belastning för den äldres sköra kropp. Det är viktigt att behandla muntorrhet genom att kontinuerligt fukta den döendes läppar och munslemhinnor.

?

KAN DU NU? 1. Ge exempel på fysiska och psykiska tecken på att döden är nära förestående.

2. Varför bör man undvika att ge den döende dropp när döden är mycket nära?

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

345

11:5 Omvårdnad vid livets slut I det sena skedet vid livets slut är syftet med all vård att endast genomföra åtgärder som gagnar den döende, och att avstå från åtgärder som inte bidrar till välbefinnandet. De vanligaste symtomen som kräver lindrande omvårdnad är: • smärta • oro • ångest • illamående • andnöd • rosslande andning • ibland förvirring

Munvård Att få hjälp med munvård påverkar välbefinnandet, förmågan att svälja och förmågan att kommunicera. I livets slutskede är det till exempel vanligt med munsvamp, en vitaktig beläggning eller starkt rodnad slemhinna, som ofta ger upphov till sveda och förändrad smak.

Omvårdnad – munvård • Inspektera munhålan. Titta efter om det finns skador på tänder eller om det finns sår, rodnader och beläggningar på slemhinnor eller tunga.

• Borsta eventuellt tänderna 1–2 gånger per dygn med mjuk tandborste. Tag ut och rengör proteser, de kan behöva tas bort om den sitter illa i munhålan.

• Vid tecken på munsmärta kan lokalt smärtlindrande medel prövas.

• Torka ur hela munhålan och tänder med en muntork.

• Smörj munhålan med saliversättning, fuktbevarande gel eller spraya med vatten och matolja blandat i en pumpflaska. Munhålan bör fuktas minst två gånger per timme. Släck eventuellt törst genom att droppa lite vatten i mungipan.

• Smörj läppar med vaselin eller cerat.

346

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

Hudvård Det är viktigt för den döende att få känna sig så fräsch som möjligt.

Den döende ska också ligga bekvämt i en ren säng. Vänd ofta på kuddarna. Att smörja/massera den döendes händer och fötter kan minska oro och öka välbefinnandet. Hos döende uppstår trycksår mycket snabbt. Små lägesändringar är ofta bättre än att vända personen. Här måste personalen överväga om risken för att utveckla trycksår är större än obehaget.

Elimination Problem med inkontinens och/eller svårigheter att tömma blåsan är vanligt de sista dagarna i livet. Vid oro och rastlöshet måste man utesluta urinretention. Förstoppning och diarré är också vanligt förekommande problem vid livets slut. De sista dagarna i livet är det oftast bäst att ge laxermedel i form av stolpiller, klysma eller lavemang. Även mjuk magmassage kan prövas.

Vätska och näring Döende personer slutar ofta att äta och dricka, vilket är ett naturligt steg i döendeprocessen. Kroppens organsystem sviktar successivt, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslan försvagas.

Frågan om att ge eller att avstå från vätska och näring i livets slutskede väcker ofta frågor och känslor framför allt hos närstående.

Det är en medicinsk och etisk fråga som behöver diskuteras utifrån den döendes behov och situation. När närstående får information om dödsprocessen är det viktigt att de även får information om att kroppens behov av näring och vätska successivt avtar.

Andnöd Andnöd kan uppkomma på grund av lunginflammation, lungödem, eller vätska i buken. Höjd huvudända, lägesändringar, sittande ställning och mobilisering kan förbättra andningen och minskar risken för ansamling av sekret i lungorna.

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

347

Rosslingar Mot slutet, när krafterna avtar alltmer, och den döende inte kan svälja eller hosta upp slem kan rosslande andning förekomma. Det rosslande ljudet beror på att slem rör sig upp och ner i luftvägarna.

Det är ett symtom som framför allt plågar närstående och vårdpersonal.

Hicka Hicka är en reflex med krampryckningar i diafragman och kan orsakas av att den döende svalt luft, vätska i buken eller av tumörer.

Läkemedel behövs ofta för att dämpa hickan.

Oro och ångest Under döendefasen är det vanligt med motorisk oro och svårighet att finna en bekväm viloställning. Den döende kan bli plockig.

Medmänsklig närvaro, lugna samtal, musik och försiktig beröring är ofta det som hjälper bäst.

Kognitiv nedsättning och akut konfusion Akut konfusion kan upplevas som mycket skrämmande för den döende, närstående och personal. Förvirringen gör att det blir svårt att kommunicera.

Dödsögonblicket Döden infinner sig ofta lugnt. Blodtrycket sjunker och pulsen blir svagare. När pulsen inte längre känns, hjärtslagen inte hörs, inga blinkningar syns och andningen upphör då förstår man att personen är död. När kroppen slappnar av kan dock saliv rinna ur munnen och urin- och avföringsavgång ske. Den dödes ansikte är ofta rofyllt, vilket ofta blir en tröst och ett fint minne för de närstående. Detta ”känns” också ofta i rummet. Det blir lugnt och värdigt inför döden och den döde.

348

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

Det är viktigt att ge närstående tid att i lugn och ro förstå vad som har skett så att de, på sitt sätt, får ta ett sista farväl. Fråga närstående om de har några speciella önskemål, kanske kopplat till den dödes kulturella eller religiösa bakgrund.

Att fastställa dödsfallet och underrätta anhöriga Det är en läkare som fastställer dödsfallet. Vid förväntade dödsfall behöver läkaren inte göra en undersökning av kroppen utan kan fastställa döden utifrån uppgifter från en sjuksköterska. Läkaren avgör om det behövs en obduktion. Läkaren utfärdar därefter ett dödsbevis och intyg om dödsorsaken.

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

349

Det är viktigt att ha talat med familjen om hur de vill bli kontaktade, innan döden inträffar. Äldre anhöriga, som vet att maken eller makan är svårt sjuk eller döende, vill ibland inte bli underrättade nattetid. Det är också betydelsefullt att de efterlevande får se den döde och på så sätt får påbörja sorgearbetet, framför allt om de inte var på plats vid dödsögonblicket. Att se den avlidne kan göra det lättare att förstå att personen är död. En del vill dock inte se den avlidne utan vill minnas denne som hen var. Om den äldre har avlidit i hemmet, kan den döde stanna i hemmet i timmar eller dygn om omständigheterna så tillåter, och om de närstående vill det.

Att ta hand om den avlidne Det är viktigt att den avlidne får ett värdigt omhändertagande. När en person har avlidit är personalen skyldiga att utföra sina uppgifter med respekt för den avlidnes integritet och människovärde. Att ta hand om den avlidnes kropp ska så långt det är möjligt anpassas till de anhörigas och närståendes önskemål.

Ta reda på om de anhöriga och närstående har religiösa eller kulturella önskemål om hur den avlidnes kropp ska tas omhand.

Erbjud de anhöriga att få vara med och göra i ordning den avlidne om de vill och önskar.

Läs mer om praktiska instruktioner för omhändertagande i boken ”Omvårdnad 1” (Hjelm, 2021) eller i ”Nationella vårdhandboken” www.vardhandboken.se.

?

350

KAN DU NU? 1. Beskriv vilka besvär som kan drabba den döende och vilka omvårdnadsinsatser som kan lindra detta lidande.

2. Ange tecken på att den äldres liv har upphört.

3. Hur fastställs dödsfallet och av vem?

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

11:6 De efterlevandes sorgearbete De närståendes frågor följer ofta sjukdomsförloppet. I början handlar det om kost, dryck och mediciner samt om smärtlindring.

I nästa skede handlar det om varför den döende inte orkar vara uppe så mycket, om den döende inte kan träna eller om intravenös infusion kan hjälpa. När sedan den döende blir sängliggande handlar det ofta om döden: ”Hur kommer det att bli?”, ”Hur ser döendet ut?”, ”Är döendet förknippat med andnöd och smärta?”

När den äldre avlidit är det praktiska frågor: ”Vad händer nu?”, ”Vart tar kroppen vägen?”, ”Vad gör vi sedan?”

En inbjudande atmosfär kan skapas genom att det är välstädat, att de närstående kan sitta bekvämt, att det finns vacker musik att lyssna till, växter att vila ögonen på och att sjukvårdsmateriel och disk är bortplockat. Blommor, vykort och teckningar från barnbarn kan göra rummet ombonat.

En äldre kvinna som vårdat sin man i hemmet berätta om makens sista dygn i livet på följande sätt: Barnen och jag satt här i två dygn. De gick ifrån till arbetet ibland. Personalen kom regelbundet och jag visste att jag kunde ringa om det behövdes. Strax innan Eskil dog var sjuksköterskan här. När hon skulle ge morfininjektionen tittade vi på varandra och bestämde att det inte behövdes någon spruta. En stund senare somnade han in.”

Hustrun behöll sin döde make i hemmet i över ett dygn innan begravningsbyrån hämtade kroppen. Under det dygnet kunde hon påbörja sorgearbetet. Hon grät och grälade på honom för att han lämnat henne när hon behövde honom som mest. När ett dygn gått hade hon sagt allt som skulle sägas och hon kunde ta farväl innan den döde maken hämtades av begravningsbyrån.

En tid efter dödsfallet är det vanligt att någon i personalen tar kontakt med den efterlevande, så kallat efterlevandesamtal, som ger närstående möjlighet att få svar på funderingar.

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

351

Efter begravningen Efter begravningen kommer vardagen. Besöken glesnar och telefonen tystnar. Känslan av ensamhet och behov av stöd kan vara som störst tre till fyra månader efter dödsfallet. Sorgearbetet tar olika lång tid beroende på hur nära personerna stod varandra.

En del vill städa undan kläder och möblera en kort tid efter begravningen. Andra vill ägna tid till att minnas och vill tala med andra om den avlidne. En dag börjar den närstående åter kunna göra saker som känns roliga. Ofta är det ett första tecknen på att sorgen håller på att ta en annan form. Sorgen och saknaden bleknar och minnesbilderna av den avlidne väcker inte bara sorg, utan också glädje. Årsdagen brukar vara en dag då saknaden åter känns svår.

?

352

KAN DU NU? Hur kan man göra sjukrummet tryggt och trevligt för den äldre och dennes närstående?

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

11:7 Olika trossamfund och kulturella aspekter I alla tider och i alla kulturer har traditioner och ceremonier i samband med dödfall och begravning haft en viktig betydelse.

Dagens mångkulturella samhälle ställer krav på kunskap, förståelse och respekt för olika önskemål i samband med dödsfall och begravning.

Religion, kultur och trossamfund Religion kan definieras som när det finns en tro på någon form av en högre makt och att personen väljer att leva efter dess påbud eller föreskrifter. Kultur kan definieras som hur en befolkning från ett land lever. Ett samhälles kultur innefattar många delar som till exempel matkultur, musik- och danskultur och högtider eller traditioner som är särskilt kännetecknande för landet i fråga.

Trossamfund är enligt svensk lag en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att arrangera gudstjänster.

Vi lever i en tid då Sveriges befolkningen förändras snabbt, och inom vården vårdas allt oftare äldre från andra kulturer och språkområden. Detta ställer stora krav på personalens förhållningssätt och kunskap om kulturella och religiösa normer och behov hos den äldre.

Inför döden Det kan uppstå frågor på grund av religiösa och kulturella olikheter under livets slutskede och när hen ska tas om hand efter dödsfallet.

Ta alltid reda på den äldres och de närståendes önskemål. Genom att ha kunskap om mångkulturella traditioner kring död och döende kan man undvika att konflikter uppstår av misstag eller på grund av kulturella värderingar. Det är därför mycket viktigt att samarbeta med de närstående.

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

353

Många äldre från vissa kulturer upplever det mycket viktigt att få dö i det egna hemmet och vårdas av de närmaste familjemedlemmarna.

Så här beskriver en familjemedlem det självklara i att vårda sin mamma i hemmet: Läkarna sa att vi skulle vara införstådda med vad som väntar oss när vi ville vårda mamma hemma. Han varnade oss för att det innebar uppassning dygnet runt. Men att vi skulle vårda mamma hemma var lika självklart som att hon vårdade och värnade om oss. En förälder vårdar sina barn i livets början – barnen vårdar föräldern i livets slut. Vi ville inte bryta den traditionen.

Vi vakade dygnet runt över mamma, vi vakade som en mor vakar över sitt sjuka barn.”

Några trossamfunds ceremonier och traditioner kring döden Det finns omkring 25 olika trossamfund registrerade i Sverige. Det är som vårdpersonal viktigt att veta att många äldre med utländsk bakgrund inte är praktiskt utövare av religionen och därmed kanske inte är medlemmar i ett samfund.

Svenska kyrkan – evangelisk-lutherska kyrkan Omkring 5,7 miljoner av Sveriges befolkningen är medlemmar i den Svenska kyrkan. Döden ses inte som det definitiva slutet, vilket innebär att begravningen inte bara handlar om sorg, utan också om hopp för den som är död och för de som deltar i begravningen.

Frikyrkosamfunden i Sverige, till exempel Frälsningsarmén, Metodistkyrkan, Pingstkyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan följer i stort svenska kyrkans ceremonier.

Inför döden Förberedelsen inför döden är beroende av den äldres inställning till religion och död och till lokala traditioner. Den döende bör inte lämnas ensam. I väntan på döden kan vissa vilja ta emot nattvarden och/eller tala med en präst.

354

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

Omhändertagande av avliden Svepning, det vill säga att göra kroppen redo för begravning, sker oftast i vit svepdräkt som levereras med kistan. Den döde kan också svepas i egna kläder. De närstående ska beredas möjlighet att ta avsked.

Obduktion Obduktionen är reglerad i svensk lag. Obduktion sker om den behövs för att fastställa orsaken till dödsfallet eller om den kan ge viktiga information om den dödes sjukdom. Är dödsorsaken känd, får obduktion inte ske i strid mot den dödes eller nära anhörigs uttalade vilja.

Begravning Begravningsgudstjänsten kan hållas i en kyrka eller ett gravkapell.

Många föredrar att vara i hemförsamlingens kyrka. Prästen utformar begravningen i samråd med de närstående. Både kremationsbegravning och jordbegravning är vanligt. Gravsättning kan ske på valfri gravplats utifrån vad den avlidne och de närstående önskar. Kistgrav, urngrav, askgrav, minneslund och askgravlund är olika gravtyper. Enligt begravningslagen ska kistbegravning eller kremering ske inom 30 dagar. Gravsättning av urna ska ske inom ett år.

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

355

Muslimska förbund, islam Islam är en religion med fler än 1,3 miljarder anhängare i världen.

I Sverige beräknas det finnas cirka 200 000 personer som är medlemmar i muslimska trosförbund. Två vanliga inriktningar inom islam är sunni och shia. Islam är både en tro och en livsstil.

Muslimer i Sverige kommer bland annat från Turkiet, före detta Jugoslavien, Iran, Irak, Pakistan, Nordafrika samt Mellanöstern. De talar olika språk och har varierande kulturell bakgrund. En troende muslim ber fem gånger per dag. De flesta muslimer önskar att få dö i hemmet i kretsen av sin familj.

Inför döden Den döende bör få ligga i ett enskilt rum som ska vara fritt från andra religiösa symboler och så stilla att det går att läsa ur Koranen.

Anhöriga och vänner ska beredas tillfälle att vara närvarande. Man ska inte lämna den döende ensam, men respektera om den äldre vill vara i fred. En imam eller annan religiös person kan besöka den döende för samtal i religiösa frågor.

Omhändertagande av avliden När döden inträder, ska den döendes ansikte vara vänt mot Mecka.

Efter det att dödsfallet konstaterats, läses texter ur Koranen. Kvinnliga avlidna tvättas av en kvinna och manliga döda av en man. Efter tvagning och smörjning sveps kroppen i vitt tyg, också ansiktet.

356

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

Obduktion Attityden till obduktion är negativ. Undantag görs endast vid sällsynta sjukdomar där obduktionen kan bidra med ökad kunskap för att lindra lidandet för andra med samma sjukdom. Undantag görs också vid mord då dödsorsaken måste fastställas.

Begravning Endast jordbegravning förekommer. Begravning ska ske helst inom 48 timmar. Kistan ska vara enkel och ingen blomstersmyckning eller annan dekoration av kistan förekommer. Muslimska församlingar önskar egna begravningsplatser vilket i dag finns på en mängd olika platser i Sverige.

Romersk-katolska kyrkan Katolska kyrkan är den största kristna kyrkan i världen med cirka 1,2 miljarder medlemmar. Omkring 120 000 personer är medlemmar i Katolska kyrkan i Sverige, cirka 80 procent av medlemmarna är av utländsk härkomst. De sju sakramenten (heliga handlingar) är dopet, konfirmationen, boten (bikten), äktenskapet, de sjukas smörjelse (sista smörjelsen), prästvigningen samt nattvarden.

Inför döden En katolik kan önska att få ta emot flera av dessa sakrament när hen blir sjuk eller ligger för döden: botens sakrament (bikten), de sjukas smörjelse eller nattvardsfirandet för de döende. Vid sjukdomstillstånd som kan leda till döden, ska en katolsk präst därför kontaktas, om den äldre eller närstående så önskar. Smörjelse kan även ges till en medvetslös person om det kan antas att hen skulle vilja ta emot sakramentet. Den döende kan vilja ha ett synligt krucifix i rummet eller ett kors eller en rosenkrans i handen.

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

357

Omhändertagande av avliden En stunds tystnad bör råda för bön när den äldre har avlidit.

De närvarande kan falla på knä.

Obduktion Svenska bestämmelser och förhållanden accepteras.

Begravning Kremering är accepterat även om de flesta katoliker fortfarande väljer jordbegravning. Däremot är spridning av aska inte tillåtet för katoliker, utan askan ska gravsättas. Katolska kyrkan har inga särskilda bestämmelser om svepning. Det är dock vanligt att den döde bär fina privata kläder. I handen placeras en rosenkrans eller ett krucifix och en vanlig kista används. Det finns katolska gravplatser i bland annat Stockholm, Malmö och Växjö.

Ortodoxa och österländska kyrkan De ortodoxa och österländska kyrkorna är kristna samfund med ursprung i Öst- och Sydeuropa, Mellanöstern och Afrika. Det finns två undergrupper inom kyrkan: den bysantinsk-ortodoxa kyrkan och de orientalisk-ortodoxa kyrkorna. Ortodoxa och österländska kyrkan har omkring 160 000 medlemmar i Sverige.

358

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

Inför döden Det är angeläget att en svårt sjuk person får kontakt med sin präst.

Den döende får då möjlighet till själavårdande samtal, att bikta sig och ta emot nattvarden. Särskilda böner kan också förrättas vid själens skiljande från kroppen. Detta bör ske i ett enskilt rum, vilket är speciellt viktigt om den döende vårdas på sjukhus.

Omhändertagande av avliden Man använder den avlidnes finaste kläder, strumpor och skor. Enligt Syrisk ortodoxa kyrkan ska kroppen svepas i en vit linneklädnad efter det att den klätts.

Obduktion Det finns inga hinder för obduktion för att konstatera dödsorsak.

Begravning Det är tradition att kroppen kommer i jorden så snart som möjligt, helst inom 24 timmar, vilket många gånger kan vara ett problem i Sverige. Under ceremonin är kistlocket inte på, så att närstående kan ta ett sista farväl, ge den ”sista kyssen”. Kremation är förbjudet.

Ortodoxa begraver helst sina döda på en för ortodoxa välsignad del av kyrkogården.

Judiska trossamfund Judendomen är en världsreligion med cirka 14 miljoner medlemmar.

Det bor omkring 20 000 judar i Sverige, varav omkring cirka 8 000 är medlemmar i en judisk församling. Judendomen är inte bara en religion utan också en kulturell tillhörighet. Inom judendomen finns skillnader mellan hur religionen utövas, till exempel mellan ortodoxa och liberala judar och även när det gäller anpassning till ett icke judiskt samhällsliv. Hemmet och familjen är den judiska religionens kärna.

Inför döden Man ska inte vidröra en person som är mitt uppe i döds­processen.

Den döende ska få dö en värdig död, helst i närvaro av sina närmaste och en religiös företrädare.

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

359

Omhändertagande av avliden Efter dödsfallet läggs den döde med armarna utefter sidorna.

Händerna får inte knäppas och armarna inte läggas i kors. I varje judisk församling finns ett begravningssällskap, som hämtar och genomför en rituell rengöring av den avlidna. Män rengör män och kvinnor rengör kvinnor. Den avlidna kläs i en enkel vit klädnad.

Obduktion Obduktion avvisas med undantag för rättsmedicinsk obduktion för att fastställa dödsorsaken eller vid brottsmisstanke.

Begravning Som regel gäller jordbegravning och det ska ske så snart som möjligt. Begravning sker på en judisk begravningsplats och den avlidne begravs i en enkel träkista. Ceremonin utförs av en kantor eller rabbin. Deltagarna bär i allmänhet mörka kläder och alltid huvudbonad.

(Fonus, 2011; Myndigheten för stöd till trossamfund, 2021)

Två olika inställningar till kultur och åldrande Den ena hävdar att ju äldre en människa blir, desto viktigare blir hennes ursprung. Således bör äldre invandrare betona sitt hemspråk och sitt ursprung framför det nya landets kultur. Den andra inställningen hävdar att ju längre en invandrare vistas i det nya landet, desto mindre betyder ursprunget och desto mer betyder det nya landets kultur.” (Magnússon, 2002) Citatet ovan belyser två synsätt som det är viktigt att förhålla sig till och som kräver kunskap om den äldre och familjens önskemål.

360

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

Exempel: Begravning av två judiska väninnor, men olika liv och ­värderingar Chaja och Carola kom som unga judiska kvinnor till ­Sverige med de vita bussarna 1945. De hade båda överlevt mer än fyra år i ­koncentrationslägren Auschwitz – Birkenau. Chaja gifte sig med en svensk man och fick två söner. Hon levde i stor utsträckning efter svenska traditioner men bakade och lagade vissa judiska maträtter.

Carola förblev ogift och var aktiv i den judiska församlingen. När Chaja närmade sig livets slut var hon tydlig med att hon trots allt ville ha någon form av judiska inslag i sin begravning. Begravningen skedde i ett kapell i enkel obehandlad träkista med bårtäcke. Alla släktingar satt tillsammans och det fanns blommor, men inte på kistan.

När Carola dog, begravdes hon inom en vecka efter dödsfallet. Även hon i träkista, men med ett svart tyg med Davidsstjärnan. Tanken med detta är att alla är lika inför döden. Det var gott om gäster som ville visa Carola sin respekt och vördnad. Ingen av gästerna hade med sig b ­ lommor utan hade donerat pengar till välgörenhet. B ­ egravningsceremonin leddes av en rabbin. Gästerna satt uppdelade på en mans- och en ­kvinnosida. ­Männen bar kippa på huvudet.

Både Chaja och Carola fick traditionsenliga jordbegravningar. De vilar nu för alltid nära varandra på en judisk begravningsplats. Chajas söner lägger en sten i stället för blommor på deras gravar. En sten är ett tecken på vördnad och en mera bestående hälsning än blommor som dör. Stenarna är också ett tecken på att de besökt gravarna.

Sönerna lägger dock blommor och tänder ljus på mamma Chajas grav. Med andra ord, en mix av olika traditioner och kulturer.

?

KAN DU NU? 1. Förklara begreppen kultur, religion och trossamfund.

2. Beskriv de två olika synsätten på hur den äldre kan förhålla sig till sin ursprungliga kultur.

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

361

SAMMANFATTNING 11:1 Palliativ vård

• Palliativ vård betyder lindrande vård. Målet är att lindra och främja välbefinnande och livskvalitet.

• Den palliativa vårdens värdegrund kan sammanfattas med orden; närhet, helhet, kunskap och empati.

• Palliativ vård handlar också om att stödja livsglädje och hopp trots förestående död.

11:2 Palliativa vårdens fyra hörnstenar och arbetssätt

• De fyra hörnstenarna är symtomkontroll, kommunikation och relation, teamarbete, samt stöd till närstående.

