9789151116921

BokGym

VVS-TEKNIK 2

Rickard Andersson

VVS-TEKNIK 2

Gleerups Utbildning AB

Box 367, 201 23 Malmö

Kundsupport tfn 040–20 98 10 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

VVS-teknik 2

© 2025 Gleerups Utbildning AB

Gleerups grundat 1826

Redaktör, formgivare och författare: Rickard Andersson

Omslag: Sten Melin Grafisk Form

Första upplagan, första tryckningen

ISBN 978–91–511–1692–1

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk om skolkopieringsavtal finns mellan skolhuvudmannen och Bonus Copyright Access. För information om skolkopieringsavtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Användning av detta läromedel för text- och datautvinningsändamål med t.ex. AI-tjänster är ej tillåten. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Prepress Bording AB, Borås 2026. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001

Tryck Dimograf, Polen, 2026.

Sida för egna anteckningar.

INNEHÅLL:

Innehåll

VVS-teknik, nivå 2

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet VVS-teknik på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

1

• Termodynamik kopplat till värmeöverföring, temperatur, energiomvandling och tryck.

• Metoder för och tillämpning av energi- och effektberäkningar.

• Energibärande medier i VVS-tekniska system och deras användningsområden, miljöpåverkan och driftegenskaper.

CENTRALT INNEHÅLL: xyz

• Vattentäkter för enskilda anläggningar samt apparater och komponenter för behandling av dricksvatten och avloppsvatten.

• Effekter av val av material i rör, komponenter och apparater med hänsyn till korrosion.

• Inre och yttre påverkan i material vid montering och drift av installationer.

• Anläggningar, system, apparater och komponenter för värme och komfortkyla samt deras uppbyggnad, funktion och säkerhet.

• Metoder för uppfordring, rening och uppvärmning av tappvatten.

• Lagar och andra bestämmelser, däribland föreskrifter och branschregler relevanta för yrkes- och arbetsområdet.

• Rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen som arbetstagare.

• Standarder och arbetsmiljöregler för att uppfylla krav på hälsa och säkerhet i uppbyggnaden av VVS-anläggningar.

• Förekommande entreprenadformer samt samordning och gränsdragning mellan entreprenader.

• Områdestypiska företagsformer och deras betydelse för arbetets organisation. Ramavtal och normprislistan.

• Ansvarstagande på arbetsplatsen kopplat till arbetets organisation.

• Användning av produktinformation och handböcker samt tillämpning av metoder för beräkningar av VVStekniska system.

• Tillverkning av enkla systemritningar med symboler, skalor, vyer och beteckningar.

• Läsning och tolkning av arbetsbeskrivningar och monteringsanvisningar.

• Planering, organisering och genomförande av VVS-installationer på ett säkert samt ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.

• Måttsättning, avsättning och montering med hänsyn till isoleringsavstånd av vanligt förekommande apparater och utrustning i VVS-tekniska system.

• Användning av fogningstekniker i komplexa sammanhang med odemonterbara och demonterbara förband, däribland löd- och svetsfogar, mekaniska kopplingar och flänsförband.

• Montering av tappvatteninstallationer i sanitetsutrymmen, avloppsinstallationer och vanligt förekommande värmeteknisk utrustning.

• Genomförande av uppfordring, rening och uppvärmning av tappvatten.

• Reglering av temperaturer och flöden.

• Täthetsprovning, kontroll och utvärdering samt dokumentation enligt arbetsbeskrivning.

• Ergonomiskt riktiga arbetssätt med användning av personlig skyddsutrustning samt relevanta hjälpmedel och utrustning kopplat till installationens förläggning.

• Hantering av verktyg och maskiner utifrån valt material och förläggningssätt i förhållande till installationerna.

• Användning av utrustning för att reglera temperaturer och flöden.

• Kommunikation på fackspråk i tal och skrift.

• Användning av facktermer på svenska och engelska i relation till arbetsuppgiften.

• Samverkan och kommunikation med anpassning till mottagare och i olika yrkessammanhang.

• Situationsanpassat bemötande och agerande. Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, till exempel attityder och värderingar.

Betygskriterier

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betyget E

F Eleven beskriver översiktligt uppbyggnad och funktion hos olika VVS-tekniska system. Eleven visar godtagbara kunskaper om arbetsprocesser och metoder samt om lagar och andra bestämmelser inom verksamhetsområdet.

F Eleven följer med viss säkerhet bygghandlingar och manualer samt utför med visst handlag arbetsuppgifter inom VVS-teknik. Eleven utvärderar arbetsprocessen och gör en enkel dokumentation av arbetets resultat samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven arbetar säkert och använder arbetsmetoder som främjar hållbar utveckling.

F Eleven väljer material med viss säkerhet utifrån givna instruktioner. Eleven hanterar med visst handlag verktyg och maskiner.

F Eleven använder fackspråk med viss säkerhet. Eleven samverkar och kommunicerar i olika yrkessammanhang med viss säkerhet.

Betyget D

F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

F Eleven beskriver utförligt uppbyggnad och funktion hos olika VVS-tekniska system. Eleven visar goda kunskaper om arbetsprocesser och metoder samt om lagar och andra bestämmelser inom verksamhetsområdet.

F Eleven följer med säkerhet bygghandlingar och manualer samt utför med gott handlag arbetsuppgifter inom VVS-teknik. Eleven utvärderar arbetsprocessen och gör en noggrann dokumentation av arbetets resultat samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven arbetar säkert och använder arbetsmetoder som främjar hållbar utveckling.

F Eleven väljer material med säkerhet utifrån givna instruktioner. Eleven hanterar med gott handlag verktyg och maskiner.

F Eleven använder fackspråk med säkerhet. Eleven samverkar och kommunicerar i olika yrkessammanhang med säkerhet.

Betyget B

F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

F Eleven beskriver utförligt och nyanserat uppbyggnad och funktion hos olika VVS-tekniska system. Eleven visar mycket goda kunskaper om arbetsprocesser och metoder samt om lagar och andra bestämmelser inom verksamhetsområdet.

F Eleven följer med god säkerhet bygghandlingar och manualer samt utför med mycket gott handlag arbetsuppgifter inom VVS-teknik. Eleven utvärderar arbetsprocessen och gör en noggrann och utförlig dokumentation av arbetets resultat samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven arbetar säkert och använder arbetsmetoder som främjar hållbar utveckling.

F Eleven väljer material med god säkerhet utifrån givna instruktioner. Eleven hanterar med mycket gott handlag verktyg och maskiner.

F Eleven använder fackspråk med god säkerhet. Eleven samverkar och kommunicerar i olika yrkessammanhang med god säkerhet.

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Effekter av val av material i rör, komponenter och apparater med hänsyn till korrosion.

■ Inre och yttre påverkan i material vid montering och drift av installationer.

■ Anläggningar, system, apparater och komponenter för värme och komfortkyla samt deras uppbyggnad, funktion och säkerhet.

■ Energibärande medier i VVS-tekniska system och deras användningsområden, miljöpåverkan och driftegenskaper.

Lagerhållna rörböjar av stål där vissa visar tecken på tidig ytrost (oxidering).

Material, apparater och komponenter

Materialvalet i ett rörsystem avgör hur länge en installation håller och hur väl den fungerar över tid. Olika material reagerar olika på vatten, luft, temperatur och mekaniska krafter. För att skapa hållbara system behöver man förstå hur material påverkas av korrosion. Rätt materialval och noggrann montering är avgörande för att undvika korrosion och skador i rörsystemen.

Korrosion

Korrosion är en kemisk eller elektrokemisk nedbrytning som sker när metaller kommer i kontakt med syre, fukt eller andra metaller. I rörsystem uppstår ofta galvanisk korrosion när två olika metaller, till exempel koppar och galvaniserat stål, är sammankopplade. Den ena metallen löses upp medan den andra skyddas. Även hög syrehalt, lågt pH eller dålig vattenkvalitet kan påskynda korrosionen. Korrosionsskydd kan skapas genom ytbehandling, användning av offeranoder, justerat pH-värde eller syrespärrar i plaströr. Men det viktigaste skyddet är alltid att välja rätt material för aktuellt system.

FAKTA:

pH-värde

pH-värdet anger hur surt eller basiskt ett ämne är, och mäts på en skala från 0 till 14, där 7 är neutralt. Lägre värden betyder surt och högre värden betyder basiskt. Det är viktigt med ett neutralt värde på vatten i VVS-system eftersom för lågt pH-värde kan orsaka korrosion, medan för högt pH-värde kan ge beläggningar som kalkavlagringar i rör och apparater.

FAKTA:

Galvaniska strömmar

Galvaniska strömmar uppstår vid galvanisk korrosion, en elektrokemisk process där två metaller kopplas samman i en elektrolyt (till exempel vatten). Den mer oädla metallen korroderar snabbare, medan den ädlare metallen blir en katod och skyddas.

Kopparrör används i både tappvattensystem och värmesystem. Bilden visar en pågående montering och inkoppling av radiator.

Material

Material kan skadas redan under montering och installation. För hård bockning eller för kraftig åtdragning av kopplingar kan skapa sprickor och spänningar som senare leder till läckage. Därför är det viktigt att följa tillverkarens rekommendationer vid montage och installation.

När anläggningen tas i drift utsätts materialet för både inre och yttre belastning. Temperaturväxlingar får rör att expandera och dra ihop sig, vilket kan skapa spänningar om inte rörelserna tas upp med expansionsslingor eller kompensatorer. Snabba tryckförändringar, så kallade vattenstötar, kan också skada fogar och ventiler.

Material i rör

Rör utgör stommen i alla VVS-system eftersom de transporterar tappvatten, spillvatten och värmevatten. Valet av rörmaterial beror främst på driftförhållanden, installationsmetod och livslängdskrav.

• Kopparrör används ofta för tappvatten och värmesystem tack vare sin höga korrosionsbeständighet, sina hygieniska egenskaper och sin enkelhet att pressa ihop.

• Stålrör förekommer främst i värmesystem i form av svart stål.

• Rostfritt stål används där hög hygien, korrosionsmotstånd och lång livslängd krävs, exempelvis i livsmedelsindustri eller storskaliga tappvattensystem.

• PEX-rör (tvärbunden polyeten) har blivit vanliga i moderna installationer. De är flexibla, lätta att montera och har lång livslängd, vilket gör dem särskilt lämpliga i golvvärmesystem.

• PVC och polypropen (PP) används främst för avloppssystem. De är billiga, korrosionssäkra och enkla att skarva med muffar eller svetsning.

FAKTA:

Mässing

Mässing är en legering, det vill säga en blandning av metaller, som huvudsakligen består av koppar och zink. Proportionerna mellan dessa två metaller kan variera en del.

Koppar

Koppar är en ren metall som är känd för sin rödbruna färg och sina utmärkta egenskaper som ledare. Koppar är en av de mest användbara metallerna i världen idag, och dess främsta egenskaper är

• hög värmeledningsförmåga

• korrosionsbeständighet

• formbarhet.

FAKTA:

Vattenstötar

Vattenstötar är tryckstötar som uppstår i ett rörsystem när vattenflödet plötsligt stoppas, till exempel vid snabb stängning av en ventil.

CENTRALT INNEHÅLL:

Placering av solfångare sker vanligtvis på tak.

FAKTA:

Plana solfångare och vakuumrörsolfångare

Solfångare

Solfångare har länge varit ett vanligt sätt att producera varmt vatten i södra Europa. Solfångare finns i olika konstruktioner:

• plana solfångare

• vakuumrörsolfångare.

En komplett solvärmeanläggning innefattar i huvudsak följande apparater och komponenter:

• solfångare (omvandlar solens energi till värme)

• ackumulatortank (lagrar värmeenergin)

• värmeväxlare

• pump

• expansionskärl

• filter och olika typer av ventiler

• reglercentral.

Den vanligaste typen av solfångare är plana solfångare, men det finns också vakuumrörsolfångare som tack vare sin konstruktion är mer effektiva och fungerar bättre under kalla eller molniga förhållanden. Solfångare är en miljövänlig teknik som minskar behovet av el och fossila bränslen, och utgör därför ett viktigt komplement i hållbara energilösningar.

Principen för en systemlösning med en kombination av värmepanna, solfångare och ackumulatortank.

VV - varmvatten

KV - kallvatten

EXP - expansionskärl (slutet)

P - cirkulationspump

SV - 3-vägs styrventil

BV - blandningsventil

SÄV - säkerhetsventil

PV - påfyllning

LADD - laddpaket (laddomat)

Värmeväxlare

Värmeväxlare är i sig ingen produktionsapparat som producerar eller skapar värme. En värmeväxlares uppgift är att överföra energi (värme) från ett system till ett annat. Det finns två typer av värmeväxlare:

• plattvärmeväxlare

• rörvärmeväxlare.

Ett vanligt användningsområde för värmeväxlare är vid fjärrvärmeinstallationer. Värmeväxlaren överför då värmen från fjärrvärmesystemet till det sekundära vattenburna värmesystemet i byggnaden.

Ett annat vanligt användningsområde för värmeväxlare är i anläggningar som består av delsystem. Exempel på sådana delsystem kan vara att vi har ett golvvärmesystem och ett radiatorsystem som ska arbeta under olika temperaturer. Vi kan då separera dessa två delsystem genom att installera två separata värmeväxlare för respektive system.

