LÄRARHANDLEDNING
Mats Lodén
5. Kommunikation och samspel
Introduktion till kapitlet
Arbetet inom funktionsstöd kräver en god kommunikationsförmåga. Eleverna behöver kunna anpassa sin kommunikation efter olika individers förmågor och behov. Kapitel 5 går igenom olika språkmetoder och kommunikationsstöd anpassade efter olika funktionsnedsättningar.
Eleverna får även lära sig om bemötande och förhållningssätt, brukares sociala liv och sexualitet samt hur konfliktsituationer kan förebyggas, bemötas och hur de hanteras i efterhand. För att inte skapa en ensidig bild av vem som är våldsoffer eller -utövare tar kapitlet upp brukare, personal, närstående och utomstående i båda rollerna.
I detta kapitel får eleverna möjlighet att utveckla följande från ämnet syfte:
• Förmåga att individanpassa alternativa kommunikationsvägar, pedagogiska arbetssätt, hjälpmedel och välfärdsteknologi för att möjliggöra individens delaktighet och självbestämmande.
Centralt innehåll
• Bemötande utifrån ett etiskt och inkluderande förhållningssätt.
• Förebyggande arbete och rutiner för hantering av hot- och våldssituationer.
• Hur samspel kan främjas genom olika sätt att kommunicera, till exempel med hjälp av sinnesstimulering, tecken, föremål och bilder.
• Sexualitet och relationer.
• Centrala begrepp inom området.
Detta kommer eleverna att läsa om i Funktionsförmåga nivå 2
> Faktorer i den inre och yttre miljön som underlättar människors möjligheter till ett aktivt deltagande i samhället.
> Utanförskap i samband med funktionsnedsättning.
> Bemötande och hantering av problematiken runt sexualitet och relationer.
Till dig som undervisar
Bemötande och kommunikation är mycket viktigt och grundläggande i allt arbete inom vård och omsorg. Funktionsstöd är inget undantag. Här finns också många särskilda utvecklade metoder och verktyg för kommunikation som eleverna behöver känna till och förstå. Det är också något som elever ofta behöver öva mycket på innan de kommer ut i arbetslivet. Därför passar det bra att ha många praktiska övningar till denna del. Att utmanas till att aktivt tänka på exempelvis sitt kroppsspråk kan leda till insikter och kunskaper som eleven kan ha nytta av både i andra ämnen i skolan, sina framtida arbetsliv och även privat.
Ämnena sexualitet och våld kan av olika anledningar vara utmanande att undervisa inom. Elever kan tycka att det är pinsamt, ha motstridiga åsikter som leder till konflikter, eller svåra upplevelser som gör att ämnena blir särskilt känsliga. Du som lärare behöver vara mentalt förberedd på detta så att du är redo att hantera olika möjliga reaktioner från eleverna. Det kan vara svårt att hitta en balans mellan att respektera vad enskilda elever är bekväma med och samtidigt utmana dem till att träna på vad de behöver kunna i framtiden. Det är viktigt att de får möjlighet att göra detta i en trygg miljö, som klassrummet, innan de ställs inför det i arbetslivet.
Här kan du få in ett mångkulturellt perspektiv på undervisningen på många olika sätt. Fråga eleverna om vad de känner till för olika sociala regler och normer inom olika kulturer.
Lektionsförslag, uppgifter och övningar
Kommunikationsvägar
Övningen går ut på att fördjupa kunskapen om olika sätt att kommunicera.
Låt eleverna göra en kort presentation av sig själva utan att använda ord eller text. De kan exempelvis använda färger, pennor, emojier, pictogram och fantasi. Här är några förslag på vad de kan illustrera:
• sig själva och sin närmaste familj
• sitt hem
• intressen och hobbyer
• hur en vanlig dag kan se ut
• något man skulle vilja göra
• något helt annat!
