Iaa Hedin
Tankar, känslor och beteenden 1
Psykologi nivå 1
Innehåll
Förord 3
Innehåll 4
Mannen utan minne 7
Du och psykologiämnet 9
1 Vad är psykologi? 11
1.1 Psykologin som vetenskap 12
1.2 Några forskningsmetoder i psykologi 14
Experiment 14
Korrelationsstudie 16
Observation 17
Fallstudier 19
Tester 20
Intervjuer 21
Enkäter 22
1.3 Etiska regler vid forskning i psykologi 23
1.4 Försökspersonerna 26
1.5 Kritiskt tänkande 27
Styrkor och svagheter hos en teori 28
1.6 Sammanfattning 29
2 Psykologins grundläggande begrepp 30
2.1 Psykoanalys 30
2.2 Behaviorism 33
2.3 Humanistiska principer och processer 33
2.4 Biologiska principer och processer 34
Hjärnan påverkar ditt beteende 35
Signalsubstanser och hormoner påverkar ditt beteende 38
Ditt arv påverkar ditt beteende 43
2.5 Kognitiva principer och processer 46
Du påverkas av informationsprocesser 47
Du påverkas av din perception 48
Uppmärksamhet påverkar ditt beteende 49
Ditt minne påverkar ditt beteende 50
Dina tankar påverkar ditt beteende 52
Ditt beteende påverkas av dina scheman 53
2.6 Sociala principer och processer 54
Du påverkas av gruppen 55
Du lär dig av andra 57
Du identifierar dig med andra 57
2.7 Sammanfattning 62
Du och din kognitiva
förmåga 63
3 Hur minns du på bästa sätt? 65
3.1 Kognitiva processer 65
3.2 Varseblivning 66
3.3 Uppmärksamhet 66
3.4 Minnet 68
Varför glömmer vi? 74
Kan du lita på ditt minne? 77
Påverkar sociala och kulturella faktorer minnet? 80
3.5 Sammanfattning 84
Du och dina känslor 85
4 Varför känner du som du gör? 87
4.1 Är känslor universella? 89
4.2 Rädsla 93
Definition av rädsla 93
Hur känns det att vara rädd? 93
Hur undersöker man rädsla? 94
Vad beror rädsla på? 95
Vem är rädd? 95
4.3 Sorg 96
Definition av sorg 96
Hur känns det att vara sorgsen? 96
Hur undersöker man sorg? 98
Vad beror sorg på? 98
Vem riskerar att drabbas av sorg? 98
Vad kan du göra vid sorg? 99
4.4 Ilska 101
Definition av ilska 101
Hur känns det när du blir ilsken? 101
Hur undersöker man aggression? 102
Hur förklaras ilska och aggression? 102
Vem är mest aggressiv? 104
4.5 Lycka 105
Definition av lycka 106
Hur känns det när man är lycklig? 107
Hur undersöker man lycka? 107
Vad händer vid lycka? 108
Vem är mest lycklig? 108
4.6 Avsky 110
Definition av avsky 110
Hur känns avsky? 110
Hur undersöker man avsky? 110
Vad beror avsky på? 110
Vem känner avsky? 111
4.7 Förvåning 112
Definition av förvåning 112
Hur känns förvåning? 113
Hur undersöker man förvåning? 113
Vad beror förvåning på? 114
4.8 Hur kan du hantera dina känslor? 114
4.9 Sammanfattning 114
Du och olika beteenden 115
5 Vad är beteenden? 117
5.1 Vad är normalt beteende? 118
5.2 Sammanfattning 120
6
Hur lär du dig beteenden? 121
6.1 Vilka beteenden uppstår via betingning? 121
6.2 Vilka beteenden lär du dig via social inlärning? 127
6.3 Vilka beteenden lär du dig via kognitiva processer? 132
6.4 Sammanfattning 138
Du och din hälsa 139
7 Vad får dig att må bra? 141
Definition 141
7.1 Vad är hälsopsykologi? 142
Hur känns det när man mår bra? 143
7.2 Hur forskar man i psykisk hälsa? 143
7.3 Skyddsfaktorer 144
7.4 Hur kan du förebygga? 144
Träning 144
Kost 147
Sömn 147
Mindfulness 149
Andra faktorer 150
7.5 Sammanfattning 151
8 Vad är psykisk ohälsa? 152
8.1 Hur forskar man i psykisk ohälsa? 154
8.2 Vilka är riskfaktorerna? 154
8.3 Vad är specifik fobi? 155
Vem drabbas? 156
Vilka är symtomen? 156
Hur ställer man diagnos? 157
Vilka är orsakerna? 158
Hur botas specifik fobi? 160
8.4 Sammanfattning 160
9 Vilken hjälp finns att få? 161
9.1 Etik vid terapi 162
9.2 Motiverande samtal (MI) 163
