Issuu

BokGym

VVS-INSTALLATION 1–2

Rickard Andersson

Innehåll

BESTÄMMELSER, ARBETSMILJÖ OCH

arbetsmiljö, ergonomi och hälsa

VVS-installation, nivå 1

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet VVS – installation på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

1

• Medier i VVS-tekniska system och deras användningsområden, miljöpåverkan och driftegenskaper.

• Avloppssystem samt hur de förläggs och monteras både inom- och utomhus.

CENTRALT INNEHÅLL:

• Metoder och instrument för att mäta och reglera tryck, temperatur, flöden och strömningshastighet i VVStekniska system.

• Egenskaper hos och användningsområden för material, komponenter och apparater med hänsyn till yttre och inre korrosion, brandskydd och ljud.

• Lagar och andra bestämmelser som gäller VVS-installationer, däribland bygglagstiftning, standarder och branschregler som används i byggprocessens olika skeden.

• Besiktning av utfört arbete, däribland vattenskadeförebyggande åtgärder.

• Lagar och andra bestämmelser som gäller brandsäkerhet samt arbetsmiljö, hälsa och säkerhet inom området.

• Läsning och tolkning av ritningar, arbetsbeskrivningar, monteringsanvisningar och manualer.

• Tillverkning av egna skisser.

• Planering och organisering av arbetsplatsen vid arbete med VVS-installationer på ett säkert samt ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.

• Planering och organisering av arbetsuppgifter utifrån information i bygghandlingar.

• Sammanfogning med odemonterbara och demonterbara förband, till exempel löd- och svetsfogar, mekaniska kopplingar och flänsförband.

• Fogberedning för sammanfogning med gassvetsning med från- och motsvets i förekommande positioner i horisontellt och vertikalt läge, i plattstål och tubrör.

• Måttsättning för montering, avsättningar och isoleringsavstånd.

• Placering och förläggningssätt av rör.

• Montering av kallvattenmatning, varmvattenberedning och tappställe för varmoch kallvatten för hygien, disk och renspolning på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt samt enligt branschens krav på säkerhet, funktion, utförande och estetik.

• Täthets- och tryckprovning, kontroller och bedömning samt dokumentation av utförda åtgärder.

• Ergonomiskt säkra och skadeförebyggande arbetssätt.

• Egenkontroll, utvärdering och dokumentation av utfört arbete.

• Felsökning samt service- och underhållsarbeten i VVS-anläggningar.

• Val av rör, komponenter och apparater för arbetsuppgiften.

• Val och hantering av material för arbetsuppgiften med hänsyn till kvalitet, egenskaper, kostnader samt hälsooch miljöaspekter.

• Val och säker hantering av verktyg, maskiner och övriga hjälpmedel.

• Samverkan och kommunikation med anpassning till mottagare och i olika yrkessammanhang.

• Kommunikation med facktermer i relation till arbetsuppgiften.

• Användning av fackspråk.

• Situationsanpassat bemötande av beställare och fastighetsägare på svenska och engelska.

• Agerande utifrån faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, till exempel attityder och värderingar.

Betygskriterier

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betyget E

F Eleven redogör översiktligt för uppbyggnad och funktion hos olika VVS-tekniska system. Eleven visar godtagbara kunskaper om arbetsprocesser och arbetsmetoder samt om lagar och andra bestämmelser inom verksamhetsområdet.

F Eleven installerar och driftsätter VVS-tekniska system med godtagbart resultat. Eleven utvärderar och dokumenterar arbetsprocessen och resultatet samt ger enkla förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven arbetar säkert och använder arbetsmetoder som främjar hållbar utveckling.

F Eleven hanterar material med viss säkerhet utifrån arbetsuppgiften. Eleven hanterar med visst handlag verktyg och maskiner.

F Eleven använder fackspråk med viss säkerhet. Eleven samverkar och kommunicerar i olika yrkessammanhang med viss säkerhet.

Betyget D

F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

F Eleven redogör utförligt för uppbyggnad och funktion hos olika VVS-tekniska system. Eleven visar goda kunskaper om arbetsprocesser och arbetsmetoder samt om lagar och andra bestämmelser inom verksamhetsområdet.

F Eleven installerar och driftsätter VVS-tekniska system med gott resultat. Eleven utvärderar och dokumenterar arbetsprocessen och resultatet samt ger välgrundade förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven arbetar säkert och använder arbetsmetoder som främjar hållbar utveckling.

F Eleven hanterar material med säkerhet utifrån arbetsuppgiften. Eleven hanterar med gott handlag verktyg och maskiner.

F Eleven använder fackspråk med säkerhet. Eleven samverkar och kommunicerar i olika yrkessammanhang med säkerhet

Betyget B

F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

F Eleven redogör utförligt och nyanserat för uppbyggnad och funktion hos olika VVS-tekniska system. Eleven visar mycket goda kunskaper om arbetsprocesser och arbetsmetoder samt om lagar och andra bestämmelser inom verksamhetsområdet.

F Eleven installerar och driftsätter VVS-tekniska system med mycket gott resultat. Eleven utvärderar och dokumenterar arbetsprocessen och resultatet samt ger välgrundade och nyanserade förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven arbetar säkert och använder arbetsmetoder som främjar hållbar utveckling.

F Eleven hanterar material med god säkerhet utifrån arbetsuppgiften. Eleven hanterar med mycket gott handlag verktyg och maskiner.

F Eleven använder fackspråk med god säkerhet. Eleven samverkar och kommunicerar i olika yrkessammanhang med god säkerhet.

VVS-installation, nivå 2

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet VVS – installation på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

1

• Konventionella energisystem, deras uppbyggnad och funktion samt förekommande medier i systemen.

• Anläggningar, pumpar och övrig utrustning för avskiljning och rening av avloppsvatten.

CENTRALT INNEHÅLL:

• Avskiljning och rening av avloppsvatten.

• Metoder och instrument för att mäta och reglera tryck, temperatur, flöden och strömningshastighet i VVStekniska system.

• Trycksatta kärl, pumpar och övrig utrustning för tryckhållning och funktion vid drift av VVS-tekniska system.

• Lagar och andra bestämmelser som gäller VVS-installation, däribland bygglagstiftning, standarder och branschregler som används vid byggprocessens olika skeden.

• Tillträdesregler, till exempel vid arbeten i bostäder och andra lokaler utanför den egna verksamheten.

• Besiktning av utfört arbete, däribland vattenskadeförebyggande åtgärder.

• Lagar och andra bestämmelser som gäller brandsäkerhet samt arbetsmiljö, hälsa och säkerhet inom området.

• Läsning och tolkning av ritningar med symboler, skalor, vyer och beteckningar.

• Tillverkning av ritningar utifrån uppsatta krav.

• Planering av arbetsuppgifter på ett säkert samt ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt i enlighet med de avtal, lagar och andra bestämmelser som gäller i samverkan mellan beställare, utförare och konsumenter.

• Dimensionering av rör, för värmare och tappvattensystem.

• Sammanfogning med löd- och svetsfogar med metoderna gas- eller TIG-svets.

• Sammanfogning med mekaniska kopplingar och flänsförband.

• Sammanfogning med gassvetsning med teknikerna från- och motsvets i förekommande positioner i horisontellt och vertikalt läge, i plattstål och tubrör.

• Håltagning med gasskärutrustning.

• Måttsättning för montering, avsättningar och isoleringsavstånd.

• Placering och förläggningssätt av rör.

• Montering och installation av förekommande värmeteknisk utrustning på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt samt enligt manualer och branschens krav på säkerhet, funktion, utförande och estetik.

• Uppbyggnad av delsystem för värmedistribution.

• Driftsättning av cirkulationspumpar och ventiler.

• Avluftning och avgasning av värmesystem.

• Framställning av enklare bygghandlingar.

• Ergonomiskt säkra och skadeförebyggande arbetssätt.

• Egenkontroll, utvärdering och dokumentation av utfört arbete.

• Felsökning samt service- och underhållsarbeten i VVS-anläggningar.

• Val av rör, komponenter och apparater för arbetet.

• Val och hantering av material för arbetet på ett säkert samt ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.

• Val av material för arbetet utifrån funktion, miljöpåverkan och användningsområden, till exempel avseende värme, fukt, ljud och brand.

• Val och säker hantering av verktyg, maskiner och övriga hjälpmedel.

• Val och säker hantering av utrustning för att reglera temperaturer och flöden.

• Samverkan och kommunikation med anpassning till mottagare och i olika yrkessammanhang.

• Kommunikation med facktermer på svenska och engelska i relation till arbetsuppgiften.

• Användning av fackspråk.

• Situationsanpassat bemötande av beställare, fastighetsägare och andra yrkesgrupper på svenska och engelska.

• Agerande utifrån faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, till exempel attityder och värderingar.

Betygskriterier

Betyget E

F Eleven hanterar material med viss säkerhet utifrån arbetsuppgiften. Eleven hanterar med visst handlag verktyg och maskiner.

F Eleven använder fackspråk med viss säkerhet. Eleven samverkar och kommunicerar i olika yrkessammanhang med viss säkerhet.

Betyget D

F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

F Eleven hanterar material med säkerhet utifrån arbetsuppgiften. Eleven hanterar med gott handlag verktyg och maskiner.

F Eleven använder fackspråk med säkerhet. Eleven samverkar och kommunicerar i olika yrkessammanhang med säkerhet

Betyget B

F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

F Eleven hanterar material med god säkerhet utifrån arbetsuppgiften. Eleven hanterar med mycket gott handlag verktyg och maskiner.

F Eleven använder fackspråk med god säkerhet. Eleven samverkar och kommunicerar i olika yrkessammanhang med god säkerhet.

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Montering av kallvattenmatning, varmvattenberedning och tappställe för varmoch kallvatten för hygien, disk och renspolning på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt samt enligt branschens krav på säkerhet, funktion, utförande och estetik.

■ Planering och organisering av arbetsplatsen vid arbete med VVS-installationer på ett säkert samt ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.

■ Planering och organisering av arbetsuppgifter utifrån information i bygghandlingar.

■ Besiktning av utfört arbete, däribland vattenskadeförebyggande åtgärder.

■ Täthets- och tryckprovning, kontroller och bedömning samt dokumentation av utförda åtgärder.

■ Besiktning av utfört arbete, däribland vattenskadeförebyggande åtgärder.

■ Planering av arbetsuppgifter på ett säkert samt ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt i enlighet med de avtal, lagar och andra bestämmelser som gäller i samverkan mellan beställare, utförare och konsumenter.

■ Montering och installation av förekommande värmeteknisk utrustning på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt samt enligt manualer och branschens krav på säkerhet, funktion, utförande och estetik.

■ Uppbyggnad av delsystem för värmedistribution.

■ Driftsättning av cirkulationspumpar och ventiler.

■ Avluftning och avgasning av värmesystem.

■ Egenkontroll, utvärdering och dokumentation av utfört arbete.

■ Felsökning samt service- och underhållsarbeten i VVS-anläggningar.

Montering och installation

Detta kapitel omfattar montering av tappvatten- och värmesystem, inklusive varmvattenberedning, värmedistribution, cirkulationspumpar och ventiler, utfört på ett säkert samt ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt enligt branschkrav och manualer.

Kapitlet går igenom planering och organisering av arbetsplats och arbetsuppgifter. Besiktningar, vattenskadeförebyggande åtgärder, täthets- och tryckprovning, driftsättning samt avluftning och avgasning gås igenom. Du får även lära dig om egenkontroll, dokumentation, felsökning samt service- och underhållsarbeten.

Montering av kallvattenmatning

Kallvattenmatningen till våra byggnader har vissa krav på sig när det gäller montering. Det finns inga lagar som styr temperaturen på kallvattenmatningen, men Boverkets byggregler föreskriver att kallvattnet inte får värmas oavsiktligt. Detta innebär att kallvattenmatningar och andra kallvattenledningar inte bör förläggas bredvid exempelvis golvvärme och varmvattenledningar, utan att de isoleras.

Den allmänna vatten- och avloppsanläggningen består vanligen av vattenreningsverk, avloppsreningsverk, ledningsnät, reservoarer och pumpstationer. Distributionen av dricksvattnet sker genom de allmänna vattenledningarna och dessa omfattar huvudledningar i gator och allmän platsmark samt servisledningar till de enskilda fastigheterna fram till förbindelsepunkten.

I de allra flesta kommuner är förbindelsepunkten fastställd till 0,5 meter utanför fastighetens gräns. I förbindelsepunkten för kallvattnet finns en servisventil. Servisventilen tillhör den allmänna vattenanläggningen. Vid servisledningen till fastigheten ska ett återströmningsskydd (backventil) monteras, vilket kommunen gör. Idag består vanligtvis servisledningen av plastmaterial.

FAKTA:

Bestämmelser

När montering av kallvattenmatning, varmvattenberedning och olika tappställen för kall-och varmvatten sker är det viktigt som VVS-montör att känna till de krav och bestämmelser som finns. Hur installationerna ska monteras bestäms av de krav och handlingar som ligger till grund för installationerna. Ibland kan kraven vara väldigt specifika, exempelvis när det finns detaljerade ritningar och beskrivningar. Men ibland, ofta vid servicearbeten, så finns inte kraven specificerade, utan VVS-montören måste då känna till de branschkrav som finns.

Det kalla vattnet som kommunerna distribuerar hämtas från grund- eller ytvatten. Innan det når fastigheterna transporteras det med hjälp av pumpstationer till vattenreningsverk och vattentorn.

Från kommunens huvudledning för vatten ansluter kallvattenmatningen fastigheten. Denna ledning kallas också servisledning och har alltid en servisventil placerad i närheten av tomtgränsen, där vattnet kan stängas av.

