SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02
ZickZack Skrivrummet åk 4 Lärarhandledning ISBN: 978-91-523-0244-6
Form och illustrationer: Inlaga och bilagor: Anette Hedberg Omslag: Feri Fazeli © 2011 Karin Fällman-Bajagić, Christina Hansson, Susan Nieland och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Sjunde tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.
Tryck: Livonia Print, Lettland 2019
ZZSR4_till nytryck.indd 2
2019-02-27 13:38
Innehåll Förord 5 Vad är Skrivrummet?
7
Vilka texttyper fokuserar Skrivrummet på?
9
Hur bedömer man en texts kvalitet?
16
Hur underlättar och stöttar Skrivrummet skrivprocessen?
21
Hur väl överensstämmer Skrivrummet med cirkelmodellen?
25
Hur utvecklar Skrivrummet kvalitet?
27
Hur arbetar jag med Skrivrummet i årskurs 4 och 5?
30
Hur arbetar jag med Skrivrummet i årskurs 6?
35
Hur utvecklar Skrivrummet elevernas språkförmåga?
36
Vilken grammatik tar Skrivrummet upp i årskurs 4?
40
Vilken grammatik tar Skrivrummet upp i årskurs 5?
42
Vilken grammatik tar Skrivrummet upp i årskurs 6?
43
Hur arbetar Skrivrummet med stavning, alfabetisk ordning och handstil?
44
Hur utgår Skrivrummet från kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk i Lgr 11?
46
Hur bedömer jag elevernas skrivutveckling?
48
Vad hände? – återberättande texter
52
Fakta om djur – beskrivande texter
82
Hur gör man? – instruerande texter
112
I fablernas värld – berättande texter
132
Kom och köp! – argumenterande texter
166
Hur och varför? – förklarande texter
194
Ordlista 214 Facit Elevboken
216
Facit Bilagorna
223
Litteraturlista 223
ZZSR4_till nytryck.indd 3
2016-03-09 13:18
Innehåll Bilagorna och ljudspåren som tidigare fanns på cd-skivor, finns numera som nedladdningsbara filer. Priset för den tryckta lärarhandledningen, bilagorna och ljudfilerna blir totalt detsamma som tidigare.
Bilagorna
ISBN 978–91–523–3931–2
Bilaga 1–5 Vad hände?
Återberättande texter
Bilaga 6–12
Fakta om djur
Beskrivande texter
Bilaga 19–21
Hur gör man?
Instruerande texter
Bilaga 22–29
I fablernas värld
Berättande texter
Bilaga 30–36
Kom och köp!
Argumenterande texter
Bilaga 37–40
Hur och varför?
Förklarande texter
Bilaga
Utveckla meningar
41
Bilaga 42–47
Texttyperna
Bilaga 48 Skrivtips Bilaga 49–54
Skrivutvecklingsmatriser
Bilaga 55 Mysiga mössan
Ljudfilerna
Argumenterande texter
ISBN 978–91–523–3930 –5
Spår 1–2 Vad hände?
Återberättande texter
Spår 3 Fakta om djur
Beskrivande texter
Spår 4
Instruerande texter
Hur gör man?
Spår 5–10 I fablernas värld
Berättande texter
Spår 11–14 Kom och köp!
Argumenterande texter
Spår 15–20 Hur och varför?
Förklarande texter
ZZSR4_till nytryck.indd 4
2016-03-09 13:18
Förord Vi som gjort Skrivrummet har funderat mycket på vad, varför, när och hur våra elever skriver. Ger vi dem de verktyg de behöver för att lyckas? Stöttar vi och utmanar dem före, under och efter skrivandet? Och vad är det egentligen för kunskaper de behöver få med sig för att kunna skriva texter med olika syften och för olika målgrupper i ett samhälle som ställer allt större krav på den kommunikativa förmågan? Vilka typer av texter behöver de kunna skriva för att lyckas i skolan? Vad säger läroplanen? Vad är vårt uppdrag? När vi kom i kontakt med cirkelmodellen och genreskrivande kände vi att vi fick svar på våra frågor. Vi har också sett tydliga resultat hos våra elever och hittat ett arbetssätt som känns både roligt och målinriktat. I ursprungsländerna Australien och Storbritannien har skolmyndigheterna producerat och försett lärarna med nödvändigt material, men i Sverige fanns inget sådant. Vi la ner mycket tid på att leta texter och producera texter och övningar, och vi kände att det inte var realistiskt att alla lärare skulle behöva producera sitt eget material på det sätt vi gjorde. Det är därför vi har gjort Skrivrummet. Vårt material bygger på cirkelmodellen och genrepedagogiken, men är anpassat till svenska förhållanden och Lgr 11. Vi utgår från sex olika typer av texter, så kallade genrer, som visat sig vara de som eleverna behöver behärska för att lyckas i skolans alla ämnen. Dessa genrer är inte de vi traditionellt tänker på när vi talar om genrer (de litterära genrerna) utan hänför sig till vilket syfte texten har. Är det en argumenterande, beskrivande, instruerande, förklarande, berättande eller återberättande text? Metoden har ibland kritiserats för att vara alltför styrd och inte ge utrymme för kreativitet. Vår erfarenhet är den motsatta. När eleverna får de verktyg de behöver, tillsammans med tydliga ramar, så känner de sig säkra. De vågar mer och tar gärna ut svängarna i sitt skrivande. Skrivrummet är ett läromedel i både svenska och svenska som andraspråk. Det kan användas i klasser där alla elever har svenska, i blandade klasser och i klasser där alla har svenska som andraspråk. Skrivrummet gör det lätt att arbeta parallellt med svenska och svenska som andraspråk. Tillsammans med Läsrummet och Sökrummet utgör Skrivrummet läromedelspaketet ZickZack. Det går alldeles utmärkt att ”zick-zacka” sig fram mellan de olika ”rummen” och även inom respektive rum. Kapitlen bygger inte på varandra utan kan göras i den ordning som passar dig och dina elever bäst. Eftersom flera av texttyperna är sakprosatexter är det en fördel att koppla arbetet med de kapitlen till undervisningen i de naturorienterande och samhällsorienterade ämnena.
