LÄRARHANDLEDNING PEDAGOGIK Nivå 3
INNEHÅLL
Om lärarhandledningens upplägg 3
Skolverkets ämnesplan för ämnet pedagogik 6
Om elevbokens upplägg 11
1. Utveckling och lärande 13
Till dig som undervisar 14
Sammanfattning av kapitlet 16 Lösningsförslag till instuderingsfrågor 18
på
2. Pedagogisk teori 39
Till dig som undervisar 40
instuderingsfrågor
på
3. Pedagogiskt ledarskap 77
Till dig som undervisar 78
Sammanfattning av kapitlet 80
Lösningsförslag till instuderingsfrågor 82
på
4.
5.
1
Utveckling och lärande
Introduktion
Det här kapitlet handlar om barnets motoriska, intellektuella och psykosociala utveckling. Det beskriver några klassiska utvecklingsteorier, men också några nutida perspektiv. Eleverna/studenterna får också läsa om olika aspekter av barns lärande och hur synen på kunskap och lärande påverkar lärandet. Kapitlet innehåller följande avsnitt:
o Barns utveckling
o Utvecklingsteorier
o Modern utvecklingsteori
o Barns lärande
CENTRALT INNEHÅLL:
• Människors lärande och utveckling i olika sammanhang utifrån olika teorier.
• Hur den egna kunskapssynen påverkar lärande och olika handlingar i pedagogiska sammanhang.
• Hur kunskapssyn och värderingar konstrueras, lever kvar och förändras inom olika grupper av människor.
TILL DIG SOM UNDERVISAR
Pedagogik
nivå
3, kapitel 1 – Utveckling och lärande
I Pedagogik nivå 3 fördjupar kapitel 1 kunskaperna om hur barn utvecklas. Eleverna får detaljerade kunskaper om bland annat hur den fysiska och motoriska utvecklingen sker samt insyn i hur perception, minne och tänkande fungerar. Den emotionella och sociala utvecklingen beskrivs mer djupgående genom till exempel att ta upp identitetsutvecklingen, könssocialisation och självförtroende respektive självkänsla. Det här är spännande frågor som engagerar och som eleverna ofta vill diskutera.
På denna nivå får eleverna lära sig om utvecklingsteorier. Här kan du som lärare använda dig av det som eleverna har studerat på lägre nivåer och få dem att problematisera det och se det ur olika synvinklar. Det kan vara komplicerat att förstå teorierna men de flesta elever känner till Freud och det kan därför vara bra att starta med Freuds utvecklingsteorier. En av de viktiga anledningarna till att lära sig om de olika utvecklingsteorierna är att skaffa sig ett mer vetenskapligt sätt att se på utvecklingsteori. Det förbereder eleverna på att det kanske kommer komma nya banbrytande teorier under deras yrkesliv och att de kan komma att behöva omvärdera sin nuvarande kunskap.
Kapitlet handlar också om uppfostran och hur man kan sätta gränser, ramar och stötta till att utvecklas. Om eleverna/studenterna egna barn (kanske mest troligt om du undervisar på vuxenutbildningen) eller erfarenhet av barnuppfostran kanske de redan har en uppfattning om hur det bör ske och då kan du som lärare utmana till att det finns olika sätt att uppfostra.
Övriga nivåer
Pedagogik nivå 1, kapitel 1 – Utveckling och lärande
Detta kapitel fokuserar på en individs uppväxt och utveckling från spädsbarnsåldern genom hela livet fram till ålderdomen. Genom att visa hela livets skeenden kan eleverna känna igen sig och föreställa sig hur de kan använda denna kunskap, oavsett vilken yrkesroll de har tänkt sig i framtiden.
För att förstå hur man ska interagera pedagogiskt med någon behöver man först förstå var de är i sin utveckling. På det sättet är detta kapitel grunden för all pedagogik och en viktig bas för dina elever att stå på när de lär sig mer om pedagogik.
Poängtera för dina elever att varje individ utvecklas och förändras över olika åldrar och att utvecklingen har ett visst mönster men att det finns stora individuella skillnader. Genom att eleverna förstår hur mönstret ser ut kan de stötta, utmana, delta och samspela med individer i olika stadier. Visa tydligt för eleverna hur utveckling kan förstås ur aspekterna som upprepas genom läromedlet: fysisk och motorisk utveckling, intellektuell utveckling samt emotionell och social utveckling.
