Nivå 1
TOVE PHILLIPS MALIN ARNBERG
INNEHÅLL
4.
5.
6.
Frisk- och riskfaktorer
Det här kapitlet handlar om hur olika faktorer påverkar vår hälsa positivt och negativt. Det tar upp medfödda förutsättningar, men också hur vi påverkas av våra egna levnadsvanor och yttre faktorer i vår omgivning.
Kapitlet innehåller följande avsnitt:
o Inre förutsättningar
o Arbetets betydelse
o Fritidens betydelse
o Kost
o Motion, sömn och stress
o Droger och beroenden
o Sex och relationer
o Inflytande och delaktighet
CENTRALT INNEHÅLL:
• Frisk- och riskfaktorers påverkan på människors hälsa, till exempel motion, rekreation och kost samt droger och stress.
• Innebörden av inflytande, delaktighet och jämställdhet för människors hälsa.
TILL DIG SOM UNDERVISAR
Kapitel 2 – Frisk- och riskfaktorer
Kapitel 2 om frisk och riskfaktorer tar upp sådant som är närmre elevernas egna liv och vardag eftersom det handlar om vardagliga vanor och livsval istället för, som i tidigare kapitel, om historiska perspektiv på hälsa eller hur kultur spelar in. Detta kapitel om friskoch riskfaktorer kopplar an till uppväxtvillkor mycket. Därför kan det med fördel knytas till Pedagogikämnet där uppväxtvillkor är en stor del av innehållet.
När man diskuterar frisk och riskfaktorer är det ganska vanligt att eleverna har bestämda uppfattningar om vad som är rätt och fel och hur man bör leva sitt liv. Här finns möjlighet att utmana elevernas bestämda uppfattning om vad som är frisk och riskfaktorer. Det är bra att ge ett bredare perspektiv på dessa levnadsvillkor. Det handlar exempelvis en del om inre förutsättningar och dylikt. Det är viktig kunskap att ha med i alla framtida yrken men framför allt inom arbete inom funktionsstöd samt socialt arbete.
Här beskrivs även självbild och självförtroende som kan vara bra att lägga tid på –hur tycker eleverna att man bygger en annan persons självförtroende, bidrar till deras självbild och motiverar dem till att bli mer hälsosamma eller fortsätta vara hälsosamma?
Att vara negativ är inte att motivera någon, men samtidigt kan en del personer behöva ha utmaningar och sporras av motstånd eller att vara i underläge.
Kapitlet tar upp arbete som en friskfaktor och om du undervisar gymnasieelever kanske de inte har den självklara uppfattningen att arbete är något som man ser positivt på. Du behöver då lyfta hur viktigt ett sammanhang är och hur hälsosamt det är att känna sig nyttig och självständig. Även själva innehållet i arbetet, exempelvis möjligheten att hjälpa och stötta andra människor, kan vara en hälsofaktor för personen som utför arbetet. Eleverna behöver få upp ögonen för att man lättare finner KASAM i sin vardag om man uppskattar sitt arbete och arbetsuppgifter.
Kapitlet tar även upp fritid som en friskfaktor och om du undervisar gymnasieelever har de förmodligen mycket enklare att tänka sig detta som en friskfaktor än den tidigare delen om arbete. Visa gärna att fritiden fyller fler hälsobehov än endast det uppenbara motion och träning.
Kost samt motion är viktiga och stora delar av detta kapitel och det kan vara viktigt att ta reda på elevernas förkunskaper här. Följer de någon egen diet eller kosthållning, eller har de gjort det tidigare? Tränar de regelbundet eller är de ovana vid motion? Denna information kan påverka vilken nivå ni kan i kost och motionssamtalen. Det är även viktigt att tänka på eventuella ätstörningar när man pratar om kost och näring i stora grupper.
Kapitlet behandlar även en del riskbeteenden kopplade till droger samt sex. Introducera gärna dessa delar lite varsamt eftersom det kan finnas personer i klassen som har negativa erfarenheter av detta.
I slutet av kapitlet finns viktig information om människors möjlighet att påverka sin hälsa under rubrikerna delaktighet och inflytande. Denna del är kanske extra viktig för elever som tänker sig ett yrke inom funktionsstöd eftersom de här kan läsa om hälsa för personer med funktionsnedsättning och de speciella utmaningar det kan innebära.