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 5
5
2016-03-09 13:18
Vi som arbetat med Skrivrummet är två klasslärare och en lärare i svenska som andraspråk. Susan har dessutom arbetat som konsult för National Literacy Strategy vid implementeringen av genrepedagogik i Storbritannien. Vi hoppas att ni ska bli inspirerade av Skrivrummet och vilja arbeta vidare med att utveckla elevernas skrivförmåga. Christina, Karin och Susan
6
ZZSR4_till nytryck.indd 6
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
2016-03-09 13:18
Vad är Skrivrummet? Skrivrummet är utarbetat för att hjälpa elever i åk 4, 5 och 6 att utveckla sitt skrivande så att de kan nå kunskapskraven för skrivande. I kursplanerna för ämnet svenska och svenska som andraspråk i Lgr 11* kan man under rubriken ”Centralt innehåll” för årskurs 4–6 bland annat läsa följande för de olika delområdena: Läsa och skriva • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. Berättande texter och sakprosatexter • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp. Språkbruk • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext. Skrivrummet bygger på en metod där läraren stöttar eleverna under varje steg i skriv processen och på så sätt ger dem möjlighet att behärska en rad olika typer av texter. Du som lärare spelar en viktig roll i denna process och du får därför förslag på hur du kan ge dina elever de verktyg de behöver före skrivandet, stötta dem under skrivprocessen och göra det möjligt för dem att vidareutveckla sina färdigheter efter skrivandet med hjälp av checklistor och matriser.
*
Se även sid. 46–47
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 7
7
2016-03-09 13:18
Skolverket har betonat vikten av att ha tydliga mål för eleverna genom individuella utvecklingsplaner (IUP) samt nationella prov för elever i åk 3 och åk 6. Därför behöver vi lärare undervisa så att det är möjligt att ställa upp tydliga mål och stötta eleverna, så att de kan uppnå dessa. När eleverna tillgodogör sig verktygen för skrivandet utvecklas även deras tänkande och inlärningsförmåga. Vi har sett en direkt koppling mellan utvecklandet av elevernas skrivförmåga och deras förmåga att tänka och lära sig i alla ämnen. Eleverna skaffar sig kontroll över ordval och meningskonstruktion och ökar på så sätt dramatiskt sin förmåga att beskriva, förklara, göra antaganden, dra slutsatser, förutsäga, definiera, kategorisera och återberätta. I Skrivrummet kopplas skrivandet ofta till skolans olika ämnen och eleverna utvecklar därför språket samtidigt som de får kunskap i ämnena. Forskning har visat att en stor andel av de studenter som påbörjar universitetsstudier saknar förmåga att skriva olika typer av texter. En ökande andel studenter med svenska som andraspråk ställer också stora krav på skolans språkutvecklande skrivundervisning. Så är det inte bara i Sverige, liknande utmaningar finns runt om i världen. I Australien har detta faktum tagits upp i den nationella läroplanen, vilken även innehåller undervisningsmetoder som ger eleverna de verktyg de behöver för att skriva olika typer av texter. Senare har också England utvecklat sina lärares kunskaper och färdigheter att undervisa i skrivandets konst, genom tydligt formulerade mål i National Literacy Strategy. Skrivrummet är vårt sätt att göra det enkelt för lärare i Sverige att undervisa utifrån läroplanen och dess kunskapskrav.
