Issuu

Ewa-Lotta Benndoff

Susanna Sjöstrand

Geografi

Historia

Religionskunskap

Samhällskunskap

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Hållbar utveckling i en ojämlik värld

och Buddhism

och begrepp:

Så formas jorden

Religion och Samhälle

Världsdelarna

Välkommen till Exploro årskurs 6 lärarhandledning!

Den här lärarhandledningen betonar viktiga delar av SO-ämnena och stöttar dig som lärare i hur du kan undervisa med Exploro grundbok, arbetsbok och delar av exploro.se kopplat till materialet.

Vår förhoppning är att uppgifterna i arbetsboken, och våra förslag på aktiviteter här i lärarhandledningen, leder till att eleverna utvecklar förståelse för ämnena och dess karaktär – och bygger upp ett ordförråd för att samtala om respektive ämnes innehåll. Vi ser det som viktigt att eleverna kontinuerligt får reflektera över, jämföra och beskriva SO-ämnenas central innehåll genom varierande uppgifter och utmanande aktiviteter.

Vi heter Ewa-Lotta Benndoff och Susanna Sjöstrand och det är vi som är författarna till Exploro arbetsbok och den här lärarhandledningen. Vi är båda lärare i SO med många års erfarenhet av att undervisa i ämnena. Vår tanke med en lärarhandledning är att den ska underlätta för lärare att undervisa med ett material.

I den här lärarhandledningen har vi samlat olika sorters uppgifter, på individ och gruppnivå, som vi genom beprövad erfarenhet har sett varit ett framgångsrikt arbetssätt för att eleverna ska ta till sig och förstå SO-ämnenas innehåll.

En viktig del i att kunna behärska ett ämne är att förstå dess ämnesspecifika ord och begrepp. Med det i åtanke har vi lagt stort fokus på språket och hur du som lärare kan stötta eleverna språkligt när de läser texterna i grundboken och arbetar med uppgifterna i arbetsboken.

För att förstå faktaspäckade texter är det viktigt att förstå alla ämnesord, men det är också viktigt att förstå andra ord som bär upp en text. I den här lärarhandledningen har vi lagt stort fokus just på den aspekten och lyft ut de ord och begrepp som är bärande för att förstå innehållet. Det kan tyckas vara många ord, men det är du som lärare som avgör vilka ord som du anser att dina elever behöver träna på. Här i lärarhandledningen får du ett underlag som du väljer bland. Vi tänker att ju fler av dessa ord och begrepp som eleverna lär sig, desto lättare blir det för dem att ta sig an ämnena i högre årskurser. Några av begreppen återkommer i flera kapitel. Detta har vi gjort medvetet eftersom repetition är viktigt för att lära sig något nytt. Det finns många sätt att träna ord och begrepp. Vi vill uppmuntra dig att använda de interaktionsövningar och rollspel som finns kopplade till materialet. Vår erfarenhet är att drama och att visualisera ämnesinnehållet är effektiva sätt att ta till sig kunskap, ämnesord och begrepp.

Inför varje ämneskapitel (grundboken har nio kapitel) är det viktigt att eleverna får visualisera vad kapitlet kommer att handla om genom att titta på uppslaget och samtala om vad de ser. Vi föreslår också att du gör en VÖL tillsammans med eleverna. Syftet med en VÖL är att ta reda på vad eleverna redan vet, vad de önskar få veta och när området är avslutat summera vad eleverna har lärt sig. Detta arbete synliggör för eleverna vad de har lärt sig och tydliggör progressionen i deras lärande.

Uppgifterna i arbetsboken är förklarande, varierande och repetitiva. Alla uppgifter har ett angivet syfte. De uppgifter i arbetsboken, som går ut på att eleverna tar hjälp av texterna i grundboken, är frågor där svaren ibland står bara på raderna, ibland både på och mellan raderna och ibland bara bortom raderna. Det finns facit eller exempelsvar till i stort sett alla uppgifter.

I några fall har vi även gjort uppgifter till några av grundbokens fördjupningar. Vi har valt att göra uppgifter kopplade till fördjupningar av områden som vi av egen erfarenhet vet att elever ofta är intresserade av att lära sig mer om.

I lärarhandledningen finns det bedömningsuppgifter till åtta av materialets nio kapitel. Kapitlet om världen har ingen bedömningsruppgift. Bedömningsuppgifterna är framtagna för att bedömas utifrån både en E- och en A-nivå. Även till dessa uppgifter finns det förslag på facit och exempel på svar.

Lärarhandledningen innehåller också ett stort urval av olika kopieringsunderlag. Alla kopieringsunderlag står markerade i handledningen var och hur de kan användas.

Flertalet av kopieringsunderlagen hittar du både i den tryckta lärarhandledningen och på exploro.se, men memorykorten finns endast tillgängliga på exploro.se.

Det är vår förhoppning att Exploro årskurs 6 (grundbok, arbetsbok och exploro.se) kommer att hjälpa var och en av dina elever till möjligheten att äga sitt eget lärande. Och att den här lärarhandledningen kommer att stötta dig på ett bra sätt i din undervisning av materialet.

Lycka till!

Vänligen Ewa-Lotta och Susanna

Kopieringsunderlag

EPA Ensam-Par-Alla

Modell för att fundera och resonera, enskilt, tillsammans med en kompis och i helklass.

Venndiagram

Modell för att upptäcka skillnader och likheter i ett ämnesinnehåll.

Tankekarta

Modell för att att strukturera fakta och samla stödord.

VÖL: Vet – Önskar veta – Lärt

Modell för att synliggöra den kunskap eleverna redan har, vad de vill veta och vilken kunskap som de förvärvar.

Fundera och resonera

Modell som stöttning för att kunna resonera om vilka orsaker och konsekvenser en händelse får. En tom version av uppgifter som finns i arbetsboken.

Ord och begrepp

Till varje avsnitt har vi tagit ut ord som eleverna bör känna till för att förstå innehållet i texterna i grundboken. Alla ord finns som ett kopieringsunderlag döpta med siffror (som till exempel 4 1700-talet, 5 Medier och 6 Så formas jorden) I lärarhandledningen finns det tips på hur du kan låta eleverna arbeta och träna på orden på olika sätt.

2 Kategorier:

Kopieringsunderlag med fem olika rubriker som eleverna kan använda för att kategorisera ord och begrepp.

3 Kan/Känner till/Kan inte:

Kopieringsunderlag med tre olika rubriker som kan hjälpa eleverna att tänka till sin ordförståelse vad gäller texterna i grundboken. Orden till varje avsnitt ska placeras i den spalt som eleven känner stämmer för sitt eget lärande.

Självskattning/checklista

Modell för att hjälpa eleverna att få syn på sitt eget lärande. Tanken är att eleverna ska använda mallen som stöd för att skatta sig själva. Kan användas både initialt, i slutet och under arbetsområdets gång.

Utvärdering av arbetsområde

Modell som med fördel kan användas både under arbetsområdets gång och som avslutning. Syftet är att eleverna ska bli medvetna om sitt eget lärande genom att ta för vana att utvärdera.

Memory

Vi har lyft ut ord och ämnesbegrepp och gjort memory så att eleverna på ett lekfullt sätt lär sig att använda de ämnesord som de behöver. Det finns memory till respektive kapitlet och de består av ord och förklaring.

Kopieringsunderlag till rollspel

Du har även möjlighet att fördjupa elevernas kunskap genom att i slutet av utvalda områden göra rollspel tillsammans med eleverna. Tanken med rollspelen är att eleverna får använda den kunskap de har lärt sig i ett ämne och samtidigt repetera begrepp som hör ihop med innehållet.

Bedömningsuppgifter

Till kapitel 1–8 finns det bedömningsuppgifter framtagna för att bedömas utifrån både en E- och en A-nivå.

Korsord

Till några kapitel finns det korsord som eleverna kan göra som extrauppgift för att träna på ord och begrepp som har med ämnesområdet att göra. Korsorden kan också användas som test för att ta reda på vad eleverna kan och vad de behöver träna mer på när det gäller ord och begrepp.

Blindkartor

Till kapitlet om världen och världsdelarna finns det blindkartor till respektive världsdel som eleverna kan använda för att träna på kartkunskap.

Extrauppgifter

Det finns också kopieringsunderlag till extrauppgifter som rör aktuella samhällsfrågor, SYV, världsdelarna och vulkaner.

årskurs 6

Exploro SO årskurs 6 är ett heltäckande årskursläromedel i SO där tryckt och digitalt material går hand i hand.

Grundboken består av texter i alla fyra SO-ämnena. Texterna utgår från centrala innehållet i kursplanerna. I årskurs 6 behandlas nio kapitel: 17-talet, Ekonomi, Hållbar utveckling i en ojämlik värld, Hinduism och Buddhism, 1800-talet, Medier, Så formas jorden, Religion och Samhälle och Världsdelarna.

Grundtexterna kompletteras med olika fördjupningar och aktiviteter som levandegör ämnena.

Varje avsnitt innehåller en kortfattad uppgiftssida, tänkt som en gemensam uppföljning av elevernas lärande. Dessa uppgifter finns även i arbetsboken med skrivplats för att besvara dem där. Till varje avsnitt finns ett par utvalda intresseväckande fördjupningstexter samt tips på aktiviteter för fortsatt arbete på exploro.se. Aktiviteterna hittar du och eleverna på exploro.se. Varje aktivitet som det tipsas om i grundboken har en länk och en QR-kod som leder er in direkt in i materialet. Läs mer om fler aktiviteter som du kan låta eleverna göra på exploro.se på sidorna 133–139.

Exploro SO årskurs 6 arbetsbok innehåller uppgifter som är direkt kopplade till texterna och några av fördjupningarna i grundboken. Grundbok och arbetsbok går hand i hand och uppgifterna följer tydligt varje avsnitt i grundboken.

Uppgifterna hjälper eleverna att reflektera, jämföra och beskriva texternas innehåll. De ger också eleverna många tillfällen att träna på och befästa ämnesord och begrepp.

Arbetsboken ger dig som lärare möjlighet att tillsammans med dina elever utforska SO-ämnena genom varierande uppgifter.

Flertalet av uppgifterna är återkommande genom hela boken och har följande rubriker:

• Har du koll?

• Vilket ord?

• Fundera och resonera

• Jämför likheter och skillnader

• Sant eller falskt?

• Skriv och berätta

• Skriv och förklara

Exploro SO årskurs 6 lärarhandledning är en tryckt lärarhandledning som stöttar undervisningen av texterna i Exploro grundbok, uppgifterna i Exploro arbetsbok samt visst innehåll på exploro.se.

Lärarhandledningen innehåller förklaring av avsnitt och uppgifter, lektionstips, förslag på lässtrategier, samtalsfrågor och viktiga ord och begrepp att uppmärksamma. Här ges också förslag på aktiviteter genom drama och rollspel som är kopplade till olika ämnesområden.

Exploro.se innehåller texter, aktiviteter och resurser där elevens aktiva lärande står i fokus.

Exploro.se tillsammans med Exploro SO grundbok och arbetsbok dig som lärare möjlighet att variera undervisningen och levandegöra ämnesstoffet. Blended learning när det är som bäst.

På exploro.se hittar du bland annat:

• Quiz som följer grundbokens upplägg och möjliggör ett språkutvecklande arbetssätt.

I lärarhandledningen finns ett stort urval av kopieringsunderlag som stöttar ett fortsatt lärande, så som:

• Ord och begrepp ur texterna i respektive avsnitt

• Kategoriseringsmodell

• Kan/Känner till/Kan inte mall

• EPA

• Självskattning/checklista

• Utvärdering av arbetsområde

• VÖL

• Memorykort med ord och förklaring (finns endast tillgängliga på exploro.se)

• Venndiagram

• Rollspel

• Bedömningsuppgifter till kapitel 1–8.

• Fundera och resonera

• Korsord

Alla kopieringsunderlag finns även tillgängliga på exploro.se

• Interaktiva sammanfattningar för varje kapitel som kan användas i gemensamma genomgångar och underlättar för eleverna att repetera och befästa ämnesinnehållet.