Presentationerna behöver varken vara perfekta eller välgjorda. Det viktigaste i den här delen av uppgiften är att eleverna övar på att uttrycka sig själva och att de har roligt. När de är färdiga ska de presentera bilderna för klassen och låta dem försöka tolka. Reflektera gemensamt i helklass efteråt. Var det lätt eller svårt att försöka kommunicera utan ord? Hur var det att försöka tolka någon annans bild? Gissade folk rätt eller fel? Vad har ni lärt er från dessa erfarenheter som ni kan ha användning av i arbetet med personer som har begränsad verbal kommunikationsförmåga?
Kroppsspråket
Övningen går ut på att fördjupa kunskapen om kroppsspråkets betydelse för kommunikation.
Eleverna arbetar två och två. Med kroppsspråket ska de gestalta de nio grundkänslorna för varandra. Låt dem även försöka uttrycka några av de mer komplicerade underkategorierna.
• Njutning/glädje – reaktion på när något går bra underkategorier som till exempel lycka, upprymdhet, tillfredställelse
• Intresse – reaktion på något nytt, impuls att undersöka underkategorier som till exempel nyfikenhet, förundran, förväntan
• Förvåning – reaktion på plötslig förändring underkategorier som till exempel överraskning, chock
• Avsmak – reaktion på dålig smak, impuls att spotta ut underkategorier som till exempel äckel, illamående
• Avsky – reaktion på dålig lukt, impuls att dra sig undan underkategorier som till exempel förakt, motvilja, vämjelse
• Ilska – reaktion på hot, impuls att gå till attack underkategorier som till exempel irritation, frustration, otålighet, fientlighet
• Sorg – reaktion på förlust, impuls att sörja underkategorier som till exempel saknad, nedstämdhet, ledsamhet, ensamhet
• Rädsla – reaktion på fara, impuls att fly underkategorier som till exempel oro, ängslan, nervositet, panik
• Skam – reaktion på misslyckande, impuls att se över sitt beteende underkategorier som till exempel ånger, genans, blygsel
Diskutera i helklass vilka känslor som var svåra att gestalta och vilka som var lätta. Reflektera tillsammans efteråt eller skapa ett grupparbete kring frågeställningen: Varför är det viktigt att vara medveten om kroppsspråket i mötet med personer som kan ha kommunikativa och kognitiva funktionsnedsättningar?
Redovisa gruppvis i klassen.
Informera i bilder, färger och symboler
Övningen går ut på att fördjupa kunskapen om hur AKK-stöd kan användas för kommunikation.
Använd fallbeskrivningen om Anton som finns bland kopieringsunderlagen. Låt eleverna skapa ett schema för Anton med hjälp av bilder, teckningar och färger. De kan arbeta i grupp eller individuellt och schemat kan skapas digitalt eller fysiskt. Eleverna ska använda sig av olika former av bild- och symbolstöd, exempelvis pictogram, emojier, blisstecken, Widgit eller bilder de själva ritar. De kan visa sitt arbete i en Powerpoint-presentation, i ett blädderblock eller ett collage.
Samtalsövning
Övningen går ut på att fördjupa förståelsen för samtalets roll i funktionsstödsarbetet, samt att träna lyssnande och uppmärksamhet.
Eleverna arbetar två och två. Elev 1 delar med sig av en vårderfarenhet, ett viktigt möte med en annan person eller valfritt ämne under max 3 minuter. Elev 2 lyssnar uppmärksamt utan att kommentera. Elev 2 ska sedan återge vad elev 1 berättat så sakligt som möjligt, med egna ord, max 3 minuter. Elev 1 får rätta om elev 2 missuppfattat något eller komplettera om något saknas. Byt roller och gör om övningen.
Låt eleverna sedan reflektera i 5 minuter kring upplevelsen av att lyssna och sedan återge någon annans historia.
Dubbla budskap
Övningen går ut på att fördjupa förståelsen för kommunikation och kroppsspråk och de missförstånd som kan uppstå när man ger två motstridiga budskap på samma gång.
