9789151111025 by Smakprov Media AB

Varning för kvalitetsarbete

Den stora frågan som besvaras i denna bok är hur det systematiska kvalitetsarbetet kan utvecklas till ett verktyg för skolutveckling som upplevs meningsskapande och lustfyllt. Nyckeln till ett roligare kvalitetsarbete ligger i ett helhjärtat fokus på pedagogernas egna reflektioner kring vad som faktiskt händer i klassrummet. Såväl intresse som motivation och engagemang dör nämligen om fokus hamnat på avvikelser, mäthysteri, oklara begrepp och pedagogiska modeord.

Varning för kvalitetsarbete • Thomas Ladö

“Varje gång någon säger systematiskt kvalitetsarbete dör en kattunge.” Citatet kommer från en frustrerad lärare på X (fd Twitter). En träffsäker beskrivning av hur systematiskt kvalitetsarbete allt mer kommit att upplevas som både ointressant och onödigt.

Varning för kvalitetsarbete är en bok för hela stödkedjan i skolans verksamhet - från politiker till skolchefer, rektorer och lärare. Den vill inspirera er att tänka nytt. Läs och reflektera tillsammans!

Thomas Ladö är kvalitets- och utvecklingsledare i förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid (UKF) i Lomma kommun.

Med Digital skola – från vision till verklighet vill Gleerups stimulera huvudmän, skolor, skolledare och lärare till att förverkliga möjligheterna i en digital skola.

Varning för kvalitetsarbete ISBN 9789151111025

9 789151 111025

Thomas Ladö

Innehållsförteckning Förord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Inledning ��8

Varför upplevs systematiskt kvalitetsarbete som tråkigt? . 14 MÄTHYSTERIN STAL SHOWEN ��15 OKLARA BEGREPP FÖRVIRRAR ��16 SVÅRT ATT LÄMNA DET BESKRIVANDE ��19 ALLTID NÅGON SOM SKA UTVÄRDERA NÅGON ANNAN ��22 VAR ÄR KLASSRUMSREALISMEN? ��25 ATT FUNDERA VIDARE PÅ ��28

INNEHÅLL

Har ni en kvalitetskultur värd namnet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 KVALITETSKNARKARE OCH MEDBEROENDE LÄRARE ��30 VIKTEN AV PSYKOLOGISK TRYGGHET ��31 VAD SITTER I VÄGGARNA? ��32 LITA PÅ PEDAGOGERNA ��33 ATT FUNDERA VIDARE PÅ ��35

Det heter väl inte systematiskt kvantitetsarbete? . . . . . . . . . 36 HUR VET DU DET DU VET? ��37 DEN REFLEKTERANDE PRAKTIKERN ��39 SJÄLV ÄR INTE LÄNGRE BÄSTE DRÄNG ��41 LÄRTERMINOLOGIN ��42 ATT FUNDERA VIDARE PÅ ��44

Att förändra nerifrån och upp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 ALLA SKA MED ��46 APPELLERA TILL INRE MOTIVATION ��48 BESÖK VARENDA VRÅ ��50 STÄRK DIALOGEN ��53 LYFT DET GOD ARBETET ��54 LÄRDOMAR I FOKUS ��55 ÅRSHJUL OCH GEMENSAMMA ENKÄTER ��58 GE ÅTERKOPPLING PÅ DET NI LÄSER ��61

INNEHÅLL

ATT FUNDERA VIDARE PÅ ��63

Är du fortfarande pärmlover? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 ÄLSKA AUTOCORRECT ��66 FATTA BESLUT PÅ DATA OCH INTE KÄNSLA ��68 EXEMPEL PÅ NYFIKNA FRÅGOR I KVALITETSRAPPORTERNA �� 70 DATA URHOLKAS PÅ VÄGEN ��77 ATT FUNDERA VIDARE PÅ ��78

Gör kvalitetsarbete oss klokare? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 RIVSTART PÅ KVALITETSARBETET ��80