Vattenledning

Dagvattenledning

Spillvattenledning

FAKTA:

Monteringsanvisningar

Till de flesta nya produkter finns monteringsanvisningar, där tillverkaren anger hur produkten ska monteras för att kunna användas på bästa sätt. Det är viktigt att produkterna monteras enligt tillverkarens anvisningar, både för att garantier annars kan falla bort och för att konsekvenserna av en felaktig installation kan bli allvarliga.

Exempel på en servisventil för kallvattenmatningen till en fastighet. Ventilen är i mässing och monteras på en slang av plastmaterial.

Generella monteringsmått för vattenmätare.

CENTRALT INNEHÅLL:

Vattenmätare

Vattenmätaren är kommunens egendom och utgör skiljegräns mellan kommunens ledningssystem och fastighetens ledningssystem. Vattenverket i kommunen bestämmer vanligen dimensionen på vattenmätaren utifrån det dimensionerande vattenflödet för byggnaden. Vattenmätaren ska monteras i ett frostfritt utrymme och vägg och golv bör tåla vatten.

Det ska finnas ett fritt utrymme runt mätaren så att personal från kommunens VA-verk kan komma åt vattenmätaren för avläsning, kontroll och byte. Vattenmätaren är VA-verkets egendom och mätaren är försedd med en plombering för att hindra eventuell otillåten demontering av mätaren. Mätaren monteras horisontellt, förankrad i mätarkonsol, och förses med avstängningsventiler. Mätarkonsolen och ventiler tillhör fastighetsägaren.

Montering varmvattenberedning

Vid montering är det viktigt att beredaren placeras så nära tappställena som möjligt för att minska värmeförluster och väntetid på varmvatten. Rören för varmvatten ska isoleras enligt branschpraxis för att spara energi och bidra till en lägre miljöpåverkan.

Temperaturen ska vara tillräckligt hög för att motverka bakterietillväxt, men inte högre än nödvändigt ur energioch säkerhetssynpunkt.

Beredaren ska vara försedd med avstängningsventil, backventil, samt vakuumventil och säkerhetsventil. Säkerhetsventilen ska ha en minsta dimension av 15 millimeter. Ledningen bör dras till en golvbrunn och den bör inte heller vara längre än två meter eller ha fler än två vinklar.

Utöver detta bör beredaren vara försedd med avtappningsventil, och placeringen bör vara i ett rum med golvbrunn installerad. Utöver monteringskraven finns också krav på att ha en skötselanvisning för den monterade säkerhetsventilen.

Det har blivit vanligare att installera vattenfelsbrytare på inkommande kallvattenledning. Den används för att förebygga vattenskador genom att övervaka vattenflödet och automatiskt stänga av vattnet vid läckage eller onormal förbrukning.

Montering av tappställen

Tappställen för varmoch kallvatten, tvättställ, duschar och urinaler, ska monteras på ett sätt som ger god användarvänlighet och uppfyller hygienkrav. Blandare och armaturer ska vara godkända för tappvatten och monteras med täta anslutningar för att förhindra läckage. Val av snålspolande armaturer och rätt typ av blandare bidrar till minskad vatten- och energiförbrukning utan att försämra funktionen.

Säkerheten i installationen är central och omfattar bland annat skydd mot skållning, läckage och förorening av dricksvattnet. Backventiler och korrekt utförda anslutningar förhindrar återströmning, medan tätskikt och genomföringar ska vara korrekt utförda för att minska risken för fuktskador. All montering ska följa gällande branschregler och tillverkarens anvisningar för att installationen ska vara godkänd och försäkringsmässigt korrekt.

Utslagsbackar bör vara i rostfritt stål, och avloppet från utslagsbacken kan ledas till en golvbrunn alternativt en fast anslutning med vattenlås. Om ingen golvbrunn finns i rummet måste det finnas ett breddavlopp på utslagsbacken.

Tvättställ och blandare bör monteras enligt ovan figur. Tvättstället bör vara försett med blandare och bottenventil, och synliga metalldelar bör vara förkromade.

Monteringsmått för badkar. Golvbrunnen placeras förslagsvis så den till hälften är täckt av badkaret, alternativt under badkaret om ingen frontplåt används.

Golvmonterad klosett med anslutningsmått utsatta. Klosetter (wc-stolar) av porslin bör vara utförda av vitt sanitetsporslin och vara försedda med sits och lock. Avstängningsventil bör finnas och armaturer bör ha synliga metalldelar förkromade.

Urinal av sanitetsporslin bör ha vit kulör. Väggmonterad urinal bör monteras på 650 millimeters höjd, och avloppet ansluts 100 millimeter från väggen. Vid montering på vägg bör väggen förstärkas.

Duschblandare monteras 1100 millimeter ovan golv. De synliga metalldelarna för en duschanordning bör vara förkromade. Fästanordning för separat duschanordning för takdusch bör monteras 2100 millimeter över golvytan.

1

Prefabricerade shuntgrupper kan användas för att dela upp ett huvudsystem i olika delsystem, exempelvis för att separera ett radiatorsystem och ett golvvärmesystem som servas från samma primärsystem.

Delsystem

Många olika vattenburna värmesystem sammankopplas, men behöver samtidigt funktionsmässigt hållas åtskilda från varandra för att de arbetar på olika sätt. Därför delar man ofta upp ett större huvudsystem i mindre delar, så kallade delsystem. Ett delsystem är en del av det större huvudsystemet som fungerar mer eller mindre självständigt, vilket innebär att ett huvudsystem delas upp i flera mindre system som kan styras och fungera oberoende av varandra.

Ofta installeras exempelvis ett vattenburet radiatorsystem i kombination med ett golvvärmesystem och värmebatterier för ventilationssystem. Vi använder alltså en och samma värmekälla, exempelvis en pelletspanna, men eftersom delsystemen (radiatorsystem, golvvärmesystem, ventilationsbatteriet) arbetar med olika temperaturer och flöden måste de delas upp i delsystem.

Separeringen av delsystem utförs med hjälp av shuntkopplingar eller värmeväxlare. Shuntkopplingar används när systemens tryck och media inte skiljer sig så mycket åt, medan värmeväxling brukar användas när systemens beskaffenhet ser olika ut och när det kan finnas säkerhetsskäl till att separera systemen (exempelvis fjärrvärmeväxling).

Fjärrvärmesystem delas alltid upp i delsystem. Primärsidan från fjärrvärmeverket (1) värmeväxlas till en sekundärsida i abonnentens undercentral (2) för att sedan distribueras till en eller flera byggnader där en shuntning sker (3).

Primär- och sekundärsystem

När systemen delas upp i olika vattenburna kretsar talar man om primärsystem och sekundärsystem. Ibland kan det vara förvirrande och otydligt eftersom ett och samma system kan benämnas som både primärt och sekundärt system. Förenklat kan sägas att primärsystem alltid kommer ”före” och sekundärsystem alltid kommer ”efter”, och att det primära systemet alltid ”betjänar” det sekundära systemet.

När det gäller värmesystem är primärsystemet alltid hetare än ett sekundärt system, i kylsystem är principen tvärt om. Primärkretsen är alltså den del av systemet som är den värmeproducerande delen, till exempel systemet som ansluter till en värmepanna eller en fjärrvärmeväxlare. Sekundärkretsen är den del som distribuerar värmen i byggnaden och servar alla värmare med värmeenergi.

Förvirring kan uppstå när det gäller att namnge system som primär- eller sekundärsystem. Bilden illustrerar tre olika system.

System 1 är primärsystem till system 2. System 2 är sekundärsystem till system 1, men också primärsystem till system 3.

Ett enkelt värmesystem bestående av en primärsida och en sekundärsida.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Vad består den allmänna vatten-och avloppsanläggningen av?

1

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Var fastställs vanligen förbindelsepunkten?

3 Hur monteras vattenmätare?

4 Varför ska varmvattenberedaren placeras nära tappställena och vad är syftet med att isolera varmvattenrören?

5 Vilka ventiler ska varmvattenberedaren vara försedd med och vilka krav gäller för säkerhetsventilens dimension och anslutande ledning?

6 Vilka krav ställs på blandare och armaturer vid montering av tappställen för varmoch kallvatten?

7 Hur bidrar backventiler, tätskikt och korrekt utförda anslutningar till säkerheten i en tappvatteninstallation?

8 Ange monteringsmåtten för badkar, tvättställ samt duschblandare.

2CENTRALT INNEHÅLL:

■ Avloppssystem samt hur de förläggs och monteras både inom- och utomhus.

■ Anläggningar, pumpar och övrig utrustning för avskiljning och rening av avloppsvatten.

■ Avskiljning och rening av avloppsvatten.

■ Måttsättning för montering, avsättningar och isoleringsavstånd.

■ Placering och förläggningssätt av rör.

Avloppsinstallationer

Avloppsinstallationer är en grundläggande del av byggnadens tekniska system och avgörande för funktion, hygien och inomhusmiljö. Ett korrekt utfört avloppssystem ska på ett säkert och driftsäkert sätt leda bort avloppsvatten från byggnaden utan risk för stopp, läckage, lukt eller fuktskador. Det finns tre typer av avloppssystem:

• Spillvatten: vatten från kök, badrum och toaletter.

• Dräneringsvatten: vatten som avleds från husgrunder.

• Dagvatten: regn- och smältvatten.

Spillvatten

Spillvatten är det vatten som kommer från de installationer som finns i våra byggnader, som vattenklosetter, tvättställ, dusch och tvättmaskiner. Spillvatten är smutsigt och måste alltid renas innan det släpps tillbaka till naturen. Denna reningsprocess kan ske genom stora kommunala reningsanläggningar eller mindre enskilda reningsanläggningar.

Spillvattensystem kan installeras huvudsakligen på två olika sätt, antingen som ett självfallssystem eller som ett trycksatt system. Självfallssystem är det system som nästan uteslutande används för byggnader och bostäder. Vid självfallssystem avrinner spillvattnet utan mekanisk hjälp, detta genom att rörledningarna förläggs med lutning. Trycksatta system används vanligen inte till våra byggnader och bostäder. Dock, när markförhållandena är sådana att självfall inte fungerar, kan detta lösas genom att använda pumpstationer för spillvattensystem. Självfallssystem finns vanligen i tre olika typer för kommunala ledningsnät:

• duplikatsystem

• separatsystem

FAKTA:

Begreppet självfallssystem

Självfallssystem bygger på principen att avloppsvattnet rinner utan behov av pumpar. Detta kräver att rören förläggs med en viss lutning och att dimensioneringen är korrekt för att undvika stopp och säkerställa god avrinning. Avloppsrören måste läggas med en tillräcklig lutning så att vattnet får en jämn och tillräckligt hög hastighet. För spillvattenledningar inomhus rekommenderas normalt en lutning på 1,2 ‰ (12 millimeter per meter). Men mindre dimensioner (32–50 millimeter) kräver brantare lutning, omkring 2–3 ‰. Enheten ‰ betyder promille, vilket betyder tusendelar.

• kombinerat system.

Duplikatsystem

Duplikatsystem använder två olika rörledningar för att leda bort spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten. Spillvattnet leds bort för sig, medan dag- och dräneringsvattnet leds bort i en separat ledning. Fördelen med detta system är att de kommunala reningsanläggningarna inte behöver rena dag- och dräneringsvattnet, utan endast spillvattnet.

FAKTA:

Tryckstegringspumpar

Tryckstegringspumpar är pumpar som används för att höja vattentrycket i en installation när det tillgängliga kommunala vattentrycket inte är tillräckligt. Den säkerställer att vatten når alla tappställen, särskilt i högre byggnader eller vid stora flödesbehov.

Separatsystem

I de så kallade separatsystemen leds vanligen endast spillvattnet och grundvattnet bort i rörledningar för att renas. Dagvattnet hanteras inte, utan det får rinna av till rännstenar och eventuella diken. Separatsystem används i många mindre samhällen där infiltrationen vanligen kan ta hand om regnvattnet.

FAKTA:

Dagvatten

Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner från tak, gator och andra markytor. Till skillnad från spillvatten är det normalt inte förorenat och behöver därför inte renas.

Kombinerat system

I det kombinerade systemet avleds spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten i samma ledning. Det är framför allt i äldre byggnader man kan stöta på kombinerade spillvattensystem. Idag är det i praktiken inte är tillåtet att anlägga kombinerade system vid nybyggnation eller större ombyggnader.

FAKTA:

Rännsten och dike

Rännstenar och diken är öppna anordningar för att leda bort dagvatten. En rännsten är en grund fördjupning längs en gata eller trottoar som samlar upp och leder bort regnvattnet. Ett dike är en öppen, grävd vattenfåra i marken som avleder vattnet genom avrinning.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

Avloppspumpstationer används när en byggnad ligger på en lägre nivå än det kommunala reningsverket eller en enskild anläggning av något slag. Bilden visar ett exempel på en pumpstation med skärande avloppspump.

Uppbyggnad

Spillvattensystem i byggnader har till uppgift att avleda spillvatten från avloppsenheter på ett sätt som gör att inga lukter uppstår, och att inga översvämningar eller vattenskador uppstår i byggnaden.

Avloppsenheter kallas de enheter som ansluter till rörsystemet. De enheter som vanligtvis används i våra bostäder är vattenklosetter, tvättmaskiner, diskmaskiner, diskbänkar, golvbrunnar och tvättställ. Från dessa enheter rinner spillvattnet med hjälp av självfall genom anslutningsledningarna och samlingsledningarna.

Eftersom systemet bygger på självfall behövs vanligtvis inga pumpar eller liknande anordningar. För att få en så kort rördragning som möjligt placeras de vertikala samlingsledningarna, alltså stammarna, i huset på ett sätt som gör att ledningar från avloppsenheterna blir så korta som möjligt.

För att avrinningen ska fungera på ett tillfredsställande sätt krävs det att systemet har luftning. Luftningen gör även att eventuella tryckförändringar i systemet utjämnas, vilket i sin tur förhindrar att vattenlås eventuellt sugs ut. Eftersom luftningen mynnar ovan yttertak är det viktigt att den inte förläggs i närheten av uteluftsintag till ventilationen. Vattenlås måste finnas på varje enskild avloppsenhet, detta för att förhindra att illaluktande gaser tränger ut i byggnaden.

