Nivå 1
LÄRARHANDLEDNING
IRÉNE LARSSON
INNEHÅLL
Skolverkets ämnesplan 5
Elevbokens upplägg 11
Lärarhandledningens upplägg 13
Författarens beskrivning av Specialpedagogik som ämne 15
Till dig som undervisar 16
Förslag på lektionsupplägg som kan användas genomgående under ämnet 17
Tankekarta, ord och begrepp och bilder som specialpedagogiska verktyg 23
1. Samhällets insatser för människor i behov av stöd .......... 25
Till dig som undervisar 26
Lösningsförslag till elevbokens instuderingsfrågor 28
Kapitelsammanfattning 30 Ord att öva på 32 Lektionstips 34
Bedömningsuppgifter 36
Förslag på APL-uppgifter 38
Förslag på uppgifter till muntlig redovisning eller skriftlig inlämning 41
Öppna frågor 42
Boktips, filmer och länkar 43
2. Specialpedagogiskt perspektiv ..................................... 45
Till dig
Lösningsförslag
Förslag på uppgifter till muntlig redovisning
3. Funktionsnedsättningar – begrepp och diagnoser
Lösningsförslag till elevbokens instuderingsfrågor
muntlig
4. Specialpedagogiska insatser
Till dig som undervisar
Lösningsförslag till elevbokens instuderingsfrågor
Bedömningsuppgifter
Förslag på APL-uppgifter 107
Förslag på uppgifter till muntlig redovisning eller skriftlig inlämning 108
Boktips, filmer och länkar 109
5. Planering, genomförande och dokumentation .............. 113
Till dig som undervisar 114
Lösningsförslag till elevbokens instuderingsfrågor 116
Kapitelsammanfattning
öva på
Förslag på APL-uppgifter 131
Förslag på uppgifter till muntlig redovisning eller skriftlig inlämning 133
Boktips och länkar 134
6. Kommunikation – samspel i möten med människor ..... 135
Till dig som undervisar 136
Lösningsförslag till elevbokens instuderingsfrågor 138
Bedömningsuppgifter
Förslag på APL-uppgifter 147
Förslag på uppgifter till muntlig redovisning eller skriftlig inlämning 149
Boktips, filmer och länkar 150
Skolverkets ämnesplan
Ämne – Specialpedagogik
Ämnet specialpedagogik har utvecklats ur pedagogik med kopplingar till psykologi, sociologi, filosofi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor för lärande och utveckling i samspel med det omgivande samhället.
Ämnets syfte
Undervisningen i ämnet specialpedagogik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om relationer mellan samhällets stöd och livsvillkor för människor med funktionsnedsättningar. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällets olika insatser för människor med funktionsnedsättningar. Dessutom ska de ges möjlighet att utveckla förmåga att arbeta i enlighet med lagar och andra bestämmelser för att, i olika situationer, skapa likvärdighet, delaktighet och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om olika funktionsnedsättningar och hur de kan påverka människors liv, lärande och delaktighet i samhället. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att använda specialpedagogiska arbetssätt och hjälpmedel samt att planera och genomföra aktiviteter som främjar likvärdighet, delaktighet och tillgänglighet. Vidare ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om olika begrepp och deras innebörd samt förmåga att tillämpa dessa.
Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att möta människor med respekt och att arbeta utifrån ett etiskt och inkluderande förhållningssätt, med utgångspunkt i mänskliga rättigheter och en demokratisk värdegrund. Såväl egna som samhällets attityder till och värderingar av människors olikheter och rättigheter ska behandlas i undervisningen.
Problemlösning och handlingsberedskap ska stimuleras i undervisningen. Genom fältstudier eller medverkan i olika verksamheter ska eleverna ges möjlighet att få inblick i och erfarenhet av sociala och pedagogiska sammanhang. Eleverna ska också ges möjlighet att reflektera över och diskutera ämnesinnehållet och centrala begrepp. Undervisningen ska dessutom ge eleverna möjlighet att inhämta, värdera och använda information från olika källor.
Samhällets insatser för
människor i behov av stöd
Specialpedagogiken utgår från alla människors lika värde där alla har rätt att ingå i en gemenskap och där man kan känna full delaktighet. I det här kapitlet kommer eleverna att få en historisk överblick hur synen på människor med funktionsnedsättning har sett ut en gång i tiden.
