9789151109985

MÄNNISKORS MILJÖER

Tredje upplagan

TOVE PHILLIPS

STUDIEGUIDE

I den här studieguiden kan du snabbt och enkelt följa ditt eget lärande och kontrollera att du får med dig de viktigaste kunskaperna från varje kapitel. På så sätt vet du att du får med dig samtliga punkter i kursens centrala innehåll. För varje kapitel finns en kort förklaring av vad du ska lära dig, en lista över centrala begrepp och en checklista där du kan kryssa i det du kan.

Kapitel 1: Sociologi och samhälle

INNEHÅLL

Kapitlet täcker det centrala innehållet ”Människors olika levnadsmiljöer och levnadsvillkor”. Det handlar om hur människors liv påverkas av den tid och det samhälle de lever i. Det handlar om kulturella och ekonomiska skillnader runtom i världen och hur de har uppkommit. Framför allt handlar det om att vi måste lära oss att se världen ur olika perspektiv och förstå att ingenting är självklart.

CENTRALA BEGREPP

Det är viktigt att du förstår och kan använda de centrala begreppen. Du kan bli mer säker på begreppen genom att söka på internet samt genom att formulera egna meningar där begreppen ingår på ett naturligt sätt. Använd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.

• Livsvillkor/levnadsvillkor

• Levnadsmiljö

• Sociologi

• Norm

• Värdering

• Kulturkrock

• Migration

TESTA DIG SJÄLV

F Jag vet vad det innebär att ha ett sociologiskt perspektiv.

F Jag vet varför ämnet sociologi uppstod och vad det har för syfte.

F Jag kan beskriva några olika samhällstyper och hur de utvecklats genom tiderna.

F Jag vet olika sätt att kategorisera världens länder utifrån ekonomisk status och välfärd.

F Jag kan beskriva vad den inre och den yttre kulturen är.

F Jag vet skillnaden mellan homogena och heterogena samhällen.

F Jag vet vad kulturkrockar är och kan ge exempel på några.

F Jag kan ge exempel på hur vi påverkas av våra lokala och globala samhällen.

F Jag vet vad demografiska studier är och hur de kan hjälpa oss att förstå världen.

F Jag kan beskriva olika typer av migration och orsaker till migration.

Kapitel 2: Människa och miljö i samspel

INNEHÅLL

Kapitlet täcker det centrala innehållet ”Hur människor påverkar av samt själva medverkar till skapandet av de kulturer och samhällen de lever i”. Det handlar om hur samhället ständigt utvecklas och förändras och hur vi människor inte bara påverkas av förändringarna, utan också bidrar till dem.

CENTRALA BEGREPP

Det är viktigt att du förstår och kan använda de centrala begreppen. Du kan bli mer säker på begreppen genom att söka på internet samt genom att formulera egna meningar där begreppen ingår på ett naturligt sätt. Använd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.

• Ideologi

• Reform

• Revolution

• Globalisering

• Massmedia

• Masskonsumtion

TESTA DIG SJÄLV

F Jag kan ge exempel på hur geografiska, ekonomiska, politiska och kulturella faktorer bidragit till världens utveckling.

F Jag vet vad politik är och hur politiken påverkar samhället.

F Jag kan ge exempel på hur politiken kan förändras genom att det uppstår nya värderingar balnd folket.

F Jag vet bakgrunden till globaliseringen och kan ge exempel på hur den förändrat våra liv och samhällen.

F Jag känner till olika typer av media och kan beskriva hur människor kan påverkas av dem, men också påverka dem F Jag vet hur samspelet mellan näringslivet och folket skapar masskonsumtion.

F Jag kan ge exempel på hur trender och nya värderingar påverkar marknadens utbud.

F Jag kan ge exempel på hur jag som individ påverkar samhällets politik, ekonomi och kultur.

Kapitel 3: Identitet

INNEHÅLL

Kapitlet täcker det centrala innehållet ”Hur identiteter skapas och formas i sociala sammanhang”. Det handlar om hur vi blir de personer vi är och hur människor och institutioner i vår omgivning på olika sätt påverkar vår utveckling, våra normer och våra värderingar. Det handlar också om synen vi har på oss själva och hur den påverkas av omgivningens bemötande och förväntningar.

