9789151117805

Ewa-Lotta Benndoff

Susanna Sjöstrand

Geografi

Historia

Religionskunskap

Samhällskunskap

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Välkommen till Exploro årskurs 5 lärarhandledning!

Den här lärarhandledningen betonar viktiga delar av SO-ämnena och stöttar dig som lärare i hur du kan undervisa med Exploro grundbok, arbetsbok och delar av exploro.se kopplat till materialet.

Vår förhoppning är att uppgifterna i arbetsboken, och våra förslag på aktiviteter här i lärarhandledningen, leder till att eleverna utvecklar förståelse för ämnena och dess karaktär – och bygger upp ett ordförråd för att samtala om respektive ämnes innehåll. Vi ser det som viktigt att eleverna kontinuerligt får reflektera över, jämföra och beskriva SO-ämnenas central innehåll genom varierande uppgifter och utmanande aktiviteter.

Vi heter Ewa-Lotta Benndoff och Susanna Sjöstrand och det är vi som är författarna till Exploro arbetsbok och den här lärarhandledningen. Vi är båda lärare i SO med många års erfarenhet av att undervisa i ämnena. Vår tanke med en lärarhandledning är att den ska underlätta för lärare att undervisa med ett material.

I den här lärarhandledningen har vi samlat olika sorters uppgifter, på individ och gruppnivå, som vi genom beprövad erfarenhet har sett varit ett framgångsrikt arbetssätt för att eleverna ska ta till sig och förstå SO ämnenas innehåll.

En viktig del i att kunna behärska ett ämne är att förstå dess ämnesspecifika ord och begrepp. Med det i åtanke har vi lagt stort fokus på språket och hur du som lärare kan stötta eleverna språkligt när de läser texterna i grundboken och arbetar med uppgifterna i arbetsboken.

För att förstå faktaspäckade texter är det viktigt att förstå alla ämnesord, men det är också viktigt att förstå andra ord som bär upp en text. I den här lärarhandledningen har vi lagt stort fokus just på den aspekten och lyft ut de ord och begrepp som är bärande för att förstå innehållet. Det kan tyckas vara många ord, men det är du som lärare som avgör vilka ord som du anser att dina elever behöver träna på. Här i lärarhandledningen får du ett underlag som du väljer bland. Vi tänker att ju fler av dessa ord och begrepp som eleverna lär sig, desto lättare blir det för dem att bearbeta kommande innehåll i årskurs 6.

Några av begreppen återkommer i flera kapitel. Detta har vi gjort medvetet eftersom repetition är viktigt för att lära sig något nytt. Det finns många sätt att träna ord och begrepp. Vi vill uppmuntra dig att använda de interaktionsövningar, pjäser och rollspel som finns kopplade till materialet. Vår erfarenhet är att drama

och att visualisera ämnesinnehållet är effektiva sätt att ta till sig kunskap, ämnesord och begrepp.

Inför varje ämneskapitel (grundboken har åtta kapitel) är det viktigt att eleverna får visualisera vad kapitlet kommer att handla om genom att titta på uppslaget och samtala om vad de ser. Vi föreslår också att du gör en VÖL tillsammans med eleverna. Syftet med en VÖL är att ta reda på vad eleverna redan vet, vad de önskar få veta och när området är avslutat summera vad eleverna har lärt sig. Detta arbete synliggör för eleverna vad de har lärt sig och tydliggör progressionen i deras lärande.

Uppgifterna i arbetsboken är förklarande, varierande och repetitiva. Alla uppgifter har ett angivet syfte. De uppgifter i arbetsboken, som går ut på att eleverna tar hjälp av texterna i grundboken, är frågor där svaren står på raderna eller mellan raderna. Vår tanke är att utveckla dessa uppgifter till årskurs 6 med frågor som kräver svar som står bortom raderna. Det finns facit eller exempelsvar till alla uppgifter.

I några fall har vi även gjort uppgifter till några av grundbokens fördjupningar. Vi har valt att göra uppgifter kopplade till fördjupningar av områden som vi av egen erfarenhet vet att elever ofta är intresserade av att lära sig mer om.

I lärarhandledningen finns det bedömningsuppgifter till varje kapitel. Dessa är framtagna för att bedömas utifrån en E-nivå i årskurs 5. Även till dessa uppgifter finns det förslag på facit och exempel på svar.

Lärarhandledningen innehåller också ett stort urval av olika kopieringsunderlag. Alla kopieringsunderlag står markerade i handledningen var och hur de kan användas.

Flertalet av kopieringsunderlagen hittar du både i den tryckta lärarhandledningen och på exploro.se, men memorykorten finns endast tillgängliga på exploro.se.

Det är vår förhoppning att Exploro årskurs 5 (grundbok, arbetsbok och exploro.se) kommer att hjälpa var och en av dina elever till möjligheten att äga sitt eget lärande. Och att den här lärarhandledningen kommer att stötta dig på ett bra sätt i din undervisning av materialet.

Lycka till!

Vänligen

Ewa-Lotta och Susanna

Kopieringsunderlag

EPA Ensam-Par-Alla

Modell för att fundera och resonera, enskilt, tillsammans med en kompis och i helklass.

Venndiagram

Modell för att upptäcka skillnader och likheter i ett ämnesinnehåll.

Tankekarta

Modell för att att strukturera fakta och samla stödord.

VÖL: Vet – Önskar veta – Lärt

Modell för att synliggöra den kunskap eleverna redan har, vad de vill veta och vilken kunskap som de förvärvar.

Fundera och resonera

Modell som stöttning för att kunna resonera om vilka orsaker och konsekvenser en händelse får. En tom version av uppgifter som finns i arbetsboken.

Ord och begrepp

Till varje avsnitt har vi tagit ut ord som eleverna bör känna till för att förstå innehållet i texterna i grundboken. Alla ord finns som ett kopieringsunderlag döpta med siffror (som till exempel 4 Vasatiden, 5 Väder och klimat, 6 Etik och livsfrågor ) . I lärarhandledningen finns det tips på hur du kan låta eleverna arbeta och träna på orden på olika sätt.

2 Kategorier:

Kopieringsunderlag med fem olika rubriker som eleverna kan använda för att kategorisera ord och begrepp.

3 Kan/Känner till/Kan inte:

Kopieringsunderlag med tre olika rubriker som kan hjälpa eleverna att tänka till sin ordförståelse vad gäller texterna i grundboken. Orden till varje avsnitt ska placeras i den spalt som eleven känner stämmer för sitt eget lärande.

Självskattning/checklista

Modell för att hjälpa eleverna att få syn på sitt eget lärande. Tanken är att eleverna ska använda mallen som stöd för att skatta sig själva. Kan användas både initialt, i slutet och under arbetsområdets gång.

Utvärdering av arbetsområde

Modell som med fördel kan användas både under arbetsområdets gång och som avslutning. Syftet är att eleverna ska bli medvetna om sitt eget lärande genom att ta för vana att utvärdera.

Memory

Vi har lyft ut ord och ämnesbegrepp och gjort memory så att eleverna på ett lekfullt sätt lär sig att använda de ämnesord som de behöver. Det finns memory till respektive kapitlet och de består av både ord och bild och ord och förklaring.

Kopieringsunderlag till rollspel och till ett teatermanus

Du har även möjlighet att fördjupa elevernas kunskap genom att i slutet av utvalda områden göra rollspel tillsammans med eleverna. Tanken med rollspelen är att eleverna får använda den kunskap de har lärt sig i ett ämne och samtidigt repetera begrepp som hör ihop med innehållet.

Till ämnet historia och kapitlet om Stormaktstiden finns det ett manus till en pjäs om den här tidsperioden. Pjäsen handlar om den tid som Gustav II Adolf, drottning Kristina och Karl X Gustav regerade i Sverige. Vår erfarenhet är att teaterpjäser är ett elevnära sätt att låta eleverna gestalta och använda begrepp som eleverna behöver för att samtala om ett ämne. Att låta eleverna dramatisera ämnesinnehållet ökar möjligheterna för eleverna att äga sitt eget lärande. I teaterpjäsen varvas de tre historiska regenterna med fiktiva karaktärer som på alla sätt upplever tidsperiodens händelser.

Bedömningsuppgifter

Till varje kapitel finns det bedömningsuppgifter framtagna för att bedömas utifrån en E-nivå.

Korsord

Till några kapitel finns det korsord som eleverna kan göra som extrauppgift för att träna på ord och begrepp som har med ämnesområdet att göra. Korsorden kan också användas som test för att ta reda på vad eleverna kan och vad de behöver träna mer på när det gäller ord och begrepp.

Spel

Till kapitlet Så styrs Sverige finns det frågekort som du kan skriva ut och låta eleverna spela med för att ytterligare vässa sina kunskaper om hur Sverige styrs. På sidan 32 finns instruktioner till hur eleverna kan skapa sin egen spelplan.

årskurs 5

Exploro SO årskurs 5 är ett heltäckande årskursläromedel i SO där tryckt och digitalt material går hand i hand.

Grundboken består av texter i alla fyra SO-ämnena. Texterna utgår från centrala innehållet i kursplanerna. I årskurs 5 behandlas åtta kapitel: Vasatiden, Så styrs Sverige, Europa, Islam, Stormaktstiden, Lag och rätt, Väder och klimat samt Etik och livsfrågor.

Grundtexterna kompletteras med olika fördjupningar och aktiviteter som levandegör ämnena.

Varje avsnitt innehåller en kortfattad uppgiftssida, tänkt som en gemensam uppföljning av elevernas lärande. Dessa uppgifter finns även i arbetsboken med skrivplats för att besvara dem där. Till varje avsnitt finns ett par utvalda intresseväckande fördjupningstexter samt tips på aktiviteter för fortsatt arbete på exploro.se. Aktiviteterna hittar du och eleverna på exploro.se. Varje aktivitet som det tipsas om i grundboken har en länk och en QR-kod som leder er in direkt in i materialet. Läs mer om fler aktiviteter som du kan låta eleverna göra på exploro.se på sidorna 113–120.

Exploro SO årskurs 5 arbetsbok innehåller uppgifter som är direkt kopplade till texterna och några av fördjupningarna i grundboken. Grundbok och arbetsbok går hand i hand och uppgifterna följer tydligt varje avsnitt i grundboken.

Uppgifterna hjälper eleverna att reflektera, jämföra och beskriva texternas innehåll. De ger också eleverna många tillfällen att träna på och befästa ämnesord och begrepp.

Arbetsboken ger dig som lärare möjlighet att tillsammans med dina elever utforska SO-ämnena genom varierande uppgifter.

Flertalet av uppgifterna är återkommande genom hela boken och har följande rubriker:

• Har du koll?

• Vilket ord?

• Fundera och resonera

• Jämför likheter och skillnader

• Sant eller falskt?

• Skriv och berätta

• Skriv och förklara

Exploro SO årskurs 5 lärarhandledning är en tryckt lärarhandledning som stöttar undervisningen av texterna i Exploro grundbok, uppgifterna i Exploro arbetsbok samt visst innehåll på exploro.se.

Lärarhandledningen innehåller förklaring av avsnitt och uppgifter, lektionstips, förslag på lässtrategier, samtalsfrågor och viktiga ord och begrepp att uppmärksamma. Här ges också förslag på aktiviteter genom drama och rollspel som är kopplade till olika ämnesområden.

Exploro.se innehåller texter, aktiviteter och resurser där elevens aktiva lärande står i fokus.

Exploro.se tillsammans med Exploro SO grundbok och arbetsbok dig som lärare möjlighet att variera undervisningen och levandegöra ämnesstoffet. Blended learning när det är som bäst.