Låt eleverna arbeta gruppvis med fallbeskrivningarna i kopieringsunderlagen för att reflektera över egna erfarenheter av dubbla budskap. Varje grupp redovisar exempel på dubbla budskap som kan uppstå i arbetet inom vård, omsorg och funktionsstöd.
Några förslag på frågeställningar att arbeta med:
• Vad kan man göra för att bli mer medveten om sina egna motsägelsefulla signaler?
• När var du senast motsägelsefull i mötet med en annan person?
• Hur brukar du själv reagera på dubbla budskap?
Empati och altruism
Övningen går ut på att stärka förmågan till empati och altruism och öka förståelsen för dess betydelse inom vård, funktionsstöd och omsorg.
Empati grundar sig i förmågan att sätta sig in i en annan persons situation och att kunna förstå vad andra personer känner. Altruism handlar om att göra något för att hjälpa en annan person utan att själv vinna något på det.
Diskutera begreppen i helklass och låt eleverna själva resonera över vad de innebär. Några exempel på frågor som kan användas i diskussionerna är:
• är det lättare att känna empati för personer som liknar oss själva?
• hur kan man veta om man verkligen har förstått vad någon annan känner?
• är det viktigare att förstå andras känslor eller att göra omtänksamma saker?
Ge eleverna i ”läxa” att utöva empati och/eller en altruistisk handling. Bäst är det om dessa handlingar kommer naturligt och självklart, men här är några förslag på uppgifter:
• Erbjud din plats i kollektivtrafiken till någon annan.
• Nästa gång du blir irriterad på någon, ta ett steg tillbaka och föreställ dig situationen ur den andra personens perspektiv.
• Nästa gång du köper en kopp kaffe eller dylikt, betala för en extra kopp och be expediten att bjuda nästa gäst.
• Plocka upp skräp på gatan eller i naturen, även om du inte slängt det själv.
• Skicka ett vänligt och uppskattande sms till någon du inte hört av dig till på länge.
• Erbjud hjälp med en uppgift till någon som du annars inte brukar göra.
• Lämna din plats i kön till någon annan som väntar.
• Ha ett samtal med någon där du verkligen lyssnar och försöker sätta dig in i den andra personens perspektiv.
• Ge någon en komplimang.
• Tillåt att en bok, ett musikstycke, en dans eller en film att beröra dig på djupet.
Nästa lektion ska de redovisa vad de har gjort och reflektera över hur det var. Var det lätt eller svårt? Hur kändes det efteråt? Vad lärde du dig som du kan ha användning för i arbetet inom funktionsstöd?
Var går gränsen för din intimzon?
Övningen går ut på att öka medvetenheten om etiskt bemötande och respekt för den personliga integriteten.
Det är frivilligt att delta i övningen. Eleverna arbetar två och två. Eleverna står mitt emot varandra i den sociala zonen, på cirka 1,2 – 3 meters avstånd. Eleverna ser varandra i ögonen och går sakta mot varandra. När det känns obekvämt och för nära ska de säga stopp. Då har man nått intimzonen.
Reflektera gemensamt i helklass efteråt. Låt eleverna diskutera tillsammans hur de upplevde mötet med sin intimzon. Diskutera förslagsvis även hur våra zoner kan variera mellan individer och olika kulturer.
Arbete inom intimzonen
Övningen går ut på att öka medvetenheten om etiskt bemötande och respekt för den personliga integriteten.
Utgå från fallbeskrivningen som finns bland kopieringsunderlagen. Låt eleverna läsa fallbeskrivningen och diskutera därefter följande frågor:
• Hur tyckte du att Selma bemötte Hussein?
• Hur skulle du ha bemött Hussein?
• Vilken information skulle Hussein ha behövt för att känna sig tryggare?
• Hur skulle du informera Hussein om att vilka insatser som ska göras?
• Vad gjorde eller sade Selma som inte respekterade Husseins integritet?