Ackumulatortankar

Precis som att värmeväxlare inte producerar värme gör inte heller en ackumulatortank det. Ackumulatortankens uppgift är i stället att lagra det värmda vattnet för senare användning.

Ackumulering av uppvärmt vatten brukar i första hand användas vid anläggningar med vedpanna och solfångare, men även vid värmepumpsanläggningar. För en normalstor villa rymmer vanligtvis en ackumulatortank cirka 1,5–2 m3

För att en ackumulering (lagring) ska fungera på ett tillfredsställande sätt är det viktigt att vattnet i tanken är ”skiktat”. Det betyder att vattnet ska vara markant varmare över skiktningen än under. Om skiktningen fungerar bra innebär det att förbrukare som radiatorer kan hålla samma temperatur under hela tankens urladdningscykel. Skiktningen skapar också möjlighet att använda det varma vattnet ovanför skiktet till att värma tappvarmvattnet på ett effektivt sätt.

FAKTA:

Fjärrvärme

Plattvärmeväxlare.

Ackumulatortank.

FAKTA:

Geotermisk värme

Geotermisk värme är energi som lagrats i  jordens inre. Geotermisk värme är kostnadseffektiv, tillförlitlig och vanligtvis miljövänlig. Geotermiska brunnar ger visserligen upphov till växthusgaser, men utsläppen är mindre än hos fossila bränslen.

Fjärrvärme är ett samlingsnamn på en storskalig och central produktion av värme. Värmen produceras i en produktionsanläggning som kallas fjärrvärmeverk. Den producerade värmen distribueras sedan ut till de fastigheter där den används för uppvärmning av radiatorer och tappvarmvatten.

Det finns två olika sätt att producera fjärrvärme på, genom ett värmeverk eller genom ett kraftvärmeverk. Skillnaden mellan dessa är att ett värmeverk endast värmer upp vatten, medan ett kraftvärmeverk producerar både elektricitet och värmevatten. De bränslen som vanligtvis används i fjärrvärmeverk är olja, kol, naturgas, biobränslen och avfall.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Vad är korrosion?

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Hur kan korrosionsskydd skapas?

3 Vad anger pH-värdet?

4 Vad beror valet av rörmaterial på?

5 Vad består mässing av?

6 Vilka material tillverkas radiatorer i?

7 Vad innehåller en komplett solvärmeanläggning i huvudsak för apparater och komponenter?

8 Vilka rörledningsmaterial används vid montering och installation av värmesystem?

9 Varför installerar man shuntgrupper i värmesystem, och vilka komponenter innehåller de oftast?

2CENTRALT INNEHÅLL:

■ Montering av tappvatteninstallationer i sanitetsutrymmen, avloppsinstallationer och vanligt förekommande värmeteknisk utrustning.

■ Måttsättning, avsättning och montering med hänsyn till isoleringsavstånd av vanligt förekommande apparater och utrustning i VVS-tekniska system.

■ Planering, organisering och genomförande av VVS-installationer på ett säkert samt ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.

■ Täthetsprovning, kontroll och utvärdering samt dokumentation enligt arbetsbeskrivning.

■ Läsning och tolkning av arbetsbeskrivningar och monteringsanvisningar.

Klosett som är väggmonterad med en spolcistern inbyggd i väggen.

Montering och installation

Att montera och installera tapp- och avloppsinstallationer och värmeteknisk utrustning kräver noggrann planering, god materialkännedom och förståelse för hur olika komponenter och apparater samverkar. I detta kapitel går vi igenom hur olika installationer, som exempelvis dusch och urinaler, monteras i sanitetsutrymmen, samt värmeutrustning som radiatorer, shuntgrupper och värmepannor.

Tapp- och avloppsinstallationer

När montering av tappvatten- och avloppsinstallationer sker är det viktigt som VVS-montör att känna till de krav och bestämmelser som finns. Hur installationerna ska monteras bestäms av de krav och handlingar som finns för installationerna.

Ibland kan kraven vara väldigt specifika, exempelvis när det finns detaljerade ritningar och beskrivningar. Men ibland, ofta vid servicearbeten, så finns aldrig kraven specificerade, utan VVSmontören måste då känna till de branschkrav som finns.

Monteringsanvisningar

Till nya produkter finns idag monteringsanvisningar, där tillverkaren anger hur produkten bör monteras för att kunna användas på bästa sätt. Det är viktigt att produkterna monteras enligt tillverkarens anvisningar, i annat fall kan garantier falla bort.

Tänk på att konsekvenserna ibland kan bli allvarliga om man inte monterar produkterna efter tillverkarens anvisningar. Monteringsanvisningarna följer vanligtvis de krav som finns i AMA VVS & Kyla, något som alltid bör följas om inget annat är överenskommet.

Golvmonterad klosett. Sitthöjd kan variera men är ofta 42 centimeter från golv.

Väggmonterad klosett.

Klosetter

Klosetter (wc-stolar) av porslin bör vara utförda av vitt sanitetsporslin och vara försedda med sits och lock. Avstängningsventil bör finnas och armaturer bör ha synliga metalldelar förkromade.

Tvättställ

Tvättställ och blandare bör monteras enligt figuren till höger. Tvättstället bör vara försett med blandare och bottenventil, och synliga metalldelar bör vara förkromade.

Duschanordning

Duschblandare monteras 1100 millimeter ovan golv. De synliga metalldelarna för en duschanordning bör vara förkromade. Fästanordning för separat duschanordning för takdusch bör monteras 2100 millimeter över golvytan.

Monteringsmått för duschanordning.

Monteringsmått för tvättställ.

En duschanordning består vanligtvis av duschblandare, duschstång, slang, handdusch och takdusch. Bilden visar duschar i ett omklädningsrum.

FAKTA:

Boverkets byggregler

1

I BBR (Boverkets byggregler) finns regler för eldstäder, skorstenar och rökgastemperaturer för pannanläggningar.

CENTRALT INNEHÅLL:

Värmepannor

Installation av en värmepanna är förknippat med stort fokus på säkerhet, men också med fokus på miljökrav. Idag finns det rigida miljökrav för eldning av olika bränsleslag såsom ved och pellets.

Rummet där pannan ska installeras ska var brandklassat som en egen brandcell, vilket betyder att en eventuell brand inte ska kunna sprida sig till omkringliggande utrymmen inom en viss tid. Pannrummet måste ha god lufttillförsel så att eldstaden får tillräcklig mängd förbränningsluft. Aska och sot ska förvaras i ett kärl med lock.

Skorsten

Skorstenen för en panninstallation bör sträcka sig minst 1–2 meter över den högsta punkten av byggnadens tak. Luftdraget i eldstaden beror på rökkanalens höjd, så för att få en bra förbränning krävs att rökkanalen är tillräckligt hög. Vid vedeldning är den vanligaste brandorsaken överhettning av skorstenen, och innan rökkanalen tas i bruk ska skorstensfejarmästaren besikta rökkanalen.

Säkerhet

FAKTA:

Temperaturbegränsningsventil

En temperaturbegränsningsventil förhindrar att pannvattnet överstiger kokpunkten. Vid för hög temperatur öppnar ventilen för ett kallvattenflöde och temperaturen i pannan sjunker.

I alla panninstallationer ska det finnas monterade säkerhetsanordningar, som håller nere risken för personskador till följd av för högt tryck eller för höga temperatur. De delar som ses som säkerhetsanordningar i en panninstallation är expansionskärl, temperaturbegränsningsventil och säkerhetsventil.

Eftersom en panninstallation vanligen består av en tillhörande ackumulatortank, vilket ökar den totala vattenvolymen i värmesystemet, medför det att expansionskärlets storlek behöver vara förhållandevis stort.

Kontrollista

Nedan följer en kontrollista som VVS-montörer bör beakta vid en panninstallation.

A. Se till att skorstensfejaren har gjort en bedömning av vilka brandkrav som är aktuella för installationen.

B. Om det är en nyinstallation måste anmälan göras hos kommunen.

C. Kontrollera att aktuell panna uppfyller myndigheternas säkerhetskrav och miljökrav.

D. Kontrollera att installerad ackumulatortank är korrekt dimensionerad för anläggningen.

E. Kontrollera att säkerhetsutrustningen i form av expansionskärl, säkerhetsventil och temperaturbegränsningsventil är korrekt dimensionerade.

F. Innan installationen driftsätts bör en sakkunnig anlitas för en total installationskontroll.

En nyligen påfylld pelletspanna.

VV - varmvatten

KV - kallvatten

EXP - expansionskärl (slutet)

P - cirkulationspump

SV - 3-vägs styrventil

BV - blandningsventil

SÄV - säkerhetsventil (värmesystem)

AV - avstängningsventil oljeledning

F - filter

BR - oljebrännare

Systemlösning med vedpanna och ackumulatortank.

Ackumulatortank

Systemlösning med pelletspanna.

Systemlösning med oljepanna.

VV - varmvatten

KV - kallvatten

EXP - expansionskärl (slutet)

P - cirkulationspump

SV - 3-vägs styrventil

BV - blandningsventil

SÄV - säkerhetsventil (värmesystem)

PV - påfyllning

LADD - laddpaket (laddomat)

VV - varmvatten

KV - kallvatten

EXP - expansionskärl (slutet)

P - cirkulationspump

SV - 3-vägs styrventil

BV - blandningsventil

SÄV - säkerhetsventil (värmesystem)

BR - pelletsbrännare (integrerad del av pannan)

1

CENTRALT INNEHÅLL:

När golvvärmen är lagd och fördelarskåpet på plats ska systemet tryckprovas. Varje slinga märks upp och ritas in med tillhörande uppgifter om rörlängder och placering. Systemet fylls, avluftas och injusteras så att rätt flöde och temperatur uppnås i varje slinga. Slutligen lämnas dokumentation och driftinstruktioner till beställaren.

Golvvärme

Vid installation av golvvärme är det viktigt att följa tillverkarens installationsanvisning. Viktigt är också att använda tillverkarens samtliga komponenter för en installation och inte blanda komponenter mellan leverantörer, detta för att minimera installations- och monteringsfel.

Fördelarskåp

Fördelarskåpet, även kallad värmekretsfördelare, monteras vanligen i väggen (ibland på väggen) och ska placeras så centralt som möjligt i huset, detta så att tillopps- och returledningar blir så korta som möjligt. Placering bör också ske så att den är lätt åtkomlig för inspektion och eventuell service, och att e ventuellt läckage kan upptäckas. Höjdmässigt ska den alltid monteras högre än själva golvvärmeslingorna, detta för att på ett lätt sätt kunna avlufta systemet.

Shuntgrupp

Direkt mot fördelaren monteras shuntgruppen. Shuntgruppen är ofta vändbar, vilket betyder att den kan kopplas både från vänstra och högra sidan på fördelaren. I shuntgruppspaketet ingår vanligen styrventil (2- eller 3-vägs), cirkulationspump, temperaturmätare, injusteringsventil, avstängningsventil och reglerutrustning. I reglerutrustningen ingår vanligtvis utetemperaturgivare, framledningsgivare och ventilställdon.

Inkopplingsprinciper

Vid inkoppling av ett golvvärmesystem måste hänsyn tas till att golvvärmesystemen arbetar med lägre temperaturer än vanliga radiatorsystem. Detta medför att om både radiatorer och golvvärme ska installeras måste systemen temperatursepareras med hjälp av växling eller shuntning.

Vid förläggning av rörslingor finns ett flertal saker att ta hänsyn till. Tilloppet ska vanligen placeras mot ytterväggen eftersom värmeförbrukningen där är störst. Rörslingan förläggs med ett visst centrummått från varandra beroende på rördimension och hur stor värmeförbrukningen är. Varje slinga servar vanligen ett rum, vilket gör att varje rumstemperatur kan styras separat.

Leverantörerna har detaljerade beskrivningar över hur deras rörslingor bör förläggas, och detta är något som alltid bör följas. Fördelarskåpet bör placeras så centralt som möjligt för att matningarna till respektive rum ska bli så korta som möjligt.

Inkopplingsprincip där endast golvvärme är installerat.

Inkopplingsprincip där både radiatorer och golvvärme är installerat.

CENTRALT INNEHÅLL:

Rörmönster

När golvvärmerör förläggs i betonggolv kan detta göras på två olika sätt, genom snäckmönster eller sinusförläggning. Fördelen med snäckmönstret är att den skapar en jämn temperatur över hela golvytan. När sinusförläggning används faller golvyttemperaturen från framledningen mot returledningen på grund av vattnets värmeavgivning. I andra golvtyper än betong används alltid sinusförläggning.

Förläggning

Förläggning av golvvärme sker på tre olika typer av golv: • betonggolv • träbjälklag • befintligt golv.

När golvärmerör ska förläggas i betonggolv finns i huvudsak två olika metoder: med hjälp av rörhållarskena eller fastnajat mot armeringen. Rörhållarskenor monteras direkt mot isoleringen och finns oftast med eller utan hullingar. Skenorna monteras ihop och rören trycks fast med ett vanligt C/C-avstånd på 200 millimeter, beroende på rördimension. Vid najning fästs rören mot armeringen.

När byggnaden har ett träbjälklag finns det ett flertal metoder att använda sig av. I huvudsak förlägger man rören genom en golvvärmekasset eller en glespanel.

