Kost och hälsa Nivå 1
Ingela Fredriksson
INNEHÅLL
Så använder du den här boken
Det här läromedlet innehåller allt du behöver för att klara av ämnet kost och hälsa på nivå 1. Det kan användas i klassrummet och vid lektionsundervisning, men det fungerar också för dig som studerar helt på egen hand.
Ämnet kost och hälsa
Ämnet kost och hälsa är ett eget ämne och finns att läsa som nivå 1.
Läromedlets fokus
Du som läser detta läromedel förbereder dig förmodligen för ett yrke där du arbetar med människor och emellanåt hanterar andras mat på exempelvis förskolor eller särskilda boenden. Ämnet kost och hälsa fokuserar på kunskaper om samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Du får i ämnet bland annat lära dig om och resonera kring hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av faktorer som kost, fysisk aktivitet, stress, återhämtning och livsmiljö. Även du som ska arbeta med barn, unga och deltagare inom skola och fritidsverksamhet har flera exempel att reflektera över i detta läromedel.
Du som läser kommer kanske arbeta med personer med funktionsnedsättning. Läromedlet tar därför upp exempel på hur kost och hälsa kan användas inom detta område.
Läromedlet tar även upp vissa exempel på pedagogiska frågeställningar inom fritidsaktiviteter och hälsofrämjande verksamheter eftersom du som läser kanske kommer att arbeta inom detta.
Varje kapitel i läromedlet har fallbeskrivningar som kan användas som underlag för diskussion i grupp eller till egen reflektion.
Läromedlets struktur
Läromedlet innehåller sju kapitel som går igenom olika delar av ämnets centrala innehåll. I början av varje kapitel kan du läsa vilka punkter i det centrala innehållet som just det kapitlet täcker. Utöver texterna innehåller läromedlet några olika inslag för att hjälpa dig med dina studier:
Fallbeskrivningarna ger exempel på situationer som kan uppstå i olika pedagogiska och sociala sammanhang, till exempel på en praktikplats. De ger dig möjlighet att fundera över vad du tycker är rätt och fel och hur du tycker man bör agera i svåra situationer.
diskutera · fundera på
Texterna varvas med reflektionsfrågor som handlar om det du precis läst om. De kan diskuteras i par eller grupp, men de kan också vara underlag för egna funderingar.
Faktarutorna är laddade med intressanta fakta om olika saker som är kopplade till innehållet. Det kan till exempel vara statistik eller specifika exempel från verksamheter eller personer som har haft stor betydelse för ämnet.
CENTRALA BEGREPP
I slutet av kapitlet listas de begrepp som är centrala för innehållet. Det är viktigt att du kan förstå och använda dig av de centrala begreppen, så här har du en möjlighet att testa dig själv.
INSTUDERINGSFRÅGOR
Genom att svara på instuderingsfrågorna kan du repetera det du läst om i kapitlet och kontrollera att du kommer ihåg de viktigaste delarna.
UPPGIFTER
På kapitlets sista sida finns exempel på uppgifter som du kan göra för att fördjupa och förstärka dina kunskaper. Det finns uppgifter av olika omfattning och svårighetsgrad – några som du kan göra själv och några som du kan göra tillsammans med andra.
Lars är 51 år och elektriker. Han har arbetat inom yrket sedan han gick ut gymnasiet och trivs fortfarande med sitt arbete. Lars är gift med Maria som är 50 år och arbetar inom vården som undersköterska. De har barnen Johan, 8 år, och Sara, 12 år. Båda barnen är mycket aktiva med fritidsintressen som ridning och fotboll. Även Maria är aktiv på sin fritid och tränar regelbundet på ett gym.
Eftersom övriga i familjen har aktiviteter som tar mycket tid i anspråk, med träning under veckan och tävlingar eller matcher på helgen som kräver att Lars skjutsar och hämtar,
1 Kostens och måltidens betydelse
för hälsan
Detta kapitel ger en bild av hur stor betydelse maten som vi äter har, den miljö vi befinner oss i när vi äter och om vi äter tillsammans med andra eller för oss själva. Innehållet tar också upp hur vi planerar och genomför våra matinköp och hur tillagningen av vår mat går till.
Vi tittar även på aktuell forskning om måltidsmiljöer och arvsanlag.
