Geografi Historia
Religionskunskap Samhällskunskap
SO 6
Innehållsförteckning
utveckling
Det här är historia
I ämnet historia läser du om viktiga händelser förr i tiden och vad de ledde fram till. På mellanstadiet handlar ämnet framför allt om Sverige och Norden. Du får veta hur människor levde och hur vår historia har lagt grunden för hur samhället ser ut idag. Du läser om historiska källor, och hur de används på olika sätt.
Bokens första historiekapitel handlar om 1700-talet – ett spännande århundrade när Sveriges första partier bildades och både handel, kultur och vetenskap blomstrade. I det andra kapitlet, om 1800-talet, läser du bland annat om hur Sverige industrialiserades och hur den svenska demokratin och folkrörelserna växte fram.
Det här är religionskunskap
Ämnet religionskunskap handlar om religion och livsåskådning – om religionernas historia, högtider och heliga skrifter. Det handlar också om olika sätt att tro, eller inte tro. Ämnet tar även upp livsfrågor, rätt och fel och hur man ser på sig själv och andra.
I första religionskapitlet läser du om världsreligionerna hinduism och buddhism och hur dessa tar sig uttryck på olika platser i världen. Det andra kapitlet handlar om hur religion och samhälle påverkar varandra, och hur bilden av religion i media är med och formar människors syn på sig själva och andra.
Det här är geografi
I ämnet geografi läser du om jorden – om världsdelar, länder, naturtyper och klimat. Du lär dig också om hur jorden förändras, både av människor och av naturens krafter.
Boken innehåller tre olika geografikapitel:
I kapitlet Så formas jorden läser du mer om inre och yttre krafter som ständigt förändrar jordytan. Kapitlet om hållbar utveckling ger flera olika perspektiv på vad världens befolkning gemensamt behöver göra för att bromsa klimatförändringarna.
I sista delen får du en introduktion till världsdelarna och hur du kan lära dig mer om jorden genom att studera en världsatlas.
Det här är samhällskunskap
I ämnet samhällskunskap lär du dig mer om hur det svenska samhället är uppbyggt. Det handlar om hur människor lever tillsammans – allt från relationer och familjer till politik och ekonomi. Hur är den svenska demokratin uppbyggd och vad krävs för att den ska fungera?
I det första kapitlet i samhällskunskap får du lära dig om både familjens privata och samhällets offentliga ekonomi. Vad används pengarna till och hur får man dem att räcka till allt man vill? Det andra kapitlet handlar om mediernas roll för demokratin samt vilka föroch nackdelar dagens informationssamhälle för med sig.
1700-TALET
I början av 1700talet tog den svenska stormaktstiden slut. Det hade inte gått att hålla ihop det stora riket runt Östersjön, trots att hundratusentals svenska män offrade sina liv som soldater. Nu var svenskarna trötta – både på krig och på krigiska kungar.
Det svenska 1700talet brukar delas upp i två perioder: frihetstiden och den gustavianska tiden. Under frihetstiden (1719–1772) minskade kungens makt Politikerna i riksdagen fick allt mer att säga till om och nya partier bildades.
Den gustavianska tiden (1772–1809) inleddes med att Gustav III (den tredje) genomförde en statskupp som gav kungen mer makt igen. Perioden avslutades när Sverige förlorade Finland till Ryssland. Det gjorde att kung Gustav IV (den fjärde) Adolf avsattes från tronen och valde att lämna landet.
Tryckfrihetsförordningen 1734 års lag
Stormaktstiden slutar 1718 Gustav III
Carl von Linné och vetenskapen
Ostindiska kompaniet grundas
Sillfiske
Gustavianska tiden
Gustav III blir mördad
Frihetstiden
I DET HÄR KAPITLET INGÅR FÖLJANDE AVSNITT:
Vilka låg bakom mordet på kung Gustav III?
Frihetstidens politik och samhälle
Handeln på frihetstiden
Vilka var mössorna och hattarna – i riksdagen?
Aktivitet: Johannes på barnhuset
Den gustavianska tiden
Migration på 1700-talet
Aktivitet: Mantalslängden
Fördjupning: Eva Ekeblad och potatisen
Fördjupning: Bellman och Stockholm
Fortsätt på Exploro.se!
Vad har potatis med peruker att göra?
Nyckelord
envälde stupa frihetstiden symbolisk ståndsriksdagen stånd hattar mössor korruption 1734 års lag tryckfrihetsförordningen offentlighetsprincipen upplysningen celsiusskalan myndig brukssamhälle
Frihetstidens politik
och samhälle
Med frihetstiden (1719–1772) försvann det kungliga enväldet i Sverige, i alla fall tills vidare. Kungen fick helt enkelt finna sig i att dela makten med riksdagen. Men det betyder inte att Sverige blev en demokrati så som den fungerar idag.
Kungen fick mindre makt
Efter Karl XII:s död 1718 och hans dyra och långa krig utomlands var Sverige ett fattigt land. Svenskarna var trötta på att kriga. Nästan 200 000 svenska soldater hade stupat (dött) i krigen. Det var en mycket stor del av den manliga befolkningen.
Karl XII krigade i hela sitt vuxna liv och var nästan aldrig hemma i Sverige. När kungen sköts i Norge år 1718 var landet fattigt. En ny tid började: frihetstiden. Folket fick lite mer att säga till om.
Karl XII hade inga barn som kunde ärva tronen. Först tog hans syster Ulrika Eleonora över, men hon lämnade sedan tronen till sin man Fredrik. Riksdagen lät Fredrik bli kung, men bara om han delade makten med dem.
Fredrik I (den första) var kung i över trettio år, men hade mest en symbolisk roll, ungefär som det är idag. Det gick så långt att riksdagen gjorde en stämpel med kungens underskrift, som kunde användas för att godkänna olika beslut. Perioden mellan år 1719 och fram till att Gustav III tog makten år 1772 brukar kallas för frihetstiden. Sverige blev fritt från det kungliga enväldet.
Vad betyder envälde?
Envälde innebar att en enda person hade så gott som all makt i ett land. Idag använder vi ordet diktatur om samma sak.
Sverige hade envälde först 1680–1718 och sedan 1789–1809.
Blev Sverige en demokrati?
mellan år 1719 och fram till att Gustav III tog makten år 1772 . Sverige blev fritt från det
Under frihetstiden kallades riksdagen för ståndsriksdagen, eftersom den bestod av representanter från de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. Varje stånd hade en röst när det skulle fattas beslut om nya lagar och skatter.
Kvinnorna hade inte mycket att säga till om. Det fanns inga kvinnliga riksdagsledamöter.
Sverige var inte en demokrati som det är idag. Det hölls inga val som alla vuxna medborgare fick delta i. Adeln, prästerna och borgarna dominerade riksdagen, trots att de bara var en liten del av befolkningen. Även om antalet bönder i landet var störst, hade bondeståndet minst makt. Torpare, tjänstefolk och andra fattiga hade ingenting alls att säga till om. För dem innebar frihetstiden inte någon större förändring.
Visste du att … … det kunde gå mycket vilt till under debatterna i frihetstidens riksdag? Det var till exempel vanligt med både fylleri och slagsmål.
Arvid Horn var ledare för rådet (ungefär som dagens statsminister) under en stor del av frihetstiden. Hans parti kallades mössorna.
Sveriges första partier
Under frihetstiden bildades landets två första politiska partier. De kallades för hattar och mössor. Under hela frihetstiden bråkade de här två partierna om makten i riksdagen. Mössorna ville driva en försiktig politik. De ville inte ha fler krig eller slösa med statens pengar. Deras motståndare tyckte att de var sömniga – det var därför de kallades för (natt)mössor. Hattarna stod adeln nära. I partiet fanns många höga militärer som bar eleganta hattar. Hattarna ville att Sverige skulle bli en stormakt igen. De drev bland annat fram ett nytt krig mot Ryssland. Det kriget blev en stor förlust för Sverige.
Hattarna och mössorna grälade mycket. Det var också
vanligt med korruption, det vill säga att politikerna tog emot pengar för att rösta på ett visst vis. Men två saker kan vi tacka frihetstidens riksdagar för:
• För det första: 1734 års lag, som ersatte de gamla medeltida lagarna. Lagboken från 1734 är grunden till de lagar som fortfarande gäller både i Sverige och Finland idag, även om det förstås gjorts massor av ändringar.
• För det andra: tryckfrihetsförordningen från 1766. Det är världens äldsta lag för tryckfrihet, alltså att man får skriva och trycka nästan vad som helst. Lagen ger också alla människor rätt att läsa myndigheternas dokument. Det här kallas offentlighetsprincipen och den var Sverige ensam om att ha i nästan 200 år.
En tid för vetenskap
Tidigare hade kungen och kyrkan haft stor makt över människors sätt att tänka. Nu kunde forskarna arbeta lite friare. Under frihetstiden blomstrade vetenskapen i Sverige. Många påverkades av den rörelse i England och Frankrike som kallas upplysningen och som ville att människor skulle tänka själva och använda sitt förnuft. Allt kunde förbättras om man använde förnuft och vetenskap.
Flera svenska vetenskapsmän från den här tiden har betydelse än idag. I många delar av världen mäter vi temperaturen på den hundragradiga celsiusskalan, som den svenska fysikern Anders Celsius utvecklade. Celsiusskalan består av hundra grader: från vattnets fryspunkt 0° till dess kokpunkt 100°.
En annan svensk naturvetare från tiden hette Carl von Linné. Han utvecklade ett system för att dela in och ge namn åt växter och djur. Systemet spreds snabbt, och Linné blev en av de mest hyllade vetenskapsmännen i Europa.
Livet på landet
Ungefär 80 procent av Sveriges befolkning arbetade med jordbruk på 1700-talet. Ett litet antal bönder ägde sin egen gård, men de allra flesta hyrde mark att odla på. Många arbetade som pigor och drängar på gårdarna. Många var fattiga.
På gården sov man ofta tillsammans i samma rum. Maten var enkel, till exempel bröd, gröt och välling. Ibland åt man rökt fisk och fläsk. Kött och fisk saltades och torkades för att hålla längre.
Så fort barnen var stora nog fick de hjälpa till med arbetet på gården.
Kvinnor saknade makt
Under frihetstiden var kvinnor oftast inte myndiga. Kvinnans pappa bestämde över henne så länge hon var ogift. När kvinnan gifte sig var det i stället hennes man som bestämde.
Sex utanför äktenskapet var olagligt. Barn som föddes av en ogift kvinna kallades oäkta. Många ogifta kvinnor kunde inte ta hand om sina barn och kände sig tvungna att lämna in de nyfödda barnen till ett barnhem
Carl von Linné blev känd över hela världen för sitt system att ge latinska namn åt växter och djur.
Utsikt mot Gamla stan i Stockholm i slutet av 1700-talet. Stockholm var den absolut största staden i landet, med sex gånger fler invånare än Göteborg.
Brukssamhällen
Det fanns över hundra städer i Sverige under frihetstiden. Ungefär en tiondel av befolkningen bodde i städer. Stockholm var den största staden, med cirka 60 000 invånare i mitten av 1700-talet. Den näst största staden var Göteborg, med ungefär 10 000 invånare.
Nu började även brukssamhällen växa fram på olika platser i landet där det fanns gruvor eller glas- pappers- och järnbruk. De låg framför allt i Bergslagen, Uppland, Dalsland, Värmland och Småland.
På bruken fanns det gott om jobb. Människor flyttade dit och bosatte sig i enkla trähus nära bruket. Ofta byggdes även kyrka, skola och affärer.
Handeln på frihetstiden
Det är väl inget märkligt med porslin, salt, socker, kaffe och te? Sådant kan man ju köpa överallt. Men på 1700-talet var det här verkliga lyxvaror som svenskarna importerade, bland annat från Kina. Handeln med hela världen gjordes med hjälp av stora segelfartyg.
Handel med andra länder
I de svenska städerna bodde köpmän som tjänade pengar på att handla med varor. De exporterade varor till andra länder, som till exempel koppar och järn. De importerade bland annat siden, porslin, te, kaffe och tobak hem till Sverige. Många av köpmännen var holländare eller tyskar.
Göteborg var Sveriges port ut mot världen. Därifrån gick båtar till Kina och Indien. Varorna som importerades till Sverige såldes till rika familjer.
Ostindiska kompaniet
År 1731 grundades Ostindiska kompaniet i Göteborg. De skickade fartyg till Kina där de köpte och sålde olika varor. Det blev ett av Sveriges mest framgångsrika företag genom tiderna. Göteborg blev en blomstrade handelsstad.
Kompaniets fartyg kallades ostindiefararna. På sin väg mot Kina stannade de först till i den spanska staden Cádiz. Där bytte de svenska varor som järn och koppar mot silver. Silver var nämligen det enda som kineserna accepterade som betalning.
Nyckelord exportera importera Ostindiska kompaniet ostindiefarare merkantilism manufaktur tran fiskeläge
Nedan till vänster: Porslin och prydnadssaker från Kina blev under den här tiden mycket populära i Europa.
På bilden här nedanför ser du en kopia av segelfartyget Götheborg, som var lastat med varor från Kina när det sjönk utanför den svenska västkusten år 1745.
Visste du att ...
… det fanns hundratals trankokerier längs Bohuskusten? Alla kokerierna behövde ved som bränsle – mycket ved. Därför högg man ner skogarna. Och man slängde fiskrenset i havet. Trankokningen blev ett av Sveriges första allvarliga miljöproblem.
Det viktiga järnet
Järngruvorna var viktiga för Sveriges ekonomi och handel. I mitten av 1700-talet stod järnet för nästan 70 procent av landets export. En tredjedel av allt järn i världen kom vid den här tiden från Sverige.
Under frihetstiden fanns det cirka 300 svenska järnbruk. De flesta flesta låg i Bergslagen.
Merkantilismen
Under frihetstiden fanns en idé om hur länder blev rika. Den kallas merkantilism. Tanken var att inget land kunde bli rikt om det köpte för mycket varor från andra länder. I stället skulle landet tillverka så många varor som möjligt själv och sedan exportera dessa så dyrt som möjligt.
I Sverige gav staten stöd åt ett slags fabriker som kallades manufakturer. I manufakturerna tillverkades bland annat tyg, glas, papper och porslin.
Staten införde höga tullavgifter, så att det skulle bli dyrt att importera varor till Sverige. Tanken var att det skulle få de egna manufakturerna att gå bättre.
I efterhand har det visat sig att merkantilismen inte fungerade så bra. För det första gick det att tjäna mycket pengar på handel med utlandet trots höga tullar. För det andra fanns det varor som inte gick att tillverka i Sverige.
Sillruschen
Under den andra halvan av 1700-talet blev sillfisket i Bohuslän en viktig inkomstkälla. Sill och tran (fiskolja) blev Sveriges näst viktigaste exportvara, efter järnet. Överallt byggdes byar längs kusten, så kallade fiskelägen. Saltad sill såldes till länderna runt Östersjön. Tranet användes bland annat som olja till lampor. Många människor lämnade jordbruket för att ägna sig åt sillen.
I början 1800-talet var sillruschen över. Man hade helt enkelt tagit upp för mycket fisk ur havet.
UPPGIFTER |
Frihetstidens politik och samhälle och Handeln på frihetstiden.
NYCKELORD
Vilket av nyckelorden till avsnitten stämmer med förklaringen?
1. Temperaturskala som fått namn efter en svensk fysiker.
2. Köpa varor från utlandet.
3. När kungen/drottningen är ensam om att styra landet.
4. En idé om att det mest lönsamma för ett land är att det själv tillverkar så många olika varor som möjligt i stället för att importera dem.
5. Ett annat ord för fiskolja.
SANT ELLER FALSKT?
1. Partiet hattarna stod adeln nära.
2. När en soldat stupar, betyder det att han faller raklång framåt, ofta i lera.
3. Ostindiefararna seglade först till Spanien för att få tag på guld.
FEM FRÅGOR
1. Varför kallas frihetstiden just så?
2. Vad var en manufaktur?
3. Vad är offentlighetsprincipen för något?
4. Hur var stämningen i Sverige efter Karl XII:s död?
5. Hur såg kvinnornas situation ut under 1700-talet?
REFLEKTERA
1. På 1700-talet var porslin en lyxvara. Vad har vi för lyxvaror idag? Vad gör dem till lyxvaror?
2. Vad är egentligen tanken med offentlighetsprincipen, tror du?
3. Varför var Sverige under frihetstiden ingen demokrati? Vad är typiskt för demokratier?
Aktivitet
Johannes på barnhuset
Johannes lever i början av frihetstiden. Han bor på ett barnhus. En dag gör spinnmästaren på barnhuset något som Johannes aldrig ska glömma. Läs hans berättelse och gör uppgiften.
Elsa har inga föräldrar. Innan hon kom hit gick hon omkring och tiggde på gatorna. Här på barnhemmet får hon mat och någonstans att bo.
Hårt arbete
Johannes bor på ett barnhus och arbetar i en av spinnsalarna med att göra ull och bomull
Barnhuset
Jag kom till barnhuset när jag var liten. Min mor lämnade mig här för hon hade inte råd att ta hand om mig.
Jag har två vänner som heter Elsa och August. August hamnade på barnhuset för att hans far skulle börja arbeta som soldat i Frankrike. Hans mamma är död och det finns inga andra släktingar som kan ta hand om honom.
Alla barn som bor här sover i en stor sovsal. Jag sover i samma säng som två andra. Kläderna vi får blir snabbt för små. Jag hoppas att jag får ett par nya skor snart. Det börjar bli kallt och just nu går jag barfota.
Vi barn arbetar varje dag utom på söndagarna. Då går vi till kyrkan.
Jag arbetar i spinnsalarna med att göra ull och bomull. Av det gör vi till exempel sockor. Jag drömmer om att få lära mig ett riktigt hantverkaryrke. Några barn får arbeta hos hantverkarna som har en lokal i huset.
Arbete och undervisning
Ibland har vi skola. Då får vi lära oss om Bibeln och kristendomen. August behöver inte arbeta lika mycket jag. I stället har han mer lektioner. De säger att han har ett bra läshuvud. Det betyder att han lätt för att lära.
August har berättat för mig att det är riksdagen som bestämmer i landet. Kung Fredrik har knappt någon makt längre. De som har mest makt är adeln. Men det har August ingen glädje av, trots att han kommer från en adelsfamilj.
Elsa
Min kompis Elsa arbetar inte i spinnsalarna. Hon får inte heller lika mycket undervisning som pojkarna. I stället måste hon sy, sticka, stryka och tvätta.
Många av de stora flickorna som lämnar barnhuset börjar arbeta som pigor. Då behöver de kunna sådant som att tvätta till exempel.
Den elaka spinnmästaren
Spinnmästaren är elak mot oss. Han säger alltid att vi arbetar för långsamt. Vi har hört att han tjänar mer pengar om vi gör fler sockor.
Idag hände det en sak som jag aldrig ska glömma. Spinnmästaren var på extra dåligt humör och blev så arg att han låste in oss i spinnsalen. Vi blev rädda för vi visste att vi skulle få stryk om vi kom för sent till bönestunden.
Stora barnhuset i Stockholm låg i det vita huset, nedanför kvarnarna uppe på höjden.
Stora barnhuset i Stockholm
• Stora barnhuset på Drottninggatan i Stockholm öppnades år 1633 som ett av de första barnhemmen i Sverige.