När montering sker på befintligt golv används normalt ett system med golvvärmeskivor eller rörhållarskena. Golvvärmeskivorna, som finns i olika tjocklekar, är tillverkade i plast och används när man inte vill göra ingrepp i bjälklaget. När det är viktigt med låg bygghöjd används systemet med rörhållarskena. Skenorna är tillverkade i plast och monteras ihop för att sedan skruvas fast direkt mot underlaget.

Golvvärme med rörhållarskena.

Golvvärmekasett med isolering.

Golvvärmkasett utan isolering.

Randzon

Golvvärme najat mot armeringen.

Golvvärme i träbjälklag.

Golvvärme på träbjälklag.

Där det finns stora fönsterpartier och eventuellt dålig isolering kan kallras förekomma. I sådana fall krävs det att centrumavståndet mellan rören minskas, och därmed skapar en förhöjd värmeavgivning. De områden där rören förläggs på detta sätt kallas randzon. En randzon kan förläggas som en separat rörkrets eller som en del av en annan golvvärmekrets.

Integrerad randzon och en separat förlagd randzon (i gult).

1

Prefabricerade shuntgrupper kan användas för att dela upp ett huvudsystem i olika delsystem, exempelvis för att separera ett radiatorsystem och ett golvvärmesystem som servas från samma primärsystem.

Delsystem

De olika vattenburna systemen behöver ofta sammankopplas och separeras från varandra, det vill säga att man delar upp systemen i delsystem. Delsystem innebär i realiteten att vi delar upp ett större system i mindre delar som ”lever sitt eget liv”. Vi har alltså ett huvudsystem som delas upp i ett antal mindre delsystem.

Ofta installeras exempelvis ett vattenburet radiatorsystem i kombination med ett golvvärmesystem och värmebatterier för ventilationssystem. Vi använder alltså en och samma värmekälla, exempelvis en pelletspanna, men eftersom delsystemen (radiatorsystem, golvvärmesystem, ventilationsbatteriet) arbetar med olika temperaturer och flöden måste de delas upp i delsystem.

Separeringen av delsystem utförs med hjälp av shuntkopplingar eller värmeväxlare. Shuntkopplingar används när systemens tryck och media inte skiljer sig så mycket åt, medan värmeväxling brukar användas när systemens beskaffenhet ser olika ut och när det kan finnas säkerhetsskäl till att separera systemen (exempelvis fjärrvärmeväxling).

Fjärrvärmesystem delas alltid upp i delsystem. Primärsidan från fjärrvärmeverket (1) värmeväxlas till en sekundärsida i abonnentens undercentral (2) för att sedan distribueras till en eller flera byggnader där en shuntning sker (3).

Primär- och sekundärsystem

När systemen delas upp i olika vattenburna kretsar talar man om primärsystem och sekundärsystem. Ibland kan det vara förvirrande och otydligt eftersom ett och samma system kan benämnas som både primärt och sekundärt system. Förenklat kan sägas att primärsystem alltid kommer ”före” och sekundärsystem alltid kommer ”efter”, och att det primära systemet alltid ”betjänar” det sekundära systemet.

När det gäller värmesystem är primärsystemet alltid hetare än ett sekundärt system, i kylsystem är principen tvärt om. Primärkretsen är alltså den del av systemet som är den värmeproducerande delen, till exempel systemet som ansluter till en värmepanna eller en fjärrvärmeväxlare. Sekundärkretsen är den del som distribuerar ut värmen i byggnaden och servar alla värmare med värmeenergi.

Förvirring kan uppstå när det gäller att namnge system som primär- eller sekundärsystem. Bilden illustrerar tre olika system.

System 1 är primärsystem till system 2. System 2 är sekundärsystem till system 1, men också primärsystem till system 3.

Ett enkelt värmesystem bestående av en primärsida och en sekundärsida.

CENTRALT INNEHÅLL:

Planering och organisering av installationer

Att planera, organisera och genomföra en VVS-installation handlar om mer än att bara montera rör och kopplingar.

Det är ett helhetsarbete där säkerhet, ekonomi och miljö ska gå hand i hand.

En professionell VVS-montör förstår sambandet mellan teknik, arbetsmiljö och hållbarhet – och arbetar systematiskt för att leverera funktionella och energieffektiva system och anläggningar.

Planering

Planeringen är grunden för allt praktiskt arbete. Innan montaget påbörjas bör du

• studera ritningar, scheman och andra handlingar för att förstå hur systemet är uppbyggt

• gå igenom arbetsbeskrivningar, AMA-referenser och produktinformation

• säkerställa att rätt material, verktyg och maskiner finns på plats i rätt tid

• tillsammans med arbetsledare bedöma risker, till exempel arbete på höjd, heta arbeten och tunga lyft

• kontrollera arbetsmiljöregler, skyddsutrustning, samt avstängningar av vatten och värme innan installationen startar.

Organisering

Organisering handlar om att fördela arbetsuppgifter, resurser och ansvar. I ett större projekt samarbetar VVS-montörer exempelvis med elektriker, byggare och ventilationsmontörer. För att undvika kollisioner och förseningar krävs god kommunikation. En välorganiserad arbetsplats bidrar inte bara till högre effektivitet utan även till ökad säkerhet. Se till att

• tidsplaner styr i vilken ordning installationer sker

• leveransplaner säkerställer att material levereras i tid

• samordningsmöten hålls regelbundet för att följa upp installationsprocessen

• dokumentation och uppföljning sker löpande i form av egenkontroller och arbetsplatsmöten.

Att planera och organisera arbetet innan man genomför installationen är viktigt, oavsett om man är färdig VVS-montör eller går en VVS-utbildning.

Genomförande

Under själva installationsarbetet ska man följa gällande föreskrifter, standarder och branschregler som Säker Vatteninstallation, AMA VVS & Kyla samt Arbetsmiljöverkets krav. Det är viktigt att

• arbeta ergonomiskt och använda rätt hjälpmedel

• kontrollera täthet, lutning, dimensioner och isolering enligt anvisningar

• undvika spill, läckage och materialsvinn

• dokumentera eventuella ändringar så att relationshandlingar kan uppdateras.

Säkerhet och arbetsmiljö

Säkerheten på arbetsplatsen är alltid prioriterad. Exempel på viktiga säkerhetsåtgärder är

• användning av personlig skyddsutrustning, innefattande bland annat skyddsglasögon, handskar, hjälm och hörselskydd

• rutiner för heta arbeten, fallskydd och lyfthjälpmedel

• riskbedömning inför varje nytt moment.

Ekonomisk hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet handlar om att arbeta kostnadseffektivt utan att tumma på kvaliteten. Det innebär bland annat att

• undvika spill genom noggrann mätning och kapning av rör

• använda standardiserade komponenter som förenklar service och framtida utbyte

• planera så att arbetstid, resor och materialhantering minimeras

• föreslå energieffektiva lösningar som minskar driftkostnaden för kunden.

Miljömässig hållbarhet

Miljöansvaret är en naturlig del av det moderna VVS-arbetet. Det innebär att

• välja material och produkter med låg miljöpåverkan, till exempel energisnåla värmepumpar och cirkulationspumpar.

• hantera kemikalier, oljor och köldmedier på rätt sätt för att undvika utsläpp

• källsortera och återvinna restmaterial, emballage och metaller

• minska transporter genom effektiv logistik.

Att minimera spill genom att mäta noggrant och kapa rören med precision är en del av den ekonomiska och miljömässiga hållbarheten.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Beskriv hur tvättställ med blandare bör monteras.

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Beskriv hur en väggmonterad klosett med en spolcistern inbyggd i väggen bör monteras.

3 Vilka monteringsmått bör en duschanordning ha?

4 Förklara hur golvbrunnar bör placeras.

5 På vilken höjd bör vattenmätare monteras?

6 Vad är en kollektorslang?

7 Vad gör en temperaturbegränsningsventil?

8 Vilka är de vanligaste ackumulatorsystemen?

9 Beskriv på ett omfattande och detaljerat sätt hur en solfångare monteras och installeras.

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Vattentäkter för enskilda anläggningar samt apparater och komponenter för behandling av dricksvatten och avloppsvatten.

■ Genomförande av uppfordring, rening och uppvärmning av tappvatten.

Enskilda vatten- och avloppsanläggningar

Det finns i Sverige olika typer av anläggningar som används för att behandla vårt dricksvatten och rena vårt avloppsvatten. Vanligen delas anläggningarna in i kommunala och enskilda anläggningar, både när det gäller tappvatten och avloppsvatten. Det finns alltså kommunala vatten- och avloppsanläggningar samt enskilda vattenoch avloppsanläggningar. I den här delen behandlar vi de enskilda vatten- och avloppsanläggningarna.

Enskilda vattenanläggningar

En enskild vattenanläggning är ett system som förser en fastighet med vatten när den inte är ansluten till det kommunala vattennätet. Vattnet tas vanligtvis från en egen brunn, antingen grävd eller borrad, och pumpas sedan in i huset. Fastighetsägaren ansvarar själv för både vattenkvalitet, underhåll och att anläggningen uppfyller gällande krav på hälsa och säkerhet.

FAKTA:

Enskild och kommunal VA-anläggning

Enskilda vatten- och avloppsanläggningar ägs och sköts av fastighetsägaren själv, ofta på landsbygden när kommunalt nät saknas. Kommunala anläggningar ägs och drivs av kommunen och försörjer flera fastigheter via ett gemensamt ledningsnät.

I enskilda system ansvarar ägaren för drift, underhåll och rening, medan kommunen ansvarar för motsvarande i det kommunala nätet. Kommunala system har oftast högre kapacitet och uppfyller strängare miljö- och hälsokrav.

En gammal grävd brunn som inte längre används.

FAKTA:

Vattenkvalitet

Vattenkvalitet beskriver vattnets kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper. Faktorer som påverkar vattenkvaliteten är bland annat pH-värde, hårdhet, och förekomst av metaller och mikroorganismer.

FAKTA:

Begreppet vattentäkt

En vattentäkt är den plats där man tar upp vatten från naturen för att använda det som dricksvatten. Vattentäkten kan bestå av

• grundvatten, till exempel från en grävd eller borrad brunn

• ytvatten, som hämtas från sjöar, vattendrag eller källor.

En grävd brunn är känslig för påverkan av föroreningar, exempelvis från avloppsinfiltration och sur nederbörd. Vattentillgången kan bli dålig under torra perioder, eftersom grundvattennivån då kan förändras.

Grävd brunn

För att skapa en grävd brunn (schaktbrunn) gräver man helt enkelt ner till grundvattennivån. Tidigare förhindrade man brunnens väggar från att rasa igen genom att stensätta dem, men numera används oftast betongringar.

Väggarna måste vara så täta som möjligt för att inte ytvatten, som kan förorena brunnsvattnet, ska läcka in i brunnen. Om en schaktbrunn ska användas måste det finnas ett vattenförande lager någonstans kring 4–6 meter under marken. Om inget sådant lager finns måste borrad brunn användas. Nackdelen med grävda brunnar är risken för att avlopp och andra föroreningar kan påverka vattnet.

Den borrade brunnen är idag den vanligaste, modernaste och säkraste vattenkällan.

Borrad brunn

Den borrade brunnen är den som används mest, och finns det inte tillgång till kommunalt vatten så är en modern djupborrad brunn den bästa vattenkällan. I en borrad brunn påverkas inte vattnet av föroreningar som annars kan följas av nederbörd, avlopp, gödningsmedel och andra industriella biprodukter. Borrad vattenbrunn är alltså den modernaste och ur miljösynpunkt den säkraste vattenkällan.

Om en modern borrutrustning används till borrningen tar det bara några timmar att borra en brunn som kan leverera vatten i många årtionden. Brunnen borras med ett foderrör genom jordlagren och ner i fast berg. Foderröret tätas därefter i berget som ett extra skydd. Borrningen fortsätter ner i berget till vattenförande djup, vilket brukar kunna ligga mellan 40 och 90 meter.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Vad är enskild vattenanläggning?

1

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Vad är en vattentäkt?

3 Berätta vad du känner till om grävda brunnar.

4

5 Vilka typer av pumpar används för borrade brunnar?

6 Vad är fördelarna med dränkbara pumpar (djupbrunnspumpar)?

Berätta vad det vet om borrade brunnar.

Reglering och injustering

CENTRALT INNEHÅLL: xyz

■ Reglering av temperaturer och flöden.

■ Användning av utrustning för att reglera temperaturer och flöden.

Reglering av temperaturer och flöden är ingenting som VVS-montörer arbetar med i sin vardag. Vi syftar då på själva balanseringen av hela system, inte det praktiska arbetet med att montera och installera apparater och komponenter som reglerar systemen (vilket ju är en stor del av VVS-montörens arbete). Däremot kan man som VVSmontör stöta på injustering och reglering i samband med temperaturoch flödesinjustering av olika typer av vattenburna värmesystem, exempelvis tvårörs radiatorsystem eller golvvärmesystem.

Själva injusteringen, det vill säga att balansera upp och energieffektivisera ett VVS-system genom att flödesinjustera, utförs oftast av en person som dagligen arbetar med injustering. VVS-montörer utför ibland en del av detta injusteringsarbete, främst genom att ibland förinställa radiatorventilerna.

För att beskriva principen för en reglerkrets och tillvägagångsättet för att injustera system, används ofta olika typer av flödesscheman. Systemprincipen visar översiktligt hur systemen styrs (regleras) och hur komponenter och apparater samverkar med varandra.

