SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02
ZickZack Skrivrummet åk 5 Lärarhandledning ISBN: 978-91-523-0966-7
Form och illustrationer: Inlaga och bilagor: Anette Hedberg Omslag: Feri Fazeli © 2012 Karin Fällman-Bajagić, Christina Hansson, Susan Nieland och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Sjunde tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.
Tryck: Livonia Print, Lettland 2019
ZZSR5_till nytryck.indd 2
2019-02-25 11:55
Innehåll Förord 5 Vad är Skrivrummet?
7
Vilka texttyper fokuserar Skrivrummet på?
9
Hur bedömer man en texts kvalitet?
16
Hur underlättar och stöttar Skrivrummet skrivprocessen?
21
Hur väl överensstämmer Skrivrummet med cirkelmodellen?
25
Hur utvecklar Skrivrummet kvalitet?
27
Hur arbetar jag med Skrivrummet i årskurs 4 och 5?
30
Hur arbetar jag med Skrivrummet i årskurs 6?
35
Hur utvecklar Skrivrummet elevernas språkförmåga?
36
Vilken grammatik tar Skrivrummet upp i årskurs 4?
40
Vilken grammatik tar Skrivrummet upp i årskurs 5?
42
Vilken grammatik tar Skrivrummet upp i årskurs 6?
43
Hur arbetar Skrivrummet med stavning, alfabetisk ordning och handstil?
44
Hur utgår Skrivrummet från kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk i Lgr 11?
46
Hur bedömer jag elevernas skrivutveckling?
48
Senaste nytt – återberättande texter
52
Här och där – beskrivande texter
82
Gott och blandat – instruerande texter
108
Superspännande – berättande texter
128
Tyck till! – argumenterande texter
174
Vad är orsaken? – förklarande texter
206
Ordlista 232 Facit Elevboken
234
Facit Bilagorna
242
Litteraturlista 249
ZZSR5_till nytryck.indd 3
2019-02-25 11:55
Innehåll Bilagorna och ljudspåren som tidigare fanns på cd-skivor, finns numera som nedladdningsbara filer. Priset för den tryckta lärarhandledningen, bilagorna och ljudfilerna blir totalt detsamma som tidigare.
Bilagorna
ISBN 978–91–523–3933– 6
Bilaga 1–6 Huggormstexter Bilaga 7–22
Senaste nytt
Återberättande texter
Bilaga 23–31
Här och där
Beskrivande texter
Bilaga 32–36
Gott och blandat
Instruerande texter
Bilaga 37–53
Superspännande
Berättande texter
Bilaga 54–62
Tyck till!
Argumenterande texter
Bilaga 63–73
Vad är orsaken?
Förklarande texter
Bilaga
74–79
Texttyperna, översikt
Bilaga
80
Skrivtips till texttyperna
Bilaga 81–86
Skrivutvecklingsmatriser
Ljudfilerna
ISBN 978–91–523–3932–9
Spår
1 Förord
Spår 2–7 Senaste nytt
Återberättande texter
Spår 8–10 Här och där
Beskrivande texter
Spår 11–15
Instruerande texter
Gott och blandat
Spår 16–20 Superspännande
Berättande texter
Spår 21–26 Tyck till!
Argumenterande texter
Spår 27–31 Vad är orsaken?
Förklarande texter
ZZSR5_till nytryck.indd 4
2019-02-25 11:55
Förord Vi som gjort Skrivrummet har funderat mycket på vad, varför, när och hur våra elever skriver. Ger vi dem de verktyg de behöver för att lyckas? Stöttar vi och utmanar dem före, under och efter skrivandet? Och vad är det egentligen för kunskaper de behöver få med sig för att kunna skriva texter med olika syften och för olika målgrupper i ett samhälle som ställer allt större krav på den kommunikativa förmågan? Vilka typer av texter behöver de kunna skriva för att lyckas i skolan? Vad säger läroplanen? Vad är vårt uppdrag? När vi kom i kontakt med cirkelmodellen och genreskrivande kände vi att vi fick svar på våra frågor. Vi har också sett tydliga resultat hos våra elever och hittat ett arbetssätt som känns både roligt och målinriktat. I ursprungsländerna Australien och Storbritannien har skolmyndigheterna producerat och försett lärarna med nödvändigt material, men i Sverige fanns inget sådant. Vi la ner mycket tid på att leta texter och producera texter och övningar, och vi kände att det inte var realistiskt att alla lärare skulle behöva producera sitt eget material på det sätt vi gjorde. Det är därför vi har gjort Skrivrummet. Vårt material bygger på cirkelmodellen och genrepedagogiken, men är anpassat till svenska förhållanden och Lgr 11. Vi utgår från sex olika typer av texter, så kallade genrer, som visat sig vara de som eleverna behöver behärska för att lyckas i skolans alla ämnen. Dessa genrer är inte de vi traditionellt tänker på när vi talar om genrer (de litterära genrerna) utan hänför sig till vilket syfte texten har. Är det en argumenterande, beskrivande, instruerande, förklarande, berättande eller återberättande text? Metoden har ibland kritiserats för att vara alltför styrd och inte ge utrymme för kreativitet. Vår erfarenhet är den motsatta. När eleverna får de verktyg de behöver, tillsammans med tydliga ramar, så känner de sig säkra. De vågar mer och tar gärna ut svängarna i sitt skrivande. Skrivrummet är ett läromedel i både svenska och svenska som andraspråk. Det kan användas i klasser där alla elever har svenska som modersmål, i blandade klasser och i klasser där alla har svenska som andraspråk. Skrivrummet gör det lätt att arbeta parallellt med svenska och svenska som andraspråk. Tillsammans med Läsrummet och Sökrummet utgör Skrivrummet läromedelspaketet ZickZack. Det går alldeles utmärkt att ”zick-zacka” sig fram mellan de olika ”rummen” och även inom respektive rum. Kapitlen bygger inte på varandra utan kan göras i den ordning som passar dig och dina elever bäst. Eftersom flera av texttyperna är sakprosatexter är det en fördel att koppla arbetet med de kapitlen till undervisningen i de naturorienterande och samhällsorienterade ämnena.
