Sara Eweson och Andreas Malm
Akut omhändertagande Nivå 1
Innehåll
5
6
7 Bokstaven
8
9
3.1
3.1.1
3.1.2
3.1.3
3.2
3.2.1
3.3.1
3.3.2
3.3.3
3.3.4
3.4.1
Bokstäverna L och X
Livsfara kan beskrivas som en situation som kan medföra allvarlig skada eller död. När en person drabbas av en sjukdom eller olycka så kan det ske var som helst på jorden, i alla tänkbara miljöer. Därför måste du vara beredd på att hantera de hot och risker som finns i olika miljöer, både för den drabbade och för dig som hjälper. När du närmar dig en skadeplats eller ett sjukdomsfall, stanna då till en kort sekund, ta ett djupt andetag och titta dig omkring. Denna mikropaus ger dig inte bara möjligheten att upptäcka livshot utan ger dig även en möjlighet att mentalt förbereda dig för vad du ska göra.
Identifiering och behandling av extremblödning kan vara avgörande för överlevnad. I algoritmen LX-ABCDE utgör X det första kritiska steget, att snabbt lokalisera och åtgärda livshotande blödningar. Genom att förstå och agera på X kan du rädda liv innan ytterligare bedömning ens påbörjats.
I detta kapitel får du möjlighet att utveckla följande från ämnets syfte: kunskaper om förändringar i människors hälsotillstånd förmåga att utföra hälso-, sjukvårds- och medicintekniska uppgifter och att använda medicinsk utrustning för bokstäverna L och X.
Centralt innehåll
Utförande av första hjälpen vid olycksfall och akut insjuknande, däribland L-ABCDE (livsfarligt läge – airway, breathing, circulation, disability, expose).
Vård och omsorg samt medicinskt omhändertagande vid akut skada och sjukdom.
Användning av teknisk utrustning och medicinteknisk utrustning vid prehospitalt omhändertagande.
Solen sken över trädgården. Caisa torkade svetten ur pannan med baksidan av handen och drack det sista vattnet i glaset. Snart skulle hon vara klar för dagen, bara några få grenar kvar i det gamla äppelträdet.
”Johanna! Kan du hålla i stegen en stund?” ropade hon.
Johanna, som stod en bit bort och rensade ogräs i trädgårdslandet, reste sig och gick fram. Hon höll stadigt i stegen medan Caisa klättrade upp bland grenarna.
”Det här går fort,” log Caisa, när hon satte sig till rätta högt uppe i trädkronan.
När hon fått grepp om sekatören och börjat arbeta, släppte Johanna taget och återvände till sitt. Bara ett par minuter senare hördes ett tut från en bil ute på uppfarten.
”Det måste vara Nesar!” sa Johanna högt för sig själv och vände sig om. Samtidigt vred sig Caisa hastigt för att se vem som kommit. Stegen
gungade till. Ett ögonblick av obalans, och sedan föll hon. Fallet gick snabbt. Ljudet av kvistar som bröts, grenar som rev mot huden. En duns mot marken, följt av ett skrik fick Johanna att kasta krattan ifrån sig. Hon sprang med bultande hjärta.
Caisa låg på gräsmattan, blek och flämtande. Från insidan av hennes högra överarm vällde blodet fram, ljust och snabbt.
”Herregud…” viskade Johanna, innan hon slet av sig sin tröja och tryckte hårt mot såret. Gräset färgades rött under hennes händer.
”Nesar! Hjälp! Ring 112!” ropade hon så högt hon kunde.
Nesar, som just stigit ur bilen, kom springande. Han fumlade med mobilen medan Johanna fortsatte hålla tryck på såret. Caisa försökte säga något, men rösten försvann i smärtan.
”Det är lugnt, Caisa,” sa Johanna med skälvande röst. ”Hjälpen är på väg.”
reflektera
1. Har du varit på en plats där det skedde en olycka? Visste du hur du skulle agera?
2. Hur skulle du agera om du skulle hjälpa Caisa?
centrala begrepp
De här orden är viktiga för det du nu ska lära dig. Fundera över vad orden betyder innan du börjar läsa.
livsfarligt läge – plats eller miljö som om man befinner sig i kan ge allvarlig skada eller leda till döden.
hanterbar plats – plats eller miljö som går att vistas i under vissa förutsättningar.
säker plats – plats eller miljö där riskerna för allvarlig skada eller död bedöms som minimal.