Eleverna kommer också få lära sig om hur lagar och bestämmelser ska fungera som hjälp och skydd för människor med funktionsnedsättningar och elever i behov av stöd. Detta ligger till grund för hur specialpedagogiken har utvecklats till att främja, stödja och ha en förebyggande roll i förskola, skola och andra verksamheter.
I detta kapitel får eleverna lära sig om
o En historisk överblick
o Grundläggande information om specialpedagogik
o Nationella lagar och bestämmelser som styr arbetet i olika verksamheter
Centralt innehåll
o Bakgrunden till och framväxten av det specialpedagogiska området.
o Lagar och andra bestämmelser som gäller specialpedagogiska insatser, däribland lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och relevanta delar av socialtjänstlagen (SoL) kopplat tillverksamhetsområdet samt bestämmelser om delegering.
TILL DIG SOM UNDERVISAR
Nivå 1
Kapitel 1 om samhällets insatser ska få eleverna att förstå hur specialpedagogiken har tillkommit och utvecklats. Det ger även en förståelse för hur viktig specialpedagogik är och att det är grundat i gemensamt beslutade och definierade rättigheter. Det är bra om elever känner till det historiska perspektivet, dvs hur personer med funktionsnedsättningar har blivit bemötta och behandlade genom tiderna.
I ämnesplanen för Specialpedagogik till Gy25 lyfts det historiska perspektivet tydligare än tidigare. Detta är ofta ett område som lärare önskar få stöd med och det är därför utförligt beskrivet i kapitlet.
Kapitlets syfte är också att ge eleverna en inblick i hur nationella lagar, förordningar och riktlinjer används i vårt samhälle. Det är viktigt att eleven känner till och förstår de olika lagarna för att kunna förstå och omsätta texten i läromedlet inför APL och sitt framtida yrkesliv. Nivå 1 behandlar de lagar som gäller idag och fokuserar främst på nationella lagar. I nivå 1 fokuserar vi på barn, unga och utbildning och därför tar kapitlet även upp bestämmelser som gäller i skola och förskola.
Nivå 1 tar upp historiska fakta på grundläggande nivå I ämnesplanen för Specialpedagogik till Gy25 lyfts det historiska perspektivet tydligare än tidigare. Detta är ofta ett område som lärare önskar få stöd med och det är därför utförligt beskrivet i kapitlet.
Nivå 2
Nivå 2 presenterar en progression av kunskapen i nivå 1. Kapitel 1 beskriver en del historiska övergrepp och utsatta situationer på ett närmare sätt, exempelvis tvångssterilisering.
Nivå 2 tar även upp en historik av lagar, dvs lagar som har funnits tidigare och som dagens lagstiftning bygger på eller har skapats som en reaktion på, exempelvis den tidigare omsorgslagen. Detta skapar en djupare förståelse för hur lagstiftning följer och/eller driver samhällsutvecklingen. Det ger även eleverna förståelse för att nuvarande lagar och praxis kanske kommer att ändras under deras yrkesliv.
Ämnesplanen för nivå 2 beskriver att internationella överenskommelser och riktlinjer ska hanteras och därför läser eleverna om bland annat FN:s konventioner i denna nivå.
Nivå 2 repeterar viktiga lagar som nämndes i nivå 1 men eftersom läromedlet till nivå 2 har en tyngdpunkt på vuxna och äldre, tar kapitlet upp delvis andra lagar, såsom arbetsmiljölagen.
I nivå 2 tar kapitel 1 upp det centrala innehållet om hot och våld. Kapitlet beskriver våldsamma och/eller hotfulla situationer som riktas mot personal eller mot brukare. Det är störst tonvikt på om det riktas mot personal och hur arbetsgivare ska hantera detta. Du som lärare kan dock poängtera för eleverna att det även ingår att hålla brukare eller personer med funktionsnedsättning skyddade mot hot och våld.
Till dig som undervisar på språkförstärkt utbildning
När det gäller de många viktiga begrepp som tas upp i elevbokens kapitel och i ”Ord att öva på” är det av stor betydelse att de elever som har ett annat modersmål förstår begreppens innebörd på det egna språket. Det finns inte alltid någon direkt översättning av själva ordet, men då kan eleven i stället översätta den svenska förklaringen av begreppet till sitt eget modersmål.