Dessutom går vi igenom hur man kan förstå och hantera stress, och på vilka sätt som barn kan påverkas av stressande situationer.
o Matvanornas påverkan
o Inköp
o Matlagning
o Tillagning
o Måltidsmiljö
o Stress
o Diabetes
o Fetma
o Hjärt- och kärlsjukdomar
o Forskning
Punkt 13 och 14 i ämnets centrala innehåll:
• Reflektion över kost, hälsa och livsstil utifrån ett etiskt och normkritiskt förhållningssätt.
• Hur normer om kost-, hälso- och livsstilsfrågor kan skapas och påverka såväl det egna som andras förhållningssätt.
diskutera · fundera på
• Hur ser måltidsmiljön ut i din familj när ni äter middag?
blir det inte så mycket tid över som Lars kan använda till sina egna aktiviteter. Maria har dessutom oregelbundna arbetstider och arbetar ibland även natt.
Lars har nu gått upp mycket i vikt och börjar känna att det är svårt att vara så rörlig som arbetet ibland kräver. Han börjar också känna en viss oro för hjärt- och kärlsjukdomar och funderar på att boka tid för en hälsoundersökning. Det är även det där med utseendet som inte känns så bra, magen är alldeles för stor och han känner sig inte attraktiv längre.
Eftersom det oftast är Lars som står för matlagningen är han medveten om att hela familjens kostvanor inte är de bästa. Det blir ofta snacks på fredagskvällen då familjen tar det lugnt i soffan framför tv:n. Det är enda kvällen i veckan som familjen sitter samlad och kopplar av tillsammans.
Lars vet att hela familjen behöver ändra sina matvanor för att han ska kunna gå ner i vikt. Han tycker om att laga god mat och få uppskattning av sin familj. Hur ska han ens kunna lägga fram förslaget utan att de andra i familjen blir missnöjda?
REFLEKTION KRING FALLBESKRIVNINGEN
Vilka utmaningar tror du att Lars kan stöta på i samtalet med sin familj när han påtalar de förändringar han vill genomföra?
Eller kan det vara så att familjen också ser att förändringar behöver göras och stöttar honom? Lars och hans fru kanske kan hitta gemensamma aktiviteter som de kan genomföra tillsammans? Finns det möjlighet för barnen att ta sig till sina aktiviteter genom att cykla, gå eller samåka med någon kompis? Eftersom det oftast är Lars som lagar maten kan han väl ändra till hälsosammare alternativ utan att säga det till familjen, eller?
Är de problem som Lars upplever något som verkligen rör hela familjen eller är det hans ensak om han vill gå ner i vikt?
Förklara hur du tänker.
Vilka vanor ser du att Lars kan ändra på?
Matvanor formas i samspel med familj och vänner.
Matvanornas påverkan
Under hela livet är matvanor, inställning till mat och tankar kring varför vi äter mycket viktiga. Attityder till mat och de matvanor vi har grundläggs i barndomen när vi blir sociala individer och påverkar oss under resten av livet. Det finns flera undersökningar som visar att barn ofta äter ohälsosam mat med för mycket fett och socker och för lite frukt och grönsaker. I och med det ökar risken för att de som vuxna får välfärdssjukdomar.
För att kunna kasta sig in i den sociologiska tankekartan är det nödvändigt att först ta av sig sina egna personliga glasögon. Man behöver alltså ha förmågan att skaka av sig sitt eget perspektiv och sina egna värderingar. Detta är lättare sagt än gjort. Varje gång vi människor möts av nya intryck eller ny kunskap, tolkar vi dessa utifrån våra erfarenheter. Vi utgår ifrån att det vi lärt oss är rätt och fel, normalt eller onormalt. Vi glömmer lätt att det vi tycker är självklart inte alls behöver vara självklart för andra människor.
Välfärdssjukdomar – är sjukdomar som har orsakats av ohälsosamma levnadsvanor som dålig kost, för lite motion och för hög alkoholkonsumtion.
Fastevärde –betyder ”på tom mage”
Diabetes
Diabetes är en vanlig sjukdom i Sverige och det finns två olika typer av diabetes. Kroppen producerar ett hormon som heter insulin i bukspottkörteln. Insulinet reglerar sockernivån i blodet, men vid diabetes fungerar detta inte längre. Diabetes typ 1 innebär att kroppen helt har slutat att producera insulin och att det måste tillföras kroppen via injektioner. Diabetes typ 2 innebär att kroppen fortfarande tillverkar insulin men inte tillräckligt mycket. Denna typ av diabetes kan man själv påverka genom att förändra sina kostvanor och genom att motionera. Ibland behövs medicin i tablettform.