På exploro.se hittar du bland annat:

• Quiz som följer grundbokens upplägg och möjliggör ett språkutvecklande arbetssätt.

I lärarhandledningen finns ett stort urval av kopieringsunderlag som stöttar ett fortsatt lärande, så som:

• Ord och begrepp ur texterna i respektive avsnitt

• Kategoriseringsmodell

• Kan/Känner till/Kan inte mall

• EPA

• Självskattning/checklista

• Utvärdering av arbetsområde

• VÖL

• Memorykort med ord och bild och ord och förklaring (finns endast tillgängliga på exploro.se)

• Venndiagram

• Rollspel

• Teaterpjäs (Stormaktstiden)

• Bedömningsuppgifter till alla kapitel

• Fundera och resonera

• Korsord

• Spelkort (till spelet Så styrs Sverige)

Alla kopieringsunderlag finns även tillgängliga på exploro.se

• Interaktiva sammanfattningar för varje kapitel som kan användas i gemensamma genomgångar och underlättar för eleverna att repetera och befästa ämnesinnehållet.

• Kopieringsunderlag i form av bland annat grafiska modeller, memorykort och pjäsmanus.

• Filmer som engagerar.

• Material till alla ämnen och årskurser (årskurs 4–9), vilket skapar möjligheter till ämnesövergripande arbete och anpassningar.

• Verktyg som dyslexitypsnitt, läslinjal, ordförklaringar och textuppläsning, vilka ger rätt förutsättningar för ett inkluderande klassrum.

• Ett omfattande resursbibliotek som hjälper dig som lärare att skapa din egen undervisning med grundboken som utgångspunkt.

I det här kapitlet kommer eleverna i kontakt med Vasatiden. Kapitlet handlar om hur Gustav Eriksson tog makten i Sverige, hur han genomförde reformationen och hur han gjorde Sverige rikare.

Kapitlet handlar också om Gustav Vasas tre söner, Erik XIV, Johan III och Karl IX, barnbarnet Sigismund och deras interna strider. Eleverna tränar på begrepp (till exempel Dackefejden, Linköpings blodbad och Sturemorden), att resonera, se orsak och konsekvens – och att se likheter och skillnader.

Området avslutas med en bedömningsuppgift som knyter an till kriterier för bedömning.

Inleda arbetsområdet

Visualisering

Ett sätt att inleda arbetet om Vasatiden är att titta på bilder och ställa frågor till eleverna. Syftet med att ställa frågor till bilder är att visualisera begreppen och skapa en uppfattning om vad texterna kommer att handla om.

Låt eleverna titta på uppslaget på sidorna 8-9. Samtala med eleverna om vad de ser. Ställ frågor:

• Vad ser du på bilden? Vem är mannen på bilden?

• Vad tror du det här kapitlet kommer att handla om?

• Vet ni vad en tidslinje är? Vad berättar den för oss?

• Hur tror du att människorna levde på den här tiden?

Samla elevernas tankar på tavlan, förslagsvis i en tankekarta. Om du vill kan du låta eleverna fylla i en egen (kopieringsunderlag Tankekarta).

Kopieringsunderlag Tankekarta

Läs sedan tillsammans texten på sidan 8. Antingen läser du högt eller så låter du eleverna körläsa.

Gå igenom vilka avsnitt som finns med i kapitlet. Diskutera frågorna i pratbubblorna på sidan 9.

• Vad betyder det att Sverige blev ett arvrike?

• Vems avhuggna huvud sattes på en påle utanför Kalmar?

• Hur hämnades sjörövarprinsessan Cecilia Vasa på engelsmännen?

Efter visualisering föreslår vi att dina elever får fundera på Vasatiden genom att fylla i de två första kolumnerna i en VÖL (kopieringsunderlag VÖL). Det här för att fortsätta att aktivera elevernas förförståelse och väcka nyfikenhet för ämnesområdet.

Syftet med att göra en VÖL är att hjälpa eleverna att synliggöra vad de redan vet, vad de önskar få veta och vad de har lärt sig.

Kopieringsunderlag VÖL

Skriv ut kopieringsunderlaget och dela ut varsitt till eleverna. Använd EPA som modell (enskilt, par, alla).

Låt eleverna först fundera enskilt och skriva ner vad de vet i kolumn 1. Låt dem därefter dela med sig av sina tankar och diskutera i par. Sammanställ elevernas tankar i en gemensam kolumn 1, det vill säga klassens VÖL.

Nästa steg är att eleverna ska skriva ner vad de önskar lära sig om Vasatiden (kolumn 2). Förslagsvis låter du först eleverna tänka enskilt, därefter samtala i par innan ni pratar i helklass och fortsätter att fylla i klassens VÖL.

Du kan ställa frågor för att hjälpa eleverna att komma på saker som de vill lära sig.

Exempel på frågor är:

• Hur levde barn på Vasatiden?

• Hur bodde människorna på Vasatiden?

• Vem bestämde i samhället på Vasatiden?

Den tredje kolumnen ska eleverna fylla i när de är klara med arbetsområdet, som en summering och utvärdering. Det här kan de också göra genom EPA, det vill säga; först tänker de själva, sedan samtalar de i par –och till slut lyfter de sina tankar i helklass.

När det är dags för den tredje kolumnen föreslår vi att du och eleverna tillsammans fyller i klassens gemensamma VÖL (där redan V och Ö är ifyllt) på tavlan. Inkludera gärna fakta som eleverna har stött på under arbetets gång, men som inte finns med i grundboken.

Tips för läsning av texterna i grundboken

När eleverna har visualiserat och fyllt kolumn 1 och 2 i sin VÖL är det dags att ta sig an texterna i grundboken. Här är några tips på vad som är viktigt under läsningen.

1. Titta på bilderna. Låt eleverna berätta vad de ser. Om du har elever i klassen som har ett annat modersmål än svenska så låt dem använda sitt modersmål och andra språkliga resurser som finns. (förslagsvis med hjälp av modersmålslärare om ni har tillgång till dem på skolan).

2. Gå igenom nyckelorden så att eleverna är bekanta med betydelsen av dem. Ett förslag är att läsa orden högt i kör för att hjälpa dem med hur man säger dem.

3. Läs huvudrubriken och fråga eleverna vad de tror att texten kommer att handla om.

4. Inled med att du som lärare läser ett avsnitt eller ett stycke högt samtidigt som eleverna följer med i texten. Du avgör vad som passar dina elever bäst. Låt eleverna i par sammanfatta vad avsnittet eller stycket handlar om, cirka 1–2 minuter. Prata om det i helklass och lyft 2–3 förslag (frivilliga). Gör likadant med resterande avsnitt. Du kan också välja ut elever som lyfter sina sammanfattningar genom slumpmässiga metoder, som att dra namn på glasspinnar eller kort. Läs även bildtexterna och Visste du att … och låt eleverna lyfta sina tankar kring innehållet.

Ord och begrepp i texten att uppmärksamma och arbeta med Grundboken innehåller många ord och begrepp som är viktiga för eleverna att bearbeta för att förstå texternas innehåll. Innan du och eleverna läser texten i grundboken tillsammans föreslår vi att ni läser igenom begreppen. Eleverna kan förslagsvis listläsa i par, i mindre grupper eller i kör efter dig. Eleverna kan också träna på orden på olika sätt.

Ett förslag är att du kopierar eller skriver ut de ord som tillhör respektive avsnitt och låter eleverna klippa ut orden och begreppen. Låt dem sedan sortera orden utifrån olika kategorier, se kopieringsunderlag 2 Kategorier, sortera dem efter ord som de kan, känner till eller inte kan, kopieringsunderlag 3 Kan/Känner till/Kan inte eller på andra sätt som du/ni kommer på. Eleverna ska placera orden/begreppen i rätt kolumn på placeringsarken.

Kopieringsunderlag 1 Vasatiden

Kopieringsunderlag 2 Kategorier

Kopieringsunderlag 3 Kan/Känner till/Kan inte

Skriv gärna ut kopieringsunderlag 2 Kategorier och 3 Kan/Känner till/Kan inte i A3 och laminera för bättre hållbarhet. Orden för listläsning och placeringsarken finns som kopieringsunderlag, både här i lärarhandledningen och på exploro.se.

Självskattning/checklista

Ett annat sätt att arbeta med orden är att du väljer ut de ord och begrepp som du tycker att eleverna ska kunna efter arbetsområdet. Välj till exempel bland de ord som vi har listat. Skriv in orden i tabellen.

Låt eleverna självskatta sig genom att bedöma om de är på väg att lära sig eller att de redan kan. Genom att göra självskattningen bjuds eleverna in att äga sitt eget lärande eftersom de behöver fundera över vad de kan och inte kan än. Genom att göra det så vet eleverna vad de behöver arbeta vidare med.

Du kan välja att låta eleverna göra självskattningen flera gånger för att eleverna ska se framstegen (kopieringsunderlag Självskattning). I slutet av arbetsområdet kan du låta dem göra utvärderingen för att se vilka ord/begrepp de kan (kopieringsunderlag Utvärdering).

Kopieringsunderlagen Självskattning och Utvärdering

Träna orden och begreppen genom drama

Vi rekommenderar att eleverna får träna på orden och begreppen på flera olika sätt. Drama, teater och rollspel är tacksamma uttryckssätt för att befästa förståelse för ämneskunskaper. Det finns studier som visar att drama bidrar till elevers språkutveckling, särskilt när det gäller verbal förmåga och textförståelse. Genom att gestalta texter ges eleverna möjlighet att konkretisera och förmedla inre bilder och förståelse som de har tillägnat sig under läsningen. Vid gestaltning i grupp tränar eleverna även samarbete då de behöver komma överens om hur de gemensamt ska tolka texten.

En rekommendation är att prata om hur en bra publik är, hur eleverna tillsammans kan göra för att alla ska känna sig trygga när man redovisar och att ni tillsammans tar fram förhållningsregler så att de känner sig delaktiga.

Du kan också välja att låta eleverna spela rollspel och göra små filmer. Om du har en elev som inte vill delta kan den agera regissör och filma. Det viktigaste är att eleverna kan delta utifrån sina förutsättningar och att alla elever deltar på något sätt.

Rollspel

Det här är en uppgift som du kan låta eleverna göra när de har läst kapitlet Vasatiden i grundboken (s. 8–33). Det finns underlag till tre avsnitt som du kan låta eleverna ta sig an genom rollspel.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska fördjupa sina kunskaper, repetera och befästa dem.

Beroende på hur stor grupp du undervisar delar du in den i tre till sex grupper med tre till fem elever i varje. Varje grupp besvarar en fråga och dramatiserar den. Om du har en stor grupp kan två eller fler grupper få samma fråga, de kommer ändå att gestalta den på olika sätt.

Låt eleverna sätta sig ner i sin grupp i 15 minuter och tillsammans fylla i mallen med händelse, orsak och konsekvens för de avsnitt som de ska gestalta.

När eleverna har fyllt i sin mall visar de den för dig. Eleverna förklarar hur de tänker och vilka begrepp de vill använda till sitt rollspel. När du har godkänt mallen får eleverna 15–20 minuter på sig att träna in sitt rollspel.