CENTRALA BEGREPP

Det är viktigt att du förstår och kan använda de centrala begreppen. Du kan bli mer säker på begreppen genom att söka på internet samt genom att formulera egna meningar där begreppen ingår på ett naturligt sätt. Använd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.

• Identitet

• Självkänsla

• Självförtroende

• Socialisation

• Det sociala arvet

• Socialisationsagent

• Social roll

• Rollkonflikt

• Avvikelse

• Identitetskris

I turkiska föreningens festlokal är det full fart. Lisa, 19 år, och Mehmet, 20 år, ska gifta sig. Giftermålet var ett krav från Mehmets familj för att ungdomarna skulle få vara tillsammans. Både Lisa och Mehmet är mycket förväntansfulla. Lisas mamma och pappa är oroliga och nervösa. Visst verkar Mehmets familj både trevlig och ordentlig, men nog är det tidigt att gifta bort sin dotter vid 19 års ålder!

Lisas mammas största skräck är att Lisa ska bli en bitter barnafödande hemmafru som inte får leva ut sina önskningar och som kommer att tillbringa resten av sitt liv i ett ojämställt förhållande.

Lisas pappas största skräck är att Mehmet kommer visa sig vara en dominant man som inte är snäll mot hans dotter.

Mehmets föräldrar tycker att både Lisa och hennes föräldrar verkar trevliga och ordentliga, men även de har sina farhågor. De har ju sett hur svenska barn och ungdomar uppför sig. Ingen respekt för de äldre, ingen självdisciplin, inget ansvarstagande. Hur kommer Lisa att uppfostra deras barnbarn? Och kommer Lisa att stanna kvar med Mehmet eller kommer hon, som många andra svenska kvinnor, lämna sin man för att hon tröttnat eller för att hon vill följa sina egna drömmar?

Lisa och Mehmet oroar sig inte alls. De är kära och lyckliga och övertygade om att de kommer att kunna övervinna alla hinder.

1 Sociologi och samhälle

Det här kapitlet ger en introduktion till människans olika levnadsmiljöer och livsvillkor. Det finns en rad olika faktorer i levnadsmiljön som påverkar individens livsvillkor. Några av de mest grundläggande faktorerna är var och när man föds, vilket samhälle man blir del av.

I detta kapitel får du lära dig om:

− Sociologi och dess betydelse

− Olika typer av samhällen förr och nu

− Kultur och kulturkrockar

− Det lokala och det globala samhället

− Demografi och befolkningsstatistik

diskutera · fundera på

1. Vilka skillnader och likheter tror du finns i Lisas och Mehmets bakgrund och kultur?

2. Tror du att någon av föräldrarna kan ha rätt i sina farhågor?

3. Är det bäst att välja partner inom den egna kulturen eller kan kulturskillnader vara en fördel?

4. Har du själv varit med om kulturkrockar, här i Sverige eller under resor?

Punkt 1 i kursens centrala innehåll:

”Människors olika levnadsmiljöer och levnadsvillkor”

grupprocess – socialt samspel och påverkan inom en grupp

CENTRALT BEGREPP

Livsvillkor/levnadsvillkor är individens levnadsförhållanden och förutsättningar ur bl.a. fysiska, sociala, ekonomiska och kulturella perspektiv. Det kan t ex handla om hur mycket pengar familjen har, men också om trygghet och säkerhet.

Sociologi – en lära om människan och samhället

Sociologi är en vetenskap som studerar människans sociala beteende, grupprocesser och samhällsutveckling. Sociologin beskriver hur människan och hennes levnadsmiljöer utvecklas i ett samspel. Den försöker också förklara hur det kommer sig att människor lever under väldigt olika livsvillkor.

De sociologiska glasögonen

Att ta på sig de sociologiska glasögonen innebär att man betraktar världen ur ett sociologiskt perspektiv. Ett sociologiskt perspektiv kan liknas vid en tankekarta, där man utgår ifrån en mänsklig företeelse och försöker bena ut alla de processer som omger den. Ta till exempel en vardagssituation som att du tar på dig dina jeans på morgonen. Tänk nu på allt som har lett fram till denna enkla situation:

Genus, historia, miljö, ekonomi, psykologi.