• Kopieringsunderlag i form av bland annat grafiska modeller och memorykort.

• Filmer som engagerar.

• Material till alla ämnen och årskurser (årskurs 4–9), vilket skapar möjligheter till ämnesövergripande arbete och anpassningar.

• Verktyg som dyslexitypsnitt, läslinjal, ordförklaringar och textuppläsning, vilka ger rätt förutsättningar för ett inkluderande klassrum.

• Ett omfattande resursbibliotek som hjälper dig som lärare att skapa din egen undervisning med grundboken som utgångspunkt.

I det här kapitlet kommer eleverna i kontakt med 1700-talet. Eleverna får lära sig om de kungar och drottningar som regerade under perioden och varför århundradet delas in i frihetstiden och den gustavianska tiden. Eleverna får även lära sig om hattar och mössor och det politiska system som växte fram under seklet.

Texterna i grundboken innehåller många betydelsebärande ord och begrepp som är viktiga att bearbeta under arbetets gång (som till exempel envälde, frihetstiden, korruption, tryckfrihetsförordningen, gustavianska tiden, offentlightesprincipen, upplysningen, brukssamhälle och merkantilism). Orden och begreppen återkommer i olika uppgifter i arbetsboken.

Kapitlet avslutas med bedömningsuppgifter som knyter an till kriterier för bedömning.

Kopieringsunderlag Tankekarta 1700-TALET s. 8–35

Visualisering

Tryckfrihetsförordningen

Ett sätt att inleda arbetet om 1700-talet är att titta på bilder och ställa frågor till eleverna.

Syftet med att ställa frågor till bilder är att visualisera begreppet och skapa en uppfattning om vad kapitlet kommer att handla om.

Vi föreslår dig också att kontakta närmaste stadsarkiv för att få tillgång till bevarade källor från 1700-talet.

Samtala med eleverna om vad dessa källor visar och innebär. Ställ frågor som:

Vad berättar källorna? Vilket innehåll kan ni hitta i grundboken?

Syftet med att ställa frågor till källorna är att visualisera epoken och skapa en känsla för vad historiska källor kan berätta.

Låt därefter eleverna titta på uppslaget på sidorna 8–9 i grundboken. För att visualisera ord och begrepp, fortsätt samtala med eleverna om vad de ser. Det här momentet kan du med fördel låta eleverna göra genom en EPA (enskilt, i par, alla) utifrån frågorna:

• Vad ser ni på bilden?

• Vad tror ni att det här kapitlet kommer att handla om?

• Vilken är staden på bilden, tror ni?

• Vilka människor bodde i städerna?

Samla elevernas tankar på tavlan, förslagsvis i en tankekarta. Om du vill kan du låta eleverna fylla i en egen (kopieringsunderlag Tankekarta).

Läs sedan tillsammans texten på sidan 8. Antingen läser du högt eller så låter du eleverna körläsa.

Gå igenom vilka avsnitt som ingår i kapitlet. Diskutera frågorna i pratbubblorna på sidan 9.

• Vad har potatis med peruker att göra?

• Vilka låg bakom mordet på kung Gustav III?

• Vilka var mössorna och hattarna – i riksdagen?

Efter visualisering föreslår vi att dina elever får fundera över begreppet 1700-tal genom att fylla i de två första kolumnerna i en VÖL (kopieringsunderlag VÖL).

Det här för att fortsätta att aktivera elevernas förförståelse och väcka nyfikenhet för ämnesområdet. Vi föreslår att du introducerar (eller repeterar) begreppet sekel innan eleverna fyller i sin VÖL.

Eleverna bör vara väl bekanta med modellen vid det här laget, men det kan vara bra att repetera med dem hur en VÖL fungerar.

Kopieringsunderlag VÖL

Syftet med att göra en VÖL är att hjälpa eleverna att synliggöra vad de redan vet, vad de önskar få veta och vad de har lärt sig.

Skriv ut kopieringsunderlaget och dela ut varsitt till eleverna. Använd EPA som modell (enskilt, par, alla).

Låt eleverna först fundera enskilt och skriva ner vad de vet i kolumn 1. Låt dem därefter dela med sig av sina tankar och diskutera i par. Sammanställ elevernas tankar i en gemensam kolumn 1, det vill säga klassens VÖL.

Nästa steg är att eleverna ska skriva ner vad de önskar lära sig om 1700-talet. Detta gör de genom att fylla i kolumn 2. Förslagsvis låter du först eleverna tänka enskilt, därefter samtala i par innan ni pratar i helklass och fortsätter att fylla i klassens VÖL.

Du kan ställa frågor för att hjälpa eleverna att komma på saker som de vill lära sig.

Exempel på frågor är:

• Hur var det med krig för Sverige på 1700-talet?

• Vilka var kungar/drottningar under 1700-talet?

• Vilken makt hade dessa regenter?

• Hur förändrades livet för människorna på 1700-talet?

• Hur fungerade handeln på 1700-talet?

• Hur påverkade migrationen samhället under 1700-talet?

Den tredje kolumnen ska eleverna fylla i när de är klara med arbetsområdet, som en summering och utvärdering. Det här kan de också göra genom EPA, det vill säga; först tänker de själva, sedan samtalar de i par – och till slut lyfter de sina tankar i helklass.

När det är dags för den tredje kolumnen föreslår vi att du och eleverna tillsammans fyller i klassens gemensamma VÖL (där redan V och Ö är ifyllda) på tavlan. Inkludera gärna fakta som eleverna har stött på under arbetets gång, men som inte finns med i grundboken.

Tips för läsning av texterna i grundboken

När eleverna har visualiserat och fyllt i kolumn 1 och 2 i sin VÖL är det dags att ta sig an texterna i grundboken. Här är några tips på vad som är viktigt under läsningen.

1. Titta på bilderna. Låt eleverna berätta vad de ser. Om du har elever i klassen som har ett annat modersmål än svenska, låt dem använda sina modersmål och andra språkliga resurser (förslagsvis med hjälp av modersmålslärare och studiehandledare om de finns som tillgång på skolan).

2. Gå igenom nyckelorden så att eleverna är bekanta med betydelsen av dem. Ett förslag är att läsa orden högt i kör så att eleverna hör hur de uttalas.

3. Läs huvudrubriken och fråga eleverna vad de tror att texten kommer att handla om.

4. Inled med att du som lärare läser ett avsnitt eller ett stycke högt samtidigt som eleverna följer med i texten. Du avgör vad som passar dina elever bäst. Låt eleverna i par sammanfatta vad avsnittet eller stycket handlar om (cirka 1–2 minuter).

Prata om innehållet i helklass och lyft 2–3 förslag på sammanfattningar (frivilliga). Gör likadant med resterande avsnitt. Du kan också välja ut elever som lyfter sina sammanfattningar genom slumpmässiga metoder som att dra namn på glasspinnar eller kort.

Läs även bildtexterna och Visste du att ... och låt eleverna lyfta sina tankar kring innehållet.

Ord och begrepp i texten att uppmärksamma och arbeta med

Texterna i grundboken innehåller många ord och begrepp som eleverna behöver förstå för att ta till sig innehållet. Innan du och eleverna tar er an texterna föreslår vi att ni läser igenom begreppen tillsammans. Eleverna kan förslagsvis listläsa i par, i mindre grupper eller i kör efter dig. Eleverna kan också träna på orden på olika sätt.

Ett förslag är att du kopierar eller skriver ut de ord som tillhör respektive avsnitt och låter eleverna klippa ut orden och begreppen. Låt dem sedan sortera orden utifrån olika kategorier, se kopieringsunderlag 2 Kategorier, sortera dem efter ord som de kan, känner till eller inte kan, kopieringsunderlag 3 Kan/Känner till/Kan inte eller på andra sätt som du/ni kommer på. Eleverna ska placera orden/ begreppen i rätt kolumn på placeringsarken.

Kopieringsunderlag 1 1700-talet

Kopieringsunderlag 2 Kategorier Kopieringsunderlag 3 Kan/Känner till/Kan inte

Skriv gärna ut kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte i A3-format och laminera för bättre hållbarhet. Orden för listläsning och placeringsarken finns som kopieringsunderlag, både här i lärarhandledningen och på exploro.se.

Självskattning/checklista

Ett annat sätt att arbeta med orden är att du väljer ut de ord och begrepp som du tycker att eleverna ska kunna efter arbetsområdet. Välj till exempel bland de ord som vi har listat. Skriv in orden i tabellen.

Låt eleverna självskatta sig genom att bedöma om de är på väg att lära sig eller redan kan. Genom att göra självskattningen bjuds eleverna in att äga sitt eget lärande. De får också syn på vad de behöver arbeta vidare med.

Du kan välja att låta eleverna göra självskattningen flera gånger för att de ska få syn på sina framsteg (kopieringsunderlag Självskattning). I slutet av arbetsområdet kan du låta dem göra utvärderingen för att se vilka ord/begrepp de har lärt sig. (kopieringsunderlag Utvärdering).

Kopieringsunderlagen Självskattning och Utvärdering

Träna orden och begreppen genom drama

Vi rekommenderar att eleverna får träna på orden och begreppen på flera olika sätt. Drama, teater och rollspel är tacksamma uttryckssätt för att befästa förståelse för ämneskunskaper. Det finns studier som visar att drama bidrar till elevers språkutveckling, särskilt när det gäller verbal förmåga och textförståelse. Genom att gestalta texter ges eleverna möjlighet att konkretisera och förmedla inre bilder och förståelse som de har tillägnat sig under läsningen.

Vid gestaltning i grupp tränar eleverna även samarbete då de behöver komma överens om hur de gemensamt ska tolka texten.

En rekommendation är att prata om hur en bra publik är och hur eleverna tillsammans kan göra för att alla ska känna sig trygga när de redovisar. Det är också viktigt att ni tillsammans tar fram förhållningsregler så att alla känner sig delaktiga.

Rollspel

Det här är en uppgift som du kan låta eleverna göra när de har läst om 1700-talet i grundboken (sid 8–35).

Det finns underlag till fyra avsnitt som du kan låta eleverna ta sig an genom rollspel.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska få fördjupa sina kunskaper, repetera och befästa dem.

Beroende på hur stor grupp du undervisar delar du in den i tre till sex grupper med tre till fem elever i varje. Varje grupp får en fråga att besvara och dramatisera. Om du har en stor grupp kan två eller flera grupper arbeta med samma fråga. De kommer ändå att gestalta den på olika sätt.

Låt eleverna sätta sig ner i sin grupp i 15 minuter och tillsammans fylla i mallen med händelse, orsak och konsekvens för de avsnitt som de ska gestalta.

När eleverna har fyllt i sin mall visar de den för dig. Eleverna förklarar hur de tänker och vilka begrepp de vill använda i sitt rollspel. När du har godkänt mallen får eleverna 15–20 minuter på sig att träna på sitt rollspel.

Du kan också välja att låta eleverna göra rollspelen som små filmer. Om du har en elev som inte vill delta kan hen agera regissör och filma. Det viktigaste är att eleverna kan delta utifrån sina förutsättningar.

Innehåll som eleverna kan gestalta är:

• Orsakerna till att kungen i Sverige fick mindre makt och vilka konsekvenser det fick. (s. 10–12)

• Orsakerna till att Ostindiska kompaniet växte och vilka konsekvenser det fick. (s. 15–16)

• Orsakerna till att Gustav III skapade ett envälde och vilka konsekvenser det fick. (s. 21–23)

Charader

Ett sätt att använda drama för att träna ord och begrepp är att gestalta dem genom charader. Välj ut de ord/begrepp bland memorykorten i kapitlet om 1700-talet som du anser går att gestalta i charader. Klipp ut orden och lägg dem i en behållare så att eleverna kan dra lappar med de ord/begrepp som de ska gestalta.

Ett förslag är att eleverna först gör det här i grupper om 3–4 elever. Därefter kan de gestalta i halvklass. När eleverna känner sig varma i kläderna kan de få gestalta ord och begrepp i helklass.

Låt en elev i taget dra en lapp och gestalta ordet/ begreppet. Övriga elever ska gissa ordet.

