9789151122113

BokGym

TRÄARBETE 1–3

Britt-Marie Ekbergh

Träarbete, nivå 1

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet träarbete på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

1

Arbetsprocesser och metoder

• Olika typer av träkonstruktioner, deras funktion och användningsområde.

• Trä i byggkonstruktioner, historiskt och i nutid.

CENTRALT INNEHÅLL:

• Branschens ansvar för att främja ett hållbart byggande.

• Arbetsmiljöplanens syfte vid arbeten med särskild risk, till exempel att förebygga arbetsmiljörisker.

xyz

• Bygghandlingar och referensverk för metoder och materialval inom träarbete, däribland Boverkets byggregler (BBR) och AMA (Allmän material- och arbetsbeskrivning).

• Vanligt förekommande arbetsprocesser och metoder vid nyproduktion och renovering samt om- och tillbyggnad.

• Olika arbetsprocesser och metoder med energieffektiva byggnadskonstruktioner.

• Arbetsmiljölagen och hur den reglerar arbetsmiljön och samverkan.

Planering och utförande

• Tolkning av ritningar, arbetsbeskrivningar, utförandekrav och toleranskrav samt metoder för att identifiera felkällor i arbetsprocessen.

• Planering för att lösa arbetsuppgifter i enlighet med branschkrav.

• Byggtekniska beräkningar av volym, area och materialåtgång.

• Metoder för att främja en god arbetsmiljö, till exempel dammbindning och minimering av buller.

• Arbete med stomkonstruktioner i trä, däribland tillverkning av bjälklag, regelverk och takkonstruktioner. Arbete med krysskolvning, kortlingar, avväxlingar, strävning och stämpning.

• Arbete med stål- och plåtprofiler i vägg-, fasad- och takkonstruktioner.

• Tillverkning av vanligt förekommande träelement.

• Montering av vindskydd och diffusionsspärr i byggnadskonstruktioner.

• Invändig beklädnad av golv, väggar och tak, till exempel med paneler, skivor eller trämaterial.

• Montering, infästning och beslagning av fönster, dörrar och portar.

• Utsättning av hörn och profiler för grundläggning och formsättning samt metoder för kontroll- och kryssmätning.

• Problemlösning i samband med arbetsuppgifterna.

• Dokumentation och egenkontroll före, under och efter utfört arbete.

• Värdering av utfört arbete och användning av utvärderingar i förbättringsarbete.

Hantering av material och utrustning

• Cirkulära arbetsmetoder, till exempel hur produkter och material används, återanvänds och återvinns i flera livscykler och på så sätt bidrar till att minska klimatutsläppen och uttaget av naturresurser.

• Materialvalets betydelse för ett hållbart byggande.

• Val, hantering och användning av material utifrån användningsområde och egenskaper samt i enlighet med anvisningar, däribland val av virke, skivmaterial och infästningsmaterial.

• Val, hantering och användning av olika isoleringsmaterial och tät- och vindskyddsmaterial utifrån materialens egenskaper och användningsområden samt i enlighet med anvisningar.

• Val, användning och vård av lämpliga verktyg, maskiner och mätverktyg för arbetsuppgiften samt hantering och användning av digitala hjälpmedel i arbetsprocessen.

Säkerhet

• Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd som gäller ställningar, arbetsplattformar och användning av lyftanordningar.

• Riskbedömningar i det dagliga arbetet, däribland risker för tillbud och olycksfall samt av hälsorisker och risker med felaktiga arbetsställningar.

• Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel, till exempel för att hindra fall, minska påverkan av buller, damm, vibrationer och felaktiga arbetsställningar.

• Åtgärder för att skydda person, verktyg och material mot fall vid arbeten på höjd och från ställningar.

• Ansvarstagande i yrkesrollen och på byggarbetsplatsen, till exempel för säkerhet och arbetsmiljö.

• Förebyggande brandskydd och elsäkerhet.

• Tillträdes- och utrymningsvägar på arbetsplatsen.

• Nödlägesrutiner vid krissituationer och olycksfall.

Samverkan och kommunikation

• Fackspråk inom yrkesområdet och engelska fackuttryck för vanligt förekommande verktyg, maskiner och arbetsmoment.

• Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland attityder och värderingar samt språkbruk.

• Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen samt med kund eller beställare.

Betygskriterier

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betyget E

F Eleven redogör översiktligt för arbetsprocesser och metoder inom träarbete.

F Eleven planerar arbetsuppgifter inom träarbete. Eleven utför med visst handlag arbetsuppgifterna och följer med viss säkerhet arbetsbeskrivningar och ritningar. Resultatet av arbetet är av godtagbar kvalitet. Under arbetets gång och när arbetsuppgiften är utförd gör eleven en dokumentation av arbetet. Dessutom utvärderar eleven arbetsprocessen och resultatet samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras.

F Eleven väljer samt hanterar med visst handlag olika material. Dessutom använder och vårdar eleven med viss säkerhet verktyg och maskiner.

F Eleven gör riskbedömningar och arbetar säkert med hänsyn till hälsa, arbetsmiljö och ergonomi i enlighet med lagar och andra bestämmelser inom området. Eleven motiverar översiktligt sina val av arbetsmetoder.

F Eleven samverkar och kommunicerar samt använder fackspråk med viss säkerhet

Betyget D

F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

F Eleven redogör utförligt för arbetsprocesser och metoder inom träarbete.

F Eleven planerar arbetsuppgifter inom träarbete. Eleven utför med gott handlag arbetsuppgifterna och följer med säkerhet arbetsbeskrivningar och ritningar. Resultatet av arbetet är av god kvalitet. Under arbetets gång och när arbetsuppgiften är utförd gör eleven en dokumentation av arbetet. Dessutom utvärderar eleven arbetsprocessen och resultatet samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras.

F Eleven väljer samt hanterar med gott handlag olika material. Dessutom använder och vårdar eleven med säkerhet verktyg och maskiner.

F Eleven gör riskbedömningar och arbetar säkert med hänsyn till hälsa, arbetsmiljö och ergonomi i enlighet med lagar och andra bestämmelser inom området. Eleven motiverar utförligt sina val av arbetsmetoder.

F Eleven samverkar och kommunicerar samt använder fackspråk med säkerhet.

Betyget B

F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

F Eleven redogör utförligt och nyanserat för arbetsprocesser och metoder inom träarbete.

F Eleven planerar arbetsuppgifter inom träarbete. Eleven utför med mycket gott handlag arbetsuppgifterna och följer med god säkerhet arbetsbeskrivningar och ritningar. Resultatet av arbetet är av mycket god kvalitet. Under arbetets gång och när arbetsuppgiften är utförd gör eleven en dokumentation av arbetet. Dessutom utvärderar eleven arbetsprocessen och resultatet samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras.

F Eleven väljer samt hanterar med mycket gott handlag olika material. Dessutom använder och vårdar eleven med god säkerhet verktyg och maskiner.

F Eleven gör riskbedömningar och arbetar säkert med hänsyn till hälsa, arbetsmiljö och ergonomi i enlighet med lagar och andra bestämmelser inom området. Eleven motiverar utförligt och nyanserat sina val av arbetsmetoder.

F Eleven samverkar och kommunicerar samt använder fackspråk med god säkerhet

Träarbete, nivå 2

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet träarbete på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

1

Arbetsprocesser och metoder

• Olika typer av trä- och lättbyggnadskonstruktioner, deras funktion och användningsområden.

• Olika typer av träförädlingsprocesser, till exempel handelssortering, virkesklasser, limträ och impregneringsklasser.

CENTRALT INNEHÅLL: xyz

• Varsamhetskrav i samband med ombyggnation och restaurering av äldre byggnader, till exempel byggnaders tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

• Bygghandlingars funktion i byggprocessen, däribland byggnadstekniska konsekvenser av att inte följa bygghandlingar, riktlinjer och rekommendationer.

• Vanligt förekommande arbetsprocesser och metoder för byggnadskonstruktioner i trä och lättbyggnad.

• Olika arbetsprocesser och metoder med energieffektiva byggnadskonstruktioner.

• Lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet, däribland Boverkets byggregler (BBR).

Planering och utförande

• Tolkning av ritningar, arbetsbeskrivningar, utförandekrav och toleranskrav samt metoder för att identifiera felkällor i arbetsprocessen.

• Planering för att lösa arbetsuppgifter i enlighet med branschkrav.

• Byggtekniska beräkningar av volym, area och materialåtgång.

• Utvändig beklädnad av väggar och utomhusgolv, däribland luftning och montering av olika typer av utvändiga träpaneler, dörr- och fönsterfoder.

• Beklädnad av väggkonstruktioner, till exempel med skivmaterial av sten eller plåt.

• Montering av prefabricerade träkonstruktioner, däribland riktning och strävning samt lyfttekniker och säkring av byggelement.

• Montering av isolering i byggnadskonstruktioner, till exempel mot kyla, ljud eller värme.

• Listning, inklädnad och utsmyckning, däribland av dörr- och fönstersmygar, foder, lister och vindskivor.

• Uppförande och demontering av prefabricerad och platsbyggd form samt metoder för ursparningar.

• Problemlösning i samband med arbetsuppgifterna.

• Dokumentation och egenkontroll före, under och efter utfört arbete.

• Värdering av utfört arbete och användning av utvärderingar i förbättringsarbete.

Hantering av material och utrustning

• Materialhantering, materialförbrukning och återanvändning av material i syfte att främja ett hållbart byggande.

• Val och hantering av fönster, dörrar och olika inredningar utifrån deras funktion och användningsområden samt i enlighet med anvisningar.

• Val och användning av olika isoleringsmaterial och tät- och vindskyddsmaterial utifrån materialens egenskaper och användningsområden samt i enlighet med anvisningar.

• Val, användning och vård av lämpliga verktyg och maskiner för arbetsuppgiften samt integrering av digitala hjälpmedel i arbetsprocessen.

Säkerhet

• Bestämmelser som reglerar brandfarliga arbeten.

• Riskbedömningar för att förebygga olycksfall, brand eller skada i samband med arbetsmoment.

• Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel.

• Åtgärder för att skydda person, verktyg och material mot fall vid arbeten på höjd och från ställningar.

• Ansvarstagande i yrkesrollen och på byggarbetsplatsen.

• Avspärrningar av arbetsområde i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

• Tillträdes- och utrymningsvägar på arbetsplatsen.

• Nödlägesrutiner vid krissituationer och olycksfall.

Samverkan och kommunikation

• Fackspråk på både svenska och engelska.

• Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland bemötande och inkluderande arbetssätt.

• Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen samt med kund eller beställare.

Betygskriterier

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betyget E

F Eleven redogör översiktligt för arbetsprocesser och metoder inom träarbete.

F Eleven planerar arbetsuppgifter inom träarbete. Eleven utför med visst handlag arbetsuppgifterna och följer med viss säkerhet arbetsbeskrivningar och ritningar. Resultatet av arbetet är av godtagbar kvalitet. Under arbetets gång och när arbetsuppgiften är utförd gör eleven en dokumentation av arbetet. Dessutom utvärderar eleven arbetsprocessen och resultatet samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras.

F Eleven väljer samt hanterar med visst handlag olika material. Dessutom använder och vårdar eleven med viss säkerhet verktyg och maskiner.

F Eleven gör riskbedömningar och arbetar säkert med hänsyn till hälsa, arbetsmiljö och ergonomi i enlighet med lagar och andra bestämmelser inom området. Eleven motiverar översiktligt sina val av arbetsmetoder.

F Eleven samverkar och kommunicerar samt använder fackspråk med viss säkerhet.

Betyget D

F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

F Eleven redogör utförligt för arbetsprocesser och metoder inom träarbete.

F Eleven planerar arbetsuppgifter inom träarbete. Eleven utför med gott handlag arbetsuppgifterna och följer med säkerhet arbetsbeskrivningar och ritningar. Resultatet av arbetet är av god kvalitet. Under arbetets gång och när arbetsuppgiften är utförd gör eleven en dokumentation av arbetet. Dessutom utvärderar eleven arbetsprocessen och resultatet samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras.

F Eleven väljer samt hanterar med gott handlag olika material. Dessutom använder och vårdar eleven med säkerhet verktyg och maskiner.