> Genus – Är du kvinna kan du fråga dig hur man såg på kvinnor och jeans för 70 år sedan. Att bära byxor var länge en manlig förmån och alldeles otänkbart för kvinnor. Vad har hänt med jämställdheten sedan dess?

> Historia – Jeansen har en alldeles egen kulturhistoria som arbetarplagg, framför allt i USA, från mitten av 1800­talet. Hur har jeansens användningsområden och status förändrats genom åren?

> Miljö – All tillverkning påverkar miljön på ett eller annat sätt. Vilka råvaror användes vid tillverkningen av dina jeans? Var tillverkades de? Vilka kemikalier användes och hur transporterades de?

> Ekonomi – Hela tillverkningsprocessen involverar människor ekonomiskt över hela världen. Dina jeans påverkar ekonomin för tillverkaren, fabriksarbetaren, transportföretagen, butiken där du köpte dem och dig själv.

> Psykologi – Jeansen är en symbol för din identitet och ett sätt för dig att berätta vem du är och vilken kultur du vill identifiera dig med.

CENTRALT BEGREPP

Levnadsmiljö är den miljö individen lever i, bl.a. den kulturella och ekonomiska miljön. Det handlar också om hur individens närsamhälle ser ut, t ex om man bor i en förort eller på landsbygden.

CENTRALT BEGREPP

Sociolog är en beteendevetenskap som studerar människan och samhället och hur de påverkar varandra. Sociologin försöker inte bara hitta förklaringar, utan syftar ofta till att lösa samhällsproblem.

Här har vi fått med könsmässiga, historiska, miljömässiga, ekonomiska och psykologiska perspektiv som sprider nytt ljus på en vanlig och ganska tråkig morgonritual. Nu är sociologer kanske inte särskilt intresserade av dina jeans, men det är ett exempel på hur man lär sig betrakta något ur olika synvinklar.

För att kunna kasta sig in i den sociologiska tankekartan är det nödvändigt att först ta av sig sina egna personliga glasögon. Att skaka av sig sitt eget perspektiv och sina egna värderingar. Detta är lättare sagt än gjort. Varje gång vi människor möts av nya intryck eller ny kunskap, tolkar vi dessa utifrån våra erfarenheter. Vi utgår ifrån att det vi lärt oss är rätt och fel, normalt eller onormalt. Vi glömmer att det vi tycker är självklart inte alls behöver vara självklart för andra människor.

Hur uppstod sociologin?

Människan har alltid strävat efter att förstå sig själv och sin värld, men under lång tid ansåg man att det var gudar som avgjorde våra öden. I samband med 1700-talets stora samhällsförändringar började många ifrågasätta religionen som förklaringsmodell.

Upplysningstiden, den växande tron på vetenskapen, den franska revolutionen och industrialiseringen bidrog till att man försökte förklara människan och hennes värld i vetenskapliga termer.

Mannen som först använde termen ”sociologi” var fransmannen Auguste Comte (1798–1857). Han förklarade de sociala omvälvningarna i världen utifrån ekonomiska, historiska och psykologiska perspektiv. Den tidiga sociologin intresserade sig främst för människans egenskaper, samhällets struktur och varför samhällen förändras. År 1947 blev sociologin en egen universitetsdisciplin i Sverige.

Under 1960- och 70-talen, när det fanns ett stort politiskt och socialt intresse bland många studenter, var sociologin ett av de mest populära ämnena.

Under upplysningstiden var det många som började ifrågasätta religionen som förklaringsmodell. Michelangelos takmålning ”Adams skapelse” finns i det Sixtinska kapellet i Vatikanen, Rom.

Varför sociologi?

Genom att studera sociologi och att lära sig betrakta världen ur ett sociologiskt perspektiv blir man bättre på att förstå sig själv och sin omvärld. För alla som arbetar med människor är det viktigt att ha empati. Sociologin hjälper oss förstå varför människor är som de är, vilket ökar vår empatiska förmåga.

