9789151110622 by Smakprov Media AB

12,1 mm

I Svenska tillsammans står det aktiva och gemensamma språkarbetet i centrum. Genom att läsa och samtala om engagerande texter – och skriva i olika genrer – utvecklar eleverna såväl sitt språk som sina tankar och känslor. Läromedlet genomsyras av cirkelmodellens grundtankar.

Svenska

Svenska tillsammans

Varje årskurs består av två böcker: Bok 1 Läsa, skriva, samtala och Bok 2 Texttyper och språklära.

År s kur

I läromedlet ingår också en digital elevträning med självrättande uppgifter och ett digitalt lärarstöd. I Bok 1 Läsa, skriva, samtala för årskurs 4 tränar eleverna sin förmåga att läsa, förstå och arbeta med texter av olika slag, tillsammans och enskilt. Varje kapitel inleds med gemensam läsning av en text, till exempel en berättelse, en dikt, en fabel eller en tidningsartikel. Den gemensamma läsningen utgör sedan basen för både muntliga och skriftliga uppgifter.

I Bok 2 Texttyper och språklära för årskurs 4 ligger betoningen på att läsa, förstå och skriva texter av de typer som lyfts fram i kursplanen. Här tas beskrivande, instruerande, argumenterande, berättande och förklarande texter upp. I kapitlet Språklära behandlas grammatik, språkriktighet och stavning.

TIL LSAMMANS

Svante Skoglund

ISBN 9789151110622

9 789151 110622

Svante Skoglund

BOK 1 LÄSA · SKRIVA · SAMTALA

Svenska tillsammans är ett basläromedel i svenska för årskurs 4–6.

BOK 1 LÄSA · SKRIVA · SAMTALA

Å r s k u rs

Svenska TI L LS A M M A N S

Svante Skoglund

Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Bildförteckning Bilderna visas första gången i boken på följande sidor: 10-3 Anna Frizen/Shutterstock, 11-1 Vitaly Krivchikov/iStock, 11-2 Elena Danileiko/iStock, 13 Hermann Biow/Wikimedia Commons (PDM), 16 Nancy Ayumi/iStock, 24-1 Sun Chan/iStock, 26-2 Jonas Velin/iStock, 43-2 Carla Castagno/iStock, 43-3 Andrea Petrlik/iStock, 45 Rabén & Sjögren, 55 En bok för alla/Svenska Akademien, 56 Kamratposten, 60-1 ur ”Bröllopsskrift till Andreas Phalleen och Mekatila Rydelia 1697”/Kungliga Biblioteket, 60-5 Svetlana Mizurova/iStock, 60-7 Elena Istomina/iStock, 64-1–3 Rabén & Sjögren, 67-1 Adrian Assalve/iStock, 68-2 Dimitris M. Stephanides/iStock, 84-1 Lauri Patterson/iStock, 93-1 Illustration John Howe/Norstedts Förlagsgrupp, 93-2 lllustration Ilon Wikland/ Rabén & Sjögren, 93-3 Illustration Alvaro Tapia/Rabén&Sjögren, 96 Helen Simonsson/Flickr (CC BY-SA), 109-3–6 Nadzeya Dzivakova/iStock, 111-1 Rosemarie Kappler/iStock, 111-2 Vitaly Ilyasov/iStock, 112-2 Andreas Hofmann/ iStock, 112-4 Monir Hossain/iStock, 113-1 Mike Lane/iStock, 115-2 Lapina/Shutterstock, 116 Trudy Wilkerson/ Shutterstock, 119-5 Christine Balderas/iStock, 128-5–6 Eric Isselee/Shutterstock, 128-7 Erik Lam/iStock, 129-2 Alex Raths/iStock, 129-3 Maxim Kulko/iStock, 130-2 Asier Romero/Shutterstock, 130-3 Zeynep Kaya/iStock, 131-1 Dejan Ristovski/iStock, 131-2 Sww/Shutterstock, 132-1 Mostphotos, 132-2 Martin Wahlborg/iStock, 153 Joel St. Marie/iStock Övriga bilder iStock

Svenska tillsammans årskurs 5, bok 1 – Läsa, Skriva, Samtala © 2023 Författaren och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826 Redaktör: Marina Walker Bildredaktör: Katarina Weström Illustratör: Sanny Thor Formgivning: Helena Alvesalo Layout: Karin Österlund Första upplagan, första tryckningen ISBN 978 - 91- 511- 1062 - 2

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk om skolkopieringsavtal finns mellan skolhuvudmannen och Bonus Copyright Access. För information om skolkopieringsavtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Prepress Exakta Print AB, Malmö, 2024 Tryck GPS group, Slovenien 2024

Välkommen till Svenska tillsammans åk 5, bok 1! Svenska tillsammans är ett läromedel i svenska för dig som går i årskurs 5. Läromedlet består av två böcker, bok 1 (som du håller i din hand just nu) och bok 2. I bok 1 handlar det mycket om läsning. I åtta kapitel får du läsa och samtala om olika texter och arbeta med uppgifter. I bok 2 lär du dig mer om texttyper (instruerande, berättande, förklarande, beskrivande och argumenterande texter) och språklära (grammatik, stavning, språkriktighet). I Svenska tillsammans ingår också en digital elevträning. Där kan du repetera och träna extra på det som du har arbetat med i böckerna. Det finns också extrauppgifter till några kapitel som du kan be din lärare om att få göra. Eller så delar din lärare ut uppgifterna till dig. I Svenska tillsammans träﬀar du oss. Vi heter Maya, Ella, Amal, Charlie, Jing och Neo, och vi går precis som du i årskurs 5. Vi är här för att guida dig genom boken. Vi ses!

. Maya, Ella, Amal, Charlie, Jing och Neo

Innehåll 1

Amal och hennes vänner – ett quiz s. 7

Vem av mina kompisar vet vad fettuccine och pappardelle är för något? Och vems mamma kan konsten att slunga? Läs om mig och mina vänner och svara sedan på några kluriga frågor. (Ni får hjälpas åt!)

Hans och Greta – en folksaga s. 13

Hej! Jag heter Neo. Jag har fått äran att presentera bokens första text. Det är en gammal ruskig folksaga om tre elaka vuxna – bland annat en häxa – och två smarta barn. Efter att du har läst berättelsen om Hans och Greta skriver du i läsloggarna (det finns två läsloggar i det här kapitlet), arbetar med orden i texten och diskuterar innehållet. Du skriver också ett brev till Gretas kompis, som om det är Greta som skriver – och du klurar på notiser. Till det här kapitlet finns det också extrauppgifter som din lärare kan ge dig. Du kan till exempel läsa en text om bröderna Grimm som skrev sagan om Hans och Greta – och svara på frågor om innehållet.

Natten vid tjärnen – en rysare

Oro – en dikt

s. 45

Hej! Maya här. Jag gillar verkligen dikter! De handlar ofta, men kanske inte alltid, om känslor som nog de flesta går omkring med. För det mesta är det bra att läsa en dikt långsamt och gärna flera gånger. Efter att du läst dikten Oro skriver du i läsloggen, arbetar med rim, tränar på högläsning, gör metaforer (typ ordbilder) och svarar på brev om problem. Till det här kapitlet finns det också en extra skrivuppgift som din lärare kan ge dig.

s. 63

Hej! Jag heter Amal. Nu ska du få läsa en riktig rysare om hur det går när kusinerna Klara och Em tältar vid en tjärn inne i skogen. När du har ryst färdigt skriver du i läsloggen och arbetar med uppgifterna. Du samtalar om novellen, utforskar ”svengelska”, skriver miniporträtt och gör kanske en lista med tips för tältare. Hinner du med en utmaning också? Till det här kapitlet finns det också extrauppgifter som din lärare kan ge dig. Du kan bland annat läsa en faktatext om Näcken, svara på frågor om texten och träna på att dramatisera. 4

Bröderna Lejonhjärta – ett utdrag ur en fantasyroman

s. 93

Hej! Jag heter Ella och är kanske inte alltid så modig av mig. Men jag försöker säga ifrån när jag tycker att något är fel – och det tycker jag alla ska göra. I det här kapitlet läser du ett utdrag ur Astrid Lindgrens fantasyberättelse Bröderna Lejonhjärta. (Som handlar om mod, det glömde jag visst säga.) Sedan skriver du i läsloggen, svarar på frågor, samtalar om texten, funderar på låtar och testar din röst. Till det här kapitlet finns det också extrauppgifter som din lärare kan ge dig.

Abborrarna – en novell s. 109

Hallå! Jag heter Charlie. I kapitel fem läser du en novell om några barn som går och fiskar. Du skriver såklart i läsloggen, tränar på ord och svarar på frågor om det som du har läst. Du beskriver en plats som du gillar. (Och kanske hinner du med utmaningen och berättar om en person som du ser upp till …)

Farmor och vår koja – en novell

s. 135

Hejsan svejsan (som min granne Abena brukar säga)! Jing här. Har du någon äldre släkting som du gillar lite extra? Det har jag (men jag vill inte säga vem) – och det har också Kim, som den här berättelsen handlar om. Tills en dag … När du läst den lite sorgliga berättelsen om Kim och hens farmor skriver du i läsloggen, arbetar med ordbildning och skriver listor. Du skriver också några meningar ur Kims dagbok. Till det här kapitlet finns det också en extra skrivuppgift som din lärare kan ge dig.

Lepra – en sjukdom med historia

s. 163

Jag gillar att läsa om människokroppen och om olika sjukdomar. Gör du också det? Vet du vad lepra är för något? Det är en infektionssjukdom som också kallas spetälska. De leprasjuka behandlades väldigt illa förr i tiden. Det får du läsa om i bokens sista kapitel. Sedan jobbar du på som vanligt med läslogg, ordkunskap, samtal och utmaningar. Vi ses där!

Bok 1 innehåller åtta kapitel. Du läser texter som du sedan arbetar med på olika sätt. I varje kapitel finns uppgifter på tre olika nivåer. Du arbetar först med uppgifterna på basnivå och fortsätter sedan med ”gå vidare”-uppgifterna. På den tredje nivån hittar du utmaningar. Det är uppgifter som ställer lite högre krav. Prata med din lärare om vilka uppgifter som du ska göra. Du kan också be din lärare om extrauppgifter som är kopplade till vissa kapitel. I Svenska tillsammans finns symboler som förklarar vad du tränar på när du gör uppgifterna:

Pennan visar att det är en skrivuppgift.

I läsloggen skriver du ner dina tankar direkt efter att du har läst en text.

Maya 6

Munnen med pratbubblan markerar att du ska samtala och diskutera.

Boken står för läsuppgifter.

Jing

Verktygslådan hittar du vid tipsrutorna som hjälper dig med uppgiften.

Amal

Charlie

Ella

Neo

Amal och hennes vänner – ett quiz Vem av mina kompisar vet vad fettuccine och pappardelle är för något? Och vems mamma kan konsten att slunga? Läs om mig och mina vänner och svara sedan på några kluriga frågor. (Ni får hjälpas åt!)

B AS

Vet du? Ordet quiz är från början engelska, men används idag ofta i svenskan. Det är alltså ett lånord. Det finns ett svenskt ord för (nästan) samma sak – frågesport – men det låter kanske lite gammaldags eller till och med konstigt för en del. Engelska ord har hög status i Sverige. Ett problem med ordet quiz är att det kan vara svårt att uttala, stava och böja. En del stavar det faktiskt kviss. I det här första kapitlet får du svara på frågor i ett quiz om Amal och hennes kompisar Jing, Ella, Neo, Maya och Charlie. Du kanske kommer ihåg dem från årskurs 4.

Här är vi! Hej! Jag heter Amal! Jag gillar verkligen att röra på mig – och när det händer saker. Jag går på dans på tisdagarna, och jag spelar gärna fotboll. Jag tycker också om att baka kakor och tårtor med min pappa. Jag har en kanin som heter Malte. Han tycker väldigt mycket om att leka med mig. I alla fall för det mesta. Ibland surar han. Jag gillar att snacka och diskutera, men jag har också fått höra att jag lyssnar bra.

Hej! Jag heter Neo. Det finns en hel del saker som jag gillar. Jag gillar till exempel kläder, att fika (älskar kanelbullar) och att lyssna på musik. Jag gillar också att fotografera, hänga med kompisar, cykla och att springa i skogen. Om jag får välja mat hemma blir det pasta. Jag har inget husdjur. Jag är faktiskt inte så intresserad av djur. Däremot gillar jag att läsa böcker om övernaturliga saker. Berättelser om spöken och häxor är spännande. Och så tycker jag att det är kul med språk. Ordkunskap är riktigt kul.

Det är jag som är Charlie. Min mamma säger att jag är en drömmare. Och att jag är slarvig. Hon har nog rätt. Jag tycker om att spela trummor. Jag gillar att rita och läsa, men lyckas ofta slarva bort mina pennor och böcker. Min favoritfärg? Lila så klart … . Min favoritmat är tacos. Min familj har en labrador som heter Laban och som är världens snällaste. Laban gillar också tacos. Min superkraft är nog att vara påhittig. Min ”osuperkraft” är att hålla ordning. Jag tycker om att läsa och skriva. 8

Ella heter jag och jag gillar rosa. Jag gillar att laga och sätta ihop grejer. Jag tycker också om att bygga sandslott, det gör jag alltid när jag är på stranden. Jag gillar att lyssna på musik. Om jag skulle välja en enda sak att äta jämt skulle det bli glass. Gärna med kolasås, strössel och skivad banan. Mm, det är så gott. Vi har förresten en egen biodling i trädgården. Min mamma gör egen honung. Jag gillar grammatik! Det är en av de roligaste sakerna som man får lära sig i skolan.

Hej på dig! Jing här. Jag tycker om att vara med kompisar, spela fotboll och att fiska med min pappa och min storebror. Min älsklingsfärg är röd. Jag tycker att det är kul med fåglar. Både vilda och tama. Jag gillar också att skriva, så jag brukar alltid ha med mig en liten svart anteckningsbok som jag skriver ner olika idéer och tankar i. Min superkraft … är att vara snäll.

Hej! Mitt namn är Maya. Jag är en (för det mesta) glad tjej som älskar att vara ute i naturen. Jag vill lära mig allt om människokroppen och om snäckor, stenar, lavar och maskar. Jag gillar också friidrott, särskilt längdhopp. Och så gillar jag att spela gitarr. Min favoritfärg är nog blå. Blå som himlen. Jag är väldigt förtjust i mackor, gärna med ost på. Jag är tyvärr allergisk mot katter, men jag har ett akvarium som jag och min storasyster Minna sköter om. Jag läser helst faktaböcker, men också spännande kapitelböcker. Jag har fått höra att jag har väldigt bra minne. 9

Gör så här: Arbeta i par. Läs tillsammans om Amal och hennes kompisar. Svara sedan på frågorna. Gå igenom svaren tillsammans med klassen när ni är klara.

KOL L PÅ T EXT EN 1

Vem av vännerna tror ni vet vad en downrock är? Amal, för hon gillar att dansa och har gått en kurs i breakdance. Charlie, för han spelar trummor. Maya, för hon kan mycket om människokroppen.

2 Vem av vännerna tror ni har koll på vad fettuccine och pappardelle är för fina grejer? Skulle tippa på Ella; det låter som italienska glassar. Säkert Neo – han älskar pasta. Slår vad om att det är fiskar som Jing drar upp med sin pappa.

3 Vem av vännerna tror ni lätt kan skilja mellan ärlor och rosenstjärtar? Hm. Låter lite friidrottsligt … Måste vara Maya! Ella, för hon gillar ju musik, och det låter som olika instrument. Det kan fågelskådaren Jing så klart.

Vem av karaktärerna gillar kanelbullar?

4 En av de sex kompisarna skulle absolut känna igen ett plektrum. Vem då? Amal, för hon gillar smarriga bakverk. Trumspelaren Charlie. Gitarristen Maya.

5 Det finns en i gänget vars mamma säkert behärskar konsten att slunga. Vem då? Amal, eftersom hon bakar en massa med sin pappa. Ella, för hennes mamma är biodlare. Charlie, för hans familj har en labrador. De måste slungas ofta.

6 Vem av vännerna vet vad gredelin är? Maya har nog färgglada gredeliner i sitt och syrrans akvarium. Maya (det är väl en sådan där trippelmacka?). Charlie, för han älskar lila.

GÅ V IDA R E

GÖR ET T EGET QUIZ Arbeta i grupper på fyra personer och skriv tillsammans ett liknande quiz, som på sidan 10–11, med frågor (om varandra) och svarsalternativ. Ställ frågor om sådant som kanske inte alla i klassen känner till. Byt frågor med en annan grupp och svara på dem.

Diskutera: Hur skapar man ett bra quiz/en bra frågesport?

___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

Hans och Greta – en folksaga Hej! Jag heter Neo. Jag har fått äran att presentera bokens första text. Det är en gammal ruskig folksaga om tre elaka vuxna – bland annat en häxa – och två smarta barn. Efter att du har läst berättelsen om Hans och Greta skriver du i läsloggarna (det finns två läsloggar i det här kapitlet), arbetar med orden i texten och diskuterar innehållet. Du skriver också ett brev till Gretas kompis, som om det är Greta som skriver – och du klurar på notiser. Till det här kapitlet finns det extrauppgifter som din lärare kan ge dig. Du kan till exempel läsa en text om Bröderna Grimm som skrev sagan om Hans och Greta – och svara på frågor om innehållet.

B AS

Vet du? Berättelsen om Hans och Greta är en av de gamla folksagor som bröderna Jacob och Wilhelm Grimm samlade in på den tyska landsbygden för omkring två hundra år sedan. På tyska heter barnen Hänsel och Gretel. Bröderna Jaco b och Wilhelm Grimm

Frågor inför läsningen Fick du höra några sagor när du var liten? I så fall vilka? Hade du någon favoritsaga? Har du hört talas om Rödluvan, Snövit eller Askungen? Rödluvan och vargen.

Askungens förvandling.

Gör så här: • Läs tillsammans det som står i rutan ”Frågor inför läsningen”. Svara på frågorna. • Läs sagan om Hans och Greta tillsammans. Förstår du alla ord? • Skriv i läsloggarna (det finns två läsloggar i det här kapitlet). • Arbeta med uppgifterna: först Bas, sedan Gå vidare och till sist (kanske) Utmaningar.

Sagan om Hans och Greta Det gäller att vara smart om man ska klara sig väl här i världen. I alla fall om har en elak mamma (eller styvmor) och en väldigt, väldigt mesig pappa – och dessutom råkar ut för en otäck häxa som steker små barn till middag … I utkanten av en stor skog bodde en fattig vedhuggare med sin hustru och sina två barn; pojken hette Hans och flickan hette Greta. De hade inte mycket att äta, och när det ett år blev missväxt i landet visste inte vedhuggaren hur han skulle kunna skaﬀa mat åt sin familj. 14

missväxt dålig skörd (inget växer som det ska)

När vedhuggaren en kväll låg i sin säng och grubblade över hur han skulle göra, sa han med en suck till sin fru (som var barnens styvmor): – Hur ska det gå för oss? Hur ska vi kunna mätta våra barn när vi knappt har mat åt oss själva? – Vet du vad, svarade hustrun, i gryningen tar vi med oss Hans och Greta ut i den tätaste delen av skogen och så gör vi upp en eld där. Vi ger dem varsitt stycke bröd innan vi går och arbetar. De kommer inte att hitta hem, och så har vi blivit av med dem! – Nej, sa mannen, det där går jag inte med på. Hur skulle jag kunna lämna mina barn i skogen! De kommer ju att bli uppätna av vilda djur. – Du är allt en riktig dumbom, svarade hustrun förtretad. Om vi inte gör som jag säger dör vi allihop av svält. Du kan lika gärna börja snickra på kistorna. Hustrun tjatade och till slut gick mannen med på hennes förslag. ”Men jag tycker hemskt synd om de stackars barnen”, sa han. Hans och Greta var så hungriga att de inte hade kunnat somna, så de hade hört allt vad styvmodern sagt till vedhuggaren. – Nu är det ute med oss! snyftade Greta. – Var inte orolig, Greta, sa Hans. Jag ska nog hitta på något.

grubbla fundera

gryning morgon

förtretad arg

När vedhuggaren och hans hustru hade somnat, steg Hans upp och smög ut. Han plockade fickorna fulla med vita kiselstenar som låg på vägen som gick fram till huset och glänste som silver i skenet från månen. Sedan gick han in i stugan igen och sa till sin lillasyster: ”Nu kan du sova gott, Greta. Den gode guden kommer inte att överge oss. Och så kröp han ned i sängen bredvid henne.

