Läs dig säker!
Häfte 2
Jenny Edvardsson
Innehållsförteckning
Lässtrategier under din läsning
Att ställa frågor till texten
När du läser berättande texter behöver du fånga upp din läsning, alltså kolla att du verkligen förstår det som du läst. Ett sätt att göra det på är att ställa egna frågor till texten och sedan besvara dem. Du kan också låta en klasskompis besvara frågorna som du ställt till texten.
När du skapar frågor använder du frågeord, som till exempel vad, var och hur. Du ska få läsa ett textutdrag ur boken Kuben av Nils Lundkvist. Efter textutdraget kommer exempel på frågor som man kan ställa till texten.
DEN FÖRSTA VARMA dagen i juni stod vi och väntade i köket. Mamma hade på sig en klänning i stället för arbetsoverallen och min strukna skjorta kliade. Allt som hördes var flugsurr och stora klockans visare. Ute låg världen stilla.
– Men snälla, säg vad det är? frågade jag igen.
– Du får vänta, John, sa hon bara.
– Jag har väntat, jag går ut till verkstan.
Mamma tittade på sitt armbandsur.
– När som helst nu.
– Men ...
– Lyssna.
Och den här gången hörde jag faktiskt något – ett ljud som var både bekant och obekant på samma gång. Det lät som att en lastbil kom körande på grusvägen. Nog för att det brukade komma lastbilar till vår gård med jämna mellanrum, för att hämta upp de möbler som mamma och pappa tillverkade, men de visste jag alla hur de lät. Den här lät annorlunda, större, och den fick björkarna i allén att skaka ända upp i trädkronorna.
UPPGIFT 2
Besvara frågorna till Kuben
Här får du exempel på hur frågeorden använts för att skapa olika frågor till texten ur Kuben. Din uppgift blir att besvara frågorna.
A. Vilka? Ett exempel: Vilka handlar texten om?
B. Var? Ett exempel: Var kan handlingen utspela sig?
C. Varför? Ett exempel: Varför står mamma och John i köket?
D. Hur? Ett exempel: Hur kan John veta att lastbilen som kommer är större än de som brukar komma hem till dem?
E. När? Ett exempel: När brukar det komma lastbilar till John och hans familj?
F. Vad? Ett exempel: Vad tror du lastbilen kommer med?
Att ställa frågor på, mellan och bortom raderna
Frågorna som du ställer till den berättande texten kan vara på olika nivåer. Det kan vara frågor, där svaren går att hitta direkt i texten. Denna typ av frågor kallas ofta för frågor på raderna.
Du kan också skapa frågor, där du måste dra egna slutsatser. Här går det inte att hitta svaret direkt i texten utan du måste alltså lägga ihop ett plus ett på egen hand. Denna typ av frågor brukar kallas för frågor mellan raderna.
Sist men inte minst kan du ställa frågor där du går utanför texten och kopplar till dig själv, till andra texter eller till din omvärld. Denna typ av frågor brukar kallas för frågor bortom raderna.
Här kommer nu en exempeltext. Till exempeltexten är det framtaget frågor som också är besvarade. Till frågorna på raderna och mellan raderna finns det markeringar för att visa var svaren går att hitta.
På raderna:
”Äntligen, äntligen, äntligen! Idag skulle Morra få börja på karate. Han hade drömt om detta sedan första gången han såg Jonas Rosin tävla i idrottshallen. Mamma och pappa tyckte länge att han var för ung men när han fyllde 12 fick han medlemskap i lokala karateklubben i present tillsammans med träningskläder. Då förstod han att han äntligen fick lov att börja träna och idag var det alltså dags.
På väg till klubben började tankar snurra i Morras huvud. Hur skulle det gå?
Skulle han lyckas göra alla rörelser och övningar? Vilka var det som tränade?
Tänk om han inte kände någon? Borde han ha bytt om hemma? Ju fler frågor som trängdes i huvudet ju mer ont i magen fick han.”