Sociologisk kunskap är också ett redskap för alla som arbetar med organisation och förändring i samhället. Arbetar man exempelvis med att utveckla fritidsverksamheter för ungdomar är det nödvändigt att kunna utgå ifrån ungdomarnas behov, kultur och livsvillkor.

Det som kanske är mest spännande med sociologin är att man kan lära sig en hel del om sig själv och varför man är den man är. Vi vill gärna tänka att vi bara är ”oss själva”, men med ett sociologiskt perspektiv är människan väldigt mycket en produkt av sin omgivning. Våra val av vänner, utbildning, arbete och fritidsaktiviteter är inte slumpmässiga. Det har mycket att göra med var vi växer upp, hur vi har det ekonomiskt, vilka våra föräldrar är och vad de har för värderingar.

empati – medkänsla, förmåga att sätta sig in i andras situation

Empatisk förmåga är nödvändig i allt arbete med människor.

Samhällen förr och nu

Ett samhälle kan beskrivas som en grupp individer som har något som binder dem samman och avgränsar dem från andra samhällen. Det är ett väldigt brett begrepp som används i många olika sammanhang. Samhället ses ibland som en egen individ – ”Det är samhällets fel”, hör man när människor vill hitta orsaker till orättvisor. Samhället kan vara orten man bor på, men det kan också vara det egna landet, hela världen eller kanske bara det man kallar västvärlden. Vad är egentligen ”det moderna samhället” och var eller när finns dess gränser? En relativt ny typ av samhälle är internetsamhällen, communities, där människor över hela världen binds samman genom gemensamma mål eller intressen.

Människans sätt att leva brukar indelas i olika samhällstyper. Här presenterar vi de viktigaste.

Jägar- och samlarsamhället

Dagens forskning visar att människan, Homo sapiens sapiens, har funnits i cirka 200 000 år. Under större delen av denna tid levde alla människor i så kallade jägar- och samlarsamhällen. Detta innebar att man fick sin föda genom jakt, fiske och samlande av vilda bär och frukter. För cirka 12 000 år sedan lärde sig människan bruka jorden, något som skulle bli en av de största förändringarna i mänsklighetens historia. I Sverige var vi lite senare – först kring 4 200 f.Kr. började vi ägna oss åt odling och tamboskap.

Idag är det bara 0,001 % av världens befolkning som lever av att jaga och fiska. Några välkända jägar- och samlarfolk är mbuti i Centralafrika, bororo i Amazonas, dajaker i Indonesien och inuiter i Sibirien. Trots att dagens jägar- och samlarsamhällen är spridda över hela världen, finns många kulturella likheter. Man lever ofta i mindre släktgrupper och förflyttar sig vid behov.

Nomadsamhället

Nomadfolk är kringströvande folk utan fast bosättning som förflyttar sig utifrån behov och årstider. Till skillnad från jägar- och samlarsamhället utgör boskapsskötsel ofta en betydande del av nomadsamhället. Historiskt sett kom nomadsamhällen att ersätta jägar- och samlarsamhällen från cirka 12 000 f.Kr. när människan började föda upp och sköta tamboskap.

Nomadstammarna utgörs ofta av släkten med tydliga hierarkier, men det finns ingen enhetlig nomadkultur. Eftersom nomadfolk förflyttar sig över stora områden kommer de ofta i kontakt med andra människor. Många nomadfolk lever på att hålla tamboskap som kor, getter, får eller kameler, medan odling knappt förekommer alls. Jordbruksprodukter som grönsaker och spannmål får man istället genom handel.

Nomadfolk finns idag över hela världen, framför allt i Afrika, Sydamerika, Asien och Mellanöstern, men även i subarktiska områden som Alaska och Sibirien. I Norden finns samerna, som under lång tid levt nomadliv med renskötsel som inkomstkälla.

hierarki – rangordning av människor baserad på deras makt och sociala status

Bororofolket i Brasilien är ett av de få folk som fortfarande lever i ett jägar- och samlarsamhälle.

merkunskap – kuchi: nomadfolket

Afghanistan är ett av de länder som fortfarande har en stor nomadiserande befolkning. Man räknar med att 2–3 miljoner människor tillhör kuchi, som är benämningen på en stor del av de afghanska nomaderna.