Referenser ��86

Förord Jag gläds varje gång jag ser annonsering av en ny bok som betonar ett lärandeperspektiv på skolutveckling och som lyfter fram betydelsen av förskolans och skolans medarbetares gemensamma kunskapsbildning. Det representerar ett helt annat sätt att se på styrning och ledning av skolans vardagsverksamhet och utveckling än det som varit rådande sedan början av 1990-talet under benämningen New Public Management. Jag började tidigt min kamp mot New Public Management men var då relativt ensam om den kritik som på senare tid blivit massiv från såväl forskning som praktiker. Samma sak gällde att utveckla ett lärandeperspektiv på skolutveckling som nu anammats av såväl forskning som praktiker och skolmyndigheter. Till min glädje har Thomas Ladö både i sin vardagspraktik och i denna bok visat sig vara en av dem som tagit över stafettpinnen i denna förändringsprocess. Thomas Ladö delar i boken med sig av sina erfarenheter och lärdomar som utvecklingsledare i Lomma kommun om hur man går tillväga för att som praktiker få en övergång från New Public Management till ett lärandeperspektiv på ledning, styrning och sko6

FÖRORD

lutveckling. Han har bidragit med en lättillgänglig, underfundig och bitvis humoristisk beskrivning av denna förändringsprocess som bland annat lett fram till att det så vanliga årshjulet som tillämpas av de flesta kommuner inom skolområdet präglas av ett lärandeperspektiv som tar sin utgångspunkt i lärares och andra skolmedarbetares erfarenheter och lärdomar. Han betonar betydelsen av att ledning och styrning ska präglas av en väl utvecklad stödkedja snarare än av en allt starkare betoning av styrkedjan som ofta lyfts fram som ledningsprincip. Läs den och gläds samtidigt som du får hjälp med att själv bidra till utvecklingsprocesser som tar sin utgångspunkt i de lärdomar och erfarenheter som växer fram i skolans och förskolans medarbetares konkreta vardagsverksamhet. Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

INLEDNING

Inledning ”Varje gång någon säger systematiskt kvalitetsarbete dör en kattunge” utbrast en lärare frustrerat vid ett tillfälle. Citatet fångade mitt intresse. På något egendomligt sätt finns det en viss sanning i det. Systematiskt kvalitetsarbete kan göra att lärare och rektorer upplever sig styrda av yttre krav och pålagor. Ofta krånglar skol huvudmännen till arbetet och det känns som en administrativ börda och kontroll. Den som talar om kvalitet mäter den dessutom ofta i kvantitet. Den här boken ska visa att systematiskt kvalitetsarbete går att göra mindre instrumentellt och appellera till den inre motivationen hos alla aktörer i styrkedjan. Samarbetet i och styrningen av den svenska skolan beskrivs ofta som en just det: En styrkedja (metalliskt ord). Hör därför hit, alla statliga myndigheter och skolhuvudmän! Finns det någon som blir inspirerad av detaljerad styrning uppifrån? Låt oss i stället fokusera på lärdomar och använda begreppet lärkedja som betonar lärandeperspektivet. Den stora frågan som besvaras i denna bok är hur systematiskt kvalitetsarbete kan utvecklas så att det blir ett verktyg för skolutveckling och upplevs 8

INLEDNING

meningsskapande, lustfyllt och inte resulterar i att kattungar dör. Nyckeln till ett roligare kvalitetsarbete ligger i att fokusera mindre på de yttre påverkansfaktorerna, göra det krångliga enkelt och utgå från pedagogernas lärdomar i förverkligandet av uppdraget. Tonvikten i boken ligger på systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå, men jag gör även många djupdykningar på det pedagogiska verkstadsgolvet där det kvalitativa arbetet utförs. Mycket bottnar i mina reflektioner och erfarenheter samt hur Lomma kommuns kvalitetsarbete utvecklades från ett i princip obefintligt kvalitetsarbete till att få grönt ljus på alla punkter av Skolinspektionen. Ni som läser är sannolikt rektorer, lärare, studenter, forskare, politiker, tjänstemän eller chefer. Innehållet i den här boken kan vara till hjälp för er när ni ska fördjupa ert kunnande inom den ädla konsten systematiskt kvalitetsarbete. Kanske finner ni något som inspirerar om ni kört fast eller ska ta en omstart. Jag tror även att det finns beröringspunkter som är intressanta för er som är verksamma i andra branscher. Ni kanske ska utveckla ett kvalitetsarbete som är värt att kommunicera om och upptäcka kraften i gemensamma reflektioner. Det baserar jag på de samtal som jag fått genom åren från olika aktörer som är nyfikna på mina tankar om kvalitetsarbete. Det är emellertid svårt att skriva en bok helt fri från pekpinnar. Låt mig kort säga något om det. Det är allmänt känt att ingen gillar pekpinnar. Jag hajjar. Den värsta typen är väl den som kommer från någon som aldrig jobbat i branschen. Det leder till härdsmälta i min hjärna. När detta väl är sagt måste jag erkänna att det finns några pekpinnar här, även om det inte är min avsikt att skriva någon på näsan. Men jag arbetar i branschen och kallar pekpinnar för lärpinnar. Riskerna med det skrivna ordet är att det finns utrymme för olika tolkningar och jag hoppas att ni som läser boken bjuder in mig till möten där vi får möjlighet att samtala om det jag skrivit. 9