När inte självfall kan användas samlas spillvattnet upp i källaren i en så kallad pumpgrop (avloppspumpstation), där en pump ser till att pumpa upp vattnet till en nivå där vattnet kan avrinna med hjälp av självfall.

FAKTA:

Avloppsenhet

Avloppsenhet är en fast installerad enhet som är ansluten till avloppssystemet och avsedd att avleda spillvatten. Exempel på avloppsenheter är WC, tvättställ, golvbrunn och tvättmaskin.

FAKTA:

Vattenlås

Ett vattenlås är en avloppskomponent som skapar en vattenpelare som fungerar som luktspärr mellan spillvattensystemet och inomhusmiljön. Vattenlåset hindrar illaluktande och hälsofarliga gaser från att tränga in i byggnaden och finns i exempelvis golvbrunnar, tvättställ och diskbänkar. För att fungera måste vattenlåset alltid innehålla vatten. Om det torkar ut eller sugs tomt på grund av bristande avluftning kan luktproblem uppstå.

Spillvatten, eller avlopp som det många gånger kallas, är vanligtvis ett trycklöst system där rörledningarna förläggs med självfall. Spillvatteninstallationer innefattar avloppsenheter som vattenklosett, tvättställ, diskbänkar, golvbrunnar och tvättmaskiner. Dessa enheter ansluts med oluftade anslutningsledningar. De oluftade anslutningsledningarna går ihop med övriga anslutningsledningar och bildar samlingsledningar, vilket helt enkelt är en ledning för fler än en anslutningsledning. Samlingsledningen samlar upp alla avloppsenheter (vattenklosett, tvättställ, golvbrunn med mera) och ansluter sedan mot servisledningen, som i sin tur ansluter mot det allmänna VA-nätet eller den enskilda avloppsreningsanläggningen. Ett självfallsystem är tänkt att vara självrensande, men ibland spolas det ner saker i detta system som gör att avrinningen upphör, vilket i sin tur skapar ett stopp i ledningen. För att förhindra detta placeras rensanordningar (renslucka) innan ledningen ansluter det allmänna VA-nätet, där rörledningen kan renspolas ifrån. En gemensam avluftningsledning dras upp ovan yttertak för att avrinningen ska fungera tillfredställande och för att vattenlåsen inte ska sugas ut, vilket skulle resultera i att det bildas en elak lukt i byggnaden.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

PP-rör för mark, grenrör.

PP-rör för mark, 30° böj.

Material

Rören i våra avloppssystem är vanligtvis gjorda av plast, gjutjärn eller rostfritt stål. Valet av rörmaterial påverkar systemets livslängd, ljudnivå, brandsäkerhet och möjligheten till framtida underhåll.

I Sverige används flera olika rörmaterial för spillvatten, både inomhus och utomhus, och valet styrs framför allt av byggnadstyp, belastning, ljudkrav och hur rörsystemet förläggs.

Plaströr av polypropen (PP)

Polypropen är det vanligaste rörmaterialet för spillvatteninstallationer i svenska byggnader. Materialet är lätt, enkelt att arbeta med och tillräckligt temperaturtåligt för normalt hushållsspillvatten.

PP-rör finns för inomhus- och utomhusförläggning. För utomhusförläggning (markförläggning) finns släta rör, och rör med profilerad väggkonstruktion. Rören är ofta orange till sin färg och tätas med hjälp av muffog, även kallat gummiringsmuff. Inomhusförlagda PP-rör är släta och vanligen grå i sin färg och sammanfogas med muff och tätningsring.

PP-rör för inomhusförläggning finns i dimensioner mellan 32 och 160 millimeter. Fördelen med PP-rör är att de är lättbearbetade och har en lång livslängd, medan nackdelarna är att de inte är ljud- och brandklassade. Det har dock tagits fram mineralförstärkta PP-rör som klarar ljud och brandkrav bättre.

FAKTA:

PVC-rör

PVC-rör är det vanligaste materialet för spillvattenledningar i mark. Rören är styva, oftast orange och sammanfogas med muff och gummiring. Den stora fördelen med PVC är dess formstabilitet. PVC-rör är dock känsligare för slag och kräver en väl utförd bäddning och kringfyllning.

PP-rör för inomhusmontage, grenrör.

FAKTA:

PEH-rör

PEH-rör (kallas ibland för HDPE-rör) är flexibla och slagtåliga och används främst för spill- och dagvatten i mark. De klarar sättningar och hög mekanisk belastning bättre än PVC och PP.

Sammanfogning sker vanligtvis med muff eller stumsvets. PEH används sällan inomhus, men förekommer i industriella och tekniska installationer.

Gjutjärnsrör

Gjutjärnsrör är som det låter, ett rör i materialet gjutjärn (gråjärn). Rören finns i dimensionerna 50–300 millimeter. Gjutjärnsrör är mufflösa och används i fastigheter där det ställs krav på skydd mot yttre åverkan. Fördelarna med gjutjärnsrör är brandsäkerheten och att de klarar ljudkrav bättre än plaströr. Nackdelarna är framför allt livslängden och vikten. Rören används endast för inomhusförläggning och sammanfogas med hjälp av så kallade JET-kopplingar, vilka finns i tre olika utföranden:

• Blanka med dubbla skruvförband som inte får gjutas in i betong.

• Blanka syrafasta som får gjutas in i betong.

• Ultrajetkopplingen med endast ett skruvförband och därmed snabbare montage.

Rostfria rör

De rostfria spillvattenrören finns i dimensioner mellan 50 och 200 millimeter. Rören sammanfogas med hjälp av ett muffsystem och brukar vanligtvis levereras i längder från en till tre meter. Rören används mest i industrisystem där det ställs höga krav på att tåla aggressiva vätskor och höga temperaturer, men användning sker också i vanliga fastigheter.

Rören används vanligen för inomhusförläggning, men ibland även för utomhusförläggning. Rören har relativt dålig ljudisoleringsförmåga, men bra brandskydd och lång livslängd. För att tackla ljud i rostfria system behöver man ofta ytterligare isolering/avskärmning.

Grenrör dubbelt 70° i gjutjärn.

Ett grenrör 45° i gjutjärn.

Olika typer av så kallade JET-kopplingar. JET-koppling är i praktiken ett handelsnamn, men det är ett vedertaget namn i branschen för denna typ av övergångskoppling. Rent teknisk kan den sägas vara en elastisk gummikoppling med rostfritt spännband, avsedd för att sammanfoga gjutjärnsrör eller skapa en övergång mellan gjutjärnsrör och plaströr (PP/PVC/PEH).

Rör och rördelar i rostfritt stål.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

Montering och förläggning

Vid montering och förläggning av spillvattenrör måste vi ta hänsyn till ett flertal saker. Det vi i första hand måste känna till för att kunna montera våra rör på ett korrekt sätt är

• förläggningssätt

• fogning

• brandskydd

• upphängning

• längdutvidgning.

Förläggningssätt

Att förlägga avloppsledningar inomhus och utomhus skiljer sig en del åt. En del moment är dock detsamma, oavsett om rörledningen går inomhus eller utomhus. Utomhusledningar innefattar de ledningar som går i mark, och de ledningar som ligger under en byggnads markplatta. Inomhusledningar är de ledningar som förläggs innanför byggnadens väggar.

FAKTA:

Förläggning under pålad grundplatta

Rör som förläggs under pålad grundplatta

måste hängas upp med rostfria marksvep.

Rörledningar utomhus (i mark) förläggs på en bädd av sand eller grus, för att sedan kringfyllas med lämpligt material, exempelvis grus eller jord. Inomhus förläggs rörledningarna genom att antingen monteras med anpassade upphängningsanordningar, eller så byggs de in i betongen. Viktigt att tänka på när ledningar i mark ska förläggas är att de blir frostskyddade. Om inte möjligheten till att få ner rören till frostfritt djup finns behöver rören isoleras.

Rörledningars fall

FAKTA:

Anslutning vattenklosett

Vattenklosett ska anslutas till liggande ledning med 45°.

Spillvatten är ju självfallssystem, vilket gör att de horisontella rörledningarna måste monteras med fall. Detta så att ledningarna inte sätts igen. För varje dimension finns en minsta lutning som måste uppfyllas för att inte ledningarna skall sättas igen av smutspartiklar. Fallet, eller lutningen på rörledningen, bör vara minst 12‰. Enheten ‰ betyder promille, vilket betyder tusendelar. Detta innebär att ledningarna bör falla med 1,2% per meter, vilket betyder att en höjdskillnad på 1,2 cm/m krävs. Var noggrann med att avloppsledningarna faller med minst 1,2 cm/meter och använd gärna ett vattenpass för att vara på den säkra sidan.

Plushöjder beskriver på vilken höjd rören ska förläggas. Vanligen anges vattengången (VG), det vill säga rörets inre underkant.

Rensanordningar

Spillvattenledningar ska förses med åtkomliga rensanordningar. Rensanordningarna bör placeras

• vid övergångar från stående till liggande ledning

• på ledningar under bottenplatta, med högsta avstånd 20 meter

• vid källargolvet innan ledningen går ut i mark.

Ledningsgrav

För att förlägga avloppsledningar utomhus krävs ett omfattande och noggrant genomfört arbete. När en rörgrav skall skapas krävs gott samarbete mellan markentreprenör och rörentreprenör. Markentreprenören utför oftast följande moment:

• grävning och eventuell sprängning för ledningsgraven

• underarbete av ledningsbädden

• återfyllning av rörgraven.

Riktningsändringar

Det är viktigt att det finns gott om arbetsutrymme i en ledningsgrav, detta för arbetsmiljöns skull. En bädd på 100–150 millimeter sand eller grus bör läggas om schackbotten är ojämn. Packa noggrant under ledningen och återfyll med material som inte kan ge tryckskador på ledningen.

Innan återfyllning sker bör följande moment kontrolleras ordentligt av dig som VVS-montör:

• ledningens fall och att alla fogar är täta

• rören ligger stabilt på underlaget

• rören ligger på frostfritt djup, alternativt är isolerade.

Precis som vid förläggning av ledningar utomhus finns det vid inomhusförläggning ett antal moment som måste kontrolleras, dessa är i första hand:

• ledningens fall och att alla fogar är täta

• vattengången (vg) ligger på rätt höjd

• rören är klamrade utifrån gällande branschkrav.

På liggande ledning ska anslutningen monteras med ett grenrör på högst 45°.

När det sker en övergång från en stående samlingsledning till en liggande samlingsledning bör två böjar på 45° användas. I samband med detta monteras vanligtvis en rensanordning i slutet på den stående ledningen.

En stående samlingsledning ansluts till en liggande ledning med ett grenrör som har vinkeln 45° eller mindre.

Liggande ledning ansluts till stående ledning med ett grenrör som är 90°.

Liggande ledning ska monteras med en eller flera böjar med vinkel på högst 45°.

Rensanordning på stående spillvattenledning bör monteras lägst 400 millimeter över färdigt golv.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Vilka tre typer av avloppssystem finns?

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Vad är spillvatten, var kommer det ifrån och hur renas det innan det släpps tillbaka till naturen?

3 Vilka två huvudsakliga sätt finns det att installera spillvattensystem och hur fungerar ett självfallssystem?

4 Vad är ett duplikatsystem och vilken fördel har detta system för de kommunala reningsanläggningarna?

5 Hur leds spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten i ett duplikatsystem respektive ett separatsystem?

6 Vad kännetecknar ett kombinerat system och i vilka byggnader förekommer det främst?

7 Vilken uppgift har spillvattensystem i byggnader och vilka problem ska systemet förhindra?

8 Vad är en avloppsenhet och varför måste varje avloppsenhet vara försedd med vattenlås?

9 Vilka två typer av anläggningar finns för att rena spillvatten?

3

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Trycksatta kärl, pumpar och övrig utrustning för tryckhållning och funktion vid drift av VVS-tekniska system.

Trycksatta kärl och pumpar

För att VVS-tekniska system ska vara funktionella, säkra och energieffektiva krävs korrekt tryckhållning under drift. Trycksatta kärl och pumpar används för att hantera tryckhållning, tryckförändringar, samt säkerställa cirkulation och avluftade system. I detta kapitel repeteras en del, och det redogörs för de vanligaste kärlen och pumparna för värmesystem samt tappvattensystem.

Cirkulationspumpar

Cirkulationspumpar för sekundära vattenburna värmesystem består av två olika typer av pumpar, våta och torra. Våta cirkulationspumpar kyls av det cirkulerande mediet (vatten) medan den torra pumpen kyls med hjälp av luft via ett fläkthjul. Några gemensamma punkter för installation av våta och torra cirkulationspumpar är följande:

• Avstängningsventiler bör monteras på båda sidor om pumpen.

• Pumpen ska aldrig monteras mot stängd ventil.

• En manometer (tryckmätare) bör monteras ovan pumpen för att kunna mäta differenstrycket.

• Pumpen ska inte trycka direkt mot expansionskärl eller säkerhetsventiler.

FAKTA:

Stängd ventil

När man säger att en cirkulationspump inte får monteras eller arbeta mot stängd ventil menar man att pumpen inte får startas eller köras när ventilen på pumpens trycksida är stängd.

Montering av en våt cirkulationspump sker direkt på röret, och vanligen finns det pilar som visar strömningsriktningen. Om rörledningen är lång kan det ibland finnas behov av att stötta upp den. Innan pumpen driftsätts ska värmesystemet spolas så att inga partiklar sätter igen eller skadar pumpen. När pumpen installeras i ett system med öppet expansionskärl monteras pumpen på tilloppet, vid ett slutet system kan pumpen monteras antingen på tillopp eller returledning.

Torra pumpar används för större flöden och större tryckbehov. Pumpen placeras vanligen på ett fundament i betong som står på vibrationsdämpande fötter.