Du kan låta eleverna utföra rollspel där de visar hur ett etiskt och respektfullt bemötande av Hussein skulle se ut.
Privat eller personlig
Övningen går ut på att fördjupa förståelsen för vilka samtal som är okej och inte okej att föra i en vård-, funktionsstöds- och omsorgssituation.
Inled övningen med att diskutera skillnaderna mellan privat, personligt och professionellt bemötande i helklass. Dela in eleverna i smågrupper och låt dem diskutera hur de skulle hantera olika situationer som skulle kunna uppstå i arbetet. En lista med olika situationer att utgå från finns i kopieringsunderlaget.
Eleverna kan antingen redovisa genom att berätta muntligt eller genom att illustrera situationerna genom rollspel.
Våldsförebyggande metoder
Dela in klassen i smågrupper och låt dem göra grupparbeten där de fördjupar sig i någon av de olika våldsförebyggande metoderna som beskrivs i elevmaterialet:
• lågaffektivt bemötande
• Bergenmodellen
• safewards
• våldsförebyggande miljöer.
De kan göra presentationer, rollspel eller skriva uppsatser. Efter att eleverna har redovisat sina arbeten kan ni reflektera gemensamt i helklass. Vilken metod tycker ni själva bäst om? Varför? Kan de kombineras med varandra? Kan man använda metoderna utanför arbetet också?
Våld mot personer med funktionsnedsättningar
Övningen går ut på att synliggöra och reflektera kring våld mot personer med funktionsnedsättningar.
Utgå från kopieringsunderlaget med grundläggande information om våld mot personer med funktionsnedsättningar. Använd det som grund för att diskutera följande frågor:
• Vad är viktigt för att upptäcka att någon är utsatt för våld?
• Hur skapar man en trygg miljö för att en brukare ska kunna berätta att hen blivit utsatt för våld?
• Det är svårt och kräver mycket mot för att berätta att man har blivit utsatt för våld. Hur kan en funktionsnedsättning påverka detta?
• Vad kan du som personal göra för att stötta en person som har blivit utsatt för våld?
Våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar
Övningen går ut på att synliggöra och öka förståelsen för våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar.
Myndigheten för delaktighet har producerat filmer som kan användas som underlag för diskussion om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Den här övningen utgår från filmen om Afsoon. Du kan hitta den på mfd.se eller genom att googla på ”Afsoon – en film om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning”.
Titta på filmen gemensamt i helklass och diskutera följande frågeställningar efteråt:
• Vad är det som Micke utnyttjar hos Afsoon när han begår övergreppet?
• Hur kan Afsoons känslor för Micke påverka hennes omdöme av övergreppet?
• Varför berättar inte Afsoon om övergreppet för någon?
• Vilka viktiga signaler på att något inte står rätt till i Afsoons beteende missar personalen?
• Hur hade personalen kunnat bemöta Afsoon så att hon känt sig trygg nog att berätta om övergreppet?
• Varför tror du kvinnor med funktionsnedsättning löper högre risk att bli utsatta för våld?
Förhör av ”Ord att öva på”
Låt eleverna förhöra varandra på ”Ord att öva på”.
Förklara ”Ord att öva på”
Kopiera ordlistan för ”Ord att öva på” som finns i lärarmaterialet. Låt eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Kopieringsunderlag
Kopieringsunderlag 5:1
Fallbeskrivning: Anton
Anton behöver planera nästa veckas aktiviteter med stödpedagogerna på boendet. Han behöver ett schema för måndag, tisdag och onsdag och en bildkarta över aktiviteterna. På måndag kl. 13.00–15.00 är ett besök på badhuset inplanerat, på tisdag är det bollspel kl.14.00–15.00. På onsdag är han på den dagliga verksamheten och går på promenad mellan 10.00–11.00.