Tidigt nästa morgon väckte styvmodern barnen och bad dem följa med ut i skogen för att samla ved. Hon gav dem varsin brödbit och sa: – Här har ni er middag. Mer får ni inte. Greta stoppade brödbitarna innanför förklädet, eftersom Hans fickor var fulla med stenar. De började gå in i skogen. När de kommit ett litet stycke stannade Hans, vände sig om och tittade på stugan. Efter en stund upprepade han proceduren. – Varför vänder du dig om, frågade fadern. Det har vi inte tid med. Sno dig på! 16

kiselsten liten, ljus sten

förkläde skyddande klädesplagg som täcker framsidan av kroppen – kan användas när man lagar mat procedur sätt att göra något på fader pappa sno sig skynda sig

– Jag ser min vita katt, sa Hans. Den sitter uppe på taket och vill ta avsked. – Du pratar som du har förstånd till, sa styvmodern. Det är ju bara solen som lyser på skorstenen. Men Hans hade inte tittat på någon katt utan hade släppt kiselstenar på stigen. När de kommit en bra bit in i skogen, sa fadern: – Samla nu ihop lite kvistar, så ska jag strax tända en brasa så att ni slipper frysa. Hans och Greta gjorde som vedhuggaren hade bett dem. När lågorna stod höga sa styvmodern till barnen: – Sätt er nu vid elden och vila. Vi går och hugger ved längre in i skogen. Så fort vi är klara kommer vi hit och hämtar er. Hans och Greta satte sig vid brasan. Vid middagstid åt de sina torra brödstycken. De hörde slagen från en yxa och trodde därför att fadern befann sig i närheten. Men ljudet kom från en gren som han hade bundit fast i ett träd och som vinden satte i rörelse. Till sist somnade Hans och Greta. När de vaknade var det redan natt. Greta började gråta. – Hur ska vi hitta hem härifrån skogen? snyftade hon. Men Hans tröstade henne: – Vänta bara tills månen visar sig, sa han. När månen steg upp på himlen tog Hans sin syster i handen. De lysande kiselstenarna visade dem vägen hem.

Hans och Gretas vita katt satt på taket och tittade efter barnen när de gick in i skogen.

Kiselstenarna på marken visade Hans och Greta vägen hem. 17

De gick hela natten, och först på morgonen kom de till stugan. De knackade på dörren och styvmodern öppnade. När hon såg att det var Hans och Greta sa hon: – Elaka barn, var har ni hållit hus? Vi trodde aldrig att ni skulle komma hem. Men vedhuggaren blev väldigt glad, för han ångrade att han lämnat barnen ensamma i skogen. Det dröjde inte länge förrän maten tog slut igen. – Snart är allt uppätet. Vi har bara en halv brödkaka kvar, sa styvmodern till vedhuggaren. Om vi inte gör oss av med barnen går vi under. Vi måste lämna dem ännu djupare in i skogen den här gången, så att de inte hittar hem. Mannen blev ledsen och tyckte att det vore bättre om de i stället delade den sista brödkakan med barnen. Men hustrun lyssnade inte på det örat utan skällde ut honom. De hade ju faktiskt bestämt sig för att göra sig av med barnen, så nu måste de fullfölja planen. Barnen hade legat vakna och hört allt som sades. När de vuxna hade somnat steg Hans upp för att plocka kiselstenar igen, men den här gången hade styvmodern låst dörren. 18

vore skulle vara

fullfölja göra klar

– Du ska inte gråta, Greta, tröstade han sin syster. Den goda guden kommer att hjälpa oss. När dagen grydde väcktes barnen av styvmodern. Även denna morgon fick Hans och Greta varsin brödbit, men den var mycket mindre än förra gången. Hans stoppade ned sin brödbit i fickan. Han bröt små smulor från den som han släppte efter sig på stigen medan de gick in i skogen. – Rör på påkarna, Hans, sa fadern. Vad är det du glor efter den här gången? – Jag tittar på min duva som sitter på taket och vill ta farväl, sa Hans. – Din dummerjöns, skällde styvmodern. De är ju bara solen som skiner på skorstenen. Till sist hade Hans gjort av med hela brödstycket. Styvmodern ledde barnen längre in i skogen än de någonsin hade varit. Där tände vedhuggaren en brasa. Hans hustru sa: – Sätt er här vid elden och vila en stund om ni är trötta. Ikväll när vi är klara med vårt arbete kommer vi och hämtar er. Vid middagstid tog Greta fram sitt stycke bröd och delade med Hans, som ju hade strött ut sitt bröd som smulor längs stigen. De somnade och det blev kväll och ingen kom och hämtade de stackars barnen.

påkarna här: ben glo stirra/titta dummerjöns ett gammalt ord för någon som man inte tycker förstår hustru fru

När de vaknade var det redan natt, men Hans tröstade sin syster och sa: – Vänta bara tills månen visar sig så att vi kan följa brödsmulorna hela vägen hem. Men skogens alla fåglar hade ätit upp varenda liten brödsmula! – Vi hittar nog vägen ändå, sa Hans, men det gjorde de inte. De traskade hela natten och hela nästa dag, men de lyckades inte ta sig ut ur skogen. De hade inte ätit annat än några bär som de hade hittat och var så trötta att de inte längre orkade stå på benen. Därför lade de sig under ett träd, och där somnade de snart.

Skogens fåglar hade ätit upp alla brödsmulorna som Hans hade lämnat på marken. traska gå

Här slutar den första delen av berättelsen. Glöm inte att skriva i läsloggen!

LÄSLOGG Skriv ned de tankar som du får när du läser texten. Är det något särskilt som du fastnar för? Är det något som du tycker är konstigt? Hur tror det att det kommer att gå? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

Nästa dag fortsatte barnen att gå, men de kom bara djupare in i skogen och var nära att svälta ihjäl. Vid middagstid fick de syn på en snövit fågel som satt på en gren och sjöng så ljuvligt att de måste stanna och lyssna på den. När fågeln hade slutat sjunga lämnade den grenen och flög framför dem. De följde efter den tills de kom till en stuga. Fågeln satte sig på taket. När Hans och Greta kom närmare såg de att väggarna och taket var gjorda av pepparkaka. Fönstren var tillverkade av genomskinligt socker. – Här finns massor att äta, tjöt Hans förtjust. Smaka du på fönstret, Greta – det är nog härligt sött – så tar jag lite av taket. Hans ställde sig på tårna och bröt loss en bit av taket för att ta reda på hur det smakade, medan Greta började mumsa på en fönsterruta. Plötsligt kraxade någon inifrån stugan: – Knaperi, knaperi, knus, vem är det som knaprar på mitt hus? – Det är bara vindens sus, svarade Greta. De fortsatte att äta på pepparkakshuset som om ingenting hade hänt. Hans bröt loss ett stort stycke från taket, som han tyckte smakade alldeles underbart. Greta tryckte in en hel liten fönsterruta i munnen och njöt storligen. Men så öppnades dörren och en gammal gumma med krycka tittade ut. Hans och Greta blev så förskräckta att de släppte allt de hade i händerna. Den gamla gumman la huvudet på sned och sa: – Nej, men hur har två såna små raringar hittat hem till mig? Kom in bara! Jag är inte det minsta farlig! Gumman tog barnen i handen och ledde in dem i stugan. Där bjöds de på härlig mat – mjölk och pannkakor med socker och äpplen och nötter. Sedan fick de lägga sig i två sköna, mjuka sängar. Barnen trodde att de hade kommit till himmelriket.

Här fortsätter berättelsen! svälta ihjäl dö av hunger ljuvlig skön, vacker

kraxa låta som en kråka knapra gnaga

storligen mycket krycka käpp med stöd för armen förskräckt rädd

Gumman var emellertid en elak häxa och inte alls lika snäll som hon verkade. Pepparkakshuset hade hon byggt för att locka till sig små barn. När hon lyckats fånga in ett barn dödade hon det och lagade till det och åt upp det. Då var det en riktig fest i pepparkakshuset. Häxor har röda ögon och är ganska närsynta, men precis som djuren har de ett utmärkt luktsinne och kan nosa sig till att det finns människor i närheten. När Hans och Greta kom gående mot huset log häxan ondskefullt och sa: – De där småttingarna ska minsann inte komma undan! Tidigt nästa morgon innan barnen vaknat gick hon upp, och när hon såg dem med sina röda små kinder ligga och sussa sött sa hon för sig själv: – Vilka små läckerbitar! Hon lyfte upp Hans med sina knotiga händer och bar ut honom till en bur i stallet. Hon lyssnade inte på hans gråt och böner. Sedan gick häxan in och väckte Greta och sa: – Upp och hoppa, din latmask! Du ska hämta in vatten och laga närande mat till din bror som sitter i en bur i stallet och ska gödas! När han är tillräckligt tjock tänker jag äta upp honom. Greta började gråta, men det hjälpte inte. Hon kunde inte annat än lyda den elaka häxan. Hans fick äta de finaste och fetaste rätterna, men Greta fick ingenting annat än köksavfall. Varje morgon gick häxan fram till buren och gastade: – Stick ut fingret, gosse, så jag får känna om du börjar bli lagom fet! Hans stack inte ut sitt finger utan ett avgnagt ben, men häxan märkte inte det eftersom hon såg så illa. Hon kunde inte förstå varför Hans fortsatte vara så tanig. 22

ondskefull väldigt elak sussa sova läckerbit något som är väldigt gott knotig benig latmask lat person göda föda upp (för att bli fet)

gasta ropa gosse pojke tanig mager/väldigt smal

När fyra veckor hade gått tappade häxan tålamodet. – Hämta vatten, ropade hon till Greta. Jag tänker äta upp din bror i morgon oavsett om han är tjock eller mager. Tårarna rann nedför Gretas kinder, men hon kunde inte annat än lyda häxan. – Gode gud, hjälp oss, viskade hon. Det hade varit bättre om de vilda djuren hade ätit upp oss, för då hade i alla fall min bror och jag fått vara tillsammans. – Hör upp med ditt gnäll, sa häxan. Du har inget för det. Nästa morgon måste Greta tända en eld i spisen och hänga kitteln över den. – Vi börjar med att baka, sa häxan, jag har redan satt igång bakugnen och knådat degen. Hon sköt den stackars flickan framför sig mot den stora ugnen, ur vilken eldslågor stod ut. – Kryp in och känn efter om det är tillräckligt varmt. Greta förstod att det var meningen att hon skulle ugnsstekas, så därför sa hon: – Men hur ska jag komma in i ugnen? – Din dumma lilla gås! skrek häxan, öppningen är allt tillräckligt stor för dig, du ser ju att till och med jag får plats!

tappa tålamodet inte vilja vänta längre

hör upp här: sluta kittel stor gryta knåda trycka och krama med händerna (oftast om bakning eller massage)

ugnssteka steka något i ugn

Häxan stack in huvudet i ugnen. Och då knuﬀade Greta till häxan så att hon föll framstupa in i ugnen. Flickan drog igen järnluckan och sköt för regeln. Häxan illvrålade, men Greta lät henne brinna upp. Greta sprang till Hans i stallet och hjälpte honom ut ur buren. Hon jublade: – Vi är räddade, Hans, den gamla häxan är död. Hans skyndade ut ur buren, glad som en fågel som släppts fri. framstupa med huvudet framåt (och nedåt) De omfamnade varandra och gick sedan tillbaka in i häxans hus, för nu behövde de ju inte vara rädda mer. Därinne hittade de regel lås i form av en bom stora kistor fulla med pärlor och ädelstenar. – Det här är allt bättre än kiselstenar, illvråla skrika högt sa Greta och fyllde förklädet med dyrbarheter. stall hus där hästar bor – Låt oss nu se till att komma ut ur skogen, sa Hans. jubla ljud för att uttrycka att man är väldigt glad När de hade gått i ett par timmar kom de fram till en bred flod. omfamna krama – Här kommer vi inte över, sa Hans. Jag ser ingen bro. – Ingen båt finns det heller, konstaterade Greta. Men där konstatera säga, slå fast simmar en vit and. Den hjälper oss säkert om vi ber vackert. Hon ropade: – Kom hit lilla vita and, skulle du kunna bära oss på din rygg över floden? Anden kom genast simmande. Hans satte sig på andens rygg och ville att Greta skulle sätta sig bredvid. – Nej, det gör jag inte, sa Greta. Det blir för tungt för anden. Det är bättre att den kommer tillbaka hit och hämtar mig. Den vita anden hjälpte Hans och Och det gjorde den snälla anden. Greta över floden. 24

När de väl hade kommit över till den andra stranden tyckte de att skogen såg bekant ut. Det dröjde inte länge förrän de fick syn på faderns hus mellan träden. De rusade in i stugan och kramade om honom. Fadern hade längtat så efter dem. Styvmodern hade blivit sjuk och dött. Hans och Greta hällde ut alla pärlor och ädelstenar på golvet. Nu var alla sorger och bekymmer slut. De levde lyckliga i alla sina dagar. Snipp, snapp, snut, så var sagan slut.

ORD OCH UT T RYCK Arbeta i par. Läs och svara på frågorna tillsammans. Ringa in rätt svar.

Vad händer i ett land när det är missväxt? De rika får det bättre. Katterna tar över. Skördarna är dåliga.

2 Idag används inte ordet styvmor så ofta, kanske för

Är det katterna som tar över när det är missväxt i landet?

att det inte låter så trevligt. Vad säger vi i stället? Svärmor. Bonusmamma. Sladdmorsa.

3 Vad gör man egentligen när man grubblar? Har svårt att sova. Funderar. Plågas av hunger.

Vad gör Amal här?

4 Vad kallas den tid på dygnet då det blir ljust? Skymning. Dagsmeja. Gryning.

5 Tänk dig att du känner dig förtretad. Vad kan du då få höra av andra? Sluta vara så barnslig! Måste du skratta åt allt? Varför är du så arg?

Vilken tid på dygnet är de n här bilden tagen?

6 Vad vill man kanske göra med den man tycker synd om? Hjälpa. Skälla ut. Strunta fullständigt i.

7 Vad är en procedur? Samma som ett trick. En vändning. Ett sätt att göra något på.

8 Vad gör man när man fullföljer något? Avbryter. Förföljer. Gör klart.

9 Hans och Greta får traska mycket. Vad betyder det ordet? Tröska. Gå. Trösta.

10 Nu vet du att häxor kraxar, det vill säga låter hesa. Vilka mer gör det? Svanar. Kråkor. Höns.

11 När man göder någon, vad gör man då? Värmer den. Ger den mycket mat. Burar in den.

12 Häxan har knotiga händer. Ett annat ord? Knöliga. Torra. Stora.

13 Vad gör man om man faller framstupa? Man faller långsamt. Man ramlar rakt fram. Man trillar baklänges.

14 Vad gör man om man ber vackert? Ger någon en kram. Ber till gud. Ber snällt.

15 En synonym till konstatera är … Krångla. Slå fast. Upptäcka.

Häxan föll framstupa in i ugnen.

T ips! Vad är en synonym? Synonymer är ord som betyder UNGEFÄR samma sak. Några exempel är glad, lycklig och munter. De betyder alla att ”känna sig väl till mods”, men de används inte riktigt på samma sätt. Ordet munter är till exempel lite mer ovanligt – och kanske känns lite ”finare” – än de andra. Många tycker nog också att lycklig är en ”djupare” och ”starkare” känsla än glad. Just att man kan välja mellan olika ord som betyder UNGEFÄR samma sak är det fina med synonymer. Med synonymer får man lättare fram precis det man vill säga.

FLER ORD OCH UT T RYCK Arbeta i par. Läs och svara på frågorna tillsammans. Sätt kryss för rätt svar.

Du pratar som du har förstånd till, säger styvmodern till Hans. Vad menar hon med det? Att Hans är en riktigt smart kille. Att Hans låter precis så dum som han är. Att Hans hittar på.

2 Styvmodern vill veta var barnen har hållit hus. Vad vill hon veta? I vilket hus de har sovit. Vilket hus de har tagit sig in i. Var de har varit någonstans.

3 Styvmodern vill inte lyssna på det örat, står det i sagan. Vad menar hon? Hon har dålig hörsel. Hon lyssnar med det andra örat. Hon struntar i vad mannen tycker.

4 Sno dig på, säger vedhuggaren till Hans. Vad skulle han också kunna säga? Ta det lilla lugna. Skynda dig. Upp och hoppa.

5 Rör på påkarna, säger vedhuggaren till Hans. Vad är det för påkar han pratar om? Brödsmulorna. Käpparna som Hans håller i. Benen.

6 Vad gör man om man kommer undan? Blir bortglömd. Klarar sig. Går vilse.

7 Den som tappar tålamodet … Går vilse. Känner ilskan bubbla inom sig. Vill inte vänta längre.

8 Höra upp kan betyda detsamma som lyssna. Men vad mer kan det betyda? Akta sig. Sluta. Börja.

9 Sagan avslutas med att Hans och Greta lever lyckliga i alla sina dagar. Vad betyder det uttrycket? ___________________________________________ ___________________________________________ ___________________________________________

DET SAKNAS ORD Läs meningarna och skriv det ord som saknas. Välj bland orden i rutan. Alla ord i rutan ska inte användas.

inne ljuvligt vore hållit procedur

varit bra skaffa påkarna ute

Rör på ________________________________________________________ ! Vi är sena!

2 Fåglarna sjunger så _______________________________________________________ . 3 Det bästa _____________________________________ om du kunde ringa mig ikväll. 4 Jag tror att det är ____________________________________ med oss, snyftade hon. 5 Han måste _________________________________________________ mat till barnen. 6 Vi hade kommit en ____________________________________________ bit på vägen. 7 Var har ni ___________________________________________________________ hus? De här tre orden använde jag inte: ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________

KOL L PÅ T EXT EN A. Frågor på texten Arbeta enskilt eller tillsammans med en kompis. För att kunna svara på frågorna behöver du kanske läsa sagan igen. Om du arbetar med en kompis, turas ni om att läsa frågan högt innan ni svarar på den.

Vi arbetar gärna tillsammans med uppgifter i skolan. Det är roligt och spännande att diskutera frågor och lära tillsammans.

Sätt ett kryss framför det svar som du tycker stämmer bäst.

Vad menar styvmodern med att vedhuggaren lika gärna kunde ”börja snickra på kistorna”? Att han är duktig på att arbeta med händerna. Att de kommer att dö om de inte gör sig av med barnen. Att hon vill ha en fin begravning.

2 Varför går Hans ut för att plocka kiselstenar? För att använda som pengar. För att de lyser så vackert i månskenet. För att kunna hitta hem nästa dag.

3 Varför vänder sig Hans om när de gått en bit in i skogen? Han vill säga hej då till styvmordern. Han får syn på en katt. Han släpper kiselstenar på stigen.

4 Varför har vedhuggaren bundit fast en gren i ett träd? För att barnen inte ska bli rädda. För att lura barnen. För att kunna hitta tillbaka till platsen.

5 Hur reagerar styvmodern när Hans och Greta lyckats hitta hem med hjälp av kiselstenarna? Hon känner sig lättad. Hon blir glad, för hon har ångrat sig. Hon blir arg.

6 Vilken av de här meningarna tycker du stämmer bäst? Vedhuggaren tycker att barnen måste bort. Vedhuggaren vägrar lämna barnen i skogen en andra gång. Vedhuggaren vill egentligen inte lämna barnen i skogen men gör ändå som styvmodern säger.

7 Varför fungerar inte brödsmulorna lika väl som kiselstenarna? De är inte vita. Fåglarna i skogen äter upp dem. De blåser bort.

8 Varför bryr sig sig inte barnen om att häxan kraxar inifrån stugan? De är inte rädda. Häxan säger konstiga saker. De är så hungriga.

9 Vad betyder det att barnen tror att ”de har kommit till himmelriket” hemma hos häxan? De tror att de är döda. De får god mat och sköna sängar. Det känns som om de flyger.

10 Varför tror häxan att Hans är mager? Hon har dåligt luktsinne. Greta äter upp sin brors mat. Hans lurar henne genom att sticka ut ett avgnagt ben i stället för sitt finger.

11 Varför säger Greta: ”Men hur ska jag komma in i ugnen?” Hon förstår inte hur hon ska göra. Hon vill putta in häxan i ugnen. Hon är så hungrig att hon vill äta upp häxan.

12 Vilka av följande platser (”scener”) utspelar sig sagan om Hans och Greta på? I vedhuggarens hus. Långt ute på en sjö. I en mindre by. I skogen. I häxans pepparkakshus. På en bondgård.

B. Fundera och skriv Ge exempel på att både Hans och Greta är bra på att lösa problem.

Tänk att den dumma vedhuggaren har så kloka barn!

C. Sant eller falskt? Svara genom att skriva S eller F efter meningarna. Greta är egentligen Hans halvsyster. Vedhuggaren blir glad när barnen kommer tillbaka den första gången. Hans använder inte kiselstenar den andra gången, eftersom månen inte skiner. I sagan förekommer två vita fåglar. Häxan har hemskt dålig syn. Hans får äta god och fet mat för att häxan är snäll mot pojkar. När barnen kommer hem efter att ha dödat häxan har fadern och styvmodern skilt sig.

D. I vilken ordning? I vilken ordning händer de olika sakerna i sagan om Hans och Greta? Skriv siﬀror i rutorna, där 1 kommer först och 12 är sist. Hans säger att han ser sin vita katt. Hans och Greta hittar pärlor och ädelstenar i pepparkakshuset. En fågel leder barnen till häxans pepparkakshus. Häxan serverar pannkakor. Häxan låser in Hans i en bur. Hans sticker ut att avgnagt ben ur buren. Greta knuﬀar in häxan i ugnen. Barnen kommer hem till vedhuggaren och häller ut pärlor och ädelstenar på golvet. Hans släpper brödsmulor efter sig på skogsstigen. En vit and hjälper barnen över floden. Hans plockar fickorna fulla med kiselstenar. Hans och Greta förstår att vedhuggaren och styvmodern tänker lämna dem att dö i skogen.