Blodsockervärde anges i millimol per liter:
Normalt (fastevärde) = 3,3–5,6 mmol/l
Diabetes (fastevärde) = över 6,1 mmol/l uppmätt vid två tillfällen
Under år 2024 rapporterades det sammanlagt in data på över 500 000 barn och vuxna med diabetes till Nationella Diabetesregistret (NDR), vilket är en ökning jämfört med 2023. I Sverige hade uppemot 450 000 personer diabetes – majoriteten av dem typ 2. Sedan 1980-talet har antalet barn under 15 år som fått diabetes typ 1 ökat dramatiskt, även om kurvan har planat ut något under de senaste åren. Ökningen har varit störst bland de yngsta barnen, i åldrarna 0–4 år. Det är viktigt att personal som arbetar inom skolan och omsorgen känner till detta och har kunskap om vad som är bra mat både för barn och vuxna.
Fler rapporter och mer statistik om diabetes finns på Nationella Diabetesregistrets webbsida.
Idag finns flera metoder för att mäta sockernivån i blodet, till exempel med en kontinuerlig glukosmätare (CGM) som visar värdet i realtid.
Matens roll vid övervikt är komplex och kan inte enbart förklaras av kostvanor.
Fetma
Synen på fetma och övervikt, och teorierna kring viktnedgång, har varierat genom åren. Ett klassiskt sätt att se på saken, är att det hela handlar om ”kalorier in och kalorier ut”. Med detta menas att vikten styrs av energibalansen – om man intar fler kalorier än vad man förbränner går man upp i vikt, och om man intar färre kalorier än vad man förbränner går man ner i vikt. Denna syn har lett till olika dieter som påverkat kalorier in och olika träningsprogram som påverkat kalorier ut.
Under senare år har denna enkla teori problematiserats, och många forskare menar nu att hormoner som påverkar ämnesomsättningen spelar en stor roll när det kommer till att gå ner i vikt och behålla den nya vikten över tid. Detta synsätt är kopplat till något som kallas ”set point theory”, enligt vilken det finns en inneboende mekanism som får kroppen att sträva efter att återgå till minst den vikt man hade före viktnedgången.
Rent kemiskt, bildar våra fettceller när de är fyllda ett hormon som heter leptin, och vi känner oss mätta och nöjda. Högre halt av hormonet bildas i kroppen ju mer fett vi har. När vi sedan försöker gå ner i vikt genom att minska fettintaget produceras inte lika hög halt av leptin och vi känner oss hungrigare. Det är bland annat därför som det kan vara svårt att hålla vikten. Om vi står emot impulsen att äta mer kommer hjärnan att tolka det som att vi svälter och då kommer kroppen att sänka ämnesomsättningen så att vi klarar oss på mindre mat än tidigare.
OLIKA SYNSÄTT PÅ FETMA
Hur man ska se på fetma, finns det flera olika åsikter om. Per Videhult, som är överläkare vid överviktsenheten på sjukhuset i Västerås, anser att man kan likna fetma vid diabetes. Han menar att både fetma och diabetes beror på att hormoner är i obalans, och att det därför inte bara handlar om utmaningen att följa en diet eller träningsrutin. Enligt Videhult går det i början bra att gå ner i vikt, men efter ett tag planar nedgången ut eftersom hormoner ger signaler till kroppen om att sänka ämnesomsättningen. Videhult är av uppfattningen att det som bäst fungerar mot fetma är överviktsoperation, eftersom en sådan ställer om hormonerna så att man går ner i vikt. Forskning och utveckling av kunskap om fetma har lett till att vi idag kan framställa de hormoner som behövs i laboratorium. Detta gör det möjligt att behandla fetma på helt nya sätt. Det finns numera medicin i form av en spruta.
I sammanhanget bör tilläggas, att fördelar alltid behöver vägas mot risker när det till exempel gäller en överviktsoperation. Vi har olika förutsättningar, och en metod som passar en person behöver nödvändigtvis inte vara bäst för en annan. Vidare pågår det alltjämt diskussioner kring lämpligheten med den här sortens ingrepp, och komplikationer kan ibland uppstå. Någon studie pekar också på att ämnesomsättningen efter en överviktsoperation går ner efter ett tag, i likhet med när man följer en diet där man äter färre kalorier under en längre period. Det kan också nämnas, att det finns dieter där regelbundna korta perioder med högre kaloriintag ingår, för att undvika att ämnesomsättningen hinner ställa in sig på ”svält”-period (läs mer om ämnesomsättningen under Matspjälkningen i kapitel 5). Det finns alltså många metoder för att gå ner i vikt, och alla har sina för- och nackdelar.
Vad gäller kroppsform och vikt i allmänhet, behöver vi alltid tänka på att de individuella skillnaderna är stora och att vi i grunden är byggda på olika sätt. Två personer som äter och tränar på exakt samma sätt, kan därför ändå ha kroppar som ser helt olika ut.
Hjärt-
och kärlsjukdomar
En tredjedel av Sveriges befolkning har ett högt blodtryck (hypertoni). Det kan orsaka symtom som yrsel, huvudvärk och trötthet. Blodtryck mäts i de två olika faser som hjärtat arbetar i:
1. när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blodet i kroppen (systoliskt). Det högre värdet visar trycket i artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blodet. Detta tryck är en indikator på hur kraftfullt hjärtat arbetar.
2. när hjärtat vilar och fylls med blod (diastoliskt). Det lägre värdet visar trycket i artärerna när hjärtat vilar och återfylls med blod. Detta tryck mäter motståndet i artärerna när blodet flyter tillbaka till hjärtat.
Blodtryck mäts i två värden, som till exempel 130/80 (uttryckt som millimeter kvicksilver, mmHg), och visar en balans mellan hjärtats pumpförmåga och motståndet i artärerna. Diagnosen högt blodtryck sätts om blodtrycket är 140/90 mmHg eller högre.
Blodtrycket är dynamiskt och varierar beroende på ålder, livsstil, aktivitetsnivå, stress, sömn och hälsa hos individen. Blodtrycket ökar i medelåldern och ju stelare och trängre blodkärlen är desto mer motstånd får hjärtat att arbeta mot. Hjärtat är byggt för att klara hårdare arbete, till exempel när vi anstränger oss, men om hjärtat får arbeta hårt under långa perioder sliter det både på hjärtmuskeln och blodkärlen. Det är en kombination av olika faktorer som bidrar till högt blodtryck.
Dåliga matvanor, användning av tobak, för stora mängder alkohol och en stillasittande vardag är några exempel. Långvarig stress utan återhämtning har också en negativ påverkan.
Den som har föräldrar med högt blodtryck, löper större risk att själv utveckla högt blodtryck.
Vissa sjukdomar förekommer ofta tillsammans med högt blodtryck, som till exempel diabetes.
Val av livsstil påverkar hälsan både om man är frisk eller lever med en sjukdom. En sund och trivsam livsstil kan också förebygga försämring och återfall.
Genom att vara fysiskt aktiv och ha bra matvanor kan man förebygga flera olika sjukdomar, öka effekten av läkemedel, minska biverkningar från mediciner och bidra till en bättre hjärtoch kärlhälsa.
Om blodtrycket bara är lite förhöjt kan ändrade levnadsvanor räcka som behandling, men de flesta behöver både förändrade levnadsvanor och läkemedel.
Forskningen visar att fysisk aktivitet minskar risken för många sjukdomar och gör att vi mår bättre oavsett om vi är friska eller lever med en sjukdom.
Riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar:
▶ bukfetma
ärftlighet
diabetes
rökning
dålig kondition
stress
högt blodtryck
VISSTE DU ATT?
Matvanorna grundläggs tidigt under uppväxten och i Sverige och Finland erbjuds kostnadsfria lagade luncher i skolan. Vad som äts i skolan har stor betydelse för ett barns hela näringsintag under dagen. För en del barn är den mat de får i skolan det enda lagade mål mat de får om dagen och det kan påverka inlärningen och hälsan. I Sverige har vi sedan 2011 en lag om att skolmaten ska vara näringsriktig.
diskutera · fundera på
• Vilka aktiviteter tycker du att man spontant kan delta i tillsammans med kollegor på jobbet, utan att byta om till träningskläder – utomhus respektive inomhus?