Veckodagarna har olika färger så att Anton kan skilja dem åt. Han vet att måndag är blå, tisdag röd och onsdag grön. Anton kan siffror och förstår klockan och behöver veta exakta tider, annars blir han orolig. Han åker till den dagliga verksamheten med färdtjänst och hämtas kl. 11.30. Det är viktigt att han vet vilka stödpedagoger som följer med på aktiviteterna. På måndag jobbar Stina och Cecilia, på tisdag jobbar Anders och Ahmed, på onsdag jobbar bara Stina.
Kopieringsunderlag 5:2 Fallbeskrivningar: dubbla budskap
Sonia
Stödpedagogen Sonia är trött. Hon har arbetat dubbelpass eftersom det saknades personal på morgonen och nu förbereder hon för middag på boendet. Elina sitter i dagrummet. Hon blir påmind av Zakarias att det är hon som är ansvarig för dukningen idag. När Elina dukar tar det tid för hon måste få göra det i sin egen takt. Det vet Sonia. Elina kommer in i köket. Sonia har precis satt på potatisen. Hon är stressad, vill sluta lite tidigare och komma hem och vila. ”Jag är jätteglad att du ska hjälpa till att duka, Elina” säger Sonia och lägger armarna i kors och suckar tungt.
Martin
Martin ska få besök av sin mamma. Han har längtat och sett fram emot besöket. Han har städat rummet och satt på sig en skjorta, för mamma tycker om när han har skjorta på sig. Han har råkat knäppa skjortan lite fel. Så knackar det på dörren. Han vill ge sin mamma en stor kram när hon kommer in. Dörren öppnas och hans mamma ser den felknäppta skjortan och ser allvarlig ut. Martin stannar till, tvekar. Hans mamma ser på honom och säger med en allvarlig min: ”Såå roligt att se dig, Martin!”
Daniel
”Du måste visa mig vad du ritat för spännande teckningar idag!” säger stödpedagogen Maria till Daniel. Daniel öppnar sin väska och tar fram sitt ritblock. Med stor möda bläddrar han fram till en teckning som han ritat till just henne. Det är en blomma och ett stort hjärta. Han håller upp den framför henne men Maria tittar ner sin mobil. ”Jättefin” säger hon och skickar samtidigt ett sms. När hon tittar upp har Daniel stoppat ner ritblocket i väskan igen. ”Den var verkligen jättefin, Daniel” säger hon igen och ler.
Kopieringsunderlag 5:3
Fallbeskrivning: arbete inom intimzonen
Husseins personliga assistent Kent har sjukanmält och han ska ha en vikarie idag. Det är vid sänggåendet som han behöver hjälp med avklädning, pyjamasen och intimhygien. Hussein uppskattar att Kent är en man, det känns lättare då. Kent är som en bra kompis som hjälper honom naturligt och enkelt. Hussein känner sig trygg med Kent. Han tycker inte om att vara naken inför andra, men han har till viss del vant sig på grund av sina funktionsnedsättningar.
Det ringer på dörren och in kommer en ung kvinna som presenterar sig.
”Hej Hussein, jag heter Selma och är vikarie för Kent. Jag ska hjälpa dig ikväll.”
Hussein känner sig plötsligt orolig och rädd.
”Behöver du gå på toaletten innan du lägger dig?” frågar Selma. Hussein skakar på huvudet. Selma går fram till rullstolen, tar av honom tröjan och sätter på pyjamasskjortan och hjälper sedan Hussein att resa sig upp. Hon knäpper snabbt upp hans byxor, drar ner dem och sätter honom på sängen. Hon lägger honom bakåt mot kudden, lyfter upp benen så att Hussein kan sträcka ut sig.
”Jag ska hämta vatten och tvättlappar”, säger hon och skyndar in på toaletten. Hussein ligger med naket underliv och fryser lite. Selma kommer tillbaka, hon har satt på sig handskar. Hon börjar tvätta honom och nynnar på en sång. Hennes mobil ringer, hon drar av sig ena handsken, tar upp mobilen ur fickan och svarar.