F Eleven gör riskbedömningar och arbetar säkert med hänsyn till hälsa, arbetsmiljö och ergonomi i enlighet med lagar och andra bestämmelser inom området. Eleven motiverar utförligt sina val av arbetsmetoder.

F Eleven samverkar och kommunicerar samt använder fackspråk med säkerhet

Betyget B

F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

F Eleven redogör utförligt och nyanserat för arbetsprocesser och metoder inom träarbete.

F Eleven planerar arbetsuppgifter inom träarbete. Eleven utför med mycket gott handlag arbetsuppgifterna och följer med god säkerhet arbetsbeskrivningar och ritningar. Resultatet av arbetet är av mycket god kvalitet. Under arbetets gång och när arbetsuppgiften är utförd gör eleven en dokumentation av arbetet. Dessutom utvärderar eleven arbetsprocessen och resultatet samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras.

F Eleven väljer samt hanterar med mycket gott handlag olika material. Dessutom använder och vårdar eleven med god säkerhet verktyg och maskiner.

F Eleven gör riskbedömningar och arbetar säkert med hänsyn till hälsa, arbetsmiljö och ergonomi i enlighet med lagar och andra bestämmelser inom området. Eleven motiverar utförligt och nyanserat sina val av arbetsmetoder.

F Eleven samverkar och kommunicerar samt använder fackspråk med god säkerhet.

Träarbete, nivå 3

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet träarbete på nivå 3 ska behandla följande centrala innehåll:

1

Arbetsprocesser och metoder

• Olika typer av trä- och limträkonstruktioner, deras funktion och användningsområde.

• Bygghandlingars funktion och myndighetsbeslut i byggprocessen, däribland utförande- och kvalitetskrav samt tillsyn genom kontroller och besiktningar.

• Vanligt förekommande arbetsprocesser och metoder vid arbeten med byggnadskonstruktioner i trä, stål, betong och murverk.

CENTRALT INNEHÅLL: xyz

• Olika arbetsprocesser och metoder med energieffektiva byggnadskonstruktioner.

• Lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet, däribland Boverkets byggregler (BBR).

Planering och utförande

• Tolkning av ritningar, arbetsbeskrivningar, utförandekrav och toleranskrav samt metoder för att identifiera felkällor i arbetsprocessen.

• Planering för att lösa arbetsuppgifter i enlighet med branschkrav.

• Byggtekniska beräkningar av volym, area och materialåtgång.

• Utvändig takbeklädnad, däribland montering av underlagspapp, ytpapp och läkt.

• Montering av prefabricerade betongelement, däribland riktning och strävning samt lyfttekniker och säkring av betongelement.

• Montering av vindskydd och diffusionsspärr i byggnadskonstruktioner.

• Montering av snickerier, till exempel inredning i kök, badrum eller förvaringsutrymmen.

• Ytbeläggning av golv, till exempel med massiva trägolv, lamell- eller laminatgolv.

• Formbyggnad och armering, däribland form för väggar, pelare, balkar, lågform, ursparningar och trappor.

• Montering av ytskikt och beslag på tak, till exempel av takpannor, plåt eller shingel.

• Underhåll och reparation av befintliga äldre byggnadskonstruktioner och timmerbyggnader utifrån funktion, beständighet och aktsamhetskrav.

• Problemlösning i samband med arbetsuppgifterna.

• Dokumentation och egenkontroll före, under och efter utfört arbete.

• Värdering av utfört arbete och användning av utvärderingar i förbättringsarbete.

Hantering av material och utrustning

• Resursanvändande kopplat till arbetsuppgiften, däribland val och användning av material med hänsyn till kvalitet och kostnader samt hälso- och miljöaspekter.

• Val, användning och hantering av olika trä- och byggmaterial vid arbete med äldre byggnadskonstruktioner utifrån materialens egenskaper och användningsområden samt i enlighet med anvisningar, till exempel stockars reaktioner vid uttorkning och fuktbegjutning.

• Val och användning av olika isoleringsmaterial, tät- och vindskyddsmaterial samt material för utvändiga takarbeten utifrån materialens egenskaper och användningsområden och i enlighet med anvisningar.

• Val, användning och vård av lämpliga verktyg, maskiner för arbetsuppgiften samt hantering och användning av digitala hjälpmedel i arbetsprocessen.

Säkerhet

• Riskbedömningar vid ombyggnads- och renoveringsarbete, däribland av hälsorisker med asbest, mögel, kvartsdamm och polyklorerade bifenyler (PCB).

• Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel.

• Åtgärder för att skydda person, verktyg och material mot fall vid arbeten på höjd och från ställningar.

• Ansvarstagande i yrkesrollen och på byggarbetsplatsen.

• Avspärrning av ett arbetsområde i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

• Tillträdes- och utrymningsvägar på arbetsplatsen.

• Nödlägesrutiner vid krissituationer och olycksfall.

Samverkan och kommunikation

• Fackspråk på både svenska och engelska.

• Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland bemötande och inkluderande arbetssätt.

• Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen, däribland med ljud och handsignalering.

Betygskriterier

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betyget E

F Eleven redogör översiktligt för arbetsprocesser och metoder inom träarbete.

F Eleven planerar arbetsuppgifter inom träarbete. Eleven utför med visst handlag arbetsuppgifterna och följer med viss säkerhet arbetsbeskrivningar och ritningar. Resultatet av arbetet är av godtagbar kvalitet. Under arbetets gång och när arbetsuppgiften är utförd gör eleven en dokumentation av arbetet. Dessutom utvärderar eleven arbetsprocessen och resultatet samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras.

F Eleven väljer samt hanterar med visst handlag olika material. Dessutom använder och vårdar eleven med viss säkerhet verktyg och maskiner.

F Eleven gör riskbedömningar och arbetar säkert med hänsyn till hälsa, arbetsmiljö och ergonomi i enlighet med lagar och andra bestämmelser inom området. Eleven motiverar översiktligt sina val av arbetsmetoder.

F Eleven samverkar och kommunicerar samt använder fackspråk med viss säkerhet.

Betyget D

F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

F Eleven redogör utförligt för arbetsprocesser och metoder inom träarbete.

F Eleven planerar arbetsuppgifter inom träarbete. Eleven utför med gott handlag arbetsuppgifterna och följer med säkerhet arbetsbeskrivningar och ritningar. Resultatet av arbetet är av god kvalitet. Under arbetets gång och när arbetsuppgiften är utförd gör eleven en dokumentation av arbetet. Dessutom utvärderar eleven arbetsprocessen och resultatet samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras.

F Eleven väljer samt hanterar med gott handlag olika material. Dessutom använder och vårdar eleven med säkerhet verktyg och maskiner.

F Eleven gör riskbedömningar och arbetar säkert med hänsyn till hälsa, arbetsmiljö och ergonomi i enlighet med lagar och andra bestämmelser inom området. Eleven motiverar utförligt sina val av arbetsmetoder.

F Eleven samverkar och kommunicerar samt använder fackspråk med säkerhet

Betyget B

F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

F Eleven redogör utförligt och nyanserat för arbetsprocesser och metoder inom träarbete.

F Eleven planerar arbetsuppgifter inom träarbete. Eleven utför med mycket gott handlag arbetsuppgifterna och följer med god säkerhet arbetsbeskrivningar och ritningar. Resultatet av arbetet är av mycket god kvalitet. Under arbetets gång och när arbetsuppgiften är utförd gör eleven en dokumentation av arbetet. Dessutom utvärderar eleven arbetsprocessen och resultatet samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras.

F Eleven väljer samt hanterar med mycket gott handlag olika material. Dessutom använder och vårdar eleven med god säkerhet verktyg och maskiner.

F Eleven gör riskbedömningar och arbetar säkert med hänsyn till hälsa, arbetsmiljö och ergonomi i enlighet med lagar och andra bestämmelser inom området. Eleven motiverar utförligt och nyanserat sina val av arbetsmetoder.

F Eleven samverkar och kommunicerar samt använder fackspråk med god säkerhet.

CENTRALT INNEHÅLL: xyz

■ Olika typer av träförädlingsprocesser, till exempel handelssortering, virkesklasser, limträ och impregneringsklasser.

■ Trä i byggkonstruktioner, historiskt och i nutid.

■ Vanligt förekommande arbetsprocesser och metoder för byggnadskonstruktioner i trä och lättbyggnad, samt metoder vid nyproduktion och renovering samt omoch tillbyggnad.

■ Olika typer av trä- lim- och lättbyggnadskonstruktioner, deras funktion och användningsområden.

■ Vanligt förekommande arbetsprocesser och metoder vid arbeten med byggnadskonstruktioner i trä, stål, betong och murverk, samt olika arbetsprocesser och metoder med energieffektiva byggnadskonstruktioner.

■ Varsamhetskrav i samband med ombyggnation och restaurering av äldre byggnader, till exempel byggnaders tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

■ Branschens ansvar för att främja ett hållbart byggande, samt lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet, däribland Boverkets byggregler (BBR).

■ Arbetsmiljölagen och hur den reglerar arbetsmiljön och samverkan, samt arbetsmiljöplanens syfte vid arbeten med särskild risk, till exempel att förebygga arbetsmiljörisker.

■ Bygghandlingars funktion samt referensverk för metoder och materialval inom träarbete, däribland Boverkets byggregler (BBR) och AMA (Allmän material- och arbetsbeskrivning).

Arbetsprocesser och metoder

Trä är ett av våra äldsta och samtidigt mest moderna byggmaterial. I detta kapitel får du en överblick över olika träkonstruktioner och en introduktion till hur trä förädlas genom sortering, virkesklasser och impregneringsklasser, samt hur olika processer påverkar materialets egenskaper och kvalitet.

Kapitlet tar också upp de regler och branschkrav som styr arbetet. Här ingår Arbetsmiljölagen, arbetsmiljöplanens betydelse vid riskfyllt arbete, Boverkets byggregler, AMA och bygghandlingars funktion. Du får dessutom en orientering om vanligt förekommande arbetsmetoder vid nybyggnation, renovering och energieffektivt byggande, liksom varsamhet vid ombyggnad av äldre hus där tekniska och kulturhistoriska värden behöver bevaras.

Träkonstruktioner

Trä är ett av våra mest använda byggmaterial och hur konstruktionen är uppbyggd beror mycket på vad den används till. Det finns många olika sätt att bygga trähus. Vilken typ av konstruktion man väljer beror på vilken typ av hus det är, var man bygger och vilken metod byggaren eller beställaren föredrar. När man bygger i trä är det vanligt att använda

• massivt trä, som sågade reglar, bjälkar och timmer

• limträ, som är sammanfogade trälameller som formas till bjälkar och hela konstruktionsdelar

• lättbyggnad, som är reglar med isolering och skivmaterial.

För över hundra år sedan var det vanligt med höghus i trä. Tekniken försvann på grund av brandrisken, men ny byggteknik har gjort att man återigen bygger höghus helt i trä.

Massivt trä

Massivt trä, som timmer, är ett traditionellt byggmaterial som fortfarande används men inte i så stor omfattning. Huset timras med massiva stockar och sammanfogas med knutar. Förr tätade man mellan stockarna med lav och insidan lerklinades, en metod där man smetade ett putsbruk av lera och hackad halm som ibland kompletterades med gödsel från kor över väggen. Byggtekniken användes främst till bostäder, men även till ladugårdar, kyrkor och liknande. Idag måste timmerstommen isoleras för att klara moderna krav för energihushållning. Till massivt trä hör också reglar och plank, men de används oftast till lättbyggnadsteknik där de kombineras med skivor och isolering.

Limträ

Limträ är starkare än vanligt sågat trä och mer formstabilt. Det används som förtillverkat standardsortiment av balkar och pelare, och som specialtillverkade konstruktionsdelar som exempelvis bågar till stora industribyggnader och idrottshallar samt till broar. Några av fördelarna med limträ är att det kan tillverkas i mycket stora längder och att det är brandtekniskt stabilt. Vid brand förkolnar ytan och skyddar det inre träet under relativt lång tid. Detta gäller även konstruktioner byggda med grövre massivt virke.