Cirkulationspumpar kan installeras som tvillingpumpar eller dubbla pumpar. Tvillingpump är ett pumpaggregat med två pumpar som är sammanbyggda till en enhet. Pumparna är antingen byggda för parallelldrift eller seriedrift. Om pumparna är kopplade i serie fås ökad tryckuppsättning, och om pumparna är parallellkopplade så kan flödet öka.

FAKTA:

Differenstryck

Differenstryck är tryckskillnaden mellan två punkter i ett system, exempelvis före och efter en cirkulationspump.

Sugsida (retur)

Manometer

Trycksida (tillopp)

Cirkulationspumpar bör monteras med avstängningsventiler och manometer som visar tryckuppsättningen.

Manometer

Sugsida (retur)

Trycksida (tillopp)

Installation av tvillingpump för parallell drift.

Torr cirkulationspump (tvillingpump). Fördelen med tvillingpump är högre driftsäkerhet, eftersom den ena pumpen kan ta över om den andra skulle stanna.

Manometer

Sugsida (retur)

Trycksida (tillopp)

Dubbla pumpar brukar användas i system som har behov av reservpump.

Kunskapskontroll

Frågor

1

1 Vilka två typer av cirkulationspumpar finns för sekundära vattenburna värmesystem och hur skiljer sig deras kylning?

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Vilka gemensamma installationskrav gäller för både våta och torra cirkulationspumpar?

3 Vad är en tvillingpump och vad är skillnaden mellan serie- och parallellkoppling av cirkulationspumpar?

4 Vilka fyra huvudtyper av expansionssystem finns för vattenburna värmesystem?

5 Hur ska ett slutet expansionskärl monteras beroende på kärlets volym och hur ska det anslutas till värmesystemet?

6 Var ska öppna expansionskärl och tryckhållningssystem placeras och vilka viktiga krav nämns för dessa installationer?

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Metoder och instrument för att mäta och reglera tryck, temperatur, flöden och strömningshastighet i VVS-tekniska system.

■ Val och säker hantering av utrustning för att reglera temperaturer och flöden.

Mätning, reglering och injustering

För att VVS-tekniska system ska vara funktionella och energieffektiva krävs mätning, injustering och reglering. Tryck, temperatur, flöden och strömningshastighet påverkar hur värme, kyla, vatten och luft transporteras och fördelas i ett system. Felaktiga nivåer kan leda till försämrad komfort, onödig energiförbrukning, ökat slitage eller i värsta fall driftstörningar och skador på installationer.

I detta kapitel behandlas de vanligaste metoderna för att mäta och reglera tryck, temperatur, flöden och strömningshastighet i VVS-tekniska system. Kunskap om mätning och reglering är grundläggande för alla som arbetar med VVS-installationer och fastighetssystem. Genom korrekt användning av mätinstrument och reglerutrustning kan system optimeras för god komfort, låg energianvändning och lång livslängd.

För att beskriva principen för en reglerkrets och tillvägagångsättet för att injustera system, används ofta olika typer av flödesscheman. Systemprincipen visar översiktligt hur systemen styrs (regleras) och hur komponenter och apparater samverkar med varandra.

Det finns nästan oändligt många typer av systemlösningar. Det är dock så att huvudprincipen för att reglera och injustera ett system bygger på samma huvudkomponenter, vilket kommer framgå av de systemprinciper som redovisas i detta kapitel.

FAKTA:

Flöde

Vattenflödet för värmesystem anges ofta i enheten liter per timme (l/h) eller liter per sekund (l/s), beroende på hur stora flöden som är aktuella. Vid radiatorventiler anges oftast liter per timme.

FAKTA:

Injustering och reglering

Vattenburet värmesystem

Det vattenburna värmesystemet har som uppgift, oavsett om det är ett radiatorsystem eller ett golvvärmesystem, att konstanthålla önskad inomhustemperatur i byggnaden. För att lyckas med detta krävs det att systemen är utrustade med injusteringskomponenter och reglerutrustning, och att systemet är flödesinjusterat och driftoptimerat. Det som regleras i vattenburna värmesystem är vanligen framledningstemperaturen och vattenflödet.

Injustering syftar främst på en manuell och grundläggande inställning som utförs för att balansera VVS-systemet så att alla delar får rätt flöde och rätt temperatur. Reglering är den automatiska process som ständigt anpassar systemet efter yttre förhållanden, till exempel temperaturförändringar.

I den här boken använder vi dock många gånger begreppen synonymt eftersom de i det praktiska arbetet står varandra nära. Injustering är ju en förutsättning för att regleringen ska kunna fungera optimalt.

Radiatorsystem

För att ett konventionellt tvårörs radiatorsystem ska bli energieffektivt och ge en god inomhuskomfort krävs det en omfattande styr- och injusteringsutrustning. Den utrustning och de komponenter som är huvudsakliga för att ge ett energieffektivt och balanserat system är följande:

• produktionsenhet

• cirkulationspump

• utomhusgivare

• inomhusgivare

• styrventil (reglerventil)

• framledningsgivare

• injusteringsventiler

• radiatorventiler

• reglercentral.

För att ett radiatorsystem ska uppfylla de komfortkrav och den energieffektivitet som krävs behöver systemet injusteras och balanseras. Den övre bilden visar ett tvårörs radiatorsystem som inte injusterats. Om vi inte injusterar och fördelar vattenflödet kommer obalans att infinna sig rörsystemet, vilket medför att inomhustemperaturen kommer vara olika beroende på var i byggnaden man befinner sig. Temperaturen kommer då att vara högst i den del av byggnaden som ligger närmast produktionsenheten, och lägst i det utrymme som ligger längst bort från den. Den undre bilden visar ett tvårörs radiatorsystem som är korrekt injusterat.

Producent (exempelvis vedpanna)

Cirk.pump

1

CENTRALT INNEHÅLL:

Hydrofortank

4bar

Läge 1

Bilderna illustrerar arbetsgången och principen för tryckreglering av tappvatten vid användandet av hydroforanläggning. Vid läge 1 är trycket 4 bar och ingen tömning sker, pumpen (P) är avstängd. Vid läge 2 har tömning vid tappställe skett, och trycket har kontinuerligt sjunkit till 2 bar, pumpen är dock fortfarande i viloläge.

Exempel på en pumpstation för markförläggning med med skärande avloppspump. Komplett med pump, nivåvippa, backventil och avstängningsventil.

Tryckreglering

Hydrofortank

2bar

Läge 2

I tappvattensystem finns det ett par vanliga typer av tryckreglering, varav pumpautomat och hydrofor med tillhörande pump och tryckanordning är de vanligaste tryckanordningarna för småhus. I stora kommunala anläggningar tillhandahåller kommunen ett visst tillgängligt tryck, oftast mellan 3 till 6 bar, beroende på vilken kommun och var byggnaden är belägen.

Det finns tre huvudkomponenter för att styra det tillgängliga trycket i ett tappvattensystem, det är

• uppfordringspump

• tryckströmbrytare

• trycktank (exempelvis hydrofor).

Uppfordringspumpens funktion är att trycka eller suga upp vattnet ur brunnen, oavsett om pumpen är installerad i ett system med borrad eller grävd brunn. Beroende på typ av anläggning, alltså borrad brunn eller grävd brunn, installeras olika typer av pumpar.

Tryckströmbrytare är den del av anläggningen som reglerar till–och frånslag av pumpen, det vill säga styr när pumpen ska stängas av och sättas på. Genom att ställa in ett tillslagstryck och ett frånslagstryck för pumpens gång regleras det tillgängliga trycket i trycktanken (exempelvis hydroforen).

Till– och frånslagstryck brukar ligga på cirka 2 bar respektive 4–6 bar, beroende på krav i anläggningen. För att ställa in tryckströmbrytaren används vanligen någon form av justeringsskruv. Det är viktigt att till– och frånslagstryck inte ligger för nära varandra, så att pumpens drifttider kan hållas korta.

Hydrofortank P T 1,9bar

Läge 3

Hydrofortank

T 4bar

Läge 4

Vid läge 3 har trycket sjunkit till under tryckströmbrytarens (T) tillslagstryck på 2 bar, vilket gör att pumpen startar och trycket i hydroforen kontinuerligt höjs. Vid läge 4 har frånslagstrycket på 4 bar nåtts och pumpen stannar.

Trycktanken finns vanligen i två olika utföranden. Antingen består tanken av ett gummimembran (vanligt vid pumpautomat/ hydropress) eller så består den endast av en hydrofor. Till lite större anläggningar används en hydrofor, som brukar ha en volym på 50 liter och uppåt. På tanken visar vanligtvis ett så kallat vattenståndsrör den aktuella nivån i tanken.

Nivåreglering

Nivåreglering i tappvattensystem och sanitetssystem sker exempelvis i avloppsbrunnar, toalettstolar och vattentorn. Anledningen till att man använder sig av nivåreglering är vanligen att man vill reglera vattenmängden i en behållare för att ingen översvämning ska ske. Tekniken använder oftast någon form av flottör som ligger och flyter på vattenytan, och som indikerar när den maximala inställda vattennivån nåtts.

Ett vanligt exempel på nivåreglering är avloppspumpstationer. Avloppspumpstationer (även kallat pumpgrop) används när en byggnad ligger på en lägre nivå än det kommunala reningsverket eller en enskild infiltrationsanläggning av något slag.

FAKTA:

Tryckströmbrytare

FAKTA:

Hydrofor

En hydrofor, även kallad tryckkärl eller trycktank, är en behållare som fungerar som ett förråd för det trycksatta vattnet. Hydroforer finns framförallt i stående modeller och tillverkas vanligen i varmförzinkat stål.

FAKTA:

Flottör

Flottör är en komponent som flyter i någon form av vätska. Flottören är förbunden med en fast punkt och funktionen är att förmedla information om vätskeytan. Användningsområdet kan vara att mäta vätskenivån och att påverka till exempel ventiler och pumpars drift.

Tryckströmbrytare (även kallad tryckbrytare) används i kombination med pump och tryckhållningstank för att säkerställa ett tillgängligt tryck i tappvattenanläggningar. Tryckströmbrytaren ställs in på önskat start- och stopptryck, exempelvis 2 bar respektive 4 bar, beroende på anläggningens förutsättningar. Pumpen startar då trycket sjunker under 2 bar och stannar när trycket kommit upp i 4 bar.

Kunskapskontroll

Frågor

1 I vilka enheter anges vattenflödet i värmesystem och vilken enhet används oftast vid radiatorventiler?

1

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Vad är skillnaden mellan injustering och reglering i ett VVS-system?

3 Vilka komponenter och vilken utrustning krävs för att ett konventionellt tvårörs radiatorsystem ska bli energieffektivt och ge god inomhuskomfort?

4 Vad är produktionsenhetens uppgift i ett värmesystem och hur styrs värmeeffekten i en pelletspanna respektive en modern värmepump?

5 Vilken uppgift har cirkulationspumpen i värmesystemet och hur fungerar varvtalsregleringen hos moderna cirkulationspumpar?

6 Vad rapporterar utomhusgivaren och inomhusgivaren till reglercentralen och hur ska respektive givare placeras?

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Egenskaper hos och användningsområden för material, komponenter och apparater med hänsyn till yttre och inre korrosion, brandskydd och ljud.

■ Medier i VVS-tekniska system och deras användningsområden, miljöpåverkan och driftegenskaper.

■ Val av rör, komponenter och apparater för arbetsuppgiften.

■ Val och hantering av material för arbetsuppgiften med hänsyn till kvalitet, egenskaper, kostnader samt hälso- och miljöaspekter.

■ Val och säker hantering av verktyg, maskiner och övriga hjälpmedel.

■ Val och hantering av material för arbetet på ett säkert samt ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.

■ Val av material för arbetet utifrån funktion, miljöpåverkan och användningsområden, till exempel avseende värme, fukt, ljud och brand.

Material och verktyg

Detta kapitel behandlar val av material och verktyg vid VVS-arbeten utifrån funktion och praktiska krav, där tyngdpunkten ligger på att välja rätt material och utrustning med hänsyn till funktion, kvalitet, egenskaper och kostnader samt till hälso-, säkerhetsoch miljöaspekter. Vi går även igenom hur faktorer som värme, fukt, ljud och brand påverkar valet av material. Sist beskrivs några energimedier, deras miljöpåverkan och driftegenskaper

Material

Material kan skadas redan under montering och installation. För hård bockning eller för kraftig åtdragning av kopplingar kan skapa sprickor och spänningar som senare leder till läckage. Därför är det viktigt att följa tillverkarens rekommendationer vid montage och installation.

När anläggningen tas i drift utsätts materialet för både inre och yttre belastning. Temperaturväxlingar får rör att expandera och dra ihop sig, vilket kan skapa spänningar om inte rörelserna tas upp med expansionsslingor eller kompensatorer. Snabba tryckförändringar, så kallade vattenstötar, kan också skada fogar och ventiler.

Materialval, egenskaper och användningsområden

Vid installation är valet av material, komponenter och apparater avgörande för systemets livslängd, funktion och miljöpåverkan. Särskild hänsyn måste tas till risken för korrosion, brand och ljudproblem, eftersom dessa faktorer påverkar både teknisk funktion och brukarnas komfort.

FAKTA:

Termisk expansion

När temperaturväxlingar sker i ett rörsystem utvidgas alternativt krymper materialet. Denna rörelse kallas termisk expansion och uppstår när rören värms upp eller kyls ned. Om rörelsen inte kan tas upp kan spänningar byggas upp i rör, fästen och fogar.

Att välja rätt verktyg och rätt material för en arbetsuppgift är en viktig del av arbetet.

Korrosion

Korrosion innebär att material bryts ned genom kemiska eller elektrokemiska reaktioner. I VVS-system kan korrosion uppstå både invändigt (inre korrosion) och utvändigt (yttre korrosion). Inre korrosion påverkas främst av mediets egenskaper, till exempel vattnets pH-värde och syrehalt.

