iCK

ACK

SK R I VR UM ME T

SKR I VRUMMET

I Zick Zack Skrivrummet får eleverna lära sig skriva återberättande, beskrivande, berättande, instruerande, argumenterande och förklarande texter. Eleverna får de verktyg de behöver före, under och efter skrivandet. De lär sig om olika texttypers syfte, layout (struktur), ordval,

K C A

meningsbyggnad och grammatik. Varje kapitel avslutas med en checklista, som hjälper läraren och eleverna att bedöma de egna texterna och sätta upp nya mål. Åk

Vad hände?

Fakta om djur Hur gör man? I fablernas värld

Karin Fällman-Bajagić

Kom och köp!

Christina Hansson

Hur och varför?

Susan Nieland ISBN 978-91-523-0243-9

Åk

(523-4694-5)

omslag_Zick Zack Skrivrummet åk 4 Alltiett 1_10.indd 1

2017-08-24 14:54

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör: Karin Lönnqvist Grafisk form och illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form & illustration

Zick Zack Skrivrummet, Åk 4 ISBN: 978-91-523-0243-9

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (även kallat Bonus-avtalet) är detta verk att se som ett engångsmaterial. Engångsmaterial får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Kopiering för undervisningsändamål av denna bok är således helt förbjuden. Utan tillstånd av förlaget kommer kopiering utöver avtalet att innebära ett otillåtet mångfaldigande. Ett sådant intrång medför straffansvar och kommer att ge upphov till skadeståndsskyldighet enligt 53 och 54 §§ lagen om upphovsrätt. Tryck: Livonia Print, Lettland 2019

inlaga_Zick Zack Skrivrummet åk 4 Alltiett 1_10.indd 2

2019-02-27 10:51

zz ick

ack

SK R I VR UM ME T

Karin Fällman-Bajagić Christina Hansson Susan Nieland

Sanoma Utbildning

Skrivrummet.indd 3

Åk

2014-03-21 11.46

Förord Att skriva en text är nästan som att bygga något. Om du till exempel ska bygga ett bord måste du veta vad bordet ska användas till och sedan göra en ritning. På samma sätt är det när du skriver en text. Du måste veta vad det är du ska skriva och varför, och sedan göra en planering. När du bygger ett bord väljer du vilket material du ska använda, när du skriver en text väljer du vilka ord du ska använda. Är du snickare sätter du ihop de olika delarna så att bordet blir som du tänkt dig, är du skribent sätter du ihop orden till meningar, och meningarna till stycken, så att det blir den text du planerat. I den här boken ska du få lära dig att planera och skriva olika typer av texter. Lycka till!

Karin Fällman-Bajagic Christina Hansson Susan Nieland

Skrivrummet.indd 4

2011-08-31 14.58

Z a c k o ch h c o k ic Z r e t e Hej! Vi h a r i b o ke n . v h c o r ä h e t li dy k e r u p p éer so m ka n id h c o s ip t u d r Av o ss få s kriver. u d r ä n ig d a lp hjä

du e n bild r se el it p a k e rj va v I slutet a in skrivb o k ”. ”M r e et h m so k o b n av e o rd o ch tips, r la m sa u d t t a vi r I de n fö reslå nä st a gå ng på a k n ä t a sk u d d o ch skriver va u ka n gö ra D . t ex t e d n a n k li n du skriver e skrivhäfte. de n av ett va nligt

inlaga_Zick Zack Skrivrummet åk 4 Alltiett 1_10.indd 5

2019-02-27 10:51

Innehåll Vad hände? Återberättande texter Sid. 8 Vad handlar det om, i vilken ordning hände det? Sid. 10

Beskrivande texter Sid . 32 Vad handlar det om oc h hur är texten ordnad? Sid. 34

Hur skriver man en återberättande text? Sid. 18 Öva tillsammans Sid. 26 Skriv och återberätta på egen han Sid. 30

Fakta om djur

Hur skriver man en fak tatext om djur? Sid. 40 Öva tillsammans Sid. 44 Skriv en egen fak tatex t om ett djur Sid. 48

Hur gör man? Instruerande texter Sid. 50 Vad behövs och i vilken ordning ska det göras? Sid. 52 Hur skriver man en instruk tion? Sid. 56 Öva tillsammans Sid. 58 Skriv en egen instruk tion Sid. 60

Skrivrummet.indd 6

2011-08-25 13.48

I fablerna s värld

Berättande

texter Sid. 62 Vad innehå ller en fabe l? Sid. 64

Kom och köp!