Det finns nästan oändligt många typer av ”systemlösningar”. Det är dock så att huvudprincipen för att reglera och injustera ett system bygger på samma huvudkomponenter, vilket kommer framgå av de systemprinciper som redovisas i detta kapitel.

FAKTA:

Flöde

Vattenflödet för värmesystem anges ofta i enheten liter per timme (l/h) eller liter per sekund (l/s), beroende på hur stora flöden som är aktuella. Vid radiatorventiler anges oftast liter per timme.

FAKTA:

Injustering och reglering

Vattenburet värmesystem

Det vattenburna värmesystemet har som uppgift, oavsett om det är ett radiatorsystem eller ett golvvärmesystem, att konstanthålla önskad inomhustemperatur i byggnaden. För att lyckas med detta krävs det att systemen är utrustade med injusteringskomponenter och reglerutrustning, och att systemet är flödesinjusterat och driftoptimerat. De storheter som i vattenburna värmesystem regleras är vanligen framledningstemperaturen och vattenflödet.

Injustering syftar främst på en manuell och grundläggande inställning som utförs för att balansera VVS-systemet så att alla delar får rätt flöde och rätt temperatur. Reglering är den automatiska process som ständigt anpassar systemet efter yttre förhållanden, till exempel temperaturförändringar.

I den här boken använder vi dock många gånger begreppen synonymt eftersom de i det praktiska arbetet står varandra nära. Injustering är ju en förutsättning för att regleringen ska kunna fungera optimalt.

Radiatorsystem

För att ett konventionellt tvårörs radiatorsystem ska bli energieffektivt och ge en god inomhuskomfort krävs det en omfattande styroch injusteringsutrustning. Den utrustning och de komponenter som är huvudsakliga för att ge ett energieffektivt och balanserat system är följande:

• produktionsenhet

• cirkulationspump

• utomhusgivare

• inomhusgivare

• styrventil (reglerventil)

• framledningsgivare

• injusteringsventiler

• radiatorventiler

• reglercentral.

Utomhusgivare Cirk.pump

ningsgivare

Injusteringsventil

För att ett radiatorsystem ska uppfylla de komfortkrav och den energieffektivitet som krävs behöver systemet injusteras och balanseras. Den övre bilden visar ett tvårörs radiatorsystem som inte injusterats. Om vi inte injusterar och fördelar vattenflödet kommer obalans att infinna sig rörsystemet, vilket medför att inomhustemperaturen kommer vara olika beroende på var i byggnaden man befinner sig. Temperaturen kommer då vara högst i den del av byggnaden som ligger närmast produktionsenheten, och lägst i det utrymme som ligger längst bort från undercentralen. Den undre bilden visar ett tvårörs radiatorsystem som är korrekt injusterat.

Producent (ex.vis vedpanna)

Producent (ex.vis vedpanna)

Cirk.pump

CENTRALT INNEHÅLL:

Exempel på ett förinställningsverktyg som används för att justera flödet genom radiatorventiler så att varje radiator får rätt mängd värmevatten. Genom förinställningen ställs ventilens öppning in enligt beräknade flödesvärden (Kv-värden).

Exempel på ett injusteringsinstrument för mätning och dokumentering av bland annat differenstryck, flöde och temperatur. Denna typ av instrument kan vanligtvis kopplas upp mot datorprogram, vilket innebär att man kan utnyttja sparad data samt skriva ut rapporter.

Ett- och tvårörssystem

Vattenburna värmesystem med radiatorer finns i två huvudtyper:

• ettrörssystem

• tvårörssystem.

I ettrörssystem är radiatorerna seriekopplade och från slingan går en del av flödet in i respektive radiator. När vattnet som gått in i radiatorn avgivit sin värmeenergi sjunker slingans vattentemperatur, vilket gör att ju längre ut i radiatorslingan vi kommer ju lägre är framledningstemperaturen.

Det här gör att de radiatorer som ligger sist i slingan behöver vara större till sin yta för att avge samma effekt som radiatorerna i början av slingan, detta eftersom värmeavgivningen från vattenflödet blir lägre med en lägre temperatur. Om en radiator i början av slingan stängs av påverkar det övriga radiatorer i slingan.

Det är alltså viktigt vid ettrörssystem att flödet kan ledas vidare om en radiator i slingan stängs av, därför finns det alltid en shuntledning vid varje radiator i ettrörssystem. Denna shuntledning fördelar flödet så att en del går genom radiatorn och resten leds vidare i huvudslingan.

I vattenburna tvårörssystem är radiatorerna parallellkopplade, vilket gör att varje radiator innehar en egen cirkulationskrets. Det här gör att varje radiator ”lever sitt eget liv”, och att alla radiatorer får samma framledningstemperatur (tilloppstemperatur). Om radiatorsystemet är rätt dimensionerat och rätt injusterat ska varje radiator släppa ifrån sig samma returtemperatur.

Radiatorerna förses med en radiatorventil som injusteras och förinställs på ett framräknat Kv-värde, detta så rätt flöden uppnås och systemet blir energieffektivt och balanserat.

Moderna tvårörs radiatorsystem dimensioneras för systemtemperaturer på 55/45 °C, det vill säga 55 °C i tilloppstemperatur och 45 °C i returtemperatur. Injusteringen av tvårörssystem sker för varje enskild radiator för att säkerställa rätt flöde till respektive radiator, och injusteringen är vanligen enklare än för ettrörssystem.

FAKTA:

KV-värde

KV-värde anger hur mycket vatten som kan strömma genom en ventil vid ett visst tryckfall. Ju högre KV-värde, desto större flöde kan ventilen släppa igenom. Det är alltså ett mått på ventilens flödeskapacitet.

Principen för ettrörssystem. Radiatorerna är kopplade i serie och varje radiator i slingan tilldelas ett delflöde. Tilloppstemperaturen till varje radiator sjunker ju längre ut i slingan vi kommer, vilket medför att större radiatorer krävs ju längre ut i slingan de är placerade. Om en radiator stängs av påverkas hela slingan.

Värmekälla

Principen för ett tvårörssystem. Radiatorerna är parallellkopplade och varje radiator är sin egen cirkulationskrets. Tilloppstemperaturen till varje radiator är konstant och radiatorerna påverkas inte av att någon radiator stängs av, under förutsättning att systemet är korrekt injusterat och balanserat. Tvårörssystemet är det vanligaste använda.

FAKTA:

Lågflödesmetoden

Lågflödesmetoden, ofta kallad för Kirunametoden, är en injusteringsmetod som använder sig av det faktum att gamla radiatorsystem ofta är överdimensionerade, och det är då möjligt att erhålla önskad effekt trots minskat flöde. Vid lågflödesinjustering får varje radiator lägre flöde, vilket betyder att vattnet stannar längre i radiatorn, tar upp mer värme och systemets totala pumpenergi minskar kraftigt.

FAKTA:

Injusteringens syfte

Injusteringens främsta syfte är att fördela värmevattnets flöde så att inomhustemperaturen i byggnadens alla rum är detsamma, vanligen 22 °C. Ett värmesystem som inte är injusterat kan ge så stora temperaturdifferenser som 2–4 °C.

Injusteringens andra syfte är att vi ska få ett värmesystem som är energieffektivt. Det har visat sig att om systemet är rätt dimensionerat från början och en korrekt utförd injustering sker, kan energiförbrukningen minska med cirka 15–25 %.

CENTRALT INNEHÅLL:

FAKTA:

Golvvärmefördelare

En golvvärmefördelare placeras vanligen inbyggd i vägg, och är ofta anpassad för 2–8 golvvärmeslingor. På tilloppet finns ett styrdon monterat som styr slingan och därmed rumstemperaturen, och på returen sitter en enklare injusteringsventil som justerar slingornas flöde.

Golvvärmesystem

Principen för att injustera och reglera ett golvvärmesystem är detsamma som för radiatorsystem, det vill säga att balansera upp och styra de flöden som systemet består av. Vad som dock är lite annorlunda och skiljer konventionella radiatorsystem från golvvärmesystem är temperaturintervallet golvvärmesystemet arbetar inom.

Golvvärmesystem har vanligtvis en tilloppstemperatur av cirka 35 °C vid dimensionerande utetemperatur, till skillnad mot radiatorsystemens 55 °C. Temperaturfallet brukar ligga mellan 5 och 10 °C, vilket gör att en vanlig systemtemperatur (skillnad mellan tillopp- och returtemperatur) för golvvärmesystem är cirka 35/28 °C.

Golvvärme används vanligen med någon form av värmepump som uppvärmningskälla, detta för att värmepumpar arbetar med låga temperaturer, vilket gör kombinationen bra ur energisynpunkt. Det är också vanligt att värmesystem är uppbyggda av en kombination av golvvärme och traditionell radiatorvärme. I dessa fall är det vanligt att radiatorer installeras på övre plan och golvvärme på nedre. Eftersom radiatorsystem och golvvärmesystem arbetar under olika temperaturförhållanden brukar någon form av shuntning krävas.

Det vanliga sättet att reglera ett golvvärmesystem är med hjälp av rumsreglering, där framledningstemperaturen styrs av utetemperaturen och aktuell rumstemperatur. Eftersom golvvärme är ett system med stor tröghet krävs det rumstermostater för att systemet inte ska få för lång eftersläpning. En annan fördel med rumsreglering är att varje rum kan styras individuellt, vilket gör att vi kan ha några grader varmare i badrummet (för att förhindra fuktig rumsmiljö) än i övriga rum.

Slingorna i ett golvvärmesystem har olika effekt, flöde och tryckfall. Det här gör att en slinga i golvvärmesystemet fungerar i princip likvärdigt med en radiator, vilket gör att alla rörslingor (precis som alla radiatorer i ett radiatorsystem) behöver injusteras och balanseras.

Om ingen injustering skulle genomföras skulle det mesta av vattenflödet passera den slinga som har det minsta tryckfallet, vanligtvis den kortaste slingan. Golvvärmeslingornas flödesinjustering sker genom att ett inställningsvärde för varje slinga ställs in på golvvärmefördelarens injusteringsventil.

FAKTA:

Shunt

Direkt mot fördelaren (värmekretsfördelaren) monteras vanligen golvvärmesystemets shunt. Shuntpaketet består av styrventil (tre- eller tvåvägs), cirkulationspump, temperaturmätare, injusteringsventil (på huvudledningen), avstängningsventil och reglerutrustning. Reglerutrustningen innehåller vanligen utegivare, tilloppsgivare och ställdon.

En vanlig lösning för villor och småhus är att installera radiatorvärme i kombination med golvvärmesystem. Radiatorerna placeras då vanligen på övervåningen, medan golvslingorna placeras i nedre planet. Eftersom golvvärme arbetar med lägre systemtemperaturer än radiatorsystem blir det nödvändigt att shunta värmen som kommer från produktionsenheten, vilket många gånger är någon form av värmepump.

Från produktionsenheten leds värmevattnet till radiatorslingan, men också som primärvatten till en golvvärmeshunt. Golvvärmeshunten sänker systemtemperaturen till 35/28 °C och en sekundär cirkulationspump leder värmevattnet vidare till en golvvärmefördelare. I fördelaren fördelas värmevattnet ut till de olika golvvärmeslingorna i respektive rum. I fördelaren sitter, beroende på fabrikat, någon form av styrning och injusteringsventiler. Vanligen är systemet försett med individuell rumsreglering, vilket betyder att ett ställdon (styrventil) reglerar flödet i de olika kretsarna. Ställdonet styrs av rumstermostater placerade i respektive rum.

Bilden illustrerar reglerprincipen för ett vanligt golvvärmesystem. Framledningstemperaturen till golvvärmefördelaren regleras genom styrventilen utifrån de ärvärden som skickas från utegivaren. I slingfördelaren sitter ställdon som styr flödet till respektive värmeslinga utifrån rapporterat ärvärde från respektive rumsgivare. I golvvärmesystem är det extra viktigt med rumstermostater eftersom systemet är trögt i sin konstruktion.

Radiator

Slinga 1

Slinga 2

Rum 1 Produktionsenhet

Utomhus-

Kunskapskontroll

Frågor

1 Förklara begreppen injustering och reglering.

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Vilka komponenter är huvudsakliga för att ge ett energieffektivt och balanserat radiatorsystem?

3 Vad är cirkulationspumpens uppgift?

4 Vad är regleravvikelse?

5 Vad gör framledningsgivaren?

6 Vad är reglercentralens uppgift i ett vattenburet värmesystem?

CENTRALT INNEHÅLL: xyz

■ Ergonomiskt riktiga arbetssätt med användning av personlig skyddsutrustning samt relevanta hjälpmedel och utrustning kopplat till installationens förläggning.

■ Hantering av verktyg och maskiner utifrån valt material och förläggningssätt i förhållande till installationerna.

Att skjuta och dra är något som ofta krävs då större apparater behöver förflyttas, exempelvis varmvattenberedare och värmepannor.

När något ska dras eller släpas längs marken är det viktigt att byggavfall eller liknande är bortplockat.

Se till att alltid använda en kärra (pirra) på hjul för att underlätta.

FAKTA:

Arbete i damm och buller

Bullrig miljö skadar inte bara hörseln utan är tröttande och stressande, vilket gör att arbetskapaciteten minskar. Utsöndring av stresshormon har också effekten att musklerna i kroppen spänner sig, vilket ofta sker omedvetet. Bullriga arbeten är vanliga vid borrning och kapning av material, så se alltid till att ha på hörselskydd i bullriga miljöer.