GÅ V IDA R E

SAMTALA Läs och diskutera frågorna tillsammans med en kompis. Skriv sedan svar på frågorna tillsammans med kompisen.

Hur skulle du vilja beskriva vedhuggaren som person? ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________

2 Vad kan man lära sig av sagan om Hans och Greta? ______________________________________________________________ ______________________________________________________________ ______________________________________________________________

3 Det finns de som tycker att man inte ska läsa sådana här hemska sagor för barn. Vad tycker du? ______________________________________________________________ ______________________________________________________________ ______________________________________________________________

4 Vilka övernaturliga varelser tycker du är spännande, eller otäcka? Berätta! ______________________________________________________________

Jag älskar allt som är övernaturligt. Jag brukar fantisera om att mina kompisar är troll eller spöken eller häxor eller zombier.

______________________________________________________________ ______________________________________________________________

T ips! Tänk på det här när du sammanfattar. • En sammanfattning ska innehålla det viktigaste. Du får inte ändra eller lägga till något i innehållet. • Läs noga igenom texten som du ska sammanfatta. Vad är viktigast? • Skriv stödord eller gör en tankekarta. Se exemplet här:

Stödord • Hans och Greta • ingen mat • vedhuggaren och styvmor lämnar i skogen

TANKEKARTA ingen mat

• kommer tillbaka • andra gången häxa

Hans och Greta kommer tillbaka

vedhuggaren och styvmor lämnar i skogen

andra gången häxa

SAMMANFAT TA! Skriv en sammanfattning av historien. Ta hjälp av tipsrutan och tankekartan på sidan 38. Börja så här: Hans och Greta bor tillsammans i en liten stuga med sin pappa och styvmamma. ___________________________________________________________________________ Eftersom de inte har någon mat bestämmer sig pappan och styvmamman för ___________________________________________________________________________ att lämna barnen att dö i skogen . . . ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

Tänk på det här när du skriver brev. Ett brev ska ha en början, en mitt och ett slut. Så här kan det se ut: • Början. Hej, Angela! Tack för ditt brev. Förlåt för att jag inte skrivit på ett tag, men det har hänt så mycket … • Mitten. Här kommer det viktigaste i brevet: det som är nytt. Greta berättar förstås om både styvmodern och häxan – och hur hon och Hans klarade sig. • Slutet. Kanske skriver Greta något i stil med ”Ja, nu förstår du varför jag inte har skrivit till dig, Angela. Jag tänker ofta på dig och hoppas att du mår bra. Vill du komma hit och hälsa på? Kram! Greta”

Brevet från Greta Det har gått några veckor sedan Greta kom hem från den otäcka häxans pepparkakshus. Nu sitter hon i trädgården och skriver ett brev till sin bästa kompis Angela. Vad skriver hon, tror du? Skriv Gretas brev. _______________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

U T M A N IN G

Vad är en notis? En notis är en mycket kort nyhetstext som bara innehåller det absolut viktigaste om en händelse. En notis svarar på de här frågorna: • Vad har hänt? • När hände det? • Var hände det? Här kommer ett exempel:

n Skumt på kyrkogårde av polis En person togs om hand kvällen vid sjutiden på fredags rligt sedan hen uppträtt unde umma på en kyrkogård vid Sk n gripna skogen i Rysboholm. De ljud och gav ifrån sig obehagliga ställen. grävde i marken på flera n letade Hen sa till polisen att he efter en kär vän.

Vad har hänt? När hände det? Var hände det?

Häxa hittad död i ugn Läs först tipsrutan på sidan 41. Tänk dig sedan att du är reporter på tidningen Nytt i storskogen. Du har fått in ett tips om att en häxa påträﬀats död i en stuga djupt inne i skogen. Du tar dig dit och bestämmer dig för att skriva en kort nyhetsnotis om händelsen. Rubrik: ”Häxa hittad död i ugn”.

Häxa hittad död i ugn ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

Rödluvan och vargen

Den fula ankungen Prinsessan på ärten

Kejsarens nya kläder Askungen

Törnrosa

SKAPA EN SAGOFIGUR Sagofigurer är inte riktigt som andra. Tänk på fen i sagan om Törnrosa, hon som blir så sur när hon inte bjuds på fest att hon förbannar den unga prinsessan. Eller vargen i sagan om Rödluvan – den som tar på sig ett nattlinne och faktiskt kan prata människospråk. Ofta har sagofigurer magiska krafter. De kanske kan flyga eller göra sig osynliga eller hitta på andra ovanliga saker. Det är också vanligt att de har magiska föremål, som grytor som aldrig slutar koka, flygande mattor eller gamla hederliga trollstavar. En del sagofigurer kan förvandla sig – eller bli förvandlade – till något annat, till exempel en groda. Eller en sten. Din uppgift är att skapa en helt egen sagofigur.

Rita din figur här:

Namn: _______________________________________________________________ Magiska egenskaper: _____________________________________________________

_____________________________________________________________________ Magiska föremål: ________________________________________________________

_____________________________________________________________________ Kan förvandlas till: ______________________________________________________ Ond eller god? _________________________________________________________

EXT RA: Hitta på en saga med din och några kompisars figurer. Spela upp eller filma den.

Påminn din lärare om att det finns extrauppgifter som hen kan skriva ut till dig. I extrauppgifterna kan du läsa om Bröderna Grimm, träna på din läsförståelse, arbeta med ord och uttryck, skriva en text om vad du skulle göra om du vann en miljon – och träna på att argumentera för och emot.

Oro – en dikt Av Lena Sjöberg

Hej! Maya här. Jag gillar verkligen dikter! De handlar ofta, men kanske inte alltid, om känslor och tankar som nog de flesta går omkring med. Det är ofta bra att läsa en dikt långsamt och gärna flera gånger. I det här kapitlet läser du en dikt som heter Oro. Efter att du läst dikten skriver du i läsloggen, arbetar med rim, tränar på högläsning, gör metaforer (typ ordbilder) och svarar på brev om problem.

B AS

Frågor inför läsningen Du ska strax få läsa en dikt som heter Oro. Hur känns det i kroppen när man känner oro? Var i kroppen känns det mest? Hur kan man tänka eller göra för att oron inte ska bli för stor – har du några bra tips?

Dikten Oro finns med i de n här boken.

Vet du? Det kan vara svårt att säga vad som skiljer dikter från andra texter, men för det mesta kan man se på en text om det är en dikt. Raderna är ofta kortare, och ibland står texten mitt på sidan.

GÖR SÅ HÄR: • Läs tillsammans det som står i rutan ”Frågor inför läsningen”. Svara på frågorna. • Läs dikten Oro tillsammans. Förstår du alla ord? • Skriv i läsloggen. • Arbeta med uppgifterna: först Bas, sedan Gå vidare och till sist (kanske) Utmaningar.

Gillar du att läsa dikter? Har du läst många dikter? Vad skiljer en dikt från en berättelse? Vad brukar dikter handla om? Den här dikten beskriver en jobbig känsla som de allra flesta har känt någon gång: oro.

Oro Av Lena Sjöberg

När hjärtat i min bröstkorg dunkar snabbt och hårt blir allt som varit enkelt plötsligt tungt och svårt. Nätterna, så långa. Madrassen är ett hav, och jag, en liten flotte på väg att gå i kvav. Och allting har jag provat och allting har jag gjort, försökt att knuﬀa undan, försökt att springa fort.

dunka slå (flera gånger)

flotte en enkel båt (till exempel byggd av stockar) gå i kvav gå under/sjunka

Men ibland så bara sitter jag med oron inuti och känner hur den växer för att sedan dra förbi. Då, plötsligt och helt självklart, i det innersta av mej, vet jag för ett ögonblick att allt är helt okej.

innersta det som finns längst in ett ögonblick en stund

Dikten Oro, ur Min syster är ett spöke och andra dikter, Rabén och Sjögren, 2019 © Lena Sjöberg – licensierat genom ALIS.

ORD OCH UT T RYCK Arbeta i par. Läs och svara på frågorna tillsammans. Ringa in rätt svar.

Vad betyder det att hjärtat dunkar i bröstkorgen? Det hoppar till. Det hugger. Det bankar.

2 Vilken beskrivning tycker du stämmer bäst in på en flotte? Ett slags kanot eller kajak. En enkel båt utan köl. En segelbåt.

3 Vad händer när en båt går i kvav? Den sjunker. Den ger sig av. Den anländer hamnen.

4 Vad är motsatsen till innersta? Yttre. Utombords. Yttersta.

5 En synonym till knuﬀa? Rusa. Hoppa. Putta.

ORD SOM RIMMAR Dikten Oro består av fem strofer – så kallas en grupp med versrader. Den första strofen ser ut så här:

När hjärtat i min bröstkorg dunkar snabbt och hårt blir allt som varit enkelt plötsligt tungt och svårt.

De sista orden i den andra och fjärde versraden – hårt och svårt – rimmar med varandra. Det betyder att de slutar med samma ljudföljd, nämligen ”årt”. Hårt och svårt är ett rimpar.

Vilka är rimmen i de andra fyra stroferna?

2 Dra streck mellan rimorden! mönster • kissekatt • kaninhål hann • lunga • kam • stungna •

•

• cylinderhatt • grillkol • lamm • fönster • tunga • tvungna • spann 49

3 Föreslå ord som rimmar på följande ord: hund

__________________________________

rolig

__________________________________

vinna

__________________________________

stuga

__________________________________

karamell

__________________________________

fin

__________________________________

4 Vilka av dessa ordpar rimmar inte med varandra? Stryk under! orm

form

torg

borg

häst

best

sol

kol

dusch

kurs

5 Avsluta med ett ord som rimmar på det andra ordet i meningen. Alis katt bodde i en stor … _______________________________ Simons kråka ville bara … ________________________________ Saras loppa tänkte … ____________________________________ Ahmeds får hade inga … _________________________________ Mimmis råtta gömde sig i en … ___________________________ Maltes djur ville ut ur sin … ______________________________ Amiras papegoja var bra på att … __________________________

KOL L PÅ T EXT EN A. Frågor på texten Arbeta enskilt eller tillsammans med en kompis. För att kunna svara på frågorna behöver du kanske läsa dikten igen. Om du arbetar med en kompis, turas ni om att läsa frågan högt innan ni svarar på den. Sätt ett kryss framför det alternativ som du tycker stämmer bäst.

Vad är det som plötsligt drabbar diktjaget (diktjaget är den som ”talar” i texten)? Hen orkar inte springa mer. Hen blir sjösjuk. Hen känner oro.

2 ”Jag, en liten flotte på väg att gå i kvav”, står det i dikten. Vad är det för känsla som den bilden beskriver? En känsla av att vara stark. En känsla av att vara liten och maktlös. En känsla av att forsa fram på vågorna.

3 Vad är det som diktjaget försökt knuﬀa undan? Flotten. Madrassen. Oron.

4 Det står att diktjaget har ”försökt att springa fort”. Vad kan det betyda att hen har gjort, tror du? Försökt springa ikapp sina kompisar. Försökt vinna en löptävling. Försökt vara aktiv och inte tänka så mycket.

B. Fundera och skriv Vad är det som ”plötsligt och helt självklart” händer inne i diktjaget ( i det ”innersta”)? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

GÅ V IDA R E

SAMTALA OCH SKRIV Läs och diskutera frågorna tillsammans med en kompis. Skriv sedan svar på frågorna. Börja med att samtala om den här frågan: Är det vanligt, tror du, att människor känner oro?

Kan du ge exempel på sådant som många oroar sig för? ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________

2 Oroar sig barn för andra saker än vuxna, tror du? Vad är det i så fall som särskilt barn oroar sig för? ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________

3 Här kommer några saker som många människor oroar sig för. Hur orolig är du för de här sakerna? Svara med siﬀrorna 1,2,3,4, 5 eller 6 – där 1 betyder ”inte orolig alls” och 6 betyder ”mycket orolig”.

• Klimatförändringarna. • Att bli gammal. • Att bli sjuk. • Att det ska bli krig i Sverige. • Att inte ha några kompisar. • Att inte få ett jobb som vuxen.

Om jag känner mig orolig brukar jag vilja vara med min storasyster Minna. Jag blir oftast på gott humör när vi hittar på saker tillsammans.

LÄSA HÖGT Många dikter blir bättre om man läser dem högt. Träna på att läsa dikten Oro så väl du kan. Du ska hitta rätt tempo och tonfall. Experimentera dig fram så här:

• Läs dikten som om du är helt ointresserad av innehållet. • Läs dikten alldeles för långsamt. • Läs dikten alldeles för fort. • Läs dikten som om du verkligen inte mår bra. • Läs dikten som om du är på strålande humör. • Läs till sist dikten som du tycker att den ska läsas.

Jag har ett smart tips. Använd mobiltelefon eller dator och spela in när du läser dikten högt. Lyssna sedan på inspelningarna!

METAFORER ”Madrassen är ett hav” står det i dikten Oro. En sådan språklig ”bild” kallas metafor. Den som läser dikten fattar att madrassen, egentligen, inte är ett hav – men det känns så när ”diktjaget” ligger i sin säng och inte kan somna. En annan metafor är ”jag, en flotte”. Jaget är inte någon flotte men känner sig lika ensam och liten som en flotte på ett stort hav. Här kommer några fler metaforer: Månen är en silverslant … Min kusin, en grå liten mus, ryter plötsligt till … De slitna glasbitarna är juveler, den gamla läskburken en silverskål … Gör egna metaforer som börjar med följande ord: Huset är … ________________________________________________________________ Min bror, en … _____________________________________________________________ Den vissna … ______________________________________________________________ Min stad är … ______________________________________________________________ Hennes ögon, … ____________________________________________________________

SKRIV EN EGEN ”KÄNSLODIKT ” Du har läst en dikt som heter Oro och beskriver hur det känns att vara orolig. Välj en av följande känslor och skriv en dikt om den. Skriv minst en strof med fyra versrader. Använd rim i minst två av raderna.

• Glädje • Sorg/ledsnad • Trötthet • Förälskelse • Tacksamhet

Rita gärna en bild som passar dikten. Läs dikterna högt för varandra. ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

T ips! I antologin En bro av poesi hittar du dikten ”Trött” av Aase Berg. Den kan kanske inspirera dig?

SVARA PÅ ET T KP-BREV En del barn skriver till tidningen Kamrat-Posten (en tidning för barn) och berättar om olika problem. Andra barn svarar och kommer med goda råd. Välj ett av problemen på sidan 57 och 58 och skriv ett svar. Börja så här: Hej, Rymdkillen/Tröstaren/Tim/Beata! ___________________________________________ Jag har läst ditt brev och funderat på det du skriver om. ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Du kan förstås också skriva egna problem och byta lappar med en kompis. Tänk på att du inte måste berätta om personliga saker om du inte vill.

Bråkar varje dag som bråkar Jag är en kille på 12 år räldrar. Vi jättemycket med mina fö Det är jobbigt bråkar nästan varje dag. m. Men jag vet både för mig och för de r någon tips inte hur vi ska sluta. Ha sams? på hur vi ska kunna hålla Rymdkillen

Det kan vara smart att börja med att skriva ner problemet – typ Tim ljuger mycket – och sedan lista alla goda råd som du kan komma på. Välj ut dina bästa råd och skriv svaret.

Tröstar alla Jag är en 12-årig person som många har enkelt att prata med. Alla kompisar går direkt till mig om de mår dåligt eller har ångest. Även personer som jag inte känner så väl. En gång började en ny person i klassen. Mitt kompisgäng och jag började hänga med henne. Två veckor senare berättade hon något väldigt personligt för mig, som hon inte hade sagt till någon annan. Jag känner mig glad att många vågar anförtro sig till mig. Men ibland går det för långt. Som på kvällarna när jag är trött. Då kan någon kompis skicka en bild på Snap när hen gråter och sedan fråga om jag är vaken. Då känner jag mig tvungen att trösta. Det har nästan blivit som ett jobb. Ibland är jag uppe till jättesent och svarar. Jag älskar mina kompisar, men det här blir snart för mycket. Det gör att jag själv känner mig nere. Vad ska jag göra? Tröstaren

Vill sluta ljuga ycket. t problem. Jag ljuger m et r ha m so le kil ig -år Jag är en 12 el eller att jag klarat alla banor i ett sp Jag kan ljuga om att jag g mår egentligen får medel). Ja jag är (n g ty be a br te jät får Hjälp t inte hur jag ska sluta. ve en m tta de av t lig då väldigt mer! Tim mig innan jag ljuger ännu

Läste i smyg Jag känner mig kränkt av min bästa kompis. Ho n skrev till en annan kompis att ho n är trött på mig, efters om jag är irriterande och följer ef ter henne. Jag upptäckt e detta när jag såg att min bästis fick et t nytt meddelande till sin Ipad. Så jag log gade in på hennes ko nto för att se mer. Vem har gjort mest fel, hon eller jag? Beata

U T M A N IN G T RESPALT SDIKT Gör så här: 1. Läs först orden. Välj sedan ett ord från varje spalt och skriv på en rad. 2. Skriv en egen rad med tre ord som du tycker passar ihop med den första raden. 3. Välj tre nya ord ur varje spalt. 4. Skriv en avslutande egen rad. Nu är dikten klar! Vad ska den heta? Hundvalpen

sjunger

ledsamt

Kompisarna

skiner

inställsamt

Mobilen

tuggar

slött

Vattnet

ramlar

långsamt

Moster Abena

badar

likgiltigt

Sommaren

andas

ljudligt

Luften

grillar

oändligt

Solen

travar

oroligt

Skräcken

rusar

olidligt

Ödlorna

slåss

kärleksfullt

Natten

rinner

stilla

Blodet

sjunker

trött

EN FIGURDIKT Figurdikt kallas det när orden i dikten har placerats på sidan så att det bildas en figur. Till höger ser du ett exempel från 1600-talet, en fiol. Gör nu en egen figurdikt. Välj ett ämne själv eller ta något av förslagen i rutan.

En blomma

Ett hus

Ett päron

Ett ansikte

Ett djur

Ett musikinstrument

PRESENT RIM I en del familjer är det vanligt att man skriver rim på lappar som man sätter utanpå presenter. Helst ska rimmet vara lite klurigt, och det måste handla om det som finns inuti paketet. Här kommer två exempel:

kök En rund grej att ha i ditt lök Kanske med morot och om du hellre vill Eller med ris eller pasta ssa dill Eller potäter och en ma

om foten på kvällen Här får du om du fryser brasa Och du inte vill tända en r fällen Du slipper krypa in unde golvet hasa Och kan i dessa fram på

Skriv nu ett eget rim till en eller flera av följande presenter. En ficklampa

__________________________________________ __________________________________________

En pyjamas

__________________________________________ __________________________________________

__________________________________________

En kokbok

En badhandduk

__________________________________________ __________________________________________

En hårborste

__________________________________________

Natten vid tjärnen – en rysare Av Ingelin Angerborn

Hej! Jag heter Amal. Nu ska du få läsa en riktig rysare om hur det går när kusinerna Klara och Em tältar vid en tjärn (en liten sjö) inne i skogen. När du har ryst färdigt skriver du i läsloggen och arbetar med uppgifterna. Du samtalar om novellen, utforskar ”svengelska”, skriver miniporträtt och gör kanske en lista med tips för tältare. Hinner du med en utmaning också? Till det här kapitlet finns det också extrauppgifter som din lärare kan ge dig. Du kan bland annat läsa en faktatext om Näcken, svara på frågor om texten och träna på att dramatisera.

B AS

Frågor inför läsningen Titta på bilden. Vilka tankar och känslor väcker den? Blir du badsugen? Skulle du vilja besöka platsen? Skulle du vilja tälta här? Varför/varför inte? Vilken tidpunkt på dygnet är bilden tagen, tror du?

Gör så här: • Läs tillsammans det som står i rutan ”Frågor inför läsningen”. Svara på frågorna. • Läs novellen ”Natten vid tjärnen” tillsammans. Förstår du alla ord? • Skriv i läsloggen. • Arbeta med uppgifterna: först Bas, sedan Gå vidare och till sist (kanske) Utmaningar.

Vet du? Den här berättelsen är skriven av Ingelin Angerborn. Hon har skrivit en rad rysare, till exempel Rum 213 och Hjärta av dam. Ingelin Angeborn har sagt att det är roligt att vara författa re för att man kan hitta på egna historie r, där man själv får bestämma hur allt ska vara.

