S
N
Koll på NO Koll på NO
Koll på NO ger helheten i de naturorienterande ämnena och tar ett grepp om grundläggande biologi, fysik och kemi. De olika ämnena är tydligt utmärkta i böckerna.
NO
Anncatrin Hjernquist Klara Rudstedt
Biologi Fysik Kemi
5
5 Biologi Fysik Kemi
Till varje år finns grundbok, aktivitetsbok och lärarhandledning. Serien består av Koll på NO 4 Koll på NO 5 Koll på NO 6
ISBN 978-91-523-0811-0
(523-4292-3)
KP_NO_5_omslag_ORIG.indd 1
2014-04-14 15.42
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Redaktör: Kristina Holm Bildredaktör: Margareta Söderberg Grafisk form: Typoform/Andreas Lilius Layout: Typoform/Jenny Bryant Omslag: Typoform/Andreas Lilius Omslagsfoto: Björn Andrén/Getty Images Illustrationer: Typoform/Tomas Widlund, Cecilia H. Björnekull, Susanne Hjärtström Foton: Se bildförteckning s. 120 Koll på No 5, Biologi Fysik Kemi ISBN 978-91-523-0811-0 © 2012 Anncatrin Hjernquist, Klara Rudstedt, Åke Olsson, Kerstin Otterstål och Sanoma Utbildning AB Andra upplagan Sjunde tryckningen Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2016
BUTB_KollpNO_framvagn_210x240.indd 2
2014-04-14 15.46
Kemi
Fysik
Biologi
Välkommen till Koll på NO! I den här boken kommer du att få läsa och lära dig mycket om biologi, fysik och kemi. Du ser längst ner till vänster på varje uppslag vilket ämne det hör till. Ordet Biologi står på en grön flik, Fysik på blå och Kemi på orange. Varje kapitel börjar med en stor bild, lite inledande text och några frågor som visar vad kapitlet kommer att handla om. Under rubriken Mål står vad du ska kunna när du arbetat klart med kapitlet. Sist i varje kapitel finns en ruta med faktaord och en ruta med frågor där du kan testa om du kan det som kapitlet handlar om. På några ställen finns rutor med rubriken Förr och nu. Här jämförs något som beskrivs i texten, till exempel glasögon eller hörapparater, med hur det var förr.
Här och där finns frågor i pratbubblor. Där kan du försöka gissa svaren!
Var är jag? FÖRR OCH NU Att bryta ljus med hjälp av linser har människan gjort länge. Glasögon fanns faktiskt redan på medeltiden. Kikaren uppfanns på 1600-talet i samband med att man studerade stjärnhimlen.
BUTB_KollpNO_framvagn_210x240.indd 3
? Här växer lav som en matta och inga träd syns.
Boken innehåller många bilder, både foton och teckningar. Studera dessa noga! De kan göra det lättare att förstå texten. röda blodkroppar vita blodkroppar
? Växterna är ganska höga och fåglarna jagar insekterna. ? Det surrar av mygg och klafsar när man går här. blodplättar
2012-02-10 13.36
Innehåll 1 Europas sista vildmark? Att leva i fjälltrakterna
6 8
3 Våra sinnen
44
Synen
46
Vid foten av fjället
10
Ljus
48
Högre upp på fjället
12
Hörseln och örat
50
Fjällen förr och nu
14
Ljud
52
Alperna
16
Synfel och synskador
54
Djur i Alperna
18
Hörselskador
55
De fyra storas små
20
Luktsinnet
56
Artlista, Begrepp, Kan du nu?
21
Smaksinnet
57
Känsel och hud
58
Hjärnan och nervsystemet
60
Sömnen
62
Faror för hjärna och nervsystem
63
Frågor och svar om droger
64
Specialister
66
Begrepp, Kan du nu?
67
2 Kroppen
22
Matspjälkningen
24
Kroppen behöver energi
26
Andningen
28
Blod och hjärta
30
Kroppens reningsverk
32
Kroppens eget försvar
33
Våra muskler
34
Skelettet
36
Livets början – och slut
40
Att bli gammal
41
Specialister
42
Begrepp, Kan du nu?