• En orsak till att barnhemmet öppnade var att många tyckte att fattiga barn som tiggde på gatorna var störande.
• Ungefär en fjärdedel av de barn som bodde på barnhemmet under 1700-talet dog vid ung ålder.
Många kvinnor arbetade som pigor i förmögna människors hem.
En dålig idé
Jag fick en idé. Det finns ett fönster i spinnsalen. Vi tog ett bord för att komma upp. En och en hoppade vi ut från fönstret. Det gick bra för nästan alla, men inte för August. Han ramlade av stolen och bröt foten.
Nu ligger jag här i min säng och kan inte sova. August är nere i källaren med de andra sjuka och skadade barnen. Där nere är det många barn som dött. Jag hoppas att August kommer tillbaka.
Jag vill verkligen inte träffa spinnmästaren imorgon. Jag blir rädd när jag tänker på honom.
Vad händer med barnen?
Arbeta i par.
Svara på de två första frågorna muntligt.
1. Varför fanns det barnhem på 1700-talet?
2. Vad tror ni hände spinnmästaren upptäckte att barnen har rymt ur spinnsalen?
Svara sedan på den sista frågan skriftligt. Motivera ert svar.
3. Hur tror ni att det kommer att gå för Johannes, August och Elsa?
Personalen på Stora barnhuset gjorde varje år anteckningar om barnen. De skrev bland annat ner varför barnen hade kommit till barnhuset och om de blev hämtade.
Den gustavianska tiden
Gustav III (den tredje) är en av Sveriges mest omtalade kungar. Han kallas ibland för teaterkungen. Men vem var han, vad gjorde han – och varför mördades han?
Ingen obetydlig kung
Gustav III föddes i Stockholm i mitten av 1700-talet och uppfostrades att bli kung. Som kronprins åkte han till Frankrike. Där inspirerades han av mode, teater och musik. Den franska kulturen var mycket populär i hela Europa vid den här tiden.
I Frankrike var det envälde. Kungen hade med andra ord all makt, precis som det hade varit i Sverige före frihetstiden. Det var något som kronprinsen tog intryck av. För det sägs att Gustav redan som barn hade sagt att han inte ville bli en obetydlig kung som sin far. Han tänkte minsann inte låta riksdagen bestämma.
Gustav III:s kröning i Storkyrkan i Stockholm år 1772. Kungen beställde målningen, men konstnären blev aldrig klar med den fast han höll på i nästan tio år. En förklaring är att målningen är enorm: mer än fem meter bred!
Nyckelord statskupp teaterkungen
Svenska Akademien
Nobelpriset i litteratur Kungliga Dramaten Nationalmuseum maskerad abdikera
Visste du att … … perioden mellan 1772 och 1809 kallas för den gustavianska tiden? Då var först Gustav III och sedan hans son Gustav IV (den fjärde) Adolf kungar i Sverige.
Gustav III ville vara en modern och upplyst kung. Samtidigt ville han helst bestämma allt själv.
Statskuppen
År 1772 tog Gustav III tillbaka makten från riksdagen genom en statskupp. Så kallas det när någon tar makten på ett olagligt vis. I och med det var frihetstiden slut. Under frihetstiden hade kungens makt minskat. Men folket hade tröttnat på ståndsriksdagen och politikernas många bråk. Många var också besvikna över hattarnas misslyckade krig mot Ryssland på 1740-talet. Folket stod alltså bakom Gustav III:s planer på att ta över styret.
En upplyst kung
Gustav III ville vara en modern och upplyst kung. Han tog del av nya tankar och idéer. Han intresserade sig för filosofi och tankar om frihet. Han förbjöd till exempel tortyr. Och han gjorde det tillåtet för judar och katoliker att bo i Sverige.
Men det fick inte bli för fritt, tyckte kungen. År 1774 ändrade han till exempel i tryckfrihetsordningen. Nu fick människor inte skriva fritt och kritiskt om kungen längre.
Teaterkungen
Gustav III kallades teaterkungen. Kulturintresset var verkligen äkta och han skrev själv pjäser och operor både på svenska och franska.
Flera av Gustav III:s insatser för kulturen kom med tiden att glädja alla svenskar – och även personer utanför landets gränser. Här kommer några exempel på vad kungen gjorde:
• Han stöttade konstnärer, musiker och författare ekonomiskt, till exempel visdiktaren Carl Michael Bellman. Läs mer om honom i fördjupningen.
• Han lät bygga ett nytt operahus.
• Han grundade Svenska Akademien. De arton ledamöterna ska arbeta för ”svenska språkets renhet, styrka och skönhet.” Den första författartävlingen som Akademien ordnade vann kungen själv! Idag är Svenska Akademien kanske mest känd för att den delar ut Nobelpriset i litteratur.
• Han grundade teaterscenen Kungliga Dramaten Stockholm.
• Han bestämde att pjäser också skulle spelas på svenska. Tidigare hade alla pjäser spelats på franska.
• Han köpte in konst från andra länder. Kungens privata konstsamling överfördes senare till svenska folket och blev grunden till Nationalmuseum i Stockholm.
Missnöje – Gustav III:s död
Efterhand som åren gick blev framför allt adelsmännen alltmer missnöjda med Gustav III. De hade förlorat mycket av sin makt under Gustav III:s tid, och flera av dem ville bli av med den enväldiga kungen.
År 1792 anordnande kungen en maskerad, en fest där människor är utklädda. På festen blev han omringad av svartklädda män och sköts i ryggen. Två veckor senare dog Gustav III av sina skottskador.
Mannen som höll i pistolen var adelsmannen Jacob Anckarström. Han greps och avrättades. Men det var fler adelsmän som varit med och planerat mordet.
Gustav III bar dessa kläder vid maskeraden på Operan då han mördades. Kläderna finns idag på Livrustkammaren i Stockholm.
Nyckelord migration pant konvertera judereglementet ursprungsbefolkning koloni
Visste du att ...
… under 1700talet var Kina världens rikaste land?
Svenskarna reste dit för att köpa varor. Men de fick bara handla i staden Kanton, och bara röra sig i vissa kvarter.
Gustav IV Adolf och förlusten av
Finland
Efter mordet på Gustav III blev hans son kung under namnet Gustav IV (den fjärde) Adolf. För honom gick det så illa att han till sist tvingades lämna tronen.
Sedan 1300-talet tillbaka var Finland en del av Sverige. Men den ryska kejsaren, tsaren, ville gärna att Finland skulle tillhöra Ryssland i stället.
I början av 1800-talet gick Ryssland in i Finland och stred mot svenska soldater. Svenskarna var chanslösa, men Gustav IV Adolf fortsatte ändå kriget. I freden 1809 förlorade Sverige hela Finland. Det var en tredjedel av landets yta.
Några missnöjda officerare tog kungen till fånga. Efter några veckor valde Gustav IV Adolf att abdikera – lämna tronen – och bosätta sig utomlands.
Migration på 1700-talet
Under 1700-talet var det besvärligt för de flesta svenskar att resa eller flytta, både inom Sverige och utomlands. Och de som flyttade till Sverige från andra länder fick det ofta svårt.
Hårda lagar och regler
När människor flyttar mellan länder eller inom samma land kallas det för migration. Under 1700-talet ville många flytta till Sverige från andra länder. Men det var inte självklart att alla fick stanna. För migranterna fanns det hårda lagar och regler. Man kunde bli utvisad ur landet om man inte följde dem.
Men det var också hårda regler för svenska medborgare. De behövde pass även för att resa inom landet. Det kunde vara svårt att få ett sådant. Kraven på pass för resor inom landet försvann först på 1800-talet.
Om en svensk medborgare ville resa utomlands krävdes det att hen först lämnade en pant. Panten var oftast en summa pengar som en slags säkerhet för att personen skulle komma tillbaka. Staten ville inte förlora skattebetalare – eller män som kunde vara soldater i krig.
Adeln fick dock resa fritt både inom landet och till andra länder.
Judar
Under 1600-talet fick inte judar arbeta i Sverige, men under 1700-talet ändrades en del regler. Efter det behövde inte judar konvertera, alltså byta tro till kristendom, för att få arbeta här. Men det var ändå en svår tid för judarna. De råkade ofta ut för fördomar och blev förföljda.
År 1782 kom judereglementet. Det var en lag som gav judar vissa rättigheter, men de fick bara bo och arbeta i Stockholm, Göteborg, Karlskrona och Norrköping. Många yrken var fortfarande förbjudna för judar. En jude fick inte vittna i domstol och inte heller gifta sig med någon som inte var jude.
Samer och nybyggare
Under 1700-talet blev familjerna större. Det var trångt i byarna och odlingsmarken räckte inte till alla. Många yngre personer flyttade till Norrland. Där fanns det gott om mark att odla och bygga på.
I Norrland bodde samerna. Det är Sveriges ursprungsbefolkning, vilket betyder att de har bott längst av alla i Sverige. Det blev många konflikter mellan nybyggarna söderifrån och samerna. Konflikterna hamnade ofta i domstol, men de svenska domarna var orättvisa. Oftast var det samerna som förlorade och fick flytta från området.
För vanligt folk var det inte lätt att resa i Sverige på 1700-talet. Det vara bara adeln som kunde röra sig fritt.
Judereglementet 1782 gav judar vissa rättigheter, men deras frihet var fortfarande begränsad. Först 1870 fick judar samma medborgerliga rättigheter som alla andra.
En svensk slavkoloni
Romer
På 1600-talet kom en lag om att alla romer måste lämna landet inom ett år. När det året hade gått skulle man hänga de romska män som fortfarande var kvar i landet. Kvinnor och barn skulle utvisas. Många romer flyttade till Tyskland och Finland.
En del romer lyckades ändå stanna kvar i Sverige, men de andra svenskarna såg ner på dem.