Inköp
Hur vi planerar våra matinköp har stor betydelse för hur och vad vi äter. Om vi till exempel alltid handlar på vägen hem från arbetet eller skolan när vi redan är hungriga, och dessutom gör så dagligen, har vi förmodligen handlat onödiga livsmedel som snabbt höjer blodsockret och samtidigt fått en dyrare matkasse än vad vi skulle behövt få.
Har vi dessutom hämtat barnen från förskolan eller fritidshemmet, och de är med i affären, påverkar säkert deras önskemål våra inköp. Om det är några timmar sedan både barn och föräldrar åt någonting, inser vi snabbt att den låga blodsockernivån även påverkat humöret. Vi är både trötta och retliga, så inköpstillfället blir ingen trevlig upplevelse för någon.
Här hade vi istället kunnat planera inköpstillfället till helgen och handlat med hela familjen. Inköpen hade kunnat göras utan stress och som en utflykt där alla är delaktiga. Vill vi att vår familj ska äta godis och snacks i helgen är detta ett utmärkt tillfälle att handla och tillsammans komma fram till nyttiga alternativ.
Det är även lämpligt att varje familjemedlem under veckan skriver upp önskemål om vilka frukostar, luncher, mellanmål och middagar som hen vill ha, för att sedan kunna göra en gemensam inköpslista att utgå ifrån.
Att veckohandla sparar både tid och pengar. Det blir inte lika många dåliga val eftersom vi inte redan är hungriga när vi handlar, och det blir lättare att handla livsmedel som kan användas
Matens konsistens
En del personer är mycket känsliga för konsistensen på maten. Detta är viktigt att tänka på om man till exempel serverar barn olika måltider. Det är inte bara hur något smakar som avgör om personen vill äta, utan vi äter även med ögonen. Om en person har svårt för konsistensen kan man prova att servera maten i mindre bitar, mosa den eller göra små roliga figurer av grönsakerna för att få barnen att smaka. En del vill inte heller äta ”röror”, utan vill ha alla ingredienser var för sig.
När det gäller äldre personer eller personer med funktionsnedsättningar, kan dessa ha svårt för att tugga maten eller svårt för att svälja utan att sätta i halsen. Idag finns det bra hjälpmedel att använda för att de ska kunna äta själva och i sin egen takt. Detta kan även vara bra på så sätt att de då själva kan välja storleken på tuggan. Hjälpmedel som specialbestick och olika muggar används ofta. Det finns även förtjockningsmedel att blanda i flytande mat och dryck, så att konsistensen blir mer trögflytande och tjock. Det kan underlätta för personen som ska äta, så att denna inte sätter i halsen eller spiller lika lätt.
Eget val av annan kost
Det behöver inte alltid finnas medicinska eller religiösa skäl till att människor väljer att utesluta viss sorts mat eller att inrikta sig på en viss typ av kost. Man kan välja annan kost av till exempel ideologiska skäl, alltså eftersom man har en viss inställning eller uppfattning om hur maten kommer till eller hanteras.
Vegetarisk kost
Allt fler människor väljer att äta vegetarisk kost. Målet är ofta att få en bättre hälsa. Det är även vanligt att små barn äter vegetariskt. Det finns olika typer av vegetarisk kost, och här följer några exempel.
▶ Råkost: innehåller oftast mat som till största delen inte är tillagad, även om kokt potatis, råris och bröd är vanligt. Annars är det grönsaker, frukt, bär, örter, nötter, frön, groddar och alger som ingår i kosten.
▶ Vegankost: består bara av vegetabilier – även ägg och mjölkprodukter utesluts här.
▶ Laktovegetarisk kost: alla grönsaker och mjölkprodukter är tillåtna.
▶ Lakto-ovo-vegetarisk kost: alla grönsaker, samt mjölk och ägg är tillåtna.
▶ Levande föda: endast råa groddade eller mjölksyrade grönsaker, nötter och frön tillåts. Maten får bara värmas upp till 50 grader.
Exempel på meny för en dag:
Frukost: gröt med äppelmos och mjölk, samt bröd med ost och ett glas juice.
Mellanmål: en valfri frukt.
Lunch: broccolipaj, som består av pajskal, broccoli, purjolök och potatis, samt bönsallad med kidneybönor, rödlök och haricots verts.
Mellanmål: keso med frukt och nötter.
Middag: rotfruktsgratäng med ost och spenatsallad.