9.3 Kognitiv beteendeterapi (KBT) 164
9.4 Psykodynamisk terapi 166
9.5 Läkemedel 167
9.6 Sammanfattning 168
Du och samhället 169
10 Vem är du? 171
10.1 Hur formas din identitet? 172
10.2 Hur uppstår psykosocialt samspel 179
10.3 Hur samspelar du i grupper? 186
Hur leds en grupp? 191
10.4 Sammanfattning 194
11 Kan du bidra till ett bättre samhälle? 195
11.1 Prosocialt beteende 197
11.2 Biologiska principer och processer 198
11.3 Inlärda beteenden 199
11.4 Kognitiva principer och processer 199
11.5 Sammanfattning 200
Du och kunskapen 201
12
Hjälp i ditt arbete 202
Redogöra 202
Jämföra 203
Reflektera 203
Kritiskt granska 203
Värdera 203
Definitionsregister 205
Du och dina känslor
SYFTE
Du som elev ska utveckla:
• Kunskaper om psykologins vetenskapliga begrepp och forskningsmetoder
• Kunskaper om människans tänkande, kännande och handlande
• Kunskaper om mänskligt beteende i olika sociala sammanhang
• Förmåga att granska, jämföra och värdera olika psykologiska principer och processer
CENTRALT INNEHÅLL
Du som elev kommer att få möta:
• emotioner, däribland grundläggande känslor
I detta avsnitt kommer du att lära dig om:
• Vad känslor är.
• Sex grundläggande känslor nämligen rädsla, sorg, ilska, lycka, avsky och förvåning.
Varför känner du som du gör? 4
Varje dag upplever du och känner olika känslor.
Egna erfarenheter
Ge exempel på olika känslor som du har känt idag.
Inom psykologin finns ett par olika begrepp som används för att uttrycka dina upplevelser av känslor. En känd amerikansk psykolog, Silvan Tomkins, har specialiserat sig på känslor, och skillnaden mellan affekt, emotion och känslor. Enligt honom är dessa begrepp inte utbytbara, det vill säga de betyder inte samma sak.
Affekt är den biologiska delen av känslan som kan uppstå utan att du blir medveten om den. Du har till exempel hjärtklappning. En känsla är den medvetna upplevelsen av affekten. Du har hjärtklappning och känner ilska eller glädje. En emotion är affekten (det biologiska), känslan (medvetenheten) kombinerat med dina erfarenheter. Detta gör att din emotion (ilska eller glädje) kopplas till dina minnen och blir en unik upplevelse.
Dina känslor är oerhört komplexa och många olika faktorer är involverade när du känner till exempel ilska eller glädje. Dina känslor uppstår i olika situationer. Du kan bli orättvist behandlad av en person eller få beröm av någon. Situationen leder till att du kommer att känna olika känslor, till exempel ilska om du blir orättvist behandlad och glädje när du får beröm.
När emotionspsykologer ska förklara våra känslor utgår de från situationen och anser sedan att det finns olika beståndsdelar i en emotion.
Egna erfarenheter
Koppla ihop de olika känslor som du har känt idag med situationen där de uppstod.
Situation
Vissa forskare anser att det finns sex olika komponenter.
1. Bedömning
2. Subjektiv upplevelse
3. handlingstendenser
4. Kroppsliga reaktioner
5. Ansiktsreaktioner
6. emotionell reglering
Du är med om en situation. Vanligen startar din känsla i att du gör en bedömning (1) av situationen. Denna bedömning leder till en subjektiv upplevelse (2), utifrån dina tidigare erfarenheter kommer du att uppleva situationen på ett unikt sätt. Du får en första impuls att handla (3), en handlingstendens. Din kropp kommer att reagera på situationen och din bedömning av den (4). Du kanske får hjärtklappning och dina muskler spänns. Ditt ansikte kommer att ge uttryck för vilken känsla du känner (5). Känslan du nu upplever är den sammanlagda känsloreaktion som du ofta reglerar på något sätt (6).