Natten vid tjärnen Av Ingelin Angerborn

Har du någonsin sovit i tält i skogen eller vid en sjö? (Inte på en lugn och trygg plats med mamma och pappa i närheten?) Kanske tillsammans med ett syskon, en släkting eller en kompis? Om du har tältat utan vuxet sällskap vet du nog hur det känns när det blir mörkt på kvällen. Plötsligt prasslar träden på ett annat sätt, skuggorna rör sig liksom mer hotfullt och det som kändes bara härligt mitt på dagen är nu … inte riktigt lika mysigt. Oiiiiiiiiiuiuoi ... Vad var det där som lät? – Äntligen här! hojtade Em när vi satt i mormor och morfars bil på väg från stationen. – Yes, sa jag. Jag har nästan längtat ihjäl mig! Min kusin Emmelina (eller Em som jag kallar henne) bor nästan hundra mil från mig, så vi träﬀas inte så ofta. Bara på chatten. 64

Den här berättelsen finns med i boken Skräck – elva rysare för mellanstadiet. hojta ropa

Men som tur är bor vår mormor och morfar ganska precis mittemellan och det har liksom blivit en tradition att vi är hos dem en vecka varje sommar. Årets roligaste vecka! – Och vad ska ni hitta på för tokigheter i år, då? sa mormor och vände sig leende mot oss. – Det vanliga bara, sa Em och skrattade. Öva klädsim, kolla om mobilen är vattentät, befria några tjurar och lite sånt … Allt det där har faktiskt hänt. Första året ramlade jag i sjön med kläderna på, andra året tappade Em sin mobil i brunnen (den var inte vattentät) och förra året glömde vi stänga en grind och råkade släppa ut Galne Gunnars tre tjurar. – Ja, Gunnar ja …, sa mormor. Hon såg ut som om hon tänkte säga något mer, men Em hann före. – Och så ska vi tälta! sa hon. Eller hur, Klara? Jag nickade ivrigt. Det hade vi bestämt på chatten. Vi skulle sova ute i skogen en natt. Alldeles själva. – Visst har ni ett gammalt tält? fortsatte Em. Det där gröna som vi hade i trädgården för ett par år sen. – Ja, sa morfar, det ligger nog på vinden. Om inte råttorna har ätit upp det, förstås.

tradition något som man brukar göra tillsammans (till exempel varje vecka, varje år)

klädsim simma med kläder på vattentät att den tål vatten/ inte blir förstörd av vatten befria släppa ut

tälta det man gör när man sover i tält

Några timmar senare hade vi letat fram både tält, sovsäckar och luftmadrasser. Vi hade bestämt oss för att sova ute redan den natten. Vädret var perfekt. I berättelsen planerar Em och Klara att Solen sken och det fanns inte ett moln i sikte. tälta i skogen en natt. – Var ska ni sätta upp tältet, då? undrade mormor medan vi åt middag. tjärn liten sjö i skogen – Vid tjärnen, sa jag och la upp ett par köttbullar till. Mormor rynkade pannan. rynka här: dra ihop – Kan ni inte tälta nere vid sjön i stället? föreslog hon. – Det är för nära, sa Em. Då är det inget roligt. Mormor sa inget mer, men rynkan i hennes panna dröjde sig kvar. 65

– Varför vill du inte att vi ska tälta vid tjärnen? frågade jag. Morfar skrattade till. – Hon är rädd för tjärngubben, sa han. – Det är jag visst inte, protesterade mormor. Jag tycker bara det är … – Tjärngubben? sa jag. Vem är det? Morfar log mystiskt. – Det sägs att han bor i tjärnen, sa han. Han lär ha dr … Em och Klaras mormor vill inte att flickorna ska tälta – Tyst nu, Erik! sa mormor. Skräm inte vid tjärnen. upp tjejerna. Hon gav morfar en sträng blick. Sedan log hon mot oss. protestera säga emot – Det finns ingen tjärngubbe, sa hon. Det är bara en dum gammal historia. Men ni vet att ni inte får bada i tjärnen, den är mystisk gåtfull, som är väldigt djup. svår att förklara – Bottenlös, viskade morfar och fick en ny blick av mormor. Tjärnen ligger ungefär tjugo minuters promenad från mormor och morfars hus. Mitt i skogen. Jag har alltid tyckt att det är fint där, lite magiskt på något sätt med de höga tallarna runt det svarta vattnet, men nu kunde jag inte riktigt släppa det där morfar hade sagt. – Tänk om han finns, sa jag när vi äntligen hade lyckats få upp tältet och satt och myste utanför med saft och bullar. – Vem då? sa Em. – Tjärngubben, sa jag. Em himlade med ögonen. – Klart han inte finns! sa hon. Eller tror du på tomten också? Jag skakade på huvudet och kunde inte låta bli att skratta. Em hade så klart rätt. Sånt där finns ju inte. Solen sjönk sakta och skuggorna från de höga träden blev längre och längre. Em och jag låg på en filt och pratade om allt. 66

bottenlös väldigt djup

magisk övernaturlig

mysa trivas, ha det trevligt

Allt ifrån Noel och Otto, killarna vi är kära i, till universums oändlighet, smaskiga kladdkakor och Galne Gunnar och hans tjurar. – Ska vi gå och hälsa på honom? sa Em och spärrade upp ögonen. – Galne Gunnar? sa jag. Varför det? – För att det är … kul, fnissade Em. Och för att jag är godissugen. Gunnar är en av mormor och morfars grannar och bor faktiskt inte så långt från tjärnen. Han har typ bara en tand i hela munnen och flåsar hest och rosslande när han andas. Dessutom har han alltid karameller i byxfickan som han bjuder oss på. Det är ju egentligen snällt, men Em och jag har alltid tyckt att han är lite läskig. Det är därför vi kallar honom Galne Gunnar. – Du är inte klok, sa jag och skakade på huvudet. Aldrig i livet! Em skrattade. – Okej då, sa hon. Då badar vi! – Men, sa jag, det får vi ju inte. Em tittade på mig medan hon drog av sig kläderna. – Äsch, sa hon. Hur farligt kan det vara? Vi kan ju simma. Jag nickade sakta, men kände hur det knöt sig i magen. – Kom nu då! ropade Em och sprang ut i vattnet. Det är jätteskönt! Motvilligt klädde jag av mig och gick fram till tjärnens kant. Det fanns varken strand eller brygga, utan man var tvungen att vada ut mellan vass och näckrosor. Jag hade precis satt ner ena foten i vattnet när Em plötsligt gav upp ett illvrål och kom störtande tillbaka. – Vad är det? skrek jag. Em, vad är det?

oändlighet evighet

karameller en sorts godis läskig otäck

vada gå i grunt vatten vass mycket högt gräs näckros illvrål högt skrik

– Det var nåt som tog tag i min fot! tjöt hon. Det försökte dra ner mig! Jag tog ett blixtsnabbt kliv upp på kanten igen och stirrade på Em. – Vadå? viskade jag förskräckt. Vad var det? Em var tyst en stund. Sedan ryckte hon lite på axlarna. – Jag vet inte, sa hon. Jag trasslade säkert bara in mig i en näckros eller … Em tror att det är näckrosorna Jag nickade. som hon har trasslat in sig i. – Säkert, sa jag. Men jag tror att vi tänkte på tjärngubben båda två. Vi badade inte mer. Och vi pratade inte om det som hade hänt. I stället tittade vi på våra bilder i mobilerna, drack varm choklad och fånig löjlig käkade ostmackor, berättade fåniga historier och fnissade åt allt. Men då och då, när jag hörde något prassla i närheten eller tyckte att jag såg något röra sig mellan träden, tänkte jag lite på gubben där nere i tjärnens bottenlösa djup. Klockan var långt över elva när vi till slut borstade våra tänder och gjorde oss i ordning för att krypa in i tältet. – Det är nog fullmåne, sa Em och kikade upp mot himlen. fullmåne när månen är helt Jag nickade. Månen var alldeles rund och det starka skenet rund gav tjärnen ett nästan overkligt skimmer. – Tror du varulvarna också kommer klockan tolv? fnissade skimmer svagt och Em. Som spökena, menar jag. vackert ljus, sken – Absolut, fnissade jag tillbaka. Och tomten! Em tystnade och gav mig en allvarlig blick. – Och tjärngubben …, viskade hon. Hon sa det nog bara på skoj, men jag kände en lång rysning huttra darra för att man fryser sakta smyga sig upp i min nacke. Och jag huttrade till, fast det fortfarande var alldeles ljummet i luften. ljummen varken kall – Ska vi gå hem? sa jag. eller varm – Hem? sa Em. Varför det? 68

Jag ryckte på axlarna, men Em förstod ändå. – Han finns inte, sa hon. Jag lovar! Em verkade ha rätt. Klockan passerade tolv utan att det hände någonting. Förutom att Em somnade. Jag hörde hennes lugna andetag och önskade att de varit mina. Men själv låg jag vaken en lång stund. Snurrade hit och dit i min sovsäck, lyssnade spänt på nattens ljud och stirrade på tallarnas skuggor som dansade över Kvällen då Em och Klara tältar är det fullmåne ute. Fullmåne tälttaket. Men till slut somnade jag också, tätt bakom Ems rygg. är det när månen är helt rund. Vi hade sovit en stund när vi plötsligt vaknade med ett ryck och stirrade på varandra. – Vad var det? viskade Em. Jag lyfte huvudet en aning från kudden. Först hörde jag bara mitt eget hjärta som bultade hårt och högt av det hastiga uppvaknandet, men efter några sekunder hörde jag ett helt annat ljud. Ett tungt, flåsande ljud som sakta verkade närma sig tältet. Jag såg att Em också hörde det. – Vad ska vi göra? viskade hon tyst. Jag svarade inte. Mina tankar var alldeles stela av skräck. – Vi ringer…, fortsatte Em. Hon såg sig om, hittade mobilen och skulle precis ta fram numret, när hon skakade på huvudet och vände mobilen mot mig. täckning kontakt med Ingen täckning. mobilnät (så att man Flåsandet var mycket närmare nu. Kanske bara några meter kan ringa eller surfa) bort. Och jag tyckte att jag hörde kvistar som bröts på marken. Em och jag stirrade på varandra igen. Hennes ögon blänkte i månljuset. – Det kanske är ett djur, viskade hon. En hund eller … Jag nickade. Men jag visste att ingen av oss trodde på det. Em och jag slog armarna om varandra och höll så hårt att det millimetertunn ett ord för att beskriva något gjorde ont. Jag tänkte på den millimetertunna tältduken som var som är väldigt tunt det enda som skyddade oss mot vad det än var som fanns där utanför. Och när jag hörde flåsandet på andra sidan det tunna eka dåna tyget skrek jag så det ekade över tjärnen. 69

Jag vet inte hur länge vi satt så. Det kändes som en evighet, fast det var nog bara några minuter. Men till slut släppte Em taget. – Jag tror han har gått, viskade hon. Jag vågade knappt tro det, men jag hörde inte heller något längre. Vi lyssnade spänt en stund, men flåsandet var borta. – Vi måste kolla, sa Em och kröp bort till tältöppningen. Jag skakade på huvudet, men Em hade redan dragit upp dragkedjan. Jag svalde hårt när hon lutade sig fram och kikade ut genom den lilla glipan. Beredd på det värsta. Men det dröjde inte många sekunder förrän Em plötsligt började fnissa och tecknade åt mig att komma och titta. – Där, på stigen, sa hon och pekade långt in i skogen. Ser du? Jag nickade och drog en djup suck av lättnad. Galne Gunnar! Han var visserligen lite läskig, men han var åtminstone en vanlig människa. – Men vad gjorde han här? sa jag. Mitt i natten! – Det vanliga, fnissade Em och höll fram en hand mot mig. Varsågod! Dom låg utanför tältet. Jag skakade på huvudet. I Ems hand låg två karameller, röda med papper på. – Han är nog lite galen på riktigt, sa jag. – Ja, sa Em. Galen men snäll. Vi sov inget mer den natten. Vi pratade tills solen gick upp, sedan packade vi ihop och gick hem. – Kommer ni redan? sa mormor när hon yrvaket mötte oss i köket. Klockan är ju bara fem … Em och jag nickade. Och medan mormor satte på te, berättade vi för henne om nattens äventyr. Om fullmånen, det plötsliga uppvaknandet och flåsandet som kom närmare och närmare … – Vi var typ helt säkra på att det var den där tjärngubben, sa Em. 70

evighet väldigt lång tid

glipa mellanrum; öppning

Mormor skakade på huvudet. – Det här ska morfar få äta upp, sa hon bistert. Sedan log hon mot oss. – Men vad var det då? undrade hon. – Galne Gunnar! fnissade jag. Mormors leende försvann som i ett trollslag. – Gunnar …? sa hon tyst. Är ni … alldeles säkra på det? – Ja, sa Em. Det är klart. Vi såg honom ju. – Och så hade han lämnat karameller till oss, fortsatte jag. Mitt i natten! Konstigt, eller hur?! Mormor nickade sakta och gav oss en egendomlig blick. – Mycket konstigt, sa hon. Ni förstår, Gunnar … han dog i vintras …

bister sträng

som i ett trollslag plötsligt

egendomlig konstig

Natten vid tjärnen. Ur Skräck – elva rysare för mellanstadiet. Rabén & Sjögren © Ingelin Angeborn – licensierat genom ALIS.

ORD OCH UT T RYCK Arbeta i par. Läs och svara på frågorna tillsammans. Kryssa för rätt svar. Turas gärna om att läsa orden högt för varandra

Vilket ord betyder liten skogssjö. Damm. Tjärn. Mosse.

2 Vad gör man när man himlar med ögonen? Vänder ned blicken för att visa ogillande. Vänder upp blicken för att visa ogillande. Tittar förvånat åt sidan.

3 Vad gör man inte när man hojtar? Ropar. Gapar.

Ella känner sig alltid ivrig när hon lär sig något nytt, som till exempel nya ord.

Viskar.

4 Om man är ivrig är man … Trött. Entusiastisk. Glad. Vad gör Ella och Charlie här?

5 Vad gör man när man myser? Har fått en jobbig snuva. Huttrar. Har det trevligt.

6 Det fanns inte en människa i sikte. Ett annat ord för samma sak är … I en synål.

Hur tror du att Ella känner sig här?

I dammen. Inom synhåll.

7 Kan du någon synonym till förskräckt? Låst. Skrämd. Stelfrusen.

8 Hur är egentligen en person om den är bister?

Vilken känsla tror du att Amal har på den här bilden?

Lättsam. Förbaskad. Sträng.

9 Hitta synonymen till som tur är. Tyvärr. Lyckligtvis. Dessvärre.

När Jing och Charlie fiskar tillsammans kan man säga att de typ myser.

10 Vad är motsatsen till smaskig? Kladdig. Torr. Äcklig.

11 Vad är motsatsen till aldrig i livet? Jättegärna. Kommer inte på fråga. Över min döda kropp.

12 Månen var alldeles rund. Hur såg den ut?

På den här bilden är månen ...?

Ganska rund. Helt rund. Nästan rund, typ.

13 Det här ska du allt få äta upp! Vad betyder det? Du får inte lämna någon mat på tallriken. Det här kommer du att ångra. Du är verkligen en ovanligt usel kock.

14 Farfars leende försvann som genom ett trollslag. Vad hände? Han blev jättesjuk. Han hade blivit förtrollad. Han slutade plötsligt le.

Tror du att Charlie tycker att det som han äter är smaskigt?

VILKET LÅT ER BÄST? Arbeta i par. Läs meningarna tillsammans. Sätt ett kryss framför den mening som ni tycker låter bäst. Turas om med att förklara varför ni valt just det alternativet.

Kalle hojtade på sin mamma. Jag hojtade tyst att jag var rädd för bottenlösa sjöar. Måste ni hojta så? Jag försöker sova.

Det har blivit en tradition att vi inte ses så ofta. Det har blivit en tradition att vi träﬀas på påskdagen. Det kändes som en tradition – som något oväntat och nytt.

Det fanns inte en bil i sikte. Det fanns inte ett fågelkvitter i sikte. Det fanns inte en parfymdoft i sikte.

När moster Zeinab rynkade pannan, förstod jag att hon gick med på förslaget. När moster Zeinab rynkade pannan, förstod jag att hon var på strålande humör. När moster Zeinab rynkade pannan, förstod jag att hon var missnöjd.

– Ja, det kommer nog bli ganska trevligt, protesterade morfar. – Det tänker jag inte alls det, protesterade kusin Krickan. – Jag håller verkligen med, protesterade kusin Krakel.

Mamma himlade med ögonen och frågade: ”Tror du på spöken också?” Mamma himlade med ögonen och sa: ”Du är verkligen duktig på tennis!” Mamma himlade med ögonen och undrade: ”Vart tog ballongen vägen?”

Jag var så glad för att träﬀa Elsa att det knöt sig i magen. Jag var så orolig att det knöt sig i magen. Jag var så tom inombords att det knöt sig i magen.

Eli ryckte på axlarna och sa: ”Äsch! Det var nog bara en fågel.” Eli ryckte på axlarna och sa: ”Herregud! Hörde du?” Eli ryckte på axlarna och sa: ”Sluta genast upp med det där!.”

Erik huttrade till, eftersom det var en varm sommardag. Erik huttrade till, fast det var en kylig vinterdag. Erik huttrade till, fast det var en varm sommardag.

”Huset är alldeles mörkt”, viskade hon högljutt. ”Huset är alldeles mörkt”, viskade hon så att det ekade. ”Huset är alldeles mörkt”, viskade hon tyst.

Hur viskar man något till någon? Högljutt, tyst eller så att det ekar?

KOL L PÅ T EXT EN A. Frågor på texten Arbeta enskilt eller tillsammans med en kompis.

Vi arbetar gärna tillsammans med uppgifter i skolan. Det är roligt och spännande att diskutera frågor och lära tillsammans.

För att kunna svara på frågorna behöver du kanske läsa novellen igen. Om du arbetar med en kompis, turas ni om att läsa frågan högt innan ni svarar på den. Kryssa för rätt svar.

Hur långt från Klara bor hennes mormor och morfar? Ungefär 50 mil bort. Cirka 25 mil bort. Omkring 100 mil bort.

2 Stämmer det att flickorna befriar några tjurar? Ja, för att de vill skoja med bonden Glade Gunnar. Ja, för de vill inte att tjurarna ska gå för sig själva. Nej, de glömmer att stänga en grind.

3 När morfar pratar om tjärngubben säger han att gubben ”lär ha dr …”, Vad tror du att det är för ord som morfar inte uttalar klart? Druckit. Drömt. Drunknat.

4 Mormor vill inte att flickorna badar i tjärnen. Varför då? Den ligger så långt bort. Den är så djup. Hon är rädd för tjärngubben.

5 Varför ger mormor sin man en blick när han säger att han tjärnen är bottenlös? Hon tycker att han är väldigt stilig. Hon vet att det inte finns några bottenlösa tjärn. Hon tycker inte om att han skrämmer upp barnen.

6 Varför blir skuggorna från de höga träden längre och längre på kvällen? De två kusinerna är rädda. Solen håller på att gå ner. Månen skiner över träden och tjärnen.

7 Vilken av de här meningarna tycker du stämmer? Klara är mer rädd än Em för tjärngubben. Em är mer rädd än Klara för tjärngubben. Em och Klara är lika rädda för tjärngubben.

8 Varför badar inte flickorna mer efter att Em har illvrålat? Det är så djupt i tjärnen. De tänker på tjärngubben och är rädda. De tycker inte om näckrosor.

9 Varför frågar Klara om de ska gå hem? Hon vill bada. Hon är sömnig. Hon är rädd för tjärngubben.

10 Varför önskar Klara att Ems lugna andetag är hennes? Hon kan inte andas. Hon har astma. Hon känner sig orolig och vill vara lika lugn som kusinen.

11 ”Det här ska morfar få äta upp”, säger Klaras mormor. Varför säger hon så? För att morfar har varit vid tjärnen och skrämt flickorna. För att morfar har skrämt flickorna genom att prata om tjärngubben. För att morfar har tagit mormors karameller.

B. Fundera och skriv Varför slutar mormor le när flickorna berättar att de har sett galne Gunnar vid tältet? ______________________________________________________________ ______________________________________________________________

Vänta nu … Vem hade lagt dit karamellerna?

______________________________________________________________ ______________________________________________________________ ______________________________________________________________

C. Sant eller falskt? Läs meningarna och svara genom att skriva S eller F . Em heter egentligen Emilie. Morfar heter Erik. Klaras bröder heter Noel och Otto. Galne Gunnars hus ligger ganska nära tjärnen. Em fastnar i en näckros när hon badar. Klara har svårt att sova.

D. I vilken ordning? Läs och ordna de här händelserna så att de kommer i rätt ordning. Skriv siﬀrorna 1–8 i rutorna. Klara och Em sitter och myser med saft och bullar utanför tältet. Em håller fram en hand med två karameller. Em somnar. Klara och Em käkar ostmackor. Båda flickorna vaknar med ett ryck. Em springer ut i vattnet. Flickorna ser Galne Gunnar på en stig inne i skogen. Flickornas mormor tycker att de ska tälta nere vid sjön i stället.

GÅ V IDA R E

SAMTALA Läs och diskutera frågorna tillsammans med en kompis. Skriv sedan svar på frågorna tillsammans med kompisen.