Lättbyggnad

Lättbyggnad är det vanligaste sättet att bygga med trä i Sverige idag. Det är ett system där massiva reglar och oftast skivmaterial, som plywood, OSB–skivor och gipsskivor, byggs ihop till en stomme, ofta kallat regelverk, och fylls med olika typer av isolering. Metoden är snabb att bygga och kostnadseffektiv. Stommarna har låg vikt och lämpar sig mycket bra för prefabricerade hus, och är dessutom lätta att anpassa formen på. Beroende på väggarnas tjocklek kan de göras mycket välisolerade och energieffektiva.

Lättbyggnadskonstruktion med skivor, reglar och lättreglar.

Ett timmerhus är byggt av massiva timmerstockar och ofta sammanfogat med knutar. Knutarna kan se ut på olika sätt, de på bilden är vanligast när stommen ska kläs med panel.

Limträ kan göras till balkar, pelare och hela konstruktioner med olika form. Limträ är mycket starkt i förhållande till sin vikt.

FAKTA:

Andra träkonstruktioner

Det finns andra typer av träkonstruktioner än massivt trä, limträ och lättbyggnad. Bland annat

• korslimmat trä, KL-trä/CLT, som är skivor av trä som limmats i flera skikt och används som bjälklag, väggar och tak i exempelvis flervåningshus av trä.

• LVL, (Laminated Veneer Lumber), som är faner limmat i lager. Det är formstabilt och starkt, och används till balkar och reglar som ska klara hög belastning.

Förbränning

CENTRALT INNEHÅLL:

Återanvändning

Skog TrävarorRivning

Ett korsvirkeshus i Ystad. Facken mellan de korsande bjälkarna och stolparna är fyllda med mursten.

Koldioxid

FAKTA:

Furu

En tall kallas också för fura och tallvirke för furu. Oftast kallas det unga trädet tall och det äldre trädet kallas fura. Förr sa man furu om tallvirkets mörka kärna, medan man idag oftast kallar allt sågat tallvirke för furu.

Förbränning Återvinning Energi

Träförädlingsprocessen

Trä har alltid använts som byggnadsmaterial i Sverige och det är fortfarande ett av de mest dominerande materialen för husbyggnation i landet. I Sverige har vi god tillgång till materialet tack vare våra skogar, och de mest använda virkestyperna kommer från tall och gran. Ett annat ord för virke av tall är furu. Förutom rena träprodukter som brädor och plank ingår materialet trä som en viktig beståndsdel i olika typer av skivmaterial och isoleringsmaterial. Förr i tiden var timmerhus och korsvirkeshus vanliga hustyper i Sverige. Timmerhus var den vanligaste byggnadstekniken fram till mitten av 1800-talet. Historiskt byggdes timmerhus av hela liggande stockar som fogades samman med knutar, så kallad knuttimring. Timmerhus byggdes ofta där det fanns tillgång till virke.

Korsvirkeshus blev en dominerande hustyp i Skåne där det fanns sämre tillgång till trä. Sedan dess har metoderna att bygga och att konstruera hus utvecklats genom seklerna. När ångsågverk blev vanliga i slutet av 1800-talet började timmerstockar sågas till plank och brädor. Det gjorde att man kunde hushålla med timret, och en stock räckte längre.

I dagsläget är intresset för att bygga i trä stort, vilket till viss del beror på fördelarna som det ger ur miljösynpunkt. I jämförelse med betong anses trä vara bättre för miljön, eftersom det skapas mycket koldioxid i framställningen av betong.

Trä är ett förnybart byggmaterial. När träet inte längre kan återanvändas eller materialåtervinnas kan det producera energi genom förbränning. Energin från förbränning av trä är klimatneutral. Den koldioxid som avges vid förbränningen togs en gång upp av trädet när det växte i skogen.

Trädets uppbyggnad

Barrträdens stam består av flera olika delar. Längst in är märgen, sedan kommer veden och ytterst kommer barken. Hos träd som är runt 30 år börjar veden delas upp i två delar som kallas för kärnan och splinten, där kärnan sitter längst in och splinten längst ut. Mellan barken och veden sitter ett lager som heter kambium, det är där trädets tillväxt sker. Barken består av två lager, innerbark och ytterbark. Från innerbarken går märgstrålar som är riktade inåt. Märgstrålarnas uppgift är att transportera näring till trädets mitt, märgen. Trädets ålder syns på antalet årsringar. En årsring består av sommarved och vårved.

Stammens uppbyggnad.

FAKTA:

Stavkyrka

En stavkyrka är en typ av medeltida byggnad, vars bärande konstruktion är stavar (stolpar) av trä som står på syllar av trä.

FAKTA:

Kärnved och splintved Hos tall är kärnveden mörk och splintveden ljus. Hos gran är kärnveden och splintveden ljus.

Hitterdals stavkyrka i Norge. Enligt legenden byggdes kyrkan av ett troll.

Enkelfasspont

1

CENTRALT INNEHÅLL:

xyz

Fjällpanel

Lockläkt

Lockläktspanel

Lockläkt

Bottenbräda

Spikläkt

Lockpanel

Stockpanel

Träbyggnadsmaterial

Konstruktionsvirke

Konstruktionsvirke är reglar och bjälkar som ska användas till bärande konstruktioner. I Sverige krävs att kontrollerat virke används till bärande konstruktioner och att virket är stämplat konstruktionsvirke, ett C som följs av en siffra för hållfasthetsklass. C14, C18, C24, C30 och C35 är några av de som förekommer. Siffran anger värdet på den karakteristiska böjhållfastheten, högre siffra är starkare virke.

I ett parti virke som provas ska minst 95 av 100 plankor ha ett värde (hållbarhet) som är lika med eller bättre än den karakteristiska hållfastheten. Ofta används gran till konstruktionsvirke, men om impregnerat virke är ett krav används tall, eftersom virke från gran är svårt att impregnera.

Byggvirke och beklädnadsvirke

Med byggvirke menas träet som inte ingår i byggnadens bärande konstruktion. Exempel på detta är panelbrädor. I ett trähus är mer än halva mängden av träet byggvirke. Byggvirke i sin tur kommer främst från gran. Virke av hög kvalitet används ofta till beklädnader, detta kallas beklädnadsvirke. Exempel på detta är lister. Beklädnadsvirke består av både gran och furu.

Utomhuspanel och inomhuspanel

Utvändiga träpaneler är en del av fasaden. Virket är normalt av gran i stället för furu. Detta beror på att gransplint inte tar upp vatten lika snabbt som furusplint. Virkeskvaliteten på utvändig panel bör vara G4-2 eller bättre. G4-2 betyder att virkessorten visuellt har kontrollerats på alla 4 sidor samt att den håller kvalitetsklass 2, där 0 är högst och 4 är lägst.

Till inomhuspaneler kan både gran och furu användas, och träet bör vara av sort G4-1 eller bättre. Alltså är kraven högre för panel inomhus än utomhus.

FAKTA:

Fasad

Fasaden är det yttre synliga skiktet av byggnaden, med andra ord utsidan av byggnadens yttervägg.

Not Fjäder

Fjäder är den utstickande tungan på en spontad brädas kant. Fjädern ska passa i noten, som är fåran på den andra kanten av brädan.

C, täckande bredd B, bredd

A, tjocklek

Några olika typer av utomhuspanel.

Lister

Trälister döljer fogar och skarvar där två byggnadsdelar möts. Exempelvis kan det vara vid möte av tak och vägg. Lister förekommer i två sorter, sort A och B. Sort A är finast och passar vid genomsynlig ytbehandling. Sort B är avsedda för att målas med en täckande färg. Lister består ofta av furu, men kan även bestå av andra material.

Allmogefoder (Allmogefoderlist)

Allmogesockel (Allmogesockellist)

Hålkälslist

Kvartslist

Smyglist

Trekantslist (Gjutlist)

Rundstav Skugglist (Taklist)

Foglist

Golvsockel (Sockellist)

Några typer av lister och vad de vanligen kallas för.

Massiva trägolv

Massiva trägolv kan bestå av både furu och gran. När man monterar trägolv ska man se till att virket har rätt fuktkvot. Dessutom ska man inte montera det för tidigt, utan när byggnadens klimat är samma som vid bruksstadiet. Detta är viktigt för att undvika olika springor eller spänningar som annars kan uppstå vid temperaturväxlingar.

Massivt trägolv.

1Takkonstruktion med olika typer av limträbalkar och dragstag av stål.

Sammansatta träbyggnadsmaterial

För att utnyttja alla bra egenskaper hos trä görs olika sammansatta produkter. Detta är också ett sätt att använda restprodukter från sågprocessen och att kunna använda de delar av trädet som är av sämre kvalitet.

Limträ, kl-trä och lättbalkar

Limträ är en teknik som innebär att man limmar ihop trästycken för att få en dimension eller en styrka på en träkonstruktion som är bättre än vad det ursprungliga träet var. Normalt sett avser man att limträ minst ska innehålla 4 lameller, och vanligtvis är det gran som används. Lamellerna, oftast av 45 millimeter tjockt virke, limmas samman till balkar, pelare eller hela takkonstruktioner. På detta sätt är det möjligt att tillverka stora limträelement, större än det går att såga i konstruktionsvirke.

Limträ är starkare än konstruktionsvirke i samma dimension. Konstruktionsvirkets hållfasthet begränsas av defekter, exempelvis kvistar i ett visst snitt. Eftersom limträ består av flera lameller minskar sannolikheten att flera defekter finns koncentrerade i samma snitt. Limträ är också starkare än stål i förhållande till egenvikten.

Korslimmat trä, eller KL-trä, innebär att limmade brädor korsvis ligger i lager över varandra. KL-trä har både en avskiljande funktion och hållfasthetsegenskaper. Till skillnad från limträ används KL-trä inte som balkar eller pelare, utan snarare som bjälklag eller vägg.

Lättbalkar är träbaserade balkar som består av konstruktionsvirke och träbaserade skivmaterial.

Till vänster en limträbalk, i mitten en lättbalk, till höger en KL-platta.

Träbaserade skivor

Av trä tillverkas också skivor av olika slag, exempelvis

• plywood

• spånskiva

• board

• osb-skivor

• träullsplattor

• limfogskiva.

Plywood tillverkas av tunna träskikt (faner), som limmas ihop. Plywood används inomhus till konstruktioner och som väggbeklädnad bakom gipsskivor. Det finns även skivor för utsatta miljöer inom industrin, för utomhusmiljö och för formsättning vid betonggjutning. Finare plywood, ofta tillverkad av kvistfritt faner, används till inredningssnickerier och i möbelindustrin.

Spånskivor framställs av sågspån i olika grovlek som limmas och pressas ihop till skivor. Dessa används mest inomhus, till golvkonstruktioner och exempelvis köksinredning. Det finns även impregnerade skivor för utomhusbruk.

Board (träfiberskiva) tillverkas av träfibrer som pressas till skivor under hårt tryck. Trycket avgör hur hård skivan blir och bindemedlet är det lignin som finns i träet. Den används mest inomhus till konstruktioner, som beklädnad bakom gipsskivor och för tillverkning av snickerier. Det finns även skivor för utomhusbruk som exempelvis takbeläggning under betongpannor. Exempel på board är masonit och MDF-skivor.

OSB (Oriented Stranded Board) är i sin uppbyggnad ett mellanting mellan spånskiva och plywood. De tekniska egenskaperna liknar mest plywood. Skivorna framställs genom sammanlimning av långa platta träspån under tryck och värme. Skivorna används till bland annat balksystem, väggar, tak och andra ytor. Ofta används skivorna bakom gipsskivor för att ge förbättrad stadga för montering av inredning på väggarna.

Träullsplattor tillverkas av träull som binds ihop med cement. Densiteten är låg och därför är isoleringsförmågan bra. Träullsplattor används bland annat som innertak i idrottshallar och industrier, både för sin låga vikt, sin isoleringsförmåga och sina ljuddämpande (akustiska) egenskaper.

Limfogskiva är träskivor som tillverkas av trä som pressas samman under högt tryck. Skivorna kan tillverkas av olika träslag och används som hyllor för möbeltillverkning, snickerier samt inredning.

MDF-skivor.

Träullsplattor.

Plywoodskivor.

Spånskiva.

Limfogskiva.

OSB-skivor.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Vad känner du till om limträ?

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Det finns några olika metoder för att såga upp virke. Vilka?