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 5
5
2019-02-25 11:55
Vi som arbetat med Skrivrummet är två klasslärare och en lärare i svenska som andraspråk. Susan har dessutom arbetat som konsult för National Literacy Strategy vid implementeringen av genrepedagogik i Storbritannien. Vi hoppas att ni ska bli inspirerade av Skrivrummet och vilja arbeta vidare med att utveckla elevernas skrivförmåga. Christina, Karin och Susan
6
ZZSR5_till nytryck.indd 6
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
2019-02-25 11:55
Vad är Skrivrummet? Skrivrummet är utarbetat för att hjälpa elever i åk 4, 5 och 6 att utveckla sitt skrivande så att de kan nå kunskapskraven för skrivande i Lgr 11*. I kursplanerna för ämnet svenska och svenska som andraspråk kan man under rubriken ”Centralt innehåll” för årskurs 4–6 bland annat läsa följande för de olika delområdena: Läsa och skriva • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. Berättande texter och sakprosatexter • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp. Språkbruk • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext. Skrivrummet bygger på en metod där läraren stöttar eleverna under varje steg i skriv processen och på så sätt ger dem möjlighet att behärska en rad olika typer av texter. Du som lärare spelar en viktig roll i denna process och du får därför förslag på hur du kan ge dina elever de verktyg de behöver före skrivandet, stötta dem under skrivprocessen och göra det möjligt för dem att vidareutveckla sina färdigheter efter skrivandet med hjälp av checklistor och matriser.
*
Se även sid. 46–47
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 7
7
2019-02-25 11:55
Skolverket har betonat vikten av att ha tydliga mål för eleverna genom individuella utvecklingsplaner (IUP) samt nationella prov för elever i åk 3 och åk 6. Därför behöver vi lärare undervisa så att det är möjligt att ställa upp tydliga mål och stötta eleverna, så att de kan uppnå dessa. När eleverna tillgodogör sig verktygen för skrivandet utvecklas även deras tänkande och inlärningsförmåga. Vi har sett en direkt koppling mellan utvecklandet av elevernas skrivförmåga och deras förmåga att tänka och lära sig i alla ämnen. Eleverna skaffar sig kontroll över ordval och meningskonstruktion och ökar på så sätt dramatiskt sin förmåga att beskriva, förklara, göra antaganden, dra slutsatser, förutsäga, definiera, kategorisera och återberätta. I Skrivrummet kopplas skrivandet ofta till skolans olika ämnen och eleverna utvecklar därför språket samtidigt som de får kunskap i ämnena. Forskning har visat att en stor andel av de studenter som påbörjar universitetsstudier saknar förmåga att skriva olika typer av texter. En ökande andel studenter med svenska som andraspråk ställer också stora krav på skolans språkutvecklande skrivundervisning. Så är det inte bara i Sverige, liknande utmaningar finns runt om i världen. I Australien har detta faktum tagits upp i den nationella läroplanen, vilken även innehåller undervisningsmetoder som ger eleverna de verktyg de behöver för att skriva olika typer av texter. Senare har också England utvecklat sina lärares kunskaper och färdigheter att undervisa i skrivandets konst, genom tydligt formulerade mål i National Literacy Strategy. Skrivrummet är vårt sätt att göra det enkelt för lärare i Sverige att undervisa utifrån läroplanen och dess kunskapskrav.
”2000-talets värld kräver en mer sofistikerad nivå på skrivkunskaperna än någonsin tidigare och de som inte besitter en ansenlig kunskap på området kommer effektivt att utestängas från så mycket av den kunskap, information och de idéer som är en del av samhällslivet.” ur ”Stärk språket, stärk lärandet” av Pauline Gibbons
8
ZZSR5_till nytryck.indd 8
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
2019-02-25 11:55
Vilka texttyper fokuserar Skrivrummet på? I Skrivrummet presenteras sex texttyper som ofta förekommer i skolan: • Återberättande texter, där syftet är att återge en serie händelser i tidsföljd. • Berättande texter, där syftet är att roa och förmedla budskap. • Förklarande texter, där syftet är att förklara ett fenomen eller hur något fungerar. • Instruerande texter, där syftet är att instruera hur man gör något. • Beskrivande texter, där syftet är att beskriva något. • Argumenterande texter, där syftet är att presentera argument och information från en eller flera ståndpunkter. Först av allt identifieras syftet med texten, eftersom det bestämmer den skrivna textens uppbyggnad (struktur) och språkliga drag. Brev har till exempel ofta setts som en egen texttyp, men om man tittar närmare på en rad brev ser man att det finns en mängd olika syften för brevskrivande. Ett brev kan skrivas för att återberätta en serie händelser eller så kan det vara reklam för något – argumentera för en produkt. Det kan skrivas för att informera om (beskriva) något eller till och med för att förklara något. Därför är det viktigt att inte bara fokusera på brevets utseende utan på syftet med brevet – varför det skrivs. Det kan vara så att en annan uppbyggnad och layout krävs, och att andra språkliga drag måste övervägas för att syftet med brevet ska uppnås. Varje texttyp har ett bestämt syfte, men innehållet kan vara mycket varierande. En återberättande text kan handla om en skolutflykt men också om ett vetenskapligt experiment, en förklarande text kan förklara något stegvis (grodans livscykel) eller vara orsaksrelaterad (vad är erosion?) och så vidare. Det är en fördel om du undervisar om de olika texttyperna i samverkan med andra ämnen. På geografitimmarna kan eleverna till exempel skaffa sig kunskaper om olika länder och på svensktimmarna lära sig att skriva beskrivande texter om länder. Vi har valt att i årskurs 4 och 5 presentera texter som utgår från de ämnesområden man vanligtvis läser i respektive årskurs för att underlätta integrationen mellan svenska/svenska som andraspråk och andra ämnen. I årskurs 6 är texterna knutna till två ramberättelser där eleverna repeterar och skriver de olika texttyperna. Här finns också ett kapitel där eleverna får vidare utveckla olika språkliga drag samt ett där de får arbeta med så kallade genrebyten.
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 9
9
2019-02-25 11:55
Texttyp
Syfte
Layout
Språkliga drag
Exempel på texter
Argumenterande
Att argumentera för en åsikt, att övertyga
Inledning med en presentation av en uppfattning
Verb i presens och imperativ
Inlägg i debatter Insändare
Känsloladdat språk
Flygblad Sambandsord (för Protestskrivelse det första, dessutom, Klagobrev därefter, slutligen) Avslutning med en Annonser sammanfattning som Broschyrer upprepar antagandet Argument, ofta i punktform
Jobbannons
Berättande
Att roa och förmedla budskap
Första eller tredje Inledning som talar om var, när, vem/vilka person det handlar om Verb i preteritum En serie händelser Verb som beskriver som följs av ett handling, tankar och problem känslor
Fabler
Lösning och avslutning
Spökhistorier
Kronologisk ordning Sambandsord som visar på tid (först, senare, tidigt på morgonen) Sambandsord som indikerar spänning (plötsligt, utan förvarning)
Sagor Noveller Myter Äventyrsberättelser Fantasy Berättelser om problem, historiska händelser, olika kulturer
Sambandsord som ändrar uppmärksamheten (under tiden, precis i det ögonblicket) Dialog Språk som gör intryck på läsaren (adverb, adjektiv, exakta substantiv, beskrivande verb, metaforer och liknelser)
10
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 10
2019-02-25 11:55
Texttyp
Syfte
Layout
Beskrivande
Att klassificera Inledande generell och beskriva klassificering Beskrivning av olika fakta, indelat i olika stycken, ofta med underrubriker
Språkliga drag
Exempel på texter
Verb i presens (utom Faktatexter som i historiska beskriv- beskriver djur, växter, länder, klimat, ningar) religioner Icke kronologisk ordning Opersonlig form Ämnesspecifika ord Sambandsord
Förklarande
Att förklara ett naturfenomen, socialt fenomen eller hur något fungerar
Inledande definition av vad som ska förklaras Förklaring som presenteras i stycken eller punkter Bilder
Ämnesspecifika ord
Faktatexter som förklarar fenomen och Verb i presens (utom hur något fungerar när man förklarar en (vattnets kretslopp, historisk händelse) hur matsmältningen Sambandsord som fungerar, blodomvisar på orsak och loppet, hur man verkan (eftersom, räknar ut medeltal) på grund av, som resultat av) Sambandsord som visar på tid (först därefter, sedan) Allmän opersonlig form
Instruerande
Att instruera (tala om, visa) hur man gör något
Rubrik som talar om Verb i imperativ vad man ska göra Beskrivande verb Material/ingredien- Sambandsord ser i rätt ordning Ämnesspecifika ord Metod/tillvägagångssätt, ofta i numrerad uppställning Bilder
Recept Arbetsbeskrivningar (hur man bygger något, hur man spelar ett spel, hur man borstar tänderna, hur man installerar något) Manualer
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 11
11
2019-02-25 11:55
Texttyp
Syfte
Återberättande
Verb i preteritum Att återberätta Inledning som händelser ger bakgrund till Beskrivande verb händelsen (vem, var, Skrivs i första eller när) tredje person Ett antal händelser i Sambandsord som kronologisk ordning anger tid Sammanfattande avslutning
Layout
Språkliga drag
Exempel på texter Dagbokstexter och brev (som återberättar händelser) Redovisningar som återger hur man t.ex. löste ett matematiskt problem Nyhetsrapporter Biografier
Obs! De texttyper vi presenterar har ett bestämt syfte som, för alla inom en bestämd kultur, känns igen på layout, ordval, språkliga drag och så vidare. Det är viktigt att tänka på att elever från en annan kulturell bakgrund än den svenska kan ha med sig andra mönster. Sammanfattningar av de olika texttyperna finns som bilagor (74–79). Dessa kan skrivas ut och plastas in för att sedan sättas upp i klassrummet eller delas ut till eleverna. Där finns även skrivtips för de olika texttyperna (80 A, B).
Bilaga 80 A
12
Bilaga 80 B
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 12
2019-02-25 11:55
BILAGOR: TEXTTYPER
Bilaga 74 A
Bilaga 75 A
Bilaga 74 B
Bilaga 75 B
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 13
13
2019-02-25 11:55
BILAGOR: TEXTTYPER
Bilaga 76 A
Bilaga 77 A
14
Bilaga 76 B
Bilaga 77 B
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 14
2019-02-25 11:56
BILAGOR: TEXTTYPER
Bilaga 78 A
Bilaga 79 A
Bilaga 78 B
Bilaga 79 B
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 15
15
2019-02-25 11:56
Mål
STEG 1: Att eleverna ska lära sig hur en tidningsartikel är uppbyggd, med rubrik, ingress och brödtext. De ska också förstå att rubrikens syfte är att fånga läsarens intresse. STEG 2: Att eleverna ska få utforska och använda de språkliga drag som används i tidningsartiklar. STEG 3: Att eleverna ska träna på det de lärt sig om layout och språkliga drag i en tidningsartikel. STEG 4: Att eleverna självständigt ska planera och skriva en återberättande text i form av en tidningsartikel.
52
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 52
2019-02-25 11:56
Senaste nytt ÅTERBERÄTTANDE TEXTER
Sid. 8–25 i elevboken
Bilaga 1, 7–22, 86
Syfte Tidningsartiklar skrivs för att återberätta något eller informera om något som har hänt.
Texter Tidningsartiklar förekommer i tidningar och på internet. I årskurs 5 handlar de återberättande texterna om tidningsartiklar.
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 53
53
2019-02-25 11:56
ik br Ru
s res g n I
Bild
Fo gr tona afen mn s xt te d ö Br Bildtext
Jou nam rnalis ten n s
54
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 54
2019-02-25 11:56
Layout och språkliga drag En tidningsartikel innehåller: • en rubrik som lockar till läsning • en ingress som ger en sammanfattning • brödtext som ger mer information I en tidningsartikel skrivs verben i huvudsak i preteritum och de är ofta beskrivande. Texten skrivs i tredje person. Dessutom används ofta sambandsord som anger tid.
Grammatik Verb (i huvudsak) i preteritum, synonymer, adjektiv, tidssambandsord, allitterationer, ordlekar, beskrivande verb, direkt och indirekt tal.
Genreord Läsekrets, ordvits, rubrik, fakta, åsikt, artikel, spalter, stycken, underrubriker, ingress, bildtext, partisk, opartisk, direkt och indirekt tal, bokstavslek, allitteration, rim, reporter, journalistik, källor, press, undersöka, rapportera, dagstidning, redaktör, redigera, förstasida, artikel, signatur.
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 55
55
2019-02-25 11:56
Förförståelse 7, 8
Låt eleverna läsa artiklar från olika tidningar och på internet. Skapa tillfällen för dem att dela med sig av det de läst. Klipp ut artiklar från tidningar och klipp bort rubrikerna från resten av texten. Låt därefter eleverna försöka matcha rubrik och text. Tidningsartiklar kallas ibland nyheter och har mycket gemensamt med nyhets rapporteringen på tv och i radio. Låt eleverna imitera en nyhetsjournalist i händelsernas centrum, när de till exempel ska återge en artikel de läst. Vilka skillnader blir det när man rapporterar nyheter som sker här och nu, och nyheter som redan har hänt? Gör olika dramaövningar för att stimulera den muntliga presentationen av nyheter. Filma eleverna ”in action” och spela upp för klassen. Utforska vid sådana tillfällen användandet av formellt och informellt språk. Låt eleverna skriva tidningsartiklar som är baserade på händelser i skönlitteraturen. Läs tillsammans dikten Kinesiska muren (7). Dikten kan skrivas om till en tidningsartikel. Visa även tidningsartikeln. Läs därefter artikeln Sov i 100 år (8) och låt eleverna säga vem det handlar om. De kan därefter återberätta något de själva varit med om i form av en artikel. Tidningar har en tydlig layout. Brödtexten skrivs ofta i spalter, det finns många rubriker, styckeindelningen är tydlig osv. Sätt upp olika delar ur en dagstidning och markera de olika delarna. Tidningsartiklar kan skrivas för att anknyta till olika områden i läroplanen, till exempel hur oljeutsläpp hotar livet i haven, olika naturkatastrofer, bärgningen av regalskeppet Vasa osv.
56
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 56
2019-02-25 11:56
Svenska som andraspråk Språkliga knep, som ofta används i tidningars rubriker, är ofta mycket svåra för andraspråkselever. För att kunna leka med språket krävs djupa kunskaper. Var därför noga med att förklara ord och ordvitsar. Förklara att ett ord kan ha flera betydelser och visa hur man av sammanhanget kan förstå betydelsen. Exempel: En ren betade. En ren skjorta. Visa också på ord som stegen och stegen, där betoningen påverkar betydelsen. Arbeta mycket med uttal så att eleverna lär sig höra när ord rimmar och låt dem arbeta med rimord på många olika sätt, till exempel genom att spela memory, läsa ramsor och dikter med rim osv. Ordspråk och talesätt kan också vara svåra att förstå. Fråga gärna modersmålsläraren om det finns liknande ordspråk på modersmålet, som kan hjälpa eleverna att förstå de svenska. Överför ordspråken eller talesätten till situationer som är bekanta för eleverna. Samla nya ord på blädderblock och ge eleverna många möjligheter att se och använda dem.
Bilaga 7
Bilaga 8
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 57
57
2019-02-25 11:56
Ur ELEVBOKEN
Elevboken sid. 10–11
Elevboken sid. 14–15
Elevboken sid. 18–19
58
Elevboken sid. 12–13
Elevboken sid. 16–17
Elevboken sid. 20–21
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 58
2019-02-25 11:56
Ur ELEVBOKEN
Elevboken sid. 22–23
Elevboken sid. 24–25
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 59
59
2019-02-25 11:56
STEG 1 Sid.10–13 i elevboken
Bilaga 1, 9–12
Mål STEG 1 Att eleverna ska lära sig hur en tidningsartikel är uppbyggd, med rubrik, ingress och brödtext. De ska också förstå att rubrikens syfte är att fånga läsarens intresse.
Ord att förklara plan en orsak erkänner en hjälte fälla ett bananskal en riksorganisation orkanstyrka modig spänna en flaska lyckas studieresa medförde en hjortkalv en favorit SMHI
60
en insats dra en lapp en pinne planera aska griskris ett oväder brist enkelt varna lera nära ett hav direkt på grund av spreds
haja given en julskinka tillräckligt regnmängd ett dike en haj plocka upp gilla ett vulkanutbrott störa en/ett napp en seger en grisuppfödare dra fram uppmana en fisketur
en städdag ett intresse insåg en banan banan ett platt fall närma sig hålla sig inomhus en sydkust ett skräp en reporter ett studiebesök ta igen halkade en vind en lina längs
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 60
2019-02-25 11:56
STEG 1
Läs och arbeta tillsammans 1, 9
Visa en text från årskurs 4 eller den återberättande texten om huggormen (1). Kommer eleverna ihåg syftet med texten (att återberätta händelser i tidsföljd) och de språkliga dragen (tidssambandsord, inledning, verb i preteritum, personliga pronomen)? Låt eleverna titta i Min skrivbok från årskursk 4 (om de använt den) för att komma ihåg vad de lärde sig om återberättande texter. Visa därefter bilaga 9, en tidningsartikel om en studieresa till Kina, och läs texten. Fråga: • Känner ni igen texttypen? • Var brukar man hitta sådana här texter? • Hur skiljer sig den här texten från till exempel en beskrivande text? • Vem är texten skriven för? • Vilket syfte har texten? (Att återberätta en serie händelser, att informera läsaren, ge en åsikt om en händelse, behålla läsare och locka nya läsare.) • Vad handlar artikeln om? • Vad är det som ska fånga läsarens intresse? • Varför inleds artikeln på det här sättet? (Ingressen ger viktig information och vill locka läsaren att läsa vidare.) • Vilka är de viktigaste händelserna? • Är texten lätt att förstå? Hur hjälper skribenten läsaren? • Hur använder författaren fakta? • Finns det några bilder? Gör de att artikeln blir mer lockande och lättare att förstå? • Vilken verbform används i huvudsak?
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 61
61
2019-02-25 11:56
STEG 1
Arbeta i smågrupper Eleverna markerar rubrik, ingress, brödtext, bild, bildtext samt journalistens och fotografens namn i texten Borta bra men hemma bäst (A). Därefter svarar de på frågor om texten (B).
Arbeta tillsammans 10
Läs ingressen och de fyra rubrikerna på bilaga 10 och låt eleverna diskutera vilken rubrik som passar bäst. De fyra rubrikerna är exempel på allitteration, rim, ordlek samt homonymer. Diskutera: • Varför är rubriken viktig? • Vilka knep används för att fånga läsarens uppmärksamhet? • På vilket sätt sammanfattar rubriken artikelns innehåll?
Arbeta i smågrupper Eleverna skriver rätt siffra vid ingresserna (C) och diskuterar därefter med en kamrat vad det är som gör rubrikerna intressanta (D). Eleverna skriver också ingressen till en artikel där rubrik och brödtext är givna (E).
Ytterligare uppgifter 11, 12
Definitionsspelet Det är många nya och ganska svåra ord i det här kapitlet. Genom lek kan man presentera de nya orden och deras betydelser så att eleverna blir bekanta med vokabulären. På bilaga 11 finns Definitionsspelet. Eleverna klipper isär korten och matchar rätt term med rätt förklaring.
62
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 62
2019-02-25 11:56
STEG 1
Rekonstruera Klipp isär tidningsartiklar i stycken och låt eleverna sätta ihop dem igen. Hur vet de vad de ska börja med och vad som kommer sen? Kan de urskilja de huvudsakliga händelserna/detaljerna? Textmarkering Låt eleverna använda färgpennor och markera de olika delarna i en tidningsartikel. Hitta på rubriker Eleverna läser ingresserna på bilaga 12 och hittar på rubriker till dem. Byt med din kamrat Elev A ger elev B en ingress och elev B skriver rubriken. Därefter jämför de med originalet. Sen upprepar de övningen, men byter roller. Bilder Använd bilder från tidningar och låt eleverna skriva rubriker och/eller bildtexter till dem. Låt eleverna läsa upp sina rubriker och bildtexter.
Sammanfatta Vad har eleverna lärt sig om syftet och layouten i en artikel? Kan de identifiera huvuddelarna i en artikel? Låt dem sammanfatta det de vet i Min skrivbok.
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 63
63
2019-02-25 11:56
BILAGOR: STEG 1
Bilaga 1
Bilaga 10
64
Bilaga 9
Bilaga 11
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 64
2019-02-25 11:56
BILAGOR: STEG 1
Bilaga 12
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 65
65
2019-02-25 11:56
STEG 2 Sid. 14–21 i elevboken
Bilaga 13–19
Mål STEG 2 Att eleverna ska få utforska och använda de språkliga drag som används i tidningsartiklar.
Ord att förklara en avbytare ett tillslag ett jubel ett extranummer plötsligt fixa en cyklist
66
tystnad försvinna en/ett plan ett lyse en idolstjärna en publik återförena
en slutminut en januarimorgon ge sig efterlysa en sekund framträda sakna
ett hemmalag känna på ett torg en tvillingbror applåder
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 66
2019-02-25 11:56
STEG 2
Arbeta tillsammans 13
Förklara för eleverna att man i rubriker ofta använder sig av olika språkliga knep för att locka läsare. Visa bilaga 13 och läs tillsammans de olika rubrikerna. Kan eleverna se vilka språkliga knep som använts? (Allitteration, homonymer, rim, ordspråk och talesätt.)
Arbeta i smågrupper Eleverna övar på att använda de olika knepen i övningarna A, B, C, D, E och F.
Ytterligare uppgift 14
I ingressen sammanfattas artikeln och man får oftast svar på frågorna vem, vad, var och när. Eleverna skriver i bilaga 14 vad de tror att det står i ingressen under ett antal rubriker.
Sammanfatta Låt eleverna läsa upp sina rubriker och ingresser samt redogöra för de olika sätten att skriva en rubrik. Be dem skriva in sammanfattningarna i Min skrivbok.
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 67
67
2019-02-25 11:56
STEG 2
Läs och arbeta tillsammans 8–9, 15–17
Visa tidningsartikeln Borta bra men hemma bäst (9) från steg 1. Känner eleverna igen några av de språkliga dragen från återberättande texter i åk 4? Repetera sambandsord för tid, personliga pronomen, verb i preteritum, beskrivande verb. När man använder ett substantiv första gången skriver man det i obestämd form, till exempel en bil krockade. När man sedan fortsätter skrivandet kan man använda substantivet i bestämd form (bilen), eftersom man då vet vilken bil som avses. På bilaga 15 ska eleverna markera substantiv i bestämd och obestämd form. När man rapporterar vad som har hänt kan man citera vad någon har sagt. Man kan göra detta på två sätt, antingen som direkt återgivet tal med talstreck eller som indirekt tal, där författaren berättar vad någon har sagt. Läs tillsammans artikeln om tinnitus (16) och markera indirekt och direkt tal med olika färger. Exempel: – Det är oroväckande, säger Kim Kähäri. Kim Kähäri tycker att det är oroväckande. Läs en mening från en tidningsartikel, till exempel den om Törnrosa (8): Kvinnan somnade för exakt 100 år sedan, efter att ha stuckit sig på en slända. Låt eleverna föreställa sig vad kvinnan sa när hon vaknade upp och be dem skriva på sina whiteboardskivor. Påminn om talstreck och kommatecken samt att de ska variera ordet sa. Förklara för eleverna att både direkt tal och indirekt tal förekommer i tidningsartiklar. På bilaga 17 finns direkt och indirekt återgivet tal. Be eleverna att titta på meningarna och beskriva vad som händer när man skriver om direkt tal till indirekt tal.
68
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 68
2019-02-25 11:56
STEG 2
Exempel: • innebörden är densamma men det sägs med andra ord • inget talstreck • presens ändras till preteritum • pronomen ändras, jag blir hon/han • ytterligare ord kan läggas till • interpunktionen ändras, det direkta talets skiljetecken ändras till punkt vid meningens slut • sambandsord läggs till
Arbeta i smågrupper I övning G skriver eleverna om en text som är berättad i första person till tredje person. I övning H skriver eleverna om från direkt tal till indirekt tal eller tvärtom.
Ytterligare uppgifter 18
Eleverna samlar andra ord för sa i Min skrivbok. Låt eleverna läsa upp sina ord och samla dem på blädderblock. I bilaga 18 skriver eleverna vad de tror några personer sagt. De ska använda både direkt och indirekt tal.
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 69
69
2019-02-25 11:56
STEG 2
Eleverna arbetar i par, en är reporter och en blir intervjuad. Reportern ställer frågor, den andre svarar. Sedan återberättar reportern vad den intervjuade svarade. Eleverna får själva hitta på vad som hänt.
Sammanfatta Eleverna skriver in sammanfattningen av direkt och indirekt tal i Min skrivbok. Se föregående sida.
Arbeta tillsammans I tidningsartiklar förekommer ofta både faktauppgifter och åsikter. Exempel: IFK Göteborg är den bästa fotbollsklubben i världen. ÅSIKT IFK Göteborg är en fotbollsklubb. FAKTA Det är viktigt att den som skriver är noga med hur fakta och åsikter används. I vissa typer av artiklar blir texten intressantare om åsikter vävs in, medan andra vinner på att bara innehålla fakta. Fråga eleverna om de kan komma på exempel på detta.
Arbeta i smågrupper I elevboken (I, J) finns en övning där eleverna ska urskilja fakta och åsikter.
70
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 70
2019-02-25 11:56
STEG 2
Arbeta tillsammans Läs tillsammans den opartiska tidningsartikeln, Fotbollsmatch på Solskensvallen (K) och gör övningarna. Läs och arbeta sedan med den partiska artikeln Domarskandal (L). Diskutera: • Vilka skillnader kan ni upptäcka? • Vilken artikel föredrar ni? Varför?
Ytterligare uppgifter 19
Låt eleverna skriva en artikel om fotbollsmatchen mellan Ramstads BK och IFK Borrestad och visa att de håller på hemmalaget Ramstads BK. Bilaga 19 handlar om en popgrupp som har ställt in en konsert på grund av att de blivit förkylda. Journalister på ortens tidningar har fått i uppdrag att skriva om detta. Några av dem tror på artisterna och tycker synd om dem, medan andra menar att förkylningen bara är en dålig ursäkt, ett svepskäl för något annat.
Sammanfatta Diskutera: • Vad betyder partiskhet? • Tycker ni att tidningsartiklar ska vara opartiska eller kan de också få vara partiska? • Spelar det någon roll vilken typ av artikel det är?
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 71
71
2019-02-25 11:56
BILAGOR: STEG 2
Bilaga 13
Bilaga 15
72
Bilaga 14
Bilaga 16
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 72
2019-02-25 11:56
BILAGOR: STEG 2
Bilaga 17
Bilaga 18
Bilaga 19
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 73
73
2019-02-25 11:56
STEG 3 Sid. 22–23 i elevboken
Bilaga 20–22
Mål STEG 3 Att eleverna ska träna på det de lärt sig om layout och språkliga drag i en tidningsartikel.
74
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 74
2019-02-25 11:56
STEG 3
Arbeta och skriv tillsammans 20
Läs texten Sanering (20) tillsammans och låt eleverna kommentera artikeln och komma med förslag på hur den kan förbättras. Exempel: • Rubriken är kort men otydlig • Brödtexten har alltför långa meningar. Skriv sedan tillsammans om artikeln utifrån elevernas förslag.
Arbeta i smågrupper I elevboken finns två artiklar som eleverna ska bedöma med hjälp av en checklista (A).
Ytterligare uppgift 21
Eleverna läser dikten (21) och gör om den till en tidningsartikel, med rubrik, ingress och brödtext. Påminn dem om att använda både direkt och indirekt tal när de citerar personer, att de ska variera meningarnas längd och ha med beskrivande detaljer. Exempel:
Omkom på väg till skolan 12-årig pojke omkom i måndags morse på väg till skolan. Jämnårig kamrat blev ögonvittne. En tragisk olycka inträffade i måndags morse på Storgatan i Småstad. Tolvårige Bo sprang ut framför en personbil och olyckan var ett faktum. Trots att ambulans snabbt var på plats kunde man inte rädda hans liv. Kamraten, som väntade på Bo på andra sidan Storgatan, chockades svårt och fördes till sjukhuset. – Jag hör fortfarande tjutet från bilens bromsar i mina öron, sa han när Dagbladets reporter pratade med honom på sjukhuset. Bosse brukade alltid prata och skoja med alla i skolan, enligt kamraten. Frank Göranson
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 75
75
2019-02-25 11:56
STEG 3
Sammanfatta • Vad känner ni till om layout och språkliga drag i tidningsartiklar? • Vad är det som gör en artikel effektiv respektive ineffektiv? Skriv listor och låt eleverna komplettera sina sammanfattningar i Min Skrivbok.
Arbeta och skriv tillsammans 22
Innan eleverna kan skriva sin egen tidningsartikel behöver de hjälp med idéer till en artikel samt stöd vid planerandet. Visa eleverna anteckningarna på bilaga 22, som är skrivna av en reporter från den lokala tidningen. Diskutera: • Räcker den här informationen som underlag till en artikel? • Vilka frågor skulle ni vilja ställa till herr Andersson, polisen eller grannen? Tänk ut en slagkraftig rubrik. Låt eleverna ge förslag på sina whiteboardskivor och välj sedan ett av förslagen. Tänk ut en bra ingress. Be eleverna ge förslag på vad som bör finnas med i ingressen. Sammanställ tillsammans en ordbank som kan användas i artikeln (stöld, inbrott, lager, vittne, säkra, förhör).