”Hej, du jag kan inte prata nu. Jag är hos en brukare. Kan jag ringa upp dig sen? Puss.” Hon tar på sig handsken igen, tvättar honom färdigt, sätter på ett inkontinensskydd och drar på honom pyjamasbyxorna.
”Sådär. Nu är vi klara. Sov gott då, Hussein.”
När Selma är på väg ut tar hon upp mobilen och ringer.
”Jag är klar nu. Vad ville du?” säger hon och stänger ytterdörren om sig.
• Hur tyckte du att Selma bemötte Hussein?
• Hur skulle du ha bemött Hussein?
• Vilken information skulle Hussein ha behövt för att känna sig tryggare?
• Hur skulle du informera Hussein om att vilka insatser som ska göras?
• Vad gjorde eller sade Selma som inte respekterade Husseins integritet?
Kopieringsunderlag 5:4 Privat eller personligt?
Hur skulle du hantera situationerna nedan? Fundera särskilt utifrån bemötande, integritet och respektfullhet.
• En brukare vill träffa dig utanför ordinarie arbetstid och vill att du kommer ensam. Hur bemöter du?
• En brukare vill bli vän med dig på sociala medier. Hur svarar du?
• En brukare har ångest och frågar om dina egna erfarenheter av det. Hur bemöter du?
• En brukare vill gärna se bilder och veta mer om din familj. Hur bemöter du?
• En brukare vill sitta nära dig, hålla handen och kramas. Hur bemöter du?
Kopieringsunderlag 5:5
Våld mot personer med funktionsnedsättningar
När man pratar om den särskilda utsattheten för våld bland personer med funktionsnedsättningar brukar man lyfta tre teman:
1. Osynlighet kan handla om att ha begränsad kontakt med omvärlden, svårigheter att göra sig förstådd, samt att våldet man utsatts för inte blir betraktat som ett våldsbrott.
2. Beroende handlar om ojämn maktbalans och ökade svårigheter att lämna en våldsam situation. Det är alltid svårt att lämna en destruktiv relation, men det blir ännu svårare om man är beroende av våldsutövaren för att klara sig i vardagen.
3. Sårbarhet handlar om de faktorer som gör en individ särskilt utsatt. Det kan handla om kognitiva nedsättningar som gör våldet svårare att förstå och berätta om, eller fysiska nedsättningar som gör det svårt att värja sig från övergrepp.
Olika former av våld
• Fysiskt våld: exempelvis slag, sparkar, fasthållning.
• Psykiskt våld: exempelvis förlöjligande, nedsättande ord, kontroll och övervakning, hot, våld mot exempelvis husdjur.
• Sexuellt våld: exempelvis sexuella trakasserier, ovälkommen beröring, våldtäkt.
• Ekonomiskt våld: exempelvis att ta eller slå sönder ägodelar, att tvingas/luras att ingå i avtal eller köpa saker åt någon annan.
• Vanvård/försummelse: exempelvis inte få sin medicin, sin rullstol, vita käpp eller annat hjälpmedel; inte få hjälp kring toalettbesök, hygien eller mat.
Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor
1. Vad är kommunikation?
En social process för att dela tankar, känslor och information med andra.
2. Hur kan kommunikationen påverkas av en kognitiv funktionsnedsättning?
Förmågan att förstå och tolka det som andra kommunicerar till en kan vara nedsatt. Det kan också påverka ens möjligheter att kommunicera det man vill på ett sätt som andra förstår.
3. Vad menas med att kroppsspråket är icke-verbalt?
Något som är verbalt har att göra med ord och språk, särskilt talat. Kroppsspråket omfattar alla icke-språkliga signaler vi förmedlar till varandra med kroppen, till exempel med ögonkontakt eller att luta sig bort.