Detta underlättar för eleven att ta till sig innehållet i varje kapitel.
Det är bra om du och den lärare som undervisar i svenska, eller i svenska som andraspråk, planerar tillsammans. Tänk på att det är viktigt att förstärka svenska språket rent allmänt och speciellt sådant som eleven har nytta av i sin yrkesroll.
LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ELEVBOKENS INSTUDERINGSFRÅGOR
1. Hur delades institutioner in under 1800- och 1900-talet?
Institutionerna delades in i: uppfostringsanstalter, vanföreanstalter, sinnessjukhus och tvångsarbetsanstalter.
2. Vilka olika övergrepp använde för att man inte skulle sprida personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar?
Det har skett på många olika sätt: Personer med funktionsnedsättning har omyndigförklarats och spärrats in på institutioner. Rasbiologiska tankar argumenterade för att personer med funktionsnedsättning inte tilläts skaffa barn. Det har även, som under andra världskriget, förekommit att personer med funktionsnedsättning dödats/mördats.
3. Vad var syftet med intelligenstester?
Testerna skulle användas för att sortera elever till en lämplig klass inom folkskolan, alltså om de skulle gå i normalklass, hjälpklass eller träningsklass alternativt inte få någon utbildning alls.
4. Vad innebar omsorgslagen?
Det var en lag som gav individer med intellektuella funktionsnedsättningar rätt till särskilda insatser.
5. När infördes Assistansreformen? 1994.
6. Vilket år beslutade Sveriges riksdag att teckenspråket skulle bli dövas första språk?
Riksdagen beslutade att teckenspråket ska räknas som dövas modersmål år 1981.
7. Vad består punktskriftsalfabetet av?
Den består av upphöjda punkter i särskilda kombinationer som signalerar olika bokstäver.
8. Vilka teorier ingår i ämnet specialpedagogik?
Det består av teorier från pedagogik, psykologi, medicinsk vetenskap, sociologi och filosofi.
9. Ge exempel på specialpedagogiskt förhållningssätt.
Inom det specialpedagogiska förhållningssättet ska man:
• Skapa goda relationer
• Visa förståelse
• Anpassa information
• Ha en tydlig struktur i form av olika scheman
• Tydliga genomgångar av information, både skriftligt och muntligt
• Hjälpmedel som datorstöd med olika stavningsprogram och arbetsminnesträning.
10. Vad menas med sekretess, tystnadsplikt och allmän handling?
Sekretess betyder att man inte får lämna ut muntlig eller skriftlig information som är belagda med sekretess. Tystnadsplikt innebär att man inte får lämna ut information om personliga förhållande som berör de man möter inom sitt yrke. Allmänna handlingar är offentlig information som finns på myndigheter.
11. Vilka regler om sekretess och tystnadsplikt gäller i förskola, skola och sociala verksamheter?
Personal inom förskolan bör vara extra försiktig med hur man hanterar information om barns och vårdnadshavares personliga förhållanden.
Detta gäller särskilt vid överlämningar som till förskoleklass, fritidshem, barnavårdscentral eller till socialtjänsten. Skriftliga underlag som från en medicinsk, psykologisk eller social utredning omfattas av sekretess. I skolan gäller sekretessen vid psykologiska och medicinska utredningar samt elevers och vårdnadshavares personliga förhållanden och hälsotillstånd.
12. Vad är syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i förskola och skola och hur kan man arbeta med det? Det är för att se till att skolan är en trygg miljö. Man utför åtgärder som att sätta upp samtal med de berörda och observera barn- och elevgrupper i pedagogiska miljöer.
13. Ge exempel på vad kommuner och regioner har ansvar för. Kommunerna har LSS-handläggare som har ansvar för att hantera ansökningar om stöd för personer med funktionsnedsättning.
14. Ge exempel på några nationella styrdokument som kommuner och regioner följer och vad de innehåller.
De följer nationella styrdokument som skollagen, skolformer och läroplaner.
• Skollagen definierar vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och föräldrar har.
• Skolformer definierar ramarna och formerna för olika former av utbildning som förskolan till vuxenutbildning och anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola, Komvux som anpassad utbildning samt specialskola för elever med olika former av funktionsnedsättningar.
• Läroplaner tar upp olika verksamheters värdegrund, uppdrag samt mål och riktlinjer för det pedagogiska arbetet.