3 Berätta på ett omfattande och nyanserat sätt om virkesdimensioner.

4 Berätta på ett omfattande och nyanserat sätt om virkeskvalitet.

5 Vilka impregneringsklasser finns det och vad har de för användningsområde?

2CENTRALT INNEHÅLL: xyz

■ Tolkning av ritningar, arbetsbeskrivningar och utförandekrav, samt byggtekniska beräkningar.

■ Problemlösning samt planering för att lösa arbetsuppgifter i enlighet med branschkrav.

■ Metoder för att främja en god arbetsmiljö.

■ Arbete med stomkonstruktioner i trä, samt arbete med krysskolvning, kortlingar, avväxlingar, strävning och stämpning.

■ Arbete med stål- och plåtprofiler, samt tillverkning av träelement.

■ Montering av vindskydd och diffusionsspärr samt isolering i byggnadskonstruktioner.

■ Invändig och utvändig beklädnad, samt listning, inklädnad och utsmyckning.

■ Montering, infästning och beslagning av fönster, dörrar och portar.

■ Utsättning av hörn och profiler för grundläggning och formsättning.

■ Beklädnad av väggkonstruktioner.

■ Uppförande och demontering av prefabricerad och platsbyggd form.

■ Utvändig takbeklädnad och montering av ytskikt och beslag på tak.

■ Montering av prefabricerade träkonstruktioner, betongelement och snickerier.

■ Ytbeläggning av golv.

■ Formbyggnad och armering.

■ Underhåll och reparation av befintliga äldre byggnadskonstruktioner och timmerbyggnader.

■ Värdering av utfört arbete samt dokumentation och egenkontroll.

Planering och utförande

I det här kapitlet får du genomgång av stombyggnad i trä, stål och plåt, inklusive tillverkning och montering av bjälklag, väggar och tak. Här ingår även moment som krysskolvning, kortlingar, strävning och avväxlingar.

Vi går igenom invändig och utvändig beklädnad, montering av fönster, dörrar och snickerier samt isolering, vindskydd och diffusionsspärr. Formbyggnad, armering och hantering av prefabricerade byggelement tas också upp.

Du får även en översikt av de kunskaper och färdigheter som krävs för att planera, genomföra och kontrollera byggnadsarbeten enligt branschens krav. Du får lära dig att tolka ritningar, arbetsbeskrivningar och toleranskrav samt att göra byggtekniska beräkningar för volym, area och materialåtgång. Kapitlet tar också upp hur felkällor i arbetsprocessen kan identifieras och hur egenkontroll används för att säkerställa kvalitet.

Trästommar och formbyggnad

Trästommar och formbyggnad är två centrala begrepp att känna till i samband med husbyggnation. Den bärande konstruktionen till en byggnad kallas byggnadsstomme, eller i dagligt tal endast stomme. Med formbyggnad avses upprättandet av en form för gjutning av betong, för att kunna hålla betongmassan på plats innan den härdat.

Trästomme till en byggnad. Här arbetar man med takstommen. Tänk på att fall till en lägre nivå är en vanlig orsak till allvarliga skador och dödsolyckor inom byggbranschen. Därför finns det flera olika krav som måste uppfyllas vid sådana arbeten. Kraven kan man läsa om i Arbetsmiljöverkets författningssamling.

Stomme

Till byggnadens stomme räknas de byggnadsdelar som bär upp och stabiliserar byggnaden. De bärande delarna delas upp i

• vertikala byggdelar som väggar, pelare och pålar (pålar är vertikala byggdelar belägna under markytan).

• horisontella byggdelar som plattor, bjälklag och balkar.

Kantbalkar, grundplattor och plintar kan ibland räknas som delar av stommen och ibland som delar av grunden.

Vanliga benämningar på byggnadsdelar i ett småhus (villa). Benämningarna kan variera i olika delar av Sverige.

HANBJÄLKLAG

Ev. beträdbart golv

Vindskyddad isolering Hanbjälke Lu tät folie Innertaksbeklädnad

Nockbräda som bär nockpannorr

Vattenbräda, o a av plåt

Vindskiva

Takfot

TAKKONSTRUKTION

Råspontpanel

Takstol

Lu spalt

Vindskyddad isolering Lu tät folie Innertaksbeklädnad

Takkupa

YTTERTAK Takpannor

Bärläkt

Ströläkt Underlagspapp Råspontpanel

Hängränna

YTTERVÄGG

Fasad av träpanel

Distansläkt/spikregel

Vindtät skiva

Liggande regel

Isolering Stomregel Lu tät folie Invändigt beklädnadsmaterial

Syll Tass Stödben

Hammarband

Stuprör

Fönsterbleck Foder

Tätning med plåtbleck

INNERVÄGG av regelstomme med isolering klädd med skivor och/eller panel på båda sidor

KÄLLARMUR av lättklinker- eller lättbetongblock som fuktskyddats utvändigt

MELLANBJÄLKLAG

Golvbrädor

Golvbjälkar med isolering mellan Glespanel (cc 300 mm)

Träpanel, gipsskiva eller dylikt

1

Bjälklag

CENTRALT INNEHÅLL:

Bjälklag är den byggnadsdel som skiljer våningarna åt i ett hus. Bjälklaget är tak i en våning och golv i våningen ovanför. Bjälklagskonstruktionen ska klara lasten från sin egen vikt och den belastning som exempelvis människor och möbler utgör. Bjälklaget ska också klara belastning från brand och ljud om det är ett lägenhetsskiljande bjälklag.

En avväxling kan göras både som en permanent åtgärd i en vägg och exempelvis vid rivningsarbete.

Vindsbjälklag

Mellanbjälklag

Bottenbjälklag

Ett bjälklag är en bärande byggnadsdel som avgränsar olika våningar i en byggnad.

Det finns många olika benämningar på bjälklag och namnet talar oftast om var i huset bjälklaget finns. Vanligt använda är bottenbjälklag, mellanbjälklag, vindsbjälklag, källarbjälklag och garagebjälklag. Ett träbjälklag består av flera olika delar. Längst ner på denna sida följer några begrepp som är bra att ha kunskap om.

Bjälklag och dess olika delar.

• Bjälke har en bärande funktion och går tvärs igenom bjälklaget. En bjälke består av massivt trä, konstruktionsvirke.

• Balk har en bärande funktion och går tvärs igenom bjälklaget. Begreppet balk har en mer generell betydelse än bjälke. En balk kan vara gjord av andra material än konstruktionsvirke. Exempel på olika balkar är limträbalkar och lätträbalkar.

• Avväxling överför laster från en balk/bjälke till de närliggande balkarna/bjälkarna. Detta görs när det finns en öppning i bjälklaget, exempelvis för att skapa utrymme för en skorsten, en trappa eller annan öppning.

• Kortling är en kort virkesbit som sätts mellan balkar/bjälkar. Kortlingen ger bjälklaget mer styvhet och får lasterna att spridas ut.

• Bärlinor har som funktion att hålla upp balkarna eller bjälkarna och föra vidare lasten genom stommen.

FAKTA:

Avväxling

En avväxling är en balk eller regel som tar upp lasten från en öppning i en bärande vägg – till exempel över ett fönster, en dörr eller en större öppning, och i och med detta för ut lasten till strukturer som är bärande. Avväxlingen fungerar som en bärande ”bro” över öppningen.

En avväxling kan användas när man måste dra fram ett avloppsrör i ett bjälklag. Här får ett vinkeljärn ta upp lasten och fungera som en bro där bjälken tidigare suttit.

FAKTA:

Krysskolvning

Krysskolvning (eller kryssförstyvning) är en metod som används för att styva upp en konstruktion, motverka att bjälkar vrider sig eller förskjuts i sidled och att laster fördelas jämnare. Metoden innebär att man monterar snedställda reglar som bildar ett kryss mellan golvbjälkar eller väggreglar.

Krysskolvning används för att staga upp ett bjälklag och få det stabilare och starkare, utan att ändra dimensionen på bjälkarna.

CENTRALT INNEHÅLL:

Takkonstruktioner

FAKTA:

Nock

Nock är den högsta horisontella linjen på ett tak där två takfall möts, exempelvis på ett sadeltak, och den har stor betydelse för takets form och stabilitet. Vid nocken ansluts takets bärande delar och här placeras ofta nockpanna eller nockplåt för att skydda mot inträngande fukt.

Husets tak är tillsammans med ytterväggarna den del av huset som ska skydda mot väder och vind. Takstolarna är en del av husets bärande delar och ingår i husets stomme. Det finns många typer av tak, och det som skiljer dem åt är bland annat taklutningen och hur de är konstruerade. Taket består av flera olika delar. Nedan är några begrepp som är bra att ha kunskap om angående tak:

• Nock är den övre kanten på taket där de två sidorna möts.

• Takfot är de undre kanterna där taket tar slut.

• Takfall är de sluttande ytorna av taket.

• Ränndal är hörnet där två takfall möts, exempelvis vid ett l-format hus.

• Valmat tak betyder att taket har takfall även på kortsidorna av huset.

• Gavel är den övre triangelformade delen av kortsidan av huset.

Valmat tak. Sadeltak. Pyramidtak.

Ett varmt tak har isolering i takbjälklaget.

Taklutningen har stor inverkan på hur taket ska konstrueras. Takets viktigaste funktion är att hålla huset torrt, och takets vinkel bestämmer vilket material yttertaket måste beläggas med för att hålla regn och snö ute. Ju brantare taklutningen är desto lättare rinner regnvatten av.

• Branta tak har lutning > 1:2,5 (cirka 22°)

• Låglutande tak har lutning <1:4 (cirka 14°)

• Flacka tak har lutning <1:16 (cirka 4°)

Tak med mindre lutning än 1:40 (cirka 1,4°) kallas terrasstak och ska undvikas. När det ändå byggs terrasstak ska det vattentäta skiktet ha en lutning > 1:100 (cirka 0,6°).

Taket har även som uppgift att värmeisolera byggnaden. Det finns tre olika grundprinciper på hur detta kan uppnås:

• varma tak: värmeisoleringen sitter i yttertaket

• kalla tak: värmeisoleringen sitter i vindsbjälklaget

• parallelltak: en blandning av varmt och kallt tak. Det ser ut som ett varmt tak, men det har en luftsspalt mellan isoleringen och takbeklädnaden.

FAKTA:

Takfot

Takfot är den nedre kanten av taket där taket avslutas mot ytterväggen. Takfoten leder bort regnvatten från fasaden och ger plats för hängrännor. Den bidrar också till ventilation av takkonstruktionen genom luftintag vid takets nederkant.

Ett kallt tak har isolering i vindsbjälklaget.

Ett parallelltak har isolering i takbjälklaget, men det har även en ventilerad luftspalt.

Pulpettak. Motfallstak. Sågtak.

1

Montering av takpannor.

Beklädnader

Med beklädnader menas byggnadens olika ytskikt, både invändigt och utvändigt. Hit hör exempelvis byggnadens taktäckning, fasadbeklädnad och golv.

Beklädnader uppfyller olika funktioner beroende på var i byggnaden de sitter. Exempelvis vill man kanske ha en estetiskt tilltalande taktäckning, medan man i innertaket också vill uppnå en ljudabsorberande effekt. Beklädnader kan antingen ses som en egen del av byggnadens huvuddelar, eller som stomkomplettering.

Utvändig beklädnad

När man bygger använder man sig ofta av flera olika lager för varje byggnadsdel, där varje lager fyller en viss funktion. När man förr byggde tegelhus och timmerhus var det i stället ett fåtal material som fyllde många funktioner. Utvändig beklädnad är det första skiktet man ser av byggnaden, men funktionen är ofta mer än att bara få byggnaden att se fin ut.

FAKTA:

Takpannor

Takpannor läggs i överlappande skikt för att skydda byggnaden mot regn, snö och vind och de är formade så att vatten leds bort från taket. De tillverkas oftast av betong eller tegel, men kan även finnas i andra material. Takpannor vilar på bärläkt som är fäst i takets underkonstruktion. Förutom sitt skyddande syfte bidrar takpannor till byggnadens utseende och arkitektoniska uttryck.

Ett modernt hus med stående panel, närmare bestämt lockläktspanel.

Träpanel

En träpanel är det yttersta skiktet i en yttervägg. Innanför panelen sitter en luftspalt och därefter vindskyddet. Panelens uppgift är att se estetisk tilltalande ut, skydda mot mekanisk åverkan och ha en regnskyddande funktion. Utomhuspanel är antingen liggande eller stående. Det förekommer också att man blandar liggande och stående panel. Den kan även vara diagonal, men det är inte vanligt.