4. Vad menas med dubbla budskap?
Dubbla budskap är att förmedla två olika budskap på samma gång, till exempel någon som säger ”jag är inte alls sur” samtidigt som hen har armarna i kors och tittar åt motsatt håll.
5. Vad är skillnaden mellan revir och zoner?
Ett revir är det område som man ser som sitt, som man inte vill att andra ska inkräkta på. Zoner handlar om hur stort vårt fysiska avstånd till andra är för att vi ska känna oss bekväma. Främlingar hålls på större avstånd än vänner, familj och partners. Zoner kan variera i olika kulturer.
6. Varför behöver vård- och omsorgspersonal vara respektfulla när de arbetar inom en persons intimzon?
Intimzonen är den som är känsligast för intrång. Exempelvis hygieninsatser innebär en väldigt utsatt situation. Om det inte finns samtycke och samförstånd vid alla moment är det en kränkning av personens integritet.
7. Kan man vara intim i den sociala zonen?
Den sociala zonen är mer formell, vi kommunicerar på visst avstånd förutom i nära relationer som kan vara intima även i den sociala zonen.
8. Hur läser en blind person punktskrift?
Punktskrift läses genom att känna punktskriftcellerna med fingertopparna.
9. Varför tog det så lång tid för teckenspråket att bli accepterat som eget språk?
Det här är en reflektionsfråga där eleverna exempelvis kan resonera kring den seglivade tanken om att döva skulle träna på kommunikation med talat språk, snarare än att utveckla teckenspråket.
10. Hur fungerar socialhaptisk kommunikation?
Socialhaptiska signaler uttrycker icke-språklig information, till exempel hur ett rum ser ut eller att någon skrattar. Det förmedlas genom beröring på en neutral del av kroppen.
11. Vad är pedagogisk kommunikation?
Det här är en reflektionsfråga där eleverna kan resonera kring mycket av det som tas upp i kapitlet.
Några exempel på områden som kan tas upp är tillgänglighet, delaktighet, AKK, BRO, samt olika former av bild- och symbolstöd.
12. Vad står förkortningarna AKK och TAKK för?
AKK står för alternativ och kompletterande information. TAKK står för tecken som alternativ och kompletterande information.
13. Används TAKK för döva eller för hörande?
TAKK lånar mycket från teckenspråket, men är tänkt som en förstärkning och komplettering av ett talat språk. Målgruppen är personer med språkstörningar och intellektuella funktionsnedsättningar, samt personer som vill kommunicera med dem.
14. Vad menas med naturligt AKK-stöd?
Ett naturligt AKK-stöd görs med kroppen, till exempel ansiktsuttryck eller tecken med händerna. Detta är
till skillnad från specifika AKK-stöd, som är föremål, symboler och bilder.
15. Vad är bliss?
Bliss är ett skriftspråk som består av pictografier och är utformat för att vara lättare att lära sig för personer med nedsatt motorisk/språklig förmåga.
16. Hur fungerar tvåvägskommunikation jämfört med envägskommunikation?
Inom tvåvägskommunikation förmedlas information fram och tillbaka mellan två individer, till exempel genom ett samtal. Vid envägskommunikation är det en sändare som förmedlar information till en mottagare, som inte kan återkoppla eller svara.
17. Vad betyder det att vara inkluderad respektive exkluderad?
Inkludering innebär att man blir insläppt i ett sammanhang och att man får vara med på lika villkor.
Exkludering innebär att man blir utesluten ur ett sammanhang, antingen genom att bli lämnad utanför, inte bli insläppt eller att man blir behandlad annorlunda än alla andra.
18. Beskriv vilka för- och nackdelar empati har i arbetet inom vård, omsorg och funktionsstöd.
Det här är en reflektionsfråga. Eleverna kan exempelvis resonera kring vilken sorts emotionellt engagemang som passar och inte passar i arbetet. De kan också resonera kring vart gränsen till att bli alltför känslomässigt involverad går.