Innehåll som eleverna kommer att gestalta är:

1. Orsakerna till att Gustav Vasa blev kung och vilka konsekvenser det fick.

2. Orsaken till reformationen och vilka konsekvenser den fick.

3. Orsakerna till Dackefejden och vilka konsekvenser den fick.

• Kopieringsunderlag

• Rollspel Vasatiden: Gustav Vasa blev kung

• Rollspel Vasatiden: Reformationen

• Rollspel Vasatiden: Dackefejden

Charader

Ett sätt att använda drama för att träna ord och begrepp är att gestalta dem genom charader. Välj ut de ord/begrepp bland memorykorten i kapitlet om Vasatiden som du anser går att gestalta i charader. Klipp ut orden och lägg dem i en behållare så att eleverna kan dra lappar med de ord/begrepp som de ska gestalta.

Ett förslag är att eleverna först gör det här i grupper om 3–4 elever. Därefter kan de gestalta i halvklass. När eleverna känner sig varma i kläderna kan de få gestalta ord och begrepp i helklass.

Låt en elev i taget dra en lapp och gestalta ordet/ begreppet. Övriga elever ska gissa ordet.

Låt sedan turen gå över till nästa elev. Ett förslag är att eleverna får träna på orden innan de gör charaderna (viktigt både för att kunna gestalta orden och att kunna gissa). Ett annat förslag är att eleverna har de aktuella orden och förklaringarna tillgängliga så att de vet vilka ord de har att välja mellan. Låt alltid eleverna läsa igenom ord och förklaringar innan de gestaltar.

Charader kan till exempel användas som uppstartsuppgift eller avslutningsuppgift, i början av, eller i slutet på en lektion.

Fler sätt att träna på orden och begreppen Ett tacksamt sätt att träna ord är att spela MEMORY. Alla Memory som rör kapitlet om Vasatiden hittar du som kopieringsunderlag på exploro.se.

Skriv ut kopieringsunderlag Memory Vasatiden och klipp isär korten. Laminera gärna för bättre hållbarhet. Skriv ut så många uppsättningar som du behöver för att alla elever ska kunna arbeta med dem samtidigt. Alla ord ska paras ihop med en förklaring. Några av korten har även en bild (Gustav Vasa, Cecilia Vasa, Johan III, Erik XIV, Karl IX, Sigismund, Olaus Petri, Martin Luther och Katarina Jagellonica).

Syftet med att arbeta praktiskt med orden är att eleverna ska få träna på att koppla ihop begrepp och förklaring visuellt, och på så vis befästa sin förståelse.

Förslag på uppgifter kopplat till memorykorten (2–4 elever är lagom):

1. Låt eleverna arbeta i par. Instruera dem att dela upp korten med orden mellan sig, med orden synliga. Placera ut korten med förklaringar (några av förklaringarna har även en bild) på bordet, med baksidan uppåt. Låt elev 1 dra sitt första kort med förklaring. Nu ska eleverna hitta rätt ord till förklaringen.

Den elev som först hittar ordet lägger korten (ord och förklaring) hos sig.

Låt sedan elev 2 dra ett kort med förklaring. När alla korten är slut låt eleverna räkna de antal par som de har fått ihop (om du tänker att det spelar roll för eleverna).

2. Dela in eleverna i grupper om tre eller fyra och låt dem spela Memory med korten. Instruera eleverna att turas om att vända på två kort. Om ord och bild/förklaring hör ihop får eleven göra ett nytt försök. Om korten inte hör ihop vänder eleven tillbaka korten och det är nästa elevs tur. Låt eleverna räkna de antal par som de har fått ihop (om du tänker att det spelar roll för eleverna).

3. Dela upp eleverna i par (eller i grupper om fyra) samt korten med förklaringar mellan eleverna. Låt elev 1 titta på första kortet. Låt elev 2 berätta vilket ord som förklaringen tillhör. Fortsätt med att elev 2 läser sin förklaring. Är det fler än två elever som spelar så kan de antingen se vem av dem som kan säga ordet först eller så kan eleven till höger först få chansen att svara. Om inte den eleven kan svaret så går frågan vidare till nästa. De kort som eleverna svarar rätt på behåller de. Låt eleverna räkna de antal par som de har fått ihop (om du tänker att det spelar roll för eleverna).

Vasatiden

Den tidsperiod som Gustav Vasa och hans söner och barnbarn styrde Sverige.

Gustav Vasa tog makten

Det här avsnittet handlar om hur Gustav Vasa tog makten. Hur kunde Gustav Vasa ta makten? Vem tog han makten ifrån? Det här är frågeställningar som du kan låta eleverna fundera på innan de tar sig an texten. Låt dem också fundera på rubriken, titta på bilderna och läsa bildtexterna tillsammans innan de läser texten.

Texten består av många ord och begrepp som är viktiga att stanna upp vid och säkerställa att eleverna förstår. Exempel på ord och begrepp är: Kalmarunionen, Hansestad, Lübeck, belägra, nationaldag, landsfader, tyrann och arvrike

Arbeta med orden och begreppen i texten

Använd kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 4 Vasatiden och låt eleverna träna på orden genom föreslagna aktiviteter (se sidan 9).

Du som lärare väljer ut vilka ord du tycker att dina elever ska träna på. På exploro.se kan eleverna träna på de utvalda orden genom olika digitala övningar. Genom att träna digitalt får de snabb återkoppling.

Fundera och resonera s. 4

I den här uppgiften ska eleverna fundera och resonera kring vad som gjorde att Gustav Vasa blev Sveriges kung och vilka konsekvenserna blev.

Gå först igenom uppgiften tillsammans med eleverna innan du låter dem arbeta med den själva. Om eleverna har arbetat med materialet i årskurs 4 så känner de förhoppningsvis igen den här uppgiftstypen. Oavsett är det viktigt att gå igenom hur uppgiften ska göras. Den finns tillgänglig på exploro.se som tom kopieringsmall att projicera för en gemensam genomgång. Samtala med eleverna om begreppen i rutan. Låt gärna eleverna arbeta med uppgiften i par för att träna samarbete och dialog. Vi föreslår också att du låter eleverna dela med sig av sina svar i helklass och sammanfattar vad de har kommit fram till i mallen på whiteboarden.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna på att se samband mellan händelse, orsak och konsekvens.

Facit

Fundera och resonera

Vad hände? → Gustav Vasa blir kung i Sverige

Orsak Konsekvens

• Efter Stockholms blodbad fick Gustav Vasa stöd av dalkarlarna.

• Även andra personer från andra landskap ville hjälpa till att bli av med danskarna.

• Gustav Vasa fick hjälp av Hansan, (skuldsatte sig själv) med skepp och yrkessoldater.

Notering:

• Gustav Vasa belägrade Stockholm och tvingade kung Kristian att ge upp.

• Gustav Vasas kröning till kung den 6 juni 1523 är en av anledningarna till att Sveriges nationaldag är den 6 juni.

Det står inte att Gustav Vasa drog på sig skulder på grund av lånet från Hansan men det är något du kan diskutera och samtala med eleverna om utifrån vad som står i grundboken på sidan 14.

Fundera och resonera s. 4

I den här uppgiften ska eleverna fundera över och skriva ner varför de två konstnärerna har valt att gestalta Gustav Vasa på det viset som de har gjort. Samtala med eleverna om vad de ser på bilderna och hur det kan tolkas innan du låter dem göra uppgiften. Förslagsvis låter du dem arbeta i par för att träna samarbete och dialog.

Gå gärna igenom några exempel i helklass när eleverna är klara.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska fundera över hur människor kan framställas på olika sätt och vad det kan finnas för anledningar till att göra det.

Reformationen s. 12

Det här avsnittet handlar om hur Gustav Vasa reformerade den svenska kyrkan och vad det innebar för Sverige, kyrkan och invånarna. Har eleverna hört ordet reformation tidigare? Är det någon av dina elever som vet vad det innebär? Det här är frågeställningar som du kan låta eleverna fundera på innan de tar sig an texten. Låt dem också fundera på rubriken, titta på bilderna och läsa bildtexterna tillsammans innan de läser texten. Samtala med dem om vad begreppet reformation betyder.

Texten består av många ord och begrepp som är viktiga att stanna upp vid och säkerställa att eleverna förstår för att kunna förklara vad reformationen innebar. Exempel på dessa ord och begrepp är: katolik, protestant, avlatsbrev, synd, överhuvud, statskyrka, riksdag, stånd, fogde och klockupproret.

Arbeta

med orden och begreppen i texten

Använd kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 5 Vasatiden och låt eleverna träna på orden genom föreslagna aktiviteter (se sidan 9). Du som lärare väljer ut vilka ord du tycker att dina elever ska träna på. På exploro.se kan eleverna träna på de utvalda orden genom olika digitala övningar. Genom att träna digitalt får de snabb återkoppling.

Fundera och resonera s. 5

I den här uppgiften ska eleverna fundera och resonera kring reformationen. Vad hände? Varför valde Gustav Vasa att reformera kyrkan? Vilka konsekvenser fick det?

Här återkommer samma uppgiftstyp som på sidan 4. Förhoppningsvis känner eleverna nu igen uppgiften och förstår hur de ska ta sig an den. Förslagsvis repeterar du ändå den kort med eleverna. Projicera på nytt mallen för en gemensam genomgång. Samtala med eleverna om begreppen i rutan. Låt gärna eleverna arbeta med uppgiften i par för att träna dialog. Förslagsvis låter du eleverna, även den här gången, dela med sig av sina svar i helklass och sammanfatta vad de har kommit fram till i mallen på whiteboarden.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna på att se samband mellan händelse, orsak och konsekvens av att Gustav Vasa reformerade kyrkan.

Arbetsboken s. 5–6

Facit

Fundera och resonera

Vad hände? → Reformationen

Orsak Konsekvens

• Gustav Vasa hade stora skulder eftersom han hade lånat pengar av Hansan för att kunna köpa vapen med mera för att besegra danskarna.

• Gustav Vasa ville komma åt kyrkans rikedomar och stärka sin egen makt.

• Gustav Vasa ville bli överhuvud över kyrkan.

Vilket ord s. 6

• Sverige blev ett protestantiskt land.

• Gustav Vasa blev kyrkans överhuvud år 1527.

• Sverige fick en statskyrka.

• Man talade svenska i kyrkan och inte längre latin.

• Adeln fick rätt att få tillbaka gårdar som deras släktingar tidigare hade gett till kyrkan.

• Gustav Vasa kunde betala sin skuld till Hansan genom att samla in kyrkans värdefulla föremål.

I den här uppgiften ska eleverna fylla i ett korsord med hjälp av texten i grundboken och ledtrådarna. Den här uppgiften kan eleverna göra själva eller i par, beroende på vad du vill uppnå. I par för att träna dialog och samarbete. Enskilt för att veta vad eleverna kan och vad de behöver träna mer på. Repetera gärna orden vågrätt och lodrätt med eleverna innan de löser korsordet. Förslagsvis går du igenom svaren i helklass när alla är klara.

Syftet med den här uppgiften är att eleverna ska repetera och befästa viktiga ämnesord och begrepp.

Facit

Vilket ord? 11 3 12 S T Å N D E T

1 L A N D S F A D E R 13 S Y N D

2 A V L A T S B R E V 14 R I K S D A G F A O N 4 P R O T E S T A N T E R M

5 B E L Ä G R A D E

15 6 S T A T S K Y R K A 10

7 K A T O L I K E R F R O O V 9 N A T I O N A L D A G R D I E

8 K L O C K U P P R O R E T E

Dackefejden

s. 15–16

Det här avsnittet handlar om en småländsk bonde vid namn Nils Dacke, om det uppror han ledde mot Gustav Vasa och vilka konsekvenser det fick. Låt först eleverna fundera på rubriken och läsa bildtexterna tillsammans innan de läser texten. Vet de vad en fejd är? Låt dem samtala om begreppet och samla deras förslag på tavlan. Låt dem också titta på bilderna. Hur visar de vad avsnittet handlar?

Texten består av många ord och begrepp som är viktiga att stanna upp vid och säkerställa att eleverna förstår. Exempel på ord och begrepp är: Dackefejden, frihetskämpe och förtryck

Arbeta med orden och begreppen i texten

Använd kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 6 Vasatiden och låt eleverna träna på orden genom föreslagna aktiviteter (se sidan 9). Du som lärare väljer ut vilka ord du tycker att dina elever ska träna på. På exploro.se kan eleverna träna på de utvalda orden genom olika digitala övningar. Genom att träna digitalt får de snabb återkoppling.

Arbetsboken s. 7–8

Fundera och resonera s. 7

I den här uppgiften ska eleverna återigen fundera över och resonera kring orsak och konsekvens. Den här gången kring vad som var orsaken till att de småländska bönderna var missnöjda med Gustav Vasa som kung och vilka konsekvenser deras missnöje fick. Eleverna bör vara bekanta med uppgiften nu, men repetera gärna hur uppgiften är uppbyggd för att säkerställa att alla förstår uppgiftstypen.

Syftet med uppgiften är att eleverna utifrån inhämtade fakta ska kunna se sambandet mellan händelsen, orsaken bakom händelsen och konsekvenserna av händelsen.

Facit

Fundera och resonera

Vad hände? → Småländska bönderna var missnöjda

Orsak Konsekvens

• Gustav Vasa tog ut höga skatter.

• Bönderna kunde inte längre sälja sina varor på andra sidan gränsen i Danmark.

• Bönderna var provocerade över att de hade blivit tvingade att lämna den katolska kyrkan och bli protestanter.

• Gustav Vasa tog silver och guld från kyrkorna som det hade tagit folket många år att spara ihop för att skänka till kyrkan.

• Gustav Vasa hyrde in soldater för att krossa upproret.

• Bönderna överföll Gustav Vasas soldater i skogen, vilket var lyckosamt för dem.

• Bönderna gjorde misstaget att anfalla Gustav Vasa på öppen mark och då kunde hans soldater vinna.

• Nils Dacke blev skadad.

• Gustav Vasa avrättade Dacke.

• Nils Dackes avhuggna huvud sattes upp på en påle utanför Kalmar.

• Gustav Vasa höll inte sitt löfte om att inte skada bönderna. Han avrättade många av dem.

Sant eller falskt? s. 7

Det här är en uppgift som eleverna känner igen om de har arbetat med arbetsboken i årskurs 4.

I den här uppgiften ska eleverna läsa tre påståenden och avgöra om de är sanna eller falska.

Det här är en uppgift som du kan låta eleverna göra enskilt eller i par, förslagsvis i par för att träna dialog och samarbete. Det är fördelaktigt om du går igenom svaren med eleverna i helklass.

Syftet med uppgiften är att eleverna, utifrån läst faktatext, ska kunna avgöra om olika påståenden är sanna eller falska.

Facit

Sant eller falskt? sant falskt

En missnöjd bonde från Skåne startade 1540 ett uppror mot Gustav Vasa. X

Upproret berodde på missnöje med de höga skatterna. X

Dackefejden är det största uppror mot makten som någonsin har ägt rum i Sverige. X

Skriv och berätta s. 8

Det här är en skrivuppgift som handlar om att eleverna ska träna på att återberätta till bilder och förklara varför och hur det kom sig att Dackefejden uppstod. Samtala först med eleverna om bilderna innan du låter dem arbeta med uppgiften själva. Ställ frågan: Vilken information ger bilderna? Låt gärna eleverna arbeta i par med uppgiften för att uppmuntra dialog och samarbete. Låt eleverna redovisa och jämföra sina svar i mindre grupper när alla är klara.

Facit

Skriv och berätta

Hur startade Dackefejden?

Hur gick det när Dackes män mötte

Gustav Vasas soldater i skogen och på öppen mark?

Hur slutade upproret och vilka konsekvenser blev det för Nils Dacke och hans män?

Dackefejden startade genom att bönderna i Småland var missnöjda med Gustav Vasas skatter och förbud att handla med danskarna.

Bönderna lurade in Gustav Vasas män i skogen där de överföll dem. När de möttes på öppen mark så vann Gustav Vasa. Nils Dacke blev svårt skadad.

Nils Dacke blev halshuggen och hans huvud sattes upp på en påle utanför Kalmar. Trots att Gustav Vasa hade lovat att inte skada bönderna som hade varit med i upproret och som hade gett upp, så avrättade han de flesta, och soldaterna fick härja fritt i Småland.

Uppgifter från grundboken sid 17 s. 9

I grundboken finns det fyra uppgifter som sammanfattar olika avsnitt.

Uppgifterna Nyckelord och Fem frågor kräver skrivplats. Vi har valt att ge uppgifterna skrivplats i arbetsboken för att samla det som ska skrivas på en plats.

Syftet med uppgiften Nyckelord är att eleverna ska para ihop nyckelord med rätt förklaring efter att ha läst texten i grundboken och arbetat med uppgifterna i arbetsboken.

Syftet med uppgiften Fem frågor är att eleverna ska kunna svara på frågorna. Svaren finns på raderna i grundboken.

Vi föreslår att eleverna gör uppgifterna Reflektera och Sant eller falskt? genom en EPA. Skriv ut och dela ut kopieringsunderlag EPA. Låt eleverna reflektera kring frågorna, först enskilt och sedan i par. Slutligen lyfter du några elevers diskussioner i helklass.

Om du slumpvis vill välja ut elever kan du till exempel dra “glasspinnar” eller kort med deras namn på.

Nyckelord

• nationaldagen

• protestant

• Lübeck

• Kalmarunionen

• fogde

Facit

Nyckelord

1–e, 2–c, 3–d, 4–b, 5–a

Fem frågor

1. Övergången från katolsk kyrka till protestantisk kallas för reformationen.

2. Det småländska bondeupproret kallas för Dackefejden.

3. I kriget mot Danmark hade kungen behövt låna pengar från köpmännen i Lübeck för att kunna köpa vapen och soldater. Gustav Vasa hade stora skulder till Hansan.

4. Exempel på att Gustav Vasa var en hård härskare var att han hänsynslöst slog tillbaka uppror, han placerade Nils Dackes huvud på en påle, han avrättade sina motståndare och han tog värdefulla föremål från kyrkorna.

5. Bilden av Nils Dacke har förändrats genom att en del historiker har valt att se Nils Dacke som en frihetskämpe som försökte bli av med en förtryckande kung.

Gustav Vasas tre söner s. s.?

Det här avsnittet handlar om Gustav Vasas tre söner, Erik XIV, Johan III och Karl IX, som också blev kungar. Avsnittet tar också upp Sigismund, Gustav Vasas barnbarn och son till Johan III. Tiden då Gustav Vasas barn och barnbarn regerade var en turbulent tid i svensk historia. Vad var det som hände? Hur kunde det bli så? Det här är frågeställningar som du kan låta eleverna fundera på innan de tar sig an texten. Låt dem också fundera på rubriken, titta på bilderna och läsa bildtexterna tillsammans innan de läser texten.

Texten består av många ord och begrepp som är viktiga att stanna upp vid och säkerställa att eleverna förstår. Exempel på ord och begrepp är: arvrike, regera, kröna, testamente, Sturemorden, regent, statskassa, riksföreståndare och Linköpings blodbad

Arbeta med orden och begreppen i texten

Använd kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 7 Vasatiden och låt eleverna träna på orden genom föreslagna aktiviteter (se sidan 9). Du som lärare väljer ut vilka ord du tycker att dina elever ska träna på.

På exploro.se kan eleverna träna på de utvalda orden genom olika digitala övningar. Genom att träna digitalt får de snabb återkoppling.

Arbetsboken s. 10–13

Har du koll? s. 10–11

Den här uppgiften består av en släkttavla där eleverna ska sätta ut namn på de kungar och drottningar som regerade i Sverige under både Vasatiden och Stormaktstiden, vilka år som de regerade och två viktiga händelser i deras liv. Släkttavlan börjar med Gustav Vasa och slutar med Karl XII (och slutet på Stormaktstiden).

Låt eleverna fylla i Gustav Vasas barn och barnbarn när de läser om Vasatiden. Låt eleverna återkomma till uppgiften när de läser om Stormaktstiden. Antingen fyller de i efterhand som de läser om regenterna eller så fyller de i allt i slutet av respektive arbetsområde.

Facit

Har du koll?

Gustav Vasa 1523–1560

Arvrike

Lämnade ett testamente om vad som skulle hända när han dog

Erik XIV 1560–1568

Sturemorden

Blev förgiftad

Johan III 1568–1592

Tömde statskassan

Kallas byggarkungen

Sigismund 1592–1599

Regerade i Polen och Sverige

Var katolik

Karl IX

Riksföreståndare 1599–1604

Kung 1604-1611

Grym

Linköpings blodbad

Var mest lik Gustav Vasa

Gustav II Adolf 1611–1632

Trettioåriga kriget

Slaget vid Lütsen

Kristina 1632–1654

Axel Oxenstierna

Abdikerade

Katolik

Karl X Gustav 1654–1660

Gick över isen

Freden i Roskilde 1658

Karl XI 1660–1697

Reduktionen

Indelningsverket

Karl XII 1697–1718

Stora nordiska kriget

Slaget vid Poltava

Stormaktstiden slutar

Har du koll? s. 12

I den här uppgiften ska eleverna skriva olika årtal med romerska siffror. Projicera kopieringsunderlag Romerska siffror och gå först igenom hur det romerska siffersystemet är uppbyggt (kopieringsunderlaget finns att projicera på exploro.se). Skriv ut underlaget till eleverna (ett var) och låt dem ta hjälp av det för att lösa vilka årtal uppgiften består av.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna på att skriva årtal med romerska siffror.

Facit

Har du koll? s. 12

I den här uppgiften ska eleverna först läsa 17 påstående om Gustav Vasas barn och barnbarn och sedan para ihop påståendena med rätt person (genom att skriva siffror i rutorna under respektive kung). All information finns att hitta på sidorna 20–23 i grundboken.

Syftet med den här uppgiften är att eleverna ska använda sig av texten i grundboken för att kunna hitta fakta för att kunna placera påståendena rätt. En siffra kan bara användas en gång.

Facit

Har du koll?

3, 4, 11, 13, 16 6, 9 1, 5, 10, 12, 17 2, 7, 8, 14, 15

Sant eller falskt? s. 13

I den här uppgiften ska eleverna läsa fyra påståendena och avgöra om de är sanna eller falska. Det här är en uppgift som du kan (precis som med tidigare Sant eller falskt? uppgifter) låta eleverna göra enskilt eller i par (förslagsvis i par för att träna dialog och samarbete).

Det är fördelaktigt om du går igenom svaren med eleverna i helklass.

Syftet med den här uppgiften är att eleverna med hjälp av fakta i grundboken ska kunna ta ställning till om något är sant eller falskt.

Facit

Sant eller falskt?

sant falskt

Giftermål på den här tiden handlade bara om kärlek. X

I Gustav Vasas testamente stod det att Erik XIV ensam skulle styra över Sverige. X

Johan III tömde statskassan. X

Karl IX lät halshugga flera adelsmän som hade hjälpt Sigismund. X

Att leva på Vasatiden s. 24–25

I det här avsnittet läser eleverna om hur människorna levde både på landet och i staden på Vasatiden. Hur tror eleverna att människorna levde? Ser de någon skillnad mot hur människor lever idag? Det här är frågeställningar som du kan låta eleverna fundera på innan de tar sig an texten. Låt dem också fundera på rubriken, titta på bilderna och läsa bildtexterna tillsammans innan de läser texten.