Vad har Morra drömt om länge?
Svar: Han har länge drömt om att få börja på karate.
Vem var det Morra hade sett tävla i idrottshallen?
Svar: Han hade sett Jonas Rosin tävla.
Läsa berättande
Mellan raderna:
”Äntligen, äntligen, äntligen! Idag skulle Morra få börja på karate. Han hade drömt om detta sedan första gången han såg Jonas Rosin tävla i idrottshallen.
Mamma och pappa tyckte länge att han var för ung men när han fyllde 12 fick han medlemskap i lokala karateklubben i present tillsammans med träningskläder. Då förstod han att han äntligen fick lov att börja träna och idag var det alltså dags.
På väg till klubben började tankar snurra i Morras huvud. Hur skulle det gå?
Skulle han lyckas göra alla rörelser och övningar? Vilka var det som tränade?
Tänk om han inte kände någon? Borde han ha bytt om hemifrån? Ju fler frågor som trängdes i huvudet ju mer ont i magen fick han.”
Vad kan det betyda att Morra får en massa frågor i huvudet?
Svar: Jag tror att det betyder att han inte riktigt vet hur träningen ska bli och att han är lite orolig. Då snurrar det en massa saker i huvudet på honom.
Varför har Morra ont i magen?
Svar: Jag tror att han är nervös för när man är nervös kan man få ont i magen.
Bortom raderna:
Tränar du någon idrott? I så fall vilken.
Svar: Jag tränar friidrott och fotboll.
Har du någon idol inom din eller dina sporter?
Svar: Jag ser upp till Lionel Messi. Han är en riktigt duktig fotbollsspelare.
UPPGIFT 4
Skapa frågor på, mellan och bortom raderna
Nu ska du få skapa egna frågor på, mellan och bortom raderna till ett utdrag ur Kuben. John och mamma har stått och väntat på en lastbil. Den har nu kommit och ska lasta av det som den har med sig.
DEL 1
Mamma pekade på en plats intill huset där en gammal lekstuga hade stått förut, där gräset var gulvisset och aldrig hade hämtat sig. Den väldiga lastbilsmotorn gick i gång igen och med stor skicklighet undvek chauffören flaggstången och vinbärsbuskarna och backade in mot den utpekade platsen. En baklucka öppnades, en ramp fälldes ner och ett transportband började rulla. Något stort och blankt kom åkande från lastbilens inre, något jag genast tänkte på som en husvagn trots att jag inte såg några dörrar eller fönster. Fast någon husvagn var det inte. Det var en kub – om än i husvagnsstorlek och med samma slags rundade hörn. Men det som fick mig att tappa andan var färgerna: undre halvans orange mot övre halvans vita. Statsapparatens färger.
Skapa tre frågor till del 1.
På raderna
Mellan raderna
Bortom raderna
POJKEN
MJUKT OCH MED en knappt hörbar duns ställdes det märkliga föremålet på plats i gräset, och lastbilen halade in sitt transportband och stängde luckan om sig igen. Chauffören varvade motorn och körde. På väg ut genom björkallén tutade han en lång, sorgsen signal. Sedan var han borta. I tystnaden som han lämnade efter sig stod vi kvar, mamma och jag, med kuben framför oss, Den såg, så udda ut mot det rödmålade huset och nässlorna och björnlokan och alla de andra sommarblommorna som fick växa fritt där bak. Som om en väldig rymdrobothöna gått förbi och värpt ett lika väldigt fyrkantigt ägg. – Jaha, då får vi hälsa, sa mamma.
DEL 2
Skapa tre frågor till del 2.