SAMMANFATTNING
▶ Man har som individ olika förutsättningar i livet och vissa av dessa är medfödda. Exempelvis längd och anlag till olika sjukdomar.
▶ Självbild, självförtroende och självkänsla är viktigt när det kommer till förutsättningar för hälsa.
▶ Individers vilja och motivation är viktiga faktorer som påverkar hälsan. Saker som energi, vilja, kämpaglöd, uthållighet och motivation.
▶ Lyckobuffert syftar på reserven av lycka som gör det lättare för individer att bygga upp en inre styrka, lyckokänsla och hantera motgångar.
▶ Arbetet har en stor betydelse för individers lycka eftersom det påverkar hela livet, livskvaliteten och hälsan. Det kan ge en känsla av trygghet, identitet, gemenskap och delaktighet. Formen av arbete kan också påverka hälsan.
▶ Vad som är viktigt att hantera i den fysiska arbetsmiljön är faktorer som buller, kemikalier, temperaturer, ventilation, belysning, ergonomi, säkerhet och brandsäkerhet.
▶ Vad som är viktigt hantera i den psykiska arbetsmiljön är: organisation och ledarskap, arbetsuppgifter och arbetsbelastning, delaktighet och inflytande, lön, trakasserier och mobbning, våld och hot om våld.
▶ Sjukskrivning och rehabilitering kan vara viktiga åtgärder för att ta hand om sin hälsa. I Sverige kan man vara sjuk i sju dagar utan läkarintyg.
▶ Fritid har en stor fördel för hälsan. Det finns olika sätt att förstå fritid, exempelvis kan man tala om kvantitet och då mäter man fritid i tid eller så talar man om kvalitet och då fokuserar man istället på fritidens innehåll. Fritid är också ett kulturellt fenomen, det betyder att man har olika perspektiv på fritid i olika kulturer och under olika tidsperioder.
▶ Fritiden används för att uppfylla vissa behov. De delas in i primära och sekundära behov. Primära behov är exempelvis mat, vatten, luft, sömn och kläder. Sekundära behov är exempelvis trygghet, sociala kontakter, uppskattning och självförverkligande.
▶ För att man ska må så bra som möjligt är det viktigt att man utför fysisk aktivitet, fritiden kan med fördel användas för att röra på sig.
▶ Kosten har en stor betydelse för hälsan då den kan förlänga eller förkorta ens liv, och kan styras av kultur, hälsa, status, utseende, forskning, trender, miljö, ekonomi och etik. Behoven i kosten ser olika ut från person till person.
▶ För att kroppen ska må bra är det viktigt med protein, kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler.
▶ Sömn är livsviktigt, man behöver mellan 6–9 timmar sömn men behovet varierar beroende på ålder. Sömnen har 4 faser: 1. Lätt sömn/insomning, 2. Bassömn, 3. Djupsömn, 4. REMsömn.
▶ Det finns positiv och negativ stress, den positiva stressen är en kort period av stress som hjälper en att prestera bättre. Den negativa stressen är långvarig stress som påverkar den psykiska hälsan på ett dåligt sätt.
▶ Människan tar droger för att sätta i gång eller hämma funktioner i kroppen. Exempelvis kaffe, tobak eller alkohol. De flesta som är skadliga har blivit förbjudna i majoriteten av länderna.
▶ Individer med ett beroende kan leda till att de får ett missbruk, alltså när användningen övergår till att skada individen, psykiskt och/eller fysiskt.
▶ För att varje individ ska kunna främja sin egen goda hälsa är det viktigt att ha en känsla av inflytande och delaktighet över sitt liv. Olika faktorer som genus, ekonomi, kultur mm. kan påverka ens inflytande och delaktighet.
▶ Personer med funktionsnedsättningar rapporterar ofta en sämre hälsa än övriga befolkningen. Det rör bland annat sämre tandhälsa, kortare livslängd, sen upptäckt av allvarliga sjukdomar samt ökad större förekomst av oro, ängslan och ångest. Orsaker kan vara att personer med funktionsnedsättning undviker att söka vård på grund av rädsla att bli illa bemötta. Många personer med funktionsnedsättning har också svåra ekonomiska förhållanden och livsvillkor, vilket kan påverka hälsan negativt.
LÖSNINGSFÖRSLAG
1. Vad betyder självbild?
Det är den bilden man har av sig själv. Den syftar dels på hur man tror att man är som person, dels om hur man tror att man ser ut eller uppfattas av andra.