När eleverna har fått information om hur utvecklingen brukar se ut tar kapitlet sedan upp grundläggande information om hur utvecklingen kan ”påverkas” på olika sätt. Genom att förstå att utveckling och individens skapande påverkas av socialisation, roller och grupper så problematiseras det de just har lärt sig och de får en försmak om kommande nivåers innehåll.
Pedagogik nivå 2, kapitel 1 – Utveckling och lärande
I Pedagogik nivå 1 innehåller detta kapitel information om hur en förväntad och typisk utveckling och uppväxt ser ut från spädbarnsåldern fram till ålderdomen. I Pedagogik nivå 2 fokuserar detta kapitel i stället på hur olika förutsättningar ger olika utveckling. Du som lärare kan göra kopplingen tydlig till eleverna och visa att det de lärde sig i bok 1 fortfarande gäller men kan problematiseras eller göras mer komplext genom texten i Pedagogik nivå 2.
Pedagogik nivå 2 visar på yttre förutsättningar som till exempel var i världen man växer upp, eller vilken generation man tillhör. Efter det får eleverna lära sig om inre förutsättningar såsom funktionsnedsättningar eller social utsatthet. Här kan du som lärare måla upp en bild av de olika yrken som eleverna vill jobba i – oavsett vilket yrke de väljer så kommer de ha stor nytta av att förstå exempelvis hur olika funktionsnedsättningar fungerar och vad de kan innebära för individen.
Eleverna brukar ofta fundera på sin egen yrkesroll och vad det innebär att arbeta med vissa områden. Det är såklart viktigt att ha perspektivet ”yrkesroll” men du som lärare kan uppmuntra eleverna att också sätta sig in i individens/brukarens/barnets situation och även fundera på föräldraperspektivet eller anhörigperspektivet.
Eleverna kan tycka att det är svårt med funktionsnedsättningar och vilja veta exakt var gränsen går mellan olika diagnoser och förmågor. Det är viktigt att poängtera att diagnoskriterier, termer, begrepp, behandlingar förändras och förmodligen inte kommer vara likadana genom elevernas yrkesliv. Eleverna bör i stället fokusera på att förstå de stora dragen av funktionsnedsättningarna samt att när man arbetar nära människor ska man fokusera på varje individ och vad just den personen kan eller vill, oavsett diagnos.
I Pedagogik nivå 1 beskrevs hur utvecklingen påverkas av roller, grupper och hur grundläggande socialisation fungerar. I Pedagogik nivå 2 fortsätter den beskrivningen av det sociala sammanhanget med exempelvis kompisrelationer men också relationen med professionella personer, dvs. den relation som eleven kommer ha i sitt framtida yrke.
Här får eleven fundera över sin egen roll och hur den kanske påverkar eller påverkas av personerna i jobbet.
SAMMANFATTNING
▶ Motorisk utveckling handlar om hur vi lär oss kontrollera kroppens muskler och rörelser. Den fysiska utvecklingen syftar på kroppens tillväxt och kroppens funktioner i takt med tillväxten, vilka man kan dokumentera för att se till att barnen följer sin kurva.
▶ Motoriska utvecklingen har tre huvudprinciper:
• Cephalo-kaudala-principen, syftar på när barn lär sig kontrollera sina rörelser uppifrån och ner.
• Proximo-distala-principen, menar att den motoriska utvecklingen sker inifrån och ut.
• Principen om differentiering och integration, barnen lär sig utföra enkla och grova rörelser innan de som är mer exakta och komplicerade.
▶ Kognitiva förmågor är: perception, minne, begreppsbildning, resonemang, problemlösning och uppmärksamhet.
▶ Man skiljer konkret och abstrakt tänkande åt. Konkret tänkande, syftar på något fysiskt som existerar. Abstrakt tänkande, syftar på något som inte har fysisk form, som en idé eller ett fenomen.
▶ Emotionell utveckling syftar på utvecklingen av våra känslor och vår personlighet. Den sociala utvecklingen syftar på förmågan att samspela med omgivningen.