Hur skriver man en fab el? Sid. 70

Sid. 84 Argumenterande texter ns? Vad innehåller en anno Sid. 86

Öva tillsam m an s Sid. 78

Hur skriver man en an Sid. 90

Skriv en eg en fabel Sid. 82

nons?

Öva tillsammans Sid. 98 Gör en egen annons Sid. 100

r? Hur och varfö

er Sid. 102 Förklarande text en och bilderna? Vad förklarar text Sid. 104 en förklarand Hur skriver man text? Sid. 110

Öva tillsammans Sid. 114 Skriv och förklara Sid. 116

Skrivrummet.indd 7

på egen hand

2011-08-31 15.01

S teg 1

l å M

få lära dig hur man I det här kapitlet ska du sätt. r på ett bra och tydligt skriver och återberätta edningar dig hur man skriver inl a lär få du a sk 1 På steg et. och organiserar innehåll a tempus du ska använd et vik dig a lär få du a På steg 2 sk na. och bygga ut meningar ra rie va n ka du r hu h oc några texter, ans i klassen bedöma m m sa till ni a sk 3 På steg varandra. tta något som hänt för rä be er åt h oc ra ne pla och sedan berättande text nera och skriva en åter pla du a sk 4 steg På på egen hand.

Skrivrummet.indd 8

återber ätta nde texter

2011-08-25 13.09

S teg 1

Vad hände? Återberättande texter

om ttar något s rä e rb te å h er oc u skriver. När du skriv ande text d tt rä e rb te å det en skriver har hänt är ligt att man n a v t e d r ä r rberättande te Sådana texte å a v ri k s å n kan ocks böcker. i skolan. Ma rev och dag b l e p m e x e texter i till

? födelsedag in d å p u d Vad gjorde n? på utflykte e d n ä h d a t? V på musee m o d e m i vara Vad fick n

återber ä tta nde tex ter

Skrivrummet.indd 9

2011-08-25 13.10

STEG 1

Vad handlar det om, i vilken ordning hände det?

En återberättande text börjar med en rubrik, därefter följer en inledning som talar om vad texten handlar om. Sedan presenteras händelserna – händelse 1, 2, 3, 4, 5 och 6 – i den ordning de faktiskt hände – och till sist kommer en avslutning. Skriv de röda orden på rätt plats i texten. Se exemplet.

Min födelsedag

inle

Skrivrummet.indd 10

dnin

spresent

fick jag et t mor och mor far or m in m av . år tanför jag tio t stor a fältet U de ll I sönd ags fyllde ti e ad er en i present. Vi prom lt. besök på cirkUs st ällt U pp sitt tä de ha n se U rk ci nade vi våra st aden, där tältet. Där lä m i in a m m ko t r at ll våra de vi oss fr am ti Först köade vi fö ta le n se h oc man i röd kost ym dis. Mor far biljetter till en lde dric ka och go så h oc nt U r ck st ant gi platser. En godi omna . se . hälsade alla välk h kö pte en stor på oc in n re tö n en ko m cirkUsd irek h UvUdet hade ha På Ef ter en st Und g. si på a rt jo sk kost ym och g Uld Han hade svar t , r Unt i järn or på . galo pper ade r Unt m hög hatt med st so ar st hä ta ret var åt ta vi te jag. Det första n U m kilt roligt, tyck rs sä te in en m en r fint var två st yc ken, De manegen . Det va a. lig ro r va ownern a och de ppade ramlade och ho Däre fter ko m cl h oc e ad lk ha väld igt kort. De i tältet. jättelång och en e så det dånade ad tt ra sk en ik bl r. PU Ung , rödh årig och sa roliga sake hade med sig en n Ha r. U t ns le lkar och han Sen var det trol g i en lång låda si a gg lä ck fi n eles hel e hono m . Flic ka hon ko m U t alld h flic ka so m hjälpt oc n da lå n ha heller e! Sen öp pn ade han kUnde inte en sågade it U henn m ll, ti ck gi t e mor far h Ur de igen . Jag fr ågad t. tältets arlen hade gjor de högt U ppe i fatt a h Ur trollk ng hä De a. rn re etskonstnä Ibland Till sist ko m tr ap till den andr a. n se et ap tr a rs onen, sig fr ån den en ll den andr a pe ti tak och kast ade s et ap tr n si a pers onen fr ån ho ppade den en nder. nne med sina hä U pp och so m tog emot he od hela p Ubliken st t U sl r va n ge den bäst a När förest älln in te at t det var ck ty g Ja . ge än el ap plåder ade jätt in fått. sent jag någons födelsed agspre

ÅTERB E R ä T Ta N D E T E x T E R

2011-08-25 13.11

STEG 1

Med vilka tidsord inleds de olika styckena i texten? 1. l söndags

Vad berättar man om i de olika styckena? 1. Födelsedagspresenten 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8.