Panelbrädor finns i flera olika former beroende på vilken typ av panel som sitter på byggnaden. Som stående panel finns exempelvis lockpanel och lockläktpanel. Lockpanel kan bestå av en enda brädtyp, medan lockläktspaneler består av två olika brädtyper (lockläkt och bottenbräda). Det finns flera andra typer av paneler, exempelvis falsad panel och spontad panel. Dessa är utformade på ett sätt så att panelbrädorna sammanfogas vid montering. Vid liggande panel ger fasning i överkant en vattenavledande effekt.

Fjäder

Not

C, täckande bredd B, bredd

A, tjocklek

Fjäder är den utstickande tungan på en spontad brädas kant. Fjädern ska passa i noten, som är fåran på den andra kanten av brädan.

FAKTA:

Fasade kanter

När brädorna är enkelfasade innebär det att ena hörnet är vanligt och andra hörnet har en vinkel. När brädorna är dubbelfasade innebär det att båda kanterna har vinklar.

Enkelfasspont

Fjällpanel

Lockläkt

Lockläktspanel

Lockläkt Bottenbräda Spikläkt

Lockpanel

Stockpanel

Olika paneltyper till yttervägg.

CENTRALT INNEHÅLL:

Fönster, dörrar och inredning

Vid montering är det viktigt att arbetet utförs enligt ritningar, leverantörens anvisningar och AMA–koder. Detta gäller inte bara för innehållet i detta avsnitt, utan även för taktäckning, ångspärrar, gipsskivor med mera. Felaktig montering kan resultera i att arbetet måste göras om, men även flertalet andra konsekvenser som exempelvis personskador och fuktskador.

Fönster

Fönster finns i många olika utföranden och material, exempelvis i trä, plast och aluminium. Fönster kan vara fasta eller öppningsbara, och de öppningsbara kan ha olika öppningssätt. I bostäder är det vanligast med sidohängda slagfönster eller vridfönster. I flerbostadshus har man oftast inåtgående fönster eller vridfönster, dels av säkerhetsskäl, dels för att det ska vara möjligt att rengöra utsidan på ett enkelt sätt.

Vänsterhängt slagfönsterVänsterhängt slagfönster.

Fönster glasas på olika sätt beroende på användning och krav på isolering. Exempel på glasning är följande:

• Enkelglas används i utrymmen som inte ska värmas upp, eller endast hållas frostfria.

• Tvåglas klarar oftast inte dagens krav på u-värde i bostäder, men används i sommarstugor och andra enklare byggnader.

• Treglas finns i olika typer, till exempel glasning 1+2 som är ett enkelglas, plus en glaskasett med två glas.

• Glasning med glasfyllda kassetter som kan uppnå mycket låga u-värden.

Fönster är en del av husets fasad och klimatskydd, och ska klara vind, regn och temperaturväxlingar. I utsatta lägen ska de också klara buller. I regel har fönster med bra värmeisolering (lågt u-värde) också bra isolering mot ljud.

Vridfönster (lodrätt monterat)

Vridfönster (lodrätt monterat).

För att fönstren ska klara isoleringskraven är det inte bara glaset som ska ha lågt u-värde, utan fönstrets karm och tätningen mellan karm och fönsterbåge måste uppfylla samma krav.

Den sammanlagda värmeisoleringsförmågan beror på typ av glas, antalet glas och mellanrummet mellan glasen. Ett fönster som inte är öppningsbart har lägre u-värde än ett fönster som är öppningsbart.

FAKTA:

U–värde

Överhängt slagfönster

Överhängt slagfönster.

U–värde är en värmegenomgångskoefficient, alltså att värde på förmågan att isolera. Ju lägre u-värde, desto bättre isoleringsförmåga har byggnadsdelen.

Droppbleck av plåt

Fönstrets olika delar.

Fönsterglas

Fönsterbåge

Fönsterbleck av plåt

Fönsterkarm

Drev (10–15 mm isolerings- och ställmån)

FAKTA:

Självrengörande glas

Självrengörande glas har en beläggning som bryter ner organisk smuts genom att reagera med dagsljusets ultravioletta strålar. När regnvatten träffar glaset sprids vattnet jämnt över glaset och tar med sig smutsen bort.

FAKTA:

Glas

Från att traditionellt ha varit ett byggnadsmaterial enbart till fönsterrutor, har glas blivit ett allt vanligare material i hus. Genom exempelvis beläggning, härdning och laminering, kan glasets egenskaper varieras. Exempel på egenskaper är brandskydd, bullerskydd, självrengöring, energistyrning och personsäkerhet.

FAKTA:

Glaskonstruktioner

Glas som konstruktionsmaterial i pelare och balkar har blivit vanligare de senaste åren, men det är fortfarande på liten nivå och användningen är avancerad. Mestadels används en stomme av trä, stål, eller ibland betong, som glaskonstruktioner monteras på. Vanligaste användningen är fortfarande fönsterglas, men det byggs också hela fasader och tak av glas.

1

Inredning

Kök

Enligt Boverkets byggregler ska det i en bostad finnas inredning och utrustning för matlagning. Matlagning definieras som ”tillagning av mat och förvaring av livsmedel”. Boverkets byggregler anger bland annat på vilket sätt kravet på inredning och utrustning för matlagning kan uppfyllas. Vanligen ska spis inklusive ugn, kyl, frys och diskho, samt skåp och bänkar finnas. Beroende på hur många personer som huset är designat för så ändras kraven för hur mycket köksinredning huset ska ha.

Det finns olika typer av köksinredning, exempelvis högskåp, bänkskåp och överskåp. Skåpinredningar består i huvudsak av spånskivor.

I köksinredning är det vissa mått som är vanligt förekommande. Höjden på exempelvis bänkskivor och

diskbänkar är 900 millimeter. Detta medför att bänkskåpen är något lägre än 900 millimeter då bänkskivan ska monteras ovanpå. Mellan bänkskiva och överskåp ska det vara ett mellanrum på 500 millimeter. Måttet på djupet av ett skåp, spis eller diskmaskin brukar vara cirka 600 millimeter, alltså är även vitvaror anpassade till dessa mått. Överskåp har dock ett djup på cirka 400 millimeter.

Skåpens olika längder anges i modulmått, eller M, där 1 M är 100 millimeter. Då djupet för ett bänkskåp är 600 millimeter, blir detta alltså 6 M. Innertaket i ett hus börjar oftast på höjden 2,4 meter, vilket är 24 M. Köksinredning brukar dock gå upp till höjden 22 ½ M, resterande del täcks med en takanslutning. Alternativt har inredningen kontinentalhöjd, vilket är 21 M. Då täcks inte mellanrummet mellan inredningen och innertaket.

Olika typer av köksinredningar och tillhörande mått.

Montering kök

Köksinredning monteras på tvärgående regel och på fötter, så kallad sockelfot. Regeln går längs väggen och är oftast monterad 150 millimeter från golv. Sockelfoten har en inbyggd justeringsmekanism, så man kan anpassa höjden för sockelfoten. Utrymmet mellan golvet och skåpet täcks med en sockel. Sockeln fästs med clips och placeras mot sockelfot. På sockelns underkant kan man montera en plastlist för att skydda ändträet mot vatten. Mellan vägg och skåp kan det uppstå ett mellanrum, detta täcks för med en passbit. Sockelns skarvar kan täckas med hörnlist och skarvlist.

För överskåp monteras en riktbräda på väggen, och på denna monteras överskåpen. Dock är riktbrädan endast ett stöd under monteringsprocessen, den tas bort efteråt. Överskåpen fästs mot varandra och mot väggen. I stället för tvärgående reglar och riktbrädor används ibland hängskenor. Dessa monteras i överkant i stället för i underkant. På dessa hängs sedan skåpen.

Bilden till vänster visar monteringsprocessen för bänkskåp. Bilden ovan visar att synliga ytor alltid har en täcksida.

På bänkskåpen monteras bänkskivor. Om bänkskivan ska fästas med skruv är det viktigt att inte använda en för lång skruv, eftersom skruven fästs underifrån genom bänkskåpet. Om skruven är för lång går den alltså igenom bänkskivan. På sidan av skåp eller exempelvis en integrerad kyl monteras täcksidor. Dessa täcker sidan av köksinredningen så att designen blir enhetlig med resten av köket.

Ofta monteras handtag till luckor på byggarbetsplatsen, och hålen till handtagen förborras. När man borrar vill man undvika sprickbildning på baksidan. För att undvika detta håller man en träbit mot baksidan. Man vill även undvika märken på framsidan av att borrmaskinen har slagit mot ytskiktet.

inte

Överskåp som monteras på en hängskena.

Insida skåp. Vid montering av bänkskivan vill man

använda skruvar som är för långa.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Vad räknas till byggnadens stomme?

1

CENTRALT INNEHÅLL:

2 De olika formtyperna kan byggas på olika sätt. Vilka?

3 Vad menas med traditionell formsättning?

4 Varför gör man ursparingar?

5 Det finns många olika typer av prefabricerade byggelement. Nämn fyra.

6 Förklara begreppet bjälklag.

CENTRALT INNEHÅLL: xyz

■ Cirkulära arbetsmetoder och materialvalets betydelse för ett hållbart byggande.

■ Materialhantering, materialförbrukning och återanvändning av material i syfte att främja ett hållbart byggande.

■ Resursanvändande kopplat till arbetsuppgiften, däribland val och användning av material med hänsyn till kvalitet och kostnader samt hälso- och miljöaspekter.

■ Val, hantering och användning av material utifrån användningsområde och egenskaper samt i enlighet med anvisningar, däribland val av virke, skivmaterial och infästningsmaterial.

■ Val och hantering av fönster, dörrar och olika inredningar utifrån deras funktion och användningsområden samt i enlighet med anvisningar.

■ Val, användning och hantering av olika trä- och byggmaterial vid arbete med äldre byggnadskonstruktioner utifrån materialens egenskaper och användningsområden samt i enlighet med anvisningar.

■ Val, hantering och användning av olika isoleringsmaterial och tät- och vindskyddsmaterial utifrån materialens egenskaper och användningsområden samt i enlighet med anvisningar.

■ Val och användning av olika material för utvändiga takarbeten utifrån materialens egenskaper och användningsområden och i enlighet med anvisningar.

■ Val, användning och vård av lämpliga verktyg, maskiner och mätverktyg för arbetsuppgiften, samt integrering, hantering och användning av digitala hjälpmedel i arbetsprocessen.

Hantering av material och utrustning

Det här kapitlet ger en översikt över hur olika byggnadsmaterial väljs utifrån sina egenskaper och användningsområden, samt hur fönster, dörrar och inredning hanteras enligt anvisningar. Du får också kunskap om hur material reagerar vid arbete med äldre konstruktioner och varför rätt verktyg, maskiner och digitala hjälpmedel är viktiga för ett effektivt och säkert arbetsutförande.

Vi redogör också för val av isolerings-, tät- och vindskyddsmaterial, samt kortfattat för hur hållbart byggande handlar om att använda resurser på ett smart och ansvarsfullt sätt. Målet är att du ska kunna göra medvetna val som stödjer både arbetsuppgiften och ett hållbart byggande.

Val av material

I det här avsnittet får du en genomgång av hur olika byggmaterial väljs, hanteras och används på ett korrekt och säkert sätt. Du lär dig att anpassa val av material som fönster, dörrar och inredningar efter deras egenskaper och användningsområden.

Avsnittet behandlar även arbete med äldre byggnadskonstruktioner, där material kan reagera på fukt och uttorkning, samt hur isoleringsmaterial, tät- och vindskydd och takmaterial används.

Mineralull är ett av de klart dominerande isoleringsmaterialen. Bilden visar isolering med mineralullskivor mot ett yttertak.

Fönster, dörrar och inredning

Fönster, dörrar och inredning ska uppfylla många funktioner och krav. De viktigaste kraven är att de fungerar som beställaren av arbetet tänkt och att de uppfyller lagstiftning och kraven från användarna. Oftast har man i projekteringen bestämt hur exempelvis fönster ska se ut och vilka krav som ställs på exempelvis U-värde.