Låt sedan turen gå över till nästa elev. Ett förslag är att eleverna får träna på orden innan de gör charaderna (viktigt både för att kunna gestalta orden och att kunna gissa). Ett annat förslag är att eleverna har de aktuella orden och förklaringar tillgängliga så att de vet vilka ord de har att välja mellan. Låt alltid eleverna läsa igenom ord och förklaringar innan de gestaltar.

Charader kan till exempel användas som uppstart eller avslutning, i början av, eller i slutet på, en lektion.

Fler sätt att träna på orden och begreppen

Ett tacksamt sätt att träna ord och begrepp är att spela MEMORY. Memorykorten till kapitlet om 1700-talet hittar du som kopieringsunderlag på exploro.se.

Skriv ut kopieringsunderlag Memory 1700-talet och klipp isär korten. Laminera gärna för bättre hållbarhet. Skriv ut så många uppsättningar som du behöver för att eleverna ska kunna arbeta med dem samtidigt. Alla ord ska paras ihop med en förklaring.

Syftet med att arbeta praktiskt med orden och begreppen är att eleverna ska få träna på att koppla ihop begrepp med rätt förklaring visuellt, och på så vis befästa sin förståelse.

Förslag på uppgifter kopplat till memorykorten (2–4 elever är lagom):

1. Låt eleverna arbeta i par. Instruera dem att dela upp korten med orden mellan sig, med orden synliga. Placera ut korten med förklaringar på bordet, med baksidan uppåt. Låt elev 1 dra sitt första kort med förklaring. Nu ska eleverna hitta rätt ord till förklaringen.

Den elev som först hittar ordet lägger korten (ord och förklaring) hos sig. Låt sedan elev 2 göra samma sak. Låt eleverna räkna de antal par som de har fått ihop (om du tänker att det spelar roll för eleverna).

2. Dela in eleverna i grupper om tre eller fyra och låt dem spela Memory med korten. Instruera eleverna att turas om att vända på två kort. Om ord och förklaring hör ihop får eleven göra ett nytt försök. Om korten inte hör ihop vänder eleven tillbaka korten och det är nästa elevs tur.

Låt eleverna räkna de antal par som de har fått ihop (om du tänker att det spelar roll för eleverna).

3. Dela upp eleverna i par (eller i grupper om fyra) samt korten med förklaringar mellan eleverna. Låt elev 1 titta på första kortet. Låt elev 2 berätta vilket ord som förklaringen tillhör. Fortsätt med att elev 2 läser sin förklaring. Är det fler än två elever som spelar kan de antingen se vem av dem som kan säga ordet först eller så kan eleven till höger först få chansen att svara. Om inte den eleven kan svaret går frågan vidare till nästa. De kort som eleverna svarar rätt på behåller de. Låt eleverna räkna de antal par som de har fått ihop (om du tänker att det spelar roll för eleverna). ett envälde Är vad ett land är när en person eller en mindre grupp styr över ett land.

Frihetstidens politik och

samhälle s. 10–14

1700-talet präglades av förändringar. Seklet delas in i två perioder, frihetstiden och den gustavianska tiden. Statskassan var tom och folk var trötta på krig. Kungamakten försvagades och den svenske kungen fick en mer symbolisk roll. Ståndsriksdagen som hade styrt sedan medeltiden ansågs ha spelat ut sin roll och ersattes av tvåkammarriksdagen.

Det här avsnittet beskriver perioden i Sverige efter stormaktstiden, det vill säga den tid som kallas frihetstiden, och vad den perioden innebar för befolkningen och samhället i stort.

Innan du låter eleverna ta sig an texten kan du låta dem fundera på vem de tror styrde i Sverige vid den här tiden.

Repetera begreppet demokrati och samtala med eleverna om vad som krävs för att ett land ska räknas som en demokrati.

Låt dem också fundera på rubriken, titta på bilderna och läsa bildtexterna tillsammans innan de läser texten. Texten innehåller många ord och begrepp som är viktiga att stanna upp vid och säkerställa att eleverna förstår. Exempel på ord och begrepp är: envälde, stupa, frihetstiden, symbolisk, ståndsriksdagen, stånd, hattar, mössor, korruption, 1734 års lag, tryckfrihetsförordningen, offentlighetsprincipen, upplysningen, celsiusskalan, myndig och brukssamhälle.

Arbeta med orden och begreppen i texten

Använd kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 4 1700-talet och låt eleverna träna på orden genom föreslagna aktiviteter (se sidan 9).

Du som lärare väljer ut vilka ord du tycker att dina elever ska träna på. På exploro.se kan eleverna träna på de utvalda orden genom olika digitala övningar. Genom att träna digitalt får de snabb återkoppling.

Arbetsboken s. 4–8

Har du koll? s. 4–5

Det här är en ren läsförståelseuppgift som kräver svar som står i (första hand) på raderna, men även mellan och bortom raderna. I uppgiften ska eleverna svara på fyra frågor om den politiska situationen i Sverige under 1700-talet, men också fundera på vem Anders Celsius var.

Eleverna kan arbeta med uppgiften antingen i par eller enskilt, beroende på vad det är du vill se med uppgiften. Arbetar eleverna i par är det viktigt att båda eleverna skriver svaren i sina böcker, med hela meningar och med frågan tydligt formulerad i svaret.

Exempel: Anders Celsius var en …

Facit (så här står det i grundboken)

1. Varför var Sverige ett fattigt land efter Karl XII:s död?

Elevernas egna svar, formulerade utifrån fakta i boken.

2. Beskriv den politiska situationen i Sverige under frihetstiden med tre meningar.

Kungens makt minskade.

Ståndssamhället funkade inte längre, ståndsriksdagen avskaffades och tvåkammarriksdagen infördes.

Det var fortfarande den rika befolkningen som hade politisk makt, både vad gäller styrning av landet och inflytande. Korruption var vanligt.

3. Det var flera viktiga saker som bestämdes under 1700-talet som än idag är av betydelse. Skriv två saker och förklara dem.

Dina elever tar kanske upp det här:

Tryckfrihetsförordningen kom ut 1766. Det är världens äldsta lag för tryckfrihet, som ger människor rätt att skriva och trycka nästan vad som helst och läsa myndigheters dokument (offentlighetsprincipen).

1734 års lag är en lagbok som ersatte de gamla medeltida lagarna och många av lagarna gäller fortfarande i både Sverige och Finland (i Finland för att landet tillhörde Sverige när lagen kom), fast det har gjorts många ändringar.

4. Anders Celsius levde under 1700-talet. Vem var han och hur har han gjort avtryck i samhället?

Anders Celsius var en vetenskapsman och fysiker som levde under 1700-talet. Han utvecklade celsiusskalan som är en skala som mäter temperatur. Skalan är en hundragradig skala som går från vattnets fryspunkt 0° till vattnets kokpunkt 100°. Celsiusskalan används än idag i väldigt många länder för att mäta temperaturer.

Fundera och resonera s. 5

I den här uppgiften ska eleverna fundera och resonera över varför kungen i Sverige fick mindre makt under frihetstiden. Vilka var orsakerna och vilka blev konsekvenserna?

Det här är en uppgiftstyp som eleverna har mött flera gånger tidigare i materialet. Förhoppningsvis känner eleverna nu igen uppgiften och förstår hur de ska ta sig an den. Förslagsvis repeterar du den kort med eleverna, vilket du kan göra genom att projicera mallen för en gemensam genomgång (kopieringsunderlag Fundera och resonera). Repetera även begreppen i rutan. Det står inte uttryckligen på raderna i texten i grundboken vilka orsakerna var till att kungen i Sverige fick mindre makt. Eleverna behöver dra egna slutsatser och formulera svar utifrån den fakta som förmedlas (läsa mellan raderna). Låt gärna eleverna arbeta med uppgiften i par för att uppmuntra dialog kring detta resonemang. Förslagsvis låter du respektive par dela med sig av sina svar i helklass och sammanfattar vad de har kommit fram till i en gemensam mall på whiteboarden (kopieringsunderlag Fundera och resonera).

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna på att se samband mellan händelse, orsak och konsekvens av en historisk händelse, i det här fallet varför kungen fick mindre makt i Sverige.

Facit

Vad hände? → Kungen i Sverige fick mindre makt.

Resonera – Orsak Konsekvens

• Folket var trötta på krig.

• När Karl XII dog hade han ingen arvtagare.

• För att Fredrik skulle få bli kung så var han tvungen att dela makten med riksdagen

Har du koll? s. 6

• Sverige blev fritt från kungligt envälde.

• Sverige var inte längre ett envälde. Kungen fick en symbolisk roll. Riksdagen hade makten och tog beslut i frågor som rörde landet. Riksdagen använde en stämpel med kungens namn för att godkänna beslut.

• Två nya partier bildades, hattar och mössor.

Det här är en återkommande uppgift som eleverna har arbetat med flera gånger i tidigare årskurser (om de har arbetat med Exploro för årskurs 5). Uppgiften går ut på att eleverna ska skriva en kort faktatext om Carl von Linné utifrån vad som står i grundboken. Om du har elever som vill utveckla sina texter kan du låta dem söka efter fakta via en trovärdig källa som till exempel NE.se.

Som stöd kan eleverna utgå från frågorna:

• Vem var Carl von Linné?

• Vad gjorde han?

• Varför är han känd idag?

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna på att sökläsa och plocka ut relevant fakta för att kunna skriva en kortfattad beskrivande text om en historisk person.

Facit (så här står det i grundboken)

Carl von Linné utvecklade ett system för att dela in och ge namn åt växter och djur. Systemet spreds snabbt, och Linné blev en av de mest hyllade vetenskapsmännen i Europa.

Har du koll? s. 6

I den här uppgiften fortsätter eleverna att arbeta med den politiska situationen i Sverige under 1700-talet. I uppgiften ska eleverna punkta ner vad de två partierna hattar och mössor stod för och jämföra eventuella likheter med alla skillnader. All fakta hittar eleverna på sidan 12 i grundboken.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna på att sökläsa och hitta specifika fakta för att kunna jämföra vad olika partier under 1700-talet stod för.

Facit

Hattar Mössor

• Hattarna stod nära adeln.

• Det var många gamla militärer i partiet som bar eleganta hattar.

• Hattarna ville att Sverige skulle bli en stormakt igen.

• Hattarna drev fram ett krig mot Ryssland som blev en stor förlust.

Har du koll? s. 7

• Mössorna ville ha en mer försiktig politik.

• Mössorna ville inte ha krig.

• Mössorna ville inte slösa med statens pengar.

• Mössorna kallades för nattmössor av sina motståndare hattarna, de menade att de var sömniga.

• Arvid Horn var Mössornas ledare. Han var också ledare för rådet (i dag skulle han ha kallats statsminister).

I den här uppgiften fortsätter eleverna att fundera på den politiska situationen under 1700-talet. Uppgiften är en läsförståelseuppgift som går ut på att eleverna ska svara på två frågor om de politiska partierna hattar och mössor, Frågorna är ”på raderna frågor” och eleverna hittar all fakta på sidan 12 i grundboken.

Vi föreslår att eleverna arbetar med frågorna i par för att uppmuntra dialog och samarbete. Betona dock vikten av att båda eleverna skriver svaren i sina böcker. Vi föreslår också att du går igenom elevernas svar gemensamt i helklass när alla är klara.

En notering kring fråga 2 (där eleverna ska svara på vad begreppet korruption innebär) är att det är ett vidare begrepp än vad som beskrivs i grundboken och att förklaringen där lika väl kan vara förklaringen till ordet muta. Förslagsvis går du igenom det här med eleverna när du låter dem redovisa sina svar i helklass.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna på att sökläsa och plocka ut relevant fakta för att kunna svara på frågor.

Facit

1. Vad grälade hattarna och mössorna om?

Hattarna och mössorna grälade om hur Sverige skulle styras. Mössorna ville driva en mer försiktig politik. De ville inte ha fler krig eller slösa med statens pengar. Hattarna tyckte att de var sömniga och kallade dem för (natt)mössor.

Hattarna stod adeln nära. I partiet fanns många höga militärer som bar eleganta hattar. Hattarna ville att Sverige skulle bli en stormakt igen. De drev bland annat fram ett nytt krig mot Ryssland. Det kriget blev en stor förlust för Sverige.