▶ Den emotionella och sociala utvecklingen beror på faktorer som anknytning, identitetsutveckling, självförtroende och självkänsla, socialisation och könsidentitet.
▶ Det medfödda arvet kan ge olika förutsättningar i livet. Likaså påverkar miljön förutsättningarna i livet.
▶ Sigmund Freud lanserade psykoanalysen, han ansåg även att människan drevs av sina egna drifter: libido och destrudo, en medvetenhet och en undermedvetenhet, detet, jaget och överjaget. Samt att ens utveckling har fem faser.
▶ Erik H. Eriksons skapade en teori om de psykosociala utvecklingsstadierna. Stadierna fortsätter livet ut.
▶ Erikson beskriver åtta stadier och dessa är: spädbarnsperioden (0–1 år), småbarnsperioden (2–3 år), förskoleåldern (4–5 år), skolåldern (6–12 år), tonåren (13–18 år), tidig vuxenålder (20–40 år), medelålder (40–60 år) och ålderdom (60 år och uppåt).
▶ Behaviorismen anser att människan utvecklas genom miljömässiga faktorer och genom positiv eller negativ förstärkning från omgivningen.
▶ Skinners inlärningsteori, menar att man kan förstärka beteende genom att ge positiv eller negativ förstärkning.
▶ Idag ifrågasätts de äldre teorierna, inte för att de har fel utan för att de inte längre passar in i det moderna samhället. I stället för att kassera teorierna ändrar man dom så de passar in i vårt samhälle.
▶ Man lägger fokus på mindre teorier i stället för större övergripande teorier inom pedagogik.
▶ Idag finns det flera teorier som beskriver samspelet mellan barn och omgivning, men alla är överens om att omgivningen har en stor betydelse för barnens utveckling.
▶ Idag har evolutionsteorin fått ett uppsving inom vetenskapen. Evolutionspsykologi menar att barns beteende är anpassningar för överlevnad.
▶ Silvan Tomkins tog fram en affektteori, som anser att människan har nio grundaffekter: positiva: glädje, intresse. Neutral: förvåning. Negativa: ilska, avsmak, rädsla, avsky, ledsnad, skam.
▶ Urie Bronfenbrenner tog fram en utvecklingsteori som anser att människans utveckling är ett samspel mellan medfödda egenskaper och miljöer. Han skapade en modell med systemen: mikrosystem, mesosystem, exosystem och makrosystem i sig.
▶ Omgivningen har en betydelse i barnens utveckling, likaså är fostran en viktig faktor när det kommer till förberedelsen inför vuxenlivet. I fostran räknas rätt och fel, gränssättning, social träning, självständighet och frigörelse.
▶ Barn som får intellektuell stimulans i ung ålder har bra förutsättningar för lärande.
LÖSNINGSFÖRSLAG
1. Hur gör man för att följa barns fysiska tillväxt?
Man dokumenterar barnets tillväxt under de första åren och jämför det med en kurva för att få varningssignaler om eventuella sjukdomar eller tillstånd.
2. Redogör för den motoriska utvecklingens tre huvudprinciper. De tre motoriska huvudprinciperna är:
• Cephalo-kaudala-principen, den syftar på barnets lärdom av kontroll i sina rörelser och kroppsdelar uppifrån och ner.
• Proximo-distala-principen, menar att den motoriska utvecklingen sker inifrån och ut.
• Principen om differentiering och integration, syftar på att barnet lär sig utföra enkla och grova rörelser innan de mer exakta och komplicerade.
3. Ge exempel på när man använder öga-hand och öga-fot koordination.
Man använder öga-hand koordination när man äter, ritar eller tar emot en boll. Öga-fot koordination används när man går i trappor, hoppar över hinder eller sparkar boll.
4. Ge exempel på olika kognitiva förmågor.
Exempel på kognitiva förmågor är: perception, minne, begreppsbildning, resonemang, problemlösning, uppmärksamhet.
5. Förklara skillnaden mellan konkret och abstrakt tänkande.
Det konkreta tänkandet syftar på något fysiskt som saker man har framför sig. Det abstrakta tänkandet syftar på idéer, erfarenheter eller uppfattningar. Exempelvis om man kan tänka på ett fysiskt objekt i olika färger och former.
6. Hur utvecklas förmågan till abstrakt tänkande?
Det utvecklas genom att barn får lära sig att relatera ord till bilder av objektet. Ordbilden blir i sig en abstraktion av det den representerar. I förskolan tränar man abstrakta fenomen genom att måla, mäta, väga, titta, känna och jämföra.
När man kommer upp i tonåren tränar man abstrakt tänkande genom bland annat dolda budskap i texter.
7. Vilka faktorer påverkar koncentrationsförmågan?
Koncentrationsförmågan är delvis medfödd, den kan påverkas av olika tillstånd eller sjukdomar. Den påverkas även av hunger, trötthet, motivation och intresse.
8. Ge exempel på olika minnesstrategier och hur de fungerar.
Exempel på olika minnesstrategier:
• Repetition, man upprepar det man tränar flera gånger för sig själv.
• Gruppering, man memorerar kunskaper genom att gruppera eller kategorisera dom.
• Association, man kopplar kunskaperna till ett sammanhang, exempelvis att man ser bilder föreställande det man tränar.
9. Beskriv sambandet mellan självkänsla och självförtroende.
Självkänslan och självförtroendet samarbetar, när man vågar göra något ökar både självförtroendet och självkänslan samt att självkänslan bekräftar en när man klarar av saker.
10. Hur och när utvecklas vanligtvis könsidentiteten?
Könsidentiteten anses utvecklas av både medfödda och miljömässiga faktorer. Det är oftast i tre till fyra årsåldern som könsidentiteten börjar märkas eller visas.
11. Ge exempel på hur frågan om arv och miljö kan vara känslig och kontroversiell. Frågan om arv och miljö tar upp vad olika tillstånd beror på, om det är medfött eller något som orsakas av den omgivande miljön. Det kan vara känsligt för att man pratar om känsliga tillstånd, som sjukdomar eller beroenden. Det kan vara kontroversiellt för att det ibland kan ligga politiska syften bakom att hävda att något orsakas av antingen arv eller miljö.
12. Vilka är grundtankarna i Sigmund Freuds psykodynamiska teori?
Han ansåg att människan bestod av: drifter (libido, destrudo) medvetande och detet, jaget och överjaget.
13. Vilka är grundtankarna i behaviorismen?
Man ansåg att människan utvecklas genom miljömässiga faktorer och genom positiv och negativ förstärkning från omgivningen.
14. Hur menade Skinner att människan formas genom positiv och negativ förstärkning?
Han ansåg att man kunde förstärka vissa beteenden genom positiv eller negativ respons.
15. Hur skiljer sig modern utvecklingspsykologi från de klassiska utvecklingsteorierna?
Den moderna utvecklingspsykologin är anpassad efter vårt samhälle, de äldre teorierna är inte nödvändigtvis fel utan är daterade. De saknar faktorer som är viktiga idag.
16. Vilka brukar anges som våra nio grundaffekter?
De nio grundaffekterna är: glädje, intresse, förvåning, ilska, avsmak, rädsla, avsky, ledsnad och skam.
17. Beskriv de olika systemen i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Systemen är:
• Mikrosystem, individens samspel med personerna som står en närmast.
• Mesosystem, beskriver samspelet mellan mikrosystemen, ex. familj och skolan.
• Exosystem, inrymmer de människor och institutioner som står längre bort från individen men ändå påverkar.
• Makrosystem, det övergripande systemet som innefattar alla andra. Samhällsstrukturer som lagar, kultur, religion och ekonomi.
18. Förklara varför kunskap och värderingar förändras.
Kunskap och värderingarna förändras i takt med att samhället förändras. Globaliseringen förändrade dessa faktorer, likaså grupperingar som kan uppstå i globaliseringen påverkar kunskapen och värderingarna.
19. Hur lär sig barn vad som är rätt och fel?
Barn lär sig det genom sin omgivning. Omgivningen kan visa det genom beteende och förmaningar.
20. Varför är det viktigt med gränssättning i fostran av barn?
För att motverka dåligt beteende, samt att barn mår bra av gränssättning.
21. Hur kan man ge barn intellektuell stimulans?
Man kan ge barn intellektuell stimulans genom att:
• Spela spel som kort, Yatzy, schack eller Alfapet.
• Lägga pussel.
• Högläsning.