15. Vad är och vad gör SPSM?
SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, arbetar bland annat med att öka kunskapen bland den personal som arbetar med barn, ungdomar och vuxenstuderande med funktionsnedsättning.
KAPITELSAMMANFATTNING
▶ Synen på personer med funktionsnedsättningar har förändrats genom åren. Den översiktliga trenden är att man förut separerade och exkluderade personer med funktionsnedsättning och att det senare har gått mot mer och mer inkludering på olika områden.
▶ Under 1800-talet ökade befolkningen snabbt och det blev svårt att försörja alla. Barn och vuxna med funktionsnedsättningar togs tidigare hand om inom familjen på gårdarna, i staden såg livet annorlunda ut.
▶ ”Föreningen för sinnesslöa barn”, framställde det första statliga skolhemmet för funktionsnedsättningar, föräldrar tvingades lämna över sina barn som i vissa fall fick bo där resten av livet. Föreningen såg även till att den beskrivande termen idiot byttes ut till sinnesslö
▶ Under 1980-talet började man avveckla vårdinstitutionerna där man tidigare hade placerat personer med funktionsnedsättning eller lösdrivare. Anstalterna delades upp i uppfostringsanstalter, vanföreanstalter, sinnessjukhus och tvångsarbetsanstalter.
▶ Under 1900-talet startades ”svenska sällskapet för rashygien”, där man studerade rasbiologi, som ansågs vara hur egenskaper kopplas till olika arvsanlag. Det användes även för att argumentera för att en del grupper var mer värda. I Sverige blev samer särskilt utsatta för rasbiologi och dess ovetenskapliga teorier.
▶ Rasbiologin användes för att rättfärdiga flera olika övergrepp av nazister. Under andra världskriget dödades/mördades personer med funktionsnedsättning systematiskt. Barn med funktionsnedsättning registrerades, kontrollerades och bedömdes. En stor del av dessa barn dödades med sömnmedel och svält. Ungdomar och vuxna från psykiatriska anstalter dödades i gaskammare, inom ramen för Aktion T4
▶ Under 1800-talet började man mäta intelligens, det som idag kallas för IQ-tester. De första testerna mätte reaktionstiden på en given sinnespuls, men man upptäckte senare att det inte hade ett samband med intelligens. Testerna användes för att dela in elever i den skolklass som ansågs passa deras intelligens. Personer med mycket lågt resultat på intelligenstestet fick ingen utbildning alls.
▶ Teckenspråket skapades under 1800-talet av döva personer. Det mottogs först positivt men kritiserades sedan för att inte vara ett eget språk och under slutet av 1800-talet beslutades att man endast fick lära ut talmetoden, oralism. 1981 beslutade Sveriges riksdag att teckenspråket skulle vara dövas första språk och modersmål.
▶ Fram tills punktskriftsalfabetet kom till hade blinda och personer med synnedsättning inget sätt att lära sig att skriva och läsa. Louis Braille framställde alfabetet och fick 1878 igenom att använda punktskriftsalfabetet i utbildning.
▶ Specialpedagogiken grundar sig i en tanke om att anpassa utbildningen efter barns behov. Den bygger på teorier från pedagogik, psykologi, medicinsk vetenskap, sociologi och filosofi.
▶ Specialpedagogiken används i pedagogiska och sociala verksamheter. Det fungerar som ett verktyg för att få elever att ta till sig kunskap på ett sätt som passar individen och underlättar för individen att nå sina mål.
▶ Inom specialpedagogiken ska man främja, förebygga och stödja lärande och utveckling i pedagogiska verksamheter som förskola och skola.
▶ Inom ett specialpedagogiskt förhållningssätt ska man skapa goda relationer, visa förståelse, anpassa information, ge en tydlig struktur genom olika scheman, ha tydliga genomgångar av information, bidra med hjälpmedel som datorstöd.
▶ Barnkonventionen antogs 1989 av FN:s generalförsamling och handlar om att sätta eleven i centrum och innehåller 54 regler som är till för att skydda barns rättigheter. Konventionen används delvis till att forma utbildningen i det svenska skolväsendet.
▶ Salamancadeklarationen antogs 1994, deklarationen innehåller bestämmelser kring inkludering av personer med funktionsnedsättning i pedagogiska och sociala sammanhang.
