TEMA FRAMTIDEN
UPPGIFT1
TEMA FRAMTIDEN
Välkommen till temat Framtiden! I det här materialet kommer du att få läsa och arbeta med texter som på olika sätt handlar om framtiden. Du ska få börja med tre inledande uppgifter för att närma dig temat.
Förklara begreppet framtiden
Hur skulle du vilja förklara begreppet framtiden? Diskutera med en klasskompis.
UPPGIFT2
Reflektera över framtiden
Vad tänker du om framtiden? Är du optimistisk eller är du orolig för vad som kan komma att hända? Skriv en re ektion på max tio meningar.
UPPGIFT3
Skapa frågor till temat
Vad skulle du vilja veta om framtiden? Skapa egna frågor till temat. Ta hjälp av frågeorden när du skapar dina frågor.
•När?
•Var?
•Hur?
•Varför?
•Vilka?
•Vad?
•Vem?
FAKTATEXT
Den första texten du kommer att få möta i temat
Framtiden är faktatexten Framtiden – Hur kan den se ut? skriven av Jenny Edvardsson.
Fundera över framtiden
Hur tror du att framtiden kommer att se ut? Börja med att diskutera frågan i par. Skriv därefter en kort text på 5–8 meningar om hur du tror att framtiden kommer att se ut. Använd gärna följande punkter som hjälp i både diskussionen och skrivandet:
•den tekniska utvecklingen
•miljön och klimatet
•framtida jobb och skola
•rymden
Om du behöver hjälp att komma i gång med skrivandet kan du använda dessa börjor:
I framtiden tror jag ...
Jag hoppas att ...
Det kommer kanske att ...
Läs texten
Börja med att läsa Framtiden – Hur kan den se ut och försök få en helhetsbild av vad texten handlar om.
UPPGIFT1
KRÖNIKA
Den tredje texten du ska få läsa i temat Framtiden är en krönika. Den heter Antidödsbranschen kommer att tjäna miljarder och är skriven av Andreas Ekström. Innan du läser texten är det viktigt att du vet vad en krönika är. Det förklaras här nedanför.
Krönika
Typ av text: En krönika är en personlig text där man skriver om ett aktuellt ämne, en händelse eller en vardaglig situation. Man lägger in egna åsikter, tankar och re ektioner. Ofta används jag-form (”jag tycker att ...”).
Sy e: Syftet är att väcka tankar hos läsaren, underhålla, få läsaren att känna igen sig eller att ge en ny synvinkel på ett ämne.
Form: En krönika består av en inledning, en huvuddel och en avslutning. I inledningen beskrivs händelsen, ämnet eller situationen för att väcka läsarens intresse.
I huvuddelen utvecklar man sina tankar, argumenterar och re ekterar. I avslutningen drar man en slutsats eller ger en uppmaning till läsaren.
Var krönikor finns: Krönikor nns i tidningar och på nätet, till exempel i bloggar eller på nyhetssajter. Den krönika som du ska få läsa är publicerad i Sydsvenskan.
Sammanfattningsvis kan man säga att en krönika är:
•en personlig text om ett aktuellt ämne
•en text som vill väcka tankar
•en text som åter nns i exempelvis tidningar
Läs och sammanfatta
Under din läsning ska du göra en sammanfattning av texten. Är du osäker på vad en sammanfattning är kan du läsa igenom strategirutan ”Att sammanfatta” som nns på sidan 12. Den här gör du stycke för stycke med hjälp av följande frågor:
A Vad handlar stycket om?
B Vad gör skribenten i stycket? Berättar han något personligt, resonerar han kring ämnet eller argumenterar han för en åsikt?
C Finns det något i stycket som handlar om framtiden?
Skriv upp dina svar på frågorna.
Antidödsbranschen kommer att tjäna miljarder
12 oktober 2024 17:30
Andreas Ekström – Text
Det här är en krönika.
Analys och värderingar är skribentens egna.