Exempel:
Situation – du blir orättvist behandlad
1) Du gör en bedömning av vad denna orättvisa får för konsekvenser för dig.
2) Du har blivit orättvist behandlad förr och blir mycket arg.
3) Du vill skälla ut personen som behandlar dig orättvist.
4) Du blir yr, får hjärtklappning och blir svettig i händerna.
5) Ditt ansikte visar att du är arg.
6) Du reglerar din ilska och inser att det är bättre att prata lugnt och diskutera varför du blir behandlad som du blir.
Egna erfarenheter
Gör ett eget exempel på de sex delkomponenterna utifrån en situation, exempelvis:
• Du får bra resultat på ett prov.
• Du får veta att någon du tycker om har hamnat på sjukhus.
Känslor har bland annat studerats genom att undersöka människors ansiktsuttryck. På detta sätt fastställde emotionsforskarna Paul Ekman och Wallace Friesen (1975) sex grundläggande känslor hos människor och dessa var:
1. Rädsla
2. Sorg
3. Ilska
4. Lycka
5. Avsky
6. Förvåning
Vi människor vill gärna förklara orsakerna till våra tankar, känslor och beteenden. Vi gör vad psykologerna benämner som attributioner. Vi kan göra inre och yttre attributioner. Det betyder att vi förklarar orsakerna till våra känslor som inre (beror på vår personlighet) eller yttre (beror på situationen eller på andra personer).
Egna erfarenheter
Ge exempel på ett par olika känslor som du känt idag eller under veckan. Fundera på hur du vill förklara orsakerna till de olika känslorna. Förklarade du dessa med inre eller yttre attributioner (orsaker)?
4.1 Är känslor universella?
Tror du att känslor i alla länder är desamma och uttrycks på samma sätt, det vill säga att de är universella? Om så är fallet är kanske ursprunget till våra känslor mer biologiska än sociala. Om våra känslor är olika i olika kulturer så ger uppväxten och inlärningen upphov till våra känslor.
För att förstå både vilka grundläggande känslor vi människor har och deras ursprung har forskarna undersökt känslor i olika kulturer.
Charles Darwin (brittisk biolog) skrev redan 1872 att både djur och människor i alla kulturer har snarlik mimik och kroppshållning för medfödda emotionella uttryck. En apas glädje och en människas glädje uttrycks med en liknande mimik.
Barn som är blinda sedan födseln (kan alltså inte ha lärt sig ansiktsuttryck genom att imitera sina föräldrar) har samma ansiktsuttryck när de uttrycker olika känslor som andra barn. Vilket skulle vara ”bevis”
Attributioner
tillskriver något att vara orsak till en händelse, reaktion eller förändring. (psykologiguiden.se)
för att känslor är medfödda. Men det finns också en rad ”bevis” för att känslor är inlärda eftersom de kan vara olika i olika kulturer.
Paul Ekman är den psykolog som studerat ansiktsuttryck i olika kulturer mest. Han har i sina studier visat att människor i olika kulturer har en universell likhet i sina ansikten när de uttrycker olika känslor. Dessutom kan vi känna igen känslor genom att titta på ansiktsbilder på människor från olika kulturer. Ekman lät även människor i en stamkultur på Nya Guinea (som aldrig hade träffat människor från västvärlden) titta på bilder på dessa människor där de uttrycker känslor. De kunde identifiera känslorna korrekt. Detsamma gällde när amerikanska studenter fick se ansiktsbilder på människorna från Nya Guinea.
Ekmans studier stödjer Darwins teori att uttrycket av emotioner är medfött och att de har sitt ursprung i att vi vill överleva. Genom att förstå andras känslor och avsikter kan vi överleva. Om någon uttrycker rädsla kommer vi att försöka upptäcka varför personen är rädd och på så sätt skydda oss själva.
Det finns dock forskare som inte är så övertygade om att emotioner är biologiska och universella utan att emotioner är formade av människors sociala och individuella miljö. I många av studierna med foto på människor som uttrycker olika känslor får försökspersonerna se foton på sex olika känslor (glad, ledsen, förvånad, rädd, arg och äcklad). Människor från västvärlden väljer ”rätt” känsla till rätt foto i ca 85 % av försöken. Människor från andra kulturer väljer rätt i 72 % av försöken. När försökspersonerna inte får ta del av de sex känslorna i förväg utan ska svara fritt sjunker antal ”rätt” till 58 %. Vilket då
kanske innebär att känslor inte är 100 % universella och medfödda utan inlärda komponenter.
När ett forskarteam studerade stamkulturen Himba i Nigeria fick försökspersonerna placera foton på svarta skådespelare som uttryckte de sex basala känslorna i fler än sex högar. Foton där skådespelarna ”log” placerades alla i en hög med rubriken skrattar. Alla foton där skådespelarna hade uppspärrade stora ögon hamnade i en hög med rubriken ”de tittar”. De övriga fotona som uttryckte många olika känslor placerades i olika högar. Forskarna kom fram till att Himba-folket inte kategoriserade fotona efter känsla (trots att detta var uppgiften) utan efter vilket beteende de uppfattade att skådespelarna visade.
Emotionsuttryck verkar till viss del vara lika hos världens alla människor men även vara inlärda och därmed olika i olika kulturer. Biologi och sociala aspekter samverkar alltså. Det finns sociala regler i olika kulturer för vilka känslor som får uttryckas och hur mycket de får uttryckas. Sorg kan t.ex. uttryckas på många olika sätt. I många arabländer uttrycker man sorg mycket kraftfullt. I europeiska länder är man mycket mer återhållsam med sin sorg.
Glädje kan också uttryckas på olika sätt. Ryska män som är glada över att se varandra kramas och kysser varandra på kinden. I andra länder är detta oerhört sällsynt.
Sammanfattningsvis kan det nämnas att många anser att människor i kollektivistiska kulturer är mindre uttrycksfulla med sina känslor än personer från individualistiska kulturer. Det är dock viktigt att ta hänsyn till individuella skillnader inom kulturer och att det kan vara farligt att göra generaliseringar vad det gäller känslouttryck hos olika människor.
Det finns kulturer som saknar ett motsvarande ord för emotion eller känsla. Vi vet också att det i många kulturer finns ett begrepp för emotion, men det betyder inte riktigt detsamma som vad vi menar.
På många språk kan man uttrycka sammansatta känslor, men alla dessa känslor kan inte översättas. Engelsmän kan känna skadeglädje men de har inget ord för känslan som vi svenskar har. I Japan finns begreppet ”amae”, som är någon form av beroendekänsla. Känslan kan inte översättas till ett bra begrepp varken på engelska eller på svenska. Japanskan har flera ord för känslor som inte finns i andra språk. ”Itoshu” betyder längtan efter en älskad person som inte är närvarande. När man galant övervinner ett stort hinder finns känslan: ”Ijirashu”. Det japanska språket har även ord för olika former av sorg. ”Kanashii” är sorg efter en person.
I Mikronesien på ifaluk-språket finns ord för sammansatta känslor som inte vi har i svenskan. Det finns ett känsloord för ångest och sorg i kombination. I Indien finns det ett ord som uttrycker stolt och kärleksfull ilska. Hos en jägarstam på Norra Filippinerna finns en känsla som verkar motsvara ångest, passion och energi på vårt språk. Buganda-folket i Uganda använder samma ord för känslorna sorg och vrede och en aboriginstam i Australien skiljer inte på orden för känslorna skam och rädsla. På ön Samoa har man samma ord för kärlek och att tycka synd om någon!
Att man inte har ord för vissa känslor som vi har ord för, eller att man uttrycker ett ord för vad som hos oss är två känslor behöver ju inte betyda att känslorna inte finns. Det intressanta för forskarna är att försöka komma fram till varför vissa kulturer har många ord för känslor som vi tycker är en känsla och varför man uttrycker vad vi anser är olika känslor med ett känsloord.
I de flesta kulturer anser man att det är inre attributioner som orsakar våra känslor. I de kulturer där känslorna anses komma från individen själv placerar man känslorna på olika ställen. I de flesta västerländska kulturer placerar man känslorna i hjärtat. I Japan finns känslorna i magen. I andra kulturer hänvisar man till levern och tarmarna. Det finns ett samband mellan flera av våra känslor och hormoner och många hormoner produceras av körtlar i magen! Så dessa kulturer har kanske ”rätt”?
Amerikaner tillskriver ofta andra personer (yttre attribution) som orsaker till deras känslor när dessa är glädje, rädsla, skam och sorg. Japaner gör också en del yttre attributioner till känslorna glädje, rädsla och skam. Men japaner anser ofta också att dessa känslor beror på turen eller ödet.
Ett stort problem för forskarna är att undersöka känslor i olika kulturer. Hur får man frågorna att bli rätt översatta när det finns olika ord för olika känslor och sammansatta känslor som det inte finns motsvarighet till?
De sex grundläggande känslorna (rädsla, sorg, ilska, lycka, avsky och förvåning) som Ekman och Friesen (1975) identifierat hos människor känner du säkert igen i vår kultur. Du ska nu få läsa mer om dessa känslor.
Vad har du lärt dig?
• Tänk igenom vad du läst.
• Sammanfatta vad du lärt dig om känslor så här långt?
4.2 Rädsla
Både människor och djur känner rädsla. I experiment med möss som försökspersoner har man upptäckt att möss är rädda för katter, även de möss som aldrig har sett en katt tidigare. Många människor är rädda för samma saker t.ex. höga höjder och ormar. Men det är också så att människor är rädda för väldigt många olika saker, någon är rädd för mörker medan andra är rädda för att flyga.
Egna erfarenheter
Ge exempel på vad du är rädd för.
Definition av rädsla
Enligt forskare i psykologi och psykologer är rädsla en av våra grundläggande känslor. Du reagerar på något som du upplever som farligt med rädsla. Hur starkt vi reagerar beror på situationen och hur stor kontroll över situationen vi upplever att vi har.
Hur känns det att vara rädd?
Det som händer när du blir rädd är att din amygdala blir väldigt aktiv och förbereder dig på att fly, slåss eller spela död (på engelska de tre F:n – Flight, Fight or Freeze). Detta leder till att:
• du kallsvettas (luktar annorlunda än din svett vid t.ex. träning)
• du börjar flåsa
• ditt blodtr yck och din puls blir snabbare
• du blir svag i knäna eller paralyserad
• om du blir mycket rädd kan du kissa på dig.
När du blir rädd kan du alltså bestämma dig för kamp, dvs. du kanske blir våldsam. Din rädsla kan också leda till att du bestämmer dig för att undvika situationen du blir rädd för eller att du flyr, dvs. du Egna erfarenheter hur känns det i din kropp när du har blivit riktigt rädd?
Rädsla
är en grundläggande reaktion på hot eller fara. när vi upplever något som vi tror kan skada oss (fysiskt eller psykiskt) reagerar vi med rädsla. (Psykologiguiden.se)
Fobi
en stark rädsla, skräck, för en speciell typ av situationer.
Panikångest hastigt påkomna ångestreaktioner.
Posttraumatiskt stressyndrom
är ett varaktigt och återkommande ångesttillstånd efter en traumatisk upplevelse, t.ex. våldtäkt, trafikolycka, krigshändelse.
(Psykologiguiden.se)
Ansiktsuttryck för rädsla.
kanske springer i väg. Du kan också bli stel av skräck, paralyserad och handlingsförlamad. Din rädsla kan övergå i panik.
Det har visat sig att många människor som utsätts för stor rädsla t.ex. vid krig eller katastrofer reagerar förvånansvärt kallt och väldigt beräknande. Man tror att man behärskar situationen, men det kan vara en falsk känsla.
Vid andra situationer blir du kanske målmedveten och tänker rationellt och tar tag i situationen och din rädsla. Det kan också vara så att du ser en tjusning i att vara rädd (du får en kick), vilket kommer att leda till att du tar risker, blir övermodig och våghalsig.
Hur undersöker man rädsla?
Det forskas mycket på rädsla. Forskarna försöker kartlägga vilka rädslor som är medfödda och vilka som är inlärda. De försöker se om det går att lindra eller bota rädslor som har lett eller kan leda till psykisk ohälsa i form av t.ex. fobier, panikångest eller posttraumatiskt stressyndrom. När man forskar använder man alla forskningsmetoder och både försökspersoner som utvecklat psykisk ohälsa på grund av rädsla, som har en stark rädsla för något, och orädda personer där man försöker framkalla rädsla. En känd studie gjordes på en kvinna som inte kunde känna rädsla.
Ralph Adolphs m.fl (1994)
Syfte – undersöka en person som inte kunde känna rädsla.
Försökspersoner – en 30-årig kvinna som kallades för S.M. Kvinnan led av en sjukdom som gjorde att hennes amygdala i hjärnan var förstörd.
Metod – fallstudie.
Forskarna gjorde en rad undersökningar på kvinnan bl.a. intelligenstest och despressionstest. hon fick titta på foton där olika människor uttryckte olika känslor, hon fick på en skala värdera hur starka olika känslor var på foton med olika personer. hon fick själv rita ansikten med olika känslouttryck och hon gjorde minnestest. hennes resultat jämfördes med en kontrollgrupp.
Resultat – hennes intelligens var normal och hon var inte deprimerad. Kvinnan hade svårt att urskilja rädsla. hon gav rädsla, ilska och avsky lägre värdering i intensitet än kontrollgruppen. hon kom ihåg människor på foton som hon inte hade sett. hon lärde sig komma ihåg nya ansikten. Det var alltså inte något fel på hennes minne för ansikten. Men hon hade svårt att komma ihåg känslosamma minnen.
Slutsats – eftersom kvinnans amygdala var förstörd blev slutsatsen att denna del av hjärnan aktiveras när vi människor känner rädsla. Slutsatsen bekräftas även av studier på djur.
(”nature, vol. 372”)
Öka din kunskap
Värdera fallstudien. Använd avsnitt 1.5 Kritiskt tänkande.
Vad beror rädsla på?
Vi vet idag att en del rädslor är förprogrammerade hos både människor och djur. Det innebär att vi ärver en del av vår rädsla. Men en del av vår rädsla lär vi oss genom de erfarenheter som vi gör under livet.
Vem är rädd?
Alla människor är rädda, eftersom vi är förprogrammerade att vara rädda för situationer som kan vara farliga eller som var farliga förr i tiden (t.ex. höjder, större djur, ormar). De flesta rädslorna visar sig i barndomen, men de går ofta över när man blir äldre.
Sorg
är en stark, grundläggande och naturlig reaktion när någon som stått dig nära dött eller att du förlorat viktiga relationer till andra människor, grupper eller platser. Sorg kan också uppstå vid förlust av något.
(”Pengiun Dictionary of Psychology”)
Barn blir mer rädda än vuxna. Detta beror på att deras frontallob inte är utvecklad på samma sätt som hos en vuxen. En vuxen kan därför kontrollera sina känslor, planera, förstå konsekvenser och tänka logiskt, vilket ett barn inte kan och därför känner mer rädsla. Rädsla är också kopplat till dina erfarenheter, så om du varit med om hemska saker kan du utveckla olika rädslor. Det verkar också vara så att vissa personligheter utvecklar olika grader av rädslor och hanterar dessa på olika sätt. Om du är nervöst lagd är det större sannolikhet att du utvecklar olika former av rädslor. Vissa personligheter söker mer spänning än andra och trotsar därmed sin rädsla.
Vad har du lärt dig?
• Tänk igenom vad du läst.
• Sammanfatta vad du lärt dig om rädsla?
4.3 Sorg
Ekman och Friesen (1975) och många andra inom psykologiämnet anser att sorg är ytterligare en grundläggande känsla. Sorg är en känsla som uppstår när du förlorat en person eller förlorat något, till exempel förlust av en kroppsdel vid sjukdom eller olycka.
Egna erfarenheter har du upplevt sorg? Vad eller vem förlorade du?
Definition av sorg
Enligt forskare är sorg en naturlig reaktion när vi råkar ut för en förlust av någon eller något.
Hur känns det att vara sorgsen?
Alla upplever sorg olika och det finns ingen mall för hur man ska känna. Saknaden kommer att ta sig olika uttryck och personer kommer att känna olika känslor. Dessa känslor och ceremonier i samband med dödsfall är i hög utsträckning kulturellt betingade. Men det finns en rad vanligt förekommande tankar, känslor och beteenden.