X – begrepp för att beskriva en extremblödning som om den inte åtgärdas först leder till allvarlig blodförlust som kan leda till döden.
extremblödning – yttre blödning, som om den inte stoppas, leder till allvarlig blodförlust som kan leda till döden.
artärblödning – blödning från en artär, sker snabbt med högt tryck.
venös blödning – blödning från en ven, sker med ett lägre tryck än hos en artär.
3.1 Livsfarligt
läge för dig som vårdar
När du ska hjälpa någon som befinner sig i nöd måste du alltid tänka på din egen säkerhet. Miljön som du vårdar i kan ändras snabbt. Ljus, ljud, stress och personer runt omkring den skadade eller sjuka är exempel på faktorer som påverkar om platsen är säker att arbeta i. En säker plats för dig som vårdare kan delas upp i tre olika kategorier. Dessa kategorier är:
• livsfarlig plats
• hanterbar plats/tillräckligt säker plats
• säker plats.
3.1.1 Livsfarlig plats
En plats där du bedömer att det föreligger livsfara är områden som du inte befinna dig i utan särskild utrustning, kanske inte ens med särskild skyddsutrustning. Exempel på områden där det föreligger livsfara är områden med pågående utsläpp av kemiska ämnen, fallna högspänningsledningar eller på en klippkant.
En livsfarlig plats är ett område där det kan föreligga livsfara, till exempel en klippkant.
3.1.2 Hanterbar plats/tillräckligt säker plats
En hanterbar plats är en plats där du som vårdare kan vistas om du har särskild utrustning som skyddar dig och dina kollegor. Det kan också vara en plats där hotet mot ditt liv fortfarande finns men du själv bedömer att du kan jobba i den miljön. Exempel på sådana områden kan vara en motorväg som har spärrats av eller en plats där någon blivit utsatt för våld men polisen finns på plats och kontrollerar omgivningen.
3.1.3 Säker plats
Ingen plats är 100 % säker, men på en plats som klassas som en säker plats är risken för att det snabbt ska bli ett livsfarligt läge mycket små eller i det närmaste obefintliga för dig som vårdar. Detta kan vara i en parkerad ambulans med en lugn och samarbetsvillig vårdtagare eller ett rent och säkert rum med god belysning.
reflektera
Ordningsvakten har precis visat in dig och din kollega på nattklubben. Inne på toaletten sitter Kevin med ett sår i pannan som har slutat blöda. Musiken är hög och folket runt omkring dig är kraftigt berusade. Lite av discoröken har läckt in från dansgolvet in på toaletten.
Innan du börjar ta hand om Kevin funderar du på om platsen är säker, hanterbar eller livsfarlig.
Vilken kategori av plats skulle du bedöma att du som vårdare befinner dig i och varför?
Förstod du?
Vad är en a) livsfarlig plats
b) hanterbar/tillräckligt säker plats
c) säker plats?
Förstod du?
Varför är det bråttom att få bort en nödställd från ett livsfarligt läge?
3.2 Livsfarligt
läge för den drabbade
Miljön som den drabbade befinner sig i kan utgöra ett livsfarligt läge. Det kan röra sig om en trafikerad väg eller att det finns en risk för explosion eller brand. Om det finns en stor risk för ras eller om personen befinner sig i vatten kan det också utgöra en livsfara. Gemensamt för alla dessa situationer är att den drabbade måste flyttas för att inte drabbas av ytterligare skada eller död.
3.2.1 Brand
Om en utsatt person befinner sig nära en brand eller om det brinner i en persons kläder så måste din första åtgärd vara att släcka elden eller få bort personen från där det brinner.
I en brand försvinner syret fort och röken ger svåra skador. Om den du ska hjälpa är vaken och kan stå och gå så kan du ropa högt och upprepade gånger för att få personen att lämna den livsfarliga platsen. Om personen inte gör som du säger och du kan närma dig personen utan risk för dig själv kan du släpa bort personen från det uppenbara livshotet. Personer som andats in brandrök kan ha syrebrist. Det gör att de inte tänker logiskt och kan göra saker som att till exempel springa in i en brinnande lägenhet för att hämta något så oviktigt som en surfplatta.