Texten består av många ord och begrepp som är viktiga att stanna upp vid och säkerställa att eleverna förstår. Exempel på ord och begrepp är: aga, spinna, skörda, borgare, köpman, hantverkare, änka och husförhör.

Arbeta med orden och begreppen i texten Använd kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 8 Vasatiden och låt eleverna träna på orden genom föreslagna aktiviteter (se sidan 9). Du som lärare väljer ut vilka ord du tycker att dina elever ska träna på. På exploro.se kan eleverna träna på de utvalda orden genom olika digitala övningar. Genom att träna digitalt får de snabb återkoppling.

Arbetsboken s. 13–14

Har du koll? s. 13

I den här uppgiften ska eleverna först läsa texten i grundboken på sidorna 24–25 och sedan svara på fyra frågor. Svaren finns i texten i grundboken. Vi föreslår att eleverna arbetar med frågorna i par för att träna dialog och samarbete. Vi föreslår också att du går igenom elevernas svar gemensamt i helklass när alla är klara.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna på att sökläsa och hitta relevant fakta i en text som de kan använda för att svara på frågor.

Facit

Har du koll?

1. Barnen på den här tiden var ofta lydiga på grund av rädsla för att bli straffade genom bland annat att bli piskade.

2. I stället för att gå i skolan fick böndernas barn tidigt hjälpa sina föräldrar med sysslor i hemmet och på åkrarna. Flickorna hjälpte sina mammor med att spinna (göra garn), mjölka kor, brygga öl, baka bröd, salta in mat och annat hushållsarbete. Pojkarna kanske högg ved eller arbetade i skogen eller ute på åkrarna. När det var dags att skörda på åkrarna fick alla i hushållet hjälpa till.

3. Om man inte var bonde kunde man arbeta som skomakare, glasblåsare, bagare, borgare.

4. Fem fakta om kyrkan under Vasatiden:

• Kungen tog makten över kyrkan.

• Kvinnor satt till höger och män till vänster.

• De rikaste satt längst fram i finare bänkar.

• Prästerna lärde barn att läsa.

• Genomförde husförhör för att kontrollera att människorna kunde vad som stod i bibeln.

Uppgifter från grundboken sid 26 sid 15 I grundboken finns det fyra uppgifter som sammanfattar olika avsnitt.

Uppgifterna Nyckelord och Fem frågor kräver skrivplats. Vi har valt att ge uppgifterna skrivplats i arbetsboken för att samla det som ska skrivas på en plats.

Frågorna finns även på exploro.se för eleverna att göra digitalt.

Syftet med uppgiften Nyckelord är att eleverna ska para ihop nyckelord med rätt förklaring efter att ha läst texten i grundboken och arbetat med uppgifterna i arbetsboken.

Syftet med uppgiften Fem frågor är att eleverna ska kunna svara på frågorna. Svaren finns på raderna i grundboken.

Vi föreslår att eleverna gör uppgifterna Reflektera och Sant eller falskt? genom en EPA. Skriv ut och dela ut kopieringsunderlag EPA. Låt eleverna reflektera kring frågorna, först enskilt och sedan i par. Slutligen lyfter du några elevers diskussioner i helklass.

Om du slumpvis vill välja ut elever kan du till exempel dra “glasspinnar” eller kort med deras namn på.

Nyckelord

• skörda • arvrike

änka

borgare

husförhör

Facit

Nyckelord

1–b, 2–e, 3–d, 4–c, 5–a

Fem frågor

1. Erik XIV lyckades erövra Estland, som sedan tillhörde Sverige i nästan 150 år. Det här var första steget i en ny utrikespolitik som gick ut på att Sverige skulle ta makten över hela Östersjöområdet och handeln där.

2. Adeln gillade inte att Erik XIV gifte sig med en vanlig tjänsteflicka.

3. Det var viktigt att döpa ett barn så fort som möjligt. Vart fjärde barn dog innan de hunnit fylla ett år. Om barnet inte var döpt kunde det inte begravas på kyrkogården och komma till himlen.

4. Kungen var rädd för adelsfamiljen Sture. Han stack själv kniven i den unga adelsmannen Nils Svantesson Sture – och gav order om att även Nils bror och far skulle dödas tillsammans med tre andra adelsmän. Den här händelsen inträffade år 1567 och kallas Sturemorden. Efter morden bröt kungen ihop och sprang ut i skogen.

6. De allra flesta arbetande människor under Vasatiden var bönder.

Arbetsboken s. 16–17

Nästan alla uppgifter i arbetsboken som är kopplade till kapitlet Så styrs Sverige, är uppgifter med rubriken Har du koll?.

Har du koll? s. 16

Eleverna ska först läsa sidan 36 i grundboken. Eleverna ska sedan para ihop parti och partisymbol genom att skriva namn och partifärg i tabellen.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska få kännedom om de olika partiernas partisymboler och partifärg.

Facit

Har du koll?

Centern grön

Kristdemokraterna blå

Liberalerna blå

Miljöpartiet grön

Moderaterna blå

Socialdemokraterna röd

Sverigedemokraterna blå

Vänsterpartiet röd

Har du koll? s. 16

I den här uppgiften ska eleverna skriva något som de politiska partierna med samma partifärg står för.

Eleverna ska börja med att läsa texten på sidan 36.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna på att hitta svar i text och att lära sig mer om vad de politiska partierna står för.

Facit

Har du koll?

rött grönt blått

De vill att staten, regionerna och kommunerna ska bestämma mest om det vi gör tillsammans i samhället. Till exempel skola och sjukvård.

Miljön är deras främsta fråga.

De vill att företag och varje individ ska bestämma mer själva. Till exempel vill de att det ska finnas både privata och kommunala skolor och sjukhus att välja mellan.

Fundera och resonera s. 17

I den här uppgiften ska eleverna fundera och resonera kring vad man kan göra om man vill engagera sig politiskt samt vad den största skillnaden mellan de blå och de röda partierna är. Förslagsvis låter du eleverna göra den här uppgiften i par för att träna samarbete och dialog. Du kan också låta eleverna göra uppgiften först enskilt och sedan dela med sig av sina tankar i mindre grupper.

Syftet med den här uppgiften är att eleverna utifrån den fakta de har, ska tänka efter och formulera svar på frågorna. Att de ska kunna ge argument som stödjer deras uttalande.

Har du koll? s. 17

Har eleverna koll? I den här uppgiften ska eleverna först läsa texten i grundboken på sidan 36 och sedan svara på fyra frågor. Till den sista frågan behöver eleverna söka digitalt efter vad de olika partiernas ungdomsförbund heter.

Inför den sista frågan är det viktigt att gå igenom med eleverna hur man söker på nätet och hur de kan använda sökord för att hitta rätt information. I samband med den här frågan är det också bra att prata om vad en trovärdig källa är.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska träna på att sökläsa – och leta information i olika källor –för att kunna svara på frågor.

Facit

Har du koll?

1. Ett partiprogram är en text som beskriver partiet tycker är viktigt och vad partiet vill förändra i samhället.

2. Miljöpartiet har miljön som främsta fråga.

3. Ett politiskt ungdomsförbund är en organisation för unga människor som är ansluten till ett politiskt parti. Att partierna har ungdomsförbund är ett sätt att få unga människor att engagera sig i politiska frågor.

4. Partiernas ungdomspartier heter:

• Moderata Ungdomsförbundet (MUF)

• Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU)

• Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU)

• Liberala Ungdomsförbundet (LUF)

• Ung Vänster (UV)

• Grön Ungdom (GU)

• Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF)

• Ungsvenskarna (SDU)

Rätten att rösta s. 37–38

Avsnittet handlar om rätten att rösta. Vem får rösta? Vilka val finns det? Hur går det till på valdagen? Hur ofta har vi val i Sverige? Det här är frågeställningar som du kan låta eleverna fundera på innan de tar sig an texten. Låt dem också fundera på rubriken, titta på bilderna och läsa bildtexterna tillsammans innan de läser texten.

Texten består av många ord och begrepp som är viktiga att stanna upp vid och säkerställa att eleverna förstår. Exempel på ord och begrepp är: svensk medborgare, förtidsrösta, fria val, direkta val, hemliga val, proportionella val, personrösta, valdeltagande och rösta blankt.

Arbeta med orden och begreppen i texten

Använd kopieringsunderlag kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 5 Så styrs Sverige och låt eleverna träna på orden genom föreslagna aktiviteter (se sidan 22). Du som lärare väljer ut vilka ord du tycker att dina elever ska träna på. På exploro.se kan eleverna träna på de utvalda orden genom olika digitala övningar. Genom att träna digitalt får de snabb återkoppling.

Arbetsboken s. 18–19

Har du koll? s. 18

I den här uppgiften ska eleverna svara på frågor om rätten att rösta i Sverige. Svaren finns i grundboken på sidorna 37–38. Den här typen av uppgift kan eleverna göra själva eller i par. Ett förslag är att eleverna gör en EPA (enskilt, par, alla).

Syftet med uppgiften är att eleverna utvecklar sin förmåga att söka och urskilja relevant fakta i en text som de kan använda för att svara på frågor.

Facit

Har du koll?

1. För att få rösta i riksdagsvalet måste du vara 18 år och svensk medborgare.

2. För att få rösta i kommunal- och regionval måste du vara 18 år och ha bott i Sverige i minst tre år. Om du kommer från Norge eller Danmark räcker det med att du har bott i Sverige i ett år.

3. Fria val – man får rösta på vilka politiker och partier man vill.

Direkta val – väljarna utser själva sina politiska representanter.

Hemliga val – man behöver inte berätta vem man röstar på.

Proportionella val – antal platser som ett parti får till exempel i riksdagen beror på hur många röster de har fått i valet.

Möjlighet att personrösta – man kan ange vilken politiker som man vill ska representera en.

Har du koll? s. 19

Den här uppgiften består av två delar. I del 1 ska eleverna ta reda på hur det går till att rösta och sedan skriva ner hur man gör. Det gör de genom att skriva några förklarande meningar till fyra bilder som representerar olika steg i valprocessen.

I del 2 (som består av två frågor) ska eleverna svara på frågor om valet till Europaparlamentet som sker vart femte år i Sverige.

Som stöd för att svara på båda delarna kan eleverna använda texten på sidorna 37–38 i grundboken.

Syftet med del 1 är att eleverna ska lära sig mer om hur det går till när man röstar.

Syftet med del 2 är att eleverna ska lära sig att det är val vart femte år till Europaparlamentet och vem som får lov att rösta i det valet.

Facit

Har du koll?

1.

Vallokal: På valdagen går den som har rösträtt till en vallokal. Där lägger man sin röst på det parti man tycker bäst om.

Rösta: För att kunna rösta behöver du ha med dig legitimation och ditt röstkort. Du kan rösta i tre val: till riksdag, kommun och region.

Förtidsrösta: Om du inte vill gå och rösta på valdagen så kan du rösta i förväg. Då går du till de ställen som har förtidsröstning. Din röst räknas på valdagen.

Riksdagen

s. 39–41

Sidorna 39–41 handlar om riksdagen. Eleverna får lära sig vem som sitter i riksdagen, vem som leder riksdagen och vad riksdagen gör. En vettig frågeställning att låta eleverna fundera på innan de tar sig an texten är: Vad är en riksdag och vilken uppgift har den? Låt också eleverna fundera på rubriken, titta på bilderna och läsa bildtexterna tillsammans innan de läser texten.