Vegetarisk kost är rik på fibrer och vätska, vilket gynnar tarmarnas arbete med matspjälkningen. Fetthalten i maten är låg och maten tillagas ofta så att inget onödigt fett behöver tillsättas. Rikligt med mineraler och vitaminer förekommer, men det kan uppstå ett behov av kosttillskott i form av vitaminer då till exempel B-vitamin, kalcium och D-vitamin inte förekommer i alla vegetariska livsmedel. Det är också viktigt att se till att det protein som ingår i kosten är av en bra sort. Exempel på bra protein är hampaprotein, spirulina, nötter, spenat, bönor och linser.
diskutera · fundera på
1. Är det svårare att laga vegetarisk, glutenfri och laktosfri mat jämfört med ”vanlig mat”?
2. Hur gör man för att få små barn som äter vegetarisk mat att få i sig tillräckligt med näring?
Fasta
Ibland behöver vi fasta – till exempel före en operation, på grund av religion eller för att vi själva väljer att fasta med målet att rena kroppen för att må bättre.
Många som fastar på grund av sin religion har ofta stränga regler som de väljer att följa, men de får äta och dricka på kvällen/natten när solen har gått ner. Det är för det mesta bara friska vuxna människor som fastar, och inte gravida eller kvinnor som har sin menstruation just då.
Fasta före en operation kan innebära att man inte får äta eller dricka alls under ett antal timmar, men detta är inte skadligt då det sker under en begränsad tid.
En del ägnar sig självmant åt något som kallas periodisk fasta, för att till exempel gå ner lite i vikt eller stabilisera blodsockret. Två vanliga former av periodisk fasta är dieterna 5:2 och 16:8. Den förstnämnda går ut på att man äter som vanligt i fem dagar, för att sedan inta färre kalorier (500‒600 kalorier) i två dagar.
Den som istället följer 16:8-dieten, äter som vanligt under åtta timmar för att därefter fasta i 16 timmar – exempelvis genom att hoppa över frukosten eller middagen.
Det finns också de som fastar under en period på cirka sju dagar och väljer att bara dricka under den perioden. Detta är en extrem form av fasta som kan medföra risker – det är mycket viktigt att dricka 2–3 liter vätska om dagen, och då inte enbart vatten. Drycken bör innehålla vitaminer och mineraler.
VISSTE DU ATT?
Vid fasta tillför man ofta kroppen enbart vätska som innehåller mineraler och vitaminer. Vätskan bör bestå av örtteer, juicer, vatten och buljong i riklig mängd. Det är bra att värma drycken eftersom man lätt blir frusen när man fastar.
När fastan ska brytas och man ska äta fast föda igen är det bäst att ta det försiktigt. Eftersom magen inte har fått fast föda att arbeta med på ett tag, kan illamående och kräkningar med magsmärtor uppkomma om man äter för mycket på en gång. Behåll gärna dryckerna och komplettera med fast föda, för att sedan helt gå över till vanlig mat igen. Det är bra att börja äta rivna frukter och grönsaker, fil och kokt potatis, samt att äta små portioner.
Matspjälkningen
En vuxen person konsumerar i genomsnitt två kilo mat och dryck om dagen. Kroppens energiomsättning varierar med individ, ålder, kön och vikt. Äldre personer har ofta ett lägre energibehov än till exempel tonåringar. De äter mindre portioner och det är därför mycket viktigt med näringsinnehållet.
Ämnesomsättningen är en rad olika processer som sker i kroppen, där näringsämnen bryts ner, tas upp och omvandlas. Näringsämnena tas upp och omvandlas i cellerna och restprodukterna lämnar sedan cellerna och så småningom kroppen via njurarna. Processen börjar med en mängd olika kemiska reaktioner för att bryta ner maten vi äter. Nedbrytningen sker med hjälp av enzymer i olika ställen i mag- och tarmkanalen.
MUNNEN
Här börjar den mekaniska nedbrytningen av maten genom att vi tuggar. Saliv tillförs via spottkörtlarna och bidrar till att det blir lättare att svälja. På tungan sitter smaklökar (sinnesceller) som känner av smakerna sött, salt, surt, beskt och umami. Att vi känner smak och avgör om vi tycker om maten eller inte påverkar salivutsöndringen.