ÅT E R B E R ä T Ta N D E TExTER

Skrivrummet.indd 11

2011-08-25 13.12

STEG 1

Inledningen är mycket viktig för den hjälper läsaren att komma in i texten. Det är bra om inledningen ger svar på så många som möjligt av frågorna: vem, var, varför, vad och när.

R OB E T K O

20 T IS

DAG

Det här är Theas pappa. Han är på besök i skolan för att berätta om sitt jobb. Titta på bilderna och svara på frågorna på nästa sida.

Skrivrummet.indd 12

ÅTERB E R ä T Ta N D E T E x T E R

2011-08-25 13.13

STEG 1

1. Vem handlar det om?

Vem? 2. Var är han?

3. Vad gör han?

Va r ?

Vad? 4. När gör han det?

5. Varför gör han det, tror du?

När? r? Var för

Skriv tillsammans en kort inledning om besöket.

ÅT E R B E R ä T Ta N D E TExTER

Skrivrummet.indd 13

2011-08-25 13.13

STEG 1

Skriv inledningar med hjälp av informationen.

Vem?

Min familj

Va r ?

Egypten

Vem? Va r ?

Min hund Tito Veterinären

När? ? Var för

Förra sommaren Fira min mammas 40-årsdag

I våras Glasbit i tassen

Rubriken är också viktig. Den ska väcka läsarens intresse. Hitta på spännande rubriker till inledningarna i uppgift E.

Skrivrummet.indd 14

ÅTERB E R ä T Ta N D E T E x T E R

2011-08-25 13.13

STEG 1

Be din lärare om texten ”Min nya jacka”. Du hittar den på Sanoma utbildnings hemsida, under ZickZack. Där har styckena kommit i fel ordning. Klipp ut dem och klistra in dem i rutan i rätt ordning.

Vad var det som hjälpte dig att få styckena i rätt ordning?

ÅTE R B E R Ä TTA N D E TEXTER

inlaga_Zick Zack Skrivrummet åk 4 Alltiett 1_10.indd 15

2019-02-27 10:51

S teg 1

För att hjälpa läsaren att hänga med i texten är det bra att använda tidsord. Då är det lättare att förstå i vilken ordning händelserna inträffade. Den som skrev ”Skridskoutflykten” har använt samma tidsord hela tiden. Förbättra texten genom att byta ut ordet sen mot andra tidsord.

Skridskoutflykten

. Vi åkte buss till en sjö t. yk tfl u en ss kla r vå I måndags gjorde på oss r vi kom fram satte vi Nä s. os d me k äc ts ma d ä re f te r Vi hade spelade runt en bana och sen ng vli tä vi e rd kö n Se . skridskorna äck, klubba. Sen åt vi mats en ing de ha jag n me , vi lite hockey lekte vi en stund. Och n Se a. mm he sin mt men Joel hade glö åkte vi hem. n var dagen slut. Sen Se r. ojo ök sn vi de gg sen by Det var en rolig dag.

En text blir roligare att läsa om den innehåller personliga kommentarer och detaljer. Exempel: Vad var det för matsäck? Var skridskorna gamla eller nya? Använd din fantasi och förbättra två av meningarna i ”Skridskoutflykten”.

Skrivrummet.indd 16

återberätta nde te xter

2011-08-25 13.13

S teg 1

I ”En ovanligt rolig dag” har tidsorden helt försvunnit. Välj bland tidsorden här bredvid eller hitta på egna.