2. Vad innebär korruption?

Korruption i det här sammanhanget innebar att politikerna tog emot pengar för att rösta på ett visst vis.

Vilket ord? s. 7

Det här är en läsförståelseuppgift som består av en lucktext. Texten handlar om tryckfrihetsförordningen.

I texten saknas betydelsebärande ord som eleverna ska placera ut på rätt plats för att texten ska bli begriplig.

Uppgiften kräver att eleverna har arbetat med texten i grundboken först.

Förslagsvis låter du eleverna arbeta med uppgiften för att uppmuntra dialog och samarbete, läsa texten högt för varandra när orden är ifyllda samt jämföra sina svar med varandra. Eleverna kan därefter rätta sig själva genom att läsa texten i grundboken. Avsluta uppgiften (när alla är klara) med att samtala om texten för att öka förståelsen för orden.

Du kan låta eleverna göra uppgiften genom att ge dem orden (lista dem på whiteboarden), låta dem ha grundboken till hjälp eller helt utan stöd.

Orden är:

• nästan vad som helst

• dokument

• 1766

• rätt

• myndigheternas

• äldsta lag

• ensam om

• offentlighetsprincipen

• 200

Syftet med uppgiften är att eleverna ska kunna läsa en text, där betydelsebärande ord har tagits bort, tolka innehållet och skriva in vilka ord som saknas i texten.

Facit

Tryckfrihetsförordningen är från 1766. Det är världens äldsta lag för tryckfrihet, alltså att man får skriva och trycka nästan vad som helst. Lagen ger också alla människor rätt att läsa myndigheternas dokument. Rättigheten att läsa myndigheternas dokument kallas offentlighetsprincipen och det var något som Sverige, som land, var ensamt om att ha i nästan 200 år.

Fundera och resonera s. 8

I den här uppgiften ska eleverna svara på frågan: Hur skulle det påverka dig om du levde i ett land där det inte fanns en lag som tryckfrihetsförordningen? Uppmana dem att svara med hela meningar. Förslagsvis låter du eleverna samtala om frågan innan de gör uppgiften. Uppgiften kan med fördel göras genom en EPA (kopieringsunderlag EPA). Låt eleverna först själv fundera, därefter prata med en kompis och slutligen lyfta sina svar i helklass (eller halvklass om det passar bättre). Var medveten om att det är en uppgift som kan öppna upp tankar och känslor hos elever. Du har kanske elever med erfarenhet av att leva i ett land där människor kan bli straffade för sina åsikter.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna på att ta ställning till ett dilemma och resonera kring sina ställningstagande.

Handeln på

I det här avsnittet läser eleverna om Sveriges export och import till och från andra länder under 1700-talet. Avsnittet handlar om Ostindiska kompaniet i Göteborg. Eleverna läser om vilken betydelse järnet och sillen hade för Sveriges ekonomi på 1700-talet och de får förståelse för vad begreppet merkantilism betyder.

Låt eleverna fundera på rubriken, titta på bilderna och läsa bildtexterna tillsammans innan de läser texten. Texten innehåller många ord, namn och begrepp som är viktiga att stanna upp vid och säkerställa att eleverna förstår. Exempel på namn, ord och begrepp är: exportera, importera, Ostindiska kompaniet, ostindiefarare, merkantilism, manufaktur, tran och fiskeläge

Arbeta med orden och begreppen i texten Använd kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 5 1700-talet och låt eleverna träna på orden genom föreslagna aktiviteter (se sidan s. 9). Du som lärare väljer ut vilka ord du tycker att dina elever ska träna på. På exploro.se kan eleverna träna på de utvalda orden genom olika digitala övningar. Genom att träna digitalt får de snabb återkoppling.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna på att sökläsa, dra egna slutsatser och formulera egna svar utifrån fakta.

Har du koll? s. 8

Den här uppgiften består av två delar. Först ska eleverna svara på en fråga om vad Ostindiska kompaniet är. Därefter ska eleverna fylla i hur Ostindiska kompaniet använde sig av städerna Göteborg och Cádiz på sina resor till Kina. All fakta finns på sidorna 15–16 i grundboken. Del 2 är formgiven som ett hjul eller rättare sagt ett kretslopp, vilket eleverna förhoppningsvis känner igen från arbetet med vatten i årskurs fem.

Syftet med uppgiften som ett kretslopp är att eleverna ska förstå hur allt hängde ihop.

Facit

1. Vad var Ostindiska kompaniet?

Ostindiska kompaniet var ett handelsföretag som grundades 1731 i Göteborg. Under 1700-talet var det ett av Sveriges mest framgångsrika företag.

2. • Göteborg: Ostindiska kompaniet skickade fartyg med järn och koppar till Cádiz.

• Càdiz: Här bytte ostindiska kompaniet järn och koppar mot silver, kineserna accepterade endast silver som betalning

• Kina: I Kina köpte Ostindiska kompaniet siden, porslin och te.

Fundera och resonera s. 9

Det här är en läsförståelseuppgift som kräver att eleverna kan plocka ut svar som står på raderna, mellan raderna och bortom raderna. I uppgiften ska eleverna fundera, resonera och dra slutsatser kring två frågor om Bohusläns fiskelägen och begreppet trankokning.

Fakta om vad fiskelägen och trankokning är hittar eleverna på sidan 16 i grundboken. Vi föreslår att eleverna arbetar med frågorna i par för att uppmuntra dialog och samarbete. Vi föreslår också att du går igenom elevernas svar gemensamt i helklass när alla är klara.

Förslag på svar:

1. När du åker längs Bohusläns kust så kan du se flera fiskelägen. Varför byggdes dessa fiskelägen just här?

Under den andra halvan av 1700-talet blev sillfisket i Bohuslän en viktig inkomstkälla. Sill och tran (fiskolja) blev Sveriges näst viktigaste exportvara, efter järnet. Överallt byggdes byar längs kusten, så kallade fiskelägen. Många människor lämnade jordbruket för att ägna sig åt sillen. Saltad sill såldes till länderna runt Östersjön.

2. Trankokning anses vara ett av Sveriges första allvarliga miljöproblem. Varför då?

Det fanns hundratals trankokerier längs Bohuskusten. Alla kokerierna behövde ved som bränsle – mycket ved. Därför högg man ner skogarna och slängde fiskrenset i havet.

Uppgifter från grundboken sid 17 s. 13

I grundboken finns det fyra uppgifter som sammanfattar olika avsnitt.

Uppgifterna Nyckelord och Fem frågor kräver skrivplats. Vi har valt att ge uppgifterna skrivplats i arbetsboken för att samla det som ska skrivas på en plats.

I uppgiften Nyckelord ska eleverna para ihop olika nyckelord med rätt förklaring. Det gör de genom att skriva rätt bokstav i rätt ruta. I uppgiften Fem frågor svarar eleverna på frågor med hjälp av texten i grundboken.

Syftet med uppgifterna är att stärka elevernas läsoch begreppsförståelse.

När det gäller uppgifterna Reflektera och Sant eller falskt? föreslår vi att eleverna gör dem genom en EPA. Skriv ut och dela ut kopieringsunderlag EPA. Låt eleverna reflektera kring frågorna, först enskilt och sedan i par. Slutligen lyfter du några elevers diskussioner i helklass.

Om du slumpvis vill välja ut eleverna kan du till exempel dra “glasspinnar” eller kort med deras namn på.

Nyckelord

•

• tran

Facit

Nyckelord

1-b, 2-d, 3-e, 4-c, 5-a

Fem frågor

1. Varför kallas frihetstiden just så?

Tiden kallas för frihetstiden eftersom Sverige blev fritt från det kungliga enväldet.

2. Vad var en manufaktur?

En manufaktur är en slags fabrik som staten gav stöd till. Där tillverkades till exempel tyg, glas, papper och porslin.

3. Vad är offentlighetsprincipen för något?

Offentlighetsprincipen ger alla människor rätt att läsa myndigheternas dokument. Det är en del av lagen tryckfrihetsförordningen från 1766.

4. Hur var stämningen i Sverige efter Karl XII:s död?

Stämningen efter Karl XII:s död var en stor trötthet. Svenskarna var trötta på att kriga och riksdagen ville inte längre att kungen ensam skulle ha makten.

5. Hur såg kvinnornas situation ut under 1700-talet?

Kvinnorna hade inte mycket att säga till om. Det fanns inga kvinnliga riksdagsledamöter. Under frihetstiden var kvinnor oftast inte myndiga. Kvinnans pappa bestämde över henne så länge hon var ogift. När kvinnan gifte sig var det i stället mannen som bestämde. Sex utanför äktenskapet var olagligt. Barn som föddes av en ogift kvinna kallades oäkta. Många ogifta kvinnor kunde inte ta hand om sina barn och kände sig tvungna att lämna in de nyfödda barnen till ett barnhem. Den

Det här avsnittet handlar om den gustavianska tiden då Gustav III styrde Sverige. Innan du låter eleverna läsa texten, berätta för dem att Gustav III kallades för teaterkungen och att han spenderade mycket tid i Frankrike när han var kronprins. Innan du låter eleverna ta sig an texten, be dem fundera över de tror att varför Gustav III kallades teaterkungen och vad de tror att kungen tog med sig till Sverige från Frankrike.

Låt eleverna också fundera på rubriken, titta på bilderna och läsa bildtexterna tillsammans innan de läser texten. Texten innehåller många ord och begrepp som är viktiga att stanna upp vid och säkerställa att eleverna förstår. Exempel på ord och begrepp är: statskupp, teaterkungen, Svenska Akademien, Nobelpriset i litteratur, Kungliga Dramaten, Nationalmuseum, maskerad och abdikera

En del av dessa ord och begrepp har eleverna kanske redan stött på i sin egen nutid, som till exempel Svenska Akademien och Nobelpriset i litteratur.

Arbeta med orden och begreppen i texten

Använd kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 6 1700-talet och låt eleverna träna på orden genom föreslagna aktiviteter (se sidan 9). Du som lärare väljer ut vilka ord du tycker att dina elever ska träna på. På exploro.se kan eleverna träna på de utvalda orden genom olika digitala övningar. Genom att träna digitalt får de snabb återkoppling.

Arbetsboken s. 10–12

Har du koll? s. 10–12

Den här uppgiften består av två delar.

Del 1 s. 10–11

Den här uppgiften är utformad som en tankekarta med utgångspunkt i Gustav III:s liv. I uppgiften ska eleverna placera ut betydelsebärande ord och begrepp i rätt ruta. Tankekartan ska bena ut olika nedslag och händelser i Gustav III:s liv och vara till hjälp när eleverna i nästa steg ska skriva en egen faktatext om teaterkungen.

Rubriker och stödmeningar är förtryckta i tankekartan som en stöttning för eleverna när de benar ut viktiga händelser under kungens liv.

Facit

Den gustavianska tiden Grundbok s. 21–24

Har du koll? Del 1

Läs först sidorna 21–24 i grundboken. Skriv sedan orden på rätt rad i rutorna. Använd dig av rubrikerna och stödmeningarna för att hitta rätt plats.

Del 2 s. 12

I den här uppgiften ska eleverna skriva en egen beskrivande och förklarande text (faktatext) om Gustav III:s liv som regent och hur den gustavianska tiden påverkade det svenska samhället. Till sin hjälp har eleverna tankekartan som de precis har fyllt i på sidan 10–11. Texten ska struktureras med mellanrubriker, som till exempel Upplyst kung och Frankrike. Alla delar som finns med i tankekartan ska finnas med i elevernas texter. Det är viktigt att texterna blir elevernas egna och att de inte skriver av vad som står i grundboken. Texten ska också skrivas i kronologisk ordning. Inför uppgiften är det av betydelse att du repeterar vad kronologisk ordning innebär så att alla elever förstår hur de ska använda begreppet när de skriver.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna på att sökläsa och använda relevant fakta för att redogöra för hur olika historiska händelser (i det här fallet Gustav III:s liv) har fått olika konsekvenser.