Texten består av många ord och begrepp som är viktiga att stanna upp vid och säkerställa att eleverna förstår. Exempel på ord och begrepp är: riksdag, riksdagsledamot, talman, utskott, votering, majoritet, motion, statsbudget och proposition.

Arbeta med orden och begreppen i texten

Använd kopieringsunderlag kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 6 Så styrs Sverige och låt eleverna träna på orden genom föreslagna aktiviteter (se sidan 22). Du som lärare väljer ut vilka ord du tycker att dina elever ska träna på. På exploro.se kan eleverna träna på de utvalda orden genom olika digitala övningar. Genom att träna digitalt får de snabb återkoppling.

Lägga sin röst i lådan: Alla röster samlas i speciella lådor med lås tills de ska räknas.

2. Det är val till Europaparlamentet. För att få rösta i EU-valet för Sverige måste man vara medborgare i ett EU-land och folkbokförd i Sverige.

Arbetsboken s. 20

Har du koll? s. 20

I den här uppgiften testar eleverna sina ord- och begreppskunskaper vad gäller riksdagen. Det gör de genom att para ihop rätt förklaring med rätt ord (de ska sätta ut bokstäverna vid varje förklaring i rätt ruta vid rätt ord).

Alla svar finns på sidorna 39–41 i grundboken.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska lära sig mer om riksdagen och kunna hitta fakta i text för att kunna para ihop olika förklaringar med rätt ord och begrepp.

Facit

Har du koll?

1. riksdagsledamot – f

2. riksdagen – d

3. talman – c

4. 349 – h

5. utskott – a

6. beslutar om lagar – g/i

7. votering – b

8. kontrollerar regeringen – i/g

9. fattar beslut om Sveriges ekonomi – e

Regeringen

s. 43–45

Det här avsnittet handlar om regeringen. Eleverna får lära sig vem som sitter i regeringen, vem som blir statsminister och vad regeringen gör. Som förberedelse till läsning, låt först eleverna titta på bilden och se om de känner igen någon av personerna. Låt dem fundera över vad en regering är, vad den ansvarar för och hur en regering bildas. Låt dem också fundera på rubriken, titta på bilderna och läsa bildtexterna tillsammans innan de läser texten.

Texten består av många ord och begrepp som är viktiga att stanna upp vid och säkerställa att eleverna förstår. Exempel på ord och begrepp är: regering, statsråd, minister, statsminister, koalitionsregering, proposition, departement och myndighet.

Arbeta med orden och begreppen i texten Använd kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 7 Så styrs Sverigeoch låt eleverna träna på orden genom föreslagna aktiviteter (se sidan 22). Du som lärare väljer ut vilka ord du tycker att dina elever ska träna på. På exploro.se kan eleverna träna på de utvalda orden genom olika digitala övningar. Genom att träna digitalt får de snabb återkoppling.

Arbetsboken s. 20

Har du koll? s. 20

I den här uppgiften testar eleverna sina ord- och begreppskunskaper vad gäller regeringen. Det gör de genom att para ihop rätt förklaring med rätt ord. Det gör de genom att sätta ut bokstäverna vid varje förklaring i rätt ruta vid rätt ord.

Alla svar finns på sidorna 43–45 i grundboken.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska lära sig mer om riksdagen och att kunna hitta fakta i text för att kunna para ihop förklaring med ord.

Facit

Har du koll?

1. statsminister – b

2. koalitionsregering – f

3. statsråd/minister – e

4. propositioner – g

5. departement – c

6. riksdagen – d

7. myndigheter – a

Uppgifter från grundboken sid 42 S. 21

I grundboken finns det fyra uppgifter som sammanfattar olika avsnitt.

Uppgifterna Nyckelord och Fem frågor kräver skrivplats. Vi har valt att ge uppgifterna skrivplats i arbetsboken för att samla det som ska skrivas på en plats.

Syftet med uppgiften Nyckelord är att eleverna ska para ihop nyckelord med rätt förklaring efter att ha läst texten i grundboken och arbetat med uppgifterna i arbetsboken.

Syftet med uppgiften Fem frågor är att eleverna ska kunna svara på frågorna. Svaren finns på raderna i grundboken.

Vi föreslår att eleverna gör uppgifterna Reflektera och Sant eller falskt? genom en EPA. Skriv ut och dela ut kopieringsunderlag EPA. Låt eleverna reflektera kring frågorna, först enskilt och sedan i par. Slutligen lyfter du några elevers diskussioner i helklass.

Om du slumpvis vill välja ut elever kan du till exempel dra “glasspinnar” eller kort med deras namn på.

Nyckelord

• Europaparlamentet

• talman

• votering

• motion

• partiprogram

Facit

Nyckelord

1–d, 2–c, 3–a, 4–e, 5–b

Fem frågor

1. De röda partierna vill att staten, regionerna och kommunerna ska bestämma mest om det vi gör tillsammans i samhället. Det här gäller till exempel skola och sjukvård.

De blåa partierna vill att företagen och varje individ ska bestämma lite mer själva, som till exempel att det ska finnas både privata och kommunala skolor samt privata och regionala sjukhus att välja mellan.

2. För att få rösta i riksdagsvalet måste du vara 18 år och svensk medborgare.

3. Ett utskott är som en miniriksdag. Det finns 15 olika utskott. Utskotten gör utredningar som de sedan presenterar i riksdagen.

4. Elevernas egna svar

Stat, region och kommun

För att det ska gå att styra Sverige är landet uppdelat i tre nivåer:

5. Riksdagens tre viktigaste uppgifter är?

Staten – finns 1.

• besluta om lagar,

• Regionerna – finns 21 stycken. Kommunerna – finns 290 stycken.

• att ta hand om landets pengar

Nyckelord stat region kommun fritidspolitiker

• att kontrollera att regeringen gör ett bra jobb.

Staten har stor makt

De politiker som bestämmer över staten och statens pengar har stor makt. De sitter i regeringen eller riksdagen. Politikerna styr hela landet genom att stifta lagar som alla ska följa. Till exempel använder de skollagen för att styra den svenska skolan. I skollagens sjunde kapitel står det så här: ”Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt.” Det betyder att föräldrarna är skyldiga att se till så att barnen kommer till skolan. Det har staten bestämt.

Stat, region och kommun s. 46–47

Sidorna 46–47 handlar om stat, region och kommun. Låt först eleverna fundera över skillnaden mellan dessa tre. Ställ frågor till dem. Vet ni vilken kommun ni bor i?

Har ni funderat över vem som ordnar att det finns bussar, bibliotek, simhallar, fotbollsplaner, skolor och sjukhus?

Låt eleverna göra en EPA (kopieringsunderlag EPA) där de först funderar enskilt över vem som bestämmer över vad, sedan pratar i par och slutligen delar med sig av sina tankar i helklass. Fortsätt sedan att titta på bilderna och läsa bildtexterna tillsammans innan du låter eleverna ta sig an texten.

Texten består av många ord och begrepp som är viktiga att stanna upp vid och säkerställa att eleverna förstår. Exempel på ord och begrepp är: stat, budgetproposition, region, kommun och fritidspolitiker.

Arbeta med orden och begreppen i texten

Använd kopieringsunderlag kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 8 Så styrs Sverige och låt eleverna träna på orden genom föreslagna aktiviteter (se sidan 9). Du som lärare väljer ut vilka ord du tycker att dina elever ska träna på.

Koppla exploro.se till arbetet med grundbok och arbetsbok

I årskurs 5 utvecklar många elever en ökad självständighet, men de behöver fortfarande en tydlig struktur och stöd för att ta sig an texter och uppgifter. Genom att modellera, samtala och visa på strategier för läsning och bearbetning ger du eleverna de verktyg som de behöver för att förstå och tillgodogöra sig innehållet i grundboken.

Exploro.se erbjuder goda möjligheter att arbeta både varierat och stöttande. Att växla mellan grundboken, arbetsboken och det digitala innehållet på exploro.se ger eleverna fler vägar in i stoffet och stärker elevernas förståelse. Det digitala materialet kan också bidra till ökad kunskapsinhämtning över tid, särskilt om det används som ett aktivt komplement till de tryckta böckerna.

Många av de aktiviteter och upplägg som presenteras här visar hur du kan variera undervisningen med hjälp av exploro.se. Genom filmer, quiz, interaktiva uppgifter och fördjupande texter får du som lärare ett brett stöd, samtidigt som eleverna bearbetar stoffet på olika sätt och kan utvecklas utifrån sina förutsättningar.

Materialet stöttar såväl ämnesförståelse som språkutveckling och ger möjligheter till elevaktivt arbete.

Förslagen i handledningen är just förslag. Du som lärare väljer vad som passar just din klass. På exploro. se finns mycket mer att utforska. Vi hoppas att idéerna här ska inspirera dig att upptäcka nya sätt att skapa en engagerande och meningsfull undervisning.

Vasatiden

Vasanytt – en nyhetssändning från 1500-talet

Filmen Vasanytt är en nyhetssändning om Vasatiden som presenterar centrala händelser och begrepp med både humor och allvar. Den passar som introduktion till arbetsområdet för att aktivera förkunskaper och skapa engagemang hos eleverna. I filmen får eleverna följa olika fiktiva reportrar som rapporterar om Stockholms blodbad, reformationen, Dackefejden och Gustav Vasas barn. Filmen lyfter även kvinnors roll i 1500-talets samhälle och skapar möjlighet till reflektion kring hur vissa saker har förändrats över tid (utvecklingslinjer), samtidigt som andra mönster och normerhar levt kvar länge.

Börja med att låta eleverna fundera över följande frågor:

• Vad vet ni om Gustav Vasa?

• Hur tror ni att det var att leva på 1500-talet?

Skriv gemensamt upp elevernas tankar på tavlan. Detta fungerar som ett ankare som du kan låta eleverna återkoppla till efter filmen.

Filmen har tydliga rubriker och inslag i nyhetsformat. Du kan visa hela filmen i ett svep eller göra samtalsstopp. Använd gärna EPA-modellen (kopieringsunderlag EPA)

Förslag på stopp och frågor att diskutera:

00:00–03.00 – Stockholms blodbad och Gustav Vasa tar makten

• Vad hände under Stockholms blodbad?

• Vem var Kristian Tyrann och varför ville Gustav Vasa störta honom?

• Vad fick kvinnorna ta ansvar för när männen gick i krig?

• Vilka beslut fick män och kvinnor ta?

03.01–05.19 – Reformation och protestantism

• Vad betyder reformation och varför gjorde Gustav Vasa om kyrkan?

• Vad förändrades för vanliga människor när kyrkan blev protestantisk?

• Hur tror du det kändes att för första gången kunna läsa Bibeln på svenska?

05.20–07.09 – Skatt, Dackefejden och uppror

• Varför ville Gustav Vasa införa skatt, och vad tyckte folket om det?

• Vem var Nils Dacke, och varför gjorde han uppror?

• Vad säger det om Gustav Vasa att han satte Nils Dackes huvud på en påle?

07.10–10.12 – Tronföljd, brödratvister och Vasatidens slut

• Vad betyder ordet tronföljd, och hur ville Gustav Vasa att tronen skulle ärvas?

• Varför började Gustav Vasas söner bråka om makten?

• Varför tog Vasatiden slut när drottning Kristina abdikerar (slutar vara drottning)?

Efter filmvisningen kan du låta eleverna arbeta med nyhetsgenren som modell. Till exempel kan eleverna skriva egna nyhetsinslag från Vasatiden. De kan rapportera ”live” från kyrkan, slottet eller bondeupproret.