”2000-talets värld kräver en mer sofistikerad nivå på skrivkunskaperna än någonsin tidigare och de som inte besitter en ansenlig kunskap på området kommer effektivt att utestängas från så mycket av den kunskap, information och de idéer som är en del av samhällslivet.” ur ”Stärk språket, stärk lärandet” av Pauline Gibbons
8
ZZSR4_till nytryck.indd 8
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
2016-03-09 13:18
Vilka texttyper fokuserar Skrivrummet på? I Skrivrummet presenteras sex texttyper som ofta förekommer i skolan: • Återberättande texter, där syftet är att återge en serie händelser i tidsföljd. • Berättande texter, där syftet är att roa och förmedla kunskap. • Förklarande texter, där syftet är att förklara ett fenomen eller hur något fungerar. • Instruerande texter, där syftet är att instruera hur man gör något. • Beskrivande texter, där syftet är att beskriva något. • Argumenterande texter, där syftet är att presentera argument och information från en eller flera ståndpunkter. Först av allt identifieras syftet med texten, eftersom det bestämmer den skrivna textens uppbyggnad (struktur) och språkliga drag. Brev har till exempel ofta setts som en egen texttyp, men om man tittar närmare på en rad brev ser man att det finns en mängd olika syften för brevskrivande. Ett brev kan skrivas för att återberätta en serie händelser eller så kan det vara reklam för något – argumentera för en produkt. Det kan skrivas för att informera om (beskriva) något eller till och med för att förklara något. Därför är det viktigt att inte bara fokusera på brevets utseende utan på syftet med brevet – varför det skrivs. Det kan vara så att en annan uppbyggnad och layout krävs, och att andra språkliga drag måste övervägas för att syftet med brevet ska uppnås. Varje texttyp har ett bestämt syfte, men innehållet kan vara mycket varierande. En återberättande text kan handla om en skolutflykt men också om ett vetenskapligt experiment, en förklarande text kan förklara något stegvis (grodans livscykel) eller vara orsaksrelaterad (vad är erosion?) och så vidare. Det är en fördel om du undervisar om de olika texttyperna i samverkan med andra ämnen. På geografitimmarna kan eleverna till exempel skaffa sig kunskaper om olika länder och på svensktimmarna lära sig att skriva beskrivande texter om länder. Vi har valt att i årskurs 4 och 5 presentera texter som utgår från de ämnesområden man vanligtvis läser i respektive årskurs för att underlätta integrationen mellan svenska/svenska som andraspråk och andra ämnen. I årskurs 6 är texterna knutna till två ramberättelser där eleverna repeterar och skriver de olika texttyperna. Här finns också ett kapitel där eleverna får vidare utveckla olika språkliga drag samt ett där de får arbeta med så kallade genrebyten.
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 9
9
2016-03-09 13:18
Texttyp
Syfte
Layout
Språkliga drag
Exempel på texter
Argumenterande
Att argumentera för en åsikt, att övertyga
Inledning med en presentation av en uppfattning
Verb i presens och imperativ
Inlägg i debatter Insändare
Känsloladdat språk
Flygblad Sambandsord (för Protestskrivelse det första, dessutom, Klagobrev därefter, slutligen) Avslutning med en Annonser sammanfattning som Broschyrer upprepar antagandet Argument, ofta i punktform
Jobbannons
Berättande
Att roa och förmedla budskap
Första eller tredje Inledning som talar om var, när, vem/vilka person det handlar om Verb i preteritum En serie händelser Verb som beskriver som följs av ett handling, tankar och problem känslor Lösning och avslutning
Kronologisk ordning Sambandsord som visar på tid (först, senare, tidigt på morgonen) Sambandsord som indikerar spänning (plötsligt, utan förvarning)
Fabler Sagor Noveller Myter Äventyrsberättelser Spökhistorier Fantasy Berättelser om problem, historiska händelser, olika kulturer
Sambandsord som ändrar uppmärksamheten (under tiden, precis i det ögonblicket) Dialog Språk som gör intryck på läsaren (adverb, adjektiv, exakta substantiv, beskrivande verb, metaforer och liknelser)
10
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 10
2016-03-09 13:18
Texttyp
Syfte
Layout
Beskrivande
Att klassificera Inledande generell och beskriva klassificering Beskrivning av olika fakta, indelat i olika stycken, ofta med underrubriker
Språkliga drag
Exempel på texter
Verb i presens (utom Faktatexter som i historiska beskriv- beskriver djur, växter, länder, klimat, ningar) religioner Icke kronologisk ordning Opersonlig form Ämnesspecifika ord Sambandsord
Förklarande
Att förklara ett naturfenomen, socialt fenomen eller hur något fungerar
Inledande definition av vad som ska förklaras Förklaring som presenteras i stycken eller punkter Bilder
Faktatexter som förklarar fenomen och Verb i presens (utom hur något fungerar när man förklarar en (vattnets kretslopp, historisk händelse) hur matsmältningen Sambandsord som fungerar, blodomvisar på orsak och loppet, hur man verkan (eftersom, räknar ut medeltal) på grund av, som resultat av) Ämnesspecifika ord
Sambandsord som visar på tid (först därefter, sedan) Allmän opersonlig form
Instruerande
Att instruera (tala om, visa) hur man gör något
Rubrik som talar om Verb i imperativ vad man ska göra Beskrivande verb Material/ingredien- Sambandsord ser i rätt ordning Ämnesspecifika ord Metod/tillvägagångssätt, ofta i numrerad uppställning Bilder
Recept Arbetsbeskrivningar (hur man bygger något, hur man spelar ett spel, hur man borstar tänderna, hur man installerar något) Manualer
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 11
11
2016-03-09 13:18
Texttyp
Syfte
Återberättande
Verb i preteritum Att återberätta Inledning som händelser ger bakgrund till Beskrivande verb händelsen (vem, var, Skrivs i första eller när) tredje person Ett antal händelser i Sambandsord som kronologisk ordning anger tid Sammanfattande avslutning
Layout
Språkliga drag
Exempel på texter Dagbokstexter och brev (som återberättar händelser) Redovisningar som återger hur man t.ex. löste ett matematiskt problem Nyhetsrapporter Biografier
Obs! De texttyper vi presenterar har ett bestämt syfte som, för alla inom en bestämd kultur, känns igen på layout, ordval, språkliga drag och så vidare. Det är viktigt att tänka på att elever från en annan kulturell bakgrund än den svenska kan ha med sig andra mönster. Sammanfattningar av de olika texttyperna finns som bilagor (42–47). Dessa kan skrivas ut och plastas in för att sedan sättas upp i klassrummet eller delas ut till eleverna. Där finns även skrivtips till de olika texttyperna (48 A, B).