Vem tror du att tjärngubben kan vara? Vad har han råkat ut för? ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________

2 Tror mormor att tjärngubben finns? ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________

3 Varför nämner morfar tjärngubben? ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________

4 Hur märker man att Klara är räddare än sin kusin? ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________

5 Varifrån kommer karamellerna utanför tältet, tror du? _______________________________________________________ ________________________________________________________________________

SAMMANFAT TA! Skriv en sammanfattning av historien. Börja så här: Klara och Em är kusiner. Varje sommar tillbringar de en vecka hemma hos ___________________________________________________________________________ sin mormor och morfar. Första kvällen som de är där . . . ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

SÅNT MAN GÖR MED KROPPEN Arbeta i par. Turas om med att svara – muntligt – på frågorna. Läs uttrycken och beskriv en situation där du …

himlar med ögonen

känner att det knyter sig i magen

rynkar pannan

rycker på axlarna

ger någon en sträng blick

huttrar till

skakar på huvudet

vaknar med ett ryck

YES! – Yes, sa jag. Jag har nästan längtat ihjäl mig. Den här meningen ur Natten vid tjärnen är ett exempel på att vi då och då använder engelska uttryck i svenskan, som yes. Ibland kallar man det där för svengelska. I den här uppgiften arbetar du med fler ord och uttryck som svenskan har lånat från det engelska språket. formge flingor ansluta A. Vilka är de svenska motsvarigheterna? livvakt skärm anfallare Skriv de svenska orden på rätt ställen. e-post tränare Välj ord i rutan. Elsa jobbar som bodyguard. _______________________________________________ Har du läst om deras nya coach? ___________________________________________ Min kanin älskar cornflakes. _______________________________________________ Är det svårt att designa möbler, tror du? ____________________________________ Priset står på displayen. __________________________________________________ Du kan joina på mobilen. _________________________________________________ Har du kollat din mail? ___________________________________________________ Bim är ny forward i laget _________________________________________________

B. Läs och dra streck mellan de svengelska orden till vänster och de svenska till höger. heat • kickoﬀ • loser • sale • password • piercing • printa • selfie •

• avspark • lösenord • skriva ut • självis • lopp • håltagning • tönt • utförsäljning

TIPS – FÖR DIG SOM SKA TÄLTA Vi låtsas att du är en erfaren campare. Nu ska du hjälpa din kusin som ska tälta en natt med en kompis vid en tjärn ute i skogen. Skriv en lista med saker som du tycker att din kusin ska tänka på/ta med sig. Tips: ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________

campare någon som sover i tält på sin semester

________________________________________ ________________________________________ ________________________________________

KARAKTÄRERNA I den här berättelsen finns fem karaktärer (om man inte räknar med tjärngubben, men han finns väl inte?): Klara, Em, mormor, morfar och Galne Gunnar. Du ska göra ett miniporträtt av var och en av dem. Berätta dels vad du fått veta i berättelsen, dels vad du tror om dem. Se exempel nedan på hur du kan börja:

Miniporträtt 1 ___________________________________________________________________________ Mitt första miniporträtt handlar om Klaras mormor. Jag tycker hon verkar ___________________________________________________________________________ vara en snäll person som bryr sig om Klara och Em. ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

Miniporträtt 2 ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

Miniporträtt 3 ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

Miniporträtt 4 ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

Miniporträtt 5 ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

SMS-SAMTALET Snart har Klara varit en vecka hos mormor och morfar. En kompis hemma i stan hör av sig till henne med ett sms och frågar hur hon har det. Klara vill förstås berätta om äventyret vid tjärnen. Skriv samtalet mellan Klara och hennes kamrat. Se exempel nedan på hur du kan börja: ENYA : Hur är det med dig? Är du hemma i stan nu? ___________________________________________________________________________ KLARA : Nej, jag är kvar en dag till hos mormor och morfar. ___________________________________________________________________________ ENYA : Ska vi ses på fredag då? ___________________________________________________________________________ KLARA : Gärna. ___________________________________________________________________________ ENYA : Du kan komma hem till mig. ___________________________________________________________________________ KLARA : Okej. Men får jag berätta en grej? ___________________________________________________________________________

U T M A N IN G LOCKA MERA! Tänk dig att du fått jobb på en reklambyrå. Ditt första uppdrag är att skriva om en annons så att den blir mer lockande. Välj en av följande annonser och gör om den, så att den lockar till sig kunder:

a smaken) an gillar den konstig m m (o äm kr nd ta En hyfsad n. Det Du kanske inte gillade de t? in l-M ke Äc en äm kr a är Har du testat tand ark och liksom besk. Br St d. go så te in är n De kan vi i så fall förstå. fall. Men den är andra tandkrämer i alla än e ttr bä te In r. lle he den inte extra mycket. Passa på! t ise pr jt hö is ec pr vi r dyr. Och nu ha

Ingen jättedålig konsert (fast inte jättebra heller) Vi heter Taktpinnen och spelar inte så ofta ihop för vi ... låter så illa. Typ falskt. Men torsdagen den 4 april kl 21 har du chansen att lyssna på oss om du ork ar ta dig till Kulturhuset. Inträdet är 200 kronor. Det är det INT E värt. Vi kanske ses?

En rätt okej kommun (nåja) Det är inte många som vill flytta till vår stad. Däremot är det många som vill åka härifrån. Det är väldigt tråkigt här. Det är platt. Det är kallt. Det är mörkt. Det är ensamt. Så när vi säger att det är en rätt okej kommun så kanske vi ljuger lite. Förlåt.

Hänger du med och lyssnar på Taktpinnen?

Tänk på det här när du skriver en annons 1. Krångla inte till det. 2. En annons är till för att sälja en vara eller tjänst. Därför ska tonen vara glad och positiv. Den som läser ska få lust att köpa varan eller tjänsten. 3. Svara på frågan: vad är det som är bra med varan eller tjänsten? Berätta det för läsaren. Överdriv inte så att det blir löjligt. Ljug inte (men allt behöver du kanske inte berätta). 4. Glöm inte att välja en bra rubrik. Och gärna en bra slutkläm. 5. Låt någon annan läsa din annons och komma med kommentarer. 6. Kolla stavningen.

Exe mp el:

Din annons:

Bröderna Lejonhjärta – ett utdrag ur en fantasyroman Av Astrid Lindgren Hej! Jag heter Ella och är nog inte alltid så modig av mig. Men jag försöker säga ifrån när jag tycker att något är fel – och det tycker jag alla ska göra. I det här kapitlet läser du en bit ur Astrid Lindgrens fantasyberättelse Bröderna Lejonhjärta. (Som handlar om mod, det glömde jag visst säga.) Sedan skriver du i läsloggen, svarar på frågor, samtalar om texten, funderar på låtar och testar din röst. Till det här kapitlet finns det också extrauppgifter som din lärare kan ge dig.

B AS

Vet du? Berättelser som Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta brukar kallas fantasy. Det är från början ett engelskt ord och används om böcker och filmer som utspelar sig i en fantasivärld där magi och annat övernaturligt spelar en viktig roll. Andra exempel på fantasy är Sagan om ringen och berättelserna om Harry Potter.

Gör så här: • Läs tillsammans det som står i rutan ”Frågor inför läsningen”. Svara på frågorna. • Läs utdraget ur romanen Bröderna Lejonhjärta tillsammans. Förstår du alla ord? • Skriv i läsloggen. • Arbeta med uppgifterna: först Bas, sedan Gå vidare och till sist (kanske) Utmaningar.

Fr åg or inf ör läs nin ge n Hur tycker du att det är att vara ensam? Finns det saker som man måste göra även om de känns läskiga – kan du i så fall ge exempel? Vad innebär det, tycker du, att vara modig?

Bröderna Lejonhjärta Av Astrid Lindgren

Bröderna Jonatan och Karl (kallad Skorpan) heter egentligen Lejon i efternamn, men efter att de dör och kommer till riket Nangijala får de namnet Lejonhjärta. Tillsammans med andra kämpar bröderna mot den ondskefulla härskaren Tengil i Törnrosdalen och hans hemska drake Katla. ”TENGILS STUND KOMMER nog en gång”, sa Jonatan. Vi låg i gröngräset nere vid ån, och det var en sån där morgon när man inte kunde tro att Tengil fanns eller något annat ont i världen. Alldeles stilla och fridfullt var det. Vattnet porlade lite kring stenarna under bron, det var det enda man hörde. Det var skönt att ligga där på rygg och just inte se nånting heller, bara de 94

porla rinna fram med ett bubblande ljud

I berättelsen om Bröderna Lejonhjärta är Katla en ond drake.

små vita molnen uppe på himlen. Man kunde ligga så och ha det bra och sjunga lite för sej själv och strunta i allting. Och så kommer Jonatan och börjar prata om Tengil! Jag ville inte komma ihåg honom, men jag sa ändå: ”Vad menar du med det? Att Tengils stund kommer?” ”Att det går för honom som det går för alla tyranner förr eller senare”, sa Jonatan. ”Att han krossas som en lus och är borta för evigt.” ”Jag hoppas att det blir snart”, sa jag. Då kom där ett litet mummel från Jonatan. ”Fast han är stark, Tengil. Och han har Katla.” Om igen sa han det där förskräckliga namnet. Jag ville fråga honom om det, men jag lät bli. Det var lika bra att inte veta något om Katla en så här härlig morgon. Men sen sa Jonatan nånting som var värre än allting annat. ”Skorpan, du kommer att bli ensam i Ryttargården en liten tid. För jag måste ge mej iväg till Törnrosdalen.” Hur kunde han säga nånting så hemskt? Hur kunde han tro att jag skulle stanna i Ryttargården en enda minut utan honom? Om han också tänkte störta sej rakt i gapet på Tengil, så tänkte jag följa med, och det sa jag till honom. Då tittade han så märkvärdigt på mej, och sen sa han: ”Skorpan, jag har en enda bror som jag vill skydda för allt ont. Hur kan du då begära att jag ska ta dej med, när jag behöver all min kraft till nånting annat? Nånting som verkligen är farligt.”

sej talspråk för ordet sig

tyrann grym härskare lus något man kan få i håret som kliar mummel lågt och otydligt tal förskräcklig hemsk

mej talspråk för ordet mig

märkvärdigt konstigt begära kräva

Det hjälpte inte vad han sa. Jag var lessen och arg så det kokade i mej, och jag skrek åt honom. ”Och du, hur kan du begära att jag ska sitta ensam i Ryttargården och vänta på dej och du kanske aldrig kommer tillbaka?” Jag mindes plötsligt hur det var, den där tiden när Jonatan var död och borta från mej, och jag låg i min kökssoﬀa och inte visste säkert om jag skulle få se honom mer, å, det var som att titta ner i ett svart hål att tänka på det! Och nu ville han lämna mej igen, bara försvinna till farligheter som jag inte visste något om. Och kom han inte tillbaka, så fanns det den här gången ingen hjälp, då skulle jag bli ensam för alltid. Jag kände hur jag blev argare och argare, och jag skrek ännu värre åt honom och sa så många elakheter jag kunde tänka ut. Det var inte lätt för honom att få mej lugn. Någotsånär lugn. Men det är klart det blev som han ville till sist. Jag visste ju att han förstod allting bättre än jag. ”Din dummer, visst kommer jag tillbaka”, sa han. Det var om kvällen, när vi satt och värmde oss vid elden i vårt kök. Kvällen innan han skulle ge sej iväg. Jag var inte arg längre, bara lessen, och Jonatan visste det. Han var så snäll mot mej. Han gav mej nybakat bröd med smör och honung på och berättade sagor och historier för mej, men jag orkade inte höra dom. Jag tänkte på sagan om Tengil, det var nog den grymmaste av alla sagor började jag tro. Jag frågade Jonatan varför han måste ge sej ut på nånting som var så farligt. Han kunde ju lika gärna sitta hemma vid elden i Ryttargården och ha det bra. Men då sa Jonatan att det fanns saker som man måste göra, även om det var farligt. ”Varför då?” undrade jag. ”Annars är man ingen människa utan bara en liten lort”, sa Jonatan. 96

Utdrag ur Bröderna Lejonhjärta. © Astrid Lindgren/Astrid Lindgren Aktiebolag

kökssoﬀa träsoﬀa med lock som ofta fanns i kök förr i tiden

elakhet något dumt man gör eller säger någotsånär ganska

lort skit

LÄSLOGG Skriv ned de tankar som du får när du läser texten. Är det något särskilt som du fastnar för? Är det något som du tycker är konstigt? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

ORD OCH UT T RYCK Arbeta i par. Läs och svara på frågorna tillsammans. Kryssa för rätt svar.

Man kan vara så arg att det ___________________ inom en. Vilket är ordet? puttrar porlar kokar

2 Vad gör man om man begär något? önskar kräver hoppas

3 Hurdan är en människa som är tyrannisk? modig demokratisk förtryckande

4 Vilket av orden är inte en synonym till förskräcklig? förfärlig ruskig ömsint

DET SAKNAS ORD Läs meningarna och skriv det ord som saknas. Välj bland orden i rutan. Alla ord i rutan ska inte användas.

porlade ån farligheter begära

mumlar dummer någotsånär

mindes fridfullt förskräcklig

Jag ____________________________________ plötsligt tiden när Jonatan var död.

2 Hur kan du _________________________________ att jag ska vara kvar här ensam? 3 Jag hör inte vad du säger när du _____________________________________ så där. 4 Det ____________________________________________________________ i bäcken. 5 Det är så lugnt och _______________________________________________ i gräset. 6 Han skyddas av en _________________________________________________ drake. 7 Din ____________________________________________ , det är klart att vi ses igen. De här tre orden använde jag inte: ________________________________ ________________________________ ________________________________

KOL L PÅ T EXT EN A. Frågor på texten Arbeta enskilt eller tillsammans med en kompis. För att kunna svara på frågorna behöver du kanske läsa texten igen. Om du arbetar med en kompis, turas ni om att läsa frågan högt innan ni svarar på den. Sätt kryss framför det rätta svaret.

Vad menar Jonatan med att Tengils stund nog kommer? Att Tengil kommer att segra. Att Tengil kommer att besegras. Att Tengil snart kommer att visa sig.

2 Varför vill inte Jonatan ta med sig sin lillebror till Törnrosdalen? Han vill använda alla sin krafter till att bekämpa Tengil. Det är en alldeles för lång resa. Någon måste ta hand om Ryttargården.

3 Vilken tanke känns för Skorpan som att titta ner i ett svart hål? Tanken att ligga i en kökssoﬀa igen. Tanken att han kanske inte ska få se Jonatan igen. Tanken att han inte ska få vara med och slåss mot draken.

4 Hur känner sig Skorpan den sista kvällen innan Jonatan ger sig av? Rasande. Ledsen. Utsvulten.

100

Kanske känner Skorpan sig som Ella gör här …

B. Fundera och skriv Varför frågar Skorpan inte sin bror om Katla? ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________

C. Sant eller falskt? Svara genom att skriva S eller F efter meningarna. Jonatan tror inte att Tengil kommer att besegras. Skorpan blir arg för att Jonatan tänker lämna honom ensam. Jonatan lyckas inte få sin bror lugn. Skorpan vill inte höra på sin storebrors berättelser.

101

GÅ V IDA R E

SAMTALA Läs och diskutera frågorna tillsammans med en kompis. Skriv sedan svar på frågorna tillsammans med kompisen.

Skorpan och Jonatan har olika sätt att hantera sådant som är hemskt. Ge exempel! ________________________________________________________

Jag gillar inte ”farligheter”. Fast man vill ju inte känna sig som en liten lort.

________________________________________________________ ________________________________________________________

2 Vem tycker du att du själv är mest lik, Jonatan eller Skorpan? ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________

3 Är det vanligt, tror du, att man först blir arg och sedan ledsen? Beskriv hur du tänker. ________________________________________________________ ________________________________________________________ ________________________________________________________________________

4 Vad menar egentligen Jonatan med att man är ”en liten lort” och ”ingen människa” om man inte gör saker som man måste göra även om de är farliga? Håller du med? ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________

102

T ips! Tänk på det här när du samtalar • Det är lika viktigt att lyssna på andra som att säga vad man själv tycker. • Försök att förklara varför du tycker som du gör. Det är inte alltid så lätt, men om du gör det blir samtalet intressantare. • Ibland vet man inte riktigt vad man tycker. Det är okej. Men förklara i så fall vad det är som gör dig osäker. • Våga ändra dig!

GRÖNGRÄSET I boken Bröderna Lejonhjärta står det att Skorpan ligger i gröngräset och har det skönt. Enligt ordboken betyder gröngräset ”det friska gröna gräset i naturen eller på en gräsmatta”. Nu ska du hitta på egna ord som börjar på ett färgadjektiv. Se exemplen!

Ex__em __ pe__ ____ l: __ vit__ vä__ __ gg__en ____ ro sa ______ gl__ asse __n__

___________________________________

103

ÅT TA CITAT OM MOD Arbeta i par. Turas om att läsa citaten högt för varandra. Välja sedan fyra citat och diskutera:

• Vad betyder citatet? • Håller ni med om det? ”När modet säger tajta jeans och pannband från Tibet Då struntar man i det och går omkring i plommonstop Det är mod.” (Hans Alfredson/Tage Danielsson] ”Att inte välja är också att välja” (Judiskt ordspråk)

”Bättre feg i fem minuter än död i hela sitt liv.” (Kurt Tucholsky)

”Den fege dör tusentals gånger, den modige dör bara en.” (Svenskt ordspråk)

”Att erkänna sin feghet kräver stort mod” (Erik Sjödin)

”Är det någon konst att vara modig om man inte är rädd?” (Tove Jansson)

”Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv.” (Søren Kierkegaard) ”Ibland är mod en liten tyst röst i slutet av dagen som säger ’Jag ska försöka igen i morgon.’ ” (Mary Anne Radmacher)

104

JAG SKUL LE VILJA VÅGA … I bland vill man göra eller säga något som man aldrig har gjort eller kanske inte riktigt vågar. Här och nu kan du utmana dig själv!

Gör så här: 1. Tänk ut en vardaglig sak som du skulle vilja våga göra (eller säga) och skriv det. 2. Gör (eller säg) det. 3. Skriv sedan hur det kändes/vad som hände. Skriv till sist: ”Jag vågade!”

Ex em pe l:

”Jag skulle vilja fråga El len om hon vill hänga med till fotbollen på måndag” ell er ”Jag skulle vilja hoppa från femmeterstrampolinen” eller ”Jag skulle vilja berätta för mamma att jag vill slu ta med dansen”.

105

LÅTAR SOM KÄNNS Tänk att du precis har fått en ny kompis. Ni håller på att lära känna varandra och berättar om olika intressen. En dag frågar din kompis vilka fem låtar som du känner mest för – och varför. Du skriver en lista med dina fem-i-topp. Se exemplet:

Exempel: 1. ”En ensam gran i skogen”. Så länge jag kan minnas har jag älskat den här låten. Har du hört den? Den handlar om ... en gran! En gran som vill fortsätta leva och inte bli timmer eller julgran. Vi brukar spela den i bilen när vi åker till farmor och farfar. Pappa sjunger alltid med. En favorit! 2. Eureka: ”Loving you”. Åh, vad jag gillar den här låten! Den börjar så lugnt, men så drar trummisen igång och man kan bara inte sitta still.

106

107

U T M A N IN G RÖST ER Arbeta i grupper om tre. Vi människor kan tala på en mängd olika sätt. Och vi använder olika ord om de olika sätten. Här får ni träna både på att tala och på att känna igen olika sätt. Gör så här:

Skriv följande åtta verb på varsin papperslapp (verb = något som man gör): flämta

ropa

viska

sucka

gnälla

mumla

mästra

hota

2 Gå igenom och samtala om alla verben på lapparna. Turas om att läsa dem högt. Vet ni skillnaden mellan dem?

3 Lägg lapparna i en burk eller keps eller ask eller liknande. 4 Bestäm vem i gruppen som först ska säga meningen ”Nu är det snart höst” på de olika sätten och vilka som ska gissa. Den som ska säga meningen drar en lapp, säger meningen och låter de andra gissa vilket verb som det rör sig om.

5 Turas om så att alla får testa att tala på olika sätt. 108

Nu kan du be din lärare om de extrauppgifter som finns till det här kapitlet.

Abborrarna – en novell Av Ulf Nilsson

Hallå! Mitt namn är Charlie. I kapitel sex läser du en novell om några barn som går och fiskar. Du skriver såklart i läsloggen, tränar på ord och svarar på frågor om det som du har läst. Du beskriver en plats som du gillar. (Och kanske hinner du med utmaningen och berättar om en person som du ser upp till …)

B AS

Frågor inför läsningen Har du fiskat någon gång? Hur tycker du att det var? Roligt, tråkigt, avslappnande? Mysigt? Du tyckte kanske att det var synd om fiskarna? Har du ett ställe utanför hemmet som är särskilt viktigt för dig? Skulle du kunna tänka dig att dela det med någon annan?

109

Gör så här: • Läs tillsammans det som står i rutan ”Frågor inför läsningen”. Svara på frågorna. • Läs novellen ”Abborrarna” tillsammans. Förstår du alla ord? • Skriv i läsloggen. • Arbeta med uppgifterna: först Bas, sedan Gå vidare och till sist (kanske) Utmaningar.

Ve t du ? Ordet idol betydde från början en bild av en gud som man dyrkade (såg upp till). Har du några idoler?