• Skriftspråk genom att leka med bokstäver.
• Praktisk matematik i vardagen som att prata om mängder eller räkna pengar.
• Hjälpa till med läxor.
• Prata och problematisera.
22. Hur kan lärandet påverkas av alltför låga eller höga krav?
För låga krav kan göra barn uttråkade och de mister motivationen för att lära sig. För höga krav kan göra dom stressade och få dom att må dåligt. Vilket påverkar deras lärande negativt.
ORD ATT ÖVA PÅ
Understrukna ord är marginalord.
Behaviorismen – psykologisk teori med fokus på beteendeinlärning.
Företeelser – Något mindre vanligt som händer, som ett fenomen.
Globalisering – Ett ökat samspel mellan kulturer, människor, politik och miljö, digitaliseringen var en stor bidragande faktor till dagens globalisering.
Huvudomfång – Omkretsen av ett huvud.
Identitetsutveckling – Hur idén om en själv samt vem man är förändras över tid.
Intelligenskvot (IQ) – Ett sätt att mäta de kognitiva förmågorna.
Komplext – Syftar på något som består av flera delar, vinklor eller perspektiv samt som är svårt att hantera eller förstå.
Kompromiss – När man når en överenskommelse efter en diskussion mellan två eller fler parter.
Konfliktfyllt – När något innehåller stora mängder konflikter.
Konsekvent – När något eller någon följer samma mönster utan undantag.
Koordination – Samspelet mellan nerver och muskler för att aktivera och kontrollera rörelse.
Kunskapsområden – Ett utvalt område som samlar en särskild kunskap och färdighet.
Könsidentitet – En persons uppfattning om sitt kön.
Magnetkameror – En magnetisk resonanstomografi som skapar bilder på organen genom magnetfält och radiovågor.
Mognad – En psykisk och fysisk utvecklingsprocess som resulterar i att man kan anses vara en ”funktionell” individ.
Samspel – Interaktionen mellan två individer, det kan vara fysiskt, psykiskt eller digitalt.
Synskärpa – Ett sätt att mäta upplösningsförmågan i ens syn, alltså att man mäter detaljerna.
UPPGIFTER
Fördjupningsarbete pedagogik
Elevernas uppgift är att göra ett fördjupningsarbete om en pedagogisk teori. De ska arbeta enskilt och skriva om ett avgränsat område av en pedagogisk teori. Detta ska de göra genom att först formulera en eller flera frågeställningar som de vill svara på. Det är viktigt att frågeställningen är sådan att man kan hitta den information som krävs för att hitta svar.
Exempel på frågeställningar är:
▶ Passar Montessoripedagogiken alla?
▶ Vad tycker svenska lärare om Dewey?
▶ Hur ser en dag ut på en Freinet-förskola?
▶ Vad tycker Waldorfelever om sin skola?
▶ Hur kan man använda en viss pedagogisk teori inom exempelvis aktivitetsledarskap?
Eleven ska lämna in en skriftlig redovisning. Redovisningen ska dels ge en bakgrund till pedagogiken, dels besvara elevens frågeställning. Den ska också redogöra för syfte, bakgrund och metodval. Eleven kan använda sig av olika metoder: litteraturläsning, studiebesök, intervjuer etc.
Gör en film
Eleverna ska arbeta i grupp. Varje grupp ska göra en film om en känd pedagog eller pedagogik. Filmen ska redogöra för pedagogens liv samt huvudtankarna i pedagogiken. De får gärna använda sig av olika tekniker för att göra filmen så snygg och pedagogisk som möjligt. Om möjligt är det naturligtvis bra om de kan göra ett studiebesök eller filma några intervjuer. Ange i förväg hur lång filmen ska vara, exempelvis 10 eller 15 minuter.
Avsluta med att låta eleverna spela upp sina filmer för resten av klassen.
Alternativa pedagogiska teorier eller praktiker
I kapitlet beskrivs olika kända och väletablerade pedagogiska teorier och praktiker. Men det finns också mindre pedagogiska trender eller strömningar. De kan vara övergående eller påverka under lång tid. De kan fokusera på en viss förmåga, exempelvis läsning, eller vara något som lärare använder inom all sin undervisning.