Det stora upproret

Aktiviteten Det stora upproret kan med fördel användas som ett komplement till innehållet om Dackefejden i grundboken (s. 15–16). Här får eleverna fördjupa sig i orsakerna till bondeupproret mot Gustav Vasa och samtidigt levandegöra innehållet genom drama.

Aktiviteten inleds med att eleverna parläser en text om Dackefejden, med stöd av läsguider och tankemodellen VÖL (kopieringsunderlag VÖL). Därefter får de i grupper dramatisera upproret, utifrån sex tydligt beskrivna karaktärer med olika perspektiv. Att arbeta gestaltande med Dackefejden hjälper eleverna att sätta sig in i hur människor tänkte, kände och agerade under 1500-talet och kopplar samtidigt till kursplanens mål om att utveckla förståelse för historiska händelser ur olika perspektiv.

När romerna kom till Sverige

Aktiviteten När romerna kom till Sverige fungerar fint som en förlängning av grundbokens fördjupning Migration och handel (s. 29-31), men den kan också utgöra en fristående fördjupning. Aktiviteten ger eleverna möjlighet att lyssna till en podd och titta på ett kort videoklipp som handlar om hur romer bemöttes när de först kom till Sverige, vilket synliggör hur deras livsvillkor har förändrats över tid.

I samtal före och efter lyssningen får eleverna reflektera kring frågor som rör fördomar, utanförskap och lagstiftning i dåtid och nutid. Aktiviteten ger också kunskap om romernas status som nationell minoritet i Sverige i dag.

Så styrs Sverige

Ordmoln om demokrati

I den här aktiviteten får eleverna fundera över vad demokrati betyder för dem och den kan därför passa bra som en inledning till kapitlet Så styrs Sverige. Aktiviteten inleds med ett videoklipp som förklarar vad demokrati innebär, med fokus på centrala begrepp som yttrandefrihet, majoritetsbeslut och alla människors lika värde. Före filmen får eleverna samtala i par och fundera över fördelar med att människor får uttrycka sina åsikter. Efter filmen gör eleverna parvis ett enklare quiz som kontrollerar att de har förstått filmens viktigaste innehåll.

Därefter får varje elev skriva ner två ord de förknippar med demokrati. Orden samlas i ett gemensamt ordmoln i klassen och ligger till grund för en gemensam diskussion: Vilka ord blev störst? Vad säger det om hur man uppfattar demokrati? Saknas något?

Som avslutning skapar klassen ett nytt ordmoln med utgångspunkt i ordet diktatur. Genom att jämföra de två molnen får eleverna syn på viktiga skillnader mellan de båda styrelseskicken. Låt gärna eleverna återkomma till ordmolnet igen när de har arbetat klart med kapitlet i grundboken för att låta dem reflektera över vad de har lärt sig om vad det innebär att leva i en demokrati.

Yttrandefrihetens gränser

I samband med arbetet med grundbokens avsnitt om demokratiska rättigheter och friheter (s.34–56) kan du låta eleverna göra aktiviteten Yttrandefrihetens gränser I aktiviteten får eleverna en tydlig introduktion till vad yttrandefrihet innebär,varför den är viktig i en demokrati och vilka begränsningar som faktiskt finns. Eleverna får fundera på frågor som: Vad betyder det att vi får säga vad vi vill?, Var går gränsen för vad som är okej att säga? och Varför finns det regler även i en demokrati? Ett quiz befäster centrala begrepp som grundlag, censur och kränkning. Därefter följer en fyra hörn-övning som hjälper eleverna att reflektera över gränsdragningar mellan rättigheter och ansvar.

Övningen konkretiserar begrepp som yttrandefrihet, censur och ansvar samtidigt som den tränar eleverna i att uttrycka sina åsikter och lyssna på andras. Det skapar en levande diskussion om hur yttrandefrihet också kräver att man kan respektera varandras gränser.

Skapa majoritet i riksdagen

Den här aktiviteten ger eleverna en förståelse för hur riksdagen fungerar och hur beslut fattas i en representativ demokrati. Med utgångspunkt i ett valresultat får eleverna prova att kombinera olika partier för att uppnå majoritet och bilda regering.

Aktiviteten inleds med att eleverna läser en faktatext om begreppen majoritet, minoritet, blockpolitik och kompromiss. Därefter får de analysera ett aktuellt valresultat och formulera egna förslag på partikonstellationer som kan ge majoritet i riksdagen. Diskussionen kring vilka samarbeten som är möjliga tränar eleverna i att resonera om politiska skiljelinjer och konsekvenser av olika alternativ. Arbetet avslutas med gemensam diskussion där eleverna får utvärdera sina förslag och koppla dem till verkliga exempel från svensk politik.

LIKHETER

SKILLNADER

SKILLNADER

Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

Namn:

Vad hände? Var hände det? (skeenden)

Kopieringsunderlag Fundera och resonera

Namn:

Resonera – Orsak (Varför hände det? Vem? Hur?)

Konsekvens (Vad blev resultatet?)

Namn:

Namn:

Det här har jag lärt mig om

Det här önskar jag lära mig om

Det här vet jag om

Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

Enskilt

Par

Alla

Namn:

Namn:

Känner till Kan inte

Kopieringsunderlag 1 Europa – vår världsdel (s. 58–59)

en världsdel grekerna Västeuropa Sydosteuropa

klimat näst minsta Centraleuropa Kreta geografi Europa Östeuropa Zeus

natur Norden Sydeuropa tredje största geografi klimat en natur Balkan

Kopieringsunderlag 4 Europa – vår världsdel (s. 60–63)

en slätt en bergskedja än idag smidigast en kust en transportled varierande glesbefolkat ett klimat en naturresurs nordliga bosätta sig en världsdel en handelsplats tätbefolkat färdas en halvö en satellitkarta bördiga näst minsta

Afrika Asien Nordamerika Sydamerika

Oceanien Antarktis Atlanten en ö en halvö Skandinavien Balkanhalvön Storbritannien

Island Irland Medelhavet Stilla havet

Indiska oceanen Norden Västeuropa Östeuropa

Centraleuropa Sydeuropa Sydosteuropa Medelhavet

Norra ishavet Svalbard Grekland Kroatien

Bulgarien London Norge Danmark Ryssland Ukraina Spanien Frankrike

Kopieringsunderlag 1 och 4 Europa – vår världsdel

Kopieringsunderlag 5 Europa – vår världsdel (s. 64–70)

Kopieringsunderlag 5 Europa – vår världsdel en valuta en gröda olja mild

ett polarklimat en utrikespolitik naturgas miljövänlig ett tempererat klimat en gran en oljeplattform producera

ett kustklimat en tall ett havsklimat exportera en folkmängd en björk ett lågtryck Norden

en tätort ett lövträd vindkraft Golfströmmen ett fjäll en guldgruva ett vulkanutbrott Hurtigruten

ett skogsområde ett fjäll en glaciär Öresundsbron järnmalm en fjord en berggrund polcirkeln vattenkraft en exportvara gejsrar självstyrande en älv en tillgång näringsrik naturresurser

bördig grödor Sverige Finland

Norge Danmark Island Färöarna

Grönland Åland ”de tusen sjöarnas land” självbestämmande

aluminium Jylland Själland Hornindalsvatnet

Luleälven Indalsälven Norrland Kebnekaise

Stockholm Oslo Köpenhamn Reykjavík

Helsingfors Nuuk Tórshavn Mariehamn

Galdhøpiggen Atlanten Norska havet Norsjön

Östersjön Barents hav Bottenhavet Bottenviken

Kopieringsunderlag 6 Europa – vår världsdel (s. 72–74)

en odling en havsnivå en årstid EU en industri en kanal omväxlande Nato en kustremsa en översvämning svala slättområden

en kust

Atlanten Ardennerna Pyrenéerna

Alperna Storbritannien Irland Frankrike

Monaco Nederländerna Belgien Luxemburg

Bryssel branta Holland bergskedjor

Kopieringsunderlag 7 Europa – vår världsdel (s. 75–76)

en storstad pustan en bergstopp Tyskland spannmål en nationalpark erodera Polen

Tjeckien Slovakien Ungern Österrike

Schweiz Liechtenstein Slovenien Alperna

eroderas Skifferbergen tempererat klimat spannmål

Kopieringsunderlag 8 Europa – vår världsdel (s. 78–79)

en tidszon ett slättlandskap rotera tajgan

Volga Ryssland Belarus Ukraina

Moldavien Estland Lettland Litauen

Krim ringlar Baltikum en tidszon de baltiska länderna Uralbergen Svarta havet Karpaterna

Kopieringsunderlag 6, 7 och 8 Europa – vår världsdel

Kopieringsunderlag 9 Europa – vår världsdel (s. 80–81)

en kuststräcka en kultur konstbevattna Iberiska halvön

en turist ett subtropiskt klimat exportera Spanien en växtlighet sommartorka macchia Portugal

Andorra Pyrenéerna Pyreneiska halvön Apenninerna Apenniska halvön Italien San Marino Vatikanstaten avlångt Grekland inlandsklimat Balkanhalvön

Kopieringsunderlag 10 Europa – vår världsdel (s. 82–84)

ett kustklimat ett medelhavsklimat långgrund Transsylvanska alperna ett inlandsklimat en kust Balkanhalvön Balkanbergen

en slätt en turist Dinariska alperna Bosnien-Hercegovina Balkan Balkanbergen Adriatiska havet Svarta havet

Kroatien Serbien Montenegro Albanien

Nordmakedonien Kosovo Rumänien Donau

Bulgarien Turkiet Dinariska alperna bergskedjor

Ni löser problemet. Hur gör ni?

Begrepp Detta är exempel på ord som ni kan använda. Några av orden passar bara till vissa områden eller länder i Norden.

Stockholm Oslo Reykjavík Helsingfors Köpenhamn ett polarklimat ett tempererat klimat ett kustklimat en tätort ett fjäll järnmalm en vattenkraft en älv en guldgruva en fjord en exportvara olja ett havsklimat en vindkraft ett vulkanutbrott en glaciär gejsrar

Det uppstår ett problem. Vad är det som händer?

Ni befinner er i en stad eller på landet i ett land i Norden. Hur ser det ut omkring er?

Kopieringsunderlag

Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

Ni löser problemet. Hur gör ni?

Det uppstår ett problem. Vad är det som händer?

Ni befinner er i en stad eller på landet i ett land i Västeuropa. Hur ser det ut omkring er?

Begrepp Detta är exempel på ord som ni kan använda. Några av orden passar bara till vissa områden eller länder i Västeuropa. Frankrike Storbritannien Irland Monaco Nederländerna Belgien Luxemburg Alperna bergskedjor Nato EU en odling en industri en kustremsa ett slättområde en havsnivå en kanal tätbefolkat en översvämning

Kopieringsunderlag Rollspel Europa –Västeuropa

Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

Ni löser problemet. Hur gör ni?

Det uppstår ett problem. Vad är det som händer?

Ni befinner er i en stad eller på

landet i ett land i Centraleuropa. Hur ser det ut omkring er?

Begrepp Detta är exempel på ord som ni kan använda. Några av orden passar bara till vissa områden eller länder i Centrale uropa.

Tyskland Polen Tjeckien Slovakien Ungern Österrike Schweiz Liechtenstein Slovenien en storstad ett spannmål pustan en nationalpark en bergstopp erodera

Kopieringsunderlag Rollspel Europa –Centraleuropa

Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

Ni löser problemet. Hur gör ni?

Det uppstår ett problem. Vad är det som händer?

Ni befinner er i en stad eller på landet i ett land i Östeuropa. Hur ser det ut omkring er?