Bilaga 48 A
12
Bilaga 48 B
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 12
2016-03-09 13:18
BILAGOR: TEXTTYPER
Bilaga 42 A
Bilaga 42 B
Bilaga 43 A
Bilaga 43 B
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 13
13
2016-03-09 13:18
BILAGOR: TEXTTYPER
Bilaga 44 A
Bilaga 44 B
Bilaga 45 A
14
Bilaga 45 B
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 14
2016-03-09 13:18
BILAGOR: TEXTTYPER
Bilaga 46 A
Bilaga 46 B
Bilaga 47 A
Bilaga 47 B
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 15
15
2016-03-09 13:18
Mål
STEG 1: Att eleverna ska förstå syftet med en återberättande text och få kunskap om hur innehållet är organiserat med en inledning, händelserna i tidsföljd och en avslutning. STEG 2: Att eleverna ska känna till typiska språkliga drag och grammatiska konstruktioner som förekommer i en återberättande text, som t.ex. vilket tempus de ska använda och hur de kan variera och bygga ut meningarna. STEG 3: Att eleverna ska öva på och använda det de lärt sig om återberättande texters struktur och språkliga drag samt planera och återberätta något som hänt för varandra. STEG 4: Att eleverna självständigt ska skriva en återberättande text om en händelse klassen varit med om, till exempel ett studiebesök eller en utflykt.
52
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 52
2016-03-09 13:18
Vad hände? ÅTERBERÄTTANDE TEXTER
Sid. 8–31 i elevboken
Bilaga 1–5, 54
Syfte Återberättande texter skrivs för att återberätta händelser.
Texter Återberättande texter förekommer till exempel vid dagboks- och brevskrivning, när man återberättar semesterminnen, vad som hänt på en utflykt eller när man vill återge hur man löste ett matematiskt problem. I åk 4 handlar de återberättande texterna om att återberätta självupplevda händelser.
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 53
53
2016-03-09 13:18
Inledning
se 1
Hän del
Hän delse 2
e 3
Hän dels
e 4
Hän dels
Händelse 5
Händelse 6
Avslutning
54
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 54
2016-03-09 13:18
Layout och språkliga drag En återberättande text innehåller: • en inledning som ger en bakgrund till händelsen och svarar på frågorna vem, var och när • ett antal händelser i kronologisk ordning • en sammanfattande avslutning. I en återberättande text skrivs verben i preteritum och de är ofta beskrivande. Texten skrivs i första eller tredje person. Dessutom används sambandsord (konnektorer) som anger tid.
Grammatik Verb i preteritum, personliga pronomen, substantiv, singular och plural, attribut, sambandsord (konnektorer) som anger tid.
Nya genreord Inledning, styckeinledning, kronologisk ordning, rubrik, avslutning.
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 55
55
2016-03-09 13:18
Förförståelse Eleverna ska skriva återberättande texter som utgår från deras egna upplevelser, till exempel studiebesök eller föräldrars besök i klassrummet. Trots att återberättande texter anses som en av de enklare texttyperna så har eleverna ofta svårigheter med att ordna händelserna på ett korrekt sätt och ge de olika delarna lagom mycket utrymme. Eleverna lägger ofta tyngdpunkten vid bussresan eller ätandet av matsäcken och glömmer att berätta vad de såg eller lärde sig när de till exempel skriver och berättar om ett studiebesök eller ett museibesök. Det kan vara till stor hjälp att först skriva de viktigaste händelserna på en tidslinje, göra en tankekarta, rita en serie, använda en mänsklig tidslinje eller använda fotografier för att illustrera huvudpunkterna i en serie händelser. Även dramaövningar, rollspel och dockteater kan hjälpa eleverna att strukturera händelserna innan de börjar skriva.