2. Hur kan vår självbild påverka vår hälsa?
Med en positiv självbild mår personen oftast bättre, det kan göra att man vågar mer och har lättare att hantera motgångar. Om man däremot har en negativ självbild så känner man sig sämre än andra och tror att andra tycker det. Den negativa självbilden kan leda till att man mår sämre och kan skapa olika sjukdomar, som exempelvis anorexi.
3. Hur kan självkänsla och självförtroende påverka hälsan?
Ett bra självförtroende leder ofta till en ökad livskvalitet och hälsa, har man däremot ett överdrivet självförtroende kan det leda till att man kan ta stora risker som äventyrar hälsan. Dåligt självförtroende leder till att man inte vågar lika mycket och har därför en sämre livskvalitet och sin tur hälsa.
En bra självkänsla ger ett inre välmående samt att den leder till fler positiva möjligheter eftersom individen vågar och engagerar sig mer. En dålig självkänsla leder till ett sämre inre välmående och i sin tur att man missar möjligheter genom att man inte vågar eller engagerar sig.
4. Vad är vår lyckobuffert och hur påverkar den hälsan?
En lyckobuffert beskriver en reserv av lycka som en person kan ha. En stor lyckobuffert leder till att man får en inre styrka och lyckokänsla. Har man stor lyckobuffert innebär det att man har lättare för att hantera motgångar och negativa känslor, sjukdomar som uppstår på grund av negativa känslor eller motgångar påverkar därför inte lika mycket, alltså är man friskare.
5. Vilka faktorer påverkar våra matvanor?
Det finns flera faktorer som leder till olika matvanor, några av faktorerna är:
• Personlig smak
• Vanor
• Kulturell bakgrund
• Ekonomi och tillgänglighet
• Känslomässiga orsaker
• Kroppsideal
• Hälsa
• Social påverkan.
6. På vilka sätt kan kosten påverka hälsan?
En hälsosam och näringsrik kost leder till att man lever ett längre och friskare liv. Kroppen fungerar bättre och man slipper sjukdomar. En ohälsosam och näringsfattig kost kopplas till vissa sjukdomar, främst hjärt- och kärlsjukdomar men även vissa typer av cancerdiagnoser.
7. Ge exempel på eventuella risker med övervikt.
Fetma kopplas till:
• Ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, samt högt blodtryck
• Ökad risk för vissa cancerformer
• Ökad risk för diabetes typ 2
• Nedsatt funktion i leder
• Sjukdomar i gallvägarna
• Problem med luftvägar och andning
• Sömnproblem
• Fördomar och kränkande bemötande som kan leda till psykiska problem som depression och ångest.
8. På vilka sätt är motion en friskfaktor?
Regelbunden motion gör att man orkar mer samt att man blir piggare och gladare. Det förebygger även sjukdomar som cancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. För barn krävs regelbunden motion för att förebygga benskörhet när de blir äldre.
9. Varför måste vi sova?
Sömn används för återhämtning, både i musklerna och för hjärnan. Det används även för att bearbeta den information och intryck man utsatts för under dagen.
10. Beskriv sömnens olika faser. Det finns fyra faser:
• Fas 1: Lätt sömn/insomning. Detta är gränslandet mellan vakenhet och sömn. Här är det lätt att vakna och det är vanligt med drömliknande bilder och plötsliga ryck i kroppen.
• Fas 2: Bassömn. Nu har sömnen blivit djupare och man är svårare att väcka Andningen och hjärtrytmen är lugn och regelbunden. Här befinner vi oss under större delen av sömnen och här kan det förekomma drömmar.
• Fas 3: Djupsömn. I den här fasen är sömnen som allra djupast och det är svårt att väcka oss. Kroppen går på lågvarv och hjärnaktiviteten är låg.
• Fas 4: REM-sömn. Nu går kroppen plötsligt in i en ny fas som karakteriseras av hög aktivitet, drömmar och snabba ögonrörelser (Rapid Eye Movement).
11. Vad kan man göra för att förebygga sömnproblem?
Några saker som kan förebygga sömnproblem:
• Se till att vara avkopplad när du går och lägger dig. Varva ner med lugna aktiviteter en eller två timmar före läggdags.
• Drick inte kaffe, te eller energidrycker sex timmar före läggdags.