Begrepp Detta är exempel på ord som ni kan använda. Några av orden passar bara till vissa områden eller länder i Östeuropa.

Ryssland Belarus Ukraina Moldavien Estland Lettland Litauen Krim Uralbergen Volga Karpaterna en tidszon ett slättlandskap tajgan

Kopieringsunderlag Rollspel Europa –Östeuropa

Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

Ni löser problemet. Hur gör ni?

Det uppstår ett problem. Vad är det som händer?

Ni befinner er i en stad eller på landet i ett land i Sydeuropa. Hur ser det ut omkring er?

Begrepp Detta är exempel på ord som ni kan använda. Några av orden passar bara till vissa områden eller länder i Sydeuropa. Italien Vatikanstaten San Marino Portugal Spanien Andorra Grekland Pyrenéerna Apenninerna Medelhavet kustklimat macchia konstbevattna exportera en kuststräcka en turist en växtlighet en kultur ett subtropiskt klimat sommartorka

Kopieringsunderlag Rollspel Europa –Sydeuropa

Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

Ni löser problemet. Hur gör ni?

Det uppstår ett problem. Vad är det som händer?

Ni befinner er i en stad eller på

landet i ett land i Sydosteuropa. Hur ser det ut omkring er?

Begrepp Detta är exempel på ord som ni kan använda. Några av orden passar bara till vissa områden eller länder i Sydosteuropa.

Kroatien Bosnien- Hercegovina Serbien Montenegro Nordmakedonien Kosovo Rumänien Albanien Bulgarien Turkiet ett kustklimat ett inlandsklimat en slätt bördiga Balkanhalvön

Kopieringsunderlag Rollspel Europa –

Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

1. båttur från Bergen till Kirkenes

2. potatis och vete är exempel på detta

3. havsström som för med sig värme

4. klimat med ganska milda vintrar

5. flod som rinner ut i Svarta havet

6. kallas det när få människor bor på stor yta

7. bergskedja i Skandinavien

8. kallas det när många människor bor på liten yta

9. klimat med fyra lika långa årstider

10. längsta floden i Europa

11. lång och smal havsvik

12. jord som är näringsrik kallas …

13. världsdel som du bor i

14. bergskedja mellan Spanien och Frankrike

15. kallas de fem länderna Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island

16. bergskedja i Frankrike, Schweiz, Italien och Österrike

17. klimat med långa, hårda vintrar och korta, svala somrar

18. floderna i Europa är viktiga

1. genom ett sådant bildades Island

2. att tillföra vatten med stora spridare

3. kallas platta och öppna landskap

4. lågvuxen skog med många buskar

5. stort barrskogsområde i Ryssland

6. varm källa på Island

7. ett tjockt istäcke

8. ett klimat med kalla vintrar och varma somrar

9. halvö i Sydosteuropa

10. här ligger EU:s högkvarter

11. försvarsallians

12. vete och råg är exempel på …

13. att nötas ner av vind, vatten och snö

14. grässtäpp i Ungern

15. Sverige gick med här 1995

16. ett område som har samma så kallade normaltid

17. producerar el med hjälp av vind

18. annat ord för snurra

19. Estland, Lettland och Litauen kallas för …

Namn:

Fyll i tabellen med ett land per del av Europa. Fyll också i landets huvudstad, vilket klimat som råder i landet samt hur naturen ser ut.

område land huvudstad klimat natur

Norden

Västeuropa

Sydeuropa

Östeuropa

Centraleuropa

Sydosteuropa

En pjäs om Stormaktstiden

Av Susanna Sjöstrand

Roller

Berättare 1

Berättare 2

Berättare 3

Axel Oxenstierna

Gustav II Adolf

Pappa Erik

Mamma Karin

Scen 1

Anna Olle

Läkare

Maria Eleonora

Drottning Kristina

Karl X Gustav Översten

Lagläsare

Präst

Soldat

Fiender 1

Fiender 2

Kammarjungfru

Betjänt

Budbärare

Adelskvinna 1

Adelskvinna 2

Soldat 1

Soldat 2

Erik Dahlberg

General

Berättare 1: För flera hundra år sedan utspelades ett krig i Europa. Ett krig som skulle förändra kartan och göra Sverige till en stormakt. Det började i Tyskland mellan olika katolska och protestantiska ledare.

(Pekar på karta i bakgrunden.)

Den mäktigaste ledaren i Europa på denna tid var kejsaren i Wien och han regerade över Österrike, Ungern och stora delar av det som förr hette Tjeckoslovakien. Kejsaren var själv katolik och ville hjälpa påven att återinföra katolicismen i de områden som blivit protestantiska.

Berättare 2 Men du, vi får inte glömma att även protestanterna hade gått ihop i en union, men de saknade en ledare. Detta gjorde att de förlorade många krig i början. Men i Sverige härskade en kung som hette Gustav II Adolf. Han var en övertygad protestant. När katolikerna nådde fram till den tyska staden Stralsund som ligger vid Östersjöns kust, inte så långt ifrån Sverige, blev kungen och hans närmaste man Axel Oxenstierna rädda. Orsaken till att de blev rädda var att de inte ville att Sverige skulle tvingas bli katoliker igen. Men det var inte bara det, de kunde även förlora makten över Östersjön.

(På slottet i Stockholm talar Gustav II Adolf med Axel Oxenstierna.)

Gustav II Adolf: Min kära vän Axel Oxenstierna, vad tycker du att vi ska göra? Ska vi gå med i kriget eller inte?

Axel Oxenstierna: Självklart tycker jag vi ska gå med. Frågan är om vi har råd.

Gustav II Adolf: Frankrike har lovat att hjälpa oss med pengar. Om de gör det har vi råd.

Axel Oxenstierna: Men i Frankrike är de ju katoliker. Det är ju mot katolikerna vi ska strida. Tror du att våra soldater går med på detta?

Gustav II Adolf: Våra soldater måste gå med på detta. När det gäller Frankrike vill de inte att det tysk-romerska riket ska bli större. De är rädda för dem. De hjälper oss hellre, än att Tyskland växer och blir ännu större. Dessutom är det bra om vi skulle vinna ännu mer mark runt Östersjön, det är bra för handeln i Sverige och skulle göra oss mycket rika.

Axel Oxenstierna Ah, du är smart, min Konung (skrattar), mycket smart.

Gustav II Adolf Det är viktigt att sätta i gång med utskrivning av soldater. Vi behöver många soldater i kriget. Jag tänker bli protestanternas ledare.

Axel Oxenstierna Min Konung, ni kommer att bli en fantastisk ledare. Ers Majestät, jag ska genast ta itu med uppgiften.

Scen 2

Berättare 3 Ute på den svenska landsbygden samlades män för att bege sig ut i krig.

Olle Far, far, vart ska du gå någonstans?

Far Erik Jag måste till utskrivningen av soldater. Vår kung Gustav II Adolf ska till Tyskland och kriga mot katolikerna. Till detta behöver han soldater.

Dottern Anna Men far, jag vill inte att du ska ut och kriga. Kan du inte stanna hos oss?

Olle Far, vad händer om du struntar i det och blir kvar här hos oss?

Far Erik Mina barn, det skulle jag aldrig kunna göra. Om jag stannar skulle det betyda att jag blir fredlös. Då står jag utanför lagen och vem som helst kan döda mig utan att bli straffad.

(Alla tre kommer till utskrivningen.)

Anna Far, vilka män är det som sitter där vid bordet?

Far Erik Det är en överste, en lagläsare och prästen känner ni väl igen från vår kyrka?

Olle Ja, det gör jag. Men vad gör de här?

Far Erik Prästen vet vem som bor i byn. Han har skrivit in det i sina kyrkböcker. Han ser till att alla som ska anmäla sig gör det. Lagläsaren, han kan den svenska lagen och han ser till att allt går rätt till. Sist men inte minst är det översten och det är han som väljer sina soldater.

(Far Erik blir framkallat till bordet och tar av sig mössan.)

Översten Erik Nilsson?

Far Erik Ja, översten, det är jag.

Översten Hur gammal är du? Och har du någon son som har varit med i kriget?

Far Erik Jag är 38 år gammal. Min enda son Olle är 14 år och har aldrig varit i fält.

Översten Bra, från och med nu är du knekt. Skriv ditt namn här.

(Anna springer fram till sin far och kramar om honom.)

Anna Far, snälla far, jag vill inte att du ska åka. Kan inte mor, Olle och jag följa med?

Far Erik Nej Anna, tyst … (blir avbruten av översten)

Översten Det går alldeles utmärkt, mitt barn. Vi behöver kvinnor som lagar mat och tar hand om sårade och sjuka soldater. Din son är snart gammal nog att gå med i kriget. Jag skriver in hela familjen.

Far Erik Går detta att göra enligt lagen? (vänder sig mot lagläsaren)

Lagläsaren Detta gäller enligt lagen och eftersom ni nu är inskrivna får ingen av er fyra bryta mot denna.

(Far Erik och barnen går hemåt. På vägen träffar de mor Karin.)

Olle Mor, mor, vi ska alla ut i kriget. Jag ska bli en riktig soldat!

(Mor Karin vänder sig mot far Erik.)

Mor Karin Vad är det Olle säger? Är detta ett skämt?

Far Erik Hela familjen är utskriven. Du och Anna kommer ta hand om sårade och sjuka soldater. Jag kommer att delta i striderna och Olle med när han är tillräckligt gammal. Vi måste lämna vårt hem om tre dagar.

Mor Karin Nej! (tar sig för huvudet och jämrar sig)

(På slottet i Stockholm.)

Maria Eleonora Jag tänker följa med ut i kriget. Jag är din hustru och jag vill vara vid din sida.

Gustav II Adolf Ja, ja, ja, du får följa med. Vad ska vi göra med vår dotter Kristina?

Maria Eleonora Axel Oxenstierna har ordnat så att hon får bo hos din halvsyster Katarina när vi är i Tyskland.

(Kristina kommer in i rummet.)

Kristina Far, far jag har ridit för första gången. Det var helt fantastiskt och jag ramlade inte av en enda gång.

Gustav II Adolf Bra! Min dotter. Lyssna noga. Din mor och jag ska åka till Tyskland. Du kommer att få bo hos din faster Katarina. Du tycker ju om dina kusiner. Tror du inte att det kan bli roligt?

Kristina Kommer du hem snart? Du måste lova att skriva ofta!

Gustav II Adolf Jag lovar att skriva ofta. Jag ska försöka att komma hem så snart som möjligt. Det är viktigt att du är stark nu. Tänk på att du ska bli drottning en dag.

Kristina Ja far, det här kommer jag aldrig att glömma.

Exploro SO årskurs 5 lärarhandledning stöttar undervisningen av texterna i Exploro grundbok, uppgifterna i Exploro arbetsbok samt visst innehåll på exploro.se.

Lärarhandledningen innehåller lektionstips, facit till uppgifter, förslag på lässtrategier, samtalsfrågor och viktiga ord och begrepp att uppmärksamma. Här ges också förslag på kreativa aktiviteter kopplade till olika ämnesområden. I lärarhandledningen finns dessutom kopieringsunderlag (inklusive bedömningsuppgifter) som stöttar ett fortsatt lärande.

Exploro SO årskurs 5

• Är ett årskursläromedel som skapar sammanhang och förståelse för de fyra SO-ämnena

• Bjuder in till ett varierat och reflekterande lärande genom både texter, aktiviteter och uppgifter

• Har en struktur som bygger på igenkänning

• Ger stöd för smarta lässtrategier som hjälper dem att utveckla sin läsning och sitt lärande

I serien ingår även:

exploro.se

Grundbok Arbetsbok