Svenska som andraspråk Det är naturligtvis viktigt att eleverna får tillgång till det ordförråd de behöver för att kunna skriva en återberättande text. Samla gärna ord kring ämnet ni ska skriva om på ett blädderblockspapper och låt det sitta uppe under hela skrivandet. Sambandsorden är ofta små obetydliga ord som binder ihop texten. Det är ofta svårt att lära sig dessa och hur de kan användas. Gör därför gärna en lista på de sambandsord (tidsord) som behövs för den återberättande texten och låt dem hänga uppe i klassrummet. Öva ofta och i olika sammanhang på att använda dem.
56
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 56
2016-03-09 13:18
Ur ELEVBOKEN
Elevboken sid. 10–11
Elevboken sid. 12–13
Elevboken sid. 14–15
Elevboken sid. 16–17
Elevboken sid. 18–19
Elevboken sid. 20–21
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 57
57
2016-03-09 13:18
UR ELEVBOKEN
Elevboken sid. 22–23
Elevboken sid. 24–25
Elevboken sid. 26–27
Elevboken sid. 28–29
Elevboken sid. 30–31
58
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 58
2016-03-09 13:18
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 59
59
2016-03-09 13:18
STEG 1 Bilaga 1–5
Sid. 10–17 i elevboken
Mål STEG 1 Att eleverna ska förstå syftet med en återberättande text och få kunskap om hur innehållet är organiserat med en inledning, händelserna i tidsföljd och en avslutning.
60
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 60
2016-03-09 13:18
STEG 1
Läs och arbeta tillsammans 1, 2
Visa Min födelsedagspresent (1). Läs den tillsammans och låt eleverna i par diskutera vad syftet med texten är (att återge/återberätta en händelse). Läs därefter första stycket igen och fråga vad den som skrivit texten tagit med i inledningen. (Inledningen svarar på frågorna: vem, var, varför, när och vad.) Använd bilaga 2 som består av fem kort. Visa det första kortet, VEM. Be en elev komma fram och markera med rött på kortet vem berättelsen handlar om. Gör på samma sätt med korten VAR, VARFÖR, VAD och NÄR. Markera i texten med olika färger för varje fråga. Sätt upp korten VEM, VAR, VARFÖR, VAD och NÄR på tavlan så eleverna kan se dem. Läs texten en gång till. Låt eleverna i par diskutera vad de övriga styckena gör (återger händelser kronologiskt). Be dem också försöka identifiera vilka ord den som skrivit texten använt för att hjälpa läsaren att förstå när varje händelse äger rum (tidsorden). Skriv upp tidsorden på blädderblocket: i söndags, först, efter en stund, det första, därefter, sen, till sist, när (föreställningen var slut).
Ord att förklara en födelsedag en cirkus ett fält en kostym
en direktör en skjorta galoppera en manege
en clown en publik dåna en trapets
en konstnär en föreställning applådera
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 61
61
2016-03-09 13:18
STEG 1
Arbeta i smågrupper Eleverna markerar rubrik, inledning, händelser i tidsföljd samt avslutning i texten Min födelsedagspresent (A) och skriver vilka tidsord som använts där samt vad de olika styckena handlar om (B).
Arbeta tillsammans Titta på bilderna på sid. 12 i elevboken, där Theas pappa är på besök i klassen och berättar om sitt arbete som brandman. Låt eleverna titta på bilderna och föreslå svar på frågorna vem, var, varför, vad och när – och sedan skriva in dem i elevboken (C). Skriv tillsammans ett förslag på inledning (D). Tänk högt när du skriver. Exempel: Theas pappa (vem) kom till klassrummet (var) i tisdags (när) för att prata om sitt arbete som brandman (vad/varför). Den 20 oktober (när) kom Theas pappa (vem) till vår klass (var) för att berätta om sitt arbete som brandman (vad/varför).
Arbeta i smågrupper Eleverna skriver två olika inledningar och hittar på rubriker till dem (E+F).
Ytterligare uppgift Eleverna skriver egna inledningar och rubriker till ett studiebesök, en semester, en födelsedag, en utflykt, ett luciatåg eller liknande. Påminn om att de ska tänka på frågorna vem, var, varför, vad och när.
62
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 62
2016-03-09 13:18
STEG 1
Sammanfatta • Vad ska man ha med när man skriver inledningen i en återberättande text? Vilka frågor ska man försöka besvara? Låt eleverna skriva in sammanfattningen i Min skrivbok under rubriken Inledning.
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 63
63 2019-02-27 13:38
STEG 1
Arbeta tillsammans 3
Kopiera och dela ut texten Min nya jacka (3) där styckena står i fel ordning. Obs! Varje kopia räcker till två elever/elevgrupper. Eleverna klipper texten i stycken och ordnar dem kronologiskt. Därefter klistrar de in dem i rätt ordning i sin bok (G).