En ova nligt rolig dag kom min mamma hem från USA. Hon har varit där med sitt jobb i tre veckor. Vi har längtat jättemycket efter henne. började vi förbereda middagen som vi skulle bjuda henne på. Min pappa hade handlat och min storasyster hade planerat vad vi skulle äta. Jag och min lillebror började duka bordet. var vi tvungna att gå till skolan. Hela dagen gick jättesakta.

i går klockan åtta när på morgonen

det äntligen ringde ut efter

den sista lektionen sprang jag hela vägen hem. Vi var tvungna att skynda oss om allt skulle bli klart. Alla ville hjälpa till, till och med vår hund skuttade runt oss i köket. Jag hackade lök och skar tomater stekte köttfärsen.

min syster bakade min pappa och

på kvällen till slut

min bror en kaka. allt var nästan klart åkte vi till flygplatsen för att möta mamma. Vi fick vänta ganska länge men Vi kramades en lång stund.

kom hon. åkte vi hem och mamma

blev jätteglad över den goda middagen. fick vi presenter och vi fick höra allt om mammas roliga resa. Jag fick ett par jättefina gympaskor och en T-shirt med tryck.

när under tiden därefter medan

återber ä ttande tex ter

Skrivrummet.indd 17

2011-08-25 13.13

STEG 2

Hur skriver man en återberättande text? Första gången man skriver om en person brukar man använda namnet, yrket eller liknande (Lisa, doktorn). Men sedan behöver man inte skriva namnet eller yrket varje gång. Då kan man istället skriva ett personligt pronomen.

Personliga pronomen jag du han hon den/det

mig dig honom henne den/det

vi ni de

oss er dem

Läs texten ”På Skansen” och byt till ett personligt pronomen där du tycker det passar. Jämför med en kamrat när du är klar.

På Skansen Vår klass åkte till Skansen. Vår klass skUlle vara där hela dagen. Vår lärare Peter köpte biljetter vid ingången. Jag och min kompis SorUsh gick in först. Jag och min kompis SorUsh rUsade iväg till apberget. Där ville jag och min kompis SorUsh mata aporna. Peter kom springande efter oss och skrek. Peter tyckte att klassen skUlle gå tillsammans. 18

Skrivrummet.indd 18

ÅTERB E R ä T Ta N D E T E x T E R

2011-08-25 13.13

STEG 2

Ett sätt att presentera en person kan vara att lägga till ett attribut till namnet. Exempel: Petra, vår lärare, gick först i ledet. Man sätter då ett kommatecken före och ett efter attributet. Skriv meningar genom att välja ett namn, ett attribut och en avslutning från listorna. Börja varje mening på ny rad.

Namn

Attribut

Avslutning

Lena

statsministern

flög till sin mormor.

Mathias

guiden

gick ut med sin hund.

Petra

vår syster

kikade på vår granne.

Ahmed

killen i 5:an

tappade bort sin hamster.

Anna

min kusin

rusade till sina kompisar.

Herr Olsson

läkaren

tog bilen till jobbet.

ÅT E R B E R Ä T TA N D E TEXTER

Skrivrummet.indd 19

2011-11-24 13.19

S teg 2

Ett verb talar om vad som händer eller vad någon gör, till exempel springer och läser. Läs texten ”En dag” och stryk under alla verb.

En dag Jag vaknar tidigt på morgonen, äter fr ukost, d uschar och klär på mig. Därefter springer jag till skolan och kommer fram i sista minu ten. Under dagen har vi lektioner och vid tretiden slu tar vi. Efter skolan har jag fotbollsträning och sen äter vi middag. På kvällen ser jag på tv och spelar dataspel. Hela familjen dricker te tillsammans. Vid tiotiden lägger jag mig och läser en liten stund innan jag somnar.

Skrivrummet.indd 20

återberätta nde te xter

2011-08-25 13.14

S teg 2

Alla verb i texten är skrivna i presens (nutid). Skriv om texten och ändra verben till preteritum (dåtid). Se exemplet.

Jag vaknade tidigt på morgonen,

Återberättande texter är oftast skrivna i preteritum. Varför är de det, tror du?