Kuchifolket lever på att hålla boskap som får, getter, kameler och hästar. De rör sig i stora grupper med boskap, tält och lastbilar. På våren beger de sig upp till det svala klimatet i bergen. Där sprider familjerna ut sig och boskapen får gå på sommarbete. På hösten samlas man igen för att tillsammans vandra ner till varmare områden som Kandahar och Jalalabad, där man slår läger för vintern.

Trots att nomaderna endast utgör drygt 6 % av landets befolkning står de genom sin boskapshandel för en stor del av landets ekonomi. Nomadlivet har dock blivit svårare sedan befolkningen ökat och fler ska dela på landytan. Detta har lett till att allt fler kuchi blivit bofasta.

Kuchifolket och andra nomadstammar i Afghanistan är dessutom utsatta på andra sätt. Konflikter inom eller mellan stammar kan bli farliga. Det finns boskapstjuvar som inte drar sig för att döda och utländska militärstyrkor som det kan uppstå konflikt med. Klimatet är ibland hårt med stränga vintrar och torra somrar, något som också kan få negativa konsekvenser för nomaderna.

Jordbrukssamhället

För cirka 12 000 år sedan, samtidigt som nomadkulturer uppstod, började en del av världens befolkning slå sig ner för att bli bofasta och bruka jorden. Denna utveckling innebar en rad förändringar i de sociala strukturerna. Bofastheten ledde till att människan skaffade sig fler ägodelar, vilket medförde ökade skillnader. Det gjorde också att samhällen efter hand utvecklade ett större regelsystem och tydligare maktfördelning.

De jordbrukssamhällen som utvecklades bestod ofta av byar och gårdar som var knutna till större gods. På många ställen i Europa var det under medeltiden fråga om feodala samhällen, där bönderna i princip var livegna och godsherrarna tog hand om vinsten från jordbruket. I Norden hade bönderna större frihet och här utvecklades en bondekultur med små jordbruksbyar. Många gårdar var självhushåll och arbetsfördelningen inom familjen var tydligt uppdelad. Mannen skötte vanligtvis jordbruket och de tyngre uppgifterna, medan kvinnan tog hand om barn, hushåll och stallgöromål. Familjen var viktig och alla hade funktioner att fylla. Barnen var arbetskraft och fick i tidig ålder ta ansvar och hjälpa till med olika

feodalism – samhällssystem med stora klassskillnader där bönderna är i beroendeställning till länsherren. Vanligt under medeltiden.

livegen – att vara beroende av markägaren och inte kunna flytta eller göra vad man vill utan dennes tillstånd

Tonårstjej i jordbrukssamhället Hälsingland för drygt hundra år sedan. Naturligt, harmoniskt, romantiskt eller trist och tungt?

industrialisering –en process som innebär att samhället omvandlas från jordbrukssamhälle till industrisamhälle

sysslor. Redan i 15-årsåldern blev de tvungna att bege sig ut för att skaffa egen försörjning och så småningom också en egen familj. Eftersom medellivslängden var låg fanns det inte så många äldre, men de som fanns fick vanligtvis stanna kvar i en egen kammare på gården.

Jordbruk var länge människans huvudsakliga försörjning i vårt land och är det fortfarande i stora delar av världen. I utvecklingsländerna livnär sig 60–70 procent av befolkningen på jordbruk, i de industrialiserade länderna är det färre än 10 procent.

Industrisamhället

Den allra största förändringen i människans historia är den som skett under de senaste 200 åren. Orsaken till förändringarna var industrialiseringen, den industriella revolutionen, som började i Europa i början av 1800-talet. Ny teknik, elektricitet och utbyggnad av transport möjliggjorde massproduktion, något som kom att förändra människans liv i grunden.