Många romer var tvungna att flytta från by till by för att hitta arbete. Männen försörjde sig som hantverkare, musiker eller hästhandlare, medan kvinnorna var läkekvinnor eller spågummor.
Under början av 1700-talet behövdes soldater i krigen mot Ryssland, Danmark och Polen. Många romer tvingades då att strida i den svenska armén.
År 1748 kom en lag som skulle förhindra att fler romer invandrade till Sverige. Ända in på 1950-talet fick romer inte bo i vanliga hus, och de hade inte heller tillgång till skola eller sjukvård.
I slutet av 1700-talet köpte Gustav III en koloni i Västindien. En koloni är en bit land i en annan världsdel moderlandet man bestämmer över. Det var en ö som hette Saint Barthélemy. Dit flyttade några svenskar för att sköta handeln. På ön köptes och såldes slavar. Det fanns ungefär 2000 slavar på ön. Det finns exempel på hur svenskarna straffade slavarna genom att till exempel piska dem.
Befolkningen ökade och slavarna blev fler. I början av 1800-talet bodde det så många på ön att huvudorten Gustavia räknades som Sveriges fjärde största stad. Slavhandeln är ett exempel på hur illa svenskar har behandlat människor med ett annat ursprung.
Orten Gustavia har fått sitt namn efter den svenska kungen Gustav III.
UPPGIFTER |
Den gustavianska tiden och Migration på 1700-talet
NYCKELORD
Vilket av nyckelorden till avsnitten stämmer med förklaringen?
1. Delas varje år ut av Svenska Akademien.
2. När någon tar makten på ett olagligt vis.
3. Här kan man se – mest äldre – konst i Stockholm.
4. Att byta religion.
5. Ett smeknamn på den kulturintresserade Gustav III.
FEM FRÅGOR
1. Vad gjorde Gustav III för kulturlivet?
2. Vad var det för handel som bedrevs på ön Saint Barthélemy?
3. Varför mördades Gustav III?
4. Vad var judereglementet?
5. Vad hände med Sverige år 1809?
SANT ELLER FALSKT?
1. Det var bara adeln som behövde pass när de reste omkring i landet.
2. Gustav IV Adolf blev skjuten på en maskerad.
3. Många flyttade till Norrland för att det fanns gott om mark där.
REFLEKTERA
1. Vad får människor att migrera idag?
2. Varför har vi pass?
3. Känner du till andra makthavare än Gustav III som blivit mördade?
Aktivitet
Mantalslängden
Mantalslängderna är en viktig källa för den som vill ta reda på mer om det svenska 1700-talet. Här skrev prästen upp vilka som bodde i en socken (ungefär: församling) och vilka av dem som måste betala skatt.
Gör så här:
Arbeta i grupp
Vad berättar mantalslängden?
1. Arbeta i par. Läs mantalslängden för kvarteret Bergs i Söderköping från år 1754 – på nästa sida.
2. Fundera över följande när ni läser:
• Hur många bodde i hushållen och vilka titlar hade de?
• Vilka verkade rika och vilka verkade fattiga?
• Vilka behövde inte betala skatt?
Skriv ner era tankar.
2. Sant eller falskt? Vilka av följande påståenden stämmer?
a. Det går att läsa ut mer information om männen än om kvinnorna.
b. Man kunde räknas som en högt stående person, men samtidigt vara fattig.
c. Fattiga och gamla människor kunde bli befriade från skatt.
d. Det går att läsa ut hur många barn de vuxna personerna hade.
e. Männen behövde betala mer skatt än kvinnorna.
f. Mantalslängden ger exempel på att de personer som räknades som ”högt stående” ofta hade tjänstefolk.
g. Soldater och personer som arbetade inom militären kunde bli befriade från skatt.
Högt stående personer
Pigor/DrängarÖvriga anteckningar Antal skattepliktiga
Gårdsnummer 1.
Snickaren Nils Lindgren och hustru. 2
Gårdsnummer 2.
Ringkarlen Jonas Larsson och hustru. 2
Gårdsnummer 3.
Gammalt och oförmöget folk.
Gårdsnummer 4.
Rättaren Måns och hustru. Pigan Ingrid.
Hushållerskan. Drängen Måns P. Lena och Stina.
Gårdsnummer 5.
Den avlidne komministerns änka P. Caisa.
Gårdsnummer 6.
Orgeltramparen Jacob Gustafsson. 1
Gårdsnummer 7. Änkan Maria till gamla bonden Gustaf. Fattig 1
Gårdsnummer 8.
Änklingen Nils Hansson, gammal. Urfattig Urfattig
Gårdsnummer 9.
Reservsoldaten Gustaf, änkling. Ej i tjänst. Fri från skatt Ej i tjänst Fri från skatt
Gårdsnummer 10.
Båtskeppare Lindqvist och hustru. Ringkarlen Israel och hustru. Reservryttaren Hindrick och hustru. Hindrick ej i tjänst. Hindrick fri från skatt
Gårdsnummer 11.
Hindrick ej i tjänst
Hindrick fri från skatt
Pensionerade båtsman Wimas hustru. 1
Källa: Mantalslängd över Söderköpings stad för år 1754.
Vad arbetade de med?
Ringkarl = Ringde i klockorna i kyrkan.
Piga = Ogift kvinnlig anställd på gård eller i hem.
Dräng = Ogift manlig anställd på gård eller i hem.
Orgeltrampare = Trampar luft till orgeln i kyrkan.
Komminister = Har en prästtjänst i kyrkan.
Reservryttare = Hoppar in om som ersättare för ryttare – en som rider på en häst – i militären.
Rättare = Anställd som arbetsledare på en större gård.
Båtsman = Sjöman.
Båtskeppare = Försteman på ett större fartyg.
Nyckelord
könsroll
experiment
stärkelse
brännvin, Vetenskapsakademien
Fördjupning:
Eva Ekeblad och potatisen
Experiment med potatis ledde Eva Ekeblad ända in i Vetenskapsakademien. Där blev hon den första kvinnliga medlemmen. Det skulle dröja 200 år tills nästa kvinna fick vara med.
Potatisen till Sverige
Potatis har odlats i Sydamerika i tusentals år, men kom inte till Europa förrän på 1500-talet. Det var spanjorerna som tog med sig potatis från Sydamerika hem till Europa. Till Sverige kom inte potatisen förrän på 1700-talet. Först odlades den som prydnadsväxt och läkeväxt. Senare började den också att användas som livsmedel. Vetenskapskvinnan Eva Ekeblad hade dock andra planer för den lilla knölen.
Smink och peruker
Det var ovanligt att kvinnor på 1700-talet kunde hålla på med vetenskap och forskning. Men Eva Ekeblad var en rik grevinna och hade möjlighet att ägna sig åt sitt stora intresse. Hon verkade dessutom ha haft ett jämställt förhållande med sin man. Det sägs att de två hade många vetenskapliga diskussioner hemma, och att 1700-talets könsroller inte spelade så stor roll för dem.
Eva gjorde många experiment och kom på att hon kunde utvinna både stärkelse (den vanligaste kolhydraten i vår mat) och potatismjöl ur potatisen.
• Stärkelse kunde användas för att göra såser tjockare när man lagade mat.
• Potatismjölet kunde användas till puder och peruker. På 1700-talet använde både män och kvinnor smink och peruker, men oftast bara om de tillhörde adeln eller prästståndet.
Brännvin av potatis
Eva Ekeblad kom också på en metod, ett sätt, att göra brännvin av potatis. Brännvin är en spritdryck som många tillverkade i hemmet på den här tiden. Tidigare hade man använt vete, korn eller råg i tillverkningen. Nu kunde man spara sädesslagen till brödbak och använda potatis till brännvinet i stället.
Vetenskapsakademien
Eva Ekeblad skrev ett brev om upptäckten till Vetenskapsakademien, en organisation som bildades i mitten av 1700-talet. Männen i akademien blev mycket imponerade och valde in Eva Ekeblad som medlem. Hon var då 24 år gammal. Hon blev den första kvinnan i Vetenskapsakademien. Akademiens uppgift är än idag att sprida kunskap om forskning och att stödja vetenskaplig utveckling.
När åt du en potatis senast? Potatis är ett av de vanligaste livsmedlen i Sverige i dag.
Nyckelord
Fredmans epistlar
barnarbete
dödlighet
Fördjupning:
Bellman och Stockholm
En adelsman skriver i sin dagbok om en kväll i 1760-talets
Stockholm. Han har varit på fest och fått se en viss Bellman uppträda:
”Jag har ännu i min livstid inte skrattat så mycket som i kväll. Han sjunger själv och spelar cittra. Hans gester, hans röst, hans spelning liknar inget annat. /…/ Jag kunde inte sova på hela natten, så uppfyllt var mitt huvud av de tokiga saker som jag såg i går kväll. Ibland brast jag ut i skratt där jag låg i sängen.”
Vem var då Bellman, han som var så rolig att folk inte kunde sova på natten?
Carl Michael Bellman (1740–1795) var en ung banktjänsteman som dragits in i
Stockholms hektiska nöjesliv. Han fick sparken från jobbet, festade upp tio årslöner på en gång (påstås det) och
flydde till Norge för att komma undan alla som han var skyldig pengar. En slarver, helt enkelt. Och ett geni. Kanske en av de största diktarna som Sverige haft.
Bellman blev känd som Stockholms roligaste ”ståuppare”.
Han underhöll med egna texter som han sjöng till tidens mest populära melodier.
Älskade Stockholm
Så småningom samlades Bellmans bästa sånger i Fredmans epistlar. Här möter vi en lång rad mer eller mindre utslagna, fattiga och alkoholiserade stockholmare. Det låter kanske inte så kul, men Bellman skildrar dessa människor med stor humor och kärlek. Och han älskade verkligen Stockholm, och i hans sånger skildras stadens atmosfär och vackra miljöer. Så här beskriver han det bullriga folklivet i Gamla stan (och det gör inget att man inte förstår alla orden – det är stämningen som är det viktiga):
Was ist das? Ge rum vid Roddar-trappan. Undan Birfilare, Skoputsare, Tullsnokar och Matroser! — Hurra! Lägg til stjerten på ölkannan. — Trumf i bordet! — Tig Käring. — Svafvelstickor här, sex knippor för en hvitten. — Trumf i bordet! Åtta styfver håller jag.
— Courage du gamla Granadör! — Vänd opp och ner på bolsfoten. Kullerbytta med Madamen i skjulet, Citronerna på duken, och Spinnråcken på taket, och Holländaren på Kistan. — Ur vägen Kolgubbar, Tvätterskor och Mjölk-Käringar. — Gör inte af med Nylänningen med sudna kringlorna om halsen. — Gutår! sup mig til. — Släpp fram Movitz med Basfiolen. Mak åt er Sillpackare, Bagarpojkar, Nyrenbergare, Skräddare och Fogelfängare. Stig undan Herr Upsyningsman eller Nersyningsman eller hvad du är för en Brohuggare. — Hjelp opp blinda Gubben med Liran. — Skuffas lagom — Slå’n på truten. — Släpp fram den där gullsmidda herren med björnarna som dansa Pålska. Si tocken Amfojö, Susanna, med en Markatta på axeln och en Säckpipa i munn. — Trumla Trumslagare, Harlekin dansar och slår benet i vädret. – Friskt opp gossar, bottnen ut tunnan! — Trumf i bordet! — Ta fast tjufven. — Grefvens Lakej sätter åtta styfver i potten; Åtta styfver för Jungfrun; Två styfver för Husaren. — Trumf i Klöfver.
Fredmans epistel no. 33
Hög dödlighet
Hur levde då stockholmarna på Bellmans tid? En sak vi vet är att de drack mycket sprit, kanske tio gånger mer än idag. Det fanns 900 krogar för stadens runt 70 000 invånare.
Supandet gav Stockholm dåligt rykte. En utländsk besökare skrev: ”Bruket att förtära brännvin är till den grad utbrett att även kvinnor, flickor, ja till och med barn sällan låter en dag gå förbi utan att ta sig en sup.”
Det spelades också mycket kort, om pengar. En annan utländsk gäst skrev: ”Kvinnor och män, gamla och unga, varken tänker eller drömmer om något annat än kort.”
På Södermalm fanns både tobaksodlingar och textilfabriker. Många av arbetarna var kvinnor, men det var också vanligt med barnarbete. I riksdagen pratade man om hur duktiga femåringarna var i fabrikerna!
Alkohol, sjukdomar, barnarbete, trångboddhet och dåligt dricksvatten gjorde att dödligheten var högst i Europa. Sex barn av tio dog innan de hade fyllt ett år!
Fortsätt på exploro.se!
På webbplatsen exploro.se hittar du massor av spännande saker att göra på egen hand, i par eller i hela klassen.
Här kommer några exempel:
Frihet för vem? Är frihetstiden ett bra namn för tidsperioden? Titta på ett videoklipp där historikern Christopher O’Regan resonerar om den saken.
Läs en text om 1700talets kändiskock Cajsa Warg och gör ett quiz.
Vad hände med barnen på Stora barnhuset i Stockholm?
Titta på ett klipp där en historiker jämför 1700talet med medeltiden och idag. Vilka likheter och skillnader finns?
Svensk slavhandel. Titta på videoklipp som handlar om den gamla svenska kolonin Saint Barthélemy. Fundera över hur och varför svenskarna bedrev slavhandel på ön.
Lär dig mer om Ostindiska kompaniet och dess handel med Kina.
RELIGION OCH SAMHÄLLE
Religionerna påverkar samhället på en rad olika sätt. Många av traditionerna i det svenska samhället har sina rötter i kristendomen – exempelvis att fira påsk, lucia och jul.
Religionen spelar en viktig roll för samhället och kulturen i Sverige, även om många människor inte besöker kyrkan för att delta i gudstjänster.
Kristendomen är inte den enda religionen som påverkar det svenska samhället. Sedan 1700talet finns en judisk minoritet i landet. Från 1960talet och framåt har många muslimer invandrat till Sverige och idag är islam den näst största religionen i landet.
Det är inte bara religionerna som påverkar samhället –samhället påverkar också religionerna. I takt med att män och kvinnor blivit mer jämställda, har olika delar av religionsutövningen ändrats. Sverige fick till exempel sin första kvinnliga ärkebiskop år 2014. Och när synen på homosexualitet har ändrats i samhället har, i en del fall, religionerna följt efter. Sedan 2009 viger exempelvis Svenska kyrkan samkönade par.
I DET HÄR KAPITLET INGÅR FÖLJANDE AVSNITT:
Vad är sekularisering för något?
Vad innebär religionsfrihet?
Kristendomen i Sverige
Vad tror svenskarna på?
Religionen, identiteten och medierna
Aktivitet: Skolavslutning i kyrkan?
Aktivitet: Skapa en egen religion
Tankar om döden
Fördjupning: Religion och globalisering
Fördjupning: Nyreligiösa rörelser
Vad ger medierna för bild av religion?
Mer på Exploro.se
Nyckelord
kristet
asatro katolsk statskyrka reformation luthersk sekularisering Svenska kyrkan samfund konfessionell protestantisk stift församlingar kyrkoherde domkyrka biskop ärkebiskop kyrkoval
Den tyska prästen och reformatorn Martin Luther.
Kristendomen i Sverige
Är Sverige ett kristet land? Det beror på vad man menar med kristet. Långt ifrån alla som bor i Sverige kallar sig för kristna. Men en sak är säker: kristendomen och den kristna kyrkan har spelat en viktig roll i det svenska samhället genom historien –och gör det fortfarande.
Tusen år med kristendom
Som du läst om i ämnet historia blev Sverige kristet för omkring tusen år sedan. Det tog lång tid att få människor att lämna den gamla asatron och börja tillbe Jesus. Det hände att folk gjorde uppror mot den nya religionens ledare.
Kristendomen infördes ”uppifrån”. Det var kungen och hans närmaste som var de första att byta religion, och som mer eller mindre tvingade folket att göra samma sak.
Under omkring fem hundra år styrdes sedan den svenska kyrkan från Rom, där påven bor. Sverige var med andra ord ett katolskt land och blev en del av den kristna kulturen i Europa. Svenskarna byggde kyrkor och kloster och började använda samma latinska bokstäver som längre söderut, det vill säga det alfabet som vi använder idag.
Reformation och statskyrka
På 1500-talet bröt kung Gustav Vasa med den katolska kyrkan. I stället fick Sverige en statskyrka, alltså en kyrka som styrdes av svenska staten och inte av påven i Rom. Den här stora förändringen av svenska kyrkan kallas reformationen. Den var inspirerad av den tyska prästen Martin Luther, som protesterade mot påvens makt. Därför kallas den här grenen av kristenheten för luthersk protestantisk. Den svenska statskyrkans inflytande över samhället var mycket stort under minst tre hundra år. Alla nyfödda blev automatiskt medlemmar. Alla förväntades gå i kyrkan, läsa Bibeln, sjunga psalmer och lyda prästen – och de flesta gjorde det fram till 1900-talet. Då började kyrkans ställning försvagas. Allt fler människor trodde mer
på vetenskapens förklaringar än på kyrkans läror. Den här utvecklingen, det vill säga att religionen förlorar i betydelse, kallas sekularisering.
Sekularisering
Sekularisering är när religion får mindre betydelse i samhället och för de människor som lever i det. Det innebär inte att religionen försvinner helt, utan bara att dess inflytande minskar. Den här utvecklingen har de flesta länder i västvärlden genomgått de senaste hundra åren. Idag finns det dock tecken på att intresset för religion ökar en aning i vår del av världen.
Sekulariseringen har inneburit att många kyrkor blivit överflödiga. En del har rivits, andra har avkristnats och används till andra verksamheter istället.
Visste
du att …
.. det i den svenska grundlagen står att kungen och hela kungafamiljen måste tillhöra den kristna tron? På det viset kan man säga att Sverige är ett kristet land, eftersom statschefen måste vara kristen.
Speciell ställning
Den svenska statskyrkan fanns kvar till år 2000. Sedan dess är Svenska kyrkan ett religiöst samfund – en religiös organisation – på samma villkor som alla religioner. Ändå har den före detta statskyrkan en lite speciell ställning. Det är till exempel Svenska kyrkan som på statens uppdrag har huvudansvaret för nästan all begravningsverksamhet, oavsett vilken religion eller livsåskådning den döda personen haft.
Däremot kan själva begravningen genomföras inom den religion man tillhör – eller helt utan religiösa inslag, om man så vill. Det är också präster från Svenska kyrkan som döper, viger och begraver medlemmar ur den svenska kungafamiljen.
Banden mellan staten och kyrkan finns alltså kvar även om de blivit svagare sedan år 2000.
I många svenska skolor firar man Lucia varje år. Men hur många är det som tänker på att firandet har en religiös bakgrund?
Skolan och kyrkan
Fram till år 1969 undervisade svenska skolor i ämnet kristendomskunskap och inte i religionskunskap. Undervisningen innehöll konfessionella inslag som psalmer och böner. Att något är konfessionellt betyder att det har med bekännelse av tro att göra. Idag är konfessionella inslag inte tillåtna varken i kommunala skolor eller i ickekonfessionella friskolor. I friskolor med konfessionell inriktning som till exempel kristna, muslimska och judiska skolor, är det däremot tillåtet med religiösa inslag. Men även där ska deltagandet vara frivilligt. Skolan måste erbjuda eleverna ickekonfessionella alternativ.