återber ä ttande tex ter

Skrivrummet.indd 21

2011-08-25 13.14

S teg 2

Substantiv är namn på saker och ting, till exempel boll och katt. Man kan oftast sätta en, ett eller flera framför ett substantiv. I ”Utflykt till Tekniska museet” finns det många substantiv. Läs texten och ringa in minst 12 substantiv. Se exemplet.

iska museet Utflykt till Tekn iska

museet. Vi tog s till Tekn id it fr d me g ja På lovet åkte 50 minuter var vi n 8.10 och efter ka oc kl ck gi m so tåget var vi framme r en lång promenad te Ef m. ol kh oc St framme i . vid själva museet h Ida till kompisar Jocke oc å tv na mi h oc g Först gick ja kiner och torcyklar, ångmas mo , ar kl cy s nn fa maskinhallen. Där 1800-talet. Guiden l från slutet av bi el en g så Vi . turbiner rr i tiden körkort för bil fö ta t at r va t de r berättade hu fick körkort i rsta kvinnan som fö n de på ld bi och vi såg en Sverige år 1907. se bilder älle där man fick st t et ll ti vi och Lite senare gick Den vägde 20 ton e. ig er Sv i a rn re dato på en av de första ll datorn. s tangentbordet ti nn fa er nt mo en I användes 1953. ngentbord. alls ut som ett ta te in g så h oc n tta på Det vägde ett to sen fick vi fortsä h oc h nc lu vi åt Klockan halv ett tställningen. Jocke till sportu h oc g ja ck gi Då egen hand. platta och ! Man stod på en ng ni åk om al sl a ov Där fick vi pr r en slalom bana nns en tv-skärm, dä fa et kt si an r fö som om fram och svänga precis n ne be ja bö le ul sk visades, och man . Jag körde ur kul men jättesvårt r va t De . en ck ba man åkte i flera gånger. bara ett utiken. Jag köpte ib se mu ll ti vi Därefter gick vi kom hem var en ångmaskin. När på ld bi en d me vykort trötta. cket och alla var klockan ganska my

Skrivrummet.indd 22

återberätta nde te xter

2011-08-25 13.14

S te g 2

Substantiv kan stå i singular eller plural. Singular betyder ental (en pojke, ett träd) och plural betyder flertal (flera pojkar, flera träd). Skriv de substantiv som du strök under i uppgift F. Om ordet står i singular ska du också skriva pluralformen, och tvärtom. Se exemplet.

Substantiv Si n g u l a r en utf lykt

Plural

f lera utf lykter

åte r b e r ä t ta n d e texter

Skrivrummet.indd 23

2013-03-07 18.03

S teg 2

Det finns fem olika sätt att bilda plural. Se exemplen. -or

en flicka, flera flickor

-ar

en pojke, flera pojkar

-er/-r

en bild, flera bilder

-n

ett ämne, flera ämnen

ett hus, flera hus

Skriv orden i plural under rätt ändelse. Se exemplet.

en va nte

en ta nt en så ng

en klubba en jacka en ko

-or

Skrivrummet.indd 24

ett äpple

ett bord

ett tak ett kvitto

ett golv

tanter

en sva mp en stol

en stuga

-er/-r -ar

ett hus

-n

återberätta nde te xter

2011-08-25 13.15

STEG 2

En del substantiv ändrar vokal när man skriver orden i plural. Exempel: ett land, flera länder Skriv orden i plural. Se exemplet. 1. en hand

flera händer

2. en strand 3. en bonde 4. en bok 5. en brand 6. en tand 7. en man 8. ett land 9. en fot 10. en stad 11. en mus

ÅT E R B E R ä T Ta N D E TExTER

Skrivrummet.indd 25

2011-08-25 13.15

S teg 3

Skrivrummet.indd 26

Öva tillsammans Använd det du lärt dig och bedöm de tre texterna. Börja med att läsa dem.

På Historiska museet r kul. toriska museet. Det va Igår åkte vi buss till His en nåldern och visade oss En tant pratade om jär rshus. vi gå in i et t järnålde massa grejer. Sen fick han gick in. Sen åt vi En kille snubblade när och tt. Vi gick till bu tiken matsäck och det var go . Sen åkte vi hem. jag köpte en nyckelring

Studiebesök på Historiska museet

I höst har vi i vår klass läst om järnåldern och igår åkte vi buss till Historiska museet, för att se vad som finns där om järnåldern. När vi kom fram fick alla lägga in ryggsäckarna i ett stort skåp. Sen kom en guide och berättade om många spännande saker. Man fick se hur de gjorde järn, hur smeden smidde järnet till redska p och hur man bodde. Det fanns ett järnåldershus som man fick gå in i. Där inne fanns det bänkar runt väggarna och en eldstad mitt på golvet . Över den hängde en stor järngryta. På väggarna fanns djurhudar u ppspikade. Det var för att människorna inte skulle frysa, sa guiden. Efter visningen gick vi ner till ett stort ru m, där skolklasser fick äta sin matsäck. Jag hade risifru tti med mig. När vi ätit fick vi göra ett besök i museibu tiken om vi ville köpa något. Klockan 13 gick bussen hem igen. Vi hade haft en jätteintressant dag på museet.