76
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 76
2019-02-25 11:56
STEG 3
Förslag på ingress: Ett trettiotal cyklar stals vid ett inbrott i cykelaffären Trampan i tisdags natt. Polisen har säkrat vissa spår. Modella för eleverna hur man skriver brödtexten. Tala högt så eleverna hör hur du tänker. – Jag ska skriva en artikel om ett inbrott i cykelaffären Trampan. Jag börjar med att skriva att det var affärsägaren, herr Andersson som upptäckte inbrottet. Jag frågar när han upptäckte inbrottet, hur många cyklar som saknades och om det var några speciella cyklar som blivit stulna. Sen frågar jag polisen om det finns några vittnen, vad de har gjort, om de har några spår osv. Hur ska jag avsluta artikeln? Förslag på artikel: När herr Andersson kom till sin butik Trampan tidigt i onsdags morse upptäckte han att dörren på baksidan var uppbruten. – Jag förstod direkt att vi haft påhälsning av tjuvar under natten, berättade han för Nyhetstidningens reporter. Många kollegor i branschen har råkat ut för liknande. Han berättade vidare att ett trettiotal cyklar stulits, bara dyra märkescyklar. – Jag säljer också begagnade cyklar, men de var alla kvar, skrattade herr Andersson. Polisen har knackat dörr i grannskapet för att se om det finns några vittnen till inbrottet. En granne meddelade att han vaknat vid tvåtiden på natten av att han hörde motorljud. – Jag vaknade vid tvåtiden av att någon idiot stod med motorn på en längre stund. Men till slut lyckades jag somna om, muttrade herr B-son. Polisen har säkrat vissa spår, bland annat tydliga däckspår efter en tung lastbil samt ett par arbetshandskar som någon tappat inne i lagerlokalen. De uppmanar allmänheten att rapportera till polisstationen om de sett eller hört något ovanligt i tisdags natt. Roland Reporter
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 77
77
2019-02-25 11:56
BILAGOR: STEG 3
Bilaga 20
Bilaga 21
Bilaga 22
78
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 78
2019-02-25 11:56
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 79
79
2019-02-25 11:56
STEG 4 Sid. 24–25 i elevboken
Bilaga 86
Mål STEG 4 Att eleverna självständigt ska planera och skriva en återberättande text i form av en tidningsartikel.
80
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 80
2019-02-25 11:56
STEG 4
Arbeta enskilt Eleverna har anteckningar (A) från en tidningsreporter och skriver sin planering (B) i elevboken enligt glasstrutsmodellen. Därefter skriver de sin artikel (C) på ett papper.
Ytterligare uppgift Låt eleverna läsa varandras artiklar och bedöma dem med hjälp av checklistan.
Utvärdera och bedöm 86
Eleven bedömer sin artikel tillsammans med läraren (D) och fyller i checklistan som finns i elevboken. Därefter skrivs nya mål i Min skrivbok. Gör din professionella bedömning i skrivutvecklingsmatrisen (86).
Bilaga 86
ZickZack Skrivrummet åk 5, Lärarhandledning
ZZSR5_till nytryck.indd 81
81
2019-02-25 11:56
Läromedelsserien ZickZack består av tre ”rum” – Skrivrummet, Läsrummet och Sökrummet. De tre ”rummen” är tydligt utarbetade utifrån kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk i Lgr 11. De kompletterar varandra men fungerar även var för sig.
zz iCK
ACK
SKR I VRUMMET
Skrivrummets lärarhandledning lotsar dig som lärare genom de sex kapitel som Skrivrummets elevbok består av. Varje kapitel är inde lat i fyra steg och ger eleverna de verktyg de behöver för att själva kunna skriva argumenterande, berättande, beskrivande, förklarande, instruerande och återberättande texter. Med hjälp av modelltexter, ordkunskap, grammatik och gemensamt skrivande utvecklas elev ernas skrivande. Lärarhandledningen innehåller dessutom en pedagogisk presenta tion av de idéer och tankar som ligger till grund för materialet, förslag på hur du kan arbeta för att utveckla, stötta och utmana elevernas skrivande av olika texttyper samt ett facit. Till lärarhandledningen finns dessutom nedladdningsbara filer med bilagor och ljud. Bilagorna innehåller kopieringsunderlag samt sex bedömningsmatriser som hjäl per dig att kontinuerligt bedöma elevernas skrivutveckling. Ljudfilerna innehåller de inlästa texterna.
ZickZack Läsrummet består av en textsamling med olika typer av texter (skönlitteratur och sakprosa), en lärarhandledning med förslag på hur du kan arbeta med texterna (före, under och efter läsningen) för att stötta och utmana elevernas läsförståelse. Dessutom finns en övningsbok med övningar att göra före och efter läsningen.
ZickZack Sökrummet är en stadielärarhandledning (åk 4–6). Den innehåller en mängd övningar (kopieringsunderlag) i informations sökning och källkritik.
ISBN 978-91-523-0966-7
Omslag_Skrivrummet 5 LHL.indd 2
2019-02-25 12:40