Det vi kallar västvärlden (Europa, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland) industrialiserades i snabb takt. Människor lämnade jordbruket och flyttade in till städerna. Många började arbeta i fabriker. Familjerna blev mindre, eftersom barnen inte längre var nödvändig arbetkraft. De barn man hade fick dock ofta arbeta i fabriker innan man undan för undan skärpte lagstiftningen om barnarbete. Industrialiseringen ledde ganska snart till ett ökat ekonomiskt välstånd för stora delar av befolkningen. Arbetare organiserade sig för att skapa bättre arbetsvillkor och folket ställde högre krav på rättvisa och jämlikhet.

I det industrialiserade samhället har den enskilde individen fått en större roll samtidigt som den blivit mer anonym. Människan är inte längre lika styrd av sin familj och sin bakgrund, utan kan i princip själv välja vad den vill göra. Familjen har inte samma betydelse som tidigare. Många av de funktioner som tidigare fanns i familjen, som barnpassning och omsorg om de äldre, har tagits över av stat, kommun, region och näringsliv.

Tjänste- och informationssamhället

Idag är det inte lika många som arbetar inom produktion i Sverige, eftersom industrin effektiviserats och behovet av arbetskraft minskat. Samtidigt har behovet av olika tjänster ökat. Företagen vill exempelvis ha forskare, konsulter och finanstjänster, medan privatpersoner vill ha mer tjänster inom exempelvis vård, skola, underhållning och fritid. Det samhälle vi lever i idag kallas ibland för tjänstesamhället, eftersom många arbetar inom tjänstesektorn.

En annan benämning på dagens samhälle är informationssamhället, på grund av de stora mängder information som omger oss i vår vardag och på grund av att en stor andel människor arbetar med bearbetning och spridning av information. Andra namn är kunskapssamhället, IT­samhället, kommunikationssamhället och mediesamhället.

Det nya samhället riskerar att skapa nya klyftor mellan människor. Informationssamhället kräver tillgång till utrustning, nätverk och kunskap om hur man använder tekniken. De som inte har dessa tillgångar riskerar att hamna utanför.

diskutera

1. På vilka sätt tror du det var svårare respektive lättare att vara barn, ungdom och vuxen för 200 år sedan jämfört med idag?

2. Vilka för- och nackdelar förde industrialiseringen med sig för människor?

3. Vilken typ av samhälle skulle du helst vilja leva i och varför?

4. Vilken typ av samhälle tror du vi kommer att ha i framtiden?

· fundera på

I alla tider har människor varit nyfikna på framtiden. Ovissheten om hur världen kommer att utvecklas kan vara både skrämmande och spännande. Sedan urminnes tider har profeter, forskare, filosofer och författare gjort mer eller mindre genomtänkta gissningar om vad som kommer att inträffa. Medan äldre tiders framtidssiare ofta grundade sina profetior på astrologi, religion eller övernaturliga förmågor, försöker dagens framtidsforskare basera sina antaganden på mönster i den faktiska utvecklingen. Det finns olika åsikter om huruvida framtidsstudier kan räknas som en vetenskap eller en filosofisk diskussion.

Framtidsstudier idag

Idag bedrivs framtidsstudier vid olika institut över hela världen. Studierna är tvärvetenskapliga och ligger framför allt nära samhällsvetenskap, sociologi och historia. Fokus ligger på den långsiktiga utvecklingen och inte så mycket på vad som kommer att hända under den närmaste framtiden. Exempel på områden som studeras är:

• Teknologi

• Mode och design

• Energiförsörjning och miljö

• Stater och världsordning

• Befolkningsutveckling

• Utbildning och arbetsmarknad

• Välfärd och levnadsvillkor

• Familj och boende

Inom framtidsforskningen talar man idag ofta om alternativa ”framtider” då man anser att utvecklingen kan leda till olika scenarier. Med detta synsätt vill man betona människornas egen möjlighet att välja vilket framtidsalternativ vi helst vill se och därmed också hur vi ska styra utvecklingen för att ta oss dit.