• Sovrummet ska vara svalt, mörkt och tyst. Använd en säng och kudde som känns bra för din kropp.
• Ha regelbundna tider för när du lägger dig och går upp.
• Om du har något som oroar, ta lite tid att tänka igenom problemen innan läggdags. Ge dig själv lite ”grubbeltid” då du kan gå igenom oroande tankar och känslor.
• Motionera regelbundet, men inte sent på kvällen.
12. Vad har stress för funktion i människor och djur?
Det är en instinktiv reaktion som hjälper oss att agera snabbt i farliga situationer.
13. På vilka sätt kan negativ stress påverka hälsan?
Så här påverkar negativ stress individen:
• Immunförsvaret försämras, man drabbas lättare av infektioner.
• Förhöjt blodtryck, risken för hjärt- och kärlsjukdomar ökar.
• Värk och smärta i huvud, nacke och axlar.
• Trötthet, energilöshet och koncentrationssvårigheter.
• Problem med mage och tarm.
• Olust, irritation, nedstämdhet, aggressivitet, oro, ångest, depression, sömnsvårigheter och minskad sexlust.
14. Vilka följder kan alkoholmissbruk ha för hälsan?
Alkoholmissbruk kan leda till problem som leverskador, ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och skador på hjärnan och nervsystem.
15. Vilka följder kan rökning ha för hälsan?
Rökning kan leda till skador som lungsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och fosterskador. Det leder även till sämre kondition, hy, hår och tänder, samt att det påskyndar åldrandet och ökar risken för reumatism, diabetes och benskörhet.
16. Ge exempel på olika riskfaktorer som kan finnas i den yttre miljön.
Vilken politik som förs i landet man bor i, om man är arbetslös, har tillgång till god kost och meningsfull fritid.
17. På vilka sätt kan den sociala bakgrunden påverka människors möjlighet att påverka?
Den socioekonomiska bakgrunden (ibland kallad social bakgrund) kan göra att en person har en mindre hälsosam livsstil och en mer passiv fritid. Det kan även orsaka en misstro till samhället och en känsla av utanförskap.
18. Vad har delaktighet med hälsa att göra?
Att känna en delaktighet bidrar till ett positivt psykiskt och fysiskt mående.
19. Vad har våra sociala nätverk för betydelse för vår hälsa?
Att tillhöra sociala nätverk får oss att må bättre och leva längre. Samt att det är stärkande och tillåter en att bli den bästa versionen av en själv.
20. Ge exempel på skillnader i mäns och kvinnors levnadsvanor.
• Män är mer fysiskt aktiva än kvinnor, samtidigt som båda är lika stillasittande på fritiden.
• Mer än dubbelt så många män som kvinnor äter för lite frukt och grönsaker.
• Fler män än kvinnor har riskabla alkoholvanor, men rökning är vanligare bland kvinnor.
• Pojkar är ofta utsatta för större hälsorisker. De missbrukar även mer alkohol och narkotika, samt utsätts oftare för misshandel.
• Unga män är överrepresenterade när det gäller skador genom trafikolyckor.
21. Ge exempel på olika sorters ohälsa som kan drabba personer med funktionsnedsättning.
Ohälsan kan se olika ut, den kan vara både psykisk och fysisk. Ohälsan kan se ut såhär:
• Kortare livslängd, exempelvis har autistiska personer 16 år kortare förväntad livslängd.
• Sämre tandhälsa, många undviker att gå till tandläkare på grund av kostnaden eller rädsla för att bli illa bemött.
• Oroskänslor, ängslan och stress, gruppen anger mer oro över sin livssituation och framtid än motsvarande grupper.
• Diabetes, personer med intellektuell funktionsnedsättning har en ökad risk att utveckla diabetes.
• Sjukdomar upptäcks senare, vilket leder till ökad dödlighet av allvarliga sjukdomar som exempelvis bröstcancer. För kvinnor som har någon insats via LSS och får bröstcancer är det dubbelt så vanligt att dö av sjukdomen än för motsvarande grupp utan insatser.
• Våld och kränkningar, hälften av kvinnor med funktionsnedsättning har blivit utsatta för våld eller kräkningar.
ORD ATT ÖVA PÅ
Understrukna ord finns med i marginalorden.
Arbetskapacitet – En individs förmåga att utföra arbetsuppgifter fysiskt och mentalt.