Tryckfrihetsförordningen

enväldig

tryckfrihetsförordningen

(Man fick inte skriva kritiskt om kungen.)

Franska kungen hade kung 1774 ändrade Gustav III -

• • • • Envälde

FRANKRIKE

MORD mode teater musik filosofi

SPÅR IDAG

mode all makt 1772 operahus tortyr Adeln Nationalmuseum enväldig musik judar Svenska akademin teater Anckarström abdikerade tryckfrihetsförordningen Kungliga dramaten filosofi katoliker svenska Kung Gustav IV Adolf insprireras av

• • Kultur

Nationalmuseum

• (Här finns Gustav den tredjes privata konstsamling.)

Svenska akademin Kungliga dramaten

Gustav III blev kung

STATSKUPP

all makt 1772 tortyr

Judar katoliker

MISSNÖJE UPPLYST KUNG

Förbjöd

Adeln

var mest missnöjd. och fick nu bo i Sverige.

Svenska akademin Kungliga dramaten operahus

Jacob Johan Pjäser spelas på Sonen blev

Anckarström

svenska

Han . Grundade och och lät bygga ett nytt

Gustav IV abdikerade

I det här avsnittet läser eleverna om begreppet migration och hur det påverkade Sverige under 1700-talet.

Avsnittet handlar bland annat om skillnaderna mellan olika människors migration. Eleverna får lära sig om hur ursprungsbefolkningen i Sverige, samerna, tvingades bort så att nybyggare kunde ta över deras mark. Eleverna får också lära sig om vad begreppet pant innebar för de människor som ville resa/flytta utomlands.

Låt eleverna fundera på rubriken, titta på bilderna och läsa bildtexterna tillsammans innan de läser texten. Texten innehåller många ord och begrepp som är viktiga att stanna upp vid och säkerställa att eleverna förstår. Exempel på ord är: migration, pant, konvertera, judereglementetet, ursprungsbefolkning, romer, judar, skattebetalare, pass och (slav)koloni.

Arbeta med orden och begreppen i texten

Använd kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 7 1700-talet och låt eleverna träna på orden genom föreslagna aktiviteter (se sidan 9). Du som lärare väljer ut vilka ord du tycker att dina elever ska träna på. På exploro.se kan eleverna träna på de utvalda orden genom olika digitala övningar. Genom att träna digitalt får de snabb återkoppling.

Arbetsboken s. 14

Fundera och resonera s. 14

I den här uppgiften ska eleverna återigen fundera över och resonera kring orsak och konsekvens. Den här gången kring vad som var orsaken till att det var svårt för människor att flytta till, inom och utanför Sverige. Eleverna bör vara bekanta med uppgiften nu, men repetera gärna hur uppgiften är uppbyggd (kopieringsunderlag Fundera och resonera) för att säkerställa att alla elever förstår uppgiftstypen. Förslagsvis låter du eleverna arbeta med uppgiften genom en EPA. Eleverna funderar först enskilt och fyller i tabellen. Därefter samtalar de med en kompis och fortsätter fylla i tabellen om något nytt kommer upp. Till sist lyfter respektive par sina svar i helklass, eller i halvklass om det passar dina elever bättre.

Syftet med uppgiften är att eleverna, utifrån inhämtad fakta, ska kunna se sambandet mellan en händelse, orsaken bakom händelsen och konsekvenserna av den.

Facit

Vad hände? → Det var svårt att flytta till Sverige, inom Sverige och från Sverige

Resonera – Orsak Konsekvens

• Staten ville inte förlora skattebetalare.

• Staten ville inte förlora män som kunde gå ut i krig.

• Alla fick inte stanna i Sverige

• Det fanns hårda regler för migranter och om man inte följde dem blev man utvisad.

• Det blev hårda regler för svenska medborgare.

• Man behövde ha ett pass för att kunna resa inom Sverige. Det var ett krav som försvann på 1800-talet.

• Det var svårt att få ett pass.

• Om en svensk medborgare ville resa utomlands var hen tvungen att lämna en pant, det vill säga en summa pengar som de fick tillbaka om de kom tillbaka.

• Adeln fick resa fritt inom och utanför landet.

Sant eller falskt? s. 14

Det här är en uppgift som eleverna känner igen om de har arbetat med arbetsboken i årskurs 4 och 5.

I uppgiften ska eleverna läsa nio påståenden och avgöra om de är sanna eller falska.

Det här är en uppgift som du kan låta eleverna göra enskilt eller i par, förslagsvis i par för att träna dialog och samarbete. Det är fördelaktigt om du går igenom svaren med eleverna i helklass.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna sin läsförståelse genom att pröva olika påstående mot fakta i en text.

Facit

Under 1700-talet behövde inte judar konvertera för att få arbeta i Sverige. X

År 1782 kom judereglementet som gjorde att judar fick bo och arbeta i hela Sverige. X

En jude fick inte vittna i domstol och inte heller gifta sig med någon som inte var jude. X

I Norrland bodde samerna. Det är Sveriges ursprungsbefolkning. X

Nybyggarna behandlade samerna bra och de kom inte i konflikt med varandra. X

På 1600-talet kom en lag att alla romer måste lämna landet inom ett år. X

År 1748 kom en lag som gav romerna rättigheten att komma till Sverige. X

Ända in på 1950-talet fick romer inte bo i riktiga hus och hade inte tillgång till skola eller sjukvård. X

Uppgifter från grundboken sid 27 s. 15

I grundboken finns det fyra uppgifter som sammanfattar olika avsnitt.

Uppgifterna Nyckelord och Fem frågor kräver skrivplats. Vi har valt att ge uppgifterna skrivplats i arbetsboken för att samla det som ska skrivas på en plats.

Syftet med uppgifterna är att stärka elevernas läs- och begreppsförståelse.

När det gäller uppgifterna Reflektera och Sant eller falskt? föreslår vi att eleverna gör dem genom en EPA. Skriv ut och dela ut kopieringsunderlag EPA Låt eleverna reflektera kring frågorna, först enskilt och sedan i par. Slutligen lyfter du några elevers diskussioner i helklass.

Om du slumpvis vill välja ut eleverna kan du till exempel dra “glasspinnar” eller kort med deras namn på.

Nyckelord

• Nobelpriset i litteratur

• statskupp

• Nationalmuseet

• konvertera

• teaterkungen

Facit

Nyckelord

1-d, 2-c, 3-e, 4-a, 5-b

Fem frågor

1. Vad gjorde Gustav III för kulturlivet?

Gustav III stöttade konstnärer, han lät bygga ett nytt operahus, grundade Svenska Akademien, Kungliga Dramaten i Stockholm och han bestämde att pjäser skulle spelas på svenska. Han köpte också konst från andra länder som nu är en del av Nationalmuseets samlingar.

2. Vad var det för handel som bedrevs på ön Saint Barthélemy?

På ön Saint Barthélemy bedrev Sverige slavhandel.

3. Varför mördades Gustav III?

Gustav III hade tagit tillbaka makten från riksdagen genom en statskupp. Adeln blev alltmer missnöjda med att de hade mindre makt och ville bli av med den enväldige kungen.

4. Vad var judereglementet?

Judereglementet var en lag som kom 1782 och som gav judar vissa rättigheter, till exempel att de bara fick bo och arbeta i Stockholm, Göteborg, Karlskrona och Norrköping. Många yrken var förbjudna för judar under 1700-talet. En jude fick inte vittna i domstol och inte heller gifta sig med någon som inte var jude.

5. Vad hände med Sverige år 1809?

1809 tog den gustavianska tiden slut i Sverige då Gustav IV abdikerade. I freden 1809 förlorade Sverige Finland vilket länge hade varit en tredjedel av Sveriges yta.

Repetition s. 16–17

Vilket ord?

I den här repetitionsuppgiften, som består av två korsord, repeterar och återkallar eleverna centrala ord och begrepp som är viktiga för att kunna samtala om –och redogöra för – vad kapitlet om 1700-talet handlar om.

Uppgiften kan eleverna göra enskilt eller i par, beroende på vad du vill uppnå. I par för att uppmuntra dialog och samarbete. Enskilt för att veta vad eleverna kan och vad de behöver träna mer på. Repetera gärna orden med eleverna innan de löser korsordet. Förslagsvis går du igenom svaren i helklass när alla är klara.

Korsorden finns som kopieringsunderlag (kopieringsunderlag korsord 1 och korsord 2 1700-tal) som du kan låta eleverna göra vid ett senare tillfälle för att återkalla information. Du hittar korsorden här i lärarhandledningen och på exploro.se.

Syftet med den här uppgiften är att eleverna ska repetera och befästa viktiga ämnesord och begrepp för att kunna redogöra för centrala händelser under 1700-talet.

Facit

Korsord 1 s. 16

Korsord 2 s. 17 2

M I G R A T I O N R Y C 3 S T A T S K U P P 4 F F

E X P O R T E R A R I I

H H S 7 E N V Ä L D E T 8 P A N T T Å 9 S T U P A S N F T

Ö I S R D R O E I 10 T R A N N

D S 11 K O N V E R T E R A

C A R L V O N L I N N É

U 4 O S T I N D I E F A R A R N A

L U T P T Ä 7 K I N A E O I 9 G G 8 H A T T A R

M E S T T N A 11 B E E

M Ö S S O R F E R R

R F K A

A O U 12 C A R L V O N L I N N É

K K G

R N 13 C E L S I U S I I N K N E G

Bedömningsuppgift

Den här bedömningsuppgiften består av tre delar.

Del 1 handlar om att eleverna ska fylla i den tredje kolumnen (L) i den VÖL som de gjorde i början av arbetsområdet. Den här kolumnen kan ses som en summering och en utvärdering. Ett förslag är att eleverna gör det här genom en EPA (enskilt, par, alla).

När alla elever har fyllt i den tredje kolumnen i sin egen VÖL fyller du i klassens gemensamma genom att projicera den på tavlan (där V och Ö redan är ifyllda). Låt alla få komma till tals.

Del 2 består av bedömningsuppgiften 1700-talet (se kopieringsunderlag Bedömningsuppgift 1700-talet).

Del 3 går ut på att eleverna utvärderar arbetsområdet genom att fylla i kopieringsunderlag Utvärdering. Syftet med att eleverna gör en utvärdering är att de ska bli medvetna om vilka ord och begrepp som de känner att de kan eller är på väg att kunna.

Kopieringsunderlag Utvärdering

Del 2 Bedömningsuppgift 1700-talet –“Prov”

Den här bedömningsdelen består av två uppgifter som eleverna ska göra enskilt. I första uppgiften ska eleverna beskriva orsakerna till och konsekvenserna av tre olika händelser under 1700-talet som är kopplade till en ökning av handeln och att kungen först får mindre makt (1719) och sedan får mer makt (1772).

Kopieringsunderlag

Bedömningsuppgift 1700-talet

Den här uppgiften ska eleverna göra enskilt. Syftet med bedömningsuppgiften är att eleverna ska få pröva sina kunskaper. Uppgiften är baserad på kriterier för bedömning enligt LGR 22:

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven visar grundläggande kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven för enkla resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid.

Eleven för också enkla resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven visar mycket goda kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp.

Eleven för välutvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid.

Eleven för också välutvecklade resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.

I andra uppgiften ska eleverna redogöra för hur det var för kvinnorna under 1700-talet och jämföra hur det ser ut idag. Den här uppgiften kräver både fakta och eget tänkande.

Du kan välja att ge eleverna betydelsebärande ord (se orden i rutan nedan) och begrepp för att stötta dem i uppgifterna eller låta dem göra uppgifterna utan stöd. Alla tre händelser kan eleverna läsa om “på raderna”i grundboken.

Ord och begrepp: handelsstad, siden, porslin, te, kaffe, tobak, köpmän, järn, import, export, Göteborg, brukssamhällen, gruvor, symbolisk, frihetstiden, ståndsriksdag, hattar, mössor, enväldig, Frankrike, obetydlig, kultur, statskupp, missnöje, adeln, tryckfrihetsförordningen, mord

Facit

Bedömningsuppgift 1

Vad hände? → Handeln ökade

Orsak Konsekvens

• Ostindiska kompaniet bildades i Göteborg 1731.