Det som är mest karakteristiskt för sorg är att man känner stor nedstämdhet och förtvivlan. Sorgen tar sig dock helt olika uttryck. Reaktionen beror på vilken relation man hade till den som dött, vilken livssituation man befinner sig i när förlusten sker och hur denna förlust påverkar din livssituation och ditt fortsatta liv.
Några vanliga känslor är:
• stor saknad och längtan efter den som gått bort eller vad som gått förlorat
• overklighet
• fysisk smärta
• oro och ångest
• ensamhet och att allt är meningslöst
• förändringar i humör, aptit och sömn.
Vid sorg gråter vi ofta.
En amerikansk psykiatriker, såg följande reaktioner vid djup sorg:
• fysiska symtom (t.ex. suckande, torka i munnen och trötthet)
• goda tankar om den avlidne (så kallad idealisering)
• skuldkänslor (anklagar sig själv för allt sådant man gjort eller inte gjort före dödsfallet)
• ilska över vad som hänt och över annat orättvist i världen
• förlust över livet tillsammans och söker nya beteenden, vanor och identitet.
Egna erfarenheter
Om du upplevt sorg, vilka av ovanstående känslor eller reaktioner upplevde du?
Det finns olika typer av sorg. Man skiljer på normal sorgupplevelse, som varar ungefär ett år och en mer förlamande maladaptiv sorgereaktion, som oftast varar betydligt längre än ett år.
Dessa är:
• gränslös sorg – intensiv, pågår länge och den som sörjer ser den döde i olika situationer
• komplicerad eller fördröjd sorg – sorgen är först behärskad men blir sedan starka känsloreaktioner och varar längre, en diagnos enligt manualen DSM-5
Maladaptiv används ibland för psykisk ohälsa, betyder även att ens beteende har negativa följder för anpassning eller saker som kan försvåra hantering av situationer. (psykologiguiden.se)
DSM-5
en handbok utgiven av American Psychological Association (APA) som beskriver olika diagnoser och används av psykologer och psykiatriker när de ska fastställa diagnoser hos patienter.
(Pengiun Dictionary of Psychology)
• traumatisk sorg – sorg som kan övergå i t.ex. PTSD, depression och panikångest.
Många liknar sorgen vid en kris och att man går igenom fyra krisfaser. Dessa krisfaser är framtagna av den svenska psykiatriforskaren Johan Cullberg och är:
1. Chockfasen
2. Reaktionsfasen
3. Bearbetningsfasen
4. Nyorienteringsfasen
Ett nyare synsätt på sorgen är att använda pendlingsmodellen. Enligt en studie som gjordes av forskarna Margaret Stroede och Henk Schut finns två olika faser i sorgen och den sörjande pendlar in i och ut ur dessa:
1. Förlustorienterad
2. Återbyggnadsorienterad
Hur undersöker man sorg?
Det är inte etiskt korrekt att manipulera och utsätta någon för sorg. Det är därför svårt att göra experiment, så de främsta undersökningsmetoderna är enkäter och intervjuer med människor som upplevt sorg.
Vad beror sorg
på?
Sorg aktiverar samma system i kroppen som när du känner oro och stress. Ett antal olika stresshormoner kommer att aktiveras i din kropp, vilket även gör att immunsystemet går ner och du lättare kan bli sjuk.
Vem riskerar att drabbas av sorg?
Alla drabbas någon gång av en förlust av en person, en relation, ett objekt eller en situation. Sorg tar mycket energi och det är viktigt att ta hand om sig själv under sorgeperioden. Om sorgen beror på dödsfall påverkas känslan och intensiteten av om dödsfallet var väntat eller oväntat. Om någon som dör varit sjuk eller om personen drabbas av förlust på grund av sjukdom kan vårdens kvalitet påverka sorgen. Ens livssituation och ålder påverkar också sorgeprocessen.
Vid Karolinska Institutet i Stockholm har professor Ulrika Kreicbergs och dr Dang Wei under flera år studerat sorg hos familjer som mist ett barn. Sorgen drabbar föräldrarna lika men kvinnor och män hanterar sorgen olika. Männen pratar oftast endast med sin partner om sorgen och de vill sällan söka hjälp medan kvinnorna pratar med fler och oftare tar stöd av en terapeut. Det visar sig också att sorgen är långvarig och att de i högre grad lider av psykisk ohälsa än de föräldrar som inte mist ett barn. Även syskon drabbas hårt. De sörjer både syskonet de förlorat och att deras föräldrar försvinner in i sitt sorgearbete. Det finns till och med något som heter ”Broken Heart Syndrome”, där hjärtat har förstorats av en livsavgörande händelse, såsom t.ex. sorg.