I rörsystem uppstår ofta galvanisk korrosion när två olika metaller, till exempel koppar och galvaniserat stål, är sammankopplade. Den ena metallen löses upp medan den andra skyddas. Korrosionsskydd kan skapas genom ytbehandling, justerat pH-värde eller syrespärrar i plaströr. Men det viktigaste skyddet är alltid att välja rätt material för aktuellt system.

Exempelvis kan stålrör korrodera snabbt i syresatt vatten om inte rätt ytbehandling eller syrediffusionsspärr används. Kopparrör är generellt motståndskraftiga mot korrosion, men kan angripas vid mycket lågt pH eller höga kloridhalter. Rostfritt stål har god korrosionsbeständighet men kräver rätt stålkvalitet för rätt miljö.

Yttre korrosion uppstår när material exponeras för fukt, kondens, aggressiv luft eller markmiljö. Rör i kalla utrymmen eller markförlagda ledningar är särskilt utsatta. För att skydda mot yttre korrosion används exempelvis plastmantlade rör, ytbehandlingar som galvanisering eller målning, samt isolering med fuktskyddande ytbeklädnad.

Brandskydd

Installationer passerar ofta genom brandcellsgränser och kan vid brand bidra till brandspridning om de inte är korrekt utförda. Materialens brandtekniska egenskaper är därför mycket viktiga. Metallmaterial som stål, koppar och rostfritt stål är obrännbara och bidrar inte till brandens utveckling. Plastmaterial, som exempelvis PP, PE och PVC, är brännbara och kan avge rök och giftiga gaser vid brand. För att upprätthålla byggnadens brandskydd används

• brandklassade rör och komponenter

• brandtätningar där rör passerar väggar och bjälklag

• isolering med dokumenterad brandklass.

pH-värdet anger hur surt eller basiskt ett ämne är, och mäts på en skala från 0 till 14, där 7 är neutralt. Lägre värden betyder surt och högre värden betyder basiskt. Det är viktigt med ett neutralt värde på vatten i VVS-system eftersom för lågt pH-värde kan orsaka korrosion, medan för högt pH-värde kan ge beläggningar som kalkavlagringar i rör och apparater.

FAKTA:

Galvaniska strömmar

Galvaniska strömmar uppstår vid galvanisk korrosion, en elektrokemisk process där två metaller kopplas samman i en elektrolyt (till exempel vatten). Den mer oädla metallen korroderar snabbare, medan den ädlare metallen skyddas.

Lagerhållna rörböjar av stål där vissa visar tecken på tidig ytrost (oxidering).

FAKTA:

Kvalitet

Val av material ska alltid utgå från arbetsuppgiftens krav och systemets användningsområde. Materialen måste hålla rätt kvalitet för att klara tryck, temperatur, kemisk påverkan och mekanisk belastning. Ett material med god kvalitet ger längre livslängd, färre driftstörningar och minskat underhållsbehov.

Exempelvis kräver tappvattensystem material som är hygieniska och inte avger skadliga ämnen till vattnet, medan värmesystem ställer höga krav på temperaturtålighet och korrosionsbeständighet. Avloppssystem måste tåla både kemisk påverkan och mekaniskt slitage. Valet av rör, kopplingar, ventiler och apparater ska därför anpassas till mediet, driftförhållandena och gällande branschregler.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Vad är korrosion och vilka faktorer påverkar inre korrosion i VVS-system?

1

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Vad är galvanisk korrosion och vilka exempel på materialval och skyddsåtgärder nämns för att minska korrosionsrisken?

3 Vad är galvaniska strömmar och vad händer med den oädla respektive den ädla metallen vid galvanisk korrosion?

4 Vilka åtgärder används för att upprätthålla brandskydd när installationer passerar genom brandcellsgränser?

5 Vilka är de vanligaste ljudkällorna i VVS-installationer och vilka metoder nämns för att minska ljud?

6 Vad ingår i materialkostnaden och varför kan ett billigare material bli dyrare på lång sikt?

7 Vilka hälsoaspekter ska beaktas vid hantering och val av material i VVS-installationer?

CENTRALT INNEHÅLL: xyz

■ Sammanfogning med odemonterbara och demonterbara förband, till exempel löd- och svetsfogar, mekaniska kopplingar och flänsförband.

■ Fogberedning för sammanfogning med gassvetsning med från- och motsvets i förekommande positioner i horisontellt och vertikalt läge, i plattstål och tubrör.

■ Sammanfogning med löd- och svetsfogar med metoderna gas- eller TIG-svets.

■ Sammanfogning med mekaniska kopplingar och flänsförband.

■ Sammanfogning med gassvetsning med teknikerna från- och motsvets i förekommande positioner i horisontellt och vertikalt läge, i plattstål och tubrör.

■ Håltagning med gasskärutrustning.

Hårdlödning av kopparrör. Det är viktigt att alltid arbeta brandsäkert, och att ytan som ska lödas är rengjord. På grund av brandrisken vid lödning har denna metod minskat med åren.

Fogningstekniker

Skarv- och fogningsteknik för rörledningar ser väldigt olika ut beroende på typ av rörledning som ska fogas samman. Generellt gäller för all form av fogningsteknik, oavsett typ av material, att tillverkarens anvisningar bör följas.

Lödfog

Lödfog är en gammal beprövad teknik för fogning i VVS-branschen. Sammanfogningen sker genom att ett lod i smält form fyller lödfogen utan att lödytorna smälter sönder. Vanligen används två metoder:

• hårdlödning

• mjuklödning.

Den vanligaste metoden är det som kallas hårdlödning. Hårdlödning används med vanlig gassvets med öppen låga. Ett lod som vanligtvis innehåller 2 % silver är brukligt att använda. När mjuklödning sker används en elektrisk lödapparat eller en mindre gasolbrännare. Här används ett lod med cirka 3 % silverhalt.

Svetsfog

För att foga samman stålrör kan olika svetsningsmetoder användas. De vanligaste metoderna är

• gassvetsning

• MIG-svetsning

• MMA-svetsning

• TIG-svetsning.

För att sammanfoga plaströr kan följande svetsmetoder användas:

• elektromuffsvetsning

• fusionssvetsning

• stumsvetsning.

Gassvetsning

En vanlig svetsmetod är gassvetsning. De rör som gassvetsning används till är vanligtvis stålrör, som tryckkärlstub och blårör. Vid svetsningen sammanblandas två olika gaser, syre (oxygen) och acetylen. Gaserna förvaras i behållare, gasflaskor, och vid svetsning transporteras gaserna i slangar ut till svetsmunstycket där de blandas till rätt proportion. Slangarna är färgade rött för acetylen och blått för syre. Svetsen tänds genom att släppa ut gasen och tända på den med en gaständare. Tillsatsmaterialet, alltså svetstråden, smälts samman med huvudmaterialet, vanligtvis röret. Detta görs i en spalt, i mellanrummet mellan rören som ska svetsas. Därigenom skapas en fog.

Svetsningen kan utföras med två olika metoder, frånsvetsning och motsvetsning. Frånsvetsning används vid godstjocklekar upp till 2–4 millimeter, medan motsvetsning används vid godstjocklekar mellan 4 och 7 millimeter.

MIG-svetsning

MIG-svetsning är en så kallad gasskyddad metallbågsvetsning.

Den är användbar för många material, men används främst vid svetsning av rostfria rör. MIG står för ”Metal Inert Gas”. En MIG-svets innehåller följande huvudkomponenter:

• strömkälla

• trådmatarverk

• svetspistol

• slangar och gasflaska.

Svetsmetoden bygger på att en elektrod matas genom en drivanordning fram till svetshandtaget, även kallat ”pistolhandtag”. Vid svetsningen används en skyddsgas för att skydda svetsfogen. Som skyddsgas används vanligen argon, men även helium kan användas i blandning med argon. Svetsmetoden används vanligen med likström, men om grundmaterialet är tunt kan även växelström användas. MIG-svetsning används främst för att svetsa följande materialtyper:

• aluminium och aluminiumlegeringar

• nickel och nickellegeringar

• koppar och kopparlegeringar

• rostfritt stål.

Svetsning med MIG-metoden är snabb och kräver inga efterbearbetningar för att ta bort eventuellt stänk. Det är dock viktigt att materialet är rent och att inga rostangrepp finns, i så fall riskeras porbildning i svetsen. Luftdrag kan störa svetsningen, vilket ibland kan göra att metoden inte lämpar sig att utföra utomhus.

Vid frånsvetsning följer svetslågan svetstråden genom spalten.

Vid motsvetsning följer svetstråden svetslågan genom spalten.

FAKTA:

Håltagning med gasskärutrustning

Vid håltagning med gasskörutrustning förvärms rörets yta tills stålet når antändningstemperatur, därefter aktiveras en koncentrerad syrgasstråle som bränner igenom materialet. Munstycket förs kontrollerat runt den markerade öppningen tills hålet är genomskuret. Röret måste vara tomt och trycklöst samt kontrollerat så att inga brandfarliga rester finns kvar.

Skärbrännaren har normalt ett centralt hål och några fler placerade runt det. Hålen runt den centrala strålen leder syre och acetylen till arbetsstycket för att förvärma det.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Berätta vad du känner till om lödfog.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Vilka är de vanligaste svetsmetoderna?

3 Berätta vad du vet om gassvetsning på ett så omfattande och detaljerat sätt du kan.

4 Berätta vad du vet om MIG-svetsning på ett så omfattande och detaljerat sätt du kan.

5 Berätta vad du vet om MMA-svetsning på ett så omfattande och detaljerat sätt du kan.

6 Berätta vad du vet om TIG-svetsning på ett så omfattande och detaljerat sätt du kan.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Dimensionering av rör, för värmare och tappvattensystem.

Dimensionering

Att dimensionera ett VVS-system betyder att vi bestämmer storleken och mått på alla delar i systemet. Anledningen till att en dimensionering behöver göras är i första hand för installationens funktion, ekonomiska skäl, samt resurs- och miljöskäl.

Genom att dimensionera våra installationer säkerställer vi att systemen fungerar på ett så optimalt sätt som möjligt. I exempelvis ett värmesystem så dimensioneras ju inte bara rören och värmarna (radiatorer) utan även filter, pumpar, värmeväxlare, styrventiler och blandningsventiler. Rätt dimensionering gör att systemets samtliga komponenter och apparater kan arbeta på ett optimalt sätt, vilket i sin tur betyder att systemet blir funktionsdugligt och driftekonomiskt hållbart.

FAKTA:

Driftekonomi

Driftekonomi handlar om hur kostnadseffektivt ett system fungerar över tid. Ett rätt dimensionerat VVS-system ger lägre energiförbrukning, mindre slitage och färre driftstörningar. God driftekonomi innebär alltså både lägre kostnader och en mer hållbar installation.

FAKTA:

Överdimensionering

Överdimensionering betyder att komponenter, till exempel rör och pumpar, väljs större än vad behovet kräver. Det kan leda till högre installationskostnader och sämre driftekonomi, exempelvis genom onödigt hög energiförbrukning eller försämrad reglerfunktion. Rätt avvägd dimensionering minskar både kostnader och miljöpåverkan.

De ekonomiska skäl som finns för att dimensionera ett system föreligger både vid installationstillfället och senare när systemet är satt i drift. När vi dimensionerar vårt system anpassar vi allt använt material till dess rätta storlek, vilket medför att rör, rördelar och andra komponenter inte blir onödigt stora. Om systemet är överdimensionerat medför det onödiga driftkostnader eftersom systemet inte kommer att fungera optimalt.

Rörsystem

Något många VVS-montörer inte tänker på är att de faktiskt kontinuerligt dimensionerar olika rörsystem. Detta sker vid installation av både värme, tapp- och spillvattenrör. Vad vi menar med detta är inte att en detaljerad datorbaserad dimensionering utförs, vad vi menar är att VVS-montörer utför dimensioneringen nästan uteslutande genom egen erfarenhet.

Tänk dig att du som VVS-montör har fått i uppdrag att installera värme i en liten tillbyggnad på 25 m2 till ett befintligt småhus. Vad är mest kostnadseffektivt? Att ta hjälp av en VVS-ingenjör för att projektera och dimensionera en liten tillbyggnad blir inte kostnadseffektivt och skulle vara svårt att motivera för kunden. Istället är det bra att som montör ha erfarenhet av att kunna dimensionera och ta fram rätt rördimension och rätt radiatorstorlek med hjälp av schablonberäkning. Därför ska vi nu titta på vilket sätt en VVS-montör kan dimensionera installationer på ett enkelt och funktionsdugligt sätt.

FAKTA:

VVS-ingenjör

En VVS-ingenjör arbetar med att dimensionera, projektera och konstruera VVS-system. I arbetet ingår även att utföra besiktningsuppdrag, ekonomiska kalkyler och andra rådgivande uppgifter.

Värmesystem

För att dimensionera rör i ett värmesystem måste vi ta hänsyn till effekt, flöde, tryckfall och hastighetskrav. När vi väljer rördimension bör hastigheten ligga på 0,3–1 m/s , och tryckfallet bör aldrig överstiga 100 Pa/meter. Det är viktigt för att systemet ska kunna injusteras optimalt och att inga oljud uppstår i systemet.

För att få fram rätt rördimension oavsett vilket material vi ska använda oss av, måste vi räkna ut flödet genom röret. För att kunna räkna ut flödet måste vi känna till effekt och systemtemperaturer. Följande formel kan användas för exakt dimensionering av värmerör:

Q = P / (4,18 • (Tt – Tr))

Q är vattenflödet i liter/sekund

P är effekten i kW 4,18 är en faktor som används när värmemediet är vatten

Tt är systemets tilloppstemperatur

T r är systemets returtemperatur

Oavsett om det är rören till en eller flera radiatorer, värmebatterier, konvektorer eller andra typer av värmare som ska dimensioneras, så är principen densamma. Efter att flödet har fastställts kan vi gå in i tabeller eller diagram och välja rätt rördimension beroende på hastighetskrav, tryckfallskrav och materialkrav.

FAKTA:

Värmare

Värmare är ett samlingsnamn för bland annat radiatorer, konvektorer och kamflänsrör. Panelradiatorn är den vanligaste värmaren som används i moderna värmesystem idag.

FAKTA: Schablonberäkning

Med uttrycket schablonberäkning menas i detta sammanhang en ungefärlig beräkning på erfarehetsbaserade värden.

Att dimensionera ett VVS-system betyder att vi bestämmer storleken och mått på alla delar i systemet. Genom att dimensionera våra installationer så säkerställer vi att våra system fungerar på ett så optimalt sätt som möjligt. Oftast är det VVS-ingenjörer som arbetar med att dimensionera och projektera olika typer av VVS-system. I arbetet som VVS-ingenjör ingår också att utföra andra rådgivande uppgifter.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Vad betyder det att dimensionera ett VVS-system?

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Vad medför överdimensionering?

3 Vad innebär schablonberäkning?

4 Förklara formeln för dimensionering av värmerör.

5 Vilka typer av värmare finns det för värmesystem?

6 Varför behöver vattenrör dimensioneras korrekt?

7 Vilken dimension skall det vara på kopplingsledningen till tvättställsblandare, diskbänksblandare och duschblandare?

8 Varför behöver spillvattenrör dimensioneras korrekt?

Konventionella energisystem

CENTRALT INNEHÅLL: xyz

■ Konventionella energisystem, deras uppbyggnad och funktion samt förekommande medier i systemen.

FAKTA:

Uran

Uran är det ämne som används som bränsle i kärnkraftverk.

Konventionella energisystem har under lång tid utgjort ryggraden i samhällets energiförsörjning och har möjliggjort utvecklingen av moderna städer, industrier och fastigheter. Dessa system bygger i huvudsak på storskalig och central energiproduktion, där energi omvandlas till el, värme eller kyla och därefter distribueras till användare via omfattande infrastrukturer som elnät samt fjärrvärme- och fjärrkylanät. Deras främsta kännetecken är hög driftsäkerhet, stabil energileverans och beprövade lösningar.

I det här kapitlet behandlas de konventionella energisystemen kärnkraft, kraftvärmeverk, fjärrvärme och fjärrkyla. Kärnkraft och värmekraftverk utgör grunden för storskalig elproduktion, medan fjärrvärme och fjärrkyla möjliggör effektiv distribution av värme och kyla för byggnader och fastigheter. Tillsammans bildar dessa system ett sammanhängande energisystem som i hög grad påverkar hur fastigheter projekteras, installeras och drivs. Idag används oljepannor och gaspannor i mindre och mindre omfattning, därför behandlas de inte i detta kapitel.

Säkerhetskraven på kärnkraftverk är mycket omfattande, och det är nödvändigt med hög kvalitet på byggnader och utrustning, samt höga krav på säkerhetsutbildning för personalen.

Kärnkraft

Kärnkraft fick stor spridning efter andra världskriget, detta på grund av att det skedde en omfattande forskning på området före och under kriget. Den svenska kärnkraften inleds på allvar med att ett forskningsprogram startar efter andra världskriget, men det ska ta ändå fram till början av 1970-talet innan den första kommersiella kärnreaktorn tas i drift.

Kärnkraft är en kontroversiell energikälla för produktion av energi, och folkrörelser mot kärnkraft bildades under sista tredjedelen av 1900-talet i Sverige. Främst protesterade man mot kärnkraften på grund av olycksrisken, men också för risken av en kärnvapenspridning och problemen kring slutförvaringen av det radioaktiva avfallet. I Sverige kommer idag cirka 30 % av elkraften från kärnkraft, och tillsammans med vattenkraften utgör den omkring 65-75 % av Sveriges totala elproduktion (data från Energiföretagen 2023).

Utvinningen av energin från kärnkraft sker genom att man utnyttjar energin som frigörs vid så kallad ”fission”. Fission betyder klyvning, och med kärnkraft menas alltså klyvning av atomkärnor. När klyvningen av atomer sker frigörs enorma mängder energi i form av värme.

Trots en del negativa delar med kärnkraft är stora delar av jordens befolkning beredda att använda den som energilösning. Kärnkraften är en viktig kraftkälla med låga koldioxidutsläpp, och den spelar därför en viktig roll för den framtida energiomställningen. Kärnkraften understödjer också elförsörjningen till vardags, och den fortsatta elektrifieringen av samhället med fossilfri kraft. De flesta forskare är överens om att kärnkraften kommer fortsätta spela en viktig roll för Sverige framöver, främst för att den är klimatneutral.

Klyvningsprodukt = Neutron= Proton

Klyvningsprodukt

Vid atomklyvning (fission) skjuts neutroner mot en urankärna. Urankärnan får ett instabilt tillstånd och splittras till två mindre atomkärnor som ger ifrån sig en enorm mängd energi och två eller tre neutroner, vilka i sin tur delar andra atomkärnor och skapar på så sätt en kedjereaktion.

1

Restprodukter från skog

CENTRALT INNEHÅLL:

Överskottsvärme, exempelvis från industrieroch lokaler

Avfall från byggnadsindustrin och hushåll

Avfall från hushåll och industri samt restprodukter från skog förbränns, och skapar tillsammans med överskottsvärme från industri värmeenergi. Värmeenergin överförs till själva fjärrvärmenätet och pumpas ut till fastigheterna. I fastigheterna överförs värmeenergin till byggnadens värmesystem och varmvatten genom en värmeväxlare.

FAKTA:

Geotermisk värme

Geotermisk värme är lagrad naturligt i jordens inre. Genom borrhål kan värmen hämtas upp och användas för uppvärmning. I vissa områden kan den bidra till fjärrvärmeproduktionen.

FAKTA:

Industriell spillvärme

Industriell spillvärme är överskottsvärme som uppstår i industriprocesser, till exempel vid stål- eller pappersproduktion. Värmen kan tas till vara och matas in i fjärrvärmenätet. Detta ökar energieffektiviteten och minskar behovet av extra bränsle.

Principen för fjärrvärme.

Fjärrvärme till fastigheter

Retur

Fjärrvärmecentral

Kranvatten

Fjärrvärme

Fjärrvärme är ett storskaligt sätt att producera och distribuera värme. Värmen produceras genom en produktionsanläggning som kallas fjärrvärmeverk, och distribueras sedan genom ett rörledningssystem i marken ut till abonnenter. Fjärrvärme används främst i tätorter, och distribueras till olika typer av byggnader som flerbostadshus, kontor, småhus och industrilokaler. Värmeproduktion i ett fjärrvärmeverk är högeffektivt och förbrukar mycket mindre mängd bränsle jämfört med småskalig produktion, vilket medför både miljömässiga och ekonomiska fördelar.

Fjärrvärmesystemet får sin värmeenergi från ett värmeverk eller ett kraftvärmeverk. I dessa sker en förbränning av någon energikälla, med skillnaden att värmeverk endast producerar värme och kraftvärmeverk både producerar värme och elektricitet.

Värmekällor för fjärrvärmesystem är vanligen bränslen som avfall och biobränslen, men även industriell spillvärme, värmepumpar och geotermisk värme kan användas. Normalt används flera olika värmekällor, detta så att systemet kan anpassas efter det aktuella variabla värmebehovet. Ibland kan en enda produktionsanläggning förse ett helt fjärrvärmenät med värme, men många gånger kan flera samarbetande anläggningar i varierande storlek användas.

Fjärrvärmeverk

Fjärrvärmecentral

Fjärrvärmecentral, även kallad abonnentcentral, eller bara undercentral, är det utrymme i en fastighet där värmeenergin från fjärrvärmenätet växlas över till fastighetens sekundära värmesystem. Det sekundära systemet står aldrig i kontakt med det primära, utan det är endast värmeenergin som överförs, inte värmevattnet i sig. Detta dels för att ett läckage i byggnaden skulle kunna tömma fjärrvärmenätet med ekonomiska och komfortmässiga följder, och dels för att fjärrvärmesystemet håller betydligt högre tryck och temperatur.

Värmevattnet distribueras i nergrävda välisolerade rörledningar där temperaturen hålls på 80–120 °C (lägre på sommaren), och trycket är så högt att vattnet inte kokar. Värmevattnet distribueras till fastigheternas abonnentcentraler. I dessa abonnentcentraler överförs energin från fjärrvärmeverkets primärsida till fastighetens sekundärsida genom värmeväxlare.

Vanligen används prefabricerade isolerade stålrör i distributionsnätet. På röret finns en plastmantel (polyeten) som ska skydda isoleringen från fukt och djurangrepp. Isoleringen kompletteras med larmtråd som kan signalera om läckor uppstår.

FAKTA:

Drifttemperatur fjärrvärme

Drifttemperaturen för fjärrvärmesystem, alltså det primära systemet från fjärrvärmeverket, har en framledningstemperatur i Sverige på cirka 80–120 °C vid dimensionerande utomhustemperaturen. Returtemperaturen i fjärrvärmesystemen ligger någonstans mellan 40 och 60 °C beroende på driftförutsättningar.

Montering och fogning av fjärrvärmerör.

Moderna värmeväxlare är kompakta och små i sitt utförande.

Kunskapskontroll

Frågor

1 När togs den första kommersiella kärnreaktorn i drift i Sverige?

1

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Vilka var de främsta anledningarna till att folkrörelser protesterade mot kärnkraften i Sverige?

3 Hur stor andel av Sveriges elkraft kommer idag från kärnkraft?

4 Vad betyder begreppet ”fission”?

5 Vad är skillnaden mellan ett kraftvärmeverk och ett fjärrvärmeverk?

6 Vilka typer av bränslen kan användas i ett kraftvärmeverk?

7 Vad är fjärrvärme och hur distribueras värmen till abonnenter?

8 Vilka olika värmekällor kan användas i ett fjärrvärmesystem?

9 Vad är en abonnentcentral?

10 Varför står det sekundära värmesystemet aldrig i direkt kontakt med det primära fjärrvärmesystemet?

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Lagar och andra bestämmelser som gäller VVS-installationer, däribland bygglagstiftning, standarder och branschregler som används i byggprocessens olika skeden.

■ Lagar och andra bestämmelser som gäller brandsäkerhet samt arbetsmiljö, hälsa och säkerhet inom området.

■ Ergonomiskt säkra och skadeförebyggande arbetssätt.

■ Tillträdesregler, till exempel vid arbeten i bostäder och andra lokaler utanför den egna verksamheten.

Bestämmelser,arbetsmiljö och brandsäkerhet

Detta kapitel behandlar de lagar och andra bestämmelser som styr hur VVS-installationer ska planeras, utföras och kontrolleras. Fokus ligger på bygglagstiftning, standarder och branschregler samt hur dessa används i installationsprocessen. Kapitlet tar även upp regler som rör brandsäkerhet, arbetsmiljö, ergonomi och tillträdesregler. Tillsammans utgör regelverken grunden för ett fackmässigt, säkert och långsiktigt hållbart arbete.

Lagar

Inom VVS- och fastighetsområdet finns en rad lagar, förordningar och föreskrifter som styr hur installationer och drift och underhåll ska ske. I det här avsnittet tar vi upp följande lagar:

• Arbetsmiljölagen (AML)

• Plan- och bygglagen (PBL)

• Boverkets byggregler (BBR)

• Miljöbalken (MB)

• Lagen om allmänna vattentjänster (LAV)

• Lagen om skydd mot olyckor (LSO)

• Produktsäkerhetslagen (PSL).

Rättsregler som skall följas

Myndighetsråd som bör följas

Branschens rekommendationer

LAG

FÖRORDNING

FÖRESKRIFT

ALLMÄNNA RÅD

BRANSCHSTANDARD

Lagar, förordningar och föreskrifter är regler som måste följas. Allmänna råd och olika branschstandarder bör, men måste inte följas.

FAKTA:

Lagen om energideklaration

Lagen om energideklarationer är en del av Sveriges arbete för att minska energiförbrukningen i fastigheter och främja hållbart byggande. Syftet är att ge fastighetsägare, boende och köpare en tydlig bild av byggnadens energiprestanda och förslag på eventuella åtgärder för att förbättra den.

Arbetsmiljölagen (AML)

Arbetsmiljölagen är central för att säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö på arbetsplatser. AML omfattar bland annat föreskrifter för arbete på höga höjder, hantering av farliga ämnen och förebyggande av bullerskador.

Genom systematiskt arbetsmiljöarbete kan olyckor och hälsoproblem förebyggas, vilket är särskilt viktigt i VVS- och fastighetsbranschen där arbetet ofta innebär fysiska risker. Arbetsgivaren har ansvar för att utföra riskbedömningar och se till att skyddsutrustning används där det behövs.

Plan- och bygglagen (PBL)

Plan- och bygglagen är den grundläggande lagen för allt byggande i Sverige. Lagen syftar till att reglera hur bostäder, byggnader och andra anläggningar planeras, byggs och förvaltas för att skapa ett hållbart samhälle. PBL ställer krav på bygglov, marklov och rivningslov och specificerar att varje projekt ska ha en kontrollplan och anmälan (tidigare bygganmälan).

Byggnadsverk måste uppfylla krav på säkerhet, tillgänglighet och hållbarhet. Vid avvikelser från bygglovet eller fel i byggnationen kan tillsynsmyndigheter ingripa och åtgärder krävas enligt lagens bestämmelser.

Plan- och bygglagen reglerar planeringen av mark, vatten och byggande i Sverige. Lagen styr hur markområden får användas genom detaljplaner och översiktsplaner och fastställer krav på byggnader, konstruktioner och anläggningar för att säkerställa säkerhet, hälsa och en god miljö.

Arbetsmiljölagen är en av många lagar som återfinns i svensk lagstiftning.