Metoder

Framtidsstudier bedrivs med hjälp av många olika metoder. Ett sätt är titta bakåt i tiden och försöka skapa en kurva som visar i vilken riktning utvecklingen går. Ett annat är att föreställa sig olika framtidsscenarier och sedan försöka fundera ut vilka som är mest troliga. Delfi­metoden går ut på att olika experter i anonyma enkäter får ge sina synpunkter, i det här fallet om sannolika framtidsscenarier. Resultaten presenteras och experterna får därefter möjlighet att redigera sina synpunkter. Det är också vanligt att använda sig av brainstorming och olika typer av workshops inom framtidsstudier.

Läs mer!

WFSF (World Futures Studies Federation) är en internationell organisation och partner till FN som bedriver och sprider kunskap om framtidsforskning. På deras hemsida www.wfsf.org kan man bland annat läsa framtidsrapporter och ta del av pedagogiskt och interaktivt material.

Institutet för framtidsstudier är en forskningsstiftelse där bland annat sociologer, nationalekonomer, matematiker och filosofer forskar tillsammans. 2015–2020 bedrivs deras forskning med fem teman: Vårt ansvar gentemot framtida generationer. Demokrati för det 21:a århundradet. Nya teknologier och mänsklighetens framtid. Diskriminering, sexism och rasism. Jämlikhet. Läs mer på deras hemsida www.iffs.se

TEMA Framtiden

Med framtiden som tema kan man involvera många olika ämnen och kurser, till exempel Människors miljöer, Lärande och utveckling, Kommunikation och Hälsopedagogik, men även svenska, engelska och matematik. Alla områden inom Barn­ och fritidsprogrammet lämpar sig att studeras utifrån ett framtidsperspektiv:

• Hur kommer familjen att se ut i framtiden?

• Vad kommer människor att göra på fritiden?

• Kommer människor att må bättre eller sämre?

• Hur kommer våra livsvillkor att förändras?

Det finns många olika sätt att arbeta med ett framtidstema. Man kan dels ta del av befintliga rapporter, men även genomföra egna workshops och analyser. Man kan studera science fiction inom film och litteratur och man kan skapa egna framtidsscenarier i text, bild eller film. Man kan genomföra enkätundersökningar för att ta reda på hur andra tänker om framtiden och man kan intervjua experter inom olika områden. Resultatet kan gärna utmynna i en utställning eller temadag som hela skolan kan ta del av.

kolonialisering – när stater erövrar och tar kontroll över andra områden

Nord och Syd

Vi säger att vi lever i en industrialiserad värld, men faktum är att endast en del av världens stater är industrialiserade. De som ännu inte haft den tekniska och ekonomiska utvecklingen lever oftare under livsvillkor som präglas av fattigdom, krig eller flykt. Västvärldens industrialisering har i många fall påverkat dessa områden genom kolonialisering, miljöförstöring och utnyttjande av naturtillgångar. Den välfärd industrialiseringen har gett oss har dessa länder dock inte fått ta del av.

Ofta används beteckningarna i­länder (industrialiserade länder) och u­länder (utvecklingsländer) när man talar om världens länder utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Det finns också andra begrepp, såsom NIC och MUL. NIC står för nyligen industraliserade länder och används för länder som inte längre räknas till u-länder. MUL står för minst utvecklade länder och används ofta inom FN för att beskriva länder med stora utvecklingsbehov. Nord är ett vanligt namn på den industrialiserade världen, medan Syd står för utvecklingsländerna. Rent geografiskt är det just så att världens rikaste länder finns på det norra halvklotet och de flesta utvecklingsländer på det södra, i Afrika, Asien och Sydamerika.

Flera av de länder som tidigare räknades som utvecklingsländer har haft kraftig ekonomisk tillväxt under de senaste decennierna och kan idag räknas till industriländerna. Som exempel kan nämnas Sydkorea, Taiwan och Thailand.

Trots att vi lever i en värld där det mesta finns inom räckhåll för oss, är det viktigt att vara medveten om de enorma klyftor som finns mellan människor runtom i världen. Vi i västvärlden har det bra på så sätt att vi lever i ett samhälle där de flesta av oss får många av våra behov tillgodosedda. Vi har bostäder, mat, sjukvård och utbildning och vi lever utan krig och förföljelse i vardagen. Att det ändå finns människor i vårