carl-johan markstedt sven eriksson
r g a n r i ä n L ndled ha
Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Redaktör: Lilian Andersson Tjäder Grafisk form: Jonas Veronesi/VERONESI AB Illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration Extern författare: Katarina Lycken Rüter, kapitlen Få syn på språket och Grammatik: uppslagsdel Svenska impulser 2 Lärarhandledning ISBN 978-91-523-2714-2 © 2021Carl-Johan Markstedt, Sven Eriksson och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Undantag: Sidor märkta ”kopiering tillåten” får kopieras. Tryck: Livonia Print, Lettland 2021
Innehåll Introduktion Om Svenska impulser 2 och lärarhandledningen 7 Lärobokens upplägg 7 Koppling till kursen svenska 7 Lärarhandledningens upplägg och innehåll 9
Att utreda och argumentera Förberedda samtal 12 Syfte med kapitlet 12 Kapitelöversikt 12 Inled kapitlet 12 Arbeta med kapitlet 13 Gå på djupet – förberedda samtal 14 Förslag på svar till Samtala om texten-uppgifterna 14 Kopieringsunderlag 15–17
Att skriva utredande texter 18 Syfte med kapitlet 18 Kapitelöversikt 18 Inled kapitlet 18 Arbeta med kapitlet 19 Språkliga drag i utredande text – kopplingar till lärobokens grammatikkapitel 21 Gå på djupet – utredande skrivande 22 Förslag på svar till Samtala om texten-uppgifterna 22 Kopieringsunderlag 24–31
Ordens kraft – att läsa och analysera skönlitteratur Den berättande människan 54 Syfte med kapitlet 54 Kapitelöversikt 54 Inled kapitlet 55 Arbeta med kapitlet 56 Gå på djupet – Epokrally 57 Arbeta med kapitlets bilder 57 Uppgifter till Svenskpodden klassiker: Vad är en klassiker? 58 Förslag på svar till Samtala om texten-uppgifterna 59 Kopieringsunderlag 60–61
Litteraturanalys 62 Syfte med kapitlet 62 Kapitelöversikt 62 Inled kapitlet 62 Arbeta med kapitlet 63 Gå på djupet – Arbeta med scenanvisningar 67–68 Kopieringsunderlag 69–72
”Sjung o gudinna” – från Homeros till Shakespeare Antiken 76
Syfte med kapitlet 32 Kapitelöversikt 32 Inled kapitlet 32 Arbeta med kapitlet 33 Gå på djupet – utredande tal 34 Kopieringsunderlag 35–36
Syfte med kapitlet 76 Kapitelöversikt 76 Inled kapitlet 76 Arbeta med kapitlet 77 Gå på djupet – två uppgifter 80 Arbeta med kapitlets bilder 81 Uppgifter till Svenskpodden klassiker: Sapfo och lyriken 83 Förslag på svar till Samtala om texten-uppgifterna 84 Kopieringsunderlag 86–87
Att argumentera muntligt och skriftligt 37
Medeltiden 88
Syfte med kapitlet 37 Kapitelöversikt 37 Inled kapitlet 38 Arbeta med kapitlet 38 Språkliga drag i argumenterande text – kopplingar till lärobokens grammatikkapitel 40 Gå på djupet – argumentation 40 Förslag på svar till Samtala om texten-uppgifterna 44 Kopieringsunderlag 45–51
Syfte med kapitlet 88 Kapitelöversikt 88 Inled kapitlet 89 Arbeta med kapitlet 89 Gå på djupet – Att rädda sig från ondskan 91 Arbeta med kapitlets bilder 93 Uppgifter till Svenskpodden klassiker: Den poetiska Eddan 96 Förslag på svar till Samtala om texten-uppgifterna 97 Kopieringsunderlag 100
Att hålla utredande tal 32
3
Renässansen 101 Syfte med kapitlet 101 Kapitelöversikt 101 Inled kapitlet 102 Arbeta med kapitlet 102 Gå på djupet – Maktkamp i renässansens litteratur 104 Arbeta med kapitlets bilder 105 Uppgifter till Svenskpodden klassiker: William Shakespeare – en författare för alla tider 107 Förslag på svar till Samtala om texten-uppgifterna 108 Kopieringsunderlag 111
”I den bästa av världar” – litteraturen under 1700- och 1800-talen Upplysningen 114 Syfte med kapitlet 114 Kapitelöversikt 114 Inled kapitlet 115 Arbeta med kapitlet 115 Gå på djupet – Satir och samhällskritik – en jämförelse mellan Swift och Voltaire 118 Arbeta med kapitlets bilder 119 Uppgifter till Svenskpodden klassiker: Carl Michael Bellman och hans tid 121 Förslag på svar till Samtala om texten-uppgifterna 122 Kopieringsunderlag 126–129
Romantiken 130 Syfte med kapitlet 130 Kapitelöversikt 130 Inled kapitlet 131 Arbeta med kapitlet 131 Gå på djupet – Diktanalys 133 Arbeta med kapitlets bilder 135 Uppgifter till Svenskpodden klassiker: Romantikens litteratur – Stagnelius och Nyberg 137 Förslag på svar till Samtala om texten-uppgifterna 138 Kopieringsunderlag 141–142
Realism, naturalism och sekelskifte 143 Syfte med kapitlet 143 Kapitelöversikt 143 Inled kapitlet 144 Arbeta med kapitlet 145 Gå på djupet – En stilanalys av inledningen till Röda rummet 150 Arbeta med kapitlets bilder 151 Uppgifter till Svenskpodden klassiker: Det moderna genombrottet 154 Förslag på svar till Samtala om texten-uppgifterna 155 Kopieringsunderlag 160–161
4
”Och ur dess aska flammar solen upp” – litteraturen under 1900- och 2000-talen Modernismen och litteraturens förnyelse 164 Syfte med kapitlet 164 Kapitelöversikt 164 Inled kapitlet 165 Arbeta med kapitlet 166 Gå på djupet – Tolka en novell av Franz Kafka 169 Arbeta med kapitlets bilder 170 Uppgifter till Svenskpodden klassiker: Modernismen 176 Förslag på svar till Samtala om texten-uppgifterna 177 Kopieringsunderlag 181–184
Arbetarlitteraturen då och nu 185 Syfte med kapitlet 185 Kapitelöversikt 185 Inled kapitlet 185 Arbeta med kapitlet 186 Gå på djupet – Läs en roman av en arbetarförfattare 188 Arbeta med kapitlets bilder 188 Uppgifter tlll Svenskpodden klassiker: Arbetarlitteratur 189 Förslag på svar till Samtala om texten-uppgifterna 189 Kopieringsunderlag 193
Dystopier som varnar och väcker debatt 194 Syfte med kapitlet 194 Kapitelöversikt 194 Inled kapitlet 195 Arbeta med kapitlet 195 Gå på djupet – Övervakning – i dystopier och demokratier 198 Arbeta med kapitlets bilder 199 Uppgifter till Svenskpodden klassiker: Dystopier 200 Förslag på svar till Samtala om texten-uppgifterna 201 Kopieringsunderlag 203
Generationsromaner 204 Syfte med kapitlet 204 Kapitelöversikt 204 Inled kapitlet 204 Arbeta med kapitlet 205 Gå på djupet – En essä om generationsromanen 206 Arbeta med kapitlets bilder 207 Förslag på svar till Samtala om texten-uppgifterna 208
Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden Språken omkring dig 212 Syfte med kapitlet 212 Kapitelöversikt 212 Inled kapitlet 213 Arbeta med kapitlet 213 Förslag på svar till Samtala om texten-uppgifterna 216 Kopieringsunderlag 217–219
Grammatik i Svenska impulser 2 Få syn på språket 222 Kapitelöversikt 222 Arbeta med Grammatik för skrivande 222 Kopieringsunderlag 233–240
Grammatik: uppslagsdel 241 Kapitelöversikt 241 Arbeta med uppslagsdelen 241 Kopieringsunderlag 242–246
5
Introduktion Om Svenska impulser 2 och lärarhandledningen Lärobokens upplägg Svenska impulser 2 är indelad i ett antal block: • Att utreda och argumentera • Ordens kraft – att läsa och analysera skönlitteratur • ”Sjung o gudinna” – från Homeros till Shakespeare • ”I den bästa av världar” – litteraturen under 1700- och 1800-talen • ”Och ur dess aska flammar solen upp” – litteraturen under 1900- och 2000-talen • Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden • Få syn på språket Dessa block är i sin tur indelade i ett antal kapitel.
Citaten i rubrikerna ”Sjung o gudinna” är inledningsmeningen till Homeros Iliaden. ”I den bästa av världar” är ett citat ur Voltaires Candide. ”Och ur dessa aska flammar solen upp” är ett citat ur dikten Fågel Fenix av Adonis.
Koppling till kursen svenska 2 Svenska impulser 2 är skriven för att täcka in det centrala innehållet och kunskapskraven i kursen svenska 2. För att tydliggöra kopplingen mellan läroboken och kursen finns det hänvisningar till det centrala innehållet i inledningen av varje kapitel. De flesta kapitel avslutas med en större slutuppgift (Gå på djupet). Till varje sådan uppgift finns en arbetsgång som utgår från den retoriska arbetsprocessen och dess tre övergripande faser. På så vis är uppgifterna förankrade i lärobokens genomgångar av hur eleverna kan planera, genomföra och följa upp arbetet med olika slags texter och muntliga presentationer.
7
Svenska impulser 2, centrala innehållet och Gå på djupet Blockrubriker Svenska impulser 2
Centralt innehåll i svenska 2
Att utreda och argumentera
• Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar.
Gå på djupet
• Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter. Ordens kraft – att läsa och analysera skönlitteratur
• Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.
• Epokrally – muntliga presentationer av epokerna • Arbeta med scenanvisningar
• Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning. ”Sjung o gudinna” – från Homeros till Shakespeare
Samma som ovan.
• Akilles håller tal inför krigarförsamlingen • En analys av utdraget ur Medea • Att rädda sig från ondskan • Maktkamp i renässansens litteratur
”I den bästa av världar” – litteraturen under 1700- och 1800-talen
Samma som ovan.
• Satir och samhällskritik – en jämförelse mellan Swift och Voltaire • Diktanalys • En stilanalys av inledningen till Röda rummet
”Och ur dess aska flammar solen upp” – litteraturen under 1900- och 2000-talen
Samma som ovan.
• Tolka en novell av Franz Kafka • Läs en roman av en arbetarförfattare • Övervakning i dystopier och demokratier • En essä om generations romanen
Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden
• Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter.
• De nordiska ländernas nationalsånger – utredande tal
Få syn på språket
• Svenska språkets uppbyggnad, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur de samspelar i grammatiken. • Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter […] Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper.
8
Lärarhandledningens upplägg och innehåll Lärarhandledningen har samma upplägg som Svenska impulser 2. Det innebär att varje kapitel i läroboken har ett motsvarande kapitel i lärar handledningen. Kapitlen i lärarhandledningen har följande struktur: • Syfte med kapitlet: Här presenteras syftet med kapitlet. • Kapitelöversikt: Här beskrivs kortfattat kapitlets innehåll och upplägg. I litteraturkapitlen finns här en översikt över vilka texter kapitlet innehåller och vilka bilder som kan vara intressanta att uppmärksam ma lite extra. • Inled kapitlet: Här ges förslag på hur arbetet med kapitlet kan intro duceras. • Arbeta med kapitlet: Här beskrivs en arbetsgång som i de flesta fall följer kapitlets upplägg. Arbetsgången är uppdelad på ett antal lektioner. Självklart ska denna indelning i lektioner endast ses som en utgångs punkt för planeringen, som måste anpassas efter klassens förutsätt ningar, hur långa lektionerna är etcetera. I arbetsgången finns även förslag på extrauppgifter och i vissa fall lösningsförslag till vissa upp gifter i kapitlet. Symbolen visar att det finns ett kopierings underlag till uppgiften. • Gå på djupet: Här ges förslag på hur kapitlets Gå på djupet-uppgift kan förberedas och genomföras. • Arbeta med kapitlets bilder: Här finns bakgrundsinformation och uppgif ter till de bilder som nämns under rubriken ”Kapitelöversikt”. • Uppgifter till Svenskpodden klassiker: I litteraturkapitlen finns uppgifter till olika avsnitt av Svenskpodden klassiker, och tips på hur podden kan integreras i arbetet med läroboken. • Förslag på svar: Här ges förslag på svar till kapitlets Samtala om texten- frågor. • Kopieringsunderlag: Sist i kapitlet finns kopieringsunderlag.
9
10
Att utreda och argumentera
11
Att skriva utredande texter Syfte med kapitlet Syftet med kapitlet är att utveckla elevernas förmåga att skriva utredande texter. Kapitlet utgår från den retoriska arbetsprocessen och lotsar eleverna genom alla stegen i arbetet med en utredande text. En utgångs punkt för kapitlet är också att stärka elevernas förmåga att läsa och kri tiskt granska texter. Sist i kapitlet finns en utredande elevtext om littera turens roll i tider av oro och kris.
Kapitelöversikt Kapitlet utgår från den retoriska arbetsprocessens olika steg och har följ ande upplägg: • Syftet med en utredning: Kort inledande avsnitt som diskuterar vad syftet med en utredande text kan vara, till exempel att utreda orsaker. • Den viktiga frågeställningen: Här ges förslag på vad eleverna bör tänka på när de formulerar frågeställningar. • Samla material: Kapitlets mest omfattande avsnitt som handlar om in formationssökning och källhantering, Avsnittet repeterar även de läs strategier som tas upp i Svenska impulser 1. • Dispositionsmall för utredande texter: Här beskrivs både hur eleverna kan strukturera sina utredande texter och bygga upp de enskilda styckena. • Att hänvisa till källor: Genomgång av hur eleverna gör källhänvisningar och citerar. • Språket i utredande texter: Exempel på språkliga drag som kännetecknar den formella stilen. Se också avsnittet ”Grammatik för skrivande” i Få syn på språket. • Bearbetning och efterarbete: Kort avsnitt som betonar vikten av respons för att utvecklas som skribent. • Exempel på en utredande text: Exempel på en utredande elevtext med marginalkommentarer och uppgifter. • Essän – en särskild typ av utredande text: Genomgång av vad som känne tecknar essän och vad eleverna kan tänka på när de skriver egna essäer.
s. 24, 25, 31
Mallar och checklistor Kapitlets dispositionsmall och checklistor för källkritik och utredande text finns som kopieringsunderlag i lärarhandledningen.
Inled kapitlet Här är ett förslag på hur kapitlet kan introduceras: 1. Låt en elev läsa ingressen på s. 22 och brödtexten på s. 23 högt. 2. Sammanfatta innehållet tillsammans. Vad innebär det att utreda? Vilka olika syften kan en utredning ha? 3. Om klassen arbetat med Svenska impulser 1 och kapitlet ”Grunderna i utredande skrivande” kan ni repetera det. 4. Gör Diskutera-uppgiften på s. 23. Återkoppla i helklass.
18
Arbeta med kapitlet Ett förslag är att ni arbetar med kapitlet tillsammans under ett antal lektioner och därefter återkopplar till det vid behov under kursens gång. Självklart kan arbetet med kapitlet även ske i anslutning till att ni fördjupar er i någon av epokerna, som förberedelse inför den avslutande Gå på djupet-uppgiften. Flera av lärobokens litteraturkapitel har avslut ande Gå på djupet-uppgifter där eleverna just får skriva utredande texter med utgångspunkt i skönlitteraturen. Här beskrivs en arbetsgång genom kapitlet som du kan följa helt, göra delar av eller inspireras av när du planerar egna lektioner.
Lektion 1–2 Introduktion • Introducera kapitlet enligt förslaget i lärarhandledningen på s. 18. Den retoriska arbetsprocessen • Som en del av introduktionen kan ni titta igenom checklistan för utredande text på s. 43. Har eleverna arbetat med den retoriska arbets processen tidigare kommer de att känna igen arbetsgången. • Ett sätt för eleverna att orientera sig i kapitlet – och repetera den reto riska arbetsprocessens olika steg – kan vara att de får kopieringsunder laget med checklistan och i par bläddrar sig igenom kapitlet och hittar de olika stegen som ingår i arbetsgången (rubrikerna ger bra vägled ning). Den viktiga frågeställningen • Gå igenom avsnittet ”Den viktiga frågeställningen” (s. 24). • Utveckla gärna jämförelsen mellan en utredning och en argumenta tion. Låt eleverna komma med förslag på likheter och skillnader, och sammanfatta förslagsvis i ett venn-diagram (se förslag på s. 28 här i lärarhandledningen).
Lösningsförslag till Skriv-uppgiften på s. 24 1. Slang hos ungdomar: Varför använder ungdomar slang? Hur har ung domsslang förändrats under de senaste hundra åren? 2. Nutida skräckfilm: Vilka motiv är vanliga i nutida skräckfilm? Vilka miljöer är vanliga i nutida skräckfilm? Vad kännetecknar förövarna i nutida skräckfilm? Vilka teman gestaltas i nutida skräckfilm? Vilken bild av kvinnor och män ges i nutida skräckfilm? 3. Minoritetsspråk i Sverige: Hur ser situationen ut för romani chib (eller annat minoritetsspråk) i Sverige? Vilka faktorer är viktiga för att de nationella minoritetsspråken ska utvecklas? Vilka likheter och skill nader finns mellan finska och jiddisch vad gäller språkens ställning i Sverige?
19
Gå på djupet – utredande skrivande Flera av lärobokens litteraturkapitel har avslutande utredande skriv uppgifter av utredande karaktär. Återkoppla gärna till detta kapitel inför arbetet med dessa uppgifter: • ”Att rädda sig från ondskan” (s. 175) i kapitlet om medeltiden. • ”Satir och samhällskritik – en jämförelse mellan Swift och Voltaire” (s. 237) i kapitlet om upplysningen. • ”Diktanalys” (s. 267) i kapitlet om romantiken. • ”En stilanalys av inledningen till Röda rummet” (s. 314) i kapitlet om realism, naturalism och sekelskifte. • ”En essä om generationsromaner” (s. 419) i kapitlet om generations romanen.
Förslag på svar Här är förslag på svar till kapitlets Samtala om texten-frågor:
Samtala om texten, s. 41 1. Vilken frågeställning är det eleven utreder? När presenteras den? Frågeställningen som eleven utreder handlar om varför så många vill läsa en roman som handlar om en farsot samtidigt som de själva lever i en kris orsakad av en pandemi. Frågeställningen presenteras sist i inledningen. 2. Vilka källor använder eleven för att besvara frågeställningen? Ulf Mårtenssons krönika i Kristianstadsbladet, ”Pesten – en klassiker med skrämmande aktualitet” (2020-04-08), ett utdrag ur romanen Pesten (1947) av Albert Camus samt en artikel i Sydsvenskan, ”Dystopier med naturlyrik och samtida oro” (TT, 2017-01-24). 3. Har texten korrekta källhänvisningar? Vilken information ges om de olika källorna? För de två artiklarna anges rubrikerna, namn på skribenterna (ej för artikeln i Sydsvenskan) och tidningarna samt datum för publicering. Att ingen skribent anges för artikeln i Sydsvenskan beror på att det är en TT-artikel, vilket framgår av källhänvisningen. För Pesten anges författa re och årtal, dock ej förlag eller översättare. 4. Ge exempel på referatmarkörer. Några exempel: ”skriver journalisten Ulf Mårtensson”, ”Mårtensson tar upp”, ”konstaterar Mårtensson”, ”säger litteraturvetaren Sarah Ljung quist”, ”Enligt artikeln”, ”En förklaring som Ljungqvist ger”. 5. Följer eleven reglerna för citatteknik? Motivera med exempel. Citatet ur Pesten är markerat med citattecken, det finns en källhänvis ning i direkt anslutning till citatet och det är väl valt för att belysa huvudpersonens inställning till sjukdomen.
22
Checklista: Källkritik Den här checklistan består av ett antal kritiska frågor som du kan ställa till både tryckta och digitala texter:
Vem har skrivit texten? ___________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________
Var är texten publicerad? _________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________
Vad handlar texten om? Finns källhänvisningar? Hur väl överensstämmer informationen med andra källor? ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________
När är texten skriven? ____________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________
Varför är texten skriven? _________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________
Hur är texten skriven? Ger den ett trovärdigt intryck eller inte? _______________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ Är informationen användbar för dig? ______________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________
24
fritt för kopiering
Dispositionsmall för utredande texter Använd mallen som stöd när du tänker igenom din disposition. Inledning – introducera ämnet, ge en kort bakgrund och presentera din frågeställning. Så här ska jag inleda min text: ______________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ Huvuddel – textens längsta del där du beskriver din utredning och refererar dina källor. Det här ska jag ta upp i min huvuddel: _______________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ Avslutning – återkoppla till frågeställningen, diskutera dina resultat och dra en slutsats. Så här ska jag avsluta min text: _____________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________
fritt för kopiering
25
Exempel på en utredande text Litteratur i kristider Samtidigt som världen drabbades av coronapandemin i början av 2020 blev en sjuttio år gammal roman plötsligt populär igen. Det var den fran ske författaren Albert Camus bok Pesten från 1947. Det som är intressant med Pesten är att den har så stora likheter med coronakrisen. Romanen handlar om hur en stad i Algeriet drabbas av en pestepidemi och sätts i karantän. Det är en mörk bok om människor som kämpar för att överleva. Varför vill så många läsa den här typen av berättelser samtidigt som de själva lever i en kris? I en krönika i Kristianstadsbladet, ”Pesten – en klassiker med skrämman de aktualitet” (2020-04-08), skriver journalisten Ulf Mårtensson om vil ka tankar Pesten väcker när han läser den i dag samtidigt som corona epidemin pågår. En av de saker Mårtensson tar upp är hur aktuell Pesten är. Han ger flera exempel på sådant som läsaren kan känna igen, till exempel sjukdomens snabba spridning, ryktena och jakten på ett motgift. En annan likhet som han nämner är att de flesta bagatelliserar sjukdomen till en början, både i romanen och i vår egen tid. För den som läser Pesten i dag är igenkänningen både slående och skrämmande, skriver Mårtensson. En annan sak som Mårtensson tar upp i sin krönika är att Pesten ger oss perspektiv på coronaepidemin. Till skillnad från covid-19 drabbar nämligen pesten i Camus roman alla människor oavsett ålder, konsta terar Mårtensson. ”Ett litet barns dödskamp i pesten skildras nyktert, plågsamt in i detalj”, skriver han som ett exempel på hur pesten även dö dar små barn. Huvudpersonen i Pesten är en läkare som heter doktor Rieux. Han är en av de som tidigast förstår att den sjukdom som drabbat staden är pesten och trots att det blir värre och värre ger han aldrig upp. ”Huvudsaken var att sköta sin uppgift efter bästa förmåga”, tänker han vid ett tillfälle (Pes ten, s. 49). Doktor Rieux framställs som en handlingskraftig person som gör så gott han kan för att hjälpa sjuka och inte nöjer sig med att bli en passiv åskådare. För att få fler svar på frågan varför många vill läsa mörka berättelser i oroliga tider kan man jämföra med dystopigenren. En dystopi är en dys ter framtidsskildring och i en artikel i Sydsvenskan, ”Dystopier med natur lyrik och samtida oro” (TT, 2017-01-24), säger litteraturvetaren Sarah Ljungquist att dystopierna är mest populära i politiskt oroliga tider. Hon nämner åren runt andra världskriget som ett exempel på en tid när det skrevs många dystopier. Ett annat exempel som nämns är vår egen tid. Enligt artikeln skildrar dystopier aktuella samhällsproblem. Många dys topier i dag handlar till exempelvis om båtflyktingar och miljöproblem. En förklaring som Ljungquist ger till att dystopierna är populära i oroli ga tider är att de hjälper oss att bearbeta vår ångest. Hon säger också att dystopierna drar allting till sin spets. Det betyder att dystopierna över driver problem som finns i samhället för att skrämma och uppmärksam ma läsarna på det som sker.
fritt för kopiering
29
Checklista: Utredande text Arbetsgången hjälper dig att överblicka arbetet med din utredande text. Steg 1: Välj ämne och formulera en frågeställning Bestäm ämne, fundera igenom syftet och formulera din frågeställning. Hur lång ska texten vara? Vilka är läsarna? Vad kan de tänkas veta om ditt ämne? Steg 2: Samla material Välj trovärdiga källor med relevant innehåll. Läs källorna noga och plocka ut den information som hjälper dig att besvara din frågeställning. Steg 3: Gör en disposition Bestäm hur du ska disponera texten. I inledningen behöver du presentera ämnet och din frågeställning. Bestäm därefter ordningen i huvuddelen. Tänk sist igenom din avslutning. Steg 4: Skriv din text Skriv texten. Eftersträva ett språk som motsvarar kraven på en utredande text, med huvudsatsformade meningar och ett sakligt och formellt ordval. Tänk på att försöka koncentrera texten, till exempel genom nominaliseringar. Steg 5: Granska texten Granska och bearbeta texten. Steg 6: Lämna in texten Har du en deadline är det viktigt att du håller den. Steg 7: Respons och reflektion Tänk igenom hur det gick och ta till dig av den respons du får från klasskamrater.
fritt för kopiering
31
74
”Sjung o gudinna” – från Homeros till Shakespeare
75
Antiken Syfte med kapitlet Kapitlet behandlar antikens litteratur och belyser relationen mellan lit teratur och samhällsutveckling under epoken. Kapitlet introducerar re presentativa författarskap och verk inom epik, lyrik och dramatik, och innehåller ett utdrag ur en sakprosaartikel som tar upp ett antal begrepp som är viktiga att känna till för att kunna förstå de homeriska hjältarna. Sist i kapitlet ges en kort introduktion till den romerska litteraturen.
Kapitelöversikt Den här översikten visar vilka texter kapitlet innehåller och till vilka av dessa det finns faktarutor om berättarteknik. Översikten ger även förslag på bilder i kapitlet som kan vara intressanta att uppmärksamma lite extra. Till dessa bilder finns det uppgifter i lärarhandledningen. Texter i kapitlet
Faktarutor om berättarteknik
Förslag på bilder att arbeta med
Homeros, ur Iliaden (s. 120, 121–122)
Homeros sätt att berätta (s. 127)
Introbild på Akilles och Hektor (s. 114)
Sture Linnér, ur Homeros (s. 123) Eva-Carin Gerö, utdrag ur artikel i Svenska Dagbladet om Homeros (s. 128–129) Sapfo, Fragment 31 (s. 131) Euripides, ur Medea (s. 136–138)
Den grekiska tragedins sätt att berätta (s. 133)
Inled kapitlet Här är ett förslag på hur kapitlet kan introduceras. Du kan genomföra förslaget i dess helhet eller välja att göra vissa delar. 1. Kontrollera förkunskaper: Låt eleverna associera till begreppet ”anti ken” – först enskilt, sedan i mindre grupper och slutligen i helklass. 2. Studera introbilden (s. 114): Se arbetsmaterial till bilden i lärarhand ledningen på s. 81–82. 3. Läs avsnittet ”Under antiken”: Eleverna kan läsa avsnittet enskilt eller högt för varandra i grupper. Be dem särskilt uppmärksamma de kursi verade orden. Gör Diskutera-uppgiften på s. 117. 4. Repetera de kursiverade orden: Bestäm om eleverna får ha böckerna uppslagna eller inte. Välj slumpmässigt ett av orden och be någon elev (alternativt en mindre grupp gemensamt) att förklara det. Om eleven/ gruppen inte kan, kan någon annan elev i klassen hjälpa till. Fortsätt på samma sätt med de övriga orden. 5. Studera tidsaxeln: Känner eleverna till några av författarna eller verk en? Om du vill kan du berätta vilka av författarna och verken som ni kommer att läsa och arbeta med.
76
Kursiverade ord och fraser Samhällsutvecklingen: stadsstater, demokratin, retoriken, den klassiska tiden, Alexander den store, Romarriket Religion och idéströmningar: polyteism, hybris, nemesis, sofrosyne, Medea, kristendomen Litteraturen: rapsoder, genrer, grekiska till latin
Arbeta med kapitlet På de följande sidorna ges förslag på en arbetsgång genom kapitlet som du kan följa helt, göra delar av eller inspireras av när du planerar egna lektioner.
Lektion 1–2 Introduktion av antiken • Introducera kapitlet enligt förslaget i lärarhandledningen på s. 76. Homeros och epiken • Presentera Homeros och berätta om Iliaden och Odysséen. Repetera begreppen epik och epos (s. 85). • Uppmärksamma kartan på s. 119 som visar var staden Troja låg. • Genomgång eller läsning av s. 119–120.
Invokation På s. 120 finns de första raderna ur Iliaden i Erland Lagerlöfs översättning (övriga utdrag av Homeros i Svenska impulser 2 är från Ingvar Björkesons översättning). Ta gärna upp begreppet invokation, det vill säga att – som Homeros gör här – inleda en berättelse med att rikta sig till sångens och diktens gudinna.
Högläs utdraget ut Iliaden • Gå igenom rutan ”Homeros sätt att berätta” (s. 127). Därmed är elever na förberedda på att texten är skriven på vers och kan uppmärksamma stående epitet och liknelser under läsningen. • Högläs utdraget (s. 121–122). Pausa vid svåra ord eller där du bedömer att du behöver stämma av med eleverna att de förstår innehållet. • Låt eleverna arbeta med uppgifterna på s. 123.
77
Lektion 3–4 Hur kan vi förstå en homerisk hjälte? • Innan klassen läser Svd-utdraget kan ni göra Diskutera-uppgiften på s. 129: - Skriv ”ära” på tavlan. Läs upp fråga 1 och låt eleverna diskutera i grupper. - Gör samma sak med fråga 2 och fråga 3. - Återkoppla i helklass. • Läs utdraget ur SvD och arbeta med Samtala om texten-uppgiften. Sapfo och lyriken • Låt eleverna lyssna på Svenskpodden klassiker: Sapfo och lyriken inför lektionen, alternativt lyssna tillsammans på lektionen. Uppgifter till podden finns i lärarhandledningen på s. 83. • Genomgång eller läsning av s. 130–131. Fånga upp orden ”fragment”, ”sånglyrik”, ”lyra” och ”bitterljuv”. Visa ön Lesbos på kartan på s. 119 samt bild på en lyra (s. 85). • Låt gärna en elev högläsa Fragment 31. Arbeta med uppgifterna.
s. 86
Lektion 5–6 Dramatikens framväxt • Låt eleverna läsa s. 132–133 i mindre grupper. Berätta att de efter läsningen ska få ta ställning till olika påståenden. Vilken grupp kommer att få flest rätt? • Läs upp påståendena eller dela ut kopieringsunderlag. Sant eller falskt? Tio påståenden om det grekiska dramat 1. Det grekiska dramat utvecklades i samband med vårfester till guden Dionysos ära. (S) 2. I samband med vårfesterna hölls tävlingar mellan tidens bästa körsångare. (F) 3. Tragedierna handlar ofta om högt uppsatta personer, exempelvis kungar. (S) 4. Koturner var masker som skådespelarna bar och som förstärkte ansiktsuttrycken. (F) 5. Katharsis betyder ungefär inre rening. (S) 6. I komedierna var kören utklädd till bockar. (F) 7. Den mest kända tragediförfattaren hette Aristofanes. (F) 8. Tragedierna hade en sammanhållen handling och utspelade sig oftast på en och samma plats under ett dygn. (S) 9. I en tragedi kallas vändpunkten för peripeti. (S) 10. När en gud griper in i handlingen i en pjäs kallas det för hybris. (F)
78
Euripides och Medea • Berätta om Aischylos, Sofokles och Euripides och hur de utvecklade dramat (s. 134–135). Sammanfattningen av Orestien ger möjlighet att repetera begreppet hybris och exemplifierar kopplingen mellan littera tur och samhällsutveckling. • Ge en bakgrund till Medea och lärobokens utdrag. Arbeta med utdraget ur Medea • Utse två elever som får i uppgift att högläsa utdraget, en i rollen som Medea och en som Jason. Övriga klassen delas in grupper som får i uppgift att särskilt uppmärksamma olika aspekter av texten medan de lyssnar och följer med i utdraget. • Ge elever instruktioner inför läsningen (se rutan). • Följ upp läsningen genom att klassen delas in i tvärgrupper som får re dovisa sina iakttagelser. Avsluta med Diskutera-uppgiften på s. 138.
Instruktioner inför läsning av Medea-utdraget Eleverna som läser: Öva på att läsa utdraget. Vilka känslor vill ni lägga in i replikerna? Vilka ord ska särskilt betonas? Var passar det med pauser? Eleverna som lyssnar: Grupp 1 och 2 kan förbereda sig genom att läsa s. 135 och övriga grupper s. 116. Ge följande instruktioner inför uppläsningen: • Grupp 1 och 2: Medea är en pjäs om svek och hämnd. Vilka argument har Medea för att hon är offer och Jason förövare? Vilka argument har Jason för att han är offer och Medea förövare? • Grupp 3 och 4: Grekerna trodde att gudarna på olika sätt styrde över människornas liv. När och varför hänvisar Medea och Jason till gudarna? • Grupp 5 och 6: Grekerna trodde att ingen kunde undslippa sitt öde och att de som försökte kunde göra sig skyldig till övermod (hybris) och dra på sig gudarnas straff. När och varför hänvisar Medea och Jason till ödet och övermodet?
79
Gå på djupet – två uppgifter Kapitlet har två Gå på djupet-uppgifter. Den första är en argumenterande uppgift som framför allt bygger på utdraget ur Iliaden. I den andra ska eleverna göra en litteraturanalys av utdraget ur Medea.
Akilles håller tal inför krigarförsamlingen Uppgiften går ut på att skriva ett manus till ett argumenterande tal som om det var Akilles som höll i pennan. I talet ska Akilles argumentera för att han gjorde rätt som överlämnade Hektors kropp till Priamos. Eftersom det rent praktiskt kan bli svårt för eleverna att hålla sina tal för varandra, med tanke på att alla talar om samma ämne, är uppgiften tänkt att bedö mas som en skrivuppgift. Men självfallet är det upp till dig att avgöra hur uppgiften ska organiseras och bedömas. För att lösa uppgiften behöver eleverna närläsa två texter, dels utdraget ur Homeros Iliaden (s. 121–122), dels utdraget ur Sture Linnérs Homeros (s. 123). Ett förslag är att eleverna arbetar i par eller mindre grupper under förberedelsefasen och tillsammans diskuterar vilka argument de kan hämta ur texterna. Här är ett förslag på hur talet skulle kunna disponeras: • Tes: Det var rätt av mig att överlämna Hektors kropp. • Argument 1: Jag gjorde det av medlidande. Jag såg min egen far i Pria mos, vilket väckte mitt medlidande. • Argument 2: Jag gjorde det av respekt för gudarna. Genom att jag över vann mig själv, min vrede och mina hämndbegär visade jag respekt för den högsta guden. • Motargument och bemötande av motargument: Hektor dödade ju Pa troklos! Det är sant, men samtidigt har jag dödat flera av Hektors brö der och Priamos andra söner. Både Priamos och jag har gjort stora för luster. Även om vi är fiender delar vi samma sorger. • Argument 3: Jag gjorde det av respekt för de döda och för traditionerna. Precis som jag fick hedra och ta avsked av Patroklos är det inte mer än rätt att Priamos och hans familj får ta avsked av Hektor. En analys av utdraget ur Medea Uppgiften går ut på att analysera utdraget ur Medea. Analysen kan an tingen fokusera på pjäsens genre eller ett av dess bärande teman. Här är förslag på vad eleverna skulle kunna ta fasta på i sina analyser: Medea – en grekisk tragedi Det kan vara bra att framhålla för eleverna att det som beskrivs på s. 135 i läroboken – hur Medea hjälpte Jason att återta det gyllene skinnet och sedan följer honom till Grekland – är sådant som publiken påminns om i inledningen av dramat av kören. Pjäsens handling utspelar sig under ett dygn. • Medea handlar om högt uppsatta personer. Både Jason och Medea är av kungasläkt. • Karaktärerna är sammansatta. Medea är både en kärleksfull mor och en försmådd och övergiven kvinna som hämnas genom att utföra ett brutalt dåd. Jason handlar efter egennyttan och sviker Medea samti digt som han är ångerfull och beredd att hjälpa Medea ekonomiskt.
80
• Handlingen är väl sammanhållen. Åskådarna antas känna till bak grundshistorien och själva handlingen utspelar sig under mindre än ett dygn och på en och samma plats. • Pjäsen slutar olyckligt. Medea handlar i raseri när hon sänder den för giftade slöjan som brudpresent till Jasons prinsessa. Den dödar både prinsessan och hennes far. Våldet accelererar när Medea dödar sina och Jasons barn. • I slutet ingriper en gud i handlingen och för bort Medea (deus ex machina). Medea – tema hämnd • Medea kräver hämnd på Jason eftersom han skiljer sig för att nå en starkare politisk ställning. Medea kallar hans beteende skamlöst. • Medea känner inte att hon kan släppa Jasons oförrätt och ta den hjälp han erbjuder: ”Ge mig inget. Gåvor från en ond man bringar ont.” • Medea säger att hon har stöd av den främste guden Zeus när hon dö dar Jasons nya fru och hennes far, som vill landsförvisa henne. Men hämnden stannar inte vid det dådet. Jason straffas ännu hårdare när Medea dödar deras gemensamma barn. Därmed slutar Jasons släkt med honom. Inget finns kvar av hans strävan efter större makt, nya barn och en ny dynasti.
Arbeta med kapitlets bilder Här är bakgrundsinformation och uppgifter till en av bilderna i kapitlet:
Introbilden: Akilles i strid under trojanska kriget (s. 114) Krukor och dryckeskärl tillverkades i stor mängd i Grekland under anti ken och har ofta överlevt både krig och förstörelse eftersom materialet var motståndskraftigt mot brand och havsvatten. Arkeologins fynd är lika viktiga i havet som på land i våra dagar. Utsmyckningen av vaser och dryckeskärl nådde en höjdpunkt under 500- och 400-talet före vår tideräknings början. Då fick de grekiska ke ramikmålarna samma berömmelse som andra grekiska konstnärer. Unge fär samtidigt hade också den ”svartfiguriga stilen” utvecklats, som inne bar att motivet tecknas i svart mot lerans röda bakgrund. Detaljer kunde markeras med fina linjer i den svarta grunden. Motiven hämtades oftast från mytologin. På den här bilden från en vasmålning ser vi slutstriden i Iliaden mel lan Akilles och Hektor framför porten till Troja. Betraktare vet hur stri den kommer att sluta vilket förhöjer dramatiken. Konstnären har sam manfattat delar av historien så att fortsättningen på berättelsen kan kän nas igen: Den trojanska hästen reser sig redan innanför Trojas stadsmur och pilen i Akilles häl förebådar hjältens öde att dö av just en pil på sin enda sårbara punkt. Trots att perspektivet återger Hektor som den större gestalten är det han som kommer att förlora striden.
81
Frågor till bilden med förslag på svar 1. Beskriv målningen – vad föreställer den? Akilles i strid med Hektor framför stadsporten till staden Troja. Akilles har en pil i hälen. I bakgrunden syns Trojas höga stadsmur och innanför den reser sig den trojanska hästen. Man kan därmed säga att vasmålning en förutsäger både Akilles och staden Trojas öde. 2. Vem av de två krigarna är den mest beväpnade? Hektor verkar ha den starkaste beväpningen med både lans och sköld. Akilles bär bara ett handsvärd. Kanske vill keramikmålaren understryka Akilles överlägsenhet i striden. 3. Vem av de två krigarna verkar ha högst status? Bilden har ett så kallat värdeperspektiv som visar Hektor med större ge stalt än hans motståndare Akilles. Det kan sägas framhäva Hektors kung liga status. 4. Hur har keramikmålaren skapat djup i bilden? Figurerna i förgrunden är skarpa i svart medan bakgrunden har svagare gråtoner. 5. Vilken känsla eller stämning finns i målningen? Målningen utstrålar både kraft och obeveklighet. Man kan säga att något av den antika tron att ingen undgår sitt öde finns i bilden.
82
Uppgifter till Svenskpodden klassiker: Sapfo och lyriken I avsnittet intervjuas Anna Blennow, forskare i latin vid Göteborgs universitet. Frågor till podden 1. Vad kan vi med säkerhet säga om Sapfos liv? 2. Hur var de politiska förhållandena under Sapfos tid? 3. Förklara uttrycket ”den tionde musan” som används om Sapfo. 4. Hur framfördes dikter på Sapfos tid? 5. Vad handlar Sapfos dikter om? 6. Ge exempel på någon bild som Sapfo använder för att beskriva kärleken. 7. Vilka svar ges i podden på varför man ska läsa Sapfo i dag? 8. Hur uppfattar du den dikt som Anna Blennow läser sist i podden? Vilka tankar och känslor väcker den hos dig?
fritt för kopiering
87
162
”Och ur dess aska flammar solen upp” – litteraturen under 1900- och 2000-talen
163
Dystopier som varnar och väcker debatt Syfte med kapitlet Kapitlet behandlar dystopigenren och dess utveckling från början av 1900-talet fram till våra dagar, och belyser kopplingen mellan litteratur och samhällsutveckling. Kapitlet tar avstamp i en diskussion om begrep pet dystopi och har ett kronologiskt upplägg som lyfter fram de teman som dominerat genren under olika perioder: totalitarism och övervak ning, katastrofer och klimatförändringar samt maktförhållanden mellan könen.
Kapitelöversikt Den här översikten visar vilka texter kapitlet innehåller. Översikten ger även förslag på bilder i kapitlet som kan vara intressanta att uppmärksamma lite extra. Till dessa bilder finns det uppgifter i lärarhandledningen. Texter i kapitlet
Förslag på bilder att arbeta med Introbilden: Repetition av en uppsättning av Aniara i den amerikanska staden Philadelphia (s. 384)
Sarah Ljungquist, ur Den litterära utopin och dystopin i Sverige 1734–1940 (s. 385) Karin Boye, ur Kallocain (s. 387–389) Harry Martinson, ur Aniara (s. 391) Lyra Koli, ur Allting växer (s. 392–394) Margaret Atwood, ur Tjänarinnans berättelse (s. 397–398)
194
Inled kapitlet Här är ett förslag på hur kapitlet kan introduceras. Du kan genomföra förslaget i dess helhet eller välja att göra vissa delar. 1. Kontrollera förkunskaper: Låt eleverna associera till begreppet ”dysto pier” – först enskilt, sedan i mindre grupper och slutligen i helklass. 2. Studera introbilden (s. 384): Se arbetsmaterial till bilden i lärarhand ledningen på s. 199. 3. Läs avsnittet ”Litteraturens framtidsskildringar”: Läs avsnittet högt för klassen eller låt eleverna läsa enskilt eller i mindre grupper. Gör upp giften på s. 386. 4. Kapitlet upplägg: Notera att punkterna som sammanfattar dystopi genrens utveckling (s. 385) även beskriver kapitlets upplägg. Om du vill kan du kommentera hur ni ska arbeta med kapitlet och vilka författare ni kommer att läsa.
Lyssna gärna på Svenskpodden klassiker: Dystopin som en del av introduktionen. Uppgifter till podden finns i lärarhandledningen på s. 200.
Arbeta med kapitlet På de följande sidorna ges förslag på en arbetsgång genom kapitlet som du kan följa helt, göra delar av eller inspireras av när du planerar egna lektioner.
Lektion 1–2 Introduktion av dystopigenren • Introducera kapitlet enligt förslaget ovan. Arbete i helklass – dystopier om totalitära samhällen • Introducera utdraget ur Karin Boyes Kallocain med utgångspunkt i s. 386–387. Fördjupa eventuellt den samhälleliga bakgrunden till Boyes roman.
Om Kallocain På Karin Boye-sällskapets webbplats finns ett utdrag ur boken Relief – författarporträtt (Legus, 1995) av Cris ter Enander som kan ge inspiration till undervisningen. Enander beskriver hur utvecklingen i Nazityskland på verkade Boye när hon skrev Kallocain, och hur nazismen bidrog med ”avgörande näring”. Romanen skrevs under några intensiva sommarmånader 1940 – samtidigt som Tredje riket alltmer framstod som oövervinnligt – och Enander berättar hur Boye var ”näst intill som besatt av en demon”. Boken fyllde henne med fasa och efteråt gick hon in i en djup depression. Samtidigt kände hon det som att hon ”fullgjort sin andliga värnplikt”.
195
• Läs utdraget ur Kallocain och gör uppgifterna. • Låt gärna eleverna få läsa någon eller några aktuella artiklar om över vakning och de dilemman som övervakningsteknologin kan föra med sig, innan de gör Diskutera-uppgiften på s. 390. • På s. 390 presenteras George Orwells 1984. Om du har tillgång till 1984 kan du med fördel högläsa ett kortare utdrag och låta eleverna jämföra med Kallocain. Läs förslagsvis s. 6 (från ”Världen utanför såg kall ut …” till ”… utom när det var mörkt, iakttogs” i Bakhålls nyöversättning från 2021 (s. 8 i Atlantis utgåva).
Lektion 3–4 Arbeta vidare med kapitlet Arbeta med resten av kapitlet enligt något av alternativen: • I helklass: Arbeta med hela eller delar av kapitlet tillsammans i klassen. Varva genomgångar med läsning och samtal kring utdragen. • I mindre grupper: Dela in klassen i par eller mindre grupper som får läsa och diskutera utdragen. Samla hela klassen vid något tillfälle och fånga upp frågor alternativt ha en kortare genomgång. Lektion 5 Förberett samtal om likheter och skillnader • Följ upp arbetet med kapitlet genom ett samtal om texterna ni har läst. • Inför samtalet kan eleverna förbereda sig genom att fundera igenom vilka likheter och skillnader de ser mellan utdragen. Ge gärna förslag på vad de kan titta på (se rutan i lärarhandledningen på s. 197). Eleverna kan även jämföra texternas språk och stil. Se även frågorna i Gå på djupet-uppgiften som kan fungera som utgångspunkt för samtalet.
196
Förslag på vad eleverna kan ta fasta på när de jämför texterna Genre
Kapitlet innehåller utdrag ur romaner, dikter och serier.
Koppling till samhället
Texterna utgår från olika samhällsproblem som var aktuella i författarnas samtid: krig, diktatur och övervakning (Kallocain), upprustning och oron för kärnvapenkrig (Aniara), miljöförstöring och klimatförändringar (Allting växer), religiöst förtryck och miljöförstöring (Tjänarinnans berättelse).
Krig och katastrofer
Flera texter skildrar samhällen där det pågår krig eller som har drabbats av krig och katastrofer. Text erna visar på konsekvenserna av krig och väpnade konflikter. I Kallocain lever människorna i ett slags konstant krigstillstånd. I Aniara har jorden förstörts av ett kärnvapenkrig. Allting växer skildrar ett samhälle efter krig och klimatkatastrofer. I Tjänarinnans berättelse har religiösa extremister tagit makten med våld i USA och förvandlat landet till en diktatur.
Frihet och förtryck
Texterna kretsar kring frågor som rör frihet och förtryck. Kallocain skildrar ett förtryckande samhälle där staten, genom Leo Kalls drog, vill begränsa även medborgarnas tankefrihet. Jossi i Allting växer beskriver den frihetskänsla hon upplevde på takterassen, och verkar drömma om en tillvaro utanför den kontrollerade zonen. Tjänarinnans berättelse skildrar ett förtryckande samhälle där framför allt kvinnorna saknar frihet; Offred lever helt isolerad och har ingen rörelsefrihet.
Förövare och offer
I sina jämförelser kan eleverna diskutera karaktärernas inställning till och positioner i de samhällen som skildras. Leo Kall i Kallocain är lojal medborgare och en aktiv aktör i den förtryckande regimens namn. I Allting växer är det tydligt att något skaver hos Jossi och som läsare anar man en konflikt inom henne som också handlar om hennes syn på tillvaron i den kontrollerade zonen. Offred i Tjänarinnans berättelse är ett offer för den förtryckande staten.
Läs ett helt verk I Känn på litteraturen 3 – en guide genom tio klassiker finns en vägledning till Karin Boyes Kallocain. Vägledningen kan även beställas som utskriftsbar pdf på Sanoma utbildnings webbplats.
197
Gå på djupet – Övervakning – i dystopier och demokratier Uppgiften går ut på att i ett förberett samtal diskutera för- och nackdelar med övervakning med utgångspunkt i dels utdrag ur två dystopier, dels i frågor som är aktuella i dag. Här är tänkbara svar på uppgiftens frågor (eleverna kan även komplettera läroboken med annan information): • Hur påverkade samhällsutvecklingen Karin Boye och Margaret Atwood när de skrev sina romaner? Karin Boye skrev sin roman 1940 under intryck av utvecklingen i både Sovjetunionen och Nazityskland. Eleverna kan söka mer information om Boye och ta reda på att hon besökte Sovjetunionen under 1930talet och även levde en tid i Tyskland före kriget. Margaret Atwood har berättat i intervjuer om vad som inspirerade henne när hon skrev Tjänarinnans berättelse. Även förordet till boken är intressant läsning. Där berättar hon att hon började skriva boken 1984 i Västberlin och att hon påverkades av det hon upplevde under resor i Östeuropa: ”försik tigheten, känslan av att vara övervakad” (Norstedts pocketutgåva, 2018, s. 11). Hon konstaterar att ”Makten över kvinnor och barn har varit cen tral för jordens alla förtryckarregimer” (s. 15) och nämner ”nazisternas avelsprogram Lebensborn och den argentinska militärjuntans barn stölder, slaveriets historia, den amerikanska polygamins historia” (s. 16) som trådar invävda i romanen. • När, hur och varför övervakas människorna i Kallocain och Tjänarinnans berättelse? Hur påverkar övervakningen individerna och samhället? I Kallocain övervakas invånarna mer eller mindre överallt, även i sina hem. Invånarna övervakar dessutom varandra. Staten vill kontrollera medborgarna och förhindra ”statsfiender och andra förbrytare” från att konspirera. Konsekvensen tycks bli ett samhälle där ingen litar på någon annan och rädslan sprider sig. I utdraget ur Tjänarinnans berättelse beskrivs hur Tjänarinnorna lever inspärrade i härskarfamiljernas hem. De är dessutom varandras ”spioner” och man förstår att avvikel ser och flyktförsök straffas hårt. • Finns det länder i dag som påminner om de samhällen som romanerna skildrar? Inte helt kanske men exempel med stora likartade inslag finns. Auktori tära övervakningssamhällen har fått allt potentare teknik att arbeta med. • Kallocain och Tjänarinnans berättelse kan läsas som skräckexempel på vad som händer när demokrati och frihet avskaffas helt. Samtidigt använder även demokratier övervakning för att bekämpa brott. När ska det vara tillåtet att övervaka privatpersoner och när ska det inte vara tillåtet? Tänkbara svar kan vara att övervakning ska vara tillåtet i syfte att bekäm pa brott (till exempel övervakning i utomhusmiljöer, i kollektivtrafik, på vissa offentliga platser, avlyssning av personer som misstänks för brott). Argument mot övervakning kan vara att det hotar den personliga integriteten och våra demokratiska rättigheter.
198
Arbeta med kapitlets bilder Här är bakgrundsinformation och uppgifter till en av bilderna i kapitlet:
Introbilden: Repetition av en uppsättning av Aniara i den amerikanska staden Philadelphia (s. 384) Bilden är från en repetition av operaföreställningen av Harry Martinsons Aniara i Philadelphia i USA. Aniara är ett verk som fortfarande berör och som ständigt når ut till ny publik på grund av sitt allmängiltiga tema om det ”som vi inte personligen bemästrar, men som vi ändå ingår i och sam manhör med”, som Harry Martinson själv skriver i verkets förord. Med det syftar Martinson på naturens kretslopp och rymdens oändlighet. När Aniara sattes upp första gången som opera 1959 var det första gången elektronisk musik användes i en operaföreställning. Musiken fanns med i scenerna med Miman, som är en sorts superdator som kom mer ihåg allting och som också kan se in framtiden. När människornas urhem jorden till slut helt förstörs av kärnvapen tystnar Miman helt. Bild en från repetitionen av operaföreställningen av Aniara visar delar av rese närerna ombord på rymdskeppet som befinner sig på sin resa mot under gången. Frågor till bilden med förslag på svar 1. Beskriv bilden – vad föreställer den? Bilden föreställer en del av resenärerna i rymdskeppet Aniara iklädda någon typ av skyddsdräkt. Uppställningen tyder på närmast militär disciplin. 2. Vilket intryck skapar det blå ljuset? Det blå ljuset framkallar en känsla av främlingskap och kyla i den tekniskt rena miljön.
Detalj att särskilt lägga märke till: Personernas uppställning Personerna står i en sorts formation, vändas mot någon ting, vilket kan föra tankarna till både en religiös rit och militär disciplin. Det tycks råda fast ordning på skeppet och personerna tycks underordna sig något större.
199
4. Vilket budskap tycker du att utdraget ur Allting växer förmedlar? Här kan svaret bli olika: Att människors längtan till natur och ursprung inte försvinner i en helt anlagd och kontrollerad miljö. Att framtidens tekniska lösningar bjuder på både möjligheter och hinder. Att vi mås te ta hand om vår planet och stoppa klimatförändringarna – annars är risken att detta kan bli vår framtid.
Samtala om texten, s. 398 1. Hur ser ”Tjänarinnornas” situation ut i Gilead? De saknar frihet. Deras liv är helt styrt och de kontrolleras av de så kallade Tanterna. 2. I det första av de två utdragen får läsaren en ledtråd till vad ”Tjänarinnorna” fick lära sig under sin utbildning. Förklara! Att de, trots att de kommer leva sina liv inspärrade, inte ska tänka att de lever i ett fängelse utan att det är ett privilegium att få vara en ”Tjänarinna”. 3. Det är Offred som berättar sin egen historia. Vilken bild får du av henne? Hur verkar hon se på sin egen situation? Hon är besluten att överleva – därför måste hon ha stort tålamod och inte fastna i minnen eller i sorgen över att ha förlorat sitt tidigare liv i frihet. 4. Vilket budskap tycker du att utdragen ur Tjänarinnans berättelse förmedlar? Här kan svaret bli olika: Att ett kontrollerande och repressivt samhälle bygger på kontroll och hot om straff. Att vi måste värna demokratin och friheten, så att en stat som Gilead aldrig blir verklighet. Att vi mås te ta klimatförändringarna på allvar, eftersom vi inte kan veta vad de kan leda på till på sikt.
202
Grammatik i Svenska impulser 2 Grammatiken som verktyg för att förstå och tala om språk behövs under hela svenskkursen. Det kan vara lämpligt att introducera grammatik arbetet ganska tidigt i kursen, för att sedan återkomma och vidareutveckla arbetet under kursens gång. I Svenska impulser 2 behandlas grammatiken särskilt i två kapitel, Få syn på språket och Grammatik: uppslagsdel. Få syn på språket koncentreras kring grammatik för skrivande. Fokus ligger här på utredande text, och det finns stora fördelar med att använda kapitlet tillsammans med kapitlet Att skriva utredande texter (s. 22 ). De tre lite större elevuppgifter som finns i Få syn på språket går ut på att under söka språket i en egen utredande text, och visar hur grammatiska begrepp kan användas för att bättre förstå och göra medvetna språkliga val. Grammatik: uppslagsdel är en uppslagsdel över begrepp som kan användas genom hela kursen, och innehåller ett begreppsurval gjort just med tanke på kursinnehållet. Det kan vara värt att notera att det finns särskilda kopplingar mellan uppslagsdelens genomgång av fonem och kapitlet Språken omkring dig (s. 422).
221
Få syn på språket Kapitelöversikt Kapitlet inleds med avsnittet Varför läsa grammatik? som ger en översikt av grammatiken som kunskapsområde. Här ges distinktioner mellan deskriptiv och normativ grammatik, samt en översikt av olika delar av språksystemet: fonologi, morfologi och syntax. Därefter följer avsnittet Grammatik för skrivande som har fokus på grammatiska drag som kännetecknar utredande text (s. 449):
• Huvudsatsformade meningar: Här diskuteras begreppen grafisk respektive huvudsatsformad mening och den finita verbformens betydelse. Här ges också en grundläggande beskrivning av huvudsats och bisats, sätt att känna igen olika slags satser, samt exempel på satskonstruktioners betydelse för hur en text kan uppfattas.
• Utveckla ditt formella skrivande 1 är en uppgift där eleven får använda sina kunskaper om huvudsatser och bisatser för att undersöka sitt eget skrivande och möjliga utvecklingsområden.
• Fundamentet – huvudsatsens joker: Här ges en grundläggande beskrivning av satsschemat, med fokus på fundamentet och hur det kan användas dels för att variera text, dels för att skapa tydlig textbindning.
• Utveckla ditt formella skrivande 2 är en uppgift där eleven får använda sina kunskaper om fundament för att undersöka sitt eget skrivande och möjliga utvecklingsområden.
• Fraser: Här ges grundläggande kunskaper om vad fraser är och en mer ingående beskrivning av nominalfraser.
• Utveckla ditt formella skrivande 3 är en uppgift där eleven får använda sina kunskaper om fraser för att undersöka sitt eget skrivande och möjliga utvecklingsområden.
Arbeta med Grammatik för skrivande Avsnittet Grammatik för skrivande är uppbyggt kring ett fåtal grammatiska begrepp och har en tydlig progression. De tre större elevuppgifterna (Utveckla ditt formella skrivande 1–3) utgår från analys av egenproducerad text, och därför kan det vara en poäng att se till att eleverna har skrivit en kortare text innan grammatikarbetet introduceras. Därefter kan grammatikarbetet med fördel kopplas till för- och efterarbete av de skrivuppgifter eleverna fortlöpande ställs inför i ämnet. Nedan ges förslag på en arbetsgång genom avsnittet som du kan följa helt, göra delar av eller inspireras av när du planerar egna lektioner.
222
Introducera grammatikarbetet Här är ett förslag på hur grammatikarbetet kan introduceras: • Ställ frågan: ”Vad är en mening, och hur vet man att det är en mening?” Låt sedan eleverna diskutera frågan i par eller grupper och redovisa sina svar för klassen. Samla svaren i något digitalt uppsamlingsverktyg eller genom att skriva upp på tavlan. • Resonera om elevsvaren. Troligen går det att föra samman en del svar i kategorin ”beskrivning av grafiska meningar” och andra i kategorin ”beskrivning av huvudsatsformade meningar” (kanske med ord som ”fullständig mening”?). Kanske lyfts tankar om ”korrekt språk”, kopplat till grammatiska strukturer? Då är det också möjligt att resonera om språkliga normer, om olika texttypers olika krav etcetera. • Avsluta med att resonera om det skrivande som krävs i skolarbetet: i huvudsak formella texter av utredande eller argumenterande karaktär. Det arbete kring språkliga strukturer som kursen svenska 2 innehåller är ägnat att göra det lättare att lyckas med utredande och argumenterande text! Arbete med huvudsatser och bisatser Finita verbformer Det första steget i grammatikarbetet i avsnittet Grammatik för skrivande är att få förståelse för grundläggande meningsbyggnad. Att känna igen finita verbformer (s. 449–450) blir då ett redskap för att analysera satskonstruktioner. För många elever är begreppet ”finit verbform” helt nytt, och det kan därför krävas lite tid för att träna tillsammans på att hitta finita verbformer i meningar. Förslag till arbetsgång:
• Titta tillsammans i läroboken s. 449–450 och gör övningen Undersök 1 på s. 450 (facit på s. 472).
• Öva även på andra sätt: låt eleverna också konstruera egna meningar till varandra och leta efter finita verbformer i dessa, eller undersök annan text ni läser tillsammans (ett stycke i en eventuellt pågående romanläsning, lärobokstexten, andra läroböckers texter etc). Hur många finita verbformer finns det vanligen i en grafisk mening? Ser det olika ut i olika texter?
Huvudsats och bisats Sidorna 451–453 i läroboken lämpar sig väl för gemensam genomgång med exempel på tavlan. Det är dock viktigt att komma ihåg att det som beskrivs är en mycket förenklad satsanalys, och att de sätt att ”hitta” huvudsatser och bisatser i texter som läroboken beskriver fungerar i många fall, men inte i alla. Metoderna fungerar dock tillräckligt väl för att en skribent ska kunna ”få syn på sitt språk” – vilket är i fokus. Hakparenteserna kan till en början kännas svårhanterliga. De har dock en väsentlig funktion. När man letar huvudsatser och bisatser med hjälp av finita verbformer synliggörs inte satsernas hierarkiska struktur förrän man använder hakparenteserna. Det är därför dessa är viktiga. Det finns risker med att använda autentisk text för att göra satsanalys på det förenklade sätt som beskrivs i läroboken. Ibland fungerar inte BIFF-regeln. Ett exempel på det är meningen ”Till skillnad från covid-19 drabbar nämligen pesten i Camus roman alla människor oavsett ålder,
223
konstaterar Mårtensson.” (ur elevtexten på s. 39–41 i läroboken, som återkommer i kopieringsunderlag 1). Före kommatecknet står en bisats där adverbialet kommer efter den finita verbformen, vilket annars är ett typiskt huvudsatsdrag. Låt inte detta hindra! Det kommer att finnas meningar som är svåra att lösa när eleverna undersöker sina egna texter – hoppa över dem! De allra flesta meningarna kommer att gå att analysera, och de huvudsakliga mönstren kommer att synliggöras. Förslag till arbetsgång:
• Gå igenom lärobokens text på s. 451 och resonera om varför det kan det vara bra att kunna något om huvudsatser och bisatser när man skriver. Några svar finns i lärobokens text på s. 454.
• Resonera om begreppen satsradning och satsstyckning på s. 451. När kan satsradningar eller satsstyckningar vara effektfulla i skriven text? Varför ses de som mindre lyckade eller olämpliga i formell text?
• Låt eleverna arbeta med uppgiften Undersök 2 på s. 453. Arbeta med kopieringsunderlag 1. Det utgår från elevtexten på s. 39 i läroboken.
s. 233
Utveckla ditt formella skrivande 1 Uppgiften på s. 455 utgår från egenproducerad text. Syftet med uppgiften är att eleven ska få syn på sitt eget skrivande, och det kan vara en poäng att tydliggöra följande i samband med instruktionerna: det går att hitta både förtjänster och utvecklingsområden i allt skrivande! Det kommer också att se väldigt olika ut för olika skribenter; någon behöver minska antalet satser i varje mening, andra behöver arbeta med att binda ihop satser oftare etc. Vinsten med att låta eleverna arbeta med egen text är alltså att varje elev får möjlighet att se just sin text. För läraren ger också elevens analys en förståelse av var i språkförståelsen eleven befinner sig (och hur väl hen förmår använda de grammatiska redskapen som verktyg). I många fall kan lärarkommentaren inskränkas till ett enkelt ”Jag håller med dig i din analys – du ser vad du behöver arbeta vidare med!”. Andra gånger behövs tillrättalägganden och förtydliganden när det gäller förståelsen av grammatiska begrepp och hur de används. Exempel på autentiska elevlösningar med åtföljande lärarkommentarer. Exempel 1
1. Eskil var en förgrundsfigur under 1100-talet, en dynamisk gestalt med ett både politiskt, religiöst och medborgerligt engagemang. [H]
2. Enligt boken Sveriges Historia 600–1350 framstod Eskil som en utpräglad kyrkofurste i dåtidens danska Lund.
[H]
3. Dragna paralleller mellan Eskil och hans efterträdare Absalon finns det gott om i denna källa, där båda beskrivs som väldigt erfarna med många kontakter från olika delar av världen.
[H[B]]
224
Svenska impulser 2 Lärarhandledning carl-johan markstedt sven eriksson Svenska impulser 2 Lärarhandledning ger dig stöd och inspiration till din undervisning i kursen svenska 2. Lärarhandledningen har samma upplägg som Svenska impulser 2. Det innebär att varje kapitel i läroboken har ett motsvarande kapitel i lärarhandledningen. I lärarhandledningen finns: • Beskrivningar av kapitlens syfte och innehåll. • Förslag på arbetsgång till varje kapitel. • Förslag på hur man kan arbeta med bokens bilder. • Extramaterial med tillhörande kopieringsunderlag. • Förslag på svar till samtliga Samtala om texten-frågor.
ISBN 978-91-523-2714-2
www.sanomautbildning.se