• Köpmän från Holland och Tyskland bosatte sig i svenska städer.

• Sverige fick tillgång till järn som kunde exporteras.

• Import av porslin från Kina

• Göteborg blev en blomstrande handelsstad.

• Köpmännen blev rika

• Import av annat siden, porslin, te, kaffe och tobak.

• Efterfrågan på järn gjorde att brukssamhällen växte fram där gruvorna låg, vilket i sin tur innebar arbeten för invånarna.

Vad hände? → Kungen får mindre makt (1719)

Orsak Konsekvens

• Svenskarna var trötta på att kriga

• eftersom många soldater hade stupat i krigen.

• Karl XII:s syster Ulrika Eleonora tog över tronen eftersom han inte hade några barn

• Ulrika Eleonora lämnade över tronen till sin man Fredrik

• Riksdagen lät Fredrik bli kung om han delade makten med dem.

• Kungen fick en mer symbolisk roll.

• 1719–1772 kallas frihetstiden eftersom Sverige blev fritt från det kungliga enväldet.

• Sverige gick från att ha en ståndsriksdag (adel, präster, borgare och bönder) till att landets två första politiska partier bildas: hattar och mössor.

Vad hände? → Kungen får mer makt (1772)

Orsak Konsekvens

• Gustav III hade blivit inspirerad av Frankrike där kungen var enväldig

• Gustav III ville inte bli en obetydlig kung som sin far Fredrik så han använde sig av folkets missnöje med ståndsriksdagen, politikernas många bråk och besvikelsen över Hattarnas misslyckade krig på 1740-talet, för att få folket på sin sida.

• Gustav III tog tillbaka makten från riksdagen genom en statskupp.

• Gustav III blev enväldig kung.

• Gustav III ändrade i tryckfrihetsförordningen så att man inte längre fick skriva fritt och kritiskt om kungen.

• Han kunde sprida sitt kulturintresse.

• Adeln var missnöjd eftersom de förlorade en stor del av sin makt när Gustav III blev kung.

• Gustav III mördades 1792.

Bedömningsuppgift 2

Facit E-nivå

Kvinnorna hade inte mycket att säga till om på 1700-talet. Det fanns till exempel inga kvinnliga riksdagsledamöter. Många kvinnor arbetade som pigor på gårdar. En pappa bestämde över sin dotter så länge hon var ogift. När kvinnan hade gift sig var det mannen som bestämde. Det var olagligt att ha sex utanför äktenskapet.

Idag har kvinnor rösträtt. Det sitter många kvinnor med i riksdagen. De blir myndiga när de är 18 år, precis som män blir. Det är tillåtet att ha sex från 15-års ålder oavsett könstillhörighet.

Facit A-nivå

Kvinnorna hade inte mycket att säga till om under 1700-talet. Kvinnan hade ingen politisk makt.

Det fanns till exempel inga kvinnliga riksdagsledamöter. Några få kvinnor hade rätt att rösta om de hade tagit över ett företag efter sin avlidne make eller far. 80% av befolkningen arbetade med jordbruk, men få ägde sin egen mark. Många kvinnor arbetade som pigor på gårdar under 1700-talet.

Under frihetstiden var kvinnor oftast inte myndiga. En pappa bestämde över sin dotter så länge hon var ogift. När kvinnan hade gift sig var det mannen som bestämde.

Sex utanför äktenskapet var olagligt. Om en kvinna fick ett barn utanför äktenskapet så var det också olagligt och barnet lämnades på ett barnhem. Barnet ansågs vara oäkta.

Idag har kvinnor rösträtt. Många kvinnor sitter med i riksdagen, och vissa partier har kvinnliga ledare. Kvinnor blir myndiga när de är 18 år, precis som män blir. Det är tillåtet att ha sex från 15-års ålder, oavsett könstillhörighet. Ingen kvinna behöver lämna ifrån sig ett barn om det föds utanför äktenskapet och inga barn räknas som oäkta.

EKONOMI s. 36–59

I det här kapitlet kommer eleverna i kontakt med olika aspekter av begreppet ekonomi

Kapitlet behandlar grunderna inom privatekonomi, arbete och skatter. Eleverna får lära sig om vad en budget är och hur invånarnas skattepengar fördelas mellan kommun, region och stat i Sverige.

I arbetsboken arbetar eleverna med olika uppgifter där de tränas sin förmåga att avgöra om olika påståenden är sanna eller falska, svara på frågor, förklara begrepp, se likheter och skillnader samt resonera om det ekonomiska kretsloppet.

Texten i grundboken tar upp flera viktiga ord och begrepp som är viktiga för förståelsen av ämnesområdena, som till exempel budget, inkomst, bidrag, utgift, räkning, anställningsavtal, levnadsstandard och skatt.

Kapitlet om ekonomi avslutas med en bedömningsuppgift som knyter an till kriterier för bedömning.

Inleda arbetsområdet

Visualisering

Ett sätt att inleda arbetet om ekonomi är att titta på bilder och ställa frågor till eleverna.

Syftet med att ställa frågor till bilder är att visualisera begreppen och skapa en uppfattning om vad texterna i grundboken kommer att handla om.

Låt eleverna titta på uppslaget på sidorna 36–37 i grundboken. Samtala med eleverna om vad de ser.

Ställ frågor:

• Vad ser du på bilden?

• Vad tror du att det här kapitlet kommer att handla om?

• Vad tror du att spargrisen symboliserar?

• Använder du mynt och sedlar när du betalar för saker?

Samla elevernas tankar på tavlan, förslagsvis i en tankekarta. Om du vill kan du låta eleverna fylla i en egen (kkopieringsunderlag Tankekarta).

Kopieringsunderlag Tankekarta

Läs sedan tillsammans texten på sidan 36. Antingen läser du högt eller så låter du eleverna körläsa.

Gå igenom vilka avsnitt som finns med i kapitlet. Diskutera frågorna i pratbubblorna på sidan 37.

• Vad ska man helst göra före förfallodagen?

• Varför kan det vara bra att ha en buffert?

• Vad är en punktskatt?

Efter visualisering föreslår vi att dina elever får fundera på begreppet ekonomi genom att fylla i de två första kolumnerna i en VÖL (kopieringsunderlag VÖL). Det här för att fortsätta att aktivera elevernas förförståelse och väcka nyfikenhet för ämnesområdet.

Syftet med att göra en VÖL är att hjälpa eleverna att synliggöra det de redan vet, vad de önskar få veta och vad de har lärt sig.

Kopieringsunderlag VÖL

Skriv ut kopieringsunderlaget och dela ut varsitt till eleverna. Använd även här EPA som modell (enskilt, par, alla). Låt eleverna först fundera enskilt och skriva ner vad de vet om ekonomi i kolumn 1. Låt dem därefter dela med sig av sina tankar och diskutera i par. Sammanställ elevernas tankar i en gemensam kolumn 1, det vill säga klassens VÖL.

Nästa steg är att eleverna ska skriva ner vad de önskar lära sig om ekonomi. Det här gör de genom att fylla i kolumn 2. Förslagsvis låter du först eleverna tänka enskilt, därefter samtala i par innan ni pratar i helklass och fortsätter att fylla i klassens VÖL. Du kan ställa frågor för att hjälpa eleverna att komma på saker som de vill lära sig.

Exempel på frågor är:

• Vad används skatten till?

• Varför får inte alla människor lika mycket lön?

• Vad händer om man inte kan köpa mat och betala hyran?

• Hur kan man hålla koll på mina pengar?

• Vem bestämmer över Sveriges pengar?

Tips för läsning av texterna i grundboken

När eleverna har visualiserat och fyllt i kolumn 1 och 2 i sin VÖL är det dags att ta sig an texterna i grundboken. Här är några tips på vad som är viktigt under läsningen.

1. Titta på bilderna. Låt eleverna berätta vad de ser. Om du har elever i klassen som har ett annat modersmål än svenska, låt dem använda sitt modersmål och andra språkliga resurser (förslagsvis med hjälp av modersmålslärare och studiehandledare om de finns som tillgång på skolan).

2. Gå igenom nyckelorden så att eleverna är bekanta med betydelsen av dem. Ett förslag är att läsa orden högt i kör så att eleverna hör hur de uttalas.

3. Läs huvudrubriken och fråga eleverna vad de tror att texten kommer att handla om.

Läs även bildtexterna och Visste du att ... och låt eleverna lyfta sina tankar kring innehållet.

Ord och begrepp i texten att uppmärksamma och arbeta med

Texterna i grundboken innehåller många ord och begrepp som eleverna behöver förstå för att ta till sig innehållet. Innan du och eleverna läser texten i grundboken föreslår vi att ni läser igenom begreppen tillsammans. Eleverna kan förslagsvis listläsa i par, i mindre grupper eller i kör efter dig.

Eleverna kan också träna på orden på olika sätt. Ett förslag är att du kopierar eller skriver ut de ord som tillhör respektive avsnitt och låter eleverna klippa ut orden och begreppen. Låt dem sedan sortera orden utifrån olika kategorier, se kopieringsunderlag 2 Kategorier, sortera dem efter ord som de kan, känner till eller inte kan, kopieringsunderlag 3 Kan/Känner till/Kan inte eller på andra sätt som du/ni kommer på. Eleverna ska placera orden/ begreppen i rätt kolumn på placeringsarken.

Kopieringsunderlag 1 Ekonomi

Kopieringsunderlag 2 Kategorier Kopieringsunderlag 3 Kan/Känner till/Kan inte

Självskattning/checklista

Låt eleverna självskatta sig genom att bedöma om de är på väg att lära sig eller att de redan kan. Genom att göra självskattningen bjuds eleverna in att äga sitt eget lärande. De får också syn på vad de behöver arbeta vidare med.

Du kan välja att låta eleverna göra självskattningen

flera gånger för att de ska få syn på sina framsteg. (kopieringsunderlag Självskattning). I slutet av arbetsområdet kan du låta dem göra utvärderingen för att se vilka ord/begrepp de känner att de kan (kopieringsunderlag Utvärdering). ing

Kopieringsunderlagen Självskattning och Utvärdering

Träna orden och begreppen genom drama

En rekommendation är att prata om hur en bra publik är, hur eleverna tillsammans kan göra för att alla ska känna sig trygga när de redovisar och att ni tillsammans tar fram förhållningsregler så att alla känner sig delaktiga.

Charader

Ett sätt att använda drama för att träna ord och begrepp är att gestalta dem genom charader. Välj ut de ord/begrepp bland memorykorten i kapitlet om 1800-talet som du anser går att gestalta i charader.

Klipp ut orden och lägg dem i en behållare så att eleverna kan dra lappar med de ord/begrepp som de ska gestalta.

Ett förslag är att eleverna först gör det här i grupper om 3–4 elever. Därefter kan de gestalta i halvklass.

När eleverna känner sig varma i kläderna kan de få gestalta ord och begrepp i helklass.

Låt en elev i taget dra en lapp och gestalta ordet/ begreppet. Övriga elever ska gissa ordet.

Charader kan till exempel användas som uppstart eller avslutning, i början av eller i slutet på, en lektion.

Fler sätt att träna på orden och begreppen

Ett tacksamt sätt att träna ord och begrepp är att spela MEMORY. Memorykorten till kapitlet om ekonomi hittar du som kopieringsunderlag på exploro.se.

Skriv ut kopieringsunderlag Memory Ekonomi och klipp isär korten. Laminera gärna för bättre hållbarhet. Skriv ut så många uppsättningar som du behöver för att eleverna ska kunna arbeta med dem samtidigt. Alla ord ska paras ihop med en förklaring.

Syftet med att arbeta praktiskt med orden och begreppen är att eleverna både ska få träna på att koppla ihop begrepp och förklaring visuellt, och på så vis befästa sin förståelse.

Förslag på uppgifter kopplat till memorykorten (2–4 elever är lagom):

Det här avsnittet beskriver vad privatekonomin är och hur man kan hålla koll på sin ekonomi.

Bilden på sidan 41 visar ett bankkort och en betalningsterminal. Innan du och eleverna bearbetar texten kan du låta dem samtala om hur de gör när de betalar för något som de har köpt. Ställ frågan: Använder ni sedlar och mynt för att betala för en vara, eller använder ni andra sätt för att betala? Samtala också med eleverna om vad pengar kan användas till. Du kan förslagsvis ställa följande frågor: Har ni eventuellt sparat till något som ni velat ha? Vad händer om pengarna inte räcker till att köpa mat, kläder och boende? Låt eleverna även fundera på rubriken, titta på bilderna och läsa bildtexterna tillsammans innan de läser texten.

Texten består av många ord och begrepp som är viktiga att stanna upp vid och säkerställa att eleverna förstår. Exempel på ord och begrepp är: ekonomi, inkomst, lön, bidrag, barnbidrag, bostadsbidrag, studiebidrag, utgift, fast utgift, rörlig utgift, budget, buffert, konsumera, ekonomiskt bistånd, budgetrådgivning, kontanter, bankkonto, betalkort och Swish.

Arbeta med orden och begreppen i texten

en inkomst

Är oftast lön, men kan också vara bidrag.

Använd kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 4 Familjens pengar och dina och låt eleverna träna på orden genom föreslagna aktiviteter (se sidan 25). Du som lärare väljer ut vilka ord du tycker att dina elever ska träna på.

På exploro.se kan eleverna träna på de utvalda orden genom olika digitala övningar. Genom att träna digitalt får de snabb återkoppling.

Har du koll? s. 18

Den här uppgiften handlar om centrala ord och begrepp som eleverna behöver förstå för att kunna samtala om kapitlet Familjens pengar … och dina. Uppgiften, som tränar elevernas läsförståelse består av 21 ord och begrepp som eleverna ska para ihop med rätt förklaring genom att skriva rätt siffra i rätt ruta. Allt svar står på raderna på sidorna 38–41 i grundboken.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna på att sökläsa och hitta relevant fakta i en text som de kan använda för att para ihop ord och begrepp med rätt förklaring.

Facit

1. R 2. I

3. H

4. T

5. B 6. P 7. K 8. L 9. M 10. N 11. S 12. U 13. A 14. Q 15. E

Aktivitet: Familjen Alms budgets s. 19

Den här aktiviteten hittar eleverna på sidan 45 i grundboken. Aktiviteten handlar om att skapa förståelse för hur man kan göra en budget och utgår från en fiktiv familjs (familjen Alm) inkomster och utgifter. Att aktivt få arbeta med att sätta en budget skapar förståelse för pengars värde och vad pengar används till.

Gå först igenom med eleverna om familjen Alms situation utifrån texten om deras ekonomi. Titta tillsammans på deras satta budget. Skriv upp på tavlan för att modellera budgeten. Samtala med eleverna om de olika posterna. Är det en rimlig budget? Repetera vad rörliga och fasta kostnader innebär.

Dela sedan in eleverna i grupper om fyra och be dem arbeta efter instruktionen på sidan 45 för att hjälpa familjen Alm att lägga om budget så att de kan köpa en ny frys. Eleverna ska skriva ned budgeten i arbetsboken och motivera hur de tänker.

Låt alla grupper redovisa för varandra när de är klara. I grundboken står det i halvklass, men vi föreslår att du kan låta dem redovisa i helklass så att alla får ta del av alla förslag till budget.

Facit

Elevernas egna förslag på budget och motivering till förslaget.

Sant eller falskt? s. 20 I den här uppgiften ska eleverna läsa sex påståenden och avgöra om de är sanna eller falska.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna sin läsförståelse genom att pröva olika påståenden mot fakta i en text.

Facit sant falskt

En buffert är något man sparar för att kunna köpa onödiga saker. X

Kontanter är mynt och sedlar. X

Bostadsbidrag är ett bidrag som alla som har en bostad får. X

Veckopeng/månadspeng är ett sätt för barn att träna på vad pengar används till. X

Rörliga utgifter är utgifter som förändras varje månad. X

Konsumera betyder att spara pengar. X

I det här avsnittet läser eleverna om vad en räkning är och vilka regler som gäller vid betalning av en vara. Avsnittet tar även upp vad ett lån är och vad ränta innebär. Innan du låter eleverna ta sig an texten, be dem fundera över när det är nödvändigt att ta ett lån, när man inte ska ta ett lån, om alla kan låna pengar och var man lånar pengar.

Låt även eleverna fundera på rubriken, titta på bilderna och läsa bildtexterna tillsammans innan de läser texten. Texten består av många ord och begrepp som är viktiga att stanna upp vid och säkerställa att eleverna förstår. Exempel på dessa ord och begrepp i texten är: räkning, faktura, belopp, bankgirokonto, förfallodag, OCR-nummer, amortera och ränta.

Arbeta med orden och begreppen

i texten

Använd kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 5 Betala och låna och låt eleverna träna på orden genom föreslagna aktiviteter (se sidan 25). Du som lärare väljer ut vilka ord du tycker att dina elever ska träna på. På exploro.se kan eleverna träna på de utvalda orden genom olika digitala övningar. Genom att träna digitalt får de snabb återkoppling.

Arbetsboken s. 20

Har du koll?

Den här uppgiften består av två delar. I den första delen repeterar och återkallar eleverna vad de har lärt sig om räkningar.

Uppgiften går ut på att eleverna ska kunna namnge olika delar som en räkning består av. I den andra delen, som består av en fråga, ska eleverna kunna förklara vad begreppet ränta står för. Betona för eleverna vikten av att svara med fullständiga meningar.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna på att sökläsa och hitta relevant fakta i en text som de kan använda för att förklara vad en räkning består av, samt skriftligt formulera svar på en fråga.

Facit del 1

1. Förfallodag

2. OCR-nummer

3. Belopp

4. Bankgirokonto

Facit del 2

Ränta är en avgift som man måste betala när man lånar pengar. Räntan är procent av lånet.

Uppgifter från grundboken sid 44 s. 21 I grundboken finns det fyra uppgifter som sammanfattar olika avsnitt.

Uppgifterna Nyckelord och Fem frågor kräver skrivplats. Vi har valt att ge uppgifterna skrivplats i arbetsboken för att samla det som ska skrivas på en plats.

Syftet med uppgifterna är att stärka elevernas läsoch begreppförståelse.

Vi föreslår att eleverna gör uppgifterna Reflektera och Sant eller falskt? genom en EPA. Skriv ut och dela ut kopieringsunderlag EPA. Låt eleverna reflektera kring frågorna, först enskilt och sedan i par. Slutligen lyfter du några elevers diskussioner i helklass.

Om du slumpvis vill välja ut eleverna kan du till exempel dra “glasspinnar” eller kort med deras namn på.

Nyckelord

• amortera

• räkning

• budget

• rörlig utgift

• konsumera

Facit

Nyckelord

1-c, 2-b, 3-a, 4-e, 5-d

Facit

Fem frågor

1. Något som man ofta måste betala när man lånar pengar.

När man lånar pengar behöver man betala ränta till den man har lånat pengar av.

2. Vad är fasta utgifter? Ge exempel.

Fasta utgifter är utgifter som återkommer varje månad.

Elevers egna förslag på vilka dessa utgifter kan vara.

3. Varför kan det vara bra att ha en buffert?

Det kan vara bra att ha en buffert om något oväntat händer som kostar mycket pengar.

4. Vad innebär kontanter?

Kontanter är sedlar och mynt.

5. Om jag lånar 2000 kronor och räntan är 4% per år, hur mycket ränta betalar jag då?

Fyra procent ränta på 4000 kronor är 80 kronor.

Anställning

Det här avsnittet handlar om vad det innebär att vara anställd och få lön Avsnittet handlar också att olika arbeten ger olika inkomst. Frågeställningar som du kan låta eleverna fundera på innan de tar sig an texten är: Hur många timmar arbetar man i veckan? Jobbar alla lika mycket? Vad är skatt? Arbetar alla på samma tid? Har ni hört ordet levnadsstandard och vet ni vad det innebär? Låt dem också fundera på rubriken, titta på bilderna och läsa bildtexterna tillsammans innan de läser texten. Texten består av många ord och begrepp som är viktiga att stanna upp vid och säkerställa att eleverna förstår. Exempel på ord och begrepp är: yrke, anställd, anställningsavtal, arbetsgivare, lön, skatt, bruttolön, nettolön, heltid, deltid, levnadsstandard och Barnkonventionen.

Arbeta med orden och begreppen i texten Använd kopieringsunderlag kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 6 Anställning och lön och låt eleverna träna på orden genom föreslagna aktiviteter (se sidan 25). Du som lärare väljer ut vilka ord som du tycker att dina elever ska träna på. På exploro.se kan eleverna träna på de utvalda orden genom olika digitala övningar. Genom att träna digitalt får de snabb återkoppling.

Arbetsboken s. 22–23

Vilket ord? s. 22

Den här uppgiften består av en lucktext. I texten saknas centrala ord som eleverna ska placera ut på rätt plats för att texten ska bli begriplig.

Förslagsvis låter du eleverna arbeta med uppgiften i par för att uppmuntra dialog och samarbete, och för att läsa texten högt för varandra när orden är ifyllda. Eleverna kan rätta sig själv genom att läsa texten i grundboken. Avsluta uppgiften (när alla är klara) med att samtala om texten för att öka förståelsen för orden.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska kunna läsa en text med ord bortplockade, tolka och skriva in vilka ord som saknas i texten. Eleverna ska också träna på att sökläsa och plocka ut relevant fakta ur en text för att kunna svara på frågor.

Facit

Den som är anställd har skrivit på ett anställningsavtal med en arbetsgivare

I avtalet står det vad man kommit överens om vad gäller till exempel lön och arbetstider.

Alla som är anställda får lön för sitt arbete. Innan lönen betalas ut varje månad betalar arbetsgivaren in en del av den i skatt. Därför skiljer man mellan bruttolön och nettolön.

Bruttolönen är summan på lönen innan skatten är dragen och nettolönen är summan efter att skatten är dragen. Det är nettolönen som den anställde får inbetald på sitt konto i slutet av varje månad. Ett annat ord för en anställd är löntagare.

Har du koll? s. 22

I den här uppgiften ska eleverna fundera över begreppen heltid och deltid och skriva en förklaring till vad de olika begreppen innebär för att synliggöra skillnaderna – och eventuella likheter.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna på att sökläsa och hitta relevant fakta i en text som de kan använda för att förklara begreppen heltid och deltid.

Facit

Heltid Deltid

Heltid innebär att en anställd arbetar 100 procent, det vill säga i genomsnitt 40 timmar i veckan.

Deltid innebär att en anställd arbetar en viss procent varje vecka, till exempel 75 % och det innebär färre timmar i veckan.

Fundera och resonera s. 23

Det här är en läsförståelseuppgift som går ut på att eleverna ska besvara fyra olika frågor om levnadsstandard. Svaren till fråga 1 och 2 finns ”på raderna” på sidorna i 46–48 i grundboken, men svar på fråga 3 och 4 ska eleverna själva formulera utifrån vad de tror. Påminn eleverna att de ska skriva med fullständiga meningar och ta med frågan i svaret.

Exempel: Levnadsstandard innebär …

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna på att sökläsa och hitta relevant fakta i en text för att kunna svara på frågor, både på raderna och bortom raderna.

Facit

1. Vad betyder begreppet levnadsstandard? Vad innebär det?

Hög levnadsstandard innebär att landet är tryggt och att det finns tillgång till bara mat, bostäder, skola och arbete för alla som bor i landet.

2. Förklara hur levnadsstandarden ser ut i Sverige?

Varför tror du att det är så?

Sverige är ett land med en hög levnadsstandard. Elevernas egna funderingar kring varför det är så.

3. Vad innebär en god levnadsstandard för dig i ditt framtida vuxna liv?

Elevernas egna tankar.

4. Hur kan du påverka din framtida levnadsstandard? Förslag på svar: Eleverna kanske formulerar svar som syftar på vilken utbildning som de kommer att ha (vikten av utbildning) vilken familjesituation (ensamstående, sammanboende) de kommer att leva i och vilket arbete som de kommer att ha samt den lön som följer på det.