▶ Offentlighets- och sekretesslagen, innebär dels att vissa uppgifter är tillgängliga för allmänheten och dels att myndigheter och utvalda yrkesgrupper, som lärare, polis eller vårdpersonal, inte får sprida viss information om de individer de möter inom sina yrken.
▶ Dataskyddsförordningen (GDPR) innebär att man som privatperson har rätt till mer kontroll över sina personuppgifter och känna sig trygg med hur myndigheter och företag lagrar ens information.
▶ Diskrimineringslagen skyddar mot diskriminering och ska se till att alla människor har samma rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande uttryck eller identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
▶ Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), ger personer med funktionsnedsättning rätt till stöd för att kunna ha goda levnadsvillkor. Lagen skapar även förutsättningar för att man ska kunna delta i sociala och kulturella aktiviteter.
▶ Socialtjänstlagen (SoL), reglerar främst att människor ska få social och ekonomisk trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och möjligheter att aktivt kunna delta i samhället.
▶ Lag om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), ser till att barn och unga under 18 år får det skydd och vård som de behöver.
▶ Förskola och skolan följer en del bestämmelser, vilka är skollagen, skolformer, förordningar och läroplaner.
ORD ATT ÖVA PÅ
Understrukna ord är marginalord.
Allmänna handlingar – Underlag i form av till exempel ett protokoll, brev eller olika beslut som har inkommit eller upprättats av en myndighet, vissa allmänna handlingar kan vara offentliga medan andra är sekretessbelagda.
Anpassad skola – Skolform för elever med intellektuella funktionsnedsättningar.
Bestämmelser – Något som är en regel, norm. Alltså något som är bestämt.
Biometriska uppgifter – Uppgifter om en person som gör det möjligt att identifiera personen, till exempel ansiktsbilder eller fingeravtryck.
Diskriminera – Behandla olika, särbehandla, göra skillnad mellan till exempel individer, grupper eller länder.
Folkmord – När man syftar att helt eller delvis förinta en grupp av människor utifrån deras nationalitet, etnicitet, ras eller religion.
Galon – Material på kläder som barn ofta använder utomhus och som inte släpper igenom vätska, dvs kläderna under blir inte blöta. Syftar på plastbelagt textilväv.
Hälsotillstånd – Ett tillstånd som en individ befinner sig i, kan syfta på tillfälliga sjukdomar som depression och kroniska som epilepsi.
IQ – Intelligenskvot, ett mått på intelligens
Kategorisk – När något är bestämt och inte kommer att förändras.
Kompetens – När man har förmågan, erfarenheten eller kunskapen att utföra något.
Kränka – Förolämpa, såra, förnedra
Lärmiljö – Ett område eller en miljö där inlärning sker.
Missväxt – När tillväxten av något går dåligt i större mängder, som när ett års plantering av exempelvis havre inte växer ordentligt eller inte ger tillräckligt med skörd.
Obildbar – Person som inte klarar av att lära sig något.
Omyndigförklarad – Person med psykisk sjukdom, demens eller intellektuell funktionsnedsättning som inte kan ta hand om ekonomi och juridiska handlingar.
Oralism – En talmetod där man kommunicerar genom att tala och avläsa läpprörelser.
Rasbiologi – Raslära, ovetenskaplig forskning om människans arvsanlag.
Ratificera – När man binder sig formellt till en överenskommelse.
Reform – När man förändrar och förbättrar något i ett samhälle.
Salamancadeklarationen – En deklaration om inkluderande utbildning. Deklarationen uppmanade omvärlden att integrera individer med funktionsnedsättningar.
Samtycke – När en privatperson ger sitt tillstånd.
Sekretess – Förbud att lämna ut en uppgift eller en allmän handling muntligt eller skriftligt eller på något annat sätt.
Sinnesslö – Ett föråldrat uttryck som användes för att beskriva en person med intellektuell funktionsnedsättning.
Tillgänglighet – När något är lätt att nå, förstå eller att komma åt. Kan syfta på en individ, teknik, information eller kommunikation.
Trångboddhet – När man bor för många i ett litet utrymme.
Tystnadsplikt – Att man ska behålla information om människors personliga förhållanden för sig själv och inte lämna ut uppgifter om till exempel deras familjesituation eller sjukdomar.