• Det palliativa arbetssättet är lösningsfokuserat och utgår från den personcentrerade vården.

• De fyra hörnstenarna kan användas konkret för att tillsammans i teamet beskriva hur det dagliga arbetet ska genomföras.

11:3 Döendet och döden

• Det är viktigt att den äldre in i det sista får behålla sin värdighet och självbild samt får leva med fortsatt självbestämmande, autonomi, och att känna att man fortfarande finns i ett socialt sammanhang.

• Att visa vördnad och hänsyn inför döden, och inför den döda kroppen, är att visa respekt för människans integritet.

• Man talar om tre olika aspekter av begreppet död, nämligen döendet, händelsen död och tillståndet död.

11:4 Tecken på förestående död

• Det är viktigt att alltid hålla i minnet att varje dödsprocess är unik.

Det är inte bara kroppen som börjar förbereda sig, utan den döende börjar också att psykiskt förbereda sig för att möta döden.

• Psykiska tecken på förestående död kan vara att den döende blir

mindre intresserad av omvärlden och umgänget minskar. Den döende börjar kanske tala om döda släktingar och om händelser från förr.

362

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

• Fysiska tecken är att kroppens funktioner successivt upphör.

Tröttheten ökar, hunger och törst avtar, händer och fötter blir kalla, urinproduktionen minskar, fläckar uppstår på huden, rosslingar hörs och andningen blir oregelbunden.

11:5 Omvårdnad vid livets slut

• De vanligaste symtomen, som kräver lindrande omvårdnad, är smärta, oro, ångest, illamående, andnöd, rosslande andning och ibland förvirring.

• God munvård, hudvård, personlig hygien och att förhindra törst samt undvika trycksår är viktiga omvårdnadsåtgärder.

• Det är viktigt att den avlidne får ett värdigt omhändertagande. När en person har avlidit är personalen skyldiga att utföra sina uppgifter med respekt för den avlidnes integritet och människovärde.

11:6 De efterlevandes sorgearbete

• Sorgen kan ta sig många olika uttryck. De närståendes relationer och sorg kan se olika ut.

• Efter begravningen kommer vardagen. Besöken glesnar och telefonen tystnar. Med tiden förändras sorgen.

11:7 Olika trossamfund och kulturella aspekter

• Vi lever i en tid då Sveriges befolkningen förändras snabbt. Inom vården

växer andelen äldre från andra kulturer och språkområden. Detta ställer stora krav på personalen vad gäller förhållningssätt och kunskap om kulturella och religiösa normer, uttryck och behov hos den äldre.

• Både när en person vårdas under livets slutskede och när hen ska tas om hand efter dödsfallet kan det uppstå frågor på grund av religiösa och kulturella olikheter.

• Det finns omkring 25 registrerade trossamfund i Sverige.

• Två olika inställningar till kultur och åldrande är att ju äldre en

­ änniska blir, desto viktigare blir hennes ursprung. Den andra m ­inställningen är att ju längre man bor i det nya landet, desto mindre betyder ursprunget och mer det nya landets kultur.

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

363

ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 11:1 Palliativ vård Beskriv vad palliativ vård betyder och vad som är målet med vården.

11:2 Palliativa vårdfilosofins fyra hörnstenar och arbetssätt 1 Beskriv de fyra hörnstenarna och förklara hur man kan använda dem som arbetssätt i vårdens vardag.

2 Teamarbete är en viktig hörnsten. Vilka bör ingå i teamet och hur bör arbetet utformas?

11:3 Döendet och döden Döden är en del av livet. Vad kan vara viktigt för den äldre under den sista delen av livet?

11:4 Tecken på förestående död Beskriv mer ingående de psykiska och fysiska tecknen på nära ­förestående död.

11:5 Omvårdnad vid livets slut Vilka symtom brukar skapa svårigheter och lidande hos den döende?

Vad kan minska dessa besvär?

11:6 De efterlevandes sorgearbete 1 Ge exempel på vanliga frågor som de närstående ofta har under sjukdomsförloppet och efter dödsfallet. Hur kan du besvara dem?