Fönster

Fönstren är en del av husets yttre skal och olika utrymmen och typer av byggnader ställer olika funktionella, tekniska och estetiska krav på fönstren. Funktionella krav är exempelvis

• ljusinsläpp som är fönstrens viktigaste funktion och behövs i de allra flesta rum och är helt nödvändigt i bostadsutrymmen

• öppningsbarhet som är nödvändigt för vädring och ibland för utrymningsväg

• ljudisolering som speciellt i samhällen kan vara nödvändigt för bullerdämpning

• insynsskydd som kan åstadkommas genom frostat glas.

• inbrottsskydd som exempelvis kan innebära okrossbart glas till utrymmen i markplan

• klimatskydd som innebär motstånd mot snö, regn, kyla, sol och värme utifrån.

FAKTA:

U-värde

U-värde är ett mått på hur mycket värme som passerar genom en byggnadsdel, där ett lägre värde betyder bättre isoleringsförmåga.

FAKTA:

Ljusinsläpp

Ljusinsläpp är fönstrets främsta funktion och avgör hur mycket dagsljus som släpps in i ett rum. Tillräckligt dagsljus är viktigt för trivsel, hälsa och möjlighet att använda rummet på ett ändamålsenligt sätt. I bostäder är god tillgång till dagsljus ett grundläggande krav enligt byggregler. Fönstrets storlek, placering och glasets egenskaper påverkar ljusinsläppet.

FAKTA: Klimatskydd

Klimatskydd innebär fönstrets förmåga att stå emot yttre väderpåverkan som regn, snö, vind, kyla och solvärme. Ett bra klimatskydd minskar värmeförluster och bidrar till en energieffektiv byggnad. Tätning, karmens konstruktion och glasets isolerförmåga är avgörande faktorer. Bristande klimatskydd kan leda till drag, fuktskador och högre energikostnader.

Fönster och dörrar kan se ut på många olika sätt och ha en mängd olika funktioner.

1

När man arbetar med äldre byggnader är det viktigt att välja samma material med samma egenskaper, och använda tekniker och produkter som är kompatibla med byggnadens konstruktion och åldrande.

Material i gamla hus

Vilka material som finns i gamla hus varierar mycket beroende på var de är byggda och hur gamla de är. Generellt kan man säga att det oftast inte finns så många olika sorters sammansatta material i riktigt gamla hus, men under senare år har en mängd sammansatt material använts.

När man arbetar med äldre byggnader (hus byggda före år 1950) är det viktigt att

• ta hänsyn till och förstå vilka material som användes historiskt

• välja samma material eller i alla fall material med samma egenskaper vid reparation eller restaurering

• använda tekniker och produkter som är kompatibla med byggnadens konstruktion och åldrande.

Sten, trä, lera, sand, grus och växtfiber är råvaror som har använts att bygga med. Ursprungligen användes byggnadsmaterial som fanns i naturen nära byggplatsen. Där det fanns lera blev det tegelhus och i skogsbygderna blev det timmer i väggarna. Den industriella revolutionen gjorde att nya byggnadsmaterial började användas, dels för att de började tillverkas, dels för att transporterna av material blev snabbare och billigare.

Flera byggnadsmaterial från 1900-talet har redan slutat användas. Ibland för att de inte var tillräckligt bra, men också för att de visade sig vara farliga. Exempel på det är vattenledningar av bly, fogmassor med PCB och material innehållande asbest.

Vilka material som finns i ett hus som ska byggas om eller rivas måste undersökas innan byggnadsarbetet startar. Vilka material man kan förvänta sig beror på när huset är byggt, men också på om det är ombyggt och renoverat. Det kan också vara så att gamla materiallager har använts långt efter att själva tillverkningen blev förbjuden.

Vid arbete med äldre byggnader krävs materialkännedom, tålamod och respekt för hur material reagerar på fukt, torka, belastning och ålder. Genom att välja rätt träslag och byggmaterial – och hantera dem enligt tradition och vetenskap – kan man bevara byggnadens funktion och kulturvärde.

FAKTA:

PCB

PCB står för polyklorerade bifenyler och är en grupp miljö- och hälsofarliga kemikalier som tidigare användes bland annat i fogmassor, isolerrutor och elektrisk utrustning. Ämnet är mycket svårnedbrytbart , och användningen av PCB är idag förbjuden i Sverige, men kan förekomma i äldre byggnader.

Trä

Ett av de vanligaste byggmaterialen i gamla och nya byggnader är trä. Sverige är till stora delar ett skogsland och virke från skogen har varit lätt att få tag på och relativt billigt. Trä är än i dag prisvärt och hållbart ur ett miljöperspektiv och också väldigt starkt i förhållande till sin vikt.

För att en träkonstruktion ska uppnå rätt egenskaper är det viktigt att känna till träets uppbyggnad och egenskaper. Egenskaperna för virket varierar mellan olika träd beroende på hur deras ved är uppbyggd. Det kan också variera inom samma trädslag beroende på växtplats, ålder och hur trädet växt och behandlats efter sågning.

Exempel på vanliga träslag i äldre konstruktioner:

• Furu (tall), som är lätt att bearbeta. Tall användes till i stort sett all byggnation, som bjälkar, panel, golv och fönster.

• Gran är lättare och har färre problem med sprickor än tall. Gran användes till allt byggande och ofta för att tillverka byggplywood.

• Ek tillhörde traditionellt kronan (kungen) och fick inte användas av vanligt folk under långa perioder. Eken är hård, hållbar och motståndskraftig mot röta, men ganska svårbearbetad. När den användes var det exempelvis till syllar, trösklar och bärande delar.

Torrt trä är formstabilt medan trä som inte redan torkat kan slå sig, spricka eller krympa vid torkning. Att träet slår sig betyder att det vrider sig och blir skevt när det torkar. För att så långt det går förhindra det ska stockarna och det sågade virket torka långsamt, helst under tak och med god ventilation. Trä som blir blött och inte får torka ut ordentligt ruttnar eller möglar.

Andra traditionella byggmaterial

Utöver trä har material som tegel, cement, kalkbruk, lera, sten och järn varit vanliga.

• Tegel är poröst, diffusionsöppet och klarar hög tryckbelastning. Det har använts till murning av väggar och skorstenar.

• Kalkbruk är ett relativt mjukt och följsamt bruk. Det har använts till putsbruk och murbruk.

• Lera är ett material som tillsammans med exempelvis hackad halm använts som putsbruk och isolering, främst inomhus.

• Järn (smidesjärn) har använts till beslag och förstärkningar och som spik. Materialet är relativt rostkänsligt.

• Sten, som granit och kalksten, har använts till grunder och hela hus. Det ruttnar inte och är mycket starkt för tryckpåkänning.

Vid restaurering bör man inte ersätta dessa material med moderna material som cement, silikon eller plastfärger utan att först göra en noggrann utvärdering.

FAKTA:

Trä och fukt

Trä krymper tvärs över fiberriktningen, men nästan inte alls i längdriktningen. När fukten lämnar veden börjar ytan torka först, medan kärnan är fuktig – detta skapar inre spänningar.

Mätning av träets fuktkvot kan utföras med en digital fuktmätare.

CENTRALT INNEHÅLL:

0,300,340,380,450,750,901,201,602,304,907,5012,50(m)

Olika material har stor skillnad på isoleringsförmåga, vilket har betydelse för hur stor plats de behöver i konstruktionen. Bilden visar hur många meter i tjocklek olika material behöver för samma isoleringsvärde.

Isolering, tätning och vindskydd

Hur den färdiga väggen kommer att fungera påverkas av materialet huset byggs med, klimatet på platsen, hur energieffektivt man vill att det ska vara och vilken budget man har.

Väggens uppbyggnad

Att förstå hur en yttervägg är uppbyggd är avgörande. En yttervägg ska skydda mot väder, isolera mot kyla och ge stabilitet åt byggnaden. Den består vanligtvis av flera skikt, ett yttre skydd, fasad med vindskydd, ett bärande skikt, ofta en regelstomme med isolering, och ett invändigt skikt med tätskikt och ytskikt.

De viktigaste funktionerna hos en yttervägg är att

• stå emot regn, vind och snö utan att släppa igenom fukt

• ha god isoleringsförmåga för att minimera energiförluster

• ge stabilitet och bärighet åt byggnaden.

Isolering

Syftet med isolering är att minska värmeförluster, förhindra kondens och fuktproblem, skapa termisk komfort och minska energikostnaderna.

Cellplast är ett vanligt isoleringsmaterial för isolering under betongplattor och som annan markisolering, men används också för isolering av ytterväggselement av betong som tilläggsisolering.

Exempel på isoleringsmaterial samt deras egenskaper och användning:

• Mineralull (glasull, stenull) är relativt billigt, brandsäkert, ljuddämpande och lätt att hantera. Det passar till trä- och betonghus för väggar, tak och golv.

• Cellplast (EPS, XPS) är fuktresistent, trycktåligt och har hög isoleringsförmåga i förhållande till tjockleken. Det passar till grunder, platta på mark, fasadrenoveringar och underlag för puts.

• Träfiberisolering är diffusionsöppen, kan buffra fukt, är ljuddämpande och lätt att hantera. Det passar både till nybyggnad och till renovering av äldre hus och kulturhus.

• Cellulosa (lösull) blåses in i väggar, bjälklag och på vindar. Det ger en isolering utan skarvar och har samma egenskaper som träfiberisolering.

• PUR/PIR-skivor har hög isoleringsförmåga och används när tjockleken på isoleringen inte får vara stor. Relativt dyra.

FAKTA:

PUR/PIR-skivor

PUR- och PIR-skivor är isolering som används i både nyproduktion och renovering. De har mycket god isolerförmåga, vilket gör dem särskilt användbara där man vill ha tunna konstruktioner med hög isoleringsförmåga. PUR, Polyuretan, är en plastbaserad, skummad isolering som bildar en hård skiva. PIR, Polyisocyanurat, är en vidareutveckling av PUR med förbättrade brand- och isoleringsegenskaper.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Vad är U-värde?

1

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Vad finns det för funktionella krav på fönster?

3 Vad finns det för tekniska egenskaper för fönster?

4 Vad är kallras?

5 Vad finns det för funktionella krav på dörrar?

6 Vad finns det för tekniska egenskaper för dörrar?

1

CENTRALT INNEHÅLL: xyz

■ Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd som gäller ställningar, arbetsplattformar och användning av lyftanordningar.

■ Bestämmelser som reglerar brandfarliga arbeten.

■ Förebyggande brandskydd och elsäkerhet.

■ Riskbedömningar i det dagliga arbetet, däribland risker för tillbud och olycksfall samt av hälsorisker och risker med felaktiga arbetsställningar.

■ Riskbedömningar för att förebygga olycksfall, brand eller skada i samband med arbetsmoment.

■ Riskbedömningar vid ombyggnadsoch renoveringsarbete, däribland av hälsorisker med asbest, mögel, kvartsdamm och polyklorerade bifenyler (PCB).

■ Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel.

■ Åtgärder för att skydda person, verktyg och material mot fall vid arbeten på höjd och från ställningar.

■ Ansvarstagande i yrkesrollen och på byggarbetsplatsen.

■ Avspärrningar av arbetsområde i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

■ Tillträdes- och utrymningsvägar på arbetsplatsen.

■ Nödlägesrutiner vid krissituationer och olycksfall.

Säkerhet

I det här kapitlet redogör vi för de grundläggande lagarna och bestämmelserna som reglerar vår arbetsmiljö. Vi tittar också på de övergripande kraven från Arbetsmiljöverket och branschorganisationer gällande certifieringar inom yrkesområdet. Vi går också igenom hälsa och ergonomi, personlig skyddsutrustning, arbetsställningar, brandskydd och elsäkerhet. Kapitlet tar även upp ansvarstagande i din yrkesroll, tillträdes- och utrymningsvägar samt rutiner vid krissituationer och olycksfall.

Lagar och bestämmelser

Arbetsmiljö är allt som omger dig när du är i skolan eller på arbetsplatsen. Det är lokalen du arbetar i, luften du andas, vädret om du är utomhus. Det är din lärare, dina chefer och dina arbetskamrater. Du själv är också en del av arbetsmiljön. Hur du arbetar och hur du behandlar din omgivning är viktigt för dig, din chef, för dina arbetskamrater och för det arbete du utför.