Kristna värderingar – vad är det?
På senare år har det blivit vanligt att man pratar om kristna värderingar. Ofta är det politiker som använder begreppet, snarare än personer som är aktiva i kristna samfund. Det är inte helt lätt att definiera vad kristna värderingar är. Det beror bland annat på att kyrkan under historiens gång har ändrat uppfattning i en rad frågor, till exempel vad gäller synen på jämställdhet och sexualitet. Både den katolska kyrkan och den protestantiska (lutherska) Svenska kyrkan är kristna, men de har olika uppfattningar i en rad frågor. Bygger rätten till abort, som den katolska kyrkan inte erkänner, på en kristen värdering? Och hur är det med rätten att älska någon av samma kön? Den katolska kyrkan menar att homosexuella handlingar är fel, medan till exempel Svenska kyrkan viger samkönade par. En religionsforskare har försökt beskriva kristna värderingar så här: att tala sanning, att arbeta och göra rätt för sig samt tanken att människan har ett okränkbart värde. Men den här typen av värderingar finns också i många andra religioner. Det finns ingenting som tyder på att kristna skulle vara mer flitiga, sanningsenliga och respektfulla än till exempel muslimer, judar och icke-troende personer. En hel del mycket blodiga krig har haft kristna kyrkors stöd.
kön? Den katolska kyrkan menar att homosexuella handlingar är fel, medan till exempel Svenska kyrkan viger samkönade par. typen av värderingar finns också i många andra religioner. Det och icke-troende personer. En hel del mycket blodiga krig har slutligen
speciell lära som handlar om Gud, om Jesus,
Kristendom är slutligen inte ”bara” en fråga om värderingar, alltså tankar om hur vi människor ska vara mot varandra. I centrum för den kristna tron står en speciell lära som handlar om Gud, om Jesus, om frälsning och om nåd. Det är den läran som är grunden för de kristna värderingarna.
Kyrkliga begrepp
som i sin tur arbetet domkyrka
Svenska kyrkan har delat in landet i 13 stift innehåller en rad församlingar. Den präst som leder arbetet i en församling kallas kyrkoherde. Varje stift har en och leds av en biskop. Svenska kyrkans högsta ledare kallas ärkebiskop. Var fjärde år är det kyrkoval. Då väljer medlemmarna vilka som ska bestämma över Svenska kyrkan.
Nyckelord
religionstillhörighet
ateist
frikyrka katolska kyrkan mänsklig rättighet grundlagen konvertera nationell minoritet minoritetsspråk
Vad betyder religionsfrihet?
Religionsfriheten är en mänsklig rättighet som i Sverige fastställs i grundlagen. Det betyder att du själv får välja vilken religion eller tro du vill ha. Du kan även välja att inte ha någon religion alls. Alla har dessutom rätt att utöva sin religion, till exempel genom att be eller fira gudstjänst.
Vad tror svenskarna på?
Den svenska staten registrerar inte vilken religion som invånarna tillhör. Det är en del av det som kallas religionsfrihet och innebär att man fritt får tro på – eller inte tro på – vad man vill utan att myndigheterna lägger sig i. Det saknas alltså officiell statistik om svenskarnas religiösa tillhörighet, men det finns en hel del frivilliga undersökningar som kan ge en bild av hur det ser ut.
Inte många som tror på Gud
Staten registrerar inte svenskarnas religionstillhörighet. Men forskare och myndigheter gör då och då undersökningar för att ta reda på hur det ser ut. Ordet svenskar omfattar i det här sammanhanget alla människor som bor i Sverige oavsett religiös eller etnisk bakgrund. Mycket tyder på att Sverige skiljer sig ganska mycket åt från de flesta andra länder i världen. Här kommer några fakta om svenskarnas religionstillhörighet:
• Enligt flera undersökningar är det högst 30 procent av svenskarna som tror på Gud. Det är ett färre antal än i de allra flesta länder i världen. I övriga Europa säger mer 50 procent av de tillfrågade att de har en gudstro.
• Enligt en undersökning är nästan 20 procent av svenskarna ateister, det vill säga de menar att det inte finns någon Gud.
• I en undersökning från 2023 uppgav 65 procent att de tillhör kristendomen. Många svenskar beskriver sig alltså som kristna men tror inte på Gud.
• Mer än 50 procent av svenskarna säger sig tro på en andlig kraft av något slag. Men många vill inte kalla den Gud.
• Enligt en undersökning tror 20 procent att det går att prata med de döda – det är fler yngre personer än äldre som tror så.
• Cirka 60 procent av svenskarna är medlemmar i ett religiöst samfund. Störst av samfunden är Svenska kyrkan, med över fem miljoner medlemmar. Det är lite mer än hälften av befolkningen. Det kan jämföras med situationen år 2000, då mer än 80 procent av svenskarna var medlemmar i Svenska kyrkan.
• Kappt 4 procent är medlemmar i de kristna frikyrkorna –som till exempel Frälsningsarmén och Pingströrelsen. De kallas frikyrkor för att de en gång i tiden bildades som ett alternativ till statskyrkan.
• Den katolska kyrkan styrs av påven i Rom och är den största kristna kyrkan i världen. I Sverige är cirka 1,5 procent medlemmar i den katolska kyrkan
Idag sker bara en tredjedel av alla vigslar i Sverige i en kyrka. År 2005 var det över hälften.
Tanakh, judarnas heliga skrift, är skriven på hebreiska. De kristna kallar skriften Gamla testamentet. I Sverige hör ett annat av judarnas språk, jiddisch, till de nationella minoritetsspråken.
Den judiska minoriteten
I Sverige finns sedan länge en judisk minoritet. Aaron Isaac brukar kallas ”den förste juden i Sverige”. Han kom till Sverige från Tyskland 1774 och fick kung Gustav III:s tillstånd att bosätta i landet utan att tvingas konvertera till kristendomen, som lagen hade krävt tidigare. Efter det tilläts fler judar komma till Sverige och bosätta sig här. Idag är judar är en av de fem nationella minoriteterna i landet, och jiddisch är ett nationellt minoritetsspråk. Det här innebär att minoriteten och språkanvändarna har särskilda rättigheter. Den judiska minoriteten i Sverige består idag av cirka 20 000–25 000 personer. Det är alltså en mycket liten andel av befolkningen, betydligt mindre än 1 procent.
Islam i Sverige
Historiker tror att det kan ha bott muslimer i Sverige redan under vikingatiden. Svenskarnas kontakter med den muslimska världen var intensiva för cirka tusen år sedan. Det har till exempel hittas massor av arabiska silvermynt i Sverige.
Den första muslimen som blev svensk medborgare var en pälshandlare från Ryssland som slog sig ned i Stockholm i slutet av 1800-talet. Sedan dess har många muslimer bosatt sig i Sverige av olika anledningar. Exempelvis invandrade eller flydde många muslimer till Sverige under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet för att komma undan krig.
I en undersökning från 2023 svarade omkring 1 procent av tillfrågade svenskar att de var muslimer. Andra undersökningar visar att mellan 90 000 och 200 000 av svenskarna uppfattar sig som troende muslimer. Det rör sig i så fall om mellan cirka 1 och 4 procent av befolkningen. Många fler än så har en muslimsk bakgrund; cirka 7 procent av den vuxna befolkningen säger sig åtminstone till viss del kunna arabiska, det vill säga Koranens språk.
Koranen, islams heliga skrift, är skriven på arabiska. Det är ett språk som ganska många svenskar förstår.
UPPGIFTER |
Till avsnitten Kristendomen i Sverige och Vad tror svenskarna på?
NYCKELORD
Vilket av nyckelorden till avsnitten stämmer med förklaringen?
1. En kyrka som en gång bildades som alternativ till statskyrkan.
2. En process som innebär att religionen får minskad betydelse i samhället.
3. Att byta religion.
4. Svenska kyrkans högsta ledare.
5. Har med bekännelse av tro att göra.
FEM FRÅGOR
1. Vad innebar reformationen i Sverige?
2. När slutade Svenska kyrkan att vara en statskyrka?
3. Vad betyder det att konfessionella inslag inte är tillåtna i kommunala skolor eller i icke-konfessionella friskolor?
4. Ungefär hur stor andel av svenskarna säger sig tro på Gud?
5. Hur har antalet medlemmar i Svenska kyrkan förändrats sedan år 2000?
SANT ELLER FALSKT?
1. Den svenska statschefen måste vara religiöst obunden. Hen får alltså inte vara medlem i ett religiöst samfund.
2. I domkyrkorna håller man ett slags kristna rättegångar.
3. Religionsfriheten i Sverige betyder bland annat att ingen kan tvingas av staten att säga vad hen har för tro eller livsåskådning.
REFLEKTERA
1. Är det bra eller dåligt att äldre, religiösa institutioner – som Svenska kyrkan – förlorar inflytande?
Motivera ditt svar.
2. Känner du till några från början religiösa riter som i dag kan genomföras utan religiösa inslag?
Om ja, vilka?
3. Skulle du säga att dagens Sverige är ett kristet land? Förklara hur du tänker.
Skolavslutning i kyrkan?
Ungefär hälften av alla kommunala skolor i Sverige har av tradition sina avslutningar i kyrkan. Detta har länge debatterats, eftersom den svenska skolan ska vara icke-konfessionell, alltså utan religiösa
Gör så här:
Arbeta först enskilt och sedan i par. Avsluta aktiviteten i helklass.
inslag.
1. Arbeta individuellt: hitta argument för och emot att skolan ska få ha sina avslutningar i kyrkan. Skriv ner argumenten.
2. Sätt dig sedan med en klasskompis och jämför. Vilka argument har ni? Finns det argument som ingen av er tänkt på?
3. Diskutera följande frågor med en kamrat.
a. Har er skola avslutningar i kyrkan?
b. Tycker ni att skolan ska få ha avslutningar i kyrkan? Varför eller varför inte?
c. Ska politiker bestämma var skolor ska få ha sina avslutningar? Varför eller varför inte?