3.2.2 Trafik
Om en sjuk eller skadad person befinner sig mitt på en trafikerad väg måste du hjälpa personen därifrån, eller skapa en så säker plats som möjligt, innan du kan börja ge vård. Om personen blir kvar på den trafikerade vägen kan hen bli påkörd eller kastas omkull av trafiken. Därför bör du titta en gång extra innan du hjälper någon från en trafikerad väg. Om du har hjälpmedel som gör att du syns bättre ska du använda detta. Försök först med rösten att få bort personen från faran. Om detta inte går ska du, om din egen säkerhet tillåter, se till att personen kommer bort från livsfaran.
En person som varit med om en trafikolycka och blivit utkastad ur ett fordon och ligger mitt på en trafikerad väg befinner sig i ett livsfarligt läge. Det livsfarliga läget kvarstår tills personen inte längre är på vägen eller trafiken är stoppad till området där den skadade befinner sig.
3.2.3 Vatten
När en nödställd befinner sig i vatten kan det utgöra livsfara. Även en skada som inte ser så allvarlig ut eller ett lindrigt sjukdomsfall kan, om någon befinner sig i vatten, göra att den nödställde blir nedkyld eller trött och inte orkar eller kan simma in till land. Då riskerar personen att drunkna eller förvärras i sitt tillstånd. Försök få personen ur vattnet så fort som möjligt. Om möjligt behöver livsuppehållande åtgärder påbörjas redan i vattnet.
nödställd – en person som befinner sig i nöd är i stort behov av akut hjälp på grund av olycka eller skada
Vatten kan utgöra en livsfara.
3.3 Extremblödning
Fallbeskrivning
Johanna satt på knä i gräset, händerna hårt pressade mot Caisas arm. Blodet sipprade fortfarande mellan fingrarna, men hon vågade inte släppa taget.
”Nesar! Har du ringt 112!” ropade hon.
Nesar kom springande, mobilen redan tryckt mot örat. Han aktiverade högtalarfunktionen och lade telefonen på marken. En trygg röst hördes ur högtalaren, lugn men bestämd.
”Ni gör det bra. Fortsätt hålla tryck. Ambulans är på väg.”
Johannas armar skakade av ansträngning.
”Jag orkar inte länge till…” viskade hon.
”Jag hjälper dig,” sa Nesar och satte sig tätt intill.
Han placerade sina händer ovanpå hennes och tryckte med all kraft. Sekunderna kändes som en evighet. Ljudet av sirener kom närmare. Ambulanspersonalen rusade fram, snabbt men lugnt. En av dem tog över trycket mot såret medan den andra tog fram en tourniquet och fäste den runt Caisas överarm.
De arbetade vant, kommunicerade tydligt.
”Blödning stoppad!” sa den ena sjuksköterskan och såg på Johanna. ”Bra jobbat.”
Caisa såg blek ut, ögonen glansiga av smärta och oro. Hon nickade svagt när de lyfte henne upp på båren.
”Ni räddade henne,” sa en av ambulanspersonalen snabbt till Johanna och Nesar, innan dörrarna stängdes och blåljusen slogs på.
Kvar stod Johanna och Nesar. Gräset var mörkt där blodet runnit. De kramade varandra, skakade, sa ingenting. Bara andades.
De åkte in till sjukhuset och möttes av en undersköterska som visade dem till ett särskilt väntrum. Allt kändes konstigt, tryggt och overkligt på samma gång. Efter en stund kom en läkare in.
”Caisa är inne på operation,” sa hon. ”Ett stort blodkärl i armen hade slitits av vid fallet. Tack vare ert snabba agerande klarade hon sig. Trycket ni höll räddade hennes liv.”