43
BUTB_KollpNO_framvagn_210x240.indd 4
2012-02-10 13.36
4 Energi
68
6 Kust och hav
102
Vad är energi?
70
Livet i havet
104
Vad behöver vi energi till?
72
Några djur i havet
106
Elektricitet
74
Växter i havet
108
Magnetism
76
Växter på stranden
109
Energikällor
78
Fåglar på stranden
110
Människans påverkan
80
Östersjön
112
Framtidens energi
81
Medelhavet
113
Batterier
82
Vad händer under ytan?
114
Begrepp, Kan du nu?
83
Framtiden
115
Däggdjur i havet
116
Artlista, Begrepp, Kan du nu?
117
Register
118
5 Kemi och miljö
84
Vad är kemi?
86
Atomer och molekyler
88
Kemiska reaktioner
91
Lösningar
92
Blandningar
93
Surt och basiskt
94
Vårt avfall
96
Människan påverkar
98
Kemi kan lösa problem
99
Metaller
100
Begrepp, Kan du nu?
101
BUTB_KollpNO_framvagn_210x240.indd 5
2012-02-10 13.36
4 Energi Kan energi ta slut? Hur kan man få mer energi? Varför krävs det mycket energi för att få maten på tallriken? Hur kan vattnet som forsar i Norrland bli elektricitet i Skåne? Varför kan det bli strömavbrott? Hur fungerar en elvisp? Vilken är den största magneten?
VÄCKARKLOCKANS LJUD VÄCKER dig. Du kliver upp och tar en dusch. Ute blåser det kallt, men inne i huset är det varmt. Du lyssnar på musik medan du äter en rostad smörgås till frukost. Allt du just har varit med om har med energi att göra. Från ljudet av väckarklockan, vinden och värmen, duschen och musiken till den rostade smörgåsen i magen. Men var kommer all denna energi ifrån? 68
BUTB_KollpNO_kap4_210x240.indd 68
2012-02-10 14.08
Mål
När du har arbetat med det här kapitlet ska du kunna: A> ge exempel på vad vi behöver energi till. A> förstå vad energiprincipen innebär. A> ge exempel på energikällor. A> veta skillnad på förnybar och icke förnybar energi. A> veta hur en elektrisk apparat fungerar, till exempel en elvisp. A> ge exempel på vad magneter används till.
69
BUTB_KollpNO_kap4_210x240.indd 69
2012-02-10 14.08
Vad är energi? Allt som händer och sker runt omkring dig och inuti dig kräver energi. En bil åker, ett barn springer, en vind blåser och en blomma växer. Vi människor har i alla tider försökt hitta sätt att inte göra av med så mycket av kroppens egen energi. För att slippa göra tunga eller enformiga arbeten har människan uppfunnit maskiner av olika slag. För att slippa gå så långt har vi uppfunnit tåg och bilar. Alla maski ner, liksom bilar, tåg och båtar, behöver energi av något slag för att fungera. Numera får vi mycket av energin i form av elektricitet från stora kraftverk. Den energin använder vi hemma till tvättmaskiner, elvispar, datorer och belysning. Du kan säkert komma på fler exempel.
Energiprincipen Energi kan inte skapas eller förstöras. Men energi kan omvandlas till olika energiformer. Detta kallas energiprincipen. Det betyder att mängden energi i universum hela tiden är densamma. När energi omvandlas så händer det något. Energiomvandlingar sätter fart på maskiner av alla de slag, men också på det som sker inuti din kropp.
Fysik
Vilka energiformer kan du hitta på bilden?
70
energi
BUTB_KollpNO_kap4_210x240.indd 70
2012-02-10 14.08
Energiformer: strålningsenergi kemisk energi elektrisk energi ljudenergi lägesenergi rörelseenergi värmeenergi
Olika sorters energi Nästan all energi som finns på vår jord kommer från solen. Solen ger två olika former av energi: värmeenergi och strålningsenergi. Det är energi från atomerna i solens inre som får solen att lysa. De industrier som ger samhället energi kallar vi för kraftverk. Det är egentligen mer rätt att säga energiverk. Där omvandlas olika sorters energi till elektrisk energi. Kraftverken drivs ofta av kemisk energi från olja, kol eller annat bränsle. Den elektriska energin kan du till exempel använda till din stereo. Då blir den till rörelseenergi i högtalarna. Det skapas vibrationer i luften, som du hör som ljud. Det kallar vi ljudenergi. När ett föremål befinner sig högt upp så har det energi lagrad för att kunna sättas i rörelse. Det kallas för lägesenergi. Du har läges energi när du står med din cykel högst upp i en backe. När du börjar rulla neråt omvandlas din lägesenergi till rörelseenergi.
Allt blir till sist värme
Värme är ett slags energi.
Energiprincipen säger att energi inte kan skapas eller förstöras, men den kan omvandlas. Men vart tar den vägen till slut? Efter en hård innebandymatch är du helt genomsvettig. All din rörelseenergi på plan har omvandlats till värmeenergi. När bil motorn är avstängd och bilen står still är motorhuven väldigt varm. All energi blir värmeenergi till slut. Ibland vill vi ha värme, till exempel i våra hus eller när vi lagar mat. Men många gånger är det omöjligt att få någon riktig nytta av värmen. Den är nämligen väldigt svår att omvandla till andra energiformer.
Lägesenergi omvandlas till rörelseenergi. energi
BUTB_KollpNO_kap4_210x240.indd 71
71
2012-02-10 14.08
Vad behöver vi energi till? Allt levande behöver energi. Växter behöver energi för att växa. De får energin från solen. Det kallas fotosyntes, när växter gör om solens energi och lagrar den. Djur kan inte lagra solens energi, utan de måste äta och få i sig energi genom maten. Precis som alla djur behöver vi människor energi för att kunna röra oss, bli varma, växa och tänka.
Energi till hemmen
Fysik
Till våra hem behöver vi mycket energi. Vi värmer upp husen, tänder lampor, använder disk maskin, datorer och andra apparater. Vi lagar mat, tvättar kläder, duschar och använder kylskåp och frysar. För att komma till skolan eller jobbet kan man åka buss, bil, tåg eller gå. Hur man än väljer att ta sig fram behövs energi.
Vad använder vi energi till i hemmet?
72
energi
BUTB_KollpNO_kap4_210x240.indd 72
2012-02-10 14.08
Matens väg till köket
Spannmål Spannmål är odlade växter där man använder växternas frön för att äta eller göra mjöl av, som majs, ris, vete, havre, råg och korn.
Att få mat på bordet kräver energi. För att få fram spannmål och rotfrukter måste man odla upp mark. Man behöver gödsla, så, skörda och sedan förflytta skörden vidare till den plats där den ska sorteras eller malas och förpackas. Det går åt mycket energi till traktorer och lastbilar för detta arbete. För att få fram kött som vi äter, måste man föda upp köttdjur. Djuren ska få värme och mat och vatten. Djuren äter bland annat hö, odlat spannmål eller nermald fisk. Efter slakt ska köttet för packas, tillagas och köras ut till affärer. Det krävs energi både till transporterna och för att ge djuren vad de behöver.
Industrier och transporter På norra halvklotet ligger många av världens stora industriområden. Sverige räknas som ett industriland, även om mycket av tillverk ningsindustrin har försvunnit från Sverige på senare år. Industrier behöver energi för att driva maskinerna som tillverkar olika varor, men också för att värma eller kyla fabrikslokaler. Det behövs också energi för att transportera råvaror och material till industrierna, liksom för att frakta de färdiga varorna från indu strierna ut till kunderna. För de flesta transporter med lastbil, båt och flyg används bensin, som kommer från olja, som bränsle. Olja innehåller mycket energi. energi
BUTB_KollpNO_kap4_210x240.indd 73
73
2012-02-10 14.08
Elektricitet Värme är en ganska dålig energiform för att den är svår att omvandla till andra energiformer. Elektrisk energi är däremot en mycket bra energiform. Med hjälp av elektricitet kan vi få det mesta att hända. Den lyser upp våra hem, värmer vår mat och gör att vi kan se på tv eller använda datorer. Idag är det svårt att tänka sig ett liv utan elektricitet. Vi människor är mycket beroende av att ha elström. Elektrisk energi kan färdas långa sträckor. Genom stora lednings nät runt om i landet kommer elektricitet från kraftverken till våra hus och industrier. Genom vägguttaget får vi den elektricitet vi behöver.