Abborrarna Av Ulf Nilsson

Du kommer strax att få läsa en novell som utspelar sig en solig sommarmorgon någonstans i södra Sverige. Historien handlar om några barn som går till en å för att fiska. Men novellen handlar också om hur man ska vara som människa – både mot andra människor och mot djuren och naturen. Det var tidigt på morgonen och sömniga gick vi över fälten. Vi var på väg till ån för att fiska. Edvin gick först. Han hade sin basker med en liten snopp på mitten. Han bar våra metspön, en burk med mask och en stor spann. Efter honom kom min kusin Cilla Axelsson som var några år äldre än jag. Hon var alltid sur på morgnarna. Under ögonen var hon svullen. På kinden hade hon fortfarande ett avtryck efter broderiet på örngottet. 110

Vet du? En novell är en kortare berättelse. En längre berättelse (en hel bok) kallas roman.

sömnig trött basker rund, mjuk mössa av filt snopp här: tygbit avtryck här: märke broderi sytt mönster

– Å, varför får man aldrig sova på morgnarna. Så där gick hon och muttrade. Sist gick jag. Jag var nog inte mer än tio år. Det var första gången jag fick följa med Edvin till hans fiskeställe. Farmor brukade säga: – Edvin kan fiska han. Han kommer aldrig hem utan att ha precis lagom till oss alla. Kvällen innan hade vi gjort iordning redskapen. Edvin hade skurit två tunna hasselkäppar som spön åt mig och Cilla. Ur sin ask hade han tagit två krokar, den allra minsta sorten. – Jag vill ha stora krokar! sa Cilla. Jag vill ha fiskar som är så här stora! – Å, sa Edvin. Inte ska man ha stora krokar till sådana fiskar, se. Små, nätta krokar som är som munsbitar för dem. – Men jag vill i alla fall ha ett större spö … – Nej, smala och starka spön ska det vara, sa Edvin. De ska böjas men inte brytas, se. Då kan fisken inte slita sig. Till sist hade hon fått ge med sig. Nu var vi på väg mot ån, medan solen gick upp och alla fåglar började sjunga. Lärkorna stod högt på himlen, små som stjärnor. Trastarna flöjtade i grantopparna. Under tiden gick solen upp, stor och gul som en apelsin och våra skuggor var långa.

Lärka.

muttra klaga över något genom att säga det väldigt tyst

hasselkäpp gren av trädet hassel

nätt liten

ge med sig ge upp

flöjta här: kvittra (fåglarnas ljud)

Trast. 111

Al.

Björk.

Vass.

Jag gick och tänkte på de stora fiskarna jag skulle dra upp. Ån slingrade sig stilla över fälten. Al och björk stod lutade över vattnet. Där inunder fanns vassruggar, runda och gröna som präktiga buketter i en blomsteraﬀär. En svala flög ner över vattnet. Hon seglade alldeles över ytan och stack så ner näbben och drack. Hon gjorde ett långt streck som när en glasmästare ritsar en ruta. Det låg fortfarande bleka tussar av dimma över vattnet och fukten glänste på alarnas blad. Där nere i vattnet väntade de glupska abborrarna på våra krokar … – Jag stannar här, sa Edvin. Ni kan ta era redskap och gå lite längre uppåt ån. – Ha, viskade Cilla surt till mig. Här har han sitt bästa ställe. Ha! – Ni får väl gå lite längre uppåt, sa Edvin. – Ha! sa Cilla. Han lurar bort oss! Vi gick uppåt ån med spön, maskburk och spann. Då fick jag för första gången se kungsfiskaren. Det var Edvin som berättade vad den hette. Som en leksaksfågel surrade den fram över ytan och i kurvorna gnisslade den till som om stålfjädern och kugghjulen inte var 112

slingra här: svänga/ ringla vassruggar område med vass (ett slags gräs) ritsa skära, göra en skåra i

glupsk mycket hungrig

kungsfiskaren liten fågel som håller till vid vatten gnissla ge ifrån sig ett högt, skärande ljud

I novellen Abborrarna flyger en svala vattnet.

ner över

Det var första gången som berättaren såg en kungsfiskare.

riktigt smorda. Den skimrade i blått och grönt och näbben var onaturligt stor för en så liten fågel. – Skulle vi fiska eller bara stå och glo? sa Cilla med hög röst och den lilla fågeln pilade iväg. Edvin hade redan kastat i. Flötet guppade på vattnet. Vi skyndade oss uppströms, tills jag såg en stor sten mitt i ån. Cilla satte mask på våra krokar. Sådant vågade inte jag. – Nu sitter du still, din jäkel, muttrade hon till masken. Jag kastade ut. Det pluppade. Krok och sänke sjönk sakta ner i det klara gröna vattnet. – Jag ger mig fanken på att det inte finns en enda fisk här, sa Cilla surt. Boskapen från fälten kom långsamt traskande mot ån. Kon som gick främst stannade bakom träden ett ögonblick och betraktade oss. Så gick de alla ner till vattnet. Deras klövar sjönk i gyttjan vid vattenbrynet. De böjde sig lugnt ner och drack av vattnet i stora klunkar. Ån var mycket djup just här, märkte jag. Där nere bland de vajande växterna på bottnen skymtade jag fiskar som rörde sig hit och dit. Jag drog upp linan och flyttade flötet en aning. På nytt kastade jag ut. Nu sjönk den snoende masken ända ner mot bottnen. Jag såg hur fiskarna därnere närmade sig med knyckiga rörelser.

uppströms i riktning mot åns källa pluppa här: låta som något som kastas i vattnet sänke föremål som får kroken på ett metspö att sjunka boskap kor betrakta titta på, granska klövar fotens yttersta del (på hovdjur) gyttja lera vattenbryn strand

113

Plötsligt for en skugga fram över bottnen. Det var en väldig fisk och den skrämde bort alla de mindre som nosade på min krok. Som en pil blixtrade den förbi. Och ett ögonblick senare ropade Cilla: – Jag har den! Jag har den! Det är den största fisken som finns!!! Jag blev på samma gång besviken och lättad. Besviken över att Cilla skulle få fisken. Och lättad över att jag slapp, för hjärtat bultade så jag blev Berättaren drar upp många abborrar. matt. Hennes spö stod i en båge. Hon skrattade och skuttade och bulta här: slå höll hårt med båda händerna. Den väldiga fisken gick runt i cirklar. Cilla drog och drog och fena kroppsdel fiskens fena syntes över ytan. på en fisk Den gjorde en klatsch med stjärten så det blev ringar på vattnet. Snart såg hela ån ut som en måltavla med den jättelika fisken i mitten. Korna på andra sidan tittade på oss och en av dem råmade så råma låta som en ko sorgset. Linan spändes. Det knakade i hasselkäppen. Fisken drog ut mot djupet. Nu försvinner den, tänkte jag. – Nej, nej, nej, skrek Cilla. Och nu drog hon den in mot land. Nu syntes gäddkäften över ytan, stor som ett krokodilgap. – Ta den, hugg honom! ropade hon. Men jag satt stilla i gräset och kunde ingenting göra. grensle med benen på Med ett vrål kastade hon sig över gäddan. Hon högg den över varsin sida om en sak ögonen och drog upp den i gräset. baddare en bjässe, en Nu satte hon sig grensle över den som om det var en stor och imponerande brottningsmatch hon vunnit. varelse Fisken var en riktig baddare. 114

I novellen Abborrarna får karaktären Cilla napp på en gädda.

Inte förrän nu märkte jag att även jag hade napp. Spöet böjde sig mjukt och det ryckte i linan. Kvickt drog jag upp. En abborre landade i gräset. Där låg den och sprattlade och gjorde kullerbyttor. Det var min första fisk! Jag hade inte märkt att den nappade. Och jag hade helt kvickt dragit upp den. Utan kamp. Utan hjärtklappning och spänning. Den var mycket vacker, min fisk. Ryggfenan spändes ut som ett segel. Fjällen glittrade. Munnen gapade. Jag knyckte försiktigt i linan och kroken lossnade. Så föste jag med foten in fisken i spannen, för jag vågade inte röra vid den. Där låg den äntligen, min fisk. De stora ögonen tittade på mig. Den snappade efter luft. Min första fisk. Masken satt fortfarande kvar på kroken, så jag kastade ut igen. Krok och sänke sjönk ner mot bottnen. Genast dök flötet under ytan. Det hade nappat igen! Den här gången tog jag det litet lugnare. Jag drog försiktigt fisken in mot land. Den gjorde rusningar mot bottnen. Men jag halade den långsamt upp på strand. Nu vågade jag röra den också. Jag tog den i den darrande stjärten och slängde den kvickt i spannen.

napp här: hugg från en fisk

kvick snabb hjärtklappning när hjärtat slår snabbt knycka rycka

snappa efter luft försöka få luft

rusningar när man rusar, rör sig snabbt hala dra in

115

Jag blev slemmig på fingrarna, men torkade av mig på byxorna. Jag var så nöjd, jag var så glad. Det var som om någonting växte inom mig. – Så där ja, det var det! sa jag stolt. Cilla hade stuckit sin kniv i gäddan. Slidkniven satt instucken i dess nacke. Det stora gäddhuvudet hade plattats till. Lite blod hade pressats ut och rann ner över den grönskimrande käften. Det darrade i stjärten och när Cilla släppte fisken rullade den runt så den vita buken syntes. – Ha ha ha! sa Cilla och gick för att tvätta händerna i ån. Runt om i gräset glittrade fiskfjällen. Den dagen nappade det som jag aldrig varit med om någon gång. Jag drog upp abborre efter abborre. Kroken hann knappt komma i vattnet förrän det högg. Jag fick en spann full av sprattlande fiskar. Cilla fick också napp. Vi fick tjugotre abborrar. Då dök Edvin upp. Han kom klivande genom älggräset. – Fick ni något på ert ställe? hojtade han. – Fick du något? undrade Cilla. – Nej, idag blev det ingenting, se … Men hur gick det för er då? – Tja, sa Cilla och ryckte på axlarna. Lite grann fick vi väl. Vi skrattade så vi ramlade omkull. Vi rullade runt i gräset. – Lite grann fick vi, frustade Cilla. Han gjorde stora ögon när han såg gäddan. – Den är nog på två och ett halvt kilo, sa han beundrande. – Ä, fräste Cilla. Tio eller tjugo kilo väger den säkert. När han fick se våra abborrar skakade han på huvudet. – Nej nej nej, sa han. Det här blir för bra, se. Man får ta det så nätt. – Va? sa jag. 116

buken undersidan på fisken

Kroken hann knappt komma i vattnet förrän det högg. frusta väsa genom att hastigt andas ut luft beundrande imponerad

– Va i helsike menar du? skrek Cilla. – Ett sådant här ställe ska man inte länsa. Man ska ha det som länsa tömma sitt ställe i år efter år. Och så ska man ta sig en fisk då och då, så det knappt märks. Just då kom den lille kungsfiskaren flygande. Den fladdrade fram strax över ytan. Nu hade den en liten fisk i sin näbb. – Se! sa Edvin. Den tar aldrig mer än som får plats i näbben, aldrig mer än ungarna skriker efter. Vi bestämde att vi skulle behålla gäddan och två av abborrarna. – Det är precis lagom, se. Resten av abborrarna släppte vi tillbaka. De gjorde några slag med fenorna i det klara gröna vattnet och pilade ner mot bottnen igen. Vi gick hemåt över fälten, på väg hem till farmor med våra fina fiskar. Solen hade stigit högt nu. Korna hade ställt I berättelsen stöter huvudpersonerna sig i skuggan under ett träd. på en liten kungsfiskare. Cilla gick först och visslade. Hon hade sin gädda på ryggen. Hon höll den i kniven som daska slå fortfarande satt i nacken. Gäddstjärten daskade henne i baken. Efter kom jag med två abborrar trädda på en pinne. Jag gladde mig så åt vårt nya fina fiskeställe. Edvin gick sist med redskapen. Då kom jag plötsligt på en sak. Det var så klart Edvins ställe vi fiskat på. Han hade förstås haft det i många år, men han låtsades att vi upptäckte det. Han lät oss tro att vi på egen hand hittat det. Cilla busvisslade. – Jädra stor gäddusling jag drog upp! sa hon glatt. Jag tittade undrande på Edvin. Han blinkade till mig. Men jag sa ingenting om vad jag kommit på. Varför skulle jag göra det? Ur Nos & mule, näbb & tryne, 12 berättelser om djur © Ulf Nilsson – licensierat genom ALIS.

117

118

ORD OCH UT T RYCK Arbeta i par. Läs och svara på frågorna tillsammans. Sätt ett kryss framför rätt svar.

I vilken av ordgrupperna finns bara fåglar? Mesar, finkar, malar. Trastar, ärlor, titor Hökar, gökar, bökar.

2 Om man rör sig uppströms, vilket håll går man åt då? Mot källan. Mot mynningen. Vadar tvärsöver.

3 I vilken av ordgrupperna finns bara träd? Alm, asp, ark. Lönn, rönn, sörja. Hassel, ek, björk.

4 Vad använder man när man broderar? Mejsel. Bensin. Tråd.

5 Vad är typiskt för en baddare? Den är stor. Den trivs i vatten. Den är vacker.

119

6 Den som är glupsk är inte … Lysten. Sugen. Måttlig.

7 En basker är ett slags mössa. Vilket av följande är också en huvudbonad? Plommonkärna. Plommonskal. Plommonstop.

8 Vad gör man om man länsar något? Man tömmer det. Man lånar det. Man avslöjar det.

9 Ett uttryck som betyder ungefär detsamma som betrakta? Längta efter. Strunta i. Titta på.

10 En synonym (ett annat ord som betyder nästan samma sak) till redskap? Verktyg. Förutsägelse. Råvaror.

120

DET SAKNAS ORD! Läs meningarna och skriv det ord som saknas. Välj bland orden i rutan. Alla ord i rutan ska inte användas.

fot

traskande

gladde

förrän

hand

huk

med

grensle

glupska

Charlie och Jing kom långsamt ___________________________________________ .

2 Till sist fick Stina ge __________________________________________________ sig. 3 Hon satte sig _______________________________________________ över gäddan. 4 Nere i ån väntade _________________________________________________ fiskar. 5 Jag ______________________________________________ mig åt mitt nya fina spö. 6 Det dröjde inte länge _________________________________________ pappa kom. 7 Jag hade hittat stället på egen ____________________________________________ .

De här tre orden använde jag inte: ________________________________ ________________________________ ________________________________

121

Vad heter Cillas kusin som berättar om fisket? Edvin. Det får läsaren inte veta. Axelsson.

2 Hur gammal är Cilla? Cirka tolv år. Elva år. Det får läsaren inte veta.

3 På vilket humör är Cilla när berättelsen börjar? Hon kvittrar. Hon är sur. Hon är på gott humör.

122

4 Varför vill Cilla ha stora krokar och ett stort spö? För att hon är på dåligt humör. För att hon inte litar på Edvin Hon tror att det behövs för att fånga stora fiskar.

5 Varför är skuggorna långa när de tre går ner mot ån? Solen har inte kommit så högt upp på himlen än. Solen är på väg ned. Det är månen som skiner.

6 Vad är det som Cilla tror att Edvin gör? Vill vara för sig själv. Ser till att barnen får ett sämre fiskeställe. Lurar barnen att titta på fåglar i stället för att fiska.

7 Hur känner sig berättaren när hen har fångat sin andra fisk? Rädd. Äcklad Glad och stolt.

8 Hur många abborrar fångar Edvin? Inga. Tjugotre. Några stycken.

123

9 Edvin ”gör stora ögon” när han ser gäddan som Cilla har dragit upp. Vad betyder det? Han blir irriterad. Han börjar nästan gråta. Han blir förvånad.

10 När Edvin får se alla abborrarna säger han: ”Det här blir för bra.” Vad menar han med det? Att barnen är fantastiska som har fått en så stor fångst. Att barnen har dragit upp för många fiskar. Han börjar nästan gråta.

11 Vad är typiskt för kungsfiskaren, enligt Edvin? Den tar aldrig mer fisk än den behöver. Den är en otroligt skicklig fiskare. Den har väldigt hungriga ungar.

12 Hur många abborrar släpper Edvin och de andra barnen tillbaka ut i ån? Tjugo. Tjugotre. Tjugoen.

13 Vad är det som berättaren förstår när hen går hem från ån? Att det är på Edvins ställe som de har fiskat. Att det är Edvin som har släppt ut gäddan. Att Edvin har fått något i ögat.

124

B. Fundera och skriv

Jag har en kusin som är rätt lik Cilla, faktiskt.

– Skulle vi fiska eller bara stå och glo? sa Cilla med hög röst och den lilla fågeln pilade iväg. Hur skulle du beskriva Cilla som person? Har du träﬀat någon som är som hon? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

125

C. Sant eller falskt? Läs meningarna och svara genom att skriva S eller F .

Cilla är alltid kvittrande glad på morgonen.

2 Edvin tycker inte att de ska ha stora krokar och stora spön. 3 Cilla tror att Edvin lurar dem. 4 Cilla vill inte sätta mask på kroken. 5 Edvin tycker att de ska behålla alla fiskarna.

D. I vilken ordning? I vilken ordning sker de olika händelserna i berättelsen. Läs meningarna och skriv siﬀror i rutorna, där 1 kommer först och 7 är sist. Barnen släpper ut en massa abborrar. Berättaren fångar sin andra fisk. Berättaren ser kungsfiskaren för första gången. Cilla får upp en stor gädda. Edvin gör ordning metspöna. Cilla får för sig att Edvin lurar dem. Berättaren förstår att det är på Edvins ställe som de har fiskat.

126

När i berättelsen ser berättaren kungsfiskaren för första gången?

GÅ V IDA R E

SAMTALA Läs och diskutera frågorna med en kompis. Skriv sedan svar på frågorna tillsammans med kompisen.

Hur gammal – ungefär – tror du att Edvin är? Motivera ditt svar. ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________

2 Edvin försöker lära barnen något. Vad? Tycker du att hans idéer är vettiga? ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________

3 Kan vi människor lära oss något av djuren? Vad? ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________

4 Gör berättaren rätt som håller tyst på slutet? Hur skulle Cilla ha reagerat, tror du, om hen hade berättat? ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________

127

HUR LÅT ER DJUREN? I berättelsen ”Abborrarna” finns en ko som råmar sorgset. Men hur låter de andra djuren? Läs först verben i rutorna och skriv sedan det verb som passar under rätt djur. Läs också om verb i tipsrutan. väser piper bräker kvackar morrar gnäggar

128

Ankan kvackar

Kan en ko råma sorgset?

ylar jamar hoar kacklar grymtar

T ips! Vad är verb? I den stora ordklassen verb ingår ord som används för att säga vad som händer eller vad någon gör. Några exempel på verb är äter, sprungit, spelade och måla. Verb finns i olika tidsformer. Den form som används om det som händer nu – till exempel att någon målar – heter presens. Den form som används om det som hände tidigare – till exempel att någon målade – heter preteritum. Grundformen – som (att) äta, (att) springa, (att) spela och måla – kallas infinitiv.

129

VILKEN KROPPSDEL? A. I ordboken Svensk Ordbok definieras (beskrivs) många av kroppens organ (en yttre eller inre kroppsdel med en speciell funktion). Läs och para ihop definition med organ/kroppsdel. Skriv organet/kroppsdelen under rätt beskrivning. Ett stort organ i bukhålan som utsöndrar galla och befriar kroppen från gifter.

tand

_________________________________________________

mjälte

Ett blodkroppsproducerande organ i bukhålan.

hår

_________________________________________________ Utskjutande parti mitt i ansiktet som har direkt förbindelse med luktorganen.

_________________________________________________ Ett muskelfyllt, rörligt organ i munhålan som är säte för smaksinnet och hos människan medverkar vid talet.

_________________________________________________ Handens kortaste men kraftigaste finger.

_________________________________________________ Ytterst tunn, trådliknande bildning som växer ut från överhuden.

_________________________________________________ Hård, vitaktig bildning i munhålan med uppgift att sönderdela föda.

_________________________________________________

130

tumme lever näsa tunga

B. Skriv en liknande definition av följande kroppsdelar: öga

____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________

stortå

____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________

lillfinger

____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________

nagel

____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________

131

MIT T STÄL LE I berättelsen ”Abborrarna” tar Edvin med sig barnen till sitt fiskeställe vid ån. Har du något ställe som du känner är ditt eget? Kanske ett rum hemma eller en plats i skogen eller vid en sjö eller någon annanstans. Beskriv ditt ställe så levande du kan, så att den som läser din beskrivning verkligen förstår hur det ser ut på ditt ställe. Kanske låter det på ett speciellt sätt där – eller är det alldeles tyst? Luktar det något? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

Jag har ett favoritställe, men jag är nästan aldrig där för det ligger på en ö långt bort. Det är en klippa vid havet. Jag längtar dit ibland. Särskilt på sommaren.

132

DELA IN I ST YCKEN Den här texten om fågeln kungsfiskaren behöver delas in i fyra stycken. Markera med två lodräta streck || var det nya stycket ska börja. Läs i tipsrutan om styckeindelning.

Kungsfiskaren bb. stort huvud och lång nä t, är stj rt ko r ha en ar Kungsfisk blågrön på som en gråsparv. Den är Den är ungefär lika stor aren lever undersidan. Kungsfisk på ge an or h oc an sid an ov n när den er. Man kan få syn på de od fl h oc r åa de ta an dk vid trä skaren anar efter fisk. Kungsfi sp h oc et ttn va er öv t flyger låg rätt. Den ngar genom att dyka lod lever på fisk som den få ger sina ttnet. Kungsfiskaren läg va r de un te by t sit se n ka ten. m den gräver i strandkan so l hå t et i g äg a vit a, blank

Vad är ett stycke? Genom att dela in texten i kortare stycken gör du den lättare att läsa. En text utan stycken blir väldigt kompakt och svårläst. Det går inte att säga exakt hur man ska tänka när man delar in i stycken, men man brukar säga att varje stycke ska innehålla en tanke. I tidningstext är styckena ofta många och korta. I en del böcker kan styckena vara mycket långa. Ofta gör man nytt stycke genom att dra in den första raden i det nya stycket lite. Man kan också göra en blankrad (en tom rad) för att avgränsa styckena från varandra.