Johanna tog ett djupt andetag. Då kom tårarna. Inte av chock, utan av lättnad.
reflektera
1. Hur skulle du agerat om du var i Johannas och Nesars situation?
2. Vad har du på dig idag som skulle kunna användas för att stoppa en extremblödning?
3.3.1 Begreppet X
Algoritmen ABCDE är uppbyggd för att du ska kunna hantera det som är det största hotet mot liv först innan du går vidare till nästa steg. Tidigare hanterades en stor blödning under bokstaven C, som i cirkulation, men eftersom både luftvägen och andning skulle bedömas och hanteras först kunde en blödning pågå under en längre tid innan den stoppades. När man avvaktade med att stoppa en extremblödning hann den skadade personen bli sämre och kanske dö. Därför finns nu tillagt ett ”X” innan ABCDE, så numera är algoritmen LX-ABCDE. ”X” är inriktat på att stoppa extremblödningar för att du ska ha möjlighet att fortsätta hjälpa. Övriga blödande skador som inte är extrema blödningar hanteras under bokstaven C som du kan läsa mer senare i läromedlet.
I våra blodkärl cirkulerar allt vårt blod i ett slutet system. I artärerna färdas blodet med högt tryck ut från hjärtat till hela kroppen. I venerna färdas blodet med lägre tryck tillbaka till hjärtat. När någon får en sårskada bryts det slutna systemet och det livsviktiga blodet lämnar kroppen. En person som fått en yttre skada där blödningen är stor riskerar att snabbt förlora mycket blod och hamna i hypovolemisk chock. Detta kan leda till döden på bara några minuter.
För det mesta är det inte ambulans-, polis- eller räddningstjänstpersonal som stoppar extremblödningar, utan det är den som befinner sig i närheten av den skadade. Det är oftast privatpersoner. Därför är det viktigt att alla vet hur man ska göra för att stoppa en extremblödning. Varje minut räknas.
yttre skada – skada som är på utsidan av kroppen.
hypovolemisk chock –för lite cirkulerande blod som kan leda till att organen får för lite syre och slutar fungera
Förstod du?
1. Vad står X för?
2. Varför tillkom X?
Vid en extremblödning räknas varje minut.
Förstod du?
Varför ska du inte ta bort ett föremål som sitter kvar i kroppen?
3.3.2 Identifiera en extremblödning
Vid en extremblödning kan blodet pulsera ut ur sårskadan. Om du ser att personen har en blodpöl bredvid sig som är större än en mattallrik eller om personen har blodindränkta kläder runt skadan ska du misstänka en extremblödning som måste åtgärdas snabbt. När en artär skadas sker blödningen snabbt och pulserande och när en ven blir skadad sker blödningen med ett lägre tryck och hastighet. En pulserande eller kraftigt sprutande blödning är en extremblödning tills motsatsen är bevisad. Den pulserande blödningen beror på att blod med högt tryck från en skadad artär pumpas ut från kroppen med varje hjärtslag och varje pulsslag leder till att den skadade förlorar mer blod.
En större venös blödning blöder inte lika snabbt men en stor venös blödning kan även den bli livshotande, det tar dock längre tid. Om personen som blivit skadad har kläder eller tyg över skadan kan det vara svårt att se om blödningen är en extremblödning eller om den har avstannat. Därför måste du ta bort kläder runt skadan så du ser vad det är som blöder.
Om den skadade personen har ett föremål som sitter kvar i kroppen som till exempel en kniv i armen ska det föremålet aldrig plockas bort utanför sjukhus. Skadan som föremålet har gjort kan ha skadat artärer där föremålet, så länge det sitter kvar, fungerar som en kork och hindrar en extremblödning från att uppstå. Stabilisera i stället föremålet med till exempel en gasbinda så det inte av misstag åker ur kroppen.
reflektera
När en extremblödning uppstår så måste man agera snabbt. Som oförberedd är det lätt att bara rikta in sig på det man ser tydligast först, vilket gör att man kanske missar viktiga saker i sin omgivning. Har du några knep för att lugna ner dig själv och kunna fokusera i en svårt stressad situation?
3.3.3 Typer av skador
som kan leda till extremblödningar
Extremblödningar är inte så vanliga men kan uppstå av yttre våld eller olycka. Vanliga anledningar är:
• Djup sårskada/ knivskada – Djupa sårskador oavsett hur de uppkommit kan leda till en extremblödning om en artär skadats.