Gunilla Herlitz var en gång mäktig Bonnier-chef med många uppdrag. När hon tillträdde som chefredaktör för Dagens Nyheter ck hon en intervjufråga:
Hur vill du bli ihågkommen?
”Inte på något särskilt sätt”, avfärdade hon.
Ett lysande svar. Ett klokt sätt för en ledare att säga: detta handlar inte om mig. Vi har ett jobb att göra tillsammans, och under en liten tid ska jag leda det arbetet, det är hela saken.
chefredaktör – den som bestämmer vad som ska publiceras i en tidning
avfärda – säga ifrån och visa att man inte vill prata mer om något stycke 1
Besvara frågorna
Du ska nu få svara på frågor till krönikan. Frågorna är på tre nivåer: på, mellan och bortom raderna. Börja med att läsa igenom strategirutan. Besvara därefter frågorna.
Strategi
PÅ, MELLAN OCH BORTOM RADERNA
På raderna – då hittar du svaret på frågan direkt i texten. Mellan raderna – då måste du dra slutsatser från det lästa. Bortom raderna – då kopplar du samman texten med dig själv, andra texter eller din omvärld.
En del av frågorna är ervalsfrågor. Det innebär att du får era alternativ och ska välja det som stämmer bäst med texten.
På raderna
A Vad svarade Gunilla Herlitz när hon ck frågan om hur hon vill bli ihågkommen?
B Vilket land nämns som särskilt långt fram inom tekniken för avatarer?
1. Tjeckien
2. Turkiet
3. Tyskland
4. Frankrike
C Vilken teknik används för att skapa en digital version av en människa, enligt texten?
D Vad gör skribenten samtidigt som han pratar med sina barn om att bli ihågkommen?
E Vilken roman nämns i texten när det handlar om att kasta disk snabbt?
Mellan raderna
A Vad verkar skribenten känna inför idén att bli ihågkommen genom en AI-avatar?
1. han blir glad
2. han blir arg
3. han blir bekymrad
4. han blir ledsen
B Varför tar skribenten upp barnens reaktion på hur han diskar?
C Vilken större fråga vill författaren få oss att tänka på?
D Vad menar författaren med ordet ”antidödsbranschen” som nns i rubriken?
1. en bransch som aldrig dör
2. en bransch som arbetar med att låta de döda leva kvar i någon form
3. en bransch som dör
4. en bransch som inte tycker om döden
Bortom raderna
A Hur viktigt tycker du det är att bli ihågkommen? För vem och på vilket sätt?
B Hur ser du på att använda teknik för att ”återskapa” döda människor? Motivera ditt svar.
C Vad säger krönikan om människans förhållande till teknik i framtiden?
Bilpooler, där vi delar bil med andra, nns idag i många städer. Systemomställningstanken innebär då att vi inte längre ska åka bil i den utsträckning som vi gör idag. Genom att behöva boka bil i förväg, kan vi minska bilåkandet i städerna till förmån för andra sätt att resa. Även cykelbanor och kollektivtra k byggs ut i städer för att förändra vårt sätt att leva. I stället för att resa utomlands behöver vi semestra på andra sätt eller ta oss till resmålet på andra sätt än med yg. Vilka systemomställningar som vi behöver göra och hur stora de blir är svårt att veta. Det vi vet är att vi behöver ändra våra vanor och vår livsstil.
UPPGIFT2
Arbeta med ordförståelse
Nu ska du arbeta mer aktivt med några ord som är viktiga för att förstå texten. Börja med att läsa strategirutan.
Strategi
ORDFÖRSTÅELSE
När du möter nya ord kan du använda olika strategier för att förstå dem. Arbeta med strategierna i den ordning som presenteras här:
• Använd ledtrådar i texten
Läs meningarna före och e er ordet. Vad handlar avsnittet om? Finns exempel eller förklaringar som hjälper dig att förstå betydelsen?
• Fundera över hur ordet är uppbyggt
Är det ett sammansatt ord? Känner du igen delar av ordet?
• Slå upp ordet
Använd en ordbok eller ett uppslagsverk, till exempel
NE.se eller svenska.se, för att kontrollera betydelsen.