Maskiner och material alstrar damm på olika sätt, exempelvis vid borrning. Om det är kraftig dammspridning måste en bedömning göras av ifall en andningsmask behöver användas. Andningsmasken ska filtrera luften med minsta möjliga andningsmotstånd för att minska belastningen på hjärta och lungor. Se till att masken sitter på under hela arbetsmomentet.

Ergonomi och skyddsutrustning

Ergonomi är läran om hur arbetsutrustning och arbetsmiljön påverkar oss människor. Ergonomi är alltså läran om hur anpassning av arbetet och miljön kan tillgodose människans behov och förutsättningar.

Som montör handlar det oftast om hur arbetsplatsen och arbetsmiljön ska se ut rent tekniskt för att inte belasta kroppen på ett felaktigt sätt i onödan, till exempel arbetsställning, arbetshöjder och ljudnivåer. Det är också viktigt att använda kroppen på ett ergonomiskt riktigt sätt i arbetet, exempelvis när det gäller att lyfta, dra och bära.

Ergonomiskt arbetssätt

Genom att tänka igenom vilka arbetsställningar som kan orsaka belastningsbesvär är mycket vunnet i form av bättre arbetsmiljö och ökad arbetskapacitet. Det krävs hela tiden anpassningar i arbetet utifrån individens behov och förutsättningar, fel och brister är både tidskrävande och dyrt att rätta till i efterhand. Arbetsbelastningen behöver bedömas utifrån risk för skadlighet, baserat på hur länge, hur ofta, och hur kraftig arbetsbelastningen är för de olika arbetsmomenten.

Arbetsställningar

Olämpliga arbetsställningar kan orsaka belastningsskador. De vanligaste långsiktiga belastningsskadorna uppkommer vid följande typ av arbete:

• arbete ovan axelhöjd

• arbete i trånga utrymmen

• arbete vid golvnivå

• tunga lyft

• ensidiga arbetsrörelser.

Arbete ovan axelhöjd

När arbete ovan axelhöjd utförs är det belastande för nacke, skuldror, axlar, armar och rygg. De arbeten som är vanliga att behöva utföra ovan axelhöjd är installationer vid tak. Ett vanligt arbete kan exempelvis vara att borra för fästanordningar och liknande. De material och verktyg man använder ovan axelhöjd behöver inte väga mycket för att det ska vara påfrestande för kroppen. Det kan räcka med armens egen tyngd för att muskler och leder ska belastas på fel sätt. Försök att undvika dessa arbeten så långt det går. Ta korta pauser, och undvik speciellt repetitiva arbeten ovan axelhöjd.

Arbete i trånga utrymmen

Att stöta på arbeten i trånga utrymmen sker ofta för montörer, exempelvis vid arbeten i krypgrunder och olika typer av kulvertar. Om man är tvungen att ligga ner och arbeta medför det stora fysiska belastningar för kroppen.

Arbete vid golvnivå

Arbete under knähöjd är vanligt förekommande i installationsbranschen, exempelvis vid arbete med installationer i träbjälklag eller gjutna grunder, men också vid olika typer av servicearbeten. När du sitter på huk belastas lederna i höft, knä och fotleder. Se till att alltid använda knäskydd när du arbetar vid golvnivå.

Tunga lyft

När tung utrustning ska lyftas beror risken för skada på hur ofta, hur länge, och hur tungt man ska lyfta. Material som väger över 25 kg är direkt olämpligt att hantera manuellt, eftersom det belastar ländryggens små muskler. Det kräver stor kraftutveckling av ländryggens muskler för att klara av att hålla emot så man inte faller framlänges. Försök alltid vid tunga lyft att använda någon form av lyftanordning, och tänk framför allt på att undvika följande:

• lyfta och vrida samtidigt

• lyfta och bära längre sträckor

• bära i trappor.

Ensidiga arbetsrörelser

När man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande rörelser kallas det repetitivt arbete. Det viktiga om man är tvungen att utföra ett arbete repetitivt är att det finns tid för återhämtning, detta så att inga inflammationer i muskler och leder uppstår. Något som kan vara repetitivt arbete är exempelvis svetsning, då arbetet i princip också är statiskt. För att minimera risken för skador bör man se till att ta korta pauser vid denna typ av arbete.

FAKTA:

Dålig belysning

Att ha begränsad belysning när man arbetar är tröttande och kan vara påfrestande för ögonen. Se till att alltid ha en god belysning.

FAKTA:

Handverktyg

Arbete i trånga utrymmen är något som montörer ofta behöver utföra, exempelvis under köksbänkar.

Arbete i liggande position är något som montörer ibland råkar ut för.

Arbete i sittande position belastar främst lederna i höfter och knän.

Tänk på att ryggen ska vara rak och inte vridas vid tunga lyft.

Svetsning är ett exempel på arbete som kan liknas vid ett repetitivt arbete där man utför ensidiga arbetsrörelser. Se alltid till att emellanåt ändra arbetsställning.

När man arbetar med handverktyg bör följande beaktas:

• Välj rätt verktyg och maskin för arbetsuppgiften som ska utföras.

• Använd så lite muskelkraft som möjligt för att hålla i det.

• Se till att handverktyget är anpassat för handens storlek.

• Använd verktyget kortare stunder, så att armen och skuldran får chans att återhämta sig.

• Undvik att bära alltför tunga verktyg i väst och bälte.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Vad är ergonomi?

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Vid vilken typ av arbete är risken hög för långsiktiga belastningsskador?

3 Vad bör man beakta när man arbetar med handverktyg?

4 Vad bör man undvika vid tunga lyft?

5 Nämn två viktiga överväganden man bör göra när man väljer verktyg.

6 Vilken personlig skyddsutrustning behöver man vanligen använda i sin yrkesutövning som hantverkare?

7 Berätta vad du vet om de tre typer av hörselskydd som tas upp i kapitlet.

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Användning av fogningstekniker i komplexa sammanhang med odemonterbara och demonterbara förband, däribland löd- och svetsfogar, mekaniska kopplingar och flänsförband.

Hårdlödning av kopparrör. Det är viktigt att alltid arbeta brandsäkert, och att ytan som ska lödas är rengjord. På grund av brandrisken vid lödning har denna metod minskat med åren.

Fogningstekniker

Skarv- och fogningsteknik för rörledningar ser väldigt olika ut beroende på typ av rörledning som ska fogas samman. Generellt gäller för all form av fogningsteknik, oavsett typ av material, att tillverkarens anvisningar bör följas.

Lödfog

Lödfog är en gammal beprövad teknik för fogning i VVS-branschen. Sammanfogningen sker genom att ett lod i smält form fyller lödfogen utan att lödytorna smälter sönder. Vanligen används två metoder:

• hårdlödning

• mjuklödning.

Den vanligaste metoden är det som kallas hårdlödning. Hårdlödning används med vanlig gassvets med öppen låga. Ett lod som vanligtvis innehåller 2 % silver är brukligt att använda. När mjuklödning sker används en elektrisk lödapparat eller en mindre gasolbrännare. Här används ett lod med cirka 3 % silverhalt.

Svetsfog

För att foga samman stålrör kan olika svetsningsmetoder användas. De vanligaste metoderna är

• gassvetsning

• MIG-svetsning

• MMA-svetsning

• TIG-svetsning.

För att sammanfoga plaströr kan följande svetsmetoder användas

• elektromuffsvetsning

• fusionssvetsning

• stumsvetsning.

Gassvetsning

En vanlig svetsmetod är gassvetsning. De rör som gassvetsning används till är vanligtvis stålrör, som tryckkärlstub och blårör. Vid svetsningen sammanblandas två olika gaser, syre (oxygen) och acetylen. Gaserna förvaras i behållare (gasflaskor), och vid svetsning transporteras gaserna i slangar ut till svetsmunstycket där de blandas till rätt proportion. Slangarna är färgade rött (acetylen) och blått (syre). Svetsen tänds genom att släppa ut gasen och tända på den med en gaständare. Tillsatsmaterialet (svetstråd) smälts samman med huvudmaterialet (vanligtvis röret) i en spalt (mellanrummet mellan rören som ska svetsas) och skapar därigenom en fog.

Svetsningen kan utföras med två olika metoder, frånsvetsning och motsvetsning. Frånsvetsning används vid godstjocklekar upp till 2–4 millimeter, medan motsvetsning används vid godstjocklekar mellan 4 och 7 millimeter.

MIG-svetsning

MIG-svetsning är en så kallad gasskyddad metallbågsvetsning. Den är användbar för många material, men används främst vid svetsning av rostfria rör. MIG står för ”Metal Inert Gas”. En MIG-svets innehåller följande huvudkomponenter

• strömkälla

• trådmatarverk

• svetspistol

• slangar och gasflaska.

Svetsmetoden bygger på att en elektråd matas genom en drivanordning fram till svetshandtaget, även kallat ”pistolhandtag”. Vid svetsningen används en skyddsgas för att skydda svetsfogen. Som skyddsgas används vanligen argon, men även helium kan användas i blandning med argon. Svetsmetoden används vanligen med likström, men om grundmaterialet är tunt kan även växelström användas. MIG-svetsning används främst för att svetsa följande materialtyper

• aluminium och aluminiumlegeringar

• nickel och nickellegeringar

• koppar och kopparlegeringar

• rostfritt stål.

Svetsning med MIG-metoden är snabb och kräver inga efterbearbetningar för att ta bort eventuellt stänk. Det är dock viktigt att materialet är rent och att inga rostangrepp finns, i så fall riskeras porbildning i svetsen. Luftdrag kan störa svetsningen, vilket ibland kan göra att metoden inte lämpar sig att utföra utomhus.

Vid frånsvetsning följer svetslågan svetstråden genom spalten.

Vid motsvetsning följer svetstråden svetslågan genom spalten.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Berätta vad du känner till om lödfog.

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Vilka är de vanligaste svetsmetoderna?

3 Berätta vad du vet om gassvetsning på ett så omfattande och detaljerat sätt du kan.

4 Berätta vad du vet om MIG-svetsning på ett så omfattande och detaljerat sätt du kan.

5 Berätta vad du vet om MMA-svetsning på ett så omfattande och detaljerat sätt du kan.

6 Berätta vad du vet om TIG-svetsning på ett så omfattande och detaljerat sätt du kan.

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Lagar och andra bestämmelser, däribland föreskrifter och branschregler relevanta för yrkes- och arbetsområdet.

■ Rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen som arbetstagare.

■ Standarder och arbetsmiljöregler för att uppfylla krav på hälsa och säkerhet i uppbyggnaden av VVS-anläggningar.

■ Ansvarstagande på arbetsplatsen kopplat till arbetets organisation.

Lagar, branschregler och förpliktelser

För att kunna arbeta professionellt och säkert krävs kunskap om de lagar, regler och riktlinjer som styr arbetet. Lagar som exempelvis arbetsmiljölagen sätter ramarna för en trygg arbetsmiljö, medan branschspecifika regler säkerställer att arbetet utförs enligt etablerade standarder och kvalitetskrav. Som arbetstagare är det också viktigt att känna till sina rättigheter och skyldigheter – både för att skydda sig själv och för att bidra till en säker, rättvis och väl fungerande arbetsplats.

Lagar

Inom VVS- och fastighetsområdet finns en rad lagar, förordningar och föreskrifter som styr hur installationer, drift och underhåll ska ske. I det här avsnittet tar vi upp följande lagar:

• Arbetsmiljölagen (AML)

• Plan- och bygglagen (PBL)

• Boverkets byggregler (BBR)

• Miljöbalken (MB)

• Lagen om allmänna vattentjänster (LAV)

• Lagen om skydd mot olyckor (LSO)

• Produktsäkerhetslagen (PSL).

Rättsregler som skall följas

Myndighetsråd som bör följas

Branschens rekommendationer

LAG

FÖRORDNING

FÖRESKRIFT

ALLMÄNNA RÅD

BRANSCHSTANDARD

Lagar, förordningar och föreskrifter är regler som måste följas. Allmänna råd och olika branschstandarder bör, men måste inte följas.

FAKTA:

Lagen om energideklaration

Lagen om energideklarationer är en del av Sveriges arbete för att minska energiförbrukningen i fastigheter och främja hållbart byggande. Syftet är att ge fastighetsägare, boende och köpare en tydlig bild av byggnadens energiprestanda och förslag på eventuella åtgärder för att förbättra den.

Arbetsmiljölagen (AML)

Arbetsmiljölagen är central för att säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö på arbetsplatser. AML omfattar bland annat föreskrifter för arbete på höga höjder, hantering av farliga ämnen och förebyggande av bullerskador.

Genom systematiskt arbetsmiljöarbete kan olyckor och hälsoproblem förebyggas, vilket är särskilt viktigt i VVS- och fastighetsbranschen där arbetet ofta innebär fysiska risker. Arbetsgivaren har ansvar för att utföra riskbedömningar och se till att skyddsutrustning används där det behövs.

Plan- och bygglagen (PBL)

Plan- och bygglagen är den grundläggande lagen för allt byggande i Sverige. Lagen syftar till att reglera hur bostäder, byggnader och andra anläggningar planeras, byggs och förvaltas för att skapa ett hållbart samhälle. PBL ställer krav på bygglov, marklov och rivningslov och specificerar att varje projekt ska ha en kontrollplan och anmälan (tidigare bygganmälan).