• Öppen fraktur – En öppen fraktur innebär att skelettet som brutits av även har punkterat huden. Skelettet kan ha vassa kanter som kan skära av artärer, vener och nerver. Eftersom huden runt frakturen också är skadad så sker blödningen utåt. Blödningar kan uppstå även vid slutna frakturer, men eftersom huden är hel så fungerar den som ett tryckförband.
• Amputation – När en kroppsdel slits eller kapas av. Precis som med öppna frakturer så finns det vid en amputation ingenting som kan stoppa blodet från det blödande blodkärlet att lämna kroppen.
• Skottskada – En skottskada skapar en ingång i kroppsdelen som skadas. När kulan med hög hastighet stöter emot ben och mjukdelar inne i kroppen så ändras kulans riktning. Kulan sliter och förstör allt den kommer i kontakt med och kan då slita av artärer. Blodet lämnar sedan kroppen via ingångshålet och/eller via ett utgångshål.
• Explosion – En explosion kan kasta iväg material långt och precis som vid en skottskada kan dessa föremål gå igenom huden och ge blödningar på stora kärl.
En öppen fraktur innebär att skelettet som brutits av även har punkterat huden.
Förstod du?
Vilka typer av skador kan leda till extremblödning?
sårhåla – det hål som blir av såret
3.3.4 Åtgärder vid extremblödning
Det finns flera åtgärder vid extremblödning. Denna ordning kan vara bra att följa:
1. Din första åtgärd blir att kontrollera att platsen där den skadade befinner sig är säker för dig att vistas på.
2. Om platsen inte är säker ska du med din röst ge instruktioner till den skadade att hjälpa sig själv i största möjliga mån samtidigt som du försöker få personen att lämna den farliga miljön.
3. Kontrollera om det är en extremblödning genom att på avstånd bedöma skadan. Om det behövs ska du ta bort kläder runt skadan och titta runt den drabbade på tecken på kraftig blödning, den drabbade kan ha flyttat på sig sen skadan och blodpölen kan finnas någon annanstans. Dra gärna dina händer på platser på personens kropp som du inte kan se. Titta sedan på dina händer för att se om du kunde hitta något blod. Om du är osäker ska du agera som om det vore en extremblödning.
4. Tryck ihop sårkanterna samtidigt som du trycker hårt mot blödningen.
5. Om sårhålan fyllts med blod ska du använda dina händer för att skopa ur blodet ur sårhålan för att sedan kunna trycka hårt mot blodkärlet som blöder.
6. Använd gärna ett vikt tygstycke som du trycker hårt mot såret med. Finns det ett första förband eller en ihoplindad gasbinda kan du använda detta för att få ett hårt tryck mot blödningen.
7. Har du ett avsnörande förband kan du använda detta i stället för att hålla ett tryck mot såret. Placera i så fall detta ca 5 cm ovanför skadan och dra åt tills blödningen stoppats.
8. Höj den skadade kroppsdelen över den skadades hjärta för att minska blodtrycket i kroppsdelen om det går.
9. Be någon annan eller ring 112 själv.
När du väl börjat trycka får du inte släppa på trycket innan någon annan löser av dig eller personen befinner sig på sjukhus. Du får inte lyfta på trycket eller släppa på det avsnörande förbandet för att kontrollera om det slutat blöda. En arteriell eller större venös blödning tar tid att stoppa och kan börja blöda kraftigt direkt om du släpper på trycket. Om du däremot fått stopp på extremblödningen genom ett avsnörande förband eller blodstillande förband så fortsätter du ditt omhändertagande enligt LX-ABCDE.
kommunicera
Förklara begreppen för varandra:
• djup skada/knivskada
• öppen fraktur
• amputation
Förstod du?
Beskriv åtgärder vid extremblödning.
• skottskada
• explosion.
Det finns flera åtgärder vid extremblödning. Första åtgärden är att se till att platsen är säker. Om platsen inte är säker behöver du försöka se till att personen flyttar på sig. Nästa steg är att kontrollera om det är en extremblödning genom att till exempel ta bort den skadades kläder.
appliceras – sätts fast runt
3.4 Utrustning
Det är viktigt med rätt utrustning för att ta hand om en skada under bokstaven X. Här kommer vi ta upp:
• avsnörande förband
• blodstillande förband.