På raderna
Mellan raderna
Bortom raderna
DEL 3
Jag hade haft fel om en sak: kuben hade en dörr, det var bara att linjerna runt den var så fina att de inte gick att se på håll. När mamma lade sin hand platt mot väggen intill den tändes en panel med siffror. Hon drog med fingret över ett par av dem, och dörren slogs inåt som om den tog ett andetag. Sedan försvann den ljudlöst in i väggen och bara dörrvalvet stod kvar. Det fanns en säng där inne. Och på sängen satt en pojke i min ålder. Håret var klippt med maskin in på bara skallen och han var klädd i en overall i samma färger som farkosten han kommit i, vitt och orange. Han tittade inte upp.
Skapa tre frågor till del 3.
På raderna
Mellan raderna
Bortom raderna
Lässtrategier inför din läsning
Att skapa förförståelse
När du ska börja läsa en faktatext är det bra om du får en förförståelse för vad den ska handla om. Det underlättar din läsning. I denna uppgift får du hjälp med att skapa förförståelse för innehållet innan du börjar läsa texten.
Omslagsbild
I den här guiden hittar du mer än 300 tips för att bli den bästa Minecraftaren av dem alla.
• Tämja en ozelot?
• Utforska droppstensgrottor?
• Bygga en åskledare?
Allt det här och mycket, mycket mer får du tips om i den här boken – så varför vänta? Upptäck alla oanade sidor av ditt favoritspel.
Baksidestext
Läsa faktatexter
UPPGIFT 1
Skapa förförståelse inför läsningen av en faktatext
Titta på omslagsbilden här bredvid. Det är en omslagsbild från en faktabok.
A. Vad ser du på bilden?
B. Vad kan en bok med en sådan omslagsbild handla om?
C. Vilken titel står på omslaget?
D. Vad kan en bok med en sådan titel handla om?
E. På bokens baksida finns en text som sammanfattar bokens innehåll.
Läs baksidestexten som du ser här bredvid. Vad får du reda på genom den?
F. Läs igenom dina svar till uppgifterna A – E. Sammanfatta det du kommit fram till på svarsraderna här nedan.
Nu vet du vad boken kommer att handla om. Du har fått en förförståelse för bokens innehåll. Nästa gång du ska börja läsa en faktabok kan du använda dig av denna strategi.
Om man utgår från texterna om vattenkraftverk och värmekraftverk skulle
Venndiagrammet kunna fyllas i så här:
Vattenkraftverk
Skillnader Likheter
Förnybar energikälla.
Vattnets rörelseenergi ger el.
Kraftverk
Energikällor som ger el.
Turbin
Generator
Värmekraftverk
Skillnader
Utgår från lagrad energikälla (ex. kol och olja).
Värmer vatten till ånga.
Utsläpp av koldioxid som värmer atmosfären.
Med hjälp av Venndiagrammet kan man sedan skriva en jämförande text. Utifrån
Venndiagrammet om vattenkraftverk och värmekraftverk kan den jämförande texten se ut så här.
Både vattenkraftverk och värmekraftverk är kraftverk, som används för att ge el. De har båda turbin och generator. En skillnad mellan dem är att vattenkraftverk använder sig av vattnets rörelse medan värmekraftverk använder sig av lagrade energikällor som kol och olja. En annan skillnad är att vattenkraft är en förnybar energikälla. Det är inte värmekraft. En tredje skillnad är att det ur värmekraftverk släpps ut koldioxid. Koldioxiden värmer upp atmosfären och det är inte bra för klimatet.
UPPGIFT 12
Hur skulle din jämförande text ha sett ut?
Du har nu fått se hur en jämförande text utifrån ett Venndiagram kan se ut. Skulle texten ha kunnat skrivas på något annat sätt? Diskutera med en klasskamrat.
UPPGIFT 13
Jämför två texter med hjälp av ett Venndiagram
Nu ska du få jämföra två kortare texter med varandra. På sidorna 42-43 fick du läsa om groddjur och här nedanför finns en text om kräldjur. Det är dessa texter som du ska få jämföra.