FAKTA:

Standarder

1

CENTRALT INNEHÅLL: xyz

En standard är ett tekniskt dokument som beskriver gemensamma regler och rekommenderade arbetssätt för hur produkter, system och installationer ska utformas och utföras. Standarder tas fram av experter inom branschen och bygger på beprövad teknik och erfarenhet. Inom VVS används standarder bland annat för dimensionering av rörsystem, val av material samt för hur installationer ska monteras, provas och kontrolleras.

Standarder är i sig inte lagar, men de har stor betydelse i praktiken. Bygglagstiftningen och Boverkets byggregler anger vilka krav som ska uppfyllas, till exempel att installationer ska vara säkra, hygieniska och fungera som avsett. Standarder visar hur dessa krav kan uppfyllas i praktiken och används därför som underlag vid projektering, utförande och besiktning av VVSinstallationer. Att följa en standard ses normalt som ett tecken på fackmässigt utförande.

Standarder finns på olika nivåer. Internationella standarder tas fram av ISO och kan användas globalt. Inom Europa tas standarder fram av CEN och gäller i hela EU. När en europeisk standard införs i Sverige publiceras den som Svensk Standard och får beteckningen SS-EN. Innehållet är då detsamma som i övriga Europa, men standarden hanteras nationellt av Svenska institutet för standarder.

Branschregler

Det finns flera viktiga branschregler inom VVS-branschen som fungerar som ett komplement till lagar, byggregler och myndighetsföreskrifter. Dessa regler är framtagna av branschorganisationer tillsammans med experter och används i hela landet för att skapa en enhetlig standard.

Syftet är att höja kvaliteten, förebygga skador och ge trygghet för både fastighetsägare och brukare. Branschreglerna fungerar också som ett stöd för entreprenörer, konsulter och beställare genom att tydliggöra krav och arbetsmetoder.

Säker Vatteninstallation

Säker Vatteninstallation är ett välkänt branschregelverk. Det reglerar hur rör, kopplingar och armaturer ska installeras för att minimera riskerna för vattenskador, legionellaspridning, brännskador och förgiftning. Branschregelverket ställer krav på produkter och på de personer som utför installationen. Endast auktoriserade VVSföretag och utbildade montörer får utföra installationerna, och efter avslutat arbete ska kunden få ett intyg på att installationen följer regelverket.

FAKTA:

Svenska institutet för standarder

Svenska institutet för standarder är den organisation som ansvarar för att ta fram, fastställa och publicera svenska standarder. SIS samordnar standardiseringsarbetet i Sverige och representerar landet i det europeiska och internationella standardiseringsarbetet. Genom SIS görs europeiska och internationella standarder tillgängliga som Svensk Standard (SS) och används som tekniskt stöd inom bland annat VVS-branschen.

Vattenläckor kan få förödande konsekvenser. Att uppfylla en säker vatteninstallation är ett sätt att minimera risken för vattenläckor.

FAKTA:

ID06

ID06 är byggbranschens system för legitimationsplikt och personalliggare. Det infördes 2006 av Byggföretagen i syfte att öka säkerheten på arbetsplatser, motverka svartarbete och skapa en sund konkurrens. Systemet innebär att alla som vistas på en byggarbetsplats ska bära ett personligt ID06-kort med foto och identitet kopplad till arbetsgivaren.

Den som ska utföra heta arbeten, vara brandvakt eller utfärda tillstånd behöver kunskap och giltigt certifikat enlig Brandskyddsföreningens norm SBF 2022.

Heta arbeten

Heta arbeten är ett samlingsnamn för arbetsmoment som medför uppvärmning eller gnistbildning och innebär en brandrisk. Det kan handla om exempelvis svetsning, skärning eller lödning. Vid dessa arbeten ska säkerhetsregler för heta arbeten följas. Den som ska utföra heta arbeten, vara brandvakt eller utfärda tillstånd behöver kunskap och giltigt certifikat enlig Brandskyddsföreningens norm SBF 2022. Inga heta arbeten får påbörjas innan en riskbedömning av arbetet har genomförts och ett tillstånd har utfärdats.

AMA VVS & Kyla

AMA står för Allmän material- och arbetsbeskrivning, och är en serie publikationer som används i hela bygg- och anläggningssektorn. För VVS och kyla fungerar AMA som en standard för hur arbeten ska beskrivas i projekterings- och entreprenadhandlingar. Genom att använda AMA skapas tydliga och juridiskt hållbara avtal mellan beställare och entreprenörer. Det bidrar till att minska missförstånd, säkra kvaliteten och underlätta uppföljning av arbetet.

Byggkeramikrådets branschregler för våtrum (BBV)

BBV är framtaget av Byggkeramikrådet och omfattar installation av tätskikt, kakel och klinker i våtrum. Reglerna anger hur underlag ska förberedas, hur tätskikt ska monteras och hur anslutningar mot rör och golvbrunnar ska utföras. Eftersom felaktiga våtrumsinstallationer kan orsaka omfattande vattenskador är BBV en central standard.

GVKs branschregler, Säkra

Våtrum

GVK (golvbranschens våtrumskontroll) har tagit fram branschregler för våtrum med golvbeläggning i plastmatta eller liknande material. Dessa regler säkerställer att golv och väggar i våtutrymmen blir täta och tåliga mot fukt. Reglerna anger bland annat hur skarvar, genomföringar och anslutningar ska utföras för att undvika läckage.

AMA VVS & Kyla är ett referensverk som används vid upprättande av tekniska beskrivningar och utförande av VVS- och kyltekniska arbeten.

1

Arbete sittandes på knä är något som VVS-montörer ofta behöver utföra.

Ergonomi

Ergonomi är läran om hur arbetsutrustning och arbetsmiljön påverkar oss människor. Ergonomi är alltså läran om hur anpassning av arbetet och miljön kan tillgodose människans behov och förutsättningar.

Som VVS-montör handlar det oftast om hur arbetsplatsen och arbetsmiljön ska se ut rent tekniskt för att inte belasta kroppen på ett felaktigt sätt i onödan, till exempel arbetsställning, arbetshöjder och ljudnivåer. Det är också viktigt att utifrån sitt arbete använda kroppen på ett ergonomiskt riktigt sätt, exempelvis när det gäller att lyfta, dra och bära.

Ergonomiskt riktigt arbetssätt

Genom att tänka igenom vilka arbetsställningar som kan orsaka belastningsbesvär och undvika dem så långt det går är mycket vunnet i form av bättre arbetsmiljö och ökad arbetskapacitet. Det krävs hela tiden anpassningar i arbetet utifrån individens behov och förutsättningar. Arbetsbelastningen behöver bedömas utifrån risk för skadlighet, baserat på hur länge, hur ofta, och hur kraftig arbetsbelastningen är för de olika arbetsmomenten.

Arbetsställningar

Olämpliga arbetsställningar kan orsaka belastningsskador. De långvariga belastningsskadorna uppkommer vanligtvis vid arbete ovan axelhöjd, i trånga utrymmen och vid tunga lyft. Här går vi igenom detta och andra typer av arbeten som kan orsaka belastningsskador.

Arbete ovan axelhöjd

När arbete ovan axelhöjd utförs är det belastande för nacke, skuldror, axlar, armar och rygg. De arbeten som är vanligt att behöva utföra ovan axelhöjd är installationer vid tak. Ett vanligt arbete är exempelvis att montera rörstråk eller avloppsrör förankrade strax under tak. Även borrning för fästanordningar och liknande är vanligt.

Det material och verktyg man jobbar med ovan axelhöjd behöver inte väga mycket för att det ska vara påfrestande för kroppen. Det kan räcka med armens egen tyngd för att muskler och leder ska belastas på fel sätt. Försök att undvika dessa arbeten så långt det går, ta korta pauser med jämna mellanrum och undvik så långt det går repetitiva arbeten ovan axelhöjd.

Arbete i trånga utrymmen Att stöta på arbeten i trånga utrymmen sker ofta för VVS-montörer, exempelvis vid arbeten i krypgrunder, kulvertar och rörstråk. Om man är tvungen att ligga ner och arbeta så medför det stora fysiska belastningar.

Arbete vid golvnivå

Arbete under knähöjd är vanligt förekommande i VVS-branschen och sker exempelvis vid rördragning vid golv och förläggning av spillvattenrör i golv. När du sitter på huk belastas lederna i höft, knä och fotleder. Se till att alltid använda knäskydd när du arbetar vid golvnivå.

Arbete i liggande position är något som hantverkare ibland råkar ut för.

Arbete i sittande position är vanligt förekommande.

Kunskapkontroll

Frågor

1 Vad är syftet med lagen om energideklaration?

1

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Vad är Arbetsmiljölagens (AML) syfte och vilka exempel på arbetsmiljöfrågor omfattar lagen?

3 Vad är Plan- och bygglagens (PBL) syfte och vilka krav ställer lagen?

4 Vad reglerar Boverkets byggregler (BBR) och vilka exempel på tekniska krav för byggnaders konstruktion och utformning kan du nämna?

5 Vad reglerar Miljöbalken vid byggprojekt och vilka krav ställs?

6 Vad reglerar Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) och vilket ansvar har kommunen enligt lagen?

7 Vad är syftet med Lagen om skydd mot olyckor (LSO) och vilka krav ställer lagen på fastighetsägare och verksamhetsutövare?

8 Vad är syftet med Produktsäkerhetslagen (PSL)?

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Läsning och tolkning av ritningar, arbetsbeskrivningar, monteringsanvisningar och manualer.

■ Tillverkning av egna skisser.

■ Läsning och tolkning av ritningar med symboler, skalor, vyer och beteckningar.

■ Tillverkning av ritningar utifrån uppsatta krav.

■ Framställning av enklare bygghandlingar.

Ritningar och arbetsbeskrivningar

Ritningar, arbetsbeskrivningar och tekniska anvisningar är grunden för ett professionellt utfört arbete. Förmågan att läsa, tolka och omsätta denna information i praktiskt arbete är avgörande för att installationerna ska bli säkra, funktionella och uppfylla gällande krav. En ritning eller manual beskriver inte bara hur något ska göras, utan också varför och i vilken ordning arbetet ska utföras.

I det här kapitlet får du arbeta med att läsa och tolka ritningar, arbetsbeskrivningar, monteringsanvisningar och manualer. Du utvecklar även din förmåga att skapa egna skisser och att ta fram ritningar utifrån uppsatta krav, för att på det sättet få förmågan att skapa enklare bygghandlingar. Kapitlet går även igenom symboler, skalor, vyer och beteckningar samt hur dessa används för tekniska lösningar inom VVS-branschen.

Ritningar

För att förstå och kunna montera installationer på rätt sätt används olika typer av ritningar. De ritningar som vanligen används är

• system-, plan- och detaljritningar

• sektions- och snittritningar

VVS-ingenjörer spelar en avgörande roll i att skapa tekniska ritningar och underlag för installationsprojekt genom att analysera projektkrav och samarbeta med arkitekter och andra specialister för att säkerställa att byggnadens behov av värme, ventilation, kylsystem och vattenförsörjning uppfylls. De använder CAD-program för att ta fram detaljerade 2D- och 3D-ritningar som visar placering och installation av rör, ventiler och andra komponenter.

• situationsplaner.

Systemritningar

Systemritningar tas fram för att få god översikt och förståelse för hur installationer och komponenter samverkar. De systemritningar som används är i första hand flödesscheman, principscheman och stamscheman. Flödesscheman används för att redovisa hur systemet är uppbyggt och hur det är tänkt att fungera. I flödesschemat redovisas hur apparatur och komponenter som pumpar, styrventiler och värmeväxlare ska kopplas samman. Ritningen är alltså en schematisk beskrivning och visar i vilken ordning komponenterna ska monteras.

FAKTA:

CAD

CAD (Computer Aided Design) är programvara som används för att skapa, bearbeta och dokumentera tekniska ritningar i 2D och 3D. Inom bygg-, VVS- och fastighetsbranschen används CAD för att projektera installationer, placera komponenter och ta fram måttsatta ritningar. Programmen möjliggör hög precision och gör det enkelt att ändra och uppdatera ritningar under projekteringsprocessen.

Ett flödesschema för värme- och sanitetssystem för en 2-stegs fjärrvärmecentral.

1

Att anteckna på ritningarna kan vara ett sätt att uppmärksamma saker för sina kollegor.

Tillverkning av skisser och ritningar

Inom VVS-branschen är förmågan att ta fram egna skisser och att upprätta ritningar enligt krav något som är en extra tillgång när man arbetar som VVS-montör, men ett direkt krav om man arbetar med projektledning, projektering och dimensionering. Skisser och ritningar används för att planera, kommunicera och genomföra installationer på ett korrekt, säkert och effektivt sätt.

Skisser

En skiss är ofta det första steget i planeringsarbetet. Skissen kan vara handritad eller digital och används för att

• få en överblick över installationens uppbyggnad

• visa rördragningar, komponentplacering och anslutningar

• diskutera lösningar med kollegor, projektledare eller beställare.

Skisser behöver inte vara skalenliga, men de ska vara tydliga, logiska och lättolkade. Det är viktigt att använda vedertagna symboler och beteckningar så att andra i projektet förstår lösningen. En bra skiss minskar risken för missförstånd och fel vid installation.

Ritningar

När arbetet går vidare från idé till genomförande krävs ritningar som uppfyller fastställda krav. Till skillnad från skisser är ritningar

• skalenliga

• strukturerade

• utförda enligt branschpraxis och standarder.

VVS-ritningar kan omfatta till exempel

• planritningar för värme-, tappvatten- och avloppssystem

• principscheman för värme- och kylsystem

• detaljritningar av schakt och teknikutrymmen.

Uppsatta krav och regelverk

Vid framtagning av ritningar måste hänsyn tas till olika krav, bland annat:

• bygglagstiftning och myndighetskrav

• gällande standarder och branschregler

• projektspecifika krav från beställare eller entreprenör.

Ritningarna ska visa att installationen är möjlig att utföra på ett säkert sätt, att den uppfyller krav på funktion, hygien, brandsäkerhet och energieffektivitet, samt att den är anpassad till byggnadens förutsättningar.

Digitala verktyg och dokumentation

I modern VVS-verksamhet sker ritningsarbetet oftast med digitala CAD-verktyg samt eventuellt BIM-verktyg. Dessa gör det möjligt att

• arbeta skalenligt och exakt

• samordna VVS-ritningar med andra tekniska discipliner

• snabbt göra ändringar och uppdateringar.

Oavsett om ritningen är digital eller framtagen för hand gäller att den ska vara tydligt namngiven, daterad och versionshanterad, så att det framgår vilken ritning som är aktuell.

FAKTA:

BIM

BIM (Building Information Modeling) är en metod för att skapa och arbeta med digitala 3D-modeller som innehåller både geometrisk och teknisk information om en byggnad. Modellen används för planering, projektering, samordning och dokumentation under hela byggprocessen. BIM gör det lättare för olika yrkesgrupper att samarbeta och minskar risken för fel.

Vid upprättande av ritningar finns det böcker som kan vara till hjälp. Böckerna är även till hjälp när det gäller beräkningar, dimensionering och projektering.

Kunskapskontroll

Frågor

1

1 Vilka tre typer av systemritningar används och vilken typ av information visar ett flödesschema om hur apparatur och komponenter ska kopplas samman och fungera?

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Vad är ett principschema?

3 Vad används ett stamschema till och vilken information framgår i första hand av stamschemat?

4 Vad redovisas på planritningar, ur vilket perspektiv visas installationerna och i vilka skalor redovisas planritningar vanligen?

5 Vad visar sektions- och snittritningar, när används de istället för planritningar och i vilka skalor redovisas de vanligen?

6 Vad redovisar detaljritningar, i vilka skalor redovisas de oftast och vid vilka typer av projekt används detaljritningar för VVS-installationer?

7 Vad redovisar en situationsplan, vilka installationer visas på ritningen och i vilka skalor redovisas situationsplaner vanligen?

8 Vad är en beteckning inom VVS-installationer, vad används beteckningar till på ritningar och varför kan beteckningar kompletteras med ett index som exempelvis TS1 och TS2?

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Samverkan och kommunikation med anpassning till mottagare och i olika yrkessammanhang.

■ Kommunikation med facktermer i relation till arbetsuppgiften.

■ Användning av fackspråk.

■ Agerande utifrån faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, till exempel attityder och värderingar.

■ Kommunikation med facktermer på svenska och engelska i relation till arbetsuppgiften.

■ Situationsanpassat bemötande av beställare, fastighetsägare och andra yrkesgrupper på svenska och engelska.

Kommunikation och bemötande

I det här kapitlet redogör vi för betydelsen av samverkan och kommunikation på arbetsplatsen och hur effektiv kommunikation samt samarbete inte bara bygger starka arbetsteam, utan också bidrar till framgångsrika VVS-projekt. Vi tar upp den sociala arbetsmiljön och hur den inbegriper aspekter som bemötande, språkbruk och kommunikation. Vi förklarar även begreppen fackspråk och facktermer, samt ger en ordlista på svenska och engelska med de viktigaste facktermerna.

Oavsett vad arbetet består av är det viktigt att kunna kommunicera med kunden på ett bra sätt.

Kommunikation

Att kunna samverka och kommunicera effektivt är av stor betydelse inom VVS- branschen, inte bara ute på olika arbetsplatser utan även inom företagets organisation och dess personal. Nedan följer några anledningar till att dessa färdigheter är så viktiga.

• Säkerhet på arbetsplatsen: En arbetsplats är full av potentiella risker. Effektiv kommunikation hjälper till att förmedla viktig säkerhetsinformation och säkerställer att alla är medvetna om eventuella faror. Genom god samverkan kan arbetsgrupper hitta och hantera risker mer effektivt, vilket minskar risken för olyckor.

• Effektivitet och produktivitet: Tydlig kommunikation om arbetsuppgifter och mål säkerställer att alla arbetar i samma riktning. Detta minskar missförstånd och onödiga förseningar. När alla samarbetar smidigt kan projekt slutföras snabbare och med högre kvalitet.

• Problemlösning: VVS-projekt kan vara komplexa och oförutsägbara. Förmågan att effektivt kommunicera och samarbeta underlättar problemlösning. Arbetsteam som samverkar bra är bättre på att komma på kreativa lösningar på oväntade utmaningar.

• Arbetsmiljö och trivsel: En god arbetsmiljö där alla känner sig hörda och respekterade bidrar till de anställdas välmående. När arbetare och ledare kommunicerar öppet och respektfullt skapas en positiv atmosfär som främjar trivsel och minskar stress.

I arbetet gäller det att kunna bemästra fackspråk och dess facktermer, annars kommer man få

Fackspråk

Att bemästra fackspråk och dess facktermer är av central betydelse för de som arbetar inom VVS-branschen. I VVS-branschen där precision och detaljkännedom är kritiska blir kunskapen om och användningen av korrekta facktermer inte bara en del av arbetet, utan också en avgörande faktor för framgång och säkerhet.

Inom branschen är kommunikationen ofta teknisk. Att använda korrekta facktermer säkerställer att all information överförs klart och tydligt mellan alla inblandade parter. Detta minskar risken för missförstånd som kan leda till felaktiga utföranden, förseningar i arbetet eller till och med farliga situationer.

Arbetsplatser kan vara farliga miljöer med många risker, därför är korrekt användning av facktermer avgörande för att förstå och följa säkerhetsföreskrifter och instruktioner. Om en arbetare inte förstår terminologin som används i säkerhetsdokumentation eller under säkerhetsgenomgångar ökar risken för olyckor.

Att kunna fackspråket visar på kompetens och professionalism. Det skapar förtroende inte bara bland kollegor utan också hos arbetsledare, projektledare och kunder. I en bransch där rykte kan vara avgörande för att få nya uppdrag är förmågan att kommunicera professionellt en viktig tillgång.

När alla på en arbetsplats talar ”samma språk” (det vill säga använder samma facktermer) underlättas arbetsflödet. Det minskar tidsåtgången för förklaringar och frågor, vilket leder till en mer effektiv och produktiv arbetsmiljö.

svårt att göra sig förstådd.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Varför är effektiv kommunikation viktig för säkerheten på en arbetsplats inom VVS-branschen?

1

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Hur påverkar tydlig kommunikation effektivitet och produktivitet i ett projekt?

3 På vilket sätt bidrar god samverkan och kommunikation till en bättre arbetsmiljö och trivsel?

4 Varför är det viktigt att använda korrekta facktermer inom VVS-branschen?

5 På vilket sätt bidrar god kunskap i fackspråk till professionalism och effektivitet i arbetet?

6 Vad är en attityd och hur kan den påverka hur vi agerar i olika situationer?

7 Vad bör man tänka på vid första mötet med en kund för att skapa en god relation?

8 Vad är värderingar och hur påverkar de våra beslut och prioriteringar?

FÖRKLARING

En välisolerad tank som lagrar varmt vatten för att användas vid behov, till exempel för uppvärmning eller tappvarmvatten.

A AckumulatortankAccumulator tank / Buffer tank

Allergener Allergens Ämnen som kan orsaka allergiska reaktioner, viktigt att undvika i ventilationssystem.

CENTRALT INNEHÅLL:

Rekommendationer som visar hur regler kan följas i praktiken.

Ett lätt, silvervitt och formbart metalliskt grundämne som är vanligt förekommande i jordskorpan. Det används bland annat i rör, profiler och isolerade fönster.

Skyddsutrustning som filtrerar luft för säker andning.

Allmänna råd General guidelines

Aluminium Aluminium

Respiratory protection

Andningsmask

Anmälan Notification En underrättelse (tidigare bygganmälan) –till kommunen för byggåtgärder som inte kräver bygglov men ändå måste kontrolleras.

Försäkring som täcker skador på person eller egendom, och ger skydd mot skadeståndskrav.

Riktlinjer eller instruktioner för ett arbete.

Dokument som anger hur ett arbete ska utföras och vilka material som ska användas.

Handskar som skyddar mot skador vid arbete.

Allt som påverkar en persons hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen, inklusive fysiska, psykiska och sociala faktorer.

AnsvarsförsäkringLiability insurance

Instructions / Guidelines

Anvisningar

ArbetsbeskrivningWork specification

ArbetshandskarWork gloves

Working environment

Arbetsmiljö

ArbetsmiljöinspektörWork environment inspectorKontrollant av arbetsmiljö och säkerhet.

Organiserat sätt att utföra arbetsuppgifter.

Skyddsskor som ger stöd och skyddar mot halkning eller yttre våld.

Kroppens position vid utförande av arbete.

En person som designar och planerar byggnader och andra fysiska strukturer.

En process där man bränner hushållsoch industriavfall för att minska avfallsmängden och samtidigt utvinna energi i form av värme och el.

Anläggning för att rena avloppsvatten från hushåll och industrier.

Arbetsprocess Work process

Safety shoes

Arbetsskor

ArbetsställningWorking posture

Architect

Arkitekt

AvfallsförbränningWaste incineration

AvloppsreningsverkSewage treatment plant

AvloppssystemSewage system / SewerageNätverk av rör och komponenter som hanterar avloppsvatten.

Använt vatten som leds bort från byggnaden till rening.

Luft som leds ut från ett ventilationssystem.

Komponent som tar bort luft från vätskor i system.

Ventil som släpper ut luft ur ett vattenfyllt system.

Ventil som används för att stänga av vattenflödet i en ledning.

Ventil som tillåter flöde i endast en riktning.

Wastewater

Exhaust air

Avloppsvatten

Avluft

AvluftningsanordningVenting device

AvluftningsventilAir release valve

AvstängningsventilShut-off valve

Check valve

Backventil

FÖRKLARING

Stor behållare för bad, ansluten till tappvatten och avlopp.

Bärande byggnadselement som ofta används för att stödja tak eller golv.

Ytskikt eller material som används för att skydda, dekorera eller täcka en byggnadsdel eller yta.

Hur du agerar och kommunicerar gentemot andra människor, vilket inkluderar både ditt verbala och icke-verbala språk, din attityd och dina handlingar.

Ett flytande fossilt bränsle som används främst i personbilar med ottomotorer.

Kontroll av att installationer uppfyller gällande krav och fungerar korrekt.

Den person, företag eller organisation som beställer och finansierar ett byggeller installationsprojekt.

Regler eller föreskrifter som styr utförandet inom VVS-branschen.

Material bestående av cement, ballast (vanligtvis sand och grus) och vatten, som blandas ihop och härdar till en stenliknande massa som används till konstruktion av byggnader.

Bränslen som framställs av organiskt material, till exempel växter eller avfall, och är förnybara energikällor.

Ett miljövänligare bränsle som tillverkas av vegetabiliska oljor eller animaliska fetter och kan ersätta vanlig diesel.

Ett förnybart bränsle som främst består av metan.

En horisontell bärande byggnadsdel som avgränsar våningar i en byggnad, både uppåt och nedåt.

Verktyg för att böja rör och metaller till önskad form.

Ekonomisk registrering och redovisning av verksamhetens transaktioner.

Brunn som skapas genom borrning för att nå grundvatten.

Elektriskt verktyg för borrning i material som trä och betong.

Ekonomisk förening som äger och förvaltar bostäder.

Bathtub

Beam

Coating / Casing

Badkar

Balk

Beklädnad

Bemötande Reception

Gasoline

Bensin

Besiktning Inspection

Beställare Purchaser

Bestämmelser Regulations

Concrete

Bio fuels

Biodiesel

Betong

Biobränslen

Biodiesel

Natural gas

Joist

Biogas

Bjälklag

BockningsverktygBending tool

Bookkeeping

Drilled well

Electric drill

Bokföring

Borrad brunn

Borrmaskin

BostadsrättsföreningHousing cooperative

Boverkets byggreglerBoverket's building regulationsNationella regler som styr byggnation och säkerhet.

Åtgärder och system för att förebygga och begränsa brand.

En portabel utrustning som används för att släcka mindre bränder.

En överenskommen riktlinje eller norm som används inom en specifik bransch för att säkerställa kvalitet.

Säkerhetsavlopp som förhindrar att vätska flödar över en nivå.

Oönskat eller störande ljud i arbetsmiljön.

Tillstånd för byggnation eller renovering.

Kommunal nämnd som beslutar om bygglov.

Något byggt, till exempel en byggnad, bro eller väg.

Brandskydd Fire protection

Brandsläckare Fire extinguisher

BranschstandardIndustry standard

Overflow drain

Noise

Building permit / planning permission

Bräddavlopp

Buller

Bygglov

ByggnadsnämndLocal housing committee

Structure / Building

Byggnadsverk

Bärande konstruktionLoad-bearing structure De delar av en byggnad som tar upp och överför laster, till exempel stomme, pelare och balkar.

En vägg som har en konstruktiv funktion i en byggnad. Det vill säga den bär upp vikten av tak, bjälklag eller andra väggar ovanför.

Load-bearing wall

Bärande vägg

BokGym

VVS-INSTALLATION 1–2

VVS-Installation nivå 1–2 riktar sig till studerande på gymnasiet och vuxenutbildningar. Läromedlet täcker alla centrala delar inom ämnet, inklusive VVS-systemens uppbyggnad och medier, avloppssystem, tryckhållning, korrosion, ljud, brand, lagar och branschregler, ritningsläsning, planering, fogning, driftsättning och enklare dimensionering, ergonomi, säkerhet, dokumentation, samt kommunikation och fackspråk på svenska och engelska. Genom att behandla dessa områden på ett detaljerat sätt ges de studerande goda förutsättningar att klara Skolverkets betygskriterier. Boken är strukturerad med kunskapkontroller och övningsuppgifter som de studerande kontinuerligt kan arbeta med.

Rickard Andersson