De ord som du ska arbeta med är:
A klimatförändring
B ekonomiska styrmedel
C ekologisk hållbarhet
D systemomställningar
E ekologiskt fotavtryck
Så här arbetar du med orden:
Steg 1: Ledtrådar i texten
Gå tillbaka till texten och leta upp var orden förekommer. Skriv med egna ord vad ordet betyder och vad i texten som hjälper dig att förstå ordets betydelse.
Utifrån texten tror jag att ordet betyder …
Steg 2: Hur är ordet uppbyggt
Fundera över hur ordet är uppbyggt. Vilka delar består ordet av, och vad betyder de?
Ordet består av … Det hjälper mig att förstå att …
Steg 3: Slå upp och justera
Slå upp ordet i en ordbok eller ett uppslagsverk. Jämför
din egen förklaring som du skrivit fram i steg 1 och 2 med ordbokens. Om du behöver justera din förklaring gör du det.
Jag vill förklara ordet ... på följande sätt:
Skriv en sammanfattning
Du har nu arbetat med textens centrala begrepp. Läs nu texten en gång till, sammanhängande. Använd de ord som du arbetat med i uppgift 2 för att skriva en sammanfattning av texten.
Använd orden på ett naturligt sätt så att sammanfattningen blir begriplig. Sammanfattningen ska vara högst tio meningar.
UPPGIFT3
TEMA FRAMTIDEN
Du har nu läst och arbetat med fyra olika texter på temat Framtiden. Innan arbetet avslutas får du möjlighet att fördjupa dig i temat genom två olika uppgifter.
•en krönika som på ett eller annat sätt handlar om framtiden UPPGIFT1 UPPGIFT2
Gör en återblick
I början av detta tema ck du möjlighet att ställa frågor på temat Framtiden. Gå tillbaka och titta på dina frågor.
A Har de besvarats eller diskuterats i de olika texterna? Ge exempel.
B Är det någon fråga som inte alls har berörts? Vilken?
Välj en fördjupning
Nu ska du få göra en avslutande uppgift på temat Framtiden. Välj en av följande fyra uppgifter.
Alternativ 1: Jämför två texter
Skriv en text där du jämför hur framtiden skildras i två av texterna.
Alternativ 2: Skriv en egen text
Skriv en egen text som handlar om framtiden. Du kan välja att skriva:
•en science ction-novell (ta hjälp av faktarutan där genren beskrivs)
Alternativ 3: En multimodal presentation
Gör en multimodal presentation som utgår från en eller era av texterna i temat. Den multimodala presentationen kan vara i form av en podd, en muntlig presentation med bildspel eller en af sch. Förklara hur framtiden beskrivs och hur du själv ser på den.
Alternativ 4: Diskutera i grupp
Förbered en kort muntlig diskussion tillsammans med några klasskamrater. Utgå från frågan:
•Hur ser framtiden ut – och vem bestämmer hur den blir?
FOKUS PÅ LÄSNING!
Läsfokus är en serie som tränar läsförståelse i årskurs 7–9 med texter från olika skolämnen. Varje bok har ett tema med flera texter som eleverna läser, tolkar, jämför och tränar på för att se samband. Upplägget liknar texthä et i de nationella proven i svenska i årskurs 9.
Till varje text finns frågor på tre nivåer: på raderna, mellan raderna och bortom raderna, både flervalsfrågor och frågor med egna svar. Boken innehåller även analys-, skriv- och diskussionsuppgi er. En avslutande uppgi binder ihop temat och sist finns fördjupande temauppgi er.
Jenny Edvardsson är lärare i svenska och historia för åk 7–9 och gymnasiet. Nu arbetar hon på lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad där hon också forskar om hur skönlitteratur kan användas som ett didaktiskt verktyg i olika undervisningsämnen. Jenny skriver både läromedel inom ämnet svenska och lärarhandledningar för skönlitterära barn- och ungdomsböcker. År 2017 tilldelades hon Svenska Akademiens svensklärarpris.