A. Läs först texten om groddjur (s. 42–43).
B. Läs sedan texten om kräldjur.
C. Vad är gemensamt för groddjur och kräldjur? Fyll i det i mitten av de två cirklarna i Venndiagrammet som du hittar på nästa sida.
D. Vad är specifikt för groddjur? Fyll i det i den vänstra cirkeln.
E. Vad är specifikt för kräldjur? Fyll i det i den högra cirkeln.
Kräldjur
Ormar, ödlor, sköldpaddor och krokodiler tillhör kräldjuren. Det gjorde även de utdöda dinosaurierna. Idag finns drygt 6 500 kräldjursarter. Precis som fiskar och groddjur är kräldjur växelvarma. Vid kyla sjunker deras kroppstemperatur och då blir kroppsfunktioner som puls, matsmältning och rörelser långsammare. De flesta arter lever i varma miljöer där de kan vara aktiva året om. I Sverige är vintrarna kalla. Då måste kräldjuren hitta en skyddad plats som inte blir för kall för att övervintra. Det kan vara en håla i marken, under ett tjockt snötäcke eller under vatten.
Kräldjuren har i regel korta ben och rör sig med låg tyngdpunkt. Ormar har inga ben alls. Kroppen är täckt av fjäll eller plåtar som hindrar att de torkar ut uppe på land. Det yttersta hudlagret ömsas, byts, efterhand som djuret växer. Ormar ömsar hela sitt skinn på en gång, medan andra grupper ömsar skinnet bitvis.
tKräldjuren har, till skillnad från fiskar och groddjur, inre befruktning. Vid inre befruktning är chansen större att alla ägg blir befruktade än vid yttre befruktning. Därför producerar djur med inre befruktning betydligt färre ägg än de djur som har yttre befruktning. En del kräldjur lägger ägg. Andra kräldjur, som till exempel den svenska huggormen, föder levande ungar. Huggormshonan utvecklar ägg men äggen ligger kvar i kroppen tills de är kläckta. Ungarna är välutvecklade och ser från början ut som de fullvuxna ormarna, bara mindre.
Här kläcks en pytonorm. Som du kan se är skalet på ägget segt.
Huggormen är Skandinaviens enda giftorm. Du känner igen den bland annat på sicksackmönstret.
Groddjur
Skillnader Likheter
Kräldjur
Skillnader
UPPGIFT 14
Jämför ditt Venndiagram med en klasskompis
Nu har du fått fylla i ett Venndiagram. Jämför det med en klasskompis.
A. Har ni tagit upp samma saker eller har ni tagit med olika saker i era Venndiagram?
B. Skulle du vilja ändra något i ditt Venndiagram nu när du fått titta på och läsa din klasskompis? Skriv på svarsraderna vad du i så fall skulle vilja ändra.
Att hitta trovärdiga källor
När du läser texter på nätet är det viktigt att hitta texter som är trovärdiga, alltså som ger dig så bra och korrekt information som möjligt. För att kunna avgöra om informationen är bra behöver du ta reda på vem som står bakom sidan. Vem är det som lagt upp den information som du läser? Det är första steget.
Andra steget är att granska texten. Det innebär att läsa igenom texten och ställa frågor för att ta reda på syftet med texten, vilken sorts information du kan få från den samt när den publicerades. Är texten publicerad för väldigt länge sen kan kanske ny forskning ha gjort att informationen inte längre är korrekt, trots att den som står bakom texten är trovärdig.
Hur hittar du då vem som står bakom sidan? På en del webbsidor kan det finnas en ”Om oss”-flik eller en ”Om oss”-rubrik. På en del sidor står informationen om vem som gjort den allra längst ned på sidan. Här nedanför se du ett exempel. Det är hämtat från sidan ungafakta.se. De har en klickbar text som heter Vad är Unga fakta? Vilka är Unga fakta? (markerad med röd cirkel på bilden) och klickar du på den kommer du att få information om vem som står bakom sidan och vad sidan innehåller för något.