Nu ska eleverna fördjupa sig i någon mindre känd pedagogisk teori eller praktik. Be eleverna hitta en teori eller praktik som läromedlet inte har tagit upp. De kan välja i listan nedan eller hitta något eget.
▶ Problembaserat lärande
▶ Att skriva för läsning, ASL
▶ Bifrost
▶ Formativ bedömning
▶ The big five
▶ Gradängundervisning
▶ Portfolio
▶ Flippat klassrum.
Låt eleverna läsa in sig på detta i små grupper om två eller tre. De ska ta reda på basinformation om sitt ämne och sedan reflektera kring exempelvis:
▶ Är detta något som kan användas i alla åldrar eller är det mer specifikt?
▶ Vilken verksamhet lämpar det sig för? Är det en snäv målgrupp eller aktivitet eller går det att anpassa?
▶ Vad tycker eleverna är fördelar respektive nackdelar?
▶ Vilka kända personer eller viktiga profiler kopplas samman med teorin/praktiken?
▶ Finns det någon känd kritik och vad är den i så fall?
▶ Hur tror de att övriga verksamheten eller eventuellt samhället behöver se ut för att denna pedagogiska trend ska bli mer spridd och använd?
Eleverna gör en digital presentation och visar sina resultat för resten av klassen.
Aktuell pedagogisk forskning
Låt eleverna arbeta i par. De ska ta reda på ny pedagogisk forskning och redogöra för varandra i helklass. De kan använda sig av pedagogiska tidskrifter eller webbsidor för att leta information. Forskningen kan handla om vad som helst inom området pedagogik. Det är viktigt att eleverna anger källa när de berättar.
Exempel på tidskrifter:
▶ Vi lärare (Sveriges lärare)
▶ Förskoletidningen (Gothia kompetens eller Sveriges lärare)
▶ Specialpedagogen (Sveriges lärare)
Exempel på webbsidor:
▶ Vi lärare (Sveriges lärare): www.vilarare.se
▶ Forskning: www.forskning.se
▶ Pedagogisk forskning i Sverige (Göteborgs Universitet): www.ped.gu.se
Min pedagogiska teori
Låt eleverna arbeta enskilt, i par eller i grupp. Deras uppgift är att formulera en egen pedagogisk teori. De ska alltså utforma en skola eller förskola på ett sätt som de tror skulle främja barns utveckling och lärande. De får gärna plocka bitar av befintliga teorier. Eleverna ska formulera sina tankar under olika rubriker, exempelvis:
▶ Schema
▶ Arbetssätt
▶ Ämnen
▶ Bedömning/betygssättning
▶ Pedagogens roll.
Redovisningen ska utgöras av två delar:
▶ En skriftlig redogörelse som lämnas in till lärare.
▶ En översiktlig presentation i powerpoint-format eller liknande som visas för resten av klassen.
Fördjupning
Eleverna ska arbeta enskilt. Deras uppgift är att fördjupa sig i en sociologs teorier. Som källor kan de använda internet eller litteratur. De ska skriftligen sammanfatta forskarens viktigaste idéer och teorier kring ungdom och uppväxt.
De kan själva välja vilken sociolog de vill fördjupa sig i. Några exempel:
▶ James Coleman
▶ David Downes
▶ Theodore Roszak
▶ Pierre Bourdieu
▶ Paul Willis
▶ Thomas Ziehe
▶ Anthony Giddens
▶ Erling Bjurström
▶ Fanny Ambjörnsson
▶ Mats Trondman.
Det är bra om de kan hitta eventuell kritik mot forskarens teorier.
Aktuell ungdomskulturforskning
Eleverna kan arbeta enskilt eller i par. Deras uppgift är att leta upp någon aktuell rapport/ studie som handlar om ungdomar eller ungdomskultur. De kan exempelvis titta på Utbildningsdepartementets eller MUCF:s hemsida eller på något av de universitet där det bedrivs ungdomsforskning. Man kan också söka på internationella sidor.
Eleverna ska sätta sig in i forskningsstudien, hur den gick till och vilka resultat den gav. De ska sedan återberätta för varandra i smågrupper och diskutera forskningsresultatet.