INLEDNING

Är min bok utmanande? Ja, det är meningen! Det finns anledning att fånga er uppmärksamhet. I Sverige råder skolplikt. Närmre två miljoner barn och elever går i någon av de förskolor, grundskolor, fritidshem, anpassade skolor, gymnasieskolor, eller vuxenutbildningar som finns i Sverige. De nationella styrdokumenten är tydliga med att skolans uppgift är att alla ska lyckas. En strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (1 kap. 4 § skollagen). Trots det såg Skolinspektionen i en kvalitetsgranskning av 36 skolhuvudmän (Skolinspektionen, 2015) stora brister i kvalitetsarbetet, det kompensatoriska arbetet, analysförmåga och skolchefers kunskaper om hur verksamheten fungerar. Skolinspektionen hävdade så sent som 2021 att skolor med långvarigt låga resultat fortfarande får ett otillräckligt stöd från skolhuvudmännen, ett stöd som dessutom inte tar sin utgångspunkt i en analys av orsakerna bakom de låga resultaten (Skolinspektionen, 2021). I Skolinspektionens årsrapport 2022 framgår att omkring hälften av de skolor Skolinspektionen besökt inte lever upp till lagens krav (Skolinspektionen, 2022). När staten har formulerat problemet på detta sätt blir tydligt att det systematiska kvalitetsarbetet är ett utvecklingsverktyg som är svårtolkat och det är komplext att förstå och tillämpa de allmänna råden. Det finns heller ingen snabb lösning. Träffar du någon som föreläser och säger att de kan lösa det på en eftermiddag så ljuger de. Spar de pengarna!

Om författaren Jag som skriver heter Thomas Ladö. Jag har politices magisterexamen vid Lunds universitet med inriktning statsvetenskap (slutsatsen i min magisteruppsats med titeln ”Privat kontra offentligt ledarskap”, 10

INLEDNING

var att import av styr- och organisationsformer från näringslivet i form av New Public Management inte skulle införas i offentlig sektor). Jag har även gymnasielärarexamen vid Malmö universitet i samhällskunskap och geografi (legitimerad). Vissa yrken ärver man. Morfar var folkhögskollärare, mamma var lärare. Farmor sa att jag hade talets gåva och ville att jag skulle bli präst. Det är kanske orsaken till att jag älskar att föreläsa. Jag brinner för utbildning, förändring, lärande, innovation och möten med människor. Jag tyckte om att undervisa som gymnasielärare i samhällskunskap, geografi och turism, men fick sluta när elevkullarna minskade (på den tiden rådde inte lärarbrist). Det ledde emellertid till nya uppdrag och jag började arbeta som projektledare i skånska kommuner (där jag upplevde att jag hade stor nytta av min pedagogiska bakgrund). Några år arbetade jag på Lunds universitet inom äldreforskning. Sammanfattning: Jag älskar utvecklingsarbete. Min nuvarande tjänst som kvalitets- och utvecklingsledare i förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid (UKF) i Lomma kommun har jag haft i åtta år. Tjänsten instiftades efter Skolinspektionens besök 2013. I granskningen av Lomma kommun såg Skolinspektionen stora brister i kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Jag sökte tjänsten och fick uppdraget att operativt och strategiskt ansvara för övergripande utformning och utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet. Ett spännande arbete som jag bedriver tillsammans med rektorer och pedagoger med utgångspunkt i författningarnas krav, kommunens styrsystem och inte minst utifrån barnens och elevernas bästa. Jag kanske ska nämna att jag är enda tjänsteman med min funktion i förvaltningen, vilket gör att det ställs höga krav på resultat men medför också att det finns ett stort kreativt friutrymme. Det sistnämnda har varit en av framgångsfaktor i utvecklandet av det systematiska kvalitetsarbetet. 11