Ord att förklara en expedit en provhytt
tryck en dragkedja
beige detaljer
en arm/ärm marinblå
Arbeta i smågrupper I elevboken finns texten Skridskoutflykten (H) med sen som enda tidsord. Eleverna förbättrar texten genom att använda olika tidsord som för handlingen framåt. Därefter gör de övningen En ovanligt rolig dag (J), som saknar tidsord.
64
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 64
2016-03-09 13:18
STEG 1
Ytterligare uppgift 4
Kopiera och dela ut bilderna som beskriver ett besök på tivoli (4). Eleverna skriver ett tidsord under varje bild, för att bestämma i vilken ordning allt hände, och återberättar sedan handlingen för en kamrat med hjälp av tidsorden.
Sammanfatta Låt eleverna i par samla tidsord från olika texter och skriva in dem i Min skrivbok under rubriken Tidsord. Sammanfatta förslagen på ett blädderblockspapper, så att alla kan ta del av alla förslag och komplettera sin ”samling”.
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 65
65 2019-02-27 13:38
STEG 1
Läs och arbeta tillsammans 5
Läs tillsammans texten Besöket på Botaniska trädgården (5). Vilka är de personliga kommentarerna? Förklara att det ofta är just dessa som gör texten roligare att läsa.
Ord att förklara ett besök en trädgård en regnskog innan dess ett växthus
ytterligare svalt en kaktus en orkidé kanel
gummi vanilj nämligen till vardags rötter
lianer enorma
Arbeta i smågrupper I elevboken förbättrar eleverna några av meningarna i texten Skridskoutflykten (I) genom att lägga till personliga kommentarer.
66
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 66
2016-03-09 13:18
STEG 1
Sammanfatta Sammanfatta det eleverna lärt sig på Steg 1. • Vilka delar innehåller en återberättande text? • Hur organiseras den? • Hur kan man visa att händelserna kommer i en viss tidsföljd (först, lite senare, därefter, slutligen osv.)? • Hur låter det när man läser upp en text med många ”och sen” istället för att använda olika tidsord? • Varför är de personliga kommentarerna viktiga? Låt eleverna skriva in sammanfattningen i Min skrivbok under rubriken Struktur.
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 67
67 2019-02-27 13:38
BILAGOR: STEG 1
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
68
Bilaga 4
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 68
2016-03-09 13:18
BILAGOR: STEG 1
Bilaga 5
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 69
69
2016-03-09 13:18
STEG 2 Sid. 18–25 i elevboken
Mål STEG 2 Att eleverna ska känna till typiska språkliga drag och grammatiska konstruktioner som förekommer i en återberättande text, som t.ex. vilket tempus de ska använda och hur de kan variera och bygga ut meningarna.
70
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 70
2016-03-09 13:18
STEG 2
Läs och arbeta tillsammans Läs texten Utflykt till Tekniska Museet (F). Låt eleverna berätta vad de lärt sig hittills. • Vad är det här för typ av text? Hur kan ni se det? • Hur är texten organiserad? • Finns svaren på frågorna vem, var, varför, vad och när med i inledningen? • Vilka tidsord används för att få händelserna i rätt ordning? Förklara att i återberättande texter ligger fokus på individen eller gruppen som det handlar om, och att man därför använder personliga pronomen, till exempel jag, vi, de, mig, oss. Markera tillsammans de personliga pronomenen i texten. Skriv dem på blädderblocket. Förklara att det är viktigt att inte överanvända personliga pronomenen. Man måste alltid först skriva ett substantiv eller ett egennamn för att berätta vem det handlar om. Därefter kan man använda personliga pronomen. När man börjar ett nytt stycke är det också bra att först använda substantiv eller egennamn. Påminn om att egennamn alltid har stor begynnelsebokstav.
Ord att förklara en utflyk ett museum museet en maskin
en guide ett körkort ett tangentbord ett ton
en utställning slalom en skärm en butik
ett vykort en ångmaskin
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 71
71
2016-03-09 13:18
STEG 2
Arbeta i smågrupper Eleverna förbättrar texten På Skansen (A) genom att ersätta olika ord med pronomen. Ett sätt att presentera en person kan vara att lägga till ett attribut till namnet, t.ex. Petra, läraren, gick först i ledet. Man sätter då ett kommatecken före och efter attributet. I elevboken finns en övning på det (B).
Läs och arbeta tillsammans Förklara för eleverna att verb är ord som berättar att något händer och att de böjs beroende på när det händer samt att verbet kan ha olika tempus. Förklara presens/ nutid och preteritum/dåtid. Använd åter texten Utflykt till Tekniska museet (F) och be eleverna titta på verben den här gången. Kan de se vilket tempus verben har? Stryk under det första verbet i preteritum. Be sedan eleverna lista så många verb i preteritum som de kan hitta i texten. Skriv en kort mening på whiteboardskivor eller på tavlan. Exempel: Hunden … ut från gården. Be eleverna föreslå olika verb i preteritum som passar in i luckan. Fortsätt med ytterligare några meningar.