ÖVNINGAR
Egocentrism
Arbeta i par eller grupp. Låt varje grupp kontakta en förskoleavdelning, en förskoleklass eller klass/grupp i grundskolans tidiga år – försök ordna så att alla åldersgrupper blir representerade. Be förskolan/klassen att få komma och göra ett experiment i en barngrupp, gärna i flera olika grupper i olika åldrar.
Testa Piagets teori om egocentrism genom att presentera ett fjällandskap för barnen och be barnen beskriva vad de ser och vad de tror att de andra barnen runt fjällandskapet ser.
Jämför sedan barnens svar och reaktioner i de olika åldrarna.
Testa objektkonstans
Den här uppgiften lämpar sig för APL eller aktivitetsdagar. Gör ett par experiment som visar om barnen har förståelse för objektkonstans. Testa gärna med barn i olika åldrar, t.ex. 4-åringar och 7-åringar.
Häll upp lika mycket vatten i två lika stora glas när barnen ser på och fråga om det är lika mycket vatten i glasen. Häll sedan över vattnet i det ena glaset i ett glas som är smalare. Fråga nu barnen om det fortfarande är lika mycket vatten i glasen.
Debatt om pedagogiska teorier
I kapitlet beskrivs olika pedagogiska teorier och ni ska nu få debattera varandra om vilken som är bäst. Ni delas in i debattlag med cirka tre personer i varje lag och ni får en pedagogisk teori tilldelad er. Samarbeta i gruppen för att lära er allt ni kan om er pedagogiska teori – vad är syftet, vad var den ursprungliga målgruppen, vilken kritik har den fått, vilket material brukar de använda osv?
Under debatten får två personer från två olika lag debattera varför just deras pedagogiska teori passar bäst för den situation de får från läraren.
Situationen som de ska föreställa sig kan vara:
▶ En person som ska lära sig simma.
▶ En vuxen person som ska lära sig ett nytt språk.
▶ Ett barn som ska lära sig att cykla.
▶ En vanlig skoldag för en person som är autistisk.
▶ En person som förbereder sig för ett svårt matteprov.
▶ En vanlig skoldag på anpassad utbildning.
Båda lagen får fem minuter på sig att förbereda sina argument tillsammans (efter att de har fått veta situationen och vem de debatterar mot). En av personerna går upp och talar i två minuter om varför deras pedagogiska teori är mest effektiv i den givna situationen.
Efter det får de båda lagen möjlighet att ge en eller två repliker på det andra laget har sagt.
Ni elever får gärna ha en livlig debatt där ni tar ut svängarna men det bör grunda sig i fakta och kunskap om er egen pedagogiska teori. Om det passar sig får resten av klassen rösta om vem som vann debatten.
Rollspel – viljestarka pedagoger
Välj ut fem personer i klassen som ska låtsas att de är John Dewey, Lev Vygotskij, Rudolf Steiner, Maria Montessori och Alexander Neill (grundaren av Summerhill-skolan).
Pedagogerna är med i ett debattprogram som handlar om olika typer av pedagogik.
Övriga klasskamrater spelar gästerna i publiken – de är föräldrar som ska välja förskola eller skola för sina barn och som vill veta mer om de olika inriktningarna. Det är gästernas uppgift att ställa frågor och pedagogernas uppgift att svara. Programledaren kan spelas av lärare eller frivillig elev.
LEKTIONSFÖRSLAG
Kända pedagoger
Tidsåtgång: 30–90 minuter
Material: Läromedel, whiteboardpennor alternativt dator och tillgång till program för digital presentation, ex power point.
Dela in eleverna i fyra grupper och tilldela dem en av följande pedagoger:
▶ Johann Heinrich Pestalozzi (1746–1827)
▶ Friedrich Wilhelm August Fröbel (1782–1852)
▶ Ellen Key (1849–1926)
▶ Alexander Sutherland Neill (1883–1973)
Låt eleverna ta reda på så mycket information de kan om sin person och deras teorier/ pedagogik/liv/gärning. Gärna även kritik mot deras tänkande och hur deras tänkande eventuellt lever vidare idag. Eleverna ska även ha någon form av analys av hur deras pedagog relaterar till någon av de större pedagoger som de har läst om i läroboken.