19. Vad betyder compassion?
Compassion är ett engelskt ord och översätts ungefär till medkänsla. Det syftar på en känsla som motiverar en till att lindra lidande och hjälpa andra, villkorslöst och utan egen vinning.
20. Vad är viktigt vid ett aktivt lyssnande?
Det är viktigt att visa sig närvarande och uppmärksam. Detta kan göras exempelvis genom kroppsspråk, att återkoppla med nickningar och bekräftande ljud, samt att visa tålamod och inte avbryta.
21. Hur skulle du beskriva vad ett etiskt dilemma är?
Detta är en reflektionsfråga där eleverna ska fundera och resonera själva. I elevmaterialet finns rubriken
Svåra etiska dilemman där det bland annat står om situationer då brukare förälskar sig i personal, men ett etiskt dilemma skulle också kunna uppstå då en brukare har begränsade möjligheter att kommunicera sin vilja.
22. Varför tror du sexualitet och funktionsnedsättningar ofta upplevs som ett ”svårt” ämne att prata om?
Det här är reflektionsfråga där eleverna kan utgå från egna tankar och erfarenheter. De kan exempelvis resonera kring att det kan uppfattas som pinsamt, alltför privat, att det saknas riktlinjer eller specifik ämneskunskap i området.
23. Vad är skillnaden mellan att vara privat och att vara personlig?
Det här är en fråga som bjuder in eleven till självständig reflektion, men i grund och botten ligger skillnaden i förmågan att hålla viss professionell distans. Att vara personlig innebär att man visar förståelse och intresse för brukarens situation, att använda sina erfarenheter för att lyssna och förstå. Att dela med sig om privata erfarenheter och åsikter är däremot gränslöst och kan orsaka skada.
24. Beskriv vad ett professionellt förhållningssätt är för dig.
Det här är en fråga som bjuder in eleven till självständig reflektion, men i elevmaterialet beskrivs ett professionellt förhållningssätt som förmågan att skilja på personligt och privat.
25. Vad menas med principen affektsmitta?
Att känslor smittar. Exempelvis kan någon som är arg få andra personer runtomkring att också börja känna sig arga.
26. Förklara vad ett lågaffektivt bemötande är och hur det fungerar med egna ord. Mycket kortfattat går ett lågaffektivt bemötande ut på att bemöta andra personers starka känsloreaktioner med att själv vara lugn och avslappnad, i syfte att sprida sitt lugn till den andra personen.
27. Vad är skillnaden mellan ett tillbud och en avvikelse?
En avvikelse är något som inte är som det brukar eller som planerat. Ett tillbud är en avvikelse som hade kunnat leda till allvarliga konsekvenser men inte gjorde det, exempelvis om ett slagsmål är nära att bryta ut men inte gör det.
Funktionsförmåga Nivå 1
Mats Lodén
LÄRARHANDLEDNING
Lärarhandledningen är ett komplement till elevboken Funktionsförmåga nivå 1. Båda har samma kapitelindelning och följer samma centrala innehåll. Syftet med lärarhandledningen är att ge stöd till läraren i undervisningen. Materialet inleds med Skolverkets beskrivning av ämnesplanens centrala innehåll följt av betygskriterier.
Lärarhandledning till Funktionsförmåga nivå 1 innehåller:
• lektionstips med beskrivning av uppgifter och förslag kring upplägg och genomförande
• kopieringsunderlag
• lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor
• tips på hemsidor och filmer
• ordlistor med viktiga begrepp på svenska och arabiska.
Lärarhandledningen presenterar ett brett utbud av uppgifter att välja mellan: allt från teoretiska och analyserande uppgifter till intervjuer, rollspel och praktiska övningar. Bredden och variationen ger bra förutsättningar för en pedagogisk undervisning anpassad efter elevernas behov.
Mats Lodén är undersköterska/skötare i psykiatrisk vård, musiker och författare. Han arbetar som vård- och omsorgslärare på Centrum för livslångt lärande i Tyresö.