Skatter och vad de används till

I det här avsnittet läser eleverna om skatter, varför man betalar skatt och vad de används till. Finns det olika sorters skatt? Vad används kommunalskatten till? Varför betalar man skatt? Hur mycket av lönen betalas som skatt? Vad är moms och varför betalar man det? Det här är frågeställningar som du kan låta eleverna fundera på innan de tar sig an texten.

Låt dem även fundera på rubriken, titta på bilderna och läsa bildtexterna tillsammans innan de läser texten. Texten består av många ord och begrepp som är viktiga att stanna upp vid och säkerställa att eleverna förstår. Exempel på ord och begrepp är: kommun, region, inkomstskatt, bruttolön, arbetsgivare, Skatteverket, nettolön, stat, moms, arbetsgivaravgift, punktskatt och offentliga sektorn.

Arbeta med orden och begreppen i texten

Använd kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 7 Skatter och vad de används till och låt eleverna träna på orden genom föreslagna aktiviteter (se sidan 25). Du som lärare väljer ut vilka ord du tycker att dina elever ska träna på. På exploro.se kan eleverna träna på de utvalda orden genom olika digitala övningar. Genom att träna digitalt får de snabb återkoppling.

Arbetsboken s. 24

Skriv och förklara s. 24

Det här är en skrivuppgift som går ut på att eleverna ska beskriva vad fyra olika skatter innebär. Instruera eleverna att deras förklaringar/beskrivningar ska fungera som underlag för att kunna beskriva för en kamrat, som inte kan något om skatter, så att det blir tydligt för hen vad det innebär.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna på att sökläsa och hitta relevant fakta i en text som de kan använda för att förklara vad olika skatter innebär.

Facit (så här står det i grundboken)

Skatt Beskrivning

inkomstskatt

arbetsgivaravgift

Inkomstskatt är skatt på lönen. Den betalar arbetsgivaren in. Inkomstskatten är ungefär 30 procent av bruttolönen.

Arbetsgivaravgift är en skatt som arbetsgivaren betalar in till staten för att betala till exempel pensioner och sjukvård. Även den här skatten utgör ungefär 30% av bruttolönen.

moms Moms är en skatt som man betalar när man köper en vara eller tjänst. Oftast ligger momsen på 25 procent av priset. På mat är momsen lägre.

punktskatt

Punktskatt är en extra skatt på till exempel varor som tobak, alkohol och el. Det är skatt som politikerna har bestämt för att minska vår användning av dessa varor.

Har du koll? s. 24

Skattepengar används till många saker. I den här uppgiften ska eleverna ange tre olika saker som skatten bekostar vad gäller regioner, kommuner och staten. Svaren finns ”på raderna” på sidan 51 i grundboken.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna på att sökläsa och plocka ut relevant fakta i en text för att kunna förklara vad skattepengar används till på kommunal, regional och statlig nivå.

Kommun

2. Vad har regionerna för ansvarsområden?

Regionerna ansvarar för sjukvård och kollektivtrafik.

3. Vad är syftet med punktskatterna på alkohol och tobak?

2 äldreomsorg kollektivtrafik militär

3 föreningar tandvård domstol

Uppgifter från grundboken sid 52 s. 25 I grundboken finns det fyra uppgifter som sammanfattar olika avsnitt.

Uppgifterna Nyckelord och Fem frågor kräver skrivplats. Vi har valt att ge uppgifterna skrivplats i arbetsboken för att samla det som ska skrivas på en plats.

Syftet med uppgifterna är att stärka elevernas läsoch begreppförståelse.

Om du slumpvis vill välja ut eleverna kan du till exempel dra “glasspinnar” eller kort med deras namn på.

Nyckelord

• arbetsgivare

• nettolön

• moms

• konsumtion

• den offentliga sektorn

Facit

Nyckelord

1-e, 2-c, 3-b, 4-a, 5-d

Fem frågor

1. Ungefär hur många timmar arbetar en person med en heltidsanställning?

En person med heltidsanställning arbetar i snitt 40 timmar i veckan.

Punktskatt på tobak och alkohol är en skatt som politikerna har bestämt för att minska användningen av dessa varor.

4. Hur många procent av priset på en vara brukar man betala i moms?

Man brukar betala 25 % i moms på en vara.

5. Ungefär hur stor är inkomstskatten?

Inkomstskatten i Sverige är ungefär 30 procent av bruttolönen.

Repetition s. 26

Vilket ord?

I den här uppgiften tränar och repeterar eleverna centrala ord och begrepp som är viktiga för att kunna samtala om, och redogöra för, vad kapitlet om ekonomi handlar om. Uppgiften består av en ordfläta som eleverna ska fylla i med hjälp av texten i grundboken och ledtrådarna i arbetsboken.

Eleverna kan göra uppgiften enskilt eller i par. I par för att uppmuntra dialog och samarbete. Enskilt för att veta vad eleverna kan och vad de behöver träna mer på. Repetera gärna orden med eleverna innan de löser ordflätan. Förslagsvis går du igenom svaren i helklass när alla är klara.

Syftet med den här uppgiften är att eleverna ska repetera och befästa viktiga ämnesord och begrepp för att kunna redogöra för olika aspekter av ekonomi.

Facit

Fördjupning: Det ekonomiska kretsloppet s. 56–58

Arbetsbok s. 27

Fundera och resonera

Den här uppgiften utgår från en av fördjupningstexterna i grundboken som handlar om det ekonomiska kretsloppet. I uppgiften ska eleverna placera ord och begrepp, som är viktiga för att kunna förklara det ekonomiska kretsloppet, på rätt plats i modellen. Uppgiften kräver att eleverna har läst och bearbetat texten i grundboken noggrant, vilket de förslagsvis först gör tillsammans med dig i helklass och sedan i par innan de tar sig an uppgiften enskilt.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna på att sökläsa för att kunna förklara det ekonomiska kretsloppet.

Facit

Lån och räntor

Sparande och räntor

Hushåll

Skatter och avgifter

Välfärd samt löner för arbete

Banker

Betalning för varor och tjänster

Löner för arbete

Lån och räntor

Sparande och räntor

Företag

Skatter och avgifter

Betalning för varor och tjänster

O entlig sektor

Fundera och resonera s. 27

I den här uppgiften ska eleverna formulera egna svar utifrån frågan Varför tror du att det är viktigt att det finns ett ekonomiskt kretslopp? Till sin hjälp har de sidorna 56–58 i grundboken och uppgiften om kretsloppet på sidan 27 i arbetsboken.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna på att sökläsa och ta ställning till en fråga utifrån inläst fakta.

Till det här kapitlet finns det två extrauppgifter som handlar om studie-och yrkesvägledning, det vill säga SYV.

Uppgifterna ligger sist i arbetsboken.

Uppgifterna finns även som kopieringsunderlag, både här i lärarhandledningen och på exploro.se.

Kopieringsunderlagen kan du projicera för att gå igenom uppgifterna med eleverna, både som en uppstart och en uppföljning. Låt eleverna först arbeta enskilt med uppgiften och sedan dela med sig i par.

Låt elever som vill dela med sig av vad de har tänkt i helklass när alla är klara.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna på att källsöka efter relevant fakta på nätet för att förstå vad som krävs för ett yrke som de är intresserade av samt vad yrket innebär i realiteten.

Bedömningsuppgift

Den här bedömningsuppgiften består av tre delar.

Del 1 handlar om att eleverna fyller i den tredje kolumnen (L) i den VÖL som de gjorde inledningsvis av arbetsområdet. Den här kolumnen kan ses som en summering och en utvärdering. Ett förslag är att eleverna gör det här genom en EPA (enskilt, i par, alla).

När alla elever har fyllt i den tredje kolumnen i sin egen VÖL fyller du i klassens gemensamma genom att projicera den på tavlan (där V och Ö redan är ifyllda). Låt alla få komma till tals.

Del 2 består av tre bedömningsdelar (se kopieringsunderlag Bedömningsuppgift Ekonomi 1, 2, 3).

De här uppgifterna ska eleverna göra enskilt. Syftet med bedömningsuppgiften är att eleverna ska få pröva sina kunskaper. Uppgifterna är baserade på betygskriterier för betyget E och A i ämnet samhällskunskap i slutet av årskurs 6.

Kopieringsunderlag Bedömningsuppgift 1 och 2

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven visar grundläggande kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället.

Eleven beskriver enkla samband inom olika samhällsstrukturer.

Eleven för enkla resonemang om hur människor kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven visar goda kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället.

Eleven beskriver förhållandevis komplexa samband inom olika samhällsstrukturer.

Eleven för utvecklade resonemang om hur människor kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället.

Kopieringsunderlag Utvärdering

Del 2 Bedömningsuppgift Ekonomi – “Prov”

Uppgift 1 – Ekonomi

Den här bedömningsuppgiften består av två delar och går ut på att eleverna enskilt ska kunna beskriva hur det ekonomiska kretsloppet fungerar och hänger ihop.

Del 1 i uppgiften är uppbyggd som det kretslopp som de känner igen från både grundbok och arbetsbok. I den här delen ska eleverna kunna sätta ut de rätta begreppen på rätt ställe i kretsloppet.

I del två ska eleverna skriftligt kunna förklara hur de fyra aktörerna är beroende av varandra och hur det ekonomiska kretsloppet hänger ihop.

Du kan välja att ge eleverna betydelsebärande ord och begrepp för att stötta dem i uppgifterna eller låta dem göra uppgifterna utan stöd.

Ord och begrepp till del 2: nettolön, budget, moms, inkomstskatt, anställd, lön, bidrag (barn-, bostad-), utgifter (fasta och rörliga) varor, tjänster, lån, ränta, skatt (stat, region, kommun), konsumera, buffert, bankkonto, faktura, amortera, arbetsgivare, inkomst

Förslag på E-nivå Ekonomi:

Det här ska finnas med

De vuxna i ett hushåll får lön från sitt arbete. De betalar skatt. Om de har barn får de pengar från staten i form av barnbidrag. Hushåll kan låna pengar från banken för att köpa en bostad. Då betalar de ränta för sitt lån. Om man sparar pengar på banken i ett sparkonto får man ränta på pengarna. Hushållet använder sina pengar för att handla mat och kläder.

Förslag på A-nivå Ekonomi:

Det här ska finnas med

De vuxna i ett hushåll får lön från sitt arbete. Man kan få sin lön från privata företag eller från kommun, landsting och staten. Alla som arbetar betalar skatt varje månad. En del av skattepengarna betalas ut till hushållen som bidrag, till exempel kan man få barnbidrag till yngre barn och studiebidrag till äldre barn. Hushåll kan låna pengar från banken för att köpa en bostad. Då betalar de ränta för sitt lån. Om man sparar pengar på banken i ett sparkonto får man ränta på pengarna. Det innebär att hushållet får tillbaka pengar av banken. Hushållet använder sina pengar för att handla mat och kläder. Om ett hushåll handlar varor på nätet från ett annat land så flyttas pengarna som de betalar för varorna ut ur det svenska kretsloppet till utlandet. Pengarna i samhället flyttas ständigt mellan de olika aktörerna i det ekonomiska kretsloppet.

Exploro SO årskurs 6 lärarhandledning stöttar undervisningen av texterna i Exploro grundbok, uppgifterna i Exploro arbetsbok samt visst innehåll på exploro.se.

Lärarhandledningen innehåller lektionstips, facit till uppgifter, förslag på lässtrategier, samtalsfrågor och viktiga ord och begrepp att uppmärksamma. Här ges också förslag på kreativa aktiviteter kopplade till olika ämnesområden. I lärarhandledningen finns dessutom kopieringsunderlag (inklusive bedömningsuppgifter) som stöttar ett fortsatt lärande.

Exploro SO årskurs 6

• Är ett årskursläromedel som ger eleverna språkligt stöd och smarta lässtrategier för att lyckas i SO-ämnena.

• Bjuder in till ett varierat och reflekterande lärande genom inspirerande och utmanande texter, aktiviteter och uppgifter.

• Har en tydlig struktur som skapar igenkänning, både tryckt och digitalt.

I serien ingår även:

exploro.se

Grundbok Arbetsbok