▶ John Dewey (1859–1952)
▶ Rudolf Steiner (1861–1925)
▶ Maria Montessori (1870–1952)
▶ Jean Piaget (1896–1980)
▶ Lev Vygotskij (1896–1934)
Eleverna presenterar sin information för varandra.
Aktiv läsning i grupp
Tidsåtgång: 30–90 minuter
Material: Lärobok, whiteboardpennor, alternativt dator och tillgång till program för digital presentation, ex power point.
Den här metoden kan användas för valfritt avsnitt i boken.
▶ Börja med att skriva avsnittets rubrik på tavlan och låt eleverna brainstorma och associera fritt kring rubriken. Berätta sedan kortfattat vad avsnittet handlar om.
▶ Dela in klassen i lika många grupper som det finns underrubriker och låt varje grupp ta hand om en underrubrik. Deras uppgift är att tillsammans läsa på stycket och sedan redovisa det för klassen och hålla en kort diskussion kring innehållet. Till sin hjälp får de whiteboardpennor alternativt dator och tillgång till power point eller annat program för digitala presentationer.
▶ Är lektionen kort behöver de bara använda sig av boken och sina egna tankar. Är lektionen lång kan eleverna komplettera bokens innehåll med relevant information som de hittar i biblioteket eller på internet.
Aktiv läsning enskilt
Tidsåtgång: 30–60 minuter
Material: Lärobok
Den här metoden kan användas för valfritt avsnitt i boken.
Varje elev ska läsa ett avsnitt i boken inom det kapitel man arbetar med för tillfället. Syftet är dels att lära sig textens innehåll, dels att lära sig läsa aktivt, dvs. på ett sätt där eleven är aktiv i tillägnandet av kunskap. Detta ska eleven göra genom att:
1. Skumläsa texten en gång.
2. Läsa texten i detalj och anteckna viktiga stödord.
3. Sammanfatta texten med hjälp av stödorden.
4. Reflektera över texten och anteckna egna synpunkter, tankar eller frågeställningar.
Fördjupa sig i valfritt ämne
Tidsåtgång: 60–120 minuter
Material: Lärobok, tillgång till internet eller bibliotek
Den här metoden kan användas för valfritt avsnitt i boken.
Uppgiften kan göras enskilt, i par eller grupp. Låt eleverna välja ett valfritt avsnitt i boken att fördjupa sig i och lära sig ännu mer om. Be dem läsa igenom texten och utifrån den komma på några frågeställningar som de vill finna svar på. De får sedan använda sig av internet och bibliotek för att finna svar på sina frågor.
Var noga med att påpeka vikten av att kontrollera källorna och anteckna var de hittar informationen.
Om uppgiften genomförts i grupp kan redovisning ske i helklass. Har den genomförts enskilt eller i par så kan redovisning ske i smågrupper.
Piagets utvecklingsstadier
STADIE
Det sensori-motoriska stadiet, 0–2 år
KOGNITIV UTVECKLING
Lär sig genom sinnen och motorik
Lär sig objektpermanens
Det preoperationella stadiet, 2–7 år
Kan använda symboler
Animistiskt tänkande
Förståelse för objektkonstans utvecklas
Egocentrism
Det konkret-operationella stadiet, 7–11 år
Logiskt tänkande
Konkreta tankeoperationer
Det formellt operationella stadiet, 7–11 år
Abstrakta tankeoperationer
Sociocentrism
PEDAGOGIK Nivå 3
TOVE PHILLIPS MALIN ARNBERG
LÄRARHANDLEDNING
Pedagogik nivå 3, lärarhandledning, Gy25, innehåller material som underlättar din planering och varierar din undervisning. Denna lärarhandledning följer elevbokens kapitel så att du enkelt kan hitta material att komplettera din undervisning med.
Till varje kapitel finns följande material:
• Beskrivning av kapitlet och dess koppling till ämnesplanen
• Information om varje kapitels karaktär och hur kapitlet förhåller sig till övriga nivåer i ämnet
• Sammanfattning som kan användas för att introducera eller avsluta kapitlet
• Ord att öva på i form av en lista av yrkesord och andra viktiga ord
• Lösningsförslag till elevbokens instuderingsfrågor
• Förslag på uppgifter samt övningar för enskilt arbete och grupparbeten
• Förslag på lektionsupplägg
• Kopieringsunderlag att använda i klassrummet.