Sluten krets Med en strömbrytare slås strömmen på eller stängs av. Man kan säga att elström liknar vattenström. När man sätter på vattenkranen kan vattnet flöda fram. Precis så är det med elektrisk ström. Om man knäpper på lampan kan elströmmen flöda fram i ledningen. Man säger att strömkretsen är sluten och lampan lyser. Om man stänger av lampan så bryts strömkretsen och ingen ström kan passera.
Strömavbrott Över hela landet går det ledningar med elektricitet. Hela landets elnät fungerar som en strömkrets. Ibland kan det hända något med elnätet. Tung snö eller kanske träd kan falla över ledningarna så att de skadas. Då bryts kretsen och vi får strömavbrott. Strömmen kan inte komma fram.
Fysik
När du tänder en ficklampa kopplar du på strömbrytaren. Då kan strömmen passera. Det blir en sluten strömkrets. Lampan lyser!
74
energi
BUTB_KollpNO_kap4_210x240.indd 74
2012-02-10 14.08
Vad är elektricitet? Det är svårt att förklara elektricitet. Den är synlig ibland, men oftast osynlig. Det finns elektricitet i naturen och i våra hem. Elektricitet kan få en lampa att lysa. Vi kan se när lampan lyser, men det är svårt att se vad som händer i ledningarna när vi tänder den. I våra kroppar skickas signaler med hjälp av svaga elektriska strömmar till hjärnan genom nerverna. En synlig form av elektricitet i naturen är åskblixtar. När det ibland sprakar om våra kläder beror det också på svaga elektriska strömstötar. Det kallas statisk elektricitet.
Strömkällor
Statisk elektricitet.
Ett vägguttag är en strömkälla. När vi kopplar en elektrisk apparat till vägguttaget får apparaten den ström som den behöver för att fungera. En annan strömkälla är ett batteri. Det finns olika typer av batterier, men de har alla två poler: en pluspol (+) och en minuspol (–). När man kopplar en sladd mellan polerna får man en elek trisk ström genom sladden. Om man låter ström men gå genom en lampa så lyser den.
Vilka ämnen leder ström?
De flesta elektriska apparater har bara en sladd. Men inuti finns två tunnare trådar som leder elektricitet.
Elektrisk ström kan färdas olika lätt genom olika ämnen. Metaller som till exempel koppar, silver och järn leder elektrisk ström bra. De kallas för elektriska ledare. I andra ämnen som exempelvis plast, gummi och glas, är det för mycket motstånd för att strömmen ska komma fram. Sådana ämnen kallas för isolatorer och leder varken ström eller värme bra.
Ett elstängsel har metalltrådar som leder ström. Trådarna är inte isolera de så när ett djur nuddar stängslet får det en stöt. För att kunna komma in och ut i hagen finns handtag av plast. Plast är en isolator som inte leder ström. energi
BUTB_KollpNO_kap4_210x240.indd 75
75
2012-02-10 14.08
S
N
Koll på NO Koll på NO
Koll på NO ger helheten i de naturorienterande ämnena och tar ett grepp om grundläggande biologi, fysik och kemi. De olika ämnena är tydligt utmärkta i böckerna.
NO
Anncatrin Hjernquist Klara Rudstedt
Biologi Fysik Kemi
5
5 Biologi Fysik Kemi
Till varje år finns grundbok, aktivitetsbok och lärarhandledning. Serien består av Koll på NO 4 Koll på NO 5 Koll på NO 6
ISBN 978-91-523-0811-0
(523-4292-3)
KP_NO_5_omslag_ORIG.indd 1
2014-04-14 15.42