3.4.1 Avsnörande förband
Avsnörande förband fungerar genom att de appliceras ovanför skadan, mot hjärtat, för att stoppa blod från att nå skadan.
En tourniquet är en typ av avsnörande förband som är utformad så att det ska vara lätt att stoppa blodflödet helt. Tourniquet används på armar och ben med extremblödningar. Det avsnörande förbandet ska spännas åt så hårt att blödningen stoppas. Om ett avsnörande förband inte räcker för att stoppa blödningen ska man sätta ytterligare ett avsnörande förband ovanför och precis intill det första.
extremitet – utskjutande del av kroppen som arm eller ben
Förstod du?
1. Vad är ett avsnörande förband?
2. Var på kroppsdelen placerar du ett avsnörande förband?
3. Hur länge får ett avsnörande förband sitta kvar?
Du ska alltid märka ett avsnörande förband med vilket klockslag som det blir placerat på den skadade personen. Det avsnörande förbandet kan sitta på en arm eller ben i några timmar innan extremiteten nedanför skadan riskerar att ta större skada.
Att stoppa blodflödet är mycket smärtsamt för den skadade personen. Det är inte ovanligt att personen själv försökeravlägsna tourniqueten för att lindra smärtan. Därför är det viktigt att informera den skadade personen om varför tourniqueten måste sitta kvar och, om möjligt, smärtstilla personen.
3.4.2 Blodstillande förband
En tourniquet kan stoppa blodflödet helt om det behövs.
Blodstillande förband är en produkt som är utformad som en längre kompress som är behandlad med ett blodstillande ämne. Det blodstillande förbandet använder du för att packa en sårhåla med extremblödning där du inte kan använda avsnörande förband.
Exempel på skador som blodstillande förband används på är katastrofala blödningar från hals, ljumskar och armhålor. Skador på bröstkorg/rygg eller buk får inte packas med blodstillande förband eftersom det inte finns något ben eller annan hård struktur att packa emot.
reflektera
Sårskador kan inträffa överallt. Vet du något ställe i din närhet där det finns förband?
packa sårhåla – ett sår fylls med en längre kompress för att på så sätt kunna lägga tryck mot det blodkärl som blöder i såret
Förstod du?
När används ett blodstillande förband?
Viktigt för ditt arbete inom akut omhändertagande
> Du behöver ha kunskap att bedöma vad det innebär att en plats eller miljö är säker
> Du behöver ha förmågan att avgöra när en plats innebär ett livsfarligt läge. Du måste kunna bedöma om en plats eller miljö kan ge allvarliga skador eller leda till döden för de som vistas där, både för dig som vårdar men även för andra personerna på platsen.
> Du behöver ha kunskap om vad en extremblödning är samt hur du identifierar och åtgärdar den.
> Du behöver veta vilken utrustning som kan användas vid en extremblödning och hur den ska användas.
Ord att öva på
Livsfarligt läge för dig som vårdar en livsfara − när det finns ett hot mot liv.
ett livsfarligt läge – plats eller miljö som om man befinner sig i kan ge allvarlig skada eller leda till döden. en hanterbar plats – plats eller miljö som går att vistas i under vissa förutsättningar.
Öva på att uttala orden högt. Förklara innebörden av orden för varandra och sätt in dem i meningar.
en säker plats – plats eller miljö där riskerna för allvarlig skada eller död bedöms som minimal.
Livsfarligt läge för den drabbade nödställd – en person som är i behov av hjälp.
Extremblödning
X – begrepp för att beskriva en extremblödning som om den inte åtgärdas först leder till allvarlig blodförlust som kan leda till döden.
en yttre skada – skada som är på utsidan av kroppen.
en hypovolemisk chock – för lite cirkulerande blod som kan leda till att organen får för lite syre och slutar fungera på grund av blodbrist.
en sårhåla – det hål som blir av såret.
Utrustning
ett avsnörande förband – särskilt förband som används för att stoppa blodet från att komma fram till skadan. Sätts fast runt till exempel ett ben.
ett blodstillande förband – förband som är behandlat med blodstillande ämne och packas in i en sårhåla i exempelvis hals, ljumskar eller armhålor för att stoppa en blödning.
packa sårhåla – ett sår fylls med en längre kompress för att på så sätt kunna lägga tryck mot det blodkärl som blöder i såret.
Sammanfattning
Livsfarligt läge för dig som vårdar
• Utsätt aldrig dig själv för fara när du ska hjälpa andra. Om du blir skadad kan du inte hjälpa någon.
• En säker plats för den som vårdar brukar delas upp i kategorierna livsfarlig, hanterbar/ tillräckligt säker och säker plats.
Livsfarligt läge för den drabbade
• Livsfarligt läge är något som oavsett situation alltid måste komma först i din tanke. Ett livsfarligt läge kan bero på miljön som den drabbade befinner sig i eller skadan som den drabbade fått. Exempel på miljöer som kan vara förenat med livsfara kan vara vid brand, i trafiken eller i vatten.
• Som vårdare måste du hela tiden vara medveten om vad som kan vara eller bli ett livsfarligt läge. Om miljön inte är säker kan vårdtagaren skadas ytterligare eller kanske dö.
Extremblödning
• Bokstaven X i algoritmen LX-ABCDE står för extremblödningar. Extremblödningar leder till att personen blöder ut och dör om de inte stoppas. Om en person som skadat sig har en blodpöl runt sig som är större än en mattallrik tyder detta på en extremblödning.
Utrustning
• När du tar hand om någon med en extremblödning är hårt, direkt tryck mot blödningen eller ett avsnörande förband det viktigaste.
• Blodstillande förband kan användas för att stoppa en extremblödning på hals, ljumskar eller armhåla.
• När du börjat trycka för att stoppa blödningen ska du inte släppa innan någon annan tar över, personen är på sjukhus eller ett avsnörande förband är satt ovanför skadan.
Instuderingsfrågor
1. Vad är den gemensamma nämnaren för miljöer som klassas som livsfarliga? Ge två exempel på sådana miljöer.
2. Hur kan du enklast få en nödställd ifrån en livsfarlig miljö om du inte själv kan närma dig hen?
3. Beskriv och förklara varför du ska vara uppmärksam på din omgivning när du vårdar.
4. Hur kategoriseras olika platsers säkerhet för vårdare?
5. Förklara varför en mindre skada som drabbar någon på djupt vatten kan bli livshotande.
6. Beskriv skillnaden på arteriell och venös blödning.
7. Om du når en drabbad som har blodindränkta kläder runt en skada, beskriv vad du ska göra och varför.
8. Varför får du inte släppa på trycket när du börjat stoppa en extremblödning?
9. Beskriv vad ett avsnörande förband är och när ett sådant används.
10. Vad ska du göra när du fått kontroll på en extremblödning?
Akut omhändertagande
Sara Eweson och Andreas Malm
Nivå 1
Akut omhändertagande är ett ämne som har sin grund i praktiskt hälso- och sjukvårdsarbete men också i de vetenskapliga ämnesområdena vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Ämnet behandlar akut omhändertagande utanför vårdinrättning.
Akut omhändertagande nivå 1 tar upp frågor som:
• Vad innebär LX-ABCDE och hur kan man agera efter algoritmen vid olycksfall och akuta insjuknanden?
• Hur utförs hälso-, sjukvårds- och medicintekniska uppgifter?
• Hur fungerar organisationer och myndigheter som hanterar olyckor, krig och katastrofer?
• Vilka fysiska, psykiska reaktioner och existentiella frågor kan uppkomma vid olycksfall och akuta sjukdomar hos vårdtagare, anhöriga och personal?
Läromedlet Akut omhändertagande nivå 1 har en tydlig koppling till ämnesplanen för Gy25. Varje kapitel är uppbyggt kring ämnets syfte och en eller flera punkter av det centrala innehållet som finns på nivå 1. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap.
För att eleven ska öva på att kommunicera med kollegor, vårdtagare och anhöriga finns det kommunikativa övningar i varje kapitel.
Sara Eweson är legitimerad specialistsjuksköterska inom akutsjukvård och yrkeslärare inom vård och omsorg. Hon har varit verksam inom både ungdomsgymnasium, vuxenutbildning och kliniskt träningscenter.
Andreas Malm är legitimerad specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård och anlitad föreläsare. Han har tidigare varit yrkesverksam inom kirurgisk akutsjukvård.