Arbeta i smågrupper Därefter kan eleverna arbeta med övningarna C+D+E i elevboken. Fråga om de märker någon skillnad på berättelsen efter bytet till preteritum. (När texten skrivs i presens är syftet att beskriva dagar i allmänhet, i preteritum blir det att beskriva händelser en speciell dag.)
72
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 72
2016-03-09 13:18
STEG 2
Läs och arbeta tillsammans Använd än en gång texten Utflykt till Tekniska Museet (F). Förklara för eleverna vad ett substantiv är och ringa tillsammans in så många substantiv som möjligt i texten. Låt dem läsa en mening var och säga vilka substantiv de hittat. Förklara också innebörden av singular och plural. Be eleverna att titta på vilka ändelser substantiven som står i plural har (eller som de substantiv som står i singular får om man böjer dem). Är ändelserna alltid desamma? Visa att det finns olika sätt att bilda plural med ändelser (-or, -ar, -r/-er, -n eller ingen ändelse) och med omljud (bok–böcker). Skriv ändelserna på tavlan (som rubriker) och låt eleverna föreslå exempel till de olika rubrikerna.
Arbeta i smågrupper Eleverna gör övningarna F+G+H+I i elevboken.
Sammanfatta Vilka är de språkliga dragen i en återberättande text? Skriv tillsammans en lista: verb i preteritum, tidsord, kronologisk ordning, egennamn, personliga pronomen. Låt eleverna skriva in sammanfattningen i Min skrivbok under rubriken Språkliga drag.
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 73
73 2019-02-27 13:38
STEG 3 Sid. 26–29 i elevboken
Mål STEG 3 Att eleverna ska öva på och använda det de lärt sig om återberättande texters struktur och språkliga drag samt planera och återberätta något som hänt för varandra.
74
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 74
2016-03-09 13:18
STEG 3
Läs och arbeta tillsammans Visa eleverna de tre texterna om besöket på Historiska museet (A). Förklara att varje text återberättar ett besök på ett museum, och att texterna är skrivna av tre olika barn. Läs igenom texterna tillsammans. Be sedan eleverna diskutera i smågrupper vilken text som är den bästa. Titta gärna på era tidigare sammanfattningar eller gör en lista på layouten (hur en återberättande text är organiserad) och de språkliga dragen för en återberättande text på ett blädderblock: rubrik, inledning, händelser i tidsföljd, verb i preteritum, tidsord, personliga pronomen, detaljer och kommentarer.
Arbeta i smågrupper Eleverna läser därefter två och två igenom texterna, bedömer och poängsätter dem utifrån vad de nu vet om återberättande texter (A+B).
Ytterligare uppgift • Föreställ er att det kommit en ny elev till klassen som missat inledningen av arbetsområdet med de återberättande texterna. Skriv ”tillsammans med den nya eleven” en återberättande text om något. Vilka råd skulle du ge henne/ honom?
Sammanfatta • Vad är det som gör att en återberättande text blir bra? Skriv en lista på ett blädderblockspapper. • Vad är det som gör att en återberättande text är mindre bra? Lista även det.
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 75
75
2016-03-09 13:18
STEG 3
Planera tillsammans Innan eleverna börjar skriva en återberättande text är det viktigt att de lär sig planera vilket innehåll som ska vara med. På en tidslinje (10) kan man skriva in huvudhändelserna i det man ska berätta om. Exempel: Min födelsedag
Tidslinjen kan också göras på en pappersremsa som sedan får sitta uppe i klassrummet. En tidslinje ger eleverna en överblick över en dags viktiga händelser och visar på så sätt vad som ska tas med i texten. En tidslinje hjälper också eleverna att se hur styckeindelningen kommer att se ut. Visa på tidslinjen hur varje händelse kommer att inleda ett nytt stycke. Exempel på vad styckena kan handla om: När jag vaknade kom min familj in och sjöng. Lite senare öppnade jag mina presenter. Därefter åt jag födelsedagsfrukost. Mitt på dagen åt jag lunch med en kompis. På kvällen gick hela familjen på bio.
76
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 76
2016-03-09 13:18
STEG 3
Planera på egen hand I elevboken skriver eleverna in händelser på sina egna tidslinjer (C). Uppmana dem att tänka på vilka händelser som är viktigast och som därför behöver störst utrymme i texten. De bestämmer därefter vilka tidsord de ska inleda varje nytt stycke med och skriver dem vid respektive händelse (D). Sedan berättar de om sin dag för en kamrat. Påminn dem om att de ska berätta i tidsföljd och ta med detaljer och kommentarer (E). Kamraten ska sedan kommentera berättandet (F).