Vanför – Ett begrepp som användes förr för att beskriva någon med rörelsesvårigheter.
Åtgärd – När man gör något för att ställa till rätta eller för att lösa ett problem.
LEKTIONSTIPS
Lektionstips 1 Ord och begrepp
Dela in gruppen i cirka sju grupper och fördela tre begrepp till varje grupp.
Förslag på uppdelning och begrepp:
▶ Grupp 1 specialpedagogik
▶ Grupp 2 funktionsförmåga, funktionsnedsättning, funktionsvariation
▶ Grupp 3 tillgänglighet
▶ Grupp 4 inkludering, exkludering, utanförskap
▶ Grupp 5 medicinskt perspektiv, socialt perspektiv, salutogent perspektiv
▶ Grupp 6 relationellt perspektiv, kategoriskt perspektiv
▶ Grupp 7 begåvning, lågbegåvning, svagbegåvning, särbegåvning, ojämn begåvningsprofil
SKRIFTLIGT UNDERLAG
Varje grupp skriver ner en förklaring av begreppet och praktiska exempel på hur man kan använda dem i verksamheter som förskola, skola och social omsorg på ett positivt eller negativt sätt.
ÅTERSAMLING OCH REDOVISNING
Grupperna kan redovisa i helklass eller i mindre grupper.
TID FÖR DISKUSSION
Planera in cirka två lektioner så att det finns utrymme för diskussion.
BEDÖMNINGSUPPGIFTER
Uppgift 1 Anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och Komvux som anpassad utbildning
Gå in på kommunens hemsida och läs igenom den information som finns gällande:
▶ anpassad grundskola
▶ anpassad gymnasieskola
▶ Komvux som anpassad utbildning
Skriv ner följande:
▶ har de ändrat namnet (det skedde en namnändring 2022, dock står tidigare namn ofta med på hemsidor och i lagtexter under en längre tid)
▶ vilka inriktningar som eleverna erbjuds
▶ vilket stöd finns det till eleverna
Skriftlig inlämning:
▶ Gör en skriftlig inlämning där du kortfattat beskriver hur de olika myndigheterna arbetar med dessa frågor.
Uppgift 2 Studiebesök på en förskola
I den här uppgiften ska du boka in ett besök på en förskola för att intervjua pedagogerna om hur de arbetar med tidiga insatser. Arbeta gärna två och två och tänk på att inte vara för många som bokar in er på samma förskola.
Ring och boka besöket i god tid. Fråga om det finns någon specialpedagog kopplad till förskolan och fråga i så fall om hon eller han kan vara med när ni är på besök.
Förbered er sedan genom att skriva ner frågor som handlar om tidiga insatser.
Förslag på frågor:
▶ Hur gör ni om ni upptäcker att ett barn kan behöva särskilt stöd?
▶ Hur gör ni för att tidigt upptäcka barn som är i behov av särskilt stöd?
▶ Vad blir nästa steg när ni kommit fram till att barnet behöver särskilt stöd?
▶ Hur ser ert samarbete ut med specialpedagogen?
▶ Vem kontaktar specialpedagogen?
▶ Har förskolan någon samverkan med barnavårdscentralen?
▶ Har förskolan någon samverkan med habiliteringen?
▶ Hur samverkar ni med föräldrar som har ett barn som är i behov av särskilt stöd?
Ställ samman pedagogernas svar efter besöket och gör en skriftlig inlämning. Glöm inte att ta med dina egna reflektioner och tankar.
Reflektera tillsammans med några andra i klassen för att jämföra om ni fått liknande eller avvikande svar.
FÖRSLAG PÅ APL-UPPGIFTER
APL-uppgift 1 Hälsofrämjande arbete
Hur fungerar det hälsofrämjande arbetet på din APL-plats?
Ta reda på följande och annat som du själv kommer på:
▶ Hur arbetar man förebyggande när det gäller tobak, alkohol och droger?
▶ Hur arbetar man förebyggande när det gäller den fysiska hälsan, till exempel med kost och motion?
▶ Vilka insatser finns?
▶ Vad skulle kunna behöva utvecklas i det förebyggande och åtgärdande arbetet?
Gör en skriftlig sammanställning av den information du har fått.
Ta hjälp av din sammanställning och gör en egen skriftlig plan med förslag på hur du tycker att verksamheten ska lägga upp det hälsofrämjande arbetet.