Vilka frågor är det som ska användas när du granskar texten? Du använder de vanliga frågeorden och ställer frågor som dessa:
• Vem? Vem är avsändaren, alltså den som skrivit texten?
• Vad? Vad är det för information du får fram genom att läsa texten?
• Varför? Varför tror du att denna text är skriven? Är det för att påverka dig att tänka på ett visst sätt? Är det för att ge dig information?
• När? När är texten skriven? Är den uppdaterad någon gång?
När du besvarat dessa frågor är det viktigt att fundera över vad svaren säger dig. Verkar sidan trovärdig? Är det en sida som man kan lita på?
Om vi utgår från ungafakta.se som du fick se som exempel på föregående sida skulle svaren på frågorna bli dessa:
• Vem?
Den som skriver texterna till ungafakta.se är Richard Svensson och Martina Hagberg. Det står att Martina är pedagog alltså lärare.
• Vad?
Genom att läsa ungafakta.se kan jag få fakta om 14 olika faktaämnen. Jag kan också spela spel, pyssla och ställa frågor till en panel. Panelen består av experter inom olika områden.
• Varför?
Jag tror att ungafakta.se är skriven för att väcka nyfikenhet och intresse för olika faktaämnen. De som skriver sidan vill att jag ska få faktakunskaper om olika områden på ett roligare sätt än genom exempelvis en vanlig bok.
• När?
Det är svårt att veta när de olika texterna är skrivna men på förstasidan står det copyright 2000-2024. Det borde innebära att texterna är skrivna under dessa år.
När frågorna var besvarade skulle man också fundera över vad svaren faktiskt säger. Verkar sidan trovärdig? Är det en sida man kan lita på?
I detta fall skulle jag säga att den till viss del är en sida som man kan lita på. Martina är lärare och vet vad man ska lära sig i skolan. Det finns också en panel, där man kan ställa frågor till experter inom olika områden. Samtidigt är det bara två personer som står bakom alla texter till de 14 olika områdena. Kan de verkligen veta allt om dessa områden? Jag tror att det är bra att alltid komplettera ungafakta.se med en annan källa för att se om de stämmer överens.
Nu ska du få ta reda på om ett par olika webbsidor är trovärdiga. Därefter kommer du att få granska en digital text med hjälp av frågeorden som du precis fick läsa om.
UPPGIFT 7
Vem står bakom webbsidan?
I denna uppgift ska du få undersöka två olika webbsidor för att ta reda på vem som gjort dem. Sidorna som du ska undersöka är so-rummet.se och KPwebben.se för att sedan besvara följande frågor:
A. Var finns information om vem som står bakom webbsidorna?
B. Vem är det som står bakom webbsidorna?
C. Vad innehåller de olika sidorna för information?
D. Upplever du att den information som finns på sidorna är korrekt och trovärdig?
E. Varför är det viktigt att ta reda på vem eller vilka som gjort webbsidan?
Läs dig säker!
Häfte 2
Läs dig säker! är ett lästräningsmaterial som syftar till att utveckla elevers läsförståelse utifrån olika lässtrategier. Häftet är uppbyggt i tre delar:
• Läsa berättande texter
• Läsa faktatexter
• Läsa digitala texter
Häftet kan användas i helklass men det går också att låta eleverna arbeta med häftet parvis eller på egen hand.
I slutet av häftet finns en kortare lärarhandledning med förslag på upplägg för undervisningen.
Läs dig säker! Häfte 2 har en bred målgrupp och kan användas från årskurs 6 och uppåt.
Jenny Edvardsson är lärare i svenska och historia för åk 7–9 och gymnasiet. Nu arbetar hon på lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad parallellt som hon forskar inom området pedagogiskt arbete. Jenny skriver både läromedel inom ämnet svenska och lärarhandledningar för skönlitterära barn- och ungdomsböcker. År 2017 tilldelades hon Svenska Akademiens svensklärarpris.