Asocialt beteende – Beteende som bryter mot rådande normer, t.ex. kriminellt beteende.
Behov – Att man behöver något, det kan vara medvetet och omedvetet. Exempelvis sömn eller hunger.
Beroendeframkallande – Ett ämne eller aktivitet som kan skapa ett tvångsmässigt behov hos en individ så att de har svårt att kontrollera intaget eller aktiviteten.
Biologiska skillnader – Kroppsliga egenskaper som är rotade i vår biologi, som kön, genetik, hormoner, anatomi mm.
Buffert – Reserv.
Demokrati – När folket är delaktig i de politiska maktbesluten i sitt land eller område.
Disponera – Ha tillgång till.
Egenskaper – Något som individer har, ett kännetecken för individer.
Ergonomi – Samspelet mellan människokroppen och arbetsredskapen.
Fertilitet – Förmågan att fortplanta sig.
Folkhälsovinster – Tack vare olika åtgärder eller/och insatser får befolkningen en positiv effekt på hälsan.
Fortplantning – Samlag, när levande organismer producerar en avkomma.
Fritidsaktivitet – Man utför någon form av aktivitet som man tycker om under sin lediga tid.
Frisk- och riskfaktorer – Faktorer i individers liv som har en positiv eller negativ inverkan på hälsan.
Fysiologisk – Kroppslig.
Grundförutsättningar – Förutsättningarna för att få ett bra liv, när det kommer till kost, utbildning, arbete, självkänsla, självförtroende osv.
Identitetskris – När man under en period känner en djup osäkerhet kring sin egen identitet.
Infertilitet – Oförmåga att uppnå graviditet.
Komplex – Komplicerad, sammansatt, svåröverskådlig.
Kontroversiell – Som det finns olika åsikter kring, som skapar debatt.
Kroppsideal – Det ideal av hur en kropp ska se ut. Kan skapas av sig själv, samhället och medier.
Kroppsuppfattning – Den uppfattningen vi har om vår egen kropp och utseende.
Kvalitet – Har att göra med innehåll och egenskaper.
Kvantitet – Har att göra med mängd.
Könssjukdomar – Sjukdomar som sprids genom sexuell kontakt.
Livsvillkor – De förhållanden som man lever i, kan vara arbete, utbildning, boende, fritid, hälso och sjukvård.
Lyckobuffert – En reserv av lycka som gör det lättare för individer att hantera motgångar eller negativa upplevelser.
Monoton – Enformig.
Mötesfrihet – Rättigheten att organisera sig och ha möten om vad man vill.
Norm – Oskriven regel.
Personliga resurser – Det innebär tillgångar och förmågor hos individer som arbetskraft, motivation, socialt nätverk.
Preferens – Det man föredrar.
Remitterad – Vidarebefordrad till specialistvård.
Restriktiv – Återhållsam, begränsad.
Sjukgymnastik – Även känd som fysioterapi och innebär undersökning och behandling av muskler, leder och nerver i syfte att lindra smärta, förbättra rörlighet och öka styrka.
Sociala nätverk – Systemet av relationer mellan individer och grupper.
Stressor – Situation eller företeelse som framkallar stress.
Vanor – Beteende som man utför utan att behöva vara medveten om att man gör det.
Värderingar – Uppfattningar och åsikter som är viktigt för individer.
Åsiktsfrihet – Rättigheten att ha åsikter och att uttrycka dem.
Återhämtning – När kroppen och sinnet får en paus från faktorer som skapar ansträngning och stress för att kunna fylla på sina resurser.
Ärftliga sjukdomar – genetiska sjukdomar, alltså sjukdomar som förs vidare från förälder till barn.
Ätstörning – När man som individ styr sin kost och motion på ett sätt som inte är hälsosam utifrån ohälsa eller en viss bild av kroppsideal.
Övervikt – En vikt som är högre än vad som anses vara hälsosamt i längden.
UPPGIFTER
Artikel om hälsofenomen
Eleverna ska leta fram en artikel om hälsa eller något hälsofenomen. De kan använda sig av vetenskapliga tidningar, hälsotidskrifter, hemsidor, dagstidningar eller annat. De ska sammanfatta artikeln och beskriva vad som är nytt med detta hälsofenomen. Varför skrivs denna artikel om det just nu?
Eleverna ska även ta reda på mer om forskningen och teorin bakom hälsofenomenet. Hur har de vetenskapliga studierna gått till? Finns det någon tidigare eller samtida forskning som säger något annat? Vad skiljer dessa forskningar från varandra – tillvägagångssätt, målgrupp, tid, teori, politik?
Låt eleverna sitta i smågrupper och berätta om sina resultat. Avsluta med diskussion i helklass.
Livskvalitet i livets olika skeden
Intervjua människor i olika åldrar om vad livskvalitet är för dem. Dela in klassen i fem grupper som ansvarar för var sin åldersgrupp: barn, ungdomar, unga vuxna, medelålders och äldre. Varje grupp ska försöka få en samlad bild av vad just deras åldersgrupp ser som livskvalitet.
Samla sedan klassen i helklass och låt varje grupp berätta om sina resultat. Jämför resultaten och diskutera skillnaderna och vad de kan bero på.
KASAM i yrket
Låt klassen ha en brainstorm där de funderar över sina framtida yrkesroller och hur de kan använda kasam i praktiken. Gör en mindmap med ordet KASAM i mitten och låt de olika yrkesroller som eleverna siktar mot vara de första orden runt KASAM.
Skriv upp elevernas förslag till varje yrkesroll. I slutet har ni förhoppningsvis en mindmap med många olika förslag, Avsluta med att reflektera kring att några saker tydligt hör till ett visst yrke och att många saker kan användas i alla eller flera yrken.
Komplementärmedicin
Låt eleverna fördjupa sig i komplementärmedicin. De ska läsa in sig på någon av helhetsterapierna som ayurveda eller traditionell kinesisk medicin (TCM) och lära sig mer om det. Alternativt kan alla välja en mindre behandlingsmetod som exempelvis kiropraktik, rosenterapi, hammam, koppning.
Elevernas uppgift blir att ta reda på mer fakta om behandlingsmetod eller terapi. De ska också reflektera över vad de kände till sedan tidigare och vad de blir mest förvånade över. Finns det någon i klassen som utför eller använder metoden? Finns det något som har inspirerat eller tagits över av den västerländska medicinen?
När eleverna har tagit reda på tillräckligt med information får de sitta i tvärgrupper och berätta sina resultat och reflektioner med någon som inte har forskat om samma sak.
ÖVNINGAR
Copingstrategier
Hur fungerar copingstrategier? I elevbokens beskrivs flera copingstrategier som är positiva sätt att hantera stress, kris eller andra utmaningar. Det finns också negativa copingstrategier som många tar till för att döva smärta eller distrahera sig.
Din övning är att skriva en kort fallbeskrivning där du låter en person hantera en svår situation med en eller flera copingstrategier. Först använder personen två negativa strategier och sedan två positiva.
Skriv en reflektion om skillnaden mellan strategierna och hur du skulle kunna påverka någon till positiva copingstrategier i ditt framtida yrke.
Bio-psyko-sociala modellen
I elevboken finns en modell som visar den biopsykosociala modellen som är skapad av den amerikanske psykiatrikern Georg Engel. Den ger ett helhetsperspektiv på hälsa genom att visa flera olika sidor av en person och visa hur de samspelar och påverkar varandra.
Din övning är att använda modellen och använda den på dig själv. Fundera över vad dina fysiska, psykiska och sociala faktorer är. Fundera även över hur fälten överlappar, dvs hur dina olika faktorer påverkar varandra. Reflektera kring vad detta säger om din hälsa och om detta är ett bra sätt att beskriva din hälsa eller om något saknas.
Salutogena faktorer
I detta kapitel har du läst om salutogena faktorer och hur de kan skydda en person som går igenom svårigheter. Skyddet hindrar inte dåliga saker från att hända utan innebär att personen har större chans att må bra och bli framgångsrik trots händelsen. I elevboken finns en lista över salutogena faktorer på olika nivåer – sociala nätverket, organisationen, samhället, individen, familjen.
Du ska nu välja en person som har gått igenom svåra händelser eller perioder i sitt liv och som, du uppfattar, har hanterat det på ett hälsosamt sätt. Det kan vara exempelvis:
▶ historiska personer
▶ samtida kändisar, politiker, sportprofiler
▶ karaktärer i böcker, filmer, serier, dataspel.