I planen ska följande förslag på insatser finnas med:
▶ förebyggande och åtgärdande arbete när det gäller tobak, alkohol och droger
▶ förebyggande och åtgärdande arbete när det gäller kost och motion.
Avsluta med att jämföra och värdera arbetet mot kränkande behandling på din APL-plats med din egen skolas arbete. Vilken verksamhet tycker du följer Skolverkets intentioner bäst? Gör en värdering utifrån perspektiven diskriminering, jämställdhet och kränkande behandling.
FÖRSLAG PÅ UPPGIFTER TILL
MUNTLIG REDOVISNING ELLER SKRIFTLIG INLÄMNING
De här uppgifterna består av öppna frågor för att du ska få möjlighet att reflektera och uttrycka dina egna tankar och åsikter. Frågorna är också formulerade för att du ska kunna utveckla dina svar och inte bara svara på frågor med ”givna svar” som visar vad du lärt dig. Med hjälp av de här frågorna får du i stället stärka ditt lärande och visa var du befinner dig i förhållande till betygskriterierna i ämnet Specialpedagogik nivå 1.
1. Vad innebär en inkluderande skola?
2. Förklara skillnaden mellan ytinlärning och djupinlärning.
3. Beskriv vad de olika behoven i Abraham Maslows trappa innebär: – fysiologiska behov – trygghet – gemenskap – uppskattning – självförverkligande.
4. Förklara de kunskapsbegrepp som man ofta använder i grundskolan: – fakta – förståelse – färdighet – förtrogenhet.
▶ Berätta kortfattat vad du känner till om Vygotiskijs pedagogik.
5. Hur kan arv och miljö påverka oss människor?
6. Vad har du lärt dig om sociokulturellt perspektiv? Ta hjälp av följande stödord: – sociala nätverk – hälsofrämjande arbete – KASAM – specialpedagogik.
7. Vad har du lärt dig om psykologiskt perspektiv? Ta hjälp av följande stödord: – god psykisk och fysisk hälsa – stress – dysfunktionella familjer – traumatiska händelser
BOKTIPS, FILMER OCH LÄNKAR
Boktips
Alling, Morgan, (2011). Kriget är slut. Månpocket. Författaren berättar om sin tuffa barndom med en alkoholiserad mamma. Han vistas på olika barnhem och i fosterhem, men trots allt klarar han av sitt liv tack vare en kärleksfull fosterpappa och teatern som blir hans nya hem.
Andersson, Jessica, Swanberg, Katarina,(2009). När kalla nätter plågar mig med minnen av hur det var. Bonnier Pocket. Jessica Andersson är en känd sångerska som bland annat har varit med i programmet Fame Factory och Melodifestivalen. Det ingen visste var att hon växte upp med en missbrukande mamma tillsammans med sina syskon. Syskonen splittrades i olika fosterhem och Jessica berättar om hur hon har fått arbeta med att bygga upp sin självkänsla och få balans i livet.
Antonovsky, Aaron, (1991). Hälsans mysterium. Natur Kultur Akademisk. Antonovsky frågar sig varför en del människor klarar av svåra påfrestningar i livet med hälsan i behåll. Han kommer fram till att det beror på den känsla av sammanhang, KASAM, som en del människor upplever.
Lutteman, Markus, (2010.) Utsatt: en berättelse om överlevnad, hopp och trettiofem år av längtan. Norstedts. Denna berättelse är en stark skildring av en adopterad flickas kamp för livet, sökande efter en egen identitet och efter sin biologiska mamma.
Filmer
Svinalängorna (2010) av Pernilla August. Det är en sorglig historia om en kvinnas förlorade barndom. Filmen utspelas under 1960-talet när Leena flyttar med sina finska föräldrar till ett bostadsområde med invandrare och låginkomsttagare. Leena växer upp tillsammans med sin bror i en miljö med missbruk och våld.
Mig äger ingen (2014) av Kjell-Åke Andersson. En gripande berättelse om femåriga Lisas stora kärlek till sin alkoholiserade pappa. Filmen bygger på boken med samma namn av Åsa Linderborg.
Döda poeters sällskap (1989) av Peter Weir. Läraren John Keating blir anställd på en privatskola där han tidigare har varit elev. Skolan tror på hård disciplin, men John har ett annat förhållningssätt när det gäller undervisning.