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 77
77
2016-03-09 13:18
STEG 3
Skriv tillsammans Börja med att demonstrera hur man skriver en inledning. Skriv om ”din dag”. Repetera tillsammans med eleverna vad som ska ingå i inledningen av en återberättande text (vem, var, varför, vad, när). Repetera under skrivandet de språkliga dragen ni gått igenom: stor begynnelsebokstav på namn och tidsord som talar om ordningen på händelserna. Poängtera återigen att man ska använda preteritum och ge detaljerad information för att engagera läsaren. Tänk högt medan du skriver, försök engagera eleverna i själva författandet. De kan hjälpa dig med ord, formuleringar, styckeindelning osv. Säg meningen högt, skriv den och läs den högt för att höra om den låter bra. Exempel: På morgonen vaknade jag av att min man och mina barn, Olle och Stina, kom in och sjöng för mig. Så gör vi alltid i vår familj när det är födelsedag. De hade med sig en bricka med frukost och presenter. Eleverna skriver därefter en egen inledning på papper. Fortsätt därefter att skriva din berättelse. Arbeta på samma sätt som ovan. Exempel: När jag vaknat ordentligt öppnade jag mina presenter. Jag fick en ny sjal och ett par fina handskar. Därefter åt jag födelsedagsfrukost på sängen. Den bestod av juice och te, härliga smörgåsar och en tårtbit. Senare på dagen träffade jag en kompis på stan. Han bjöd mig på lunch på en trevlig restaurang. När vi satt och åt kom personalen fram till vårt bord och sjöng ”Med en enkel tulipan” för mig. Jag blev jätteglad. På kvällen gick hela familjen på bio. Filmen var jättebra tyckte jag men barnen var inte lika nöjda.
78
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 78
2016-03-09 13:18
STEG 3
När jag låg i min säng tänkte jag på vilken trevlig födelsedag jag haft och somnade sedan gott. Eleverna skriver sedan resten av sin text. Påminn dem om de språkliga dragen och layouten och att det är viktigt att skriva så att man behåller läsarens intresse.
Sammanfatta I grupper läser eleverna sina texter högt för varandra och kommenterar språkliga drag och layout. Ge stöd där det behövs. Använd listan över språkliga drag och layout på blädderblocket: Inledning Händelser i tidsföljd Verb i preteritum Tidsord Personliga pronomen Egennamn Detaljer som ger berättelsen liv
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 79
79
2016-03-09 13:18
STEG 4 Bilaga 54
Sid. 30–31 i elevboken
Mål STEG 4 Att eleverna självständigt ska skriva en återberättande text om en händelse klassen varit med om, till exempel ett studiebesök eller en utflykt.
80
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 80
2016-03-09 13:18
STEG 4
Arbeta enskilt Klassen bestämmer sig för en händelse som de varit med om tillsammans (A). Alla skriver en återberättande text om den. Varje elev planerar sin text i elevboken – skriver inledning, planerar på en tidslinje vilka händelser som ska vara med och bestämmer rubrik – och skriver sin återberättande text (B+C+D+E). Uppmana dem att tänka på vad de lärt sig. Repetera gärna listan över språkliga drag och layout.
Utvärdera och bedöm 54
Läs och bedöm texterna tillsammans med eleverna med hjälp av checklistan i elevboken (F). Gör din professionella bedömning i skrivutvecklingsmatrisen (bilaga 54).
Bilaga 54
ZickZack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning
ZZSR4_till nytryck.indd 81
81
2016-03-09 13:18
Läromedelsserien ZickZack består av tre ”rum” – Skrivrummet, Läsrummet och Sökrummet. De tre rummen är tydligt utarbetade utifrån kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk i Lgr 11. De kompletterar varandra men fungerar även var för sig.
zz iCK
ACK
SKR I VRUMMET
Skrivrummets lärarhandledning lotsar dig som lärare genom de sex kapitel som Skrivrummets elevbok består av. Varje kapitel är indelat i fyra steg och ger eleverna de verktyg de behöver för att själva kunna skriva argumenterande, berättande, beskrivande, förklarande, instruerande och återberättande texter. Med hjälp av modelltexter, ordkunskap, grammatik och gemensamt skrivande utvecklas elevernas skrivande. Lärarhandledningen innehåller en pedagogisk presentation av de idéer och tankar som ligger till grund för materialet, förslag på hur du som lärare kan arbeta för att utveckla, stötta och utmana elevernas skrivande av olika texttyper, samt ett facit. Till lärarhandledningen finns dessutom nedladdningsbara filer med bilagor och ljud. Bilagorna innehåller kopieringsunderlag samt sex bedömningsmatriser som hjälper dig att kontinuerligt bedöma elevernas skrivutveckling. Ljudfilerna innehåller de inlästa texterna.
ZickZack Läsrummet består av en textsamling med olika typer av texter (skönlitteratur och sakprosa), en lärarhandledning med förslag på hur du kan arbeta med texterna (före, under och efter läsningen) för att stötta och utmana elevernas läsförståelse. Dessutom finns en övningsbok med övningar att göra före och efter läsningen.
ZickZack Sökrummet är en stadielärarhandledning (åk 4–6). Den innehåller en mängd övningar (kopieringsunderlag) i informationssökning och källkritik.
ISBN 978-91-523-0244-6
Omslag_Skrivrummet 4 LHL.indd 2
2019-02-27 13:49