Läs på om personens liv och se vad som passar in i listan med salutogena faktorer. Gör en digital presentation som visar information om personen och vad den har gått igenom. Visa sedan vilka salutogena faktorer som du har hittat. Försök hitta faktorer från olika nivåer dvs vilket samhälle personen bor i och vad som är salutogent där, något om personens familjesituation antingen under uppväxten eller senare, och något om personens personliga egenskaper.
Visa din presentation för resten av klassen och se om ni hittar likheter och skillnader mellan era olika personer.
I praktiken – Salutogena faktorer i förskola och skola
Kapitel 3 handlar om det salutogena perspektivet och den här övningen handlar om att identifiera salutogena faktorer.
Du kan genomföra övningen på din praktikplats, i nästan vilken åldersgrupp som helst. Det går också att göra den som ett kreativt projekt med din egen klass.
Starta övningen med en samling där du berättar för barnen om begreppet ”salutogena faktorer”, alltså saker som får oss att må bra och bidrar till att vi får god hälsa.
Problematisera gärna lite genom att säga att allt som får oss att må bra just nu, inte alltid är bra för oss i längden. Låt gärna barnen komma på saker som får dem att må bra för stunden, men inte i längden.
Nu ska barnen, enskilt eller i grupp, få gå runt i förskolan/skolan/närsamhället (beroende på ålder) och fotografera salutogena faktorer. Låt sedan barnen skriva ut alla sina bilder i färg och klistra upp dem i collage. Avsluta genom att samlas kring collaget och låt alla barn berätta om vad de har fotograferat och varför det får dem att må bra. Ett alternativ är att dela alla bilderna digitalt och visa upp dem i ett bildspel och låta barnen berätta.
LEKTIONSFÖRSLAG
Positiv posterutställning
Tidsåtgång: 60–120 minuter
Material: lärobok, stora pappersark/kartong, sax, lim, tidningar
Skriv ”Det salutogena perspektivet” på tavlan och fråga eleverna om de vet vad det innebär. Be dem förklara och fyll eventuellt i genom att berätta att det handlar om att inrikta sig på de positiva faktorerna i tillvaron, de saker som gör att vi mår bra.
Förklara att de här positiva faktorerna, de salutogena faktorerna, finns på flera olika nivåer hos individen och i omgivningen. Läs tillsammans igenom listorna över salutogena faktorer hos individen, familjen, i det sociala nätverket, i organisationen och i samhället som finns i kapitel 3. Diskutera sedan:
▶ Finns de några människor som har allt?
▶ Finns det några människor som inte har något?
▶ Vilka av de salutogena faktorerna kan man påverka själv?
▶ Kan man göra sig själv gladare och mer positiv?
Nu ska eleverna arbeta i par. De ska skapa en positiv poster, en poster som signalerar optimism, glädje och framtidstro. Genom att använda collageteknik kan de kombinera färger, bilder, ord och texter för att skapa sin poster. Ge paren 30–40 minuter att göra sin poster och sätt sedan upp alla på väggen. Nu ska alla elever betrakta samtliga posters och rösta (anonymt) på den som de tycker väcker mest positiva känslor. Man får inte rösta på sin egen. När vinnaren är utsedd kan en av de som röstat på den ge en motivation till vad det var som gjorde postern så positiv.
Aktiv läsning i grupp
Tidsåtgång: 30–90 minuter
Material: Lärobok, whiteboardpennor, alternativt dator och tillgång till power point eller annat program för digitala presentationer.
Den här metoden kan användas för valfritt avsnitt i boken.
Börja med att skriva avsnittets rubrik på tavlan och låt eleverna brainstorma och associera fritt kring rubriken. Berätta sedan kortfattat vad avsnittet handlar om.
Dela in klassen i lika många grupper som det finns underrubriker och låt varje grupp ta hand om en underrubrik. Deras uppgift är att tillsammans läsa på stycket och sedan redovisa det för klassen och hålla en kort diskussion kring innehållet. Till sin hjälp får de whiteboardpennor alternativt dator och tillgång till power point eller annat program för digitala presentationer.
Är lektionen kort behöver de bara använda sig av boken och sina egna tankar. Är lektionen lång kan eleverna komplettera bokens innehåll med relevant information som de hittar i biblioteket eller på internet.
Aktiv läsning enskilt
Tidsåtgång: 30–60 minuter
Material: Lärobok
Den här metoden kan användas för valfritt avsnitt i boken.