MATSTRUPEN
Maten passerar svalget på vägen ner i matstrupen. I matstrupen ”knådas” maten med hjälp av muskler för att komma ner till magsäcken.
MAGSÄCKEN
Magsäcken innehåller cirka 1,5 liter och förvarar och bryter ner maten. I magsäcken finns saltsyra som behövs för att aktivera de enzymer som bryter ner proteiner. Födan ligger kvar i magsäcken i cirka 3–5 timmar.
LEVERN
Levern har en speciell uppgift när det gäller kroppens blodförsörjning. Allt blod från mag- och tarmkanalen passerar genom levern innan det går ut i kroppen. Levern producerar galla, bryter ner gifter, läkemedel och slaggprodukter, lagrar fettlösliga vitaminer och lagrar energi i form av glykogen.
GALLAN
Levern producerar galla som lagras i gallblåsan och sedan förs till tolvfingertarmen via gallgången för att hjälpa till med matspjälkningen. Gallan behövs för att bryta ner fett.
BUKSPOTTKÖRTELN
Bukspottkörteln har två viktiga uppgifter när det gäller matspjälkningen; att producera bukspott för att bryta ner maten och att producera insulin och glukagon som reglerar blodsockernivåerna.
TUNNTARMEN
I tunntarmen bryts maten ner med hjälp av enzymer, galla och bukspott. Det mesta av näringsämnena tas upp via tunna blodkärl i tunntarmens veckade väggar.
TJOCKTARMEN
I tjocktarmen tas det mesta av vätskan i maten upp och resten passerar vidare till ändtarmen som avföring. Tjocktarmen innehåller en stor mängd bakterier som bryter ner fibrer.
ÄNDTARMEN
Till slut har maten transporterats hela vägen fram till ändtarmen som är den sista delen av matspjälkningssystemet. Det tar cirka 18–24 timmar för maten att passera genom hela systemet.
VISSTE DU ATT?
En del av kroppens organ har fler uppgifter än bara en, till exempel levern som bryter ner gifter, lagrar och producerar galla och bukspottkörteln som både producerar hormonerna insulin och glukagon och bidrar till matsmältningen med bukspott.
diskutera · fundera på
• Hur påverkas din matsmältning av stress? Varför är det så, tror du?
Maria arbetar som elevassistent och ska vara med i matsalen idag. De är flera assistenter och pedagoger som brukar turas om och idag är det hennes tur. Under lunchen ska Maria hjälpa en av eleverna att äta. Eleven heter Sara och har svårt med finmotoriken och behöver därför stöd under måltiden. Idag sitter de vid ett bord vid fönstret tillsammans med två klasskamrater till Sara.
Några andra elever för oväsen och skriker och bråkar borta vid ett annat bord och börjar kasta mat på varandra.
Nej, säger Maria högt, nu får det räcka. Jag ska bara gå och säga till dem, säger hon och reser sig och går bort till de stökiga eleverna. Hon får stå där en stund och argumentera innan konflikten är löst.
Hon vänder sig om och går tillbaka till sina elever och sätter sig igen. Då ser hon att Sara har hällt ut all sin mjölk i knät och ser ledsen ut.
– Jag skulle hjälpa henne, säger Erik som sitter vid bordet och har ätit upp sin mat. Men hon slog bort min arm så jag tappade ut hela muggen.
– Det gör inget, Erik, det var bara snällt att du försökte hjälpa till. Om ni har ätit färdigt nu så går vi och ordnar upp det här, så att du, Sara, får rena kläder.
REFLEKTION KRING FALLBESKRIVNING
Det är inte alltid det blir bra när eleverna försöker hjälpa varandra, men det är snällt tänkt även om det inte blev som önskat här. Men det finns bra hjälpmedel att använda så att de flesta kan äta själva. Här kanske Sara kunde haft en tippmugg med pip och lock, och förtjockningsmedel i mjölken så den blivit lite trögflytande … Hur tänker du, kring matsituationer?
Är det viktigaste att man får i sig maten fort när den är varm eller kan det få ta den tid det tar så att personen får försöka äta själv? Hur tycker du att man ska hantera matsituationen i skolmatsalen?
CENTRALA BEGREPP
Det är viktigt att du förstår och kan använda de centrala begreppen. Du kan bli mer säker på begreppen genom att söka på internet samt genom att formulera egna meningar där begreppen ingår på ett naturligt sätt. Använd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.