INLEDNING

Jag har nog alltid sett mig som den frilansande flygkaptenen Han Solo (Star Wars) i en värld full av chefer. 2017 fick Lomma kommun grönt ljus på alla punkter i samband med Skolinspektionens kvalitetsgranskning. 2020 hamnade jag på Kvalitetsmagasinets framsida. 2021 fick vi grönt ljus igen. 2021 blev jag nominerad till årets kvalitetsprofil av tidningen Kvalitetsmagasinet. 2022 hörde Gleerups av sig och undrade om jag ville skriva en bok om kvalitetsarbete. Genom åren har flertalet aktörer hört av sig och ställt frågan om jag erbjuder inspirationsföreläsningar. Vilka kvitton!

Om boken Boken är skriven ur ett sociologiskt perspektiv med fokus på människorna som är verksamma inom lärkedjan. Intresset ligger i att reflektera kring och försöka förstå det som präglar synen på kvalitetsarbete och hur vi kan ändra den. Det finns en hel del som vi kan ta fasta på. Det är till exempel tämligen svårt att föreställa sig ett lyckat kvalitetsarbete om det inte finns en kvalitetskultur. Men när skolhuvudmannen når hela vägen till den inre drivkraften och får till både kultur och struktur är det nästan ett mästerskap. Därmed inte sagt att generella metoder fungerar för alla, men kattungar behöver inte dö om skolhuvudmännen får flow i kvalitetsarbetet och fokuserar mindre på förvirrande modeller, avvikelser och eliminerar rädslan att göra fel. Det sistnämnda ligger som en förorening i kommunal verksamhet. En smutsig oljefläck. Usch! Och då tog vi ändå bort tjänstemannaansvaret 1974. Fram till dess kunde fel eller försummelser i tjänsten leda till att ansvariga dömdes för tjänstefel. Även om kommuner kanske inte kan leverera en utbildning som har full effekt på likvärdighet kan de göra mycket som bidrar till det. Ibland tänker jag på vad en av mina före detta förvaltningschefer 12

INLEDNING

brukade säga: ”Lita på pedagogerna och ställ krav där det behövs”. En genomgående ansats i boken är därför att kvalitetsarbete ska stärka pedagogerna, vilket i sin tur gör att de presterar bättre. När jag blev intervjuad av en journalist på Kvalitetsmagasinet fångade jag tillfället att förmedla vad jag tror på, nämligen kraften i att vara nyfikna tillsammans och fokusera på det som fungerar. Nästan som föräldraskapet. Motivationen för kvalitetsarbete minskar troligen om lärarna känner att frågorna i kvalitetsarbetet syftar till att enbart identifiera avvikelse. Nyckeln till ökad motivation är snarare att ge kraft till en kvalitetskultur som ser på fel som lärdomar och betonar vikten av att vi alla är viktiga delar i en helhet om vi ska erbjuda barn och elever en likvärdig utbildning. Och budskapet är att pedagoger är de som har den största påverkan då det är de som möter barnen och eleverna. Mötet! Det är vad som är unikt med en pedagogisk verksamhet. En del kallar det för sanningens ögonblick. Jag är övertygad om att det händer någonting när lärare har pedagogiskt flow i klassrummet och allt faller på plats. Det är då kvalitet uppstår. Jag minns själv när jag stod i klassrummet och allt föll på plats. Den kanadensiska skolforskaren Dana Goldstein beskriver det som ”watching a great teacher at work can feel like watching a magic show” (Goldstein, 2014). Nyckeln är att fånga det i dokumentationen. Därför är det viktigt att kausalitet mellan framgångsrik undervisning och barnen och elevernas lärande synliggörs och diskuteras. Verktyget kallas systematiskt kvalitetsarbete. Fast jag kallar det enbart för kvalitetsarbete och föredrar ordet reflektion framför analys. En stor inspirationskälla för mig är skolforskaren Hans-Åke Scherp. Vi anser båda att skolutveckling ska utgå från lärares egna erfarenheter och att New Public Management (NPM) inte hör hemma inom utbildning. Lomma 2023 13

VA R F Ö R U P P L E V S S Y S T E M AT I S K T K VA L I T E T S A R B E T E S O M T R Å K I G T ?

Varför upplevs systematiskt kvalitetsarbete som tråkigt? Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen (Skollagen, 4 kap 3§).

Syftet med kvalitetsarbetet är att ge samtliga av Sveriges barn och elever en likvärdig utbildning, alla ska lyckas. Uppdraget är utlagt på entreprenad på 290 kommuner. Trots det är bristande likvärdighet ett av svensk skolas mest svårlösta och konsekvensrika problem (vilket har fått fart på diskussionerna om ett förstatligande). Här vilar ett stort ansvar hos skolhuvudmännen som har det yttersta ansvaret för att utbildningen genomförs i enlighet med de bestämmelser som riksdag och regering har fastställt i skollag, läroplaner och andra författningar. Skolverkets utvärderingar visar dessvärre på svagheter i skolhuvudmannens styrning (stöd) för likvärdighet mellan skolor (Skolverket, 2019). Det som framför allt brister är skolhuvudmannens systematiska kvalitetsarbete. En effekt av detta är att Skolverket tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolin14

VA R F Ö R U P P L E V S S Y S T E M AT I S K T K VA L I T E T S A R B E T E S O M T R Å K I G T ?

spektionen och Skolforskningsinstitutet år 2022 genomförde insatser för att bidra till ökad kvalitet och likvärdighet i utbildningen. Skolverket är i full färd med att inrätta regionala kontor i Sverige för att regelbundet ha dialog med alla skolhuvudmän. Min slutsats är att kvalitetsarbete är viktigare än någonsin.

M ÄT H Y S T E R I N S TA L S H O W E N Brister i kvalitetsarbetet bottnar i att skolhuvudmän tolkar uppdraget alltför mycket efter eget huvud. Då är det sannolikt att de krånglar till den uppgift som staten har givit en. Ofta stjäl mäthysterin showen (New Public Management). Problemet är att mätandet, siffrorna och diagrammen blir förenklingar som inte speglar komplexiteten. Kvantitativa data måste kompletteras med kvalitativ analys. Det är svårt, men målbilden måste vara att följa upp utbildningen, bedöma måluppfyllelsen, stärka den pedagogiska insikten och synliggöra hur skolhuvudmannen ger barnen och eleverna samma förutsättningar att lyckas. Enbart fokus på nöjdhet + avvikelsefokusering = tråkigt? De bästa förutsättningarna för skolutveckling finns när behovet av, och intresset för, att förändra kommer inifrån professionen själv. Kompletterat med inspiration i form av nya perspektiv från kollegor och skolledare. Den gemensamma kunskapsbildningen bildar underlaget för hur skolhuvudmannen fördelar resurser och organiserar verksamheten utifrån kommunens förutsättningar. Funkar det så i din kommun? Får skolhuvudmannen tillförlitliga kvalitativa data eller baseras beslut enbart på kvantitativa data? Nöjdhet à 15

VA R F Ö R U P P L E V S S Y S T E M AT I S K T K VA L I T E T S A R B E T E S O M T R Å K I G T ?

la New Public Management? Till alla skolchefer: Ta en minut att tillsammans reflektera kring vilken fakta som ligger som grund för din helhetsbedömning av måluppfyllelsen i förskola, förskoleklass, anpassad skola eller fritidshem. Du baserar väl inte din bedömning på en känsla?

OKLARA BEGREPP FÖRVIRRAR Vad framkom i samtalet om vilka kvantitativa och kvalitativa fakta som ligger till grund för era beslut? Fastnade ni i diskussionerna om svårigheten att göra en helhetsbedömning av förskolans strävansmål? Att politikerna står med den ekonomiska piskan och att för mycket styrs av nöjdhetsindex? Att SCB-mätningar (slumpmässiga invånare som svarar på enkätfrågor) inte säger ett skvatt om de utmaningar som pedagoger ställs inför? Diskuterade ni politiker vad som menas med kvalitet? Vem som avgör kvalitet? Om god kvalitet är lika med likvärdig utbildning? Begreppet ”likvärdig” förväxlas ofta med ”lika”, eller hur? Begrepp. Begrepp. Begrepp! Lite facit: Kvalitet uppstår i pedagogers dagliga möten med barn och elever (Scherp, 2016). Likvärdighet innebär inte att utbildningen ska vara likformig i betydelsen likadan. Likvärdighet handlar snarare om att kompensera på ett tidigt stadium så att alla elever ska kunna nå sin fulla potential oberoende av vem som undervisar i klassrummet. Ni vet Skollagen som säger:

VA R F Ö R U P P L E V S S Y S T E M AT I S K T K VA L I T E T S A R B E T E S O M T R Å K I G T ?

Garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet 4 § 1. förskoleklassen, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i årskurs 1 och 3 i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, 2. lågstadiet i grundskolan och i sameskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav för årskurs 1 eller 3 som ska uppnås, och 3. lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav för årskurs 1 eller 4 som ska uppnås. Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppnå de kunskapskrav som anges där ska det skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

Till alla lärare och rektorer: Visst håller ni med om att det kompensatoriska uppdraget i förskoleklass och lågstadiet behöver följas upp och de pedagogiska effekterna utvärderas? Det gillar kattungar! Forskning visar att om åtgärder sätts in i tidig ålder blir insatserna ofta mindre omfattande. Ändå fortsätter vi att sätta in särskilt stöd alldeles för sent i svensk skola (Herkner, 2022). Garantin läsa, skriva och räkna finns av en anledning i lågstadiet. Punkt! För att tolka sambandet mellan kompensatorisk åtgärd och effekt krävs fördjupad reflektion. Skolor med många åtgärder som lämnats vind för 17

VA R F Ö R U P P L E V S S Y S T E M AT I S K T K VA L I T E T S A R B E T E S O M T R Å K I G T ?

våg utan uppföljning och stöd har sannolikt lägre andel elever som når målen. Förödande! Tillbaka till språkförvirringen. Lyckas vi inte skapa förståelse och meningsskapande för vad vi egentligen arbetar med, löper vi stor risk att kvalitetsarbetet upplevs som svårt och tråkigt. De olika begreppen behöver diskuteras, tolkas och problematiseras. Ett par exempel ur verkligheten: ”Vår skola är strukturellt flexibel, hållbar, lösningsfokuserad, tillgänglig och vi arbetar med framtidens lärmiljö”. ”Vi arbetar med synligt lärande i tillgängliga lärmiljöer genom härvarande pedagoger”. Vad menas, egentligen? Det luktar floskler, säger kattungar. Om inte alla har gemensam förståelse för de olika begreppen blir det snudd på omöjligt att förvänta sig ett fungerande kvalitetsarbete som ger aktörer i lärkedjan struktur och tydlighet. När jag möter pedagoger och rektorer som använder pedagogiska modeord brukar jag be dem konkretisera med exempel från skolvardagen. Och hur vet de det de vet? Det ställer ofta till det för dem. Fniss! Genom åren har jag även noterat att vissa begrepp är värdeladdade. Ta ordet bedömning som exempel. Eller skolmognad som jag tycker vi borde prata mer om eftersom staten anser att skolstarten fortfarande ska ske i samband med att vi tar in skörden. Det är vetenskap! Vet ni förresten vad det är för vetenskaplig grund som gör att vi har sportlov (bränslelov)? Tänkte väl det. Att skolan skulle stängas en vecka för att spara in på stenkol känns högaktuellt igen med anledning av behovet att spara på energin? Just saying!

VA R F Ö R U P P L E V S S Y S T E M AT I S K T K VA L I T E T S A R B E T E S O M T R Å K I G T ?

S VÅ R T AT T L Ä M N A D E T B E S K R I VA N D E Lite facit: Många rektorer och pedagoger upplever kvalitetsarbete som tråkigt då dokumentationen tycks ha dubbla roller. Dels som ett nödvändigt verktyg för den egna enhetens skolutveckling, dels som en arbetsbörda. Det ska även lyftas att dokumentation är en konstform med formaliserade krav, där lärare och rektorer ålagts ansvar för systematisk uppföljning, utvärdering och utveckling. Det som känns nytt och svårt för många är sannolikt förflyttningen från att lämna den beskrivande dokumentationen (klassisk verksamhetsberättelse) och i stället fokusera på den reflekterande dokumentationen (analytisk berättelse). Men det kanske man inte får säga, eller? ”Struktur är viktigt under lektionen” (beskrivande) ”Vi ser positiva fördelar om läraren förbereder eleverna på hur lång tid de har kvar att arbeta på lektionen. I observationer noteras ett lugn av att eleverna är förberedda och hinner avsluta på ett lämpligt ställe” (reflekterande) En dag under mötet med rektorer dristade jag mig att säga ”skit in skit ut” då några gnällde över att de inte fick några kloka reflektioner från pedagogerna. Mitt påstående väckte blandade reaktioner. Eftersom de inte hade varit tydliga med vad de förväntade sig, fick de spaltmeter efter spaltmeter med berättelser om vad som gjorts i stället för reflektion. Det blev tydligt att vi behövde bli bättre på att skriva fram klokare reflektioner. Till alla lärare: Fokusera mindre på att redogöra för hur många elever som inte kan klockan när de läm19

VA R F Ö R U P P L E V S S Y S T E M AT I S K T K VA L I T E T S A R B E T E S O M T R Å K I G T ?

nar årskurs tre. Fokusera mer på hur undervisning och elevernas kunskaper hänger samman. Till alla rektorer: Fokusera på positiva mönster i framgångsrik pedagogik. Som rektor ska du verka för att pedagoger flyttar fokus från att beskriva aktivitet till reflektion kring lärarhandlingar och kunskapsdelning av den pedagogiska praktiken som baserats på den aktuella barn eller elevgruppens behov. Lite facit: Den gyllene regeln är att skolorna själva behöver definiera vad som är god kvalitet (även om Skolverket har formulerat en bred definition i de allmänna råden). Och hur kvalitet uppstår. Hur? Genom att samtala, förstås. Definiera kvalitet + samtal = bra grejer Att rektorn besöker förskole-, fritidsavdelningarna och klassrummen, samtalar med lärarna om metodfrågor och lärdomar bidrar sannolikt till en gemensam kunskapsbildning och i slutändan klokare chefsbeslut. Det är kanske vad pedagogiskt ledarskap handlar om? Just saying! Nackdelen med klassiska verksamhetsberättelser är att det ofta saknas reflektion och analys av skolans resultat, både utifrån de sociala målen och kunskapsmålen. Därför är det viktigt att medvetandegöra att dokumentation i huvudsak handlar om att dokumentera lärdomar baserat på pedagogisk kausalitet mellan praktik och utfall. Kausalitet + orsakssamband + måluppfyllelse = svårt? Mottagare av kvalitetsrapporter är nämligen trötta på att läsa berättelser om hur svårt eleverna har för att lära sig klockan. Då dör nämligen kattungar på förvaltningen! Tänk så här alla lärare och rektorer: Ni skriver för er själva för att få syn på hur ni kan 20

VA R F Ö R U P P L E V S S Y S T E M AT I S K T K VA L I T E T S A R B E T E S O M T R Å K I G T ?

vidareutveckla ert arbete. Kvalitetsarbete blir sannolikt mindre tråkigt om ni ger återkoppling till varandra på det som skrivs, ställer nyfikna frågor och bidrar till att reflektionsglädje förstärks (vilket är centralt för ett framgångsrikt kvalitetsarbete). Viktigast är – ursäkta lärpinnen – att det inte räcker med att man beskriver vilka aktiviteter som genomförts eller resultat som uppnåtts för att kunna utveckla kvaliteten i skolan. Föreställ dig en fotbollsmatch som inte följs upp. Han-Åke Scherp brukar illustrera detta med följande citat: ”Det är livsviktigt att följa upp resultatet, men en fotbollstränare som bara sitter och tittar på resultattavlan har inte mycket att tillföra laget. Han måste också titta på spelet på planen. Han måste också kunna bidra till analysen av vad som åstadkommer resultatet.” Sarv, 1997 Fotboll. Visst finns det liknelser? I en lärande skolorganisation behöver ni utmana varandra, se olika på saker samt dokumentera eventuella samband mellan pedagogiska förutsättningar (skolhuvudmannen), undervisningspraktik (lärare) och pedagogiska resultat (elevernas måluppfyllelse). Reflektion + input + process + output är lika med bra grejer. Det är liksom grejen med kvalitetsarbetet. Har ni det på plats i ert kvalitetsarbete? Eller vilar verksamhetsutvecklingen på verksamhetsbeskrivningar och svajiga analyser? Bottnar era prioriterade utvecklingsområden i subjektiva känslor eller pedagogiska data? Fundera!

Varning för kvalitetsarbete

Varning för kvalitetsarbete • Thomas Ladö

Thomas Ladö är kvalitets- och utvecklingsledare i förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid (UKF) i Lomma kommun.

Med Digital skola – från vision till verklighet vill Gleerups stimulera huvudmän, skolor, skolledare och lärare till att förverkliga möjligheterna i en digital skola.

Varning för kvalitetsarbete ISBN 9789151111025

9 789151 111025

Thomas Ladö