Varje elev ska läsa ett avsnitt i boken inom det kapitel man arbetar med för tillfället. Syftet är dels att lära sig textens innehåll, dels att lära sig läsa aktivt, dvs. på ett sätt där eleven är aktiv i tillägnandet av kunskap. Detta ska eleven göra genom att:
1. Skumläsa texten en gång.
2. Läsa texten i detalj och anteckna viktiga stödord.
3. Sammanfatta texten med hjälp av stödorden.
4. Reflektera över texten och anteckna egna synpunkter, tankar eller frågeställningar.
Merkunskap
Tidsåtgång: 60–120 minuter
Material: Lärobok, tillgång till internet eller bibliotek
Den här metoden kan användas för valfritt avsnitt i boken.
Uppgiften kan göras enskilt, i par eller grupp. Låt eleverna välja en valfri merkunskapsruta i boken att fördjupa sig i. Be dem läsa igenom rutan och utifrån den komma på några frågeställningar som de vill finna svar på. De får sedan använda sig av internet och bibliotek för att finna svar på sina frågor.
Var noga med att påpeka vikten av att kontrollera källorna och anteckna var de hittar informationen.
Om uppgiften genomförts i grupp kan redovisning ske i helklass. Har den genomförts enskilt eller i par så kan redovisning ske i smågrupper.
SALUTOGENA FAKTORER
I det sociala nätverket
Tryggt nätverk
Bra och stödjande kompisar
Vuxna förebilder
Annan betydelsefull person
I organisationen, t.ex. skolan eller arbetsplatsen
Lyhörda och empatiska ledare
Ledare som ger positiv återkoppling
Tydliga regler och mål
Variation i arbetssätt
Möjlighet till utveckling
Möjlighet till delaktighet och inflytande
Bra stämning, sammanhållning och humor
Öppen kommunikation
Bra fysisk och psykisk arbetsmiljö
Respekt och förtroende mellan deltagarna
Låg stressnivå
I samhället
Att lagar och regler följs
Ekonomiska skyddsnät
Att barns rättigheter tillvaratas
En skola med hög kvalitet
Positiv inställning till unga
Trygghet och säkerhet
Höga förväntningar på individen
SALUTOGENA FAKTORER
Hos individen
Har social kompetens, är empatisk och
hjälpsam
Positivt självförtroende och bra självkänsla
Har haft framgång i skolan och andra sammanhang
Trivs och fungerar bra i skolan
Har intelligens och kreativitet
Hög aktivitet och energi
Är fysiskt aktiv och har bra fysisk hälsa
Har intressen och hobbys
Är optimistisk och har framtidstro
Har kamrater och nära relationer till vuxna
Har bra impulskontroll och jämnt temperament
Kan lösa konflikter utan våld
Tror att man själv kan påverka sitt liv
Har humor
Har god förmåga att stå emot grupptryck
Hög KASAM
I familjen
God relation med minst en förälder
Bra relation mellan föräldrarna
Engagerad pappa
Stödjande mor- och farföräldrar
Trygg anknytning förälder – barn
Förälder är delaktig och involverad
Hög ekonomisk och social status
Trygga arbetsförhållanden
Låg stressnivå
Föräldrarna har tid för barnen
Tydliga regler i hemmet
Tydliga värderingar och traditioner
Bra kommunikation
HÄLSOPEDAGOGIK
Nivå 1
TOVE PHILLIPS MALIN ARNBERG
LÄRARHANDLEDNING
Hälsopedagogik nivå 1, lärarhandledning, Gy25, innehåller material som underlättar din planering och varierar din undervisning. Denna lärarhandledning följer elevbokens kapitel så att du enkelt kan hitta material att komplettera din undervisning med.
Till varje kapitel finns följande material:
• Beskrivning av kapitlet och dess koppling till ämnesplanen
• Information om varje kapitels karaktär och hur kapitlet förhåller sig till övriga nivåer i ämnet
• Sammanfattning som kan användas för att introducera eller avsluta kapitlet
• Ord att öva på i form av en lista av yrkesord och andra viktiga ord
• Lösningsförslag till elevbokens instuderingsfrågor
• Förslag på uppgifter samt övningar för enskilt arbete och grupparbeten
• Förslag på lektionsupplägg
• Kopieringsunderlag att använda i klassrummet.