TIPS!
Skriv en lista med alla begrepp och använd texten i boken för att skriva dina egna förklaringar. Gå sedan igenom ord för ord, täck över förklaringen och förhör dig själv.
> Allsidig kost (s. 103, 110)
> Folksjukdom (s. 105)
> Allergi (s. 105, 111)
> Specialkost (s. 107–110)
> Näringsämnen (s. 109, 118)
> Intolerans (s. 111–113)
> Enzymer (s. 112, 118)
> Konsistens (s. 114)
> Ideologi (s. 115)
> Ämnesomsättning (s. 118)
INSTUDERINGSFRÅGOR
1. Vad är den vanligaste orsaken till att människor fastar, tror du? Motivera varför du tror att det är på det sättet.
2. Vad kan vi inte äta om vi är glutenintoleranta?
3. Vilka produkter innehåller laktos?
4. Vad är råkost?
5. Vilken konsistens på dryck är bäst om personen har svårt för att svälja och lätt sätter i halsen?
6. Varför ska den som är allergisk äta så oblandad kost som möjligt?
7. När bör kvinnor inte fasta?
8. Vad är laktos?
9. Vad finns det för hjälpmedel för personer som har svårt att äta själva?
10. Beskriv varför konsistensen på maten kan ha betydelse.
11. Hur kan du försöka få barnen att prova nya grönsaker?
12. Hur mycket vätska bör man få i sig per dygn när man fastar?
13. Vad kan man äta istället för kött för att få i sig protein?
14. Hur skulle du lägga upp maten på en tallrik till ett barn som inte tidigare har ätit maträtten som du bjuder på?
UPPGIFTER
1. Ta reda på hur smaklökarna som sitter på tungan fungerar och hur de skickar signaler till hjärnan om vilken smak maten har.
2. Gör menyer för en dag för en person som är: laktosintolerant, glutenintolerant, vegetarian, överviktig, underviktig respektive diabetiker.
3. Hur ser utbudet ut i affärerna gällande glutenfria och laktosfria alternativ? Gå till flera olika mataffärer och titta på utbudet. Jämför sedan.
4. Skriv en reflektion över hur utbudet av glutenfri, laktosfri respektive vegetarisk kost har ändrats under de senaste tio åren.
Kost och hälsa Nivå 1
Ingela Fredriksson
Vilken betydelse har våra levnadsvanor för vår hälsa? På vilket sätt påverkar kost, fysisk aktivitet och sömn hur vi mår och fungerar? Hur kan vi hantera stress för att undvika negativa effekter? Hur sprids smitta, och vad kan vi göra för att skydda oss mot den? Vad innebär en god hygien och en säker hantering av livsmedel? Går det att vara källkritisk kring kostråd och hälsotrender?
Kost och hälsa nivå 1 är ett läromedel som är anpassat för kost och hälsa nivå 1 enligt Gy25. Läromedlet ger läsaren god kännedom om kost och hälsa ur både ett teoretiskt och praktiskt perspektiv. Kost och hälsa nivå 1 är uppbyggt kring teman som kostens och måltidens betydelse för hälsan, hygien, smitta och hantering av livsmedel, hälsa och friskvård samt att granska och förmedla hälsoinformation.
Detta läromedel innehåller flera inslag som hjälper läsaren att ta till sig kunskapen och göra den till sin egen: tillgängligt språk, engagerande texter, centrala begrepp som lyfts fram och förtydligas, frågor för att diskutera och reflektera, fallbeskrivningar som sätter kunskapen i ett vardagligt sammanhang, instuderingsfrågor för att testa sin egen baskunskap, visste-du-att-rutor som ger fördjupning, övningar som får läsaren att praktiskt prova och testa sin kunskap.
Kost och hälsa nivå 1 är en del av Gleerups barn och fritid. Våra läromedel hjälper dig att utvecklas så att du kan stötta andra i deras utveckling.
Ingela Fredriksson har över fem års eftergymnasiala studier bakom sig. Hälsoutvecklare och rektorsexamen för att nämna några, men även folkhälsovetenskap, pedagogik och sjukdomslära ingår i utbildningsbakgrunden. Detta utgör en bred kunskapsbas som passar väl i områdena Barn- och fritid samt Vård- och omsorg. Ingela arbetar idag med utveckling av verksamhet, utbildning och kursinnehåll.