Arbeta nu i helklass.
4. Diskutera följande frågor tillsammans.
a. Kan man säga att det är en del av den svenska kulturen att en del skolor har sina avslutningar i kyrkan? Finns det i så fall en skillnad mellan kultur och religion? Förklara hur ni tänker.
b. Hur tror ni att Svenska kyrkan ser på debatten om skolavslutningar i kyrkan?
Att tillhöra en religion kan ge gemenskap.
Religionen, identiteten och medierna
Nyckelord
religion
livsåskådning ateist agnostiker identitet social sekulariserad individualistisk islamofobi antisemitism sociala medier polariserad
Precis som till exempel politisk uppfattning, musiksmak, fritidsintressen och sexuell läggning, är en människas religion och livsåskådning en del av identiteten. Men det är inte alltid lätt att leva i enlighet med sin tro – och inte heller att visa upp den. I Sverige råder religionsfrihet, man får tro vad man vill. Ändå väljer en del att hålla tyst med vad de tror på. Vad beror det på? Och vilken bild ger medierna av religioner och religiösa människor?
Religion eller livsåskådning?
Med religion menar man en samling idéer som bygger på tanken att det finns en högre makt – ofta en eller flera gudar.
Livsåskådning är ett bredare begrepp och handlar om man ser på livet, hur det ska levas och vad som är viktigast.
Livsåskådningen kan vara religiös. Men den kan också vara icke-religiös. En ateist är till exempel en person som inte tror att det finns någon gud. En agnostiker menar att det inte går att avgöra om det finns en gud eller inte.
Religion och identitet
En människas identitet kan beskrivas som den bild hon har av sig själv och hur hon ser på sig själv som person. Att tillhöra en religion kan ge gemenskap med andra troende människor. Man får en identitet som till exempel kristen, muslim eller jude. För många skapar det ett slags trygghet. Det kan också vara en viktig del av ens identitet att inte höra till någon religion. Den religiösa identiteten kan sägas ha en inre och en yttre sida. I den inre sidan ingår bland annat tankar om livets mening, om hur man ska leva ett gott liv och om hur man ska vara mot andra. Där kan också rymmas idéer om vad som händer efter döden.
I den yttre sidan ingår olika beteenden. Det kan till exempel handla om matvanor, om bön, om gudstjänstbesök och om olika ritualer, det vill säga religiösa handlingar. Här ingår också kläder och symboler.
Religion blir tradition
I Sverige är det många som inte tror på Gud, men som ändå firar kristna högtider som lucia, första advent, jul och påsk. Många väljer att döpa sina barn och att gifta sig i kyrkan, trots att de inte ser sig själv som religiösa. De religiösa högtiderna och riterna har i stället blivit traditioner som uppfattas som svenska. På det här sättet är det svenska samhället sekulariserat –religionen har allt mindre betydelse i vardagslivet. Det här gör att troende kristna människor, som exempelvis ber och besöker gudstjänster i Svenska kyrkan regelbundet, kan möta en hel del fördomar eftersom det helt enkelt inte är så vanligt.
Fördomar kring religion
I Sverige är det allt färre människor som regelbundet besöker gudstjänster.
En fördom är en åsikt som inte bygger på fakta. Ofta uppstår fördomar när människor möter någon eller något som uppfattas som helt annorlunda än det de är vana vid. Det är lätt att det uppstår fördomar när människor har en annan kultur
Visste du att..
... en fientlig inställning till muslimer och islam kallas för islamofobi, och att judar kan utsättas för antisemitism?
I Sverige räknas olaga diskriminering och hets mot folkgrupp som hatbrott.
och religion, som man inte vet så mycket om. Muslimer och judar kan ofta mötas av fördomar från majoriteten i Sverige, eftersom de uppfattas som annorlunda. Fördomar leder lätt till konflikter och behöver ifrågasättas så att människor kan förstå varandra bättre.
Dölja sin identitet
Trots att vi har religionsfrihet i Sverige är det inte alltid lätt att öppet visa upp sin religiösa identitet. För att slippa råka ut för fördomar eller till och med trakasserier väljer religiösa personer ibland att inte bära kläder eller symboler som är förknippade med deras tro. Man kan säga att de faktiskt döljer sin religiösa identitet. Ett exempel är att många judar inte öppet vågar bära davidsstjärnan, eftersom de ofta möts av antisemitism. Det här betyder att religionsfriheten inte riktigt fungerar i praktiken.
För många svenskar är religion en privatsak.
Är religionen en privatsak?
I Sverige uppfattar många religiös tro och religiös identitet som något privat. Med det menas att man kan ha en personlig och nära koppling till en religion och till Gud – men att man gärna får hålla sin uppfattning för sig själv. Eller vara diskret med den. Religionen anses ofta vara en privatsak.
Men religioner har också en social sida och handlar om gemenskap med andra människor. I många andra länder på jorden är kanske till och med den sociala delen av religionen – allt man gör tillsammans med andra – den viktigaste.
Enligt en del internationella undersökningar är svenskarna mer individualistiska än många andra i världen. Det betyder att individen, den enskilda människan, och hennes frihet uppfattas som mycket viktig – i många fall kanske viktigare än familj, släkt och traditioner. Det kan förklara att religion ses som en privatsak i Sverige, något som individen väljer fritt att tillhöra eller inte tillhöra.
Religionen och medierna
Det finns en del forskning om hur olika religioner framställs i svenska medier, till exempel i dagstidningar. Det är inte helt enkelt att säga något allmänt om den bild som ges, och den förändras dessutom hela tiden. Men här kommer några punkter som forskarna analyserat fram:
• Ofta skildras religioner ur ett sekulariserat (icke-religiöst) eller protestantiskt (lutherskt) perspektiv. Det kan göra att till exempel katoliker, judar eller muslimer inte beskrivs på ett korrekt sätt.
• Negativa och kritiska skildringar av religion verkar vara vanligare än positiva.
• Ofta kopplas negativa händelser, som olika brott, till religion.
• Ofta är det islam som skildras mest negativt. Orsakerna till detta kan vara flera. Islam är en förhållandevis ny religion i Sverige, och kunskaperna om religionen är begränsade.
Sociala medier
Sociala medier har förändrat hur människor utövar sin religion, hur de kontaktar varandra och hur de diskuterar religiösa frågor. Religiösa ledare kan lättare nå ut med sina budskap, och människor kan uppleva gemenskap över stora geografiska avstånd.
På många sätt kan man säga att sociala medier demokratiserat religionen. Människor kan tala friare och lättare med varandra, även utanför de religiösa samfunden. Samtidigt finns det en oro för att de budskap som får störst uppmärksamhet är de som är mest extrema. Precis som med politik har sociala medier bidragit till att samtalen om religion ibland blivit mer hätska och polariserade.
Visste du att …
… polariserad är ett ord som ofta används för att beskriva debattklimatet i dagens samhälle, inte minst på sociala medier? Uttrycket hänger ihop med pol, som i Nordpolen och Sydpolen och batteriers minuspol och pluspol, och syftar på att skillnaderna mellan två olika åsikter är stora.
Sociala medier kan å ena sidan öka polariseringen mellan människor. Men de kan också bidra till att människor hittar nya gemenskaper.
UPPGIFTER |
Till avsnittet Religionen, identiteten och medierna
NYCKELORD
Vilket av nyckelorden till avsnitten stämmer med förklaringen?
1. Så kan man säga att ett debattklimat är när skillnaderna mellan två åsikter är stor.
2. En person som menar att man inte kan säga om Gud finns eller inte.
3. En fientlig inställning till islam.
4. En åsikt, till exempel om religioner, som inte bygger på fakta.
5. En religiös handling.
SANT ELLER FALSKT?
1. Individualismen är inte särskilt stark i Sverige.
2. Många svenskar menar att religion är en privatsak.
3. Svenska medier ger ofta en negativ bild av religion.
FEM FRÅGOR
1. Vad är identitet för något?
2. Vad betyder antisemitism?
3. Vad kan ingå i den yttre sidan av en persons religiösa identitet?
4. Vad är en livsåskådning?
5. Vad betyder det att något är sekulariserat?
REFLEKTERA
1. Är det viktigt, tycker du, att människor får utöva sin religion? Förklara hur du tänker.
2. Borde det vara förbjudet med religiösa symboler på offentliga platser, som skolor och sjukhus? Motivera ditt svar.
3. Tycker du det stämmer att individen är viktig i Sverige, kanske till och med viktigare än familjen eller traditionerna? Ge ett utförligt svar.
Gör en egen religion
Trots att alla religioner inte består av samma delar så finns det en hel del gemensamma drag.
För att träna på religionens delar ska ni här få skapa ett eget religionsinnehåll.
Gör så här:
Arbeta i grupper om tre elever.
1. Uppgiften går ut på att skapa en egen religion utifrån frågorna nedan. Hoppa över de frågor ni inte vill ha med i er religion. Ni kan även hitta på egna punkter till er religion. Anteckna svaren.
2. Redovisa era religioner för varandra i helklass.
a. Hur många gudar eller andra väsen finns?
b. Vad heter de?
c. Hur skapades världen?
d. Vilken roll har människan i världen?
e. Vilka regler finns det?
f. Vilka riter finns?
g. Vilka högtider finns?
h. Vilken är den heliga skriften?
i. Hur skapades den heliga skriften?
j. Vad står det i den heliga skriften?
k. Hur ser religionens symbol ut?
l. Vad heter religionen?
Nyckelord
globalisering imperialism mission
kolonialism
multireligiös
karikatyrteckning
Fördjupning:
Religion och globalisering
Globalisering innebär att världens länder och folk numera ingår i ett världsomfattande nätverk av relationer. Den här utvecklingen har bland annat gjort att andra samfund än de kristna har blivit en del av det svenska samhället.
En historisk utveckling
Globaliseringen har inneburit att världen blivit mindre genom att vi kommunicerar och nätverkar tvärs över landgränser, språk, kulturer och religioner.
Muslimska studenter från Malaysia läser Cosmopolitan precis som hundratusentals andra kvinnor världen över.
Globaliseringen är ingen ny företeelse. Från 1500-talet och framåt utvecklades de europeiska ländernas handel till ett världsomspännande nätverk. Med den europeiska imperialismen på 1800-talet tog globaliseringen fart på allvar. Nya uppfinningar som ångmaskinen, järnvägen och telegrafen förenklade handeln över stora avstånd.
En mer och mer uppkopplad värld
År 2025 hade cirka 70 procent av världens befolkning tillgång till internet. Drygt tio år tidigare var det inte ens hälften. Utvecklingen går alltså framåt med en rasande fart.
Globaliseringen gör att kommunikationen med människor på andra sidan jorden kan vara lika enkel som att prata med sin granne. Sociala medier möjliggör både arbete, utbildning och vänskap trots stora avstånd.
Även religionsutövare använder moderna kommunikationssätt. Internet skapar nya möjligheter att sprida religiösa budskap och utveckla globala religiösa nätverk.
I en del religioner är mission en viktig del, alltså att sprida den egna tron till dem som inte delar den. Religioner kan använda internet för att sprida sitt budskap i hela världen.
Flera religioner i samhället
Globaliseringen ger på många sätt religioner nya villkor och uttryck. I ett mångsidigt samhälle finns det många olika synsätt, åsikter och värderingar – och flera olika trosriktningar. Det svenska samhället kan därför beskrivas som multireligiöst, det vill säga att det omfattar flera religioner.
Lokala religiösa konflikter blir globala
Religiösa konflikter kan spridas eller uppstå via globalisering. År 2007 tryckte tidningen Nerikes Allehanda en karikatyrteckning – en skämtteckning – av islams profet Muhammed, skapad av konstnären Lars Vilks. Många muslimer tyckte att teckningen var kränkande.
Ilskan över teckningen och internationella mediers rapportering ledde till debatt och demonstrationer mot Sverige, men framför allt mot Lars Vilks och Nerikes Allehanda. Efter händelsen levde Vilks under dödshot resten av sitt liv.
Under 2022 och 2023 brände privatpersoner i Sverige flera gånger Koranen. Bränningarna ledde till protester och upplopp i muslimska länder. Sveriges regering fick hård kritik, men svensk yttrandefrihet tillåter den här typen av religionskritik, även om många kan uppfatta den som provocerande.
Visste du att …
… det kallas imperialism när en stat försöker utöka sin makt genom att erövra andra folk eller länder? Uttrycket brukar särskilt användas om den europeiska kolonialismen under 1800talet och början av 1900talet, då flera stater i Europa tog kontroll över områden i Afrika och Asien för att tjäna pengar på naturresurserna där.
Nyckelord
nyreligiösa rörelser
astrologi
kristallterapi
evolutionslära
rit
Hare Krishna
Moonrörelsen
Scientologikyrkan
sekt
new age
Humanisterna
Fördjupning: Nyreligiösa
rörelser
och humanismen
Världsreligionerna – hinduism, buddhism, judendom, kristendom och islam – är alla över tusen år gamla. Man kan kanske få för sig att inga nya religioner bildas, men det gör det faktiskt. De nya religionerna fungerar dock inte riktigt som de gamla världsreligionerna. De kallas nyreligiösa rörelser och har oftast ingen uttalad lära.
För personer som inte tror på högre väsen eller gudar finns det andra livsåskådningar än religionerna. En av dem är humanismen.
Många olika rörelser
Nyreligiösa rörelser är nya religiösa grupper som har uppkommit i modern tid. Begreppet har inget bestämt innehåll, utan används för att beskriva en rad rörelser med olika inriktningar. Till de nyreligiösa rörelserna räknas allt ifrån astrologi (”stjärntydning”) till kristallterapi (tron att kristaller kan vara helande.)
Kristallterapi är ett av många fenomen inom de nyreligiösa rörelserna.
Många nyreligiösa rörelser anser att man kan uppleva Gud i vetenskapen, som i modern fysik och biologi. Till exempel kan evolutionsläran uppfattas som en religiös teori. Man tolkar det då som att utvecklingen från apa till människa kommer att leda till en gudomlig människa i framtiden.
Blandar nytt och gammalt
Nyreligiösa rörelser omfattar både gamla och nya idéer. Så var det även från början i äldre religioner. Kristendomen bygger till exempel på judendom, grekisk filosofi och samtida mystiska religioner. På sin tid sågs kristendomen antagligen som en nyreligiös rörelse.
Dagens nyreligiösa rörelser blandar idéer från äldre religioner och tankesätt med moderna idéer om ekologi, kvantfysik, biologi med mera. Nyreligiösa vill gärna att vetenskapen ska vara mindre materialistisk, alltså inte bara handla om materia.
En likhet mellan nyreligiösa rörelser och äldre, etablerade religioner, är att de har olika riter. Riter är religiösa handlingar som till exempel att be, meditera, sjunga, dansa eller utföra rening och offer.
En del nyreligiösa rörelser har egna ledare och tempel. Hare Krishna (även kallad ISKCON), Moonrörelsen och Scientologikyrkan är exempel på sådana rörelser. En del av dessa rörelser kan beskrivas som sekter (se ruta).
Vad är en sekt?
Scientologirörelsen är en nyreligiös rörelse som skapades av den amerikanske författaren L. Ron Hubbard på 1950-talet. Många före detta medlemmar beskriver rörelsen som en sekt som framför allt är intresserad av att tjäna pengar.
En drömfångare är ett föremål från den amerikanska urbefolkningens kultur och anses fånga mardrömmar. Det är vanligt inom nyreligiösa rörelser att man använder idéer och riter från kulturer som antas leva i närhet med naturen.
Några kännetecken på sekter är:
• Mer kontroll än stöd för medlemmarna –sekten styr människors liv.
• Tät gemenskap.
• Det ställs stora krav på medlemmarna.
• Medlemmarna ser sig som en elit.
• Konflikt med omgivningen (vi mot demkänsla).
• Starka ledare.
Leonardo da Vinci ritade den här världsberömda bilden av människan 1492.
New Age
New Age är en del av den nyreligiösa rörelsen. Den är ingen egentlig religion med egen lära, utan en blandning av olika tankar och idéer.
Utövarna väljer fritt vad de vill tro på, vilka riter de vill utföra och vilka behandlingar de vill ha.
I centrum för New Age, som också kallas nyandlighet, står den enskilda människans andliga utveckling. Varje individ väljer i stor utsträckning sin egen tro från ett slags “smörgåsbord” som innehåller exempelvis astrologi, reinkarnation eller auror – ett slags energifält som man tror finns runt alla människor.
Innehållet i New Age är främst hämtat från österländska religioner och från mystik, naturreligioner och filosofi.
Humanisterna
Humanismen är en livsåskådning som sätter människan i centrum. Ordet human betyder ”mänsklig”.
Humanisterna är ett svenskt förbund som arbetar för mänskliga rättigheter och en etik och moral som inte grundar sig på religiösa läror utan på vetenskap och förnuft. Förbundet står för en sekulär humanism och erbjuder bland annat ickereligiös konfirmation.
De sekulära humanisterna har ingen tro på någon gud eller något övernaturligt.
Det är inte ovanligt att sekulära humanister kommer fram till samma värderingar som religiösa personer. Båda grupperna kan till exempel värna om de mänskliga rättigheterna eller solidaritet mellan människor. Skillnaden är hur de har kommit fram till sina åsikter:
• Den som är religiös ser kanske de mänskliga rättigheterna och solidariteten som Guds vilja. Eller att människan är skapad till Guds avbild.
• Den sekulära humanisten anser i stället att värderingarna har vuxit fram genom att människor förnuftigt har resonerat med varandra.
Fortsätt på exploro.se!
På webbplatsen exploro.se hittar du massor av spännande saker att göra på egen hand, i par eller i hela klassen.
Här kommer några exempel:
I kyrkor, på skolor och arbetsplatser runt omkring i
Sverige kan du delta i eller titta på ett luciatåg den 13 december. Men hur har traditionen med lucia egentligen uppkommit?
Halloween eller allhelgona?
Titta på två filmer om halloween och allhelgona och jämför högtiderna med varandra.
Barnen som överlevde Förintelsen. Lyssna på personer som överlevde Förintelsen och diskutera vad ett bra liv är och hur människors godhet kan göra stor skillnad
En värld utan kärlek. Tänk dig att leva i en värld där kärlek är ett brott. Diskutera hur det skulle vara att leva i ett kärlekslöst samhälle.
Exploro SO årskurs 6 grundbok är ett heltäckande årskursläromedel i samhällskunskap, historia, geografi och religionskunskap.
Texterna i Exploro SO 6 kompletteras med unika aktiviteter och uppgifter som levandegör ämnena och bidrar till ett aktivt och lärande klassrum. Till varje kapitel finns ett par utvalda fördjupningar, samt tips på aktiviteter för fortsatt arbete på exploro.se.
Exploro SO årskurs 6:
• Ett årskursläromedel som ger eleverna språkligt stöd och smarta lässtrategier för att lyckas i SO-ämnena.
• Bjuder in till ett varierat och reflekterande lärande genom inspirerande och utmanande texter, aktiviteter och uppgifter.
• Har en tydlig struktur som skapar igenkänning, både tryckt och digitalt.
I serien ingår även:
exploro.se
Arbetsbok Lärarhandledning