Olyckor och arbetssjukdomar är dubbelt så vanliga bland byggnadsarbetare som hos andra arbetstagare. Orsakerna är bland annat fall från höjd, belastningsskador och olyckor vid användning av olika slags maskiner. En stor orsak är också att en byggarbetsplats är i ständig förändring, och att många olika yrkeskategorier och arbetsmoment ska samsas på samma yta.

som regleras av Arbetsmiljölagen.

Arbete med handhållna vibrerande maskiner är exempel på arbete

Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagen (AML) är den övergripande lagstiftningen om arbetsmiljön. Under den finns arbetsmiljöförordningen och föreskrifter. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Både att se till att arbetsmiljön är så säker som möjligt och att alla på arbetsplatsen känner till de regler som gäller. Men även att kontrollera att reglerna följs. De anställda har ansvar att följa lagstiftningen och de regler som arbetsgivaren ställer, och att använda den skyddsutrustning som arbetsgivaren anvisar.

Lagen syftar till att skapa säkra och hälsosamma arbetsförhållanden. Huvudpunkterna inkluderar krav på systematiskt arbetsmiljöarbete, riskbedömningar och åtgärder för att förebygga arbetsrelaterade hälsorisker. Arbetsgivare förväntas också samarbeta med arbetstagare och deras representanter för att skapa en trygg arbetsmiljö.

Arbetsmiljöverket har fastställt föreskrifter och allmänna råd för att säkerställa en säker arbetsmiljö vid arbete med lyft och arbete från ställning och arbetsplattform. Dessa föreskrifter och råd syftar till att förebygga olyckor och ohälsa som kan uppstå till följd av otillräckliga säkerhetsåtgärder.

Föreskrifter

• AFS 2006:6 Användning av lyftanordningar och lyftredskap Denna föreskrift ställer krav på konstruktion, besiktning, underhåll och användning av lyftanordningar och lyftredskap.

• AFS 2013:4 Ställningar: Denna föreskrift ställer krav på konstruktion, besiktning, underhåll och användning av ställningar. Den ger riktlinjer för hur ställningar ska planeras, monteras och demonteras på ett säkert sätt. Den riktar sig till tillverkare, importörer, användare och andra aktörer som arbetar med ställningar.

Vägledningen täcker bland annat produktkrav, säkerhetsåtgärder, dimensionering och användning av olika typer av ställningar. Den innehåller även information om nödvändig utbildning för de som hanterar ställningar.

Allmänna råd

• Arbete från ställning och arbetsplattform: Dessa allmänna råd ger vägledning om hur man på ett säkert sätt kan utföra arbete från ställning och arbetsplattform.

• Säkra lyft: Dessa allmänna råd ger vägledning om hur man på ett säkert sätt kan utföra lyft med lyftanordningar och lyftredskap.

FAKTA:

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket är en svensk myndighet som arbetar för att främja en säker och hälsosam arbetsmiljö för alla. De fastställer och övervakar regelverk inom arbetsmiljöområdet, genomför inspektioner på arbetsplatser och ger vägledning för att säkerställa efterlevnad av arbetsmiljölagstiftningen.

FAKTA:

Ergonomi

Ergonomi är studien och undersökningen av hur arbetsmiljön och arbetsuppgifter kan anpassas för att optimera människors effektivitet, komfort och hälsa. Ergonomi fokuserar på att minimera fysisk belastning och risk för skador genom att skapa en passande matchning mellan människans fysiologi och arbetsmiljö.

Ergonomi innefattar anpassning av arbetsplatser, verktyg och utrustning för att minimera onaturliga rörelser och främja en sund arbetsställning. Målet är att förbättra prestationen, minska trötthet och förebygga arbetsrelaterade skador och problem.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

Riskabelt arbete med armarna ovanför axelhöjd och på hög höjd. Detta kräver att man har fokus på arbetsuppgiften. Inom byggsektorn finns många typer av arbeten som kräver noggrann planering och särskild omsorg om skyddsutrustningen.

Ergonomi

Ergonomi är läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar. Arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud ska tillsammans undersöka arbetsförhållanden för att kunna upptäcka riskerna.

Ergonomiskt arbetssätt

Människans kropp är byggd för rörelse och belastning och mår bra av att arbeta. Det viktiga är att rörelserna varieras och att kroppen får tid till återhämtning. Risken för att kroppen ska ta skada ökar när rörelsen utförs i kraftigt böjda, sträckta eller vridna ställningar, eller när musklerna arbetar statiskt. Risken för skador ökar också när man inte får möjlighet till återhämtning.

Medan belastning på kroppens muskler behövs för att man ska hålla sig stark och frisk finns det belastning som är skadliga även i små mängder och som man inte kan träna sig till att klara. Exempel på det är buller, vibrationer och luftföroreningar. Dessa typer av belastningar måste man undvika eller skydda sig mot på annat sätt. Exempel på sådant som bör uppmärksammas är följande:

• den psykosociala arbetsmiljön: såsom stress, hot, våld, mobbning och oklara arbetsvillkor

• klimat: såsom ljus, belysning, buller, temperatur och luftkvalitet

• repetitivt (monotont) och styrt (bundet) arbete: möjlighet till arbetsrotation bör finnas

• risk för klämskador och fall

• risk att skadas av utomstående: exempelvis arbete i biltrafik eller på järnväg

• el, strålning, brand eller explosionsrisk

Vid lyft ska tyngden hållas nära kroppen med böjda ben. Bildens exempel kan snabbt ge belastningsskador.

• tunga lyft: försök att använda tekniska hjälpmedel, hålla bördan nära kroppen och inte lyfta och vrida samtidigt

• vibrationer: vid användning av handhållna vibrerande maskiner finns risk för vibrationsskador i armar och händer

• dåliga arbetsställningar: arbete under knähöjd, långvarigt sittande arbete eller arbete på ojämnt, halt eller stumt underlag

• arbete i trånga utrymmen

Några viktiga riktvärden som rekommenderas av Arbetsmiljöverket är att byggskivor inte ska vara bredare än 900 millimeter, att murblock (för tvåhandsfattning) inte väger mer än 15 kg och inte hanteras av en person, och att murstenar inte väger mer än 3 kg vid enhandsfattning.

Allt material som väger mer än 15 kg ska transporteras rullande eller med teknisk lyftutrustning. Som trånga utrymmen räknas arbetsytor som är mindre än 0,6 x 0,9 meter, eller 0,8 x 0,8 meter och 2,1 meter i höjd.

Tidiga tecken för överbelastning av kroppen är svullnad, trötthet, stelhet eller värk i en led eller muskel. Det kan övergå i smärta och nedsatt funktion i den utsatta kroppsdelen. Genom att planera och organisera arbetet, samt anpassa arbetet och hjälpmedlen, kan man förebygga belastningsskador och undvika olycksfall. Arbete i bullrig miljö kan snabbt försämra hörseln. Buller kan undvikas med byte av arbetsmetod och genom att använda personlig skyddsutrustning som hörselkåpor.

Förebyggande åtgärder

Att arbeta på höjd eller från ställningar kan vara riskabelt, och det är viktigt att vidta förebyggande åtgärder för att skydda personer, verktyg och material. Här är några allmänna förebyggande åtgärder:

• Användning av personlig skyddsutrustning: exempelvis hjälmar och personliga fallskydd. Personligt fallskydd kan vara sele, rep, lina och ankare för att förhindra fall.

• Utbildning: som säkerhetsrutiner och riskhantering vid arbete på höjd. Medvetenhet om faror och hur man undviker dem är avgörande för att minska olycksriskerna.

• Kontroll och underhåll av utrustning: regelbunden kontroll och underhåll av ställningar, rep, lyftanordningar och annan utrustning är nödvändigt för att säkerställa deras tillförlitlighet.

• Rätt ställningssystem: använd korrekt typ av ställning för arbetet och se till att den är korrekt uppställd och stabil. Följ tillverkarens anvisningar för ställningen. Installera skyddsräcken och andra skyddsfunktioner vid arbetsplatsen för att förhindra fall.

• Förvaring av verktyg och material: se till att alla verktyg och material är ordentligt säkrade och inte kan falla ned och orsaka skador.

• Regelbundna säkerhetsmöten och riskbedömningar: håll regelbundna möten för att diskutera säkerhetsrutiner, identifiera potentiella risker och utvärdera hur man kan minimera dem.

• Användning av skyddsnät och fallskyddsnät: vid behov ska skyddsnät och fallskyddsnät monteras för att fånga fallande föremål och personer.

• Första hjälpen och räddningsplaner: se till att det finns en väldefinierad första hjälpen-plan och räddningsplan om olyckan inträffar.

FAKTA:

Starkt styrt arbete

En personlig sele kan vara ett komplement till ställning och fallskydd, eller ersätta ställning när den inte är möjlig.

En välbyggd ställning ökar inte bara säkerheten utan gör också arbetet effektivare.

Genom att klä ställningen med nät förhindrar man att verktyg eller material kan falla ner och skada förbipasserande. Man får också ett bättre klimat för de som arbetar på ställningen.

Starkt styrt arbete innebär att man har ingen eller liten möjlighet att påverka arbetstakten och i vilken ordning arbetet ska utföras, samt när pauser och återhämtning kan ske. Exempel på sådant yrkesarbete är kranförare.

Repetitivt arbete

Repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Exempelvis att lägga taktegel eller att montera kakel.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Vad är Arbetsmiljöverket?

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Berätta på ett omfattande och detaljerat sätt om Arbetsmiljölagen.

3 Vilka förebyggande åtgärder kan man vidta för att skydda personer? Ge tre exempel.

4 Vad innebär starkt styrt arbete?

5 Vad innebär repetitivt arbete?

6 Nämn tre sätt man kan förebygga brand på.

Samverkan och kommunikation

CENTRALT INNEHÅLL:

Centralt innehåll:

■ Fackspråk inom yrkesområdet och engelska fackuttryck för vanligt förekommande verktyg, maskiner och arbetsmoment.

■ Fackspråk på både svenska och engelska.

■ Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland attityder och värderingar samt språkbruk.

■ Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland bemötande och inkluderande arbetssätt.

■ Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen samt med kund eller beställare.

■ Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen, däribland med ljud och handsignalering.

I detta kapitel går vi igenom kommunikation och samverkan på arbetsplatsen, med särskilt fokus på fackspråk och den sociala arbetsmiljön. Vi behandlar de faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, som bemötande, värderingar och attityder, samt hur dessa kan främja en positiv och produktiv arbetsplatskultur.

Kapitlet tar också upp vikten av samverkan och effektiv kommunikation mellan olika yrkesgrupper för att säkerställa att arbetet utförs smidigt och säkert. Slutligen redovisar vi viktiga termer och uttryck på både svenska och engelska som är nödvändiga för att kunna kommunicera effektivt inom branschen.

FAKTA:

Värderingar

Värderingar är grundläggande principer och övertygelser som styr vad vi tycker är viktigt och rätt i livet. De formas genom kultur, uppväxt och samhälle. Värderingar påverkar långsiktigt våra beslut och prioriteringar.

Attityder

Attityder är en persons inställning till något, ofta baserad på känslor och erfarenheter. De kan vara positiva, negativa eller neutrala. Attityder påverkar hur vi agerar i olika situationer.

Samarbete fokuserar på den faktiska handlingen att arbeta tillsammans, som att hjälpas åt att bära.

Samverkan och kommunikation på en byggarbetsplats är viktigt av flera skäl, exempelvis följande:

• Effektivitet: Genom att samarbeta och kommunicera tydligt kan arbetet organiseras och utföras effektivt, vilket minimerar förseningar och ökar produktiviteten.

• Säkerhet: På en byggarbetsplats finns det många potentiella faror, som tunga maskiner, fallrisker och elektriska verktyg. Kommunikation är avgörande för att varna varandra om faror, ge instruktioner för säker användning av utrustning och samordna aktiviteter för att undvika olyckor.

• Kvalitetssäkring: För att uppnå ett bra resultat är det viktigt att kommunicera för att förstå och följa ritningar, instruktioner och specifikationer. Genom att kommunicera eventuella frågor eller problem i förväg kan man undvika felaktigheter och förseningar.