2 Beskriv de närståendes situation och sorg efter dödsfallet.

11:7 Olika trossamfund och kulturella aspekter 1 Ge exempel på några trossamfund.

2 Redogör för vad som är viktigt inför döden, i omhändetagande av avliden, obduktion och begravning hos de trossamfund du valt.

364

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

REFLEKTERA OCH DISKUTERA Fallbeskrivning 1 Gunnel, hustru till Gustav, berättar om sina erfarenheter av att vårda maken i livets slutskede. Hemsjukvården besökte familjen flera gånger per dygn under Gustavs sista tid i livet. ”Tur att personalen fanns. Jag hade aldrig klarat det utan dem. Den psykiska pressen var svårast. Att man snart skulle bli ensam. P­ ressen var inte främst av praktisk natur utan hur länge skulle det vara?

Det är outhärdligt när man ser att den man älskar har det svårt. Jag ­hämtade kraft i vardagliga sysslor. Jag tittade mycket på TV, gärna sorgliga filmer så att jag fick gråta. Jag grät inte över filmen utan över min situation. ” För Gunnel var de sista dygnen i Gustavs liv mycket svåra. Hon kände att hon inte visste vad som väntade samtidigt som dödsförloppet inte var som hon föreställt sig. De viktigaste frågorna hon hade var ”Hur dör man?” och ”Hur ser döden ut?” Trots att Gunnel suttit och vakat i flera dygn blev hon helt plötsligt varse att Gustav höll på att dö och kände då ilska över det. ”Varför har ni inte sagt att han är döende?”

Diskutera vilket stöd och vilken information Gunnel hade behövt.

TA REDA PÅ 1 Välj ut en religion/ett trossamfund och skaffa dig en helhetsbild om hur man tänker kring vården inom just den trosinriktningen.

Palliativ vård kan ju bedrivas under många år och då kommer ­frågor kring mat och måltider, hygien, helgdagar till, utöver det som gäller vård i livets slutskede.

2 Välj någon av följande trossamfund: Buddismen, Hinduismen, ­Jehovas vittnen, Sikhismen, Jesu Kristi kyrka av Sista Dagarnas Heliga.

Inhämta fakta utifrån rubrikerna: inför döden, o ­ mhändertagande av avliden, obduktion och begravning.

PALLIATIV VÅRD OCH KULTURELLA ASPEKTER

365

Gerontologi och geriatrik

Gerontologi och geriatrik är avsedd för Vård- och omsorgsprogrammet, men passar även för andra utbildningar inom gerontologi och geriatrik.

Boken ger en bild av hur det är att åldras och vilka faktorer som påverkar om det blir en bra eller dålig process. Kroniska och ­akuta sjukdomstillstånd kombinerat med å­ ldersförändringar ­ställer krav på både generell medicinsk kunskap och special­ kunskaper i gerontologi, geriatrik och omvårdnad.

Författaren berättar utifrån dagens forskning om det normala åldrandet och omvårdnad vid vanliga åkommor hos äldre som drabbats av åldersförändringar och sjukdomar. Hon lyfter också fram vad som är specifikt för den äldre människans behov och vikten av funktionsbevarande vård och omsorg.

Lindrande vård och vård i livets slutskede samt viktiga kulturella aspekter i samband med detta tas också upp.

MARGARETA SKOG

Boken är överskådlig och lättbegriplig. Varje kapitelstart ­presenterar kursens centrala innehåll och viktiga begrepp. Alla kapitel är indelade i avsnitt som avslutas med korta kontroll­ frågor. Sist i kapitlen finns sammanfattningar i punktform. ­Därefter följder studieuppgifter, reflektions- och diskussionsfrågor samt mer fördjupande övningar.

Författare: Margareta Skog, med dr i omvårdnad med inriktning mot äldre, har lång erfarenhet av att arbeta inom vård och vårdutbildning, bl.a. som undersköterska, sjuksköterska, rektor och forskningschef. Idag är Margareta främst aktiv som författare och föreläsare.

ISBN?

Gerontologi och geriatrik MARGARETA SKOG