Klassens resa ti ll Historiska mus eet Vi åkte till muse et. Vi åkte buss . Fröken sa at t vi måste va ra tysta där inne . Vi gick in i et t ga mmalt hus. Sen gi ck vi och åt mat. Det var kul i af fären. Jag köpte en st or glass. Sen åkte vi hem igen . Jag ha de roligt.

återberätta nde te xter

2011-08-25 13.16

STEg 3

Ge 1, 2 eller 3 poäng till texterna beroende på hur bra du tycker de är. Ju fler poäng texten får desto bättre är den. Titta på en sak i taget.

BEDÖM

Po än g Text 1

Text 2

Text 3

r Ubriken inled n in o

g en

dels n på h än e g in n d r

tids orde

er n a

m reterit U ve r b i p r o n o m en p a g li n o p er s r m e n t are m o k h c o det aljer Summa: l: t går til x e t e d ät tan återber a t s ä b r Priset fö

Motiver

ing:

Åt e r b e r ä t ta n d e texter

Skrivrummet.indd 27

2013-03-07 18.03

S teg 3

Som du vet är det viktigt att händelserna kommer i rätt ordning när man återberättar något som har hänt. Tänk på din senaste födelsedag eller en annan speciell dag. Vad hände den dagen och i vilken ordning? Välj ut några olika händelser och skriv dem på lapparna i tidsordning.

... 28

Skrivrummet.indd 28

Obs! över h e b u D vä n da i nt e a n r n a . pa alla la p

återberätta nde te xter

2011-08-25 13.16

STEG 3

För att hjälpa läsaren är det bra om varje nytt stycke inleds med ett tidsord. Bestäm vilka tidsord du vill använda för de olika händelserna och skriv dem också på lapparna.

E F

Berätta om din dag för en kamrat. Tänk på vad du lärt dig. Berätta i tidsordning och variera tidsorden. Berätta i preteritum och ta med detaljer och kommentarer.

Be kamraten att kommentera din berättelse. Skriv kommentarerna här.

BEDÖM tade om: Jag berät r om: kte så hä c y t t a r Min kam n inledninge

na händelser rerna ommenta k h c o a n detaljer nka på: ska jag tä g n å g a t Näs

ÅT E R B E R ä T Ta N D E TExTER

Skrivrummet.indd 29

2011-08-25 13.16

S teg 4

A B

Skriv och återberätta på egen hand Du och dina klasskamrater ska nu skriva varsin text om något ni alla varit med om. Bestäm tillsammans i klassen vilken händelse ni ska berätta om. Vi har bestämt att vi ska skriva och berätta om

Planera din text. Vad ska finnas med i inledningen?

Skriv de olika händelserna du vill ha med på lapparna.

4 5

... 30

Skrivrummet.indd 30

återberätta nde te xter

2011-08-25 13.16

STEG 4

D E F

Vilken rubrik ska texten ha?

Skriv texten på ett papper. Tänk på vad du lärt dig. Läs och bedöm din text tillsammans med din lärare.

BEDÖM rubriken

Jag: läraren:

inledningen

Jag: läraren:

tidsföljden

Jag: läraren:

tidsorden

Jag: läraren:

verben

Jag: läraren:

pronomenen

Jag: läraren:

detaljerna

Jag: läraren:

ÅT E R B E R ä T Ta N D E TExTER

Skrivrummet.indd 31

2011-08-25 13.16

iCK

ACK

SK R I VR UM ME T

SKR I VRUMMET

K C A

meningsbyggnad och grammatik. Varje kapitel avslutas med en checklista, som hjälper läraren och eleverna att bedöma de egna texterna och sätta upp nya mål. Åk

Vad hände?

Fakta om djur Hur gör man? I fablernas värld

Karin Fällman-Bajagić

Kom och köp!

Christina Hansson

Hur och varför?

Susan Nieland ISBN 978-91-523-0243-9

Åk

(523-4694-5)

omslag_Zick Zack Skrivrummet åk 4 Alltiett 1_10.indd 1

2017-08-24 14:54

Smakprov Media AB

Published on Aug 5, 2019

9789152302439

Published on Aug 5, 2019

smakprov

Go explore