Byggnadsverk måste uppfylla krav på säkerhet, tillgänglighet och hållbarhet. Vid avvikelser från bygglovet eller fel i byggnationen kan tillsynsmyndigheter ingripa och åtgärder krävas enligt lagens bestämmelser.

Plan- och bygglagen reglerar planeringen av mark, vatten och byggande i Sverige. Lagen styr hur markområden får användas genom detaljplaner och översiktsplaner och fastställer krav på byggnader, konstruktioner och anläggningar för att säkerställa säkerhet, hälsa och en god miljö.

är en av många lagar som återfinns i svensk lagstiftning.

Arbetsmiljölagen

CENTRALT INNEHÅLL:

Kollektivavtalet är

ett avtal som ska reglera och balansera arbetstagarens och arbetsgivarens förhållande på ett rättvist sätt.

FAKTA:

OB-ersättning

OB står för obekväm arbetstid. OB-ersättning är ett lönetillägg som du får när du arbetar på tider som räknas som obekväma – till exempel kvällar, nätter, helger eller storhelger. Tanken är att kompensera dig för att du jobbar när de flesta andra är lediga. Exakt hur mycket ersättningen är beror på vad som står i kollektivavtalet.

Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl är en överenskommelse som träffas mellan Byggnads och Installatörsföretagen.

Kollektivavtal

Kollektivavtalet är en överenskommelse som reglerar bestämmelser mellan arbetsgivare och arbetstagare. Byggnads är det förbund som organiserar och tillvaratar arbetstagarnas intressen för de flesta hantverksyrken. Förbundet förhandlar med olika arbetsgivares parter och träffar avtal om arbetstider, ledighet, löner och andra arbetsvillkor. Beroende på område skriver Byggnads avtal med respektive bransch, exempelvis skrivs Teknikinstallationsavtalet med arbetsgivarparten Installatörsföretagen.

Teknikinstallationsavtalet

Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl

Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl är det centrala kollektivavtalet för anställda inom VVS- och kylbranschen i Sverige och gäller för VVS-montörer, kylmontörer, sprinklermontörer och isolerare i företag som är anslutna till Installatörsföretagen. Avtalet tecknas mellan arbetsgivarorganisationen Installatörsföretagen och arbetstagarorganisationen Byggnads, och reglerar bland annat

• lönesystem (tidlön och ackord)

• arbetstid

• övertid

• OB-ersättning

• semester

• lärlingssystem

• utbildning

• arbetsmiljö

• ersättning vid resor.

Syftet är att skapa ordning och förutsägbarhet i branschen så att både arbetsgivare och arbetstagare vet vilka villkor som gäller.

Ansvarstagande

Att ta ansvar på arbetsplatsen handlar inte bara om att utföra sina uppgifter – det handlar också om att bidra till att hela arbetslaget fungerar effektivt, säkert och enligt de krav som finns i branschen. För en VVS-montör innebär detta att förstå sin roll i organisationen, följa planeringen och samarbeta med andra yrkesgrupper.

I de flesta större VVS-projekt finns en tydlig struktur: beställare, projektledare, arbetsledare, montörer och ibland underentreprenörer. Alla har olika uppgifter men ett gemensamt ansvar att arbetet sker enligt ritningar, tidplan och gällande regler.

Som montör behöver man känna till vem som leder arbetet, vem man rapporterar till och hur kommunikationen bör ske. Genom att följa rutiner och rapportera avvikelser i tid hjälper man till att hålla ordning och undvika kostsamma fel. Varje montör ansvarar för att

• arbetet utförs enligt aktuella branschregler

• använda rätt skyddsutrustning och följa arbetsmiljöföreskrifter

• ta hand om verktyg, material och arbetsplatsen

• bidra till en positiv arbetsmiljö.

FAKTA:

Lärlingssystem

Ibland behöver man vara två för att kunna utföra ett arbetsmoment. I sådana situationer gäller det att vara ansvarstagande genom att stödja sina arbetskamrater.

Lärlingssystemet är den utbildnings- och lönemodell som används för nya i branschen, ofta direkt efter gymnasiets VVS- och fastighetsprogram eller efter genomförd vuxenutbildning. Som lärling arbetar man på en arbetsplats samtidigt som man lär sig yrket i praktiken. Under lärlingstiden arbetar man ett antal utbildningstimmar innan man kan göra ett yrkesprov och bli certifierad VVS-montör. Lärlingens lön är en viss procent av full lön och stiger stegvis ju längre utbildningen pågår.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Redogör för vad du känner till om arbetsmiljölagen (AML).

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Redogör för vad du känner till om plan- och bygglagen (PBL).

3 Redogör för vad du känner till om Boverkets byggregler (BBR).

4 Vad är Säker Vatteninstallation?

5 Vad är heta arbeten?

6 Vad är ID06?

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Termodynamik kopplat till värmeöverföring, temperatur, energiomvandling och tryck.

Termodynamik

Människan har i alla tider försökt att förklara och definiera ordet energi på olika sätt. Om du exempelvis frågar en fysiker om en förklaring till vad som menas med energi, blir svaret att energi är ”förmågan att utföra ett arbete eller förmågan till rörelse”. Det finns olika typer av energi som vi i dagligt tal pratar om, exempelvis elenergi, rörelseenergi, kärnenergi och värmeenergi. Som VVS- och fastighetstekniker är det viktigt att förstå vad energi är i allmänhet, och sambanden mellan värme och andra former av energi i synnerhet.

Termodynamik

Begreppet termodynamik är läran om energi, dess omvandling mellan olika former och samspelet mellan värme och arbete. Termodynamiken studerar kopplingen mellan temperatur, energiomvandlingar och tryck i system, samt hur dessa påverkas och förändras genom termodynamiska processer. Termodynamikens grundprinciper har under åren kommit att formuleras i termodynamiska huvudsatser, även kallade termodynamiska lagar. Dessa beskriver olika aspekter av energins natur och hur olika former av energi kan interagera. Ordet termodynamik kommer från början av grekiskan och betyder värmerörelse.

Nollte huvudsatsen

Nollte huvudsatsen i termodynamik säger att ”två kroppar som var för sig är i termisk jämvikt med en tredje kropp, står även i termisk jämvikt med varandra”.

Termodynamikens nollte huvudsats

säger att två kroppar som var för sig är i termisk jämvikt med en tredje kropp står även i termisk jämvikt med varandra.

Den nollte huvudsatsen säger oss alltså att om kroppar står i termisk kontakt med varandra och har olika temperaturer kommer kropparna till slut att få samma temperatur. Detta på grund av den värmeenergi som kommer flöda från den varmare kroppen till den kallare kroppen.

Första huvudsatsen

Termodynamikens första huvudsats, även kallad energiprincipen, brukar formuleras och utryckas på olika sätt men beskriver samma sak. Huvudsatsen säger att ”energi kan inte skapas eller konsumeras, bara omvandlas i olika former”. Ett annat sätt att utrycka huvudsatsen skulle kunna vara att ”energi kan inte produceras eller förbrukas, bara omvandlas från en form till en annan form”.

Energiprincipen

säger att energi varken kan skapas eller förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. Den totala mängden energi i ett slutet system är alltså alltid densamma. Exempelvis omvandlas rörelseenergi till elektrisk energi, som i sin tur omvandlas till värme i en vattenburen radiator.

Spontant skulle man kunna tycka att huvudsatsen verkar ologisk om vi tänker på exempelvis värmesystem. I värmesystem har vi ju en produktionssida, exempelvis elpannor eller värmepumpar, och en förbrukarsida, exempelvis radiatorer eller golvvärme. Men det som sker är egentligen ingen form av produktion eller förbrukning, utan dessa begrepp används bara för att på ett enkelt sätt beskriva principen för ett värmesystem. En elpanna omvandlar ju egentligen bara den tillförda elenergin till varmt vatten, som sedan sätts i rörelse med hjälp av en cirkulationspump för att transporteras till

Kunskapskontroll

Frågor

1 Vad är energi?

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Vad finns det för olika typer av energi?

3 Vad är termodynamikens första huvudsats?

4 Vad är termodynamikens andra huvudsats?

5 Värmeöverföring kan ske på tre olika sätt, vilka?

6 Har materialet koppar bra värmeledningsförmåga?

7 Nämn några av de vanligaste exemplen av värmeöverföring i VVS-system.

8 Ange några tillfällen då vi vill begränsa värmeöverföringen i VVS-system.

9 Vilka temperaturskalor tas upp i kapitlet?

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Metoder för och tillämpning av energioch effektberäkningar.

■ Användning av produktinformation och handböcker samt tillämpning av metoder för beräkningar av VVS-tekniska system.

Kartan visar den dimensionerande vinterutetemperaturen på några platser i Sverige.

Beräkningsmetoder

För att beräkna byggnaders effektbehov och energibehov finns olika beräkningsmetoder som kan användas. För byggnader kan sägas att det finns två typer av ”värmebehov”: värmeeffektbehov och värmeenergibehov. Värmeeffektbehov anges vanligen i kilowatt och härrör sig till investeringskostnader, medan värmeenergibehovet som har enheten kilowattimmar, är driftkostnaden för en byggnad.

Utöver byggnadens värmebehov finns det andra system i byggnaden som genererar ett energibehov, exempelvis tappvarmvatten, samt hushållsel i form av belysning och andra elektriska komponenter som tv-apparater och datorer.

Effektberäkningar

För att kunna beräkna värmeeffekten i ett hus finns det flera olika saker att ta hänsyn till beroende på hur noggrann beräkningen ämnar vara. Det som i första hand avgör en byggnads värmeeffektbehov är:

• storleken på byggnadens klimatskal

• önskad inomhustemperatur

• typ och krav på ventilationen

• geografisk placering av byggnaden

• byggnadens förmåga att isolera

• kompensation för luftläckage.

För att kunna beräkna mer exakt hur stort värmeeffektbehovet blir i en byggnad brukar transmissionsförluster och ventilationsförluster beräknas. Ibland bör också hänsyn tas till luftläckage. Ett betydligt enklare men vanskligare sätt att beräkna värmeeffektbehovet är att använda sig av beprövade erfarenheter från tidigare beräkningar.

Husets klimatskal påverkar byggnadens värmeenergibehov och dess energikostnader. Klimatskalet anses vanligtvis omfatta de delar av byggnaden som gränsar mot den yttre omgivningen, det vill säga ytterväggar, tak, golv, fönster och dörrar.

Transmissionsförluster

Innan vi kan dimensionera apparater, komponenter och rörledningar måste vi beräkna och känna till byggnadens totala värmeeffektbehov, alltså byggnadens transmissionsförluster. Utöver transmissionsförlusterna behöver också hänsyn tas till ventilationen för att kunna göra en mer exakt och fullständig beräkning av husets värmeeffektbehov.

För att beräkna effektbehovet för transmission kan följande formel användas:

P = A • U • Δt

P är byggnadsdelens effekt i Watt

A är byggnadsdelens area i m2

U är byggnadsdelens U-värde (isoleringsförmåga)

Δt är skillnaden mellan önskad inomhustemperatur och vinterutetemperaturen DVUT*

(*DVUT är en förkortning för ”dimensionerande vinterutetemperatur”, vilket bestäms beroende på var byggnaden är placerad geografiskt.)

Dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT (°C)

Ort 1-dygn2-dygn3-dygn4-dygn

Kiruna Flygplats -30,3-29,4-28,6-28,0

Jokkmokk -34,8-34,0-33,2-32,0

Luleå -27,7-26,9-26,1-25,6

Lycksele -30,9-29,5-28,8-28,0

Umeå Flygplats -24,5-23,2-22,6-21,9

Östersund/Frösön -25,3-24,4-23,8-23,0

Sundsvalls Flygplats -24,4-24,2-23,5-22,4

Sveg -29,3-27,9-27,1-26,0

Malung -26,9-25,1-23,9-23,6

Falun -23,0-21,9-21,3-20,6

Uppsala -18,9-18,3-17,5-16,6

Stockholm-Bromma -17,1-16,5-16,0-15,0

Södertälje -16,2-15,4-14,8-14,4

Örebro -19,0-18,1-17,3-16,5

Karlstad -19,1-17,9-17,3-16,9

Norrköping -16,6-16,0-14,8-14,4

Linköping/Malmslätt -17,6-16,5-15,9-14,6

Såtenäs -15,5-14,6-13,8-13,1

Säve -14,6-14,0-13,1-12,9

Jönköpings Flygplats -17,5-16,6-15,9-15,3

Visby -10,5-9,9-9,7-9,3

Västervik/Gladhammar -15,1-14,2-13,3-12,9

Växjö -14,4-13,3-12,9-12,7

Kalmar -13,3-12,8-12,1-12,0

Ronneby/Bredåkra -12,7-11,8-11,3-11,3

Lund -11,6-10,6-10,1-10,0

Dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT, för tidskonstanter för 1 –4 dygn (”n-day mean air temperature”), beräknat av SMHI enligt SS-EN ISO 15927-5 för perioden 1978/79–2007/08 för de orter i landet för vilka mätdata finns tillgängligt.

Dimensionerande vinterutetemperatur i Sverige (DVUT), tidskonstanter för 1–4 dygn (för perioden 1978/79–2007/08).

Ungefärlig procentuell fördelning av transmissionsförluster i en vanlig normalstor villa.