Vad kan du göra vid sorg?
När vi upplever sorg förlitar vi oss gärna på att familj och vänner ska ge stöd och just det stöd som man vill ha och behöver. Men i en undersökning gjord på uppdrag av begravningsbyrån Fonus av undersökningsföretaget Novus har vi svenskar svårigheter med att hantera andras sorg.
Undersökningsföretaget Novus (2023)
Syfte – undersöka svenskars tankar om döden.
Försökspersoner – 4741 slumpvis utvalda personer i novus Sverigepanel.
Metod – intervjuer (via webb).
Frågor ställdes kring död och sorgearbete, både strukturerade och ostrukturerade frågor.
Resultat – Många hade svårt att närma sig andra i sorg. Många tyckte det var svårt att veta vad som förväntades av dem. 55 % tyckte det var svårt att veta vad man skulle säga och hur man skulle bete sig. I åldersgruppen 18–29 år var det hela 70 % som kände sig osäkra. (fonus.se)
Öka din kunskap
Värdera enkätundersökningen. Använd avsnitt 1.5 Kritiskt tänkande.
Svenska kyrkan ger följande tips på hur man kan hjälpa någon som upplever sorg:
1. Hör av dig till den som är i sorg.
2. Prata med eller skicka meddelande till den som sörjer.
3. Ta initiativ till aktiviteter (t.ex. fika, ta en promenad, titta på film).
4. Var närvarande, besök den som sörjer.
När man själv sörjer kan sorgearbetet underlättas om man:
• tar till sig vad som hänt
• tillåter sig att uttr ycka sin sorg
• att andra tillåter att den som sörjer får uttr ycka sin sorg
• får stöd av familj och vänner
• tar itu med den nya situationen
• gör saker
• ägnar sig åt något nytt
• skapar sig en ny roll och identitet
• söker nya vänner.
Förstå dig själv och andra
• Tycker du att Svenska kyrkans förslag verkar bra? Skulle du vilja lägga till något utifrån din erfarenhet av egen och andras sorg?
• Om du själv skulle känna sorg skulle du vilja lägga till något vad det gäller hur sorgearbete kan underlättas, vad i så fall?
Vad har du lärt dig?
• Tänk igenom vad du läst.
• Sammanfatta vad du lärt dig om sorg?
Nu ska du få läsa om ytterligare en grundläggande känsla som får mycket uppmärksamhet i media, nämligen ilska.
Iaa Hedin
Tankar, känslor
och beteenden 1
Psykologi nivå 1
Tankar, känslor och beteenden 1 – Psykologi nivå 1 är ett basläromedel för kursen Psykologi nivå 1. Innehållet är noga övervägt för att skapa en progression mellan nivå 1, 2 och 3 samt fungera som en god grund för Psykologi fördjupning och kursen Tillämpad psykologi. Avsnitten i boken följer ordningen i det centrala innehållet i ämnesplanen för att underlätta för elever och lärare. Psykologin som vetenskap med dess forskningsmetoder lyfts fram för att eleverna ska kunna kritiskt granska ämnets begrepp och teorier. Elevernas kognitiva förmåga, känslor, beteenden, hälsa och ohälsa samt socialt samspel belyses utifrån olika principer och processer. Eftersom eleverna ska kunna granska, jämföra och värdera samt reflektera utifrån en helhetssyn lyfts många studier, begrepp och teorier fram utifrån en rad olika principer och processer till exempel, biologiska, kognitiva och sociala. Både historiska och nutida studier, teorier och processer finns med i boken för att skapa ett intressant innehåll.
Till boken Tankar, känslor och beteenden 1 – Psykologi nivå 1 finns en omfattande digital lärarhandledningen med förslag på svar till bokens alla uppgifter, samt ytterligare uppgifter att genomföra med eleverna.
Iaa Hedin är psykologilärare (och samhällskunskaps- och religionslärare) på Borgarskolan i Malmö, med 30 års erfarenhet av att undervisa i ämnet psykologi både på nationella program och International Baccalaureate programmet.
ISBN 9789151112510