133

U T M A N IN G MIN FÖREBILD Edvin i ”Abborrarna” verkar vara en både klok och snäll person. Man kan tänka sig att den som berättar ser upp till Edvin, kanske att han är något av en idol eller förebild. Har du någon person som du beundrar? Beskriv din förebild. Vad är det som är så bra med hen? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

134

Farmor och vår koja – en novell Av Svante Skoglund

Hejsan svejsan (som min granne Abena brukar säga)! Har du någon äldre släkting som du gillar lite extra? Det har jag (men jag vill inte säga vem) – och det har Kim, som den här berättelsen handlar om. Tills en dag … När du har läst den lite sorgliga berättelsen om Kim och Kims farmor skriver du i läsloggen, arbetar med ordbildning, listor och skriver några meningar ur Kims dagbok. Till det här kapitlet finns det också en extra skrivuppgift som din lärare kan ge dig.

B AS

Frågor inför läsningen Känner du någon som varit riktigt, riktigt sjuk – och som kanske till och med har dött? Är du själv rädd för att dö? Är det kanske bäst att inte tänka – eller prata om – sådana svåra och tråkiga saker, tycker du?

135

Gör så här: • Läs tillsammans det som står i rutan ”Frågor inför läsningen”. Svara på frågorna. • Läs novellen ”Farmor och vår koja” tillsammans. Förstår du alla ord? • Skriv i läsloggen. • Arbeta med uppgifterna: först Bas, sedan Gå vidare och till sist (kanske) Utmaningar.

Vet du? Farmor och vår koja är en novell, det vill säga en kort berättelse. Ord et novell kommer från italienskan och betyder egentligen (märkligt nog) ”nyhet”. Längre berättelser kallas romaner. På engelska säger man novel när man menar roman.

Farmor och vår koja Många har en äldre släkting – kanske en morfar eller (som i den här texten) en farmor – som de står lite extra nära. Det som är tråkigt med äldre personer är att de kanske inte alltid har så lång tid kvar i livet. Man kan med andra ord förlora dem. Även om många blir väldigt gamla i Sverige – medellivslängden är över 80 år – är det också ganska vanligt att man dör i sjuttioårsåldern. Den vanligaste dödsorsaken före 80 års ålder är cancer. – Vilken knäpp familj! Så sa eller tänkte säkert Lou och Leo (ja, de heter faktiskt så, nästan samma sak, frågor på det?) första gången de kom hem till mig. De var mina nya kompisar efter flytten och tack och lov sa de inget till mig efteråt om vad de hade tänkt utan var som vanligt. Så här gick det till, på ett ungefär: 136

knäpp tokig

Tänk dig att det var en fin höstdag. Lördag, kanske. Lou och Leo kom in i trädgården. Pappa (som var väldigt deppig under den här tiden och kunde börja böla om han fick syn på en gullig kattunge och dessutom fått för sig att man inte fick döda flugor eller myror hur jobbiga de än var) tittade upp så där frånvarande och förvirrat ur en trädgårdsfåtölj och sa smådystert: – Hej, hej. Det är väl inte mig ni vill prata med förstår jag. Kim sitter uppe i trädet och läser med min döda mamma. Kort sagt: rena skräckfilmen. Om jag hade varit Lou eller Leo skulle jag nog ha lagt benen på ryggen fortare än kvickt. Sin döda mamma ska man inte ha hemma. Och att placera sin döda mamma uppe i ett träd och låta sitt barn läsa för henne är riktigt riktigt weird. – Kims farmor alltså, la pappa till som en förklaring. Det hjälpte kanske inte jättemycket. Inte heller döda farmödrar bör förvaras i trädgården. (Om man inte bor på en kyrkogård.) – Men var är din farmor? frågade Lou (eller kanske Leo) lite senare när de klättrat upp och sett sig om. Jag var stolt över min koja. Den hade ett vattentätt tak så att inte böckerna blev blöta om det regnade. Jag hade ett fint kojbibliotek. (Och golv och väggar förstås, men det hör ju till.) – Hon är här men ändå inte, sa jag. Jag kände mig lika flummig som pappa. Och så berättade jag.

deppig deprimerad, ledsen böla gråta frånvarande motsatsen till närvarande weird (från engelskan) konstig vattentät tål vatten flummig oklar, förvirrad

* Det var en söndag i maj. Jag tror att jag den dagen hade på mig min ulliga ljusgula tröja med kaninen på. Den var lite barnslig och säkert för liten, men det var en av mina älsklingströjor som var skön att ha på sig. Jag har kvar den fortfarande. Ibland tar jag fram den när jag ska upp till kojan. 137

Länge tänkte jag att det där var den sista lyckliga dagen i mitt liv. Det var i alla fall då som det hemska började. Farmor kom ut med saft och kardemummabullar som hon hade bakat. Annars var hon inte så mycket för att baka. Eller laga mat. Min farmor hette Gurli och det låter kanske på namnet som om hon var en sån där rund och go köttbullefarmor som stod i köket och osade mat hela tiden. Gulliga Gurli, liksom. Men så var det inte. Hon var inte gullig på det sättet, om ni fattar. Hon var mer gullig på insidan. Farmor var lång och smal och knotig som ett gammalt träd – och så älskade hon böcker. Jag tror aldrig att jag såg henne utan en bok i handen. Och när hon inte läste så gillade hon att prata. Om bra och viktiga saker. Inte så där som många andra vuxna, som frågar hur det går i skolan men man märker direkt att de inte bryr sig på riktigt. Farmor var alltid superintresserad! Hon ville veta hur jag mådde efter flytten till nya huset. Vad tyckte jag om min nya klass? Hade jag lärt mig fjärilsim än? Hade jag läst nåt spännande sen sist? Farmor berättade också mycket om hur hon hade haft det när hon var liten. Hon hade vuxit upp på ett hotell! Och ätit middag på hotellrestaurangen varje dag! Så lyxigt! 138

osa ryka

knotig mager (så att benknotorna syns)

fjärilsim en simstil

När farmor var tolv år dog hennes mamma. Jag tror att hon blev väldigt ledsen då. Det blev alltid lite speciell stämning när hon pratade om sin mamma. Inte så att hon började gråta eller så, men hon lät annorlunda på rösten. Det var en tant som hette Fagerberg som tog hand om farmor sen. Men det berättade hon inte så mycket om. Jag tror inte att det blev så bra. – Hur går det med kojan? hade farmor frågat mig i köket. Är den klar snart så att man kan få hälsa på? – Den är klar, sa jag. Och fnissade inombords åt tanken att farmor skulle ta sig uppför tallen och hälsa på. Farmor var visserligen lik ett träd. Men jag såg henne inte som en trädklättrare.

stämning känsla

inombords inuti

* – Det verkar vara nåt vajsing med mina lungor, sa farmor plötsligt när vi suttit en stund runt trädgårdsbordet och småpratat. Vajsing var ett typiskt farmorord. Hon kunde också säga sånt som kånka och dra och Gudars skymning och ginge och finge. – Vadå vajsing? frågade jag. Du är väl precis som vanligt. – Inte riktigt som vanligt, invände farfar. Gurli har hostat väldigt mycket den senaste tiden. Också på natten. Jag hör knappt mina egna snarkningar! Farfar Ruben försökte som alltid vara rolig men det hördes att han egentligen var … o-rolig. De hade varit gifta i fyrtio år. Minst. Jag kunde inte tänka mig farfar utan farmor. Eller tvärtom. Fast de var väldigt olika både till sätt och utseende. De satt liksom ihop. På ett annat sätt än mamma och pappa. Jag såg nästan aldrig mamma och pappa göra saker tillsammans. De brukade inte vara hemma samtidigt, inte ens på helgerna. Nån av dem var alltid iväg. De skilde sig ju sen, så de ville väl inte sitta ihop. Eller kunde inte. (Kan alla sitta ihop med en annan? Jag är inte säker på det.)

vajsing fel

kånka bära något tungt ginge gick finge fick

139

– Så vad sa de på sjukhuset om röntgenbilderna? undrade pappa. – De tror att det kan vara en tumör. Eller kanske flera. Jag ska in och undersökas igen. Nu på tisdag redan. Så vi får vänta och se. Det behöver inte vara nåt allvarligt. Jag känner mig ju inte dålig precis. Det blev tyst ganska länge. Jag såg att pappa fick tårar i ögonen. Det fick han ofta under den här tiden. Eller kanske var det nu han började få det. Den enda som verkade helt lugn var farmor. Hon såg på mig med sina snälla blå ögon som det nästan alltid fanns skratt i. – Nu pratar vi om nåt roligare, sa hon och började berätta om en bok som hon just hade läst. Sen gick allt fort. Hemskt fruktansvärt katastrofalt sorgligt fort. Som jag minns det blev det sommar med en gång, och det var en sån där otroligt fin sommar med sol varenda dag, men vi var inte så mycket i torpet eller på stranden för farmor hade hamnat på sjukhus. Farmor hade börjat försvinna. För det är ju det som händer med människor. Jag hade tänkt mig Döden som en stor skäggig gubbe som lurade bland skuggorna. (Fråga mig inte vad han gör där. Nån slags planering antar jag.) Men min långa glada farmor blev liten och väldigt blek. – Kommer farmor att dö? frågade jag pappa, men han svarade så konstigt. – Vi ska alla dö, sa han, men det var ju inte så jag menade. Jag visste att alla ska dö. Det hade jag vetat ett bra tag. Jag ville veta om farmor skulle dö snart. För det såg verkligen, verkligen ut så. Jag hade hört att man kunde ligga på dödsbädden. Det betydde typ den sista sängen man använde i livet. Låg farmor Gurli på dödsbädden nu? 140

tumör knöl som kan bero på cancer

katastrofalt mycket dåligt

Det gick inte att få nåt vettigt svar ur pappa. Jag tror att han var väldigt ledsen. Han pratade i telefon med sina syskon på kvällarna och så åkte han och hälsade på farmor nästan varje dag. Jag följde ofta med. Jag ville ha tillbaka min farmor som höll på att försvinna, men det gick förstås inte. Mamma sa att vi måste hoppas på det bästa. Men varför skulle vi inte göra det? Vem hoppas på det sämsta? Inte jag i alla fall. De opererade farmor, men det var inte lungorna som de försökte fixa. Hon hade fått cancer och den hade spridit sig till benen, tror jag. Operationen gick nog inte så bra, för hon blev bara sämre och sämre. Och fick ett eget rum på sjukhuset. Jag tror att det är ett dåligt tecken. Det är som den där dödsbädden. Farfar försökte ha farmor hemma i huset en helg. Det gick nog inte heller så bra. Farmor ville tillbaka till sjukhuset. Till dödsbädden.

vettig klok

* Första gången jag blev rädd för döden var för ungefär tre år sen. Det var då jag fattade att alla ska dö. Verkligen alla. Mamma, pappa, Ina. Och jag. Men så var det som om jag slutade tänka på det. Fram till att farmor blev sjuk. Jag läste dikter om döden. Precis som farmor älskar jag böcker. I en dikt skrev författaren att han längtade till ”andra sidan”, och jag tror att det betyder detsamma som döden. Eller kanske dödsriket, vad det nu skulle vara. Jag längtar inte dit. Jag tror inte att farmor heller gjorde det. Förrän kanske på slutet. Farmor fick mer och mer ont och de gav henne starka mediciner. Mot slutet av sommaren gick det knappt att känna igen henne. Hon var gråvit och skrynklig och såg ut som en liten fågelunge. Hon orkade inte lyssna på böcker. Rösten hade blivit svag och hon var matt på ögonen. Som om hon tittade inåt i stället för utåt. Och hon kunde inte sitta upp.

”andra sidan” döden, dödsriket

skrynklig rynkig matt trött, svag

141

Den sista dagen jag besökte farmor hade pappa haft med sig en smörgås till henne. Med köttbullar och rödbetssallad. Alla visste att hon inte åt nåt längre, men pappa ville väl ändå försöka få i henne lite. Farmor tittade på smörgåsen och pekade sedan på mig. – Är inte du hungrig, Kim? sa hon. Jag åt upp mackan (fast jag inte gillar rödbetssallad så mycket och inte var hungrig) och jag tyckte att hon såg nöjd ut. Sedan pekade farmor på mig igen och sa nåt som jag inte förstod. Jag lutade mig fram. – Jag kommer till kojan, viskade hon. Vi ses där. Några dagar senare när jag skulle äta frukost kom pappa hem från sjukhuset och sa: – Det är över. Nu slipper farmor ha ont mer. * Först kändes det bara tomt och trist i kojan. Men sen – ibland – är det som om farmor Gurli sitter där. Bläddrar i en bok, lägger huvudet på sned och frågar på sitt vanliga nyfikna farmorsvis: – Hur har du det, Kim? Och då svarar jag: – Jag har det bra. Men jag saknar dig. – Jag saknar dig med, säger hon. Men nu är jag här. Och så läser vi en stund tillsammans.

142

LÄSLOGG Skriv ned de tankar som du får när du läser texten. Är det något särskilt som du fastnar för? Är det något som du tycker är konstigt? ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________

143

ORD OCH UT T RYCK Arbeta i par. Läs och svara på frågorna tillsammans. Ringa in rätt svar.

Vad gör man om man lägger benen på ryggen? Får panik. Sätter sig ner. Springer sin väg.

2 Hur brukar en flummig person vara? Glasklar och knivskarp. Vimsig och ologisk. Gammeldags och moralisk.

3 Kardemumma är en krydda. Det är också … Hirs, spelt och durum. Rubank, fogsvans och syl. Anis, baharat och gurkmeja.

4 Kim fnissar inombords. Vilket av alternativen stämmer? Kim frustar. Andra hör inte Kims fniss. Kim sluter ögonen.

5 Vad gör man om man bölar? Gastar. Fnyser. Gråter.

6 Ett lite vanligare ord för vajsing? Fel. Sjukdom. Cancer.

144

Varför tror du att Jing är ledsen?

DET SAKNAS ORD Läs meningarna och skriv det ord som saknas. Välj bland orden i rutan. Alla ord i rutan ska inte användas.

annars

alla

själva

knappt

kvickt

annorlunda

lov

tag

bra

Jag skulle ha sprungit därifrån fortare än __________________________________ .

2 Jag kan _______________________________________ höra min egna snarkningar. 3 Det hade jag vetat ett bra _________________________________________________ . 4 Inte jag i ____________________________________________________________ fall. 5 Hon lät _______________________________________________________ på rösten. 6 Tack och ______________________________________________ sa de inget till mig. 7 ________________________________________ var hon inte så mycket för att baka. De här tre orden använde jag inte: ________________________________ ________________________________

Den här uppgiften klarar du kanske fortare än kvickt.

________________________________

145

VILKET LÅT ER BÄST? Arbeta två och två. Läs meningsparen (alltså två meningar i följd) tillsammans. Sätt ett kryss framför det meningspar som ni tycker låter bäst. Turas om att förklara varför ni väljer just det alternativet. Jag tror inte på spöken. Även om Fred inte gör det. Jag tror inte på spöken. Men det gör Fred.

Mamma blev frisk. Men Hjalmar såg inte ut att må så bra. Mamma blev frisk. Och Hjalmar såg inte ut att må så bra.

Det blev sommar. Och jag åkte och badade med Lou och Leo. Det blev sommar. Trots att jag åkte och badade med Lou och Leo.

Farmor dog. Fastän hon opererades. Farmor dog. Ändå opererades hon.

146

KOL L PÅ T EXT EN A. Frågor på texten Arbeta enskilt eller tillsammans med en kompis. För att kunna svara på frågorna behöver du kanske läsa novellen igen. Om du arbetar med en kompis, turas ni om att läsa frågan högt innan ni svarar på den. Stryk under rätt svar.

Vad får läsaren veta i början om Kims pappa? Han gillar skräckfilm. Ingen vill prata med honom. Han är ledsen.

2 Vad är det man inte bör förvara i trädgården, enligt Kim? Döda farmödrar. Kojor. Böcker.

3 Vad är ”det hemska” som börjar den där söndagen i maj? Att Kim slutar vara lycklig. Att Kims farmor är svårt sjuk och döende. Att Kims farmor inte gillar att baka.

147

4 Vad tror du stämmer om en person som är ”gullig på insidan”? Hen struntar i sitt utseende. Hen gillar inte att laga mat. Hen är omtänksam och bryr sig om andra.

5 Vad menar Kim att många vuxna gör med barn? Bara låtsas vara intresserade. Ställer dumma frågor. Bara är intresserade av hur det går i skolan.

6 Vem eller vilka av dessa karaktärer i berättelsen oroar sig mest för farmors hälsa? Farmor själv. Farmors son och hennes man. Fagerberg.

7 Varför, tror Kim, kan pappan inte svara när hen undrar om farmor ska dö? Han vet inte. Han är så ledsen. Han vill inte göra Kim orolig.

8 Vad har farmor och Kim för gemensamt intresse? Bullbak. Botanik och växter. Böcker och läsning.

148

B. Fundera och skriv Stämmer det att det finns vuxna som låtsas vara intresserade av vad barn tycker? Förklara hur du tänker. ______________________________________________________ ______________________________________________________

Jag skulle vilja ha en sådan där koja.

C. Sant eller falskt? Läs meningarna och svara genom att skriva S eller F . Kim skäms för sin koja. Kims farmor berättar inte allt om sin uppväxt. Kim farfar heter Rune. Även om Kims farmor och farfar är väldigt olika verkar de ha ett fint äktenskap. Kims farmor är väldigt rädd för att dö. Kim försöker prata med sina föräldrar men det går inte så bra. Det tar inte många månader från att cancern upptäcks till att Kims farmor dör.

149

D. I vilken ordning? I vilken ordning händer de olika sakerna i novellen? Läs meningarna och skriv siﬀror i rutorna, där 1 kommer först och 7 är sist. Numrera sedan bilderna nedan i kronologisk ordning (med siﬀrorna 1–5). Kim känner sig lika flummig som sin pappa. Kim äter farmors köttbullesmörgås. Farmor dör. Farmor opereras och får ett eget rum på sjukhuset. Farmor berättar att det är ”nåt vajsing” med hennes lungor. Lou och Leo får veta att Kim sitter i kojan med sin döda farmor. Kim frågar sin pappa om farmor kommer att dö.

150

Jag skulle också vilja ha en egen trädkoja.

GÅ V IDA R E

SAMTALA Läs och diskutera frågorna tillsammans med en kompis. Skriv sedan svar på frågorna tillsammans med kompisen.

Hur gammal skulle du vilja bli? Hundra år, kanske? Är det för länge, för kort eller lagom? Motivera ditt svar. ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________

2 ”Kan alla sitta ihop med en annan? Jag är inte säker på det.” Så tänker Kim. Vad tror du? ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________

3 Varför, tror du, vill Kims farmor inte berätta vad som hände med henne efter att hennes mamma hade dött. ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________

4 Varför, tror du, äter Kim upp smörgåsen fast det är rödbetssallad på den? ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________

5 Vad menar Kim med att säga om farmor att ”hon är här men ändå inte”? ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________

151

VILKET ÄR SUBSTANTIVET? Till många verb hör ett substantiv med samma grund. Läs listan som följer: Verb

Substantiv

Åka

Åk

Dö

Död

Hämta

Hämtning

När man diskuterar har man en …

Vad heter substantiven som hör ihop med de här verben? Samtala med en kompis och skriv vad ni kommer fram till.

152

lämna

_________________________________

2 byta

_________________________________

3 träﬀa

_________________________________

4 förstå

_________________________________

5 diskutera

_________________________________

6 köpa

_________________________________

7 svara

_________________________________

8 leva

_________________________________

9 hända

_________________________________

10 orka

_________________________________

För att orka måste man …

T ips! Vad är ett substantiv? I den stora ordklassen substantiv ingår ord som syftar på saker och personer. Några exempel på substantiv är häst, Stella, tavlorna, bord och mod. Man skiljer mellan singular (häst) och plural (hästar). Substantiv kan stå i obestämd eller bestämd form. I obestämd form singular kan man sätta en eller ett framför substantivet: en häst, ett bord. I bestämd form singular får ordet en ändelse, som i häst-en och bord-et. I obestämd form plural kan man sätta flera framför substantivet: flera hästar. I bestämd form plural får ordet en ändelse, som i hästar-na.

153

SLÅ – ET T ANVÄNDBART VERB … I vilket sammanhang kan repliken ha använts? Arbeta i par. Läs, diskutera och kryssa för det svar som stämmer.

Vill du att jag slår in den? När du har tappat ditt busskort. När du har köpt en vara. När du cyklat omkull.

2 Ska vi slå av på takten lite? Två personer står stilla och håller om varandra. Två personer lyssnar på en konsert. Två personer är ute och springer tillsammans.

3 Vem vet, det kanske slår in? Du har berättat för en kamrat om något som du verkligen är rädd för. Du har berättat för en kamrat om något som du verkligen önskar. Du ser att ett oväder är på väg.

4 När tror du att den slår ut? Två personer kollar på handboll på tv. Två personer tittar på en blomknopp. Två personer står och väntar på bussen.

154

5 Ska du inte slå till? Två personer är ute och handlar kläder tillsammans. Du ger din kompis ett glas vatten. Två personer står och väntar på bussen.