Good Will Hunting (1995) av Gus Van Sant. Will Hunting är en mycket intelligent man på 20 år, och han arbetar som städare på ett universitet. Han hamnar i slagsmål men lyckas undgå ett fängelsestraff. Villkoret är att Will ska gå i psykoterapi. Till filmen finns en handledning från Svenska Filminstitutet som kan laddas ner.
Länkar
Intervju med Claes Nilholm och Bengt Persson som är forskare inom specialpedagogik. De samtalar om hur specialpedagogiken kan hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Filmen finns på Skolverkets youtubekanal och heter ”Forskning för skolan – Intervju med Claes Nilholm och Bengt Persson” www.youtube.com/watch?v=BQMHuMu3low
Artikel från hemsidan Psykologiskt vetande. Artikeln heter ”Arv och miljö” och handlar om hur arv och miljö kan påverka oss individer. https://www.psykologisktvetande.se/arv-miljo.html
Rapport från en samverkansforskning från Vara kommun tillsammans med Högskolan Väst. Rapporten beskriver ett projekt som bedrevs i Vara kommun och som handlar om hur man kan utveckla och stödja barn och familjer med tidiga stödinsatser i förskolan. Rapporten finns på Högskolan Västs hemsida och heter ”Tidiga insatser i förskolan – erfarenheter från ett utvecklings-arbete i Vara kommun”. Rapportens författare är Lena Nilsson och Daniel Olof Wiedel. https://www.hv.se/globalassets/dokument/forska/rapport-tidiga-insatser-i-forskolan.pdf
Organisationen ALEF, Adult Learning and Empowerment Facilitators, driver folkbildning genom att lära vuxna analfabeter att läsa. Filmklippet visar hur man lär en grupp kvinnor i Uganda att läsa genom talets metod. Filmen heter ”ALEF – en unik metod för folkbildning för vuxna analfabeter”.
https://www.youtube.com/watch?v=HaCveP7WP1U
Här ställer Amineh Kakabaveh frågor till utbildningsminister Anna Ekström (s) hur de kommer att arbeta med åtgärder när det gäller analfabetism i Sverige. Filmen är publicerad på youtubekanalen ”Riksdag” (inte den officiella kanalen för Sveriges riksdag) och heter ”Åtgärder mot analfabetismen i Sverige av Amineh Kakabaveh (-) ).
https://www.youtube.com/watch?v=EY88KXuECMQ
I det här filmklippet kommer psykologen David Waskuri ge information om vilka faktorer som kan påverka en persons självkänsla, självförtroende och självbild. Filmen finns på företaget Sveapsykologernas youtubekanal och heter ”Självkänsla, självförtroende och självbild”.
https://www.youtube.com/watch?v=P8odKYr0-VE
Den kända artisten Nanne Grönvall berättar om hur det är att växa upp i en dysfunktionell familj. Filmen publiceras av youtube-kanalen Kongress IOGT-NTO 2021 och heter ”Nanne Grönvall – Växa upp i en dysfunktionell familj”.
https://www.youtube.com/watch?v=HvBMznvqc8E
De svenska skolflyktingarna finns på Uppdrag granskning SVT play. Det handlar om föräldrar som valt att lämna Sverige och flytta till Åland för att kunna utföra hemundervisning med sina barn.
https://www.svtplay.se/video/eb3Ywg9/uppdrag-granskning/ de-svenska-skolflyktingarna
SPECIALPEDAGOGIK
Nivå 1
IRÉNE LARSSON
LÄRARHANDLEDNING
Specialpedagogik nivå 1, lärarhandledning, innehåller material som underlättar din planering och varierar din undervisning. Denna lärarhandledning följer elevbokens kapitel så att du enkelt kan hitta material att komplettera din undervisning med.
Till varje kapitel finns följande material:
• Beskrivning av kapitlet och dess koppling till ämnesplanen
• Information om varje kapitels karaktär och hur kapitlet förhåller sig till övriga nivåer i ämnet
• Sammanfattning som kan användas för att introducera eller avsluta kapitlet
• Ord att öva på i form av en lista med yrkesord och andra viktiga ord
• Lösningsförslag till elevbokens instuderingsfrågor
• Förslag på uppgifter samt övningar för enskilt arbete och grupparbeten
• Förslag på lektionsupplägg.