• Problemhantering: Oavsett hur väl förberett ett byggprojekt är uppstår ofta oväntade problem. Genom öppen kommunikation kan man identifiera och lösa problem snabbt och effektivt och undvika större fel, förseningar och kostnader.

• Samordning: Byggprojekt innefattar ofta många olika arbetsuppgifter som måste utföras i rätt ordning och i tid. Genom att kommunicera kan arbetare och ledare samordna sina insatser för att säkerställa att projektet fortskrider smidigt och effektivt.

• Teamarbete: Byggprojekt innefattar vanligtvis olika grupper av arbetare och underleverantörer som måste samarbeta för att uppnå gemensamma mål. Kommunikation är avgörande för att främja ett positivt arbetsklimat och uppmuntra till samarbete och problemlösning, samt öka trivseln på arbetsplatsen.

I slutändan är kommunikation på en byggarbetsplats lika viktig som de verktyg och material som används. Genom att kommunicera effektivt kan arbetare och ledare arbeta säkert, effektivt och samordnat för att slutföra projektet på ett bra sätt.

CENTRALT INNEHÅLL:

På byggarbetsplatser där stora byggkranar används är tydlig kommunikation avgörande för säkerheten. I kallt väder och snö kan sikten försämras och arbetsförhållandena bli svårare, vilket gör det extra viktigt att kranförare och markpersonal har tydlig kommunikation.

Samverkan och samarbete

Samverkan och samarbete är två ord som ofta används synonymt, men som i vissa situationer skiljer sig från varandra. Samverkan innebär att olika entreprenörer eller yrkesgrupper på en arbetsplats kommunicerar och arbetar för att gemensamt bidra till målet. Det kan vara att dela med sig av resurser, information och kunskap för att tillsammans uppnå ett bra resultat. Exempelvis kan man gemensamt bestämma ett effektivt sätt att utföra ett arbetsmoment, så att det blir bättre och går snabbare för alla. För att kunna lösa komplexa problem eller utveckla innovativa lösningar krävs flera olika perspektiv och kompetenser, därför är det viktigt att ha en bra samverkan.

Samarbete fokuserar på den faktiska handlingen att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål. Det handlar om att dela arbetsbörda, ansvar och resurser för att uppnå en ömsesidigt överenskommen uppgift eller mål. Samarbetet kan vara mer specifikt och inriktat på att slutföra en viss uppgift eller projekt.

Skillnaden mellan de två kan sammanfattas som att samverkan är att tillsammans arbeta på ett övergripande sätt för att nå gemensamma syften eller lösningar, medan samarbete är själva handlingen att arbeta tillsammans mot ett specifikt mål eller projekt. Man kan säga att samverkan är en bredare term som inkluderar olika former av gemensamt arbete, medan samarbete är en specifik handling inom ramen för samverkan.

Samverkan för säkerhet

Tydlig kommunikation om risker, säkerhetsföreskrifter och rutiner är avgörande för att förhindra olyckor och skador på arbetsplatsen. Mellan vissa yrkesgrupper är det extra viktigt, exempelvis när det kommer till maskinförare. Maskinförare är exempelvis den som kör trucken och flyttar material, grävmaskinen som finplanerar området eller kranföraren som lyfter byggmaterial på plats.

En kranförare kan vara beroende av att personen på marken dirigerar vart lasten ska, då sikten för föraren kan vara skymd. Genom att ha en tydlig och effektiv kommunikation samt respektfullt samarbete kan du och maskinföraren arbeta effektivt, utan att riskera att ni eller andra på arbetsplatsen kommer till skada. Det finns flera saker att tänka på för att säkerställa ett effektivt och säkert arbete:

• Klara kommunikationskanaler: Ha tydliga kommunikationsvägar för att kunna ge och ta emot instruktioner, rapportera problem och koordinera arbetsmoment.

• Tydliga instruktioner: Klara och tydliga instruktioner mellan maskinföraren och andra som arbetar och vistas på byggarbetsplatsen om det arbete som ska utföras, var det ska utföras och när.

• Säkerhetsrutiner: Se till att maskinföraren och andra arbetare förstår och följer säkerhetsföreskrifterna för samtliga maskiner för att minimera risker och olyckor på arbetsplatsen.

• Kommunikation om hinder och förändringar: Informera maskinföraren om eventuella hinder, förändringar eller ovanliga förhållanden på arbetsplatsen som kan påverka arbetet eller säkerheten.

• Respekt för varandras kunskap: Visa respekt för maskinförarens kunskap och erfarenhet om maskinkörning, samtidigt som du delar din kunskap och erfarenhet inom ditt eget område, för att uppnå gemensamma mål.

• Flexibilitet och anpassning: Var beredd att anpassa dig till förändringar i planen eller arbetsförhållandena och samarbeta med maskinföraren för att hitta bästa möjliga lösningar.

FAKTA:

Synonym

En synonym är ett ord som har samma eller snarlik betydelse som ett annat ord. Man säger att ett ord är synonymt med ett annat. Exempel på synonyma ord är:

• Slut – avslutad, till ända, förbrukat.

• Identisk – samma, precis lika.

FAKTA:

Kommunikation

Kommunikation betyder att överföra information, tankar, känslor eller idéer mellan människor och grupper genom användning av tal, skrift, kroppsspråk eller andra medel. Det handlar om att dela och förstå budskap mellan avsändare och mottagare.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Vad är värderingar?

1

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Vad är attityder?

3 Vad innebär samverkan? Berätta.

4 Vad innebär samarbete? Berätta.

5 Förklara begreppet kommunikation.

6 Vad handlar bemötande om? Berätta.

7 Vad omfattar den psykosociala arbetsmiljön?

Förklaring

Arbete där ersättningen står i relation till hur lång tid som olika fastställda arbetsmoment tar att utföra.

Generella regler för upprätthållande av ordning och säkerhet på arbetsplatsen.

CENTRALT INNEHÅLL:

Facktermer

Engelsk term

Svensk term

Ackordsarbete Piecework

Allmänna ordningsreglerGeneral rules

AndningsskyddRespiratory protective equipmentSkyddsutrustning för att skydda andningsvägarna.

Angripet virke Attacked wood Trä som har skadats av insekter eller svamp.

Anchor plate En metallanordning för att förankra eller fästa objekt i byggnader.

Anchor screw En skruv med ankare för att fästa föremål i material som betong.

Området eller omfånget av en persons eller en organisations ansvar.

Material som kan börja brinna vid exponering för eld.

Ankarjärn

Ankarskruv

AnsvarsområdeArea of responsibility

Antändbart materialFlammable material

AnvändningsförbudProhibition order Förbud mot viss användning av område eller material.

ArbetsberedningWork preparation Plan för hur ett arbete ska genomföras.

Faktorer relaterade till arbetets påverkan på hälsa och säkerhet.

Arbetsmiljö Working environment

ArbetsmiljöhandbokWorking environment manualDokument som beskriver och reglerar arbetsmiljöaspekter.

ArbetsmiljöplanOccupational health and safety planPlan som beskriver åtgärder för att säkerställa en god arbetsmiljö.

ArbetsmiljöpolicyWorking environment policyEn policy som beskriver arbetsgivarens åtagande för att säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö.

ArbetsmiljöverketSwedish work environment authorityMyndighet som ansvarar för arbetsmiljöfrågor i Sverige.

Definierat område för utförande av arbete.

Kontor för administrativa ärenden på arbetsplatsen.

Olycka som inträffar på arbetsplatsen.

Arbetstid är den period under vilken en person utför arbete mot ersättning.

En professionell person som designar och planerar byggnader och deras layout.

Betong förstärkt med armeringsjärn eller annat material.

Järnstänger av förstärkande material för att stärka betongkonstruktioner.

Verktyg för att klippa och forma armeringsjärn.

Arbetsområde Site, work site

ArbetsplatskontorSite office

ArbetsplatsolyckaWorkplace accident

Arbetstid Working hours

Architect

Arkitekt

Armerad betongReinforced concrete

Armeringsjärn Rebar

ArmeringsklippReinforcement bar cutter

Mesh, welded mesh reinforcementNät av metallstänger som används för att förstärka betong.

Farligt material som kan orsaka allvarliga lungsjukdomar.

En blandning av aggregat, sand och bitumen. Används för att bygga vägar.

Yta där material eller mark har tagits bort.

Alla föremål eller ämnen som innehavaren vill göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med.

Minska eller lindra belastningen på en yta eller fundament.

Armeringsnät

Asbest Asbestos

Asfalt Asphalt

Screeded surface

Avdragen yta

Avfall Waste

Avlasta Unload

Förklaring

Mätning av avstånd mellan punkter och objekt.

Ändring av fördelning eller riktning av en last.

Horisontellt bärverkselement vars uppgift är att uppbära vertikalt verkande last.

Plattform för balkong, ofta gjuten i betong.

Engelsk term

Svensk term

AvståndsmätningDistance measurement

Load transferring

Avväxling

B Balk Beam

Balcony slab

Boverket's building regulationsOfficiella regler och krav för byggande i Sverige.

Användning av ljuskällor för att belysa utrymmen eller områden.

En yta eller pålägg av material för att täcka eller skydda ett underlag.

Systematisk granskning av en byggnad eller anläggning för att bedöma dess skick eller överensstämmelse i förhållande till handlingar som kontrakt, ritningar och tekniska beskrivningar.

En professionell person som inspekterar och bedömer den färdigställda byggnaden.

Dokument som rapporterar resultatet av en inspektion eller besiktning.

Ett starkt och hållbart byggmaterial som består av cement, sand och sten.

En maskin för att blanda betong.

En brokonstruktion där huvudelementet är gjort av betong.

En form eller struktur för att gjuta och forma betong.

Plattor gjorda av betong för takbeklädnad eller dekoration.

Platt, horisontell yta eller golv gjuten i betong.

En kort utbytbar skruvmejselspets som används i olika handdrivna bitshållare eller skruvdragare.

Horisontellt bärverkselement vars uppgift är att uppbära vertikalt verkande last.

En horisontell struktur i en byggnad som stöder golv och laster.

Träfiberskivor, exempelvis masonit och spånskiva.

Elektriskt verktyg för att borra hål i material.

Nedre horisontella delen av en konstruktion gjuten i betong.

Balkongplatta

BBR (Boverkets byggregler)

Belysning Lighting

Coating

Beläggning

Besiktning Inspection

BesiktningsmanInspector, surveyor

BesiktningsprotokollInspection report

Concrete

Betong

BetongblandareConcrete mixer

Concrete bridge

Betongbro

BetonggjutformConcrete mould

Concrete tiles

Concrete slab

Bits

Beam

Framing of joists

Fibre board

Power drill

Ground concrete slab

Fire door, fire resistant doorDörr konstruerad för att förhindra brandens spridning.

Fire protection Åtgärder och material för att förhindra och begränsa brand.

Ett dokument som redogör och förklarar hur brandskyddet för en byggnad ska säkerställas.

En målning eller beläggning för att förhindra och fördröja brandspridning.

Utrustning för att släcka brand genom att spruta ut släckmedel.

Utrustning som avger larm vid rök eller brand.

Även kallad kofot, används vid demontering och för att bryta isär konstruktioner där det behövs ett verktyg med hävstångsprincipen.

Betongpannor

Betongplatta

Bits

Bjälke

Bjälklag

Board

Borrmaskin

Bottenplatta

Branddörr

Brandskydd

Fire safety documentation

Brandskyddsdokumen- tation

BrandskyddsfärgFire retardant paint

Brandsläckare Fire extinguisher

Brandvarnare Fire alarm, smoke detector

Bräckjärn Crowbar

BokGym

TRÄRBETE 1–3

Britt-Marie Ekbergh

Träarbete nivå 1–3 riktar sig till studerande på gymnasiet och vuxenutbildningar. Läromedlet täcker alla centrala delar inom ämnet, inklusive arbetsprocesser och metoder, träförädlingsprocesser, trä i byggkonstruktioner, tillverkning av träelement, invändig beklädnad, formbyggnad och armering, val av verktyg, arbetsmiljö och säkerhet, samt facktermer på svenska och engelska. Genom att behandla dessa områden på ett detaljerat sätt ges de studerande goda förutsättningar att klara Skolverkets betygskriterier. Boken är strukturerad med kunskapskontroller och övningsuppgifter som de studerande kontinuerligt kan arbeta med.