FAKTA:

U-värde

U-värde är en värmegenomgångskoefficient, alltså ett värde på förmågan att isolera. Ju lägre U-värde desto bättre isoleringsförmåga har byggnadsdelen.

Byggnadsdel

äldre byggnad

äldre byggnad

Tabell för U-värden på nya respektive äldre byggnader. Avvikelser förekommer på grund av konstruktionstyp. Värden ska ses som förenklade och schablonmässiga.

FAKTA:

Luftläckage

Luftläckage är oönskad luftrörelse genom otätheter i en byggnads klimatskal. Detta kan leda till problem som drag och kalla ytor, ökad energiförbrukning, samt fuktproblem genom att fuktig luft transporteras in i konstruktionen. Luftläckage i en byggnad gör att energianvändningen ökar.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Vad är det i första hand som avgör en byggnads värmeeffektbehov?

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Vad är luftläckage?

3 För att beräkna effektbehovet för transmission kan formeln P = A • U • Δt användas. Förklara i text vad de olika delarna i formeln bygger på.

4 Vad är U-värde?

5 Vad är DVUT?

6 Lite förenklat kan man säga att det finns tre olika typer av ventilationssystem, vilka?

7 Förklara följande formel i text: E = P • t.

CENTRALT INNEHÅLL:

xyz

■ Tillverkning av enkla systemritningar med symboler, skalor, vyer och beteckningar.

Tillverkning av enkla systemritningar

En VVS-installation börjar alltid med en ritning. Ritningen visar hur systemet ska byggas upp och fungerar som ett gemensamt språk mellan projektör, montör, beställare och besiktningsman. Att kunna tillverka enkla systemritningar innebär att du kan visa hur rör, ventiler, pumpar, värmeväxlare och sanitetsutrustning ska placeras och kopplas samman – på ett tydligt och standardiserat sätt. I det här kapitlet går vi igenom grunderna i hur ritningar upprättas och vad de består av. Vi avslutar kapitlet genom att visa vad man bör tänka på när man upprättar en enklare systemritning.

Systemritning

En systemritning visar hur ett VVS-system är uppbyggt och hur komponenterna hänger ihop. Den kan vara schematisk – där fokus ligger på flödet och funktionen – eller detaljerad, där rörens exakta placering och dimensioner framgår. Att tillverka en ritning betyder inte alltid att du måste använda avancerade CAD-program. I utbildningen räcker det ofta med att skapa enkla handritade systemskisser med korrekta symboler och tydlig struktur.

Symboler

För att beskriva och redovisa komponenter som ventiler och andra sakvaror används ritningssymboler. Nedan följer standardiserade symboler för VVS-installationer.

Beskrivning

Ventil, allmän

2-vägs styrventil

3-vägs styrventil

4-vägs styrventil

Backventil

Säkerhetsventil

2-vägs styrventil med ställdon och elmotor

3-vägs styrventil med ställdon och elmotor

Vakuumventil

Återsugningsskydd

Tappventil

Brandpost

Avluftning

Brunn, allmän

Filter, sil

Beskrivning

Vattenlås

med vattenlås

Avskiljare

Apparat allmän, ex.vis. pannor, exp.kärl m.m.

Värmeväxlare

Värmare, radiator

Bef. värmare, radiator

Dusch

Reglercentral

Reglerventil manuell

Tryckmätare

Rensanordning

Ställdon, grundsymbol

Symbollinjer

På planritningar, där installationerna redovisas ovanifrån, används symbollinjer för att redovisa var i höjdled rörledningen är placerad.

Rörledning ovan golv

Rörledning i mark eller i golv

Streckmarkeringar

Rörledning under tak

Rörledning i eller över tak

För att se hur de vertikala rörledningarna går används streckmarkeringar i samband med dimensionsangivelsen.

12 När inget streck finns löper rörledningen vidare genom våningsplanet.

12 Streck ovanför dimensionsangivelsen betyder att rörledningen inte passerar överliggande bjälklag.

12 Streck under dimensionsangivelsen betyder att rörledningen inte passerar underliggande bjälklag.

12 Streck ovan och under dimensionsangivelsen betyder att rörledningen stannar inom våningsplanet.

Beteckningar

För VVS-installationer används beteckningar för att visa och beskriva sakvaror och rörledningar. En beteckning är en standardiserad förkortning som används för att tydliggöra ritningen. En del beteckningar brukar kunna få ett index, exempelvis TS1, TS2 och så vidare. Detta för att kunna skilja olika komponenter, rörledningar och sakvaror åt på ett enkelt sätt.

Komponenter

Beteckningar för komponenter och apparater kan beskrivas på olika sätt, men typ av system och dimension är alltid redovisat. Beteckningen RV1–15 är exempelvis vanlig för reglerventiler, medan AV1–15 är en vanlig beteckning för avstängningsventil. Utöver system, typ av material och dimension, brukar flöden och injusteringsvärden redovisas för reglerventiler och styrventiler. Till höger finns ett exempel på beteckningar för ett antal komponenter. I det här fallet är det en pump, manometer, en sil och två avstängningsventiler i dimension 65.

Rörledningar

På beteckningen för rörledningar så framgår vanligen typen av system och dimension. Exempelvis KV1–15 är beteckningen för systemet KV1 med dimensionen 15 millimeter. I förklaringen på ritningen framgår det sedan vad KV1 är för system och vilket material systemet ska installeras i. KV är alltså typen av system eller medium, 1:an är typ av rörledningsmaterial, och 15 står för dimensionen på röret.

Exempel på beteckningar för rörledningar. Ett spillvattenrör med dimension 75 och kall- och varmvatten med dimension 15.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Vad visar en systemritning?

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Vad används för att beskriva och redovisa komponenter som ventiler och andra sakvaror?

3 Vad används symbollinjer till?

4 Vad används streckmarkeringar till?

5 En ritning kan delas upp i tre delar, vilka?

6 Vad redovisas på ritdelen av en ritning?

7 Vad består förklaringsdelen på en ritning av?

CENTRALT INNEHÅLL:

xyz

■ Områdestypiska företagsformer och deras betydelse för arbetets organisation. Ramavtal och normprislistan.

■ Förekommande entreprenadformer samt samordning och gränsdragning mellan entreprenader.

Företags- och entreprenadformer, samt ramavtal

I detta kapitel behandlas de vanligaste företagsformerna, ramavtal och normprislistan samt hur olika entreprenadformer samordnas och hur gränsdragningar mellan entreprenörer hanteras i praktiken.

Företagsformer

Det finns i huvudsak tre olika typer av företagsformer:

• enskild näringsidkare

• handelsbolag

• aktiebolag.

Som enskild näringsidkare är man personligt ansvarig för företagets avtal och skulder. I handelsbolag har bolagsmän ett gemensamt ansvar för företagets avtal och skulder. Aktieägare till aktiebolag är inte personligen ansvariga för företagets skulder och åtaganden (under förutsättning att man inte bryter mot lagen).

Aktiebolag Enskild näringsidkare Handelsbolag

Juridisk person Ja. Nej.

Antal ägare Minst en person eller ett företag.

Kapitalkrav Ja (för närvarande 25 000 kr).

Ägaransvar Bolaget ansvarar för avtal och skulder.

Endast en person.

Nej.

Ägaren ansvarar personligen för samtliga avtal och företagets samtliga skulder.

Ja.

Minst två personer eller ett företag.

Nej.

Handelsbolaget kan ingå avtal, men bolagsmännen är ansvariga om företaget inte kan betala sina skulder.

Företrädare Bolagets styrelse. Den enskilda näringsidkaren. Bolagsmännen.

Ekonomisk redovisning Årsredovisning måste lämnas. Bolag under en viss storlek kan välja att inte ha revisor.

Årsbokslut ska upprättas, men det finns inget krav på revisor.

Bolag med minst en juridisk person som delägare samt större bolag ska upprätta en årsredovisning. Bolag med enbart fysiska personer som delägare ska upprätta årsbokslut.

Det huvudsakliga syftet för ett aktiebolag är att skapa vinst åt sina ägare, det vill säga aktieägarna. Vinsten ska uppnås genom en långsiktigt hållbar och lagenlig verksamhet som samtidigt kan bidra till företagets stabilitet och tillväxt.

Aktiebolag

När man startar aktiebolag behövs för närvarande (år 2025) minst 25 000 kronor i aktiekapital. Detta aktiekapital kan antingen bestå av pengar eller av annan egendom som företaget anses kunna ha nytta av.

Aktieägare till aktiebolag är inte personligen ansvariga för företagets skulder och åtaganden. I realiteten betyder det att när man driver och äger ett aktiebolag är det insatta aktiekapitalet det enda man som privatperson kan riskera att förlora.

Ett aktiebolag består av en ledande styrelse med en eller flera så kallade ledamöter, och dessa ledamöter har ett personligt ansvar att sköta sitt uppdrag. Det betyder att om aktiebolaget gör något som strider mot lagar eller bestämmelser kan ledamöterna bli personligt ansvariga för detta.

En fördel med att starta aktiebolag är tryggheten i att aldrig behöva bli av med mer än det satsade aktiekapitalet, men en nackdel är att man måste ha tillgång till just detta aktiekapital.

Aktiebolag erbjuder ofta tillsvidareanställningar och följer kollektivavtal. Anställda får större trygghet, med förmåner som tjänstepension, försäkringar och ibland bonusar. Ägaren är normalt inte personligt ansvarig för skulderna, vilket ger stabilare förutsättningar för anställningar.

FAKTA:

Styrelse

En styrelse är en grupp personer som utses att leda och fatta beslut om företagets övergripande verksamhet och inriktning.

Ledamot

En ledamot är en person som har blivit vald att ingå i en beslutande församling, exempelvis i en styrelse för ett aktiebolag.

FAKTA:

Verklig huvudman

Det finns ett krav på aktiebolag att anmäla det som kallas ”verklig huvudman”. Med verklig huvudman menas den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar aktiebolaget, men en verklig huvudman kan också vara den eller de personer som tjänar på att någon annan agerar åt dem.

FAKTA:

Upphandling

1

Upphandling av en entreprenad betyder att en beställare, till exempel en kommun, fastighetsägare eller ett byggföretag, köper in entreprenörens tjänster för att utföra ett byggeller installationsprojekt.

CENTRALT INNEHÅLL:

Upphandlingen är alltså själva processen där man väljer vem som ska få uppdraget att bygga, installera eller underhålla något – till exempel ett nytt värmesystem, en skola eller en VA-anläggning.

FAKTA:

Val av entreprenadform

Anledningar till att en beställare väljer den ena eller den andra formen av entreprenad grundar sig framför allt på

• beställarens erfarenhet av entreprenadupphandling och avtalsskrivning

• beställarens kompetens av entreprenadens genomförande

• beställarens ekonomiska kapacitet

• projektets omfattning och färdigställandetid.

FAKTA:

Underentreprenör

Den entreprenör som arbetar på uppdrag av annan entreprenör kallas för underentreprenör. Ett vanligt exempel på detta är VVS-entreprenörer som utför uppdrag åt byggentreprenörer.

FAKTA:

Funktionsansvar

Med funktionsansvar i en entreprenad menas att ansvar finns för att avtalad funktion uppnås. Ansvaret för att avtalad funktion uppnås förutsätter ansvar för projektering och utförande, till skillnad från utförandeansvar som endast omfattar ansvar för att arbetet utförs enligt av beställaren tillhandahållna ritningar och beskrivningar.

I bygg- och installationsentreprenader samverkar många olika entreprenörer och yrkesgrupper för att skapa en färdig byggnad, där planering, samordning och yrkesskicklighet har en central del.

Entreprenadformer

I bygg- och installationsbranschen finns ett flertal olika typer av entreprenadformer. Alla dessa entreprenadformer har olika för–respektive nackdelar. Det som skiljer entreprenadformerna åt i sin struktur är framför allt hur de upphandlas och hur samarbetet mellan de olika parterna sker.

För en VVS-montör är det viktigt att känna till vilken form av entreprenad som genomförs, detta för att förstå hur eventuella ÄTA-arbeten bekostas och hanteras (ändring, tillägg och avgående arbeten). Men också för att vara införstådd med vem som är kund för företaget VVS-montören arbetar för.

I entreprenader finns i huvudsak två parter, beställare och entreprenör. Entreprenören är den part som utför arbetet åt beställaren. Viktigt att förstå i detta sammanhang är att det vid entreprenader vanligtvis finns ett flertal entreprenörer och beställare. Exempelvis är byggentreprenören ofta också beställare av tjänster i och med att byggentreprenören beställer arbeten av exempelvis VVS-entreprenören vid vissa entreprenadformer. VVS-entreprenören kan i sin tur vara beställare till exempelvis en entreprenör som utför håltagning.

De entreprenadformer som är vanligast och som vi tar upp i detta avsnitt är

• totalentreprenad

• utförandeentreprenad (generalentreprenad)

• delad entreprenad

• partnering (samverkansentreprenad).

Vid totalentreprenad ansvarar entreprenören för både projektering och utförande. Beställaren anger funktion och önskat resultat medan entreprenören väljer lösningar och material. Fördelen är ett tydligt helhetsansvar och en enda kontaktpunkt för beställaren. Nackdelen är att denne får mindre insyn i de tekniska valen.

Vid utförandeentreprenad ansvarar beställaren för projekteringen medan entreprenören utför arbetet enligt färdiga ritningar. En generalentreprenör kan samordna övriga yrkesgrupper. Fördelen är tydliga krav och instruktioner, men nackdelen är att eventuella projekteringsfel ligger på beställaren och att ändringar under arbetet blir svårare.

Vid delad entreprenad har beställaren separata avtal med flera entreprenörer, till exempel bygg, el och VVS. Varje entreprenör ansvarar för sitt område och beställaren sköter samordningen. Modellen ger större frihet att välja företag men kräver noggrann planering och tydlig ansvarsfördelning.

Partnering bygger på samarbete och öppenhet mellan beställare, entreprenör och konsulter. Parterna planerar gemensamt från start och delar både risker och vinster. Det ger ofta bättre kommunikation och färre konflikter, men kräver stort förtroende mellan alla inblandade.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Det finns i huvudsak tre olika typer av företagsformer, vilka?

1

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Berätta vad du känner till om aktiebolag på ett så omfattande och detaljerat sätt du kan.

3 Vad är en styrelse?

4 Vad är en ledamot?

5 Vad är en verklig huvudman?

6 Berätta vad du känner till om enskild näringsidkare på ett så omfattande och detaljerat sätt du kan.

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Kommunikation på fackspråk i tal och skrift.

■ Användning av facktermer på svenska och engelska i relation till arbetsuppgiften.

■ Samverkan och kommunikation med anpassning till mottagare och i olika yrkessammanhang.

■ Situationsanpassat bemötande och agerande. Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, till exempel attityder och värderingar.

Kommunikation och bemötande

I det här kapitlet redogör vi för betydelsen av samverkan och kommunikation på arbetsplatsen och hur effektiv kommunikation samt samarbete inte bara bygger starka arbetsteam, utan också bidrar till framgångsrika VVS- och fastighetsprojekt. Vi tar upp den sociala arbetsmiljön och hur den inbegriper aspekter som bemötande, språkbruk och kommunikation. Vi förklarar även begreppen fackspråk och facktermer, samt ger en ordlista på svenska och engelska med de viktigaste facktermerna.

Oavsett vad arbetet består av är det viktigt att kunna kommunicera med kunden på ett bra sätt.

Kommunikation

Att kunna samverka och kommunicera effektivt är av stor betydelse inom VVS- och fastighetsbranschen, inte bara ute på olika arbetsplatser utan även inom företagets organisation och dess personal. Nedan följer några anledningar till att dessa färdigheter är så viktiga.

• Säkerhet på arbetsplatsen: En arbetsplats är full av potentiella risker. Effektiv kommunikation hjälper till att förmedla viktig säkerhetsinformation och säkerställer att alla är medvetna om eventuella faror. Genom god samverkan kan arbetsgrupper hitta och hantera risker mer effektivt, vilket minskar risken för olyckor.

• Effektivitet och produktivitet: Tydlig kommunikation om arbetsuppgifter och mål säkerställer att alla arbetar i samma riktning. Detta minskar missförstånd och onödiga förseningar. När alla samarbetar smidigt kan projekt slutföras snabbare och med högre kvalitet.

• Problemlösning: VVS- och fastighetsprojekt kan vara komplexa och oförutsägbara. Förmågan att effektivt kommunicera och samarbeta underlättar problemlösning. Arbetsteam som samverkar bra är bättre på att komma på kreativa lösningar på oväntade utmaningar.

• Arbetsmiljö och trivsel: En god arbetsmiljö där alla känner sig hörda och respekterade bidrar till de anställdas välmående. När arbetare och ledare kommunicerar öppet och respektfullt skapas en positiv atmosfär som främjar trivsel och minskar stress.

I arbetet gäller det att kunna bemästra fackspråk och dess facktermer, annars kommer man få svårt att göra sig förstådd.

Fackspråk

Att bemästra fackspråk och dess facktermer är av central betydelse för de som arbetar inom VVS- och fastighetsbranschen. I VVS- och fastighetsbranschen där precision och detaljrikedom är kritiska blir kunskapen om och användningen av korrekta facktermer inte bara en del av arbetet, utan också en avgörande faktor för framgång och säkerhet.

Inom branschen är kommunikationen ofta teknisk. Att använda korrekta facktermer säkerställer att all information överförs klart och tydligt mellan alla inblandade parter. Detta minskar risken för missförstånd som kan leda till felaktiga utföranden, förseningar i arbetet eller till och med farliga situationer.

Arbetsplatser kan vara farliga miljöer med många risker, därför är korrekt användning av facktermer avgörande för att förstå och följa säkerhetsföreskrifter och instruktioner. Om en arbetare inte förstår terminologin som används i säkerhetsdokumentation eller under säkerhetsgenomgångar ökar risken för olyckor.

Att kunna fackspråket visar på kompetens och professionalism. Det skapar förtroende inte bara bland kollegor utan också hos arbetsledare, projektledare och kunder. I en bransch där rykte kan vara avgörande för att få nya uppdrag är förmågan att kommunicera professionellt en viktig tillgång.

När alla på en arbetsplats talar ”samma språk” (det vill säga använder samma facktermer) underlättas arbetsflödet. Det minskar tidsåtgången för förklaringar och frågor, vilket leder till en mer effektiv och produktiv arbetsmiljö.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Ge några anledningar till att effektiv kommunikation är viktigt.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Varför är det viktigt att använda korrekta facktermer?

3 Vad är attityder och värderingar?

4 Den sociala arbetsmiljön påverkas av en rad faktorer. Förklara de viktigaste delarna, det vill säga bemötande, språkbruk, socialt stöd samt arbetsbelastning och arbetskrav.

5 Förklara nedan facktermer och ange dess engelska motsvarighet:

▷ Aktie

▷ Ansvarsförsäkring

CENTRALT INNEHÅLL:

▷ Arbetsbeskrivning

▷ Arbetsställning

▷ Avloppssystem

▷ Besiktning

▷ Borrad brunn

▷ Centrifugalpump

▷ COP-faktor

▷ Djupbrunnspump

▷ Duschanordning

▷ Effektberäkning

▷ Egenkontroll

▷ Elpanna

▷ Energioptimering

▷ Entreprenadform

Engelsk term

Förklaring A

En välisolerad tank som lagrar varmt vatten för att användas vid behov, till exempel för uppvärmning eller tappvarmvatten.

Utveckling av affärsstrategier och företagsverksamheten.

Ägarandel i ett aktiebolag.

Svensk term

Ackumulatortank Hot water storage tank

Affärsutveckling Business development

Share; Stock

Aktie

Allergener Allergens Ämnen som kan orsaka allergiska reaktioner, viktigt att undvika i ventilationssystem.

CENTRALT INNEHÅLL:

Rekommendationer som visar hur regler kan följas i praktiken.

Ett lätt, silvervitt och formbart metalliskt grundämne som är vanligt förekommande i jordskorpan. Det används bland annat i rör, profiler och isolerade fönster.

Skyddsutrustning som filtrerar luft för säker andning.

Försäkring som täcker skador på person eller egendom, och ger skydd mot skadeståndskrav.

Riktlinjer eller instruktioner för ett arbete.

Dokument som anger hur ett arbete ska utföras och vilka material som ska användas.

Handskar som skyddar mot skador vid arbete.

Allt som påverkar en persons hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen, inklusive fysiska, psykiska och sociala faktorer.

Kontrollant av arbetsmiljö och säkerhet.

Organiserat sätt att utföra arbetsuppgifter.

Skyddsskor som ger stöd och skyddar mot halkning eller yttre våld.

Kroppens position vid utförande av arbete.

En person som designar och planerar byggnader och andra fysiska strukturer.

Anläggning för att rena avloppsvatten från hushåll och industrier.

Nätverk av rör och komponenter som hanterar avloppsvatten.

Använt vatten som leds bort från byggnaden till rening.

Ventil som släpper ut luft ur ett vattenfyllt system.

Ventil som används för att stänga av vattenflödet i en ledning.

Ventil som tillåter flöde i endast en riktning.

Stor behållare för bad, ansluten till tappvatten och avlopp.

Bärande byggnadselement som ofta används för att stödja tak eller golv.

Ytskikt eller material som används för att skydda, dekorera eller täcka en byggnadsdel eller yta.

Allmänna råd General guidelines

Aluminium

Respirator

Liability insurance

Instructions; guidlines

Work specification

Work gloves

Working envorinment

Safety representative

Business process; business method

Safety shoes

Working posture

Architect

Sewage treatment plant

Sewerage; sewage system

Wastewater

Air release valve

Shut-off valve

Check valve

Bathtub

Aluminium

Andningsmask

Ansvarsförsäkring

Anvisningar

Arbetsbeskrivning

Arbetshandskar

Arbetsmiljö

Arbetsmiljöinspektör

Arbetsprocess

Arbetsskor

Arbetsställning

Arkitekt

Avloppsreningsverk

Avloppssystem

Avloppsvatten

Avluftningsventil

Avstängningsventil

B Backventil

Badkar

Balk Beam

Cladding

Beklädnad

Förklaring

Hur du agerar och kommunicerar gentemot andra människor, vilket inkluderar både ditt verbala och icke-verbala språk, din attityd och dina handlingar.

Kontroll av att installationer uppfyller gällande krav och fungerar korrekt.

Regler eller föreskrifter som styr utförandet inom VVS-branschen.

Material bestående av cement, ballast (vanligtvis sand och grus) och vatten, som blandas ihop och härdar till en stenliknande massa som används till konstruktion av byggnader.

En horisontell bärande byggnadsdel som avgränsar våningar i en byggnad, både uppåt och nedåt.

Verktyg för att böja rör och metaller till önskad form.

Ekonomisk registrering och redovisning av verksamhetens transaktioner.

Brunn som skapas genom borrning för att nå grundvatten.

Elektriskt verktyg för borrning i material som trä och betong.

Ekonomisk förening som äger och förvaltar bostäder.

Nationella regler som styr byggnation och säkerhet.

Åtgärder och system för att förebygga och begränsa brand.

En överenskommen riktlinje eller norm som används inom en specifik bransch för att säkerställa kvalitet.

Säkerhetsavlopp som förhindrar att vätska flödar över en nivå.

Prognos och uppskattning av inkomster och utgifter.

Oönskat eller störande ljud i arbetsmiljön.

Tillstånd för byggnation eller renovering.

Kommunal nämnd som beslutar om bygglov.

Något byggt, till exempel en byggnad, bro eller väg.

En vägg som har en konstruktiv funktion i en byggnad. Det vill säga den bär upp vikten av tak, bjälklag eller andra väggar ovanför.

Ett lättviktigt material som består av plast med små gasfyllda celler, vilket ger utmärkta isolerande egenskaper. Används för isolering i byggnader.

Pump som använder en roterande impeller för att öka trycket och flödet på en vätska.

Process där en oberoende part intygar att en produkt, tjänst, person eller organisation uppfyller specifika standarder eller krav. Med andra ord en form av kvalitetsmärkning.

En pump som används för att cirkulera vätska (oftast vatten) i värmesystem, kylsystem och tappvarmvattensystem (VVC).

Engelsk term

Reception; treatment

Inspection

Svensk term

Bemötande

Besiktning

Bestämmelser Regulations

Concrete

Joist

Bending tool

Bookkeeping; accounting

Drilled well

Drill

Housing cooperative

Boverket's building regulations

Betong

Bjälklag

Bockningsverktyg

Bokföring

Borrad brunn

Borrmaskin

Bostadsrättsförening

Boverkets byggregler

Brandskydd Fire protection

Industry standard

Overflow drain

Budget

Noise

Building permit; planning permission

Local housing committee

Construction work

Load-bearing wall

Branschstandard

Bräddavlopp

Budget

Buller

Bygglov

Cellular plastic

Byggnadsnämnd

Byggnadsverk

Bärande vägg

C

Cellplast

Centrifugal pump

Certification

Centrifugalpump

Certifiering

Circulation pump

Cirkulationspump

COP-faktor COP Mått på en värmepumps energieffektivitet. Anger förhållandet mellan tillförd och avgiven energi.

Små partiklar i luften som kan vara skadliga att andas in.

Dust

D Damm

VVS-TEKNIK 2

VVS-teknik nivå 2 riktar sig till studerande på gymnasiet och vuxenutbildningar. Läromedlet täcker alla centrala delar inom ämnet, inklusive termodynamik, metoder för energi- och effektberäkningar, energibärande medier i VVS-tekniska system, vattentäkter, apparater och komponenter för behandling av dricksvatten och avloppsvatten, materialval, apparater och komponenter för värme och komfortkyla, metoder för tappvattenuppfordring, lagar, föreskrifter, branschregler, rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen, entreprenadformer, företagsformer, ramavtal, normprislistor, handböcker, beräkningsmetoder, tillverkning och tolkning av systemritningar, planering och genomförande av VVS-installationer, måttsättning och montering av apparater och utrustning, fogningstekniker, montering av tappvattenoch avloppsinstallationer, reglering av temperaturer och flöden, täthetsprovning samt kommunikation på fackspråk i tal och skrift på svenska och engelska. Genom att behandla dessa områden på ett detaljerat sätt ges de studerande goda förutsättningar att klara Skolverkets betygskriterier. Boken är strukturerad med kunskapskontroller och övningsuppgifter som de studerande kontinuerligt kan arbeta med.

BokGym

Rickard Andersson