6 Jag tror att de har slagit igen. Två personer pratar om en butik. Två personer pratar om ett par grannar. Två personer tittar på en hockeymatch.

7 Jag tror att han slog sig ner i Chicago. Två personer pratar om en vän som har flyttat från USA. Två personer pratar om en vän som har bosatt sig i USA. Två personer pratar om en vän som har blivit av med jobbet.

8 Han ska då alltid slå på stort. Två personer pratar om en vän som gärna håller i slantarna. Två personer pratar om en vän som inte är snål av sig. Två personer pratar om en vän som ofta skadar sig.

155

CITAT OM T RE PERSONER Ibland kan man använda sig av citat (bitar ur en text) för att visa hur en person i en berättelse är. Vem är det som säger eller tänker vad i berättelsen ”Farmor och vår koja”? Läs citaten och skriv om det är Kim, Kims pappa eller Kims farmor.

sista lyckliga dagen i mitt liv.” ”Länge tänkte jag att det där var den ______ Vem? ___________________________ ”Jag kommer till kojan.” ______ Vem? ___________________________

d förstår jag.” ”Det är väl inte mig ni vill prata me ______ Vem? ___________________________ en var för ungefär tre år sen.” ”Första gången jag blev rädd för död ______ Vem? ___________________________ ar rödbetssallad så mycket).” ”Jag åt upp mackan (fast jag inte gill ______ Vem? ___________________________ ”Vi ska alla dö.” ______ Vem? ___________________________

matt på ögonen. ”Rösten hade blivit svag och hon var utåt.” Som om hon tittade inåt i stället för ______ Vem? ___________________________ ”Nu pratar vi om nåt roligare.” ______ Vem? ___________________________ 156

T ips! Skriva dagbok I en dagbok skriver man ner vad som händer i ens liv och vad man tänker på. De flesta dagböcker är privata eller till och med hemliga. Men det finns också berättelser som är skrivna som dagböcker. En del kända personers dagböcker har tryckts så att alla kan läsa dem. Så här kan en sida i en dagbok se ut:

Den 18 december Kära dagbok! Idag var Malin och jag och köpte en tröja till mig. Jag hittade en i precis rätt blå färg. Supersnygg! Sedan gick vi och fikade på Lugnet. Det var sååå mysigt. Jag gillar verkligen att vara med Malin. Hon känns inte riktigt som andra vuxna, kanske för att hon är ganska ung. Vi pratade om allt möjligt. Sedan cyklade jag hem och hon började jobba. Hoppas att vi kan ses snart igen.

157

KIMS DAGBOK Vad skriver Kim i sin dagbok den där sensommardagen som börjar med att pappa kommer hem från sjukhuset och säger att det är över? Använd jag-form och skriv mellan fem och tio meningar som fångar Kims tankar och känslor! Du kan börja så här:

”Kära dagbok! Idag när jag satt och åt frukost kom pappa hem ______________________________________________________________________ från sjukhuset och . . . ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________

158

VAD JAG ÄR RÄDD FÖR ” Första gången jag blev rädd för döden var för ungefär tre år sen”, berättar Kim. Vad är du rädd för? Skriv en lista med minst tre saker. Förklara sedan varje punkt på listan med några meningar. Se exemplet:

• Jag är rädd för getingar För två år sedan blev jag stucken av en geting på läppen. Ansiktet svullnade upp så min kompis pappa fick köra mig till akuten, där jag fick medicin.

159

T ips! Tänk på det här när du skriver listor. 1. Listor används för att sortera information. En lista består av ett antal ”informationsbitar” som kommer i följd. Ibland är det viktigt i vilken ordning bitarna kommer. 2. Man kan göra punktlistor eller nummerlistor om man vill. Nummerlistor används ofta i instruktioner. • Norrland • Svealand • Götaland 1. Vispa ägg och socker. 2. Blanda mjöl och bakpulver. 3. Riv citronen. 3. Tänk igenom vad listan ska handla om och håll dig till ämnet. Om listan ska handla om dina favoritdjur ska du inte krångla till det med växter eller städer (så klart). 4. Låt gärna någon annan kolla din lista. Saknas det något?

160

MIN FAVORIT MACKA Kim gillar inte mackor med rödbetssallad. Tänk dig nu att du fått drömjobbet som smörgåsutvecklare på stans bästa kafé. (Junior Sandwich Designer, JSD, kallas du.) Chefen ger dig i uppdrag att skapa en macka som aldrig tidigare har skådats. De enda kraven är: mackan ska vara supergod och den ska slå världen med häpnad. Annars har du fria händer. Skriv ner receptet och gå till historien!

slå världen med häpnad överraska

161

U T M A N IN G EGENSKAPER SOM JAG GIL LAR Det är tydligt att Kim verkligen gillar sin farmor. De har samma intressen – böcker – men det är inte bara det. Farmor har också en personlighet som Kim tycker mycket om. Här följer en lista med egenskaper som människor kan ha. Du ska välja ut tre egenskaper och förklara varför du gillar just dem. Se exemplet: Jag gillar människor som är pratglada, för annars blir det tråkigt.

__________________________________

Egenskaper: skrattig

social

musikalisk

__________________________________

allvarlig

pratglad

oberäknelig

__________________________________

tystlåten

rolig

hemlighetsfull

__________________________________

pigg

aktiv

miljömedveten

generös

sportig

lojal

pålitlig

snäll

logisk

__________________________________ __________________________________

162

Lepra – en sjukdom med historia Av Svante Skoglund

B AS

Frågor inför läsningen Vad vill du veta om den ovanligt obehagliga sjukdomen lepra? Skriv snabbt ner några frågor och kolla sedan om du får svar på dem i texten. Använd gärna frågeord som När?, Var?, Hur?, Vad?, Vem? och Varför?.

163

Gör så här: • Läs tillsammans det som står i rutan ”Frågor inför läsningen”. Skriv frågor tillsammans. • Läs texten om sjukdomen lepra tillsammans. Förstår du alla ord? • Skriv i läsloggen. • Arbeta med uppgifterna: först Bas, sedan Gå vidare och till sist (kanske) Utmaningar.

Lepra – en sjukdom med historia Lepra – spetälska – är en läskig bakteriesjukdom som tack och lov de allra flesta är immuna mot. Idag finns det trots det cirka tio miljoner som lider av lepra världen över. Trots att sjukdomen inte är särskilt smittsam brukade man förr isolera de sjuka i något som kallades spetälskekolonier. Det ansågs dessutom skamligt att ha lepra. Läs mer om sjukdomen och dess skrämmande historia här. Alla sjukdomar har förstås en historia, även om den kan vara olika lång. Virussjukdomen covid 19 upptäcktes först 2019 innan den spreds som en pandemi över världen. Den fasansfulla bakteriesjukdomen lepra – som förr kallades spetälska – har däremot en mycket lång historia. Men innan vi går in på historien måste vi beskriva själva sjukdomen. Vilka är egentligen symptomen på lepra? Hur ser sjukdomen ut? 164

immun som har ett skydd mot smitta skamligt här: fult

pandemi sjukdom som sprider sig över stora områden

symptom tecken som visar att man är sjuk

Symptom När man har lepra är det en bakterie som har angripit huden och nerverna. Sjukdomen kan ge lite olika symptom och vara mer eller mindre svår. Ibland bildas knutor i huden, så att både ansiktet och stora delar av kroppen deformeras. Då kan den sjuka se ut som ett uråldrigt monster. Ibland gör sjukdomen att patienten förlamas. Eller blir blind. Lepra är en mycket allvarlig sjukdom som måste behandlas med medicin. Förr trodde man att det var leprasjukdomen som gjorde att de smittade tappade fingrar, tår och andra kroppsdelar. Men det stämmer inte. Däremot förstör bakterien nerverna så att känseln försvinner, och det gör det lätt att skada sig. Den sjuka känner ju inte om till exempel handen eller foten får en sticka i sig. Om det sedan blir infektion i såret kan den infekterade kroppsdelen behöva amputeras (det vill säga tas bort) Om man inte gör något alls kan den ruttna och trilla av. Man kan förstå att många tyckte att sjukdomen, och de sjuka, var skrämmande.

knuta förhårdnad, knöl deformera förstöra formen på uråldrigt mycket gammalt blind när man inte kan se amputera operera bort kroppsdel

Smitta och behandling Lepra orsakas av en bakterie, Mycobacterium leprae, som är släkt med den bakterie som ligger bakom sjukdomen tuberkulos. Bakterien växer väldigt långsamt. Smittan sprids via luften. Inkubationstiden är lång; ofta tar det flera år mellan smittotillfället och de första symtomen. Det kan ta nästan tjugo år innan sjukdomen bryter ut. Hos de allra flesta som smittas utbryter aldrig någon sjukdom. Cirka 95 procent av jordens befolkning är immun mot lepra. De som blir sjuka är ofta fattiga och har ett försvagat immunförsvar bland annat på grund av dålig kost.

inkubationstid tiden mellan smitta och symptom

immunförsvar kroppens system som skyddar mot smitta

165

Ett problem var länge att leprabakterien blev resistent mot den medicin som användes. Idag finns det flera läkemedel som är eﬀektiva mot lepra, framför allt antibiotika av olika slag. WHO, Världshälsoorganisationen, har sett till att lepramedicin är gratis för de sjuka.

Sjukdom med många namn Idag kallar man sjukdomen oftast för lepra, ett ord som kommer från latinet och där betyder ”fjällad.” Förr sa man spetälska, som hänger ihop med ett äldre ord för sjukhus: (ho)spital. Ibland hör man också sjukdomen kallas Hansens sjukdom efter den norska läkare som upptäckte bakterien bakom.

Oren, oren! Redan i Gamla testamentet i Bibeln kan man läsa om människor med spetälska och hur de ska behandlas. Så här står det på ett ställe: För den som har fått spetälska gäller följande. Han skall gå med sönderrivna kläder och med hängande hår, dölja sitt skägg och ropa: ”Oren, oren!” Så länge han har sjukdomen är han oren. Han är oren och skall bo för sig själv och ha sin bostad utanför lägret. De spetälska stöttes alltså ut ur samhället, och så var det länge. Men det är faktiskt inte alls säkert att det var sjukdomen lepra som det handlade om i Bibeln. Det hebreiska ordet saráat används om flera olika hudsjukdomar. Men när Gamla testamentet för länge sedan översattes till grekiska fick någon för sig att det var just spetälska – lepra – som var ”den orena sjukdomen”. 166

resistent motståndskraftig antibiotika bakteriedödande medicin latin ett språk som inte finns längre/många sjukdomar har latinska namn

I många hundra år följde man det som stod i Bibeln och isolerade de leprasjuka, som alltså uppfattades som orena. Många trodde att sjukdomen var Guds straﬀ. Kyrkan utfärdade regler för leprasjuka. De kunde lyda så här:

utfärda här: skicka ut

• Alltid bo i leprahus (hospital) utanför samhället. • Alltid bära lepradräkt för att lätt bli igenkänd. • Alltid ringa med en klocka för att varna dem som närmar sig. • Förbjudet att gå i kyrkan, på marknad eller in i någon som helst folksamling. • Förbjudet att någonsin tvätta händer eller kläder eller någon ägodel i rinnande vattendrag eller vatten. • Förbjudet att röra barn eller unga. • Förbjudet att för all framtid äta eller dricka med någon annan än en leprasjuk person. Om någon i familjen drabbades av lepra kunde man ordna en slags ritual, ungefär som en begravning, innan den personen lämnade bostaden för sista gången. Kanske sågs man sedan aldrig mer.

Sjukhus och kolonier Många leprasjuka hamnade på särskilda sjukhus, som kallades leprosorier eller spital. Ofta var det nunnor eller munkar som arbetade på sådana sjukhus. Man tror att det under medeltiden fanns cirka 20 000 anläggningar för leprasjuka i Europa. I Sverige fanns ett trettiotal leprosorier på 1500-talet. Landskapet Hälsingland ska ha varit särskilt hårt drabbat av lepra; i orten Järvsö låg landets sista sjukhus för leprasjuka. Det finns flera berättelser om människor som gömde sig i skogen för att slippa hamna där. Antagligen ville de inte bo långt bort från sina familjer. Sjukhuset i Järvsö stängdes 1943. På många håll i världen, till exempel på öar, byggdes särskilda spetälskekolonier, där de sjuka kunde isoleras.

folksamling en grupp människor ägodel något som man äger ritual något man gör på ett visst sätt

isolera hålla ensam

167

Världslepradagen Varje år den 26 januari är det världslepradagen. Då försöker olika myndigheter och organisationer påminna om att lepra fortfarande är en mycket allvarlig sjukdom som drabbar särskilt fattiga delar av världen.

168

ORD OCH UT T RYCK Arbeta i par. Läs och lös uppgifterna tillsammans. Sätt ett kryss framför rätt svar.

När en läkare pratar om symptom handlar det om … Smärta som inte kan mätas. Tecken på sjukdom. Läkemedel och hur de ska doseras.

2 Vad händer när något deformeras? Det gör så ont att någon skriker till. Det syns i någons ansikte att det gör ont. Det förändras.

3 Vad vet vi om ett uråldrigt monster? Att det har spetälska. Att det är gammalt. Att det måste amputeras.

4 Vad gör man när man amputerar en kroppsdel? Man försöker sätta fast den. Man masserar den. Man opererar bort den.

169

5 Vad gör man när man isolerar sjuka människor? Man ger dem dropp. Man ger dem medicin. Man ser till att de inte kan träﬀa andra.

6 Två exempel på religiösa ritualer är … Kyrkkaﬀet och psalmsången. Dopet och vigseln. Moskén och synagogan.

7 Antagligen ville de inte bo långt bort från sina familjer. Ett annat ord för antagligen? Möjligen. Förmodligen. Tveklöst.

8 Många är immuna mot spetälska. Det betyder att de … Är allergiska mot lepra. Aldrig vaccinerat sig mot någon sjukdom. Har ett skydd som gör att de inte smittas.

9 Att en bakterie blir resistent betyder ofta att sjukdomen blir … Svårare att känna igen. Lindrigare. Svårare att behandla.

170

10 Tre synonymer till fasansfull? Hemsk, förfärlig och behjärtansvärd. Hemsk, förfärlig och ryslig. Fruktansvärd, förfärlig och misstänksam.

11 Tårna trillar av. Synonym? Ramlar. Nyps. Amputeras.

12 Ett annat ord för uppemot? Alltid. Nästan. Över.

171

Vad är det som gör att många spetälska blir av med kroppsdelar? Sjukdomen skadar nerverna i kroppen, så de sjuka känner inte om de skadar kroppen. Kroppsdelarna måste amputeras (tas bort). Bakterien som orsakar sjukdomen gör att kroppsdelar ruttnar.

2 Vad betyder det att inkubationstiden är lång? Man måste hålla avstånd. Det tar lång tid mellan smitta och symtom. Det tar lång tid att bli frisk när man väl blivit smittad.

3 Vilka är det som insjuknar i lepra? De som är immuna. De som är fattiga och har ett sämre immunförsvar än andra. De som är gamla.

172

4 Vad betyder det hebreiska ordet saráat? En hudsjukdom. Spetälska. Oren.

5 Varför var leprasjuka tvungna att ringa med en klocka? För att det var dags att ta en paus. För att varna friska personer. Det fanns inga digitala klockor förr.

6 Vad var ett leprosorirum för något? En ö med leprasjuka. Ett sjukhus för leprasjuka. Spetälska.

7 Vad är syftet med världslepradagen? Festa loss trots att sjukdomen är allvarlig. Uppmärksamma sjukdomen lepra. Samla in pengar till ett nytt leprosorium i Järvsö.

173

B. Mellanrubriker I faktatexten om spetälska används sex mellanrubriker (en rubrik som delar upp texten i olika delar). I rutan nedan hittar du sex stycken fakta från texten. Skriv rätt fakta under rätt mellanrubrik. Symptom

___________________________________________________________________________ Smitta och behandling

___________________________________________________________________________ Sjukdom med många namn

___________________________________________________________________________ Oren, oren!

___________________________________________________________________________ Sjukhus och kolonier

___________________________________________________________________________ Världslepradagen

___________________________________________________________________________

Fakta Ordet lepra är från början latin och betyder ”fjällad”. Den 26 januari varje år uppmärksammas lepra extra mycket. Sjukdomen uppfattades som Guds straff. De sjuka gömde sig för att slippa komma till sjukhuset i Järvsö. De allra flesta är immuna mot lepra. De sjuka kan se skrämmande ut. 174

C. Fundera och skriv Har det funnits sjukdomar i vår tid som gjort att människor blivit illa behandlade i samhället?

Först blir man sjuk. Och sedan blir man mobbad. Det är ju hemskt!

_____________________________________________ _____________________________________________ _____________________________________________ _____________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

175

GÅ V IDA R E

SAMTALA Läs och diskutera frågorna tillsammans med en kompis. Skriv svar på frågorna tillsammans med kompisen.

lpa fattiga länder? På vilket sätt? Har rika länder en skyldighet att hjä ____ _________________________________ _________________________________ _______________________________ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ _________

2 Kan du förstå de sjuka som gömde sig i sko

gen för att de inte ville hamna

på spetälskesjukhuset i Jär vsö? _______________________________ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ _________ ____ _________________________________ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___

KOMMA – ET T ANVÄNDBART VERB, ET T PARTIKELVERB . . . Verbet komma kan du sätta ihop med ord från andra ordklasser för att bilda nya verb, det vill säga de verb som kallas för partikelverb. Läs meningarna och para ihop med rätt partikelverb. Skriv rätt siﬀra vid rätt förklaring. Heina minns inte vad hon åt igår. Plötsligt visste talaren inte vad hen skulle säga.

2 komma bort

Han kan inte sluta tänka på sin mormor som hade dött.

3 komma åt

Deras fyraåring försvann inne på museet.

4 komma över

Det gjorde jätteont när tandläkaren undersökte Eskil.

5 komma ihåg

Det här lilla stycket skrevs på sommaren.

176

1 komma av sig

6 komma till

VILKEN ÄR SJUKDOMEN? Klarar du av att kombinera symptom med diagnos? Läs symptomen och dra streck rätt till diagnos.

Symptom

Diagnos

Huden mellan tårna flagnar eller fjällar. Det är vanligt att det kliar och svider. Ibland kan det bli sprickor i huden.

Halsfluss

Du får anfall av andnöd (svårt att andas). Du andas med ett pipande och väsande ljud. Du har långvarig hosta varje gång du är förkyld

Vattkoppor

Du har en intensiv huvudvärk som pågår i många timmar. Värken blir värre när du anstränger dig fysiskt och när du rör på huvudet. Du kan också må illa och bli känslig för ljud och ljus.

Fotsvamp

Astma Du får ont i halsen när du sväljer. Du har feber. Lymfkörtlarna i halsen är svullna.

Feber, huvudvärk och trötthet. Utslag som börjar som röda prickar, som blir knottror och till slut blåsor med en genomskinlig vätska i.

Migrän

177

SPETÄLSKA I TIO PUNKT ER Tänk dig att du ska berätta för en lågstadieklass om spetälska. Sätt ihop tio (korta) punkter med de fakta som du tycker är viktigast. Om du vill kan du sen göra en digital presentation med dina punkter. ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

STÄL L EGNA FRÅGOR Gå igenom hela texten och ställ minst en faktafråga till varje avsnitt (som har en egen mellanrubrik). Frågan ska inte kunna besvaras med ja eller nej. Byt frågor med varandra. _____________________________________________________ _____________________________________________________ _____________________________________________________ _____________________________________________________ _____________________________________________________ _____________________________________________________ _____________________________________________________

178

Det finns faktiskt åtminstone en sjukdom som vi människor lyckats utrota helt. Det är smittkoppor. Det är också den sjukdom som vi har vaccinerat längst mot. I Sverige infördes obligatorisk smittkoppsvaccinering redan för två hundra år sedan.

U T M A N IN G HUR KAN MAN UT ROTA SPETÄLSKAN? Tänk dig att du fått jobb på WHO (Världshälsorganisationen) och att ditt nya uppdrag är att komma på ett sätt att utrota spetälskan i världens fattiga länder. Hur ska man gå till väga, tycker du? Sätt ihop ett program med några punkter och presentera för dina chefer (dina klasskamrater). ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

179

DEN NYA SJUKDOMEN Plötsligt dyker det upp en ny sjukdom i världen. Den sprider sig snabbt mellan länderna. Snart finns den också här, i Sverige. Du ska strax hålla presskonferensen som berättar för folket om sjukdomen och om hur den ska bekämpas. Du förbereder dig genom att gå igenom följande punkter:

• Varifrån kommer sjukdomen, tror man? • Hur sprids den? • Vilka är symtomen? • Hur ska människor göra för att undvika smitta? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

180

12,1 mm

Svenska

Svenska tillsammans

Varje årskurs består av två böcker: Bok 1 Läsa, skriva, samtala och Bok 2 Texttyper och språklära.

År s kur

TIL LSAMMANS

Svante Skoglund

ISBN 9789151110622

9 789151 110622

Svante Skoglund

BOK 1 LÄSA · SKRIVA · SAMTALA

Svenska tillsammans är ett basläromedel i svenska för årskurs 4–6.

BOK 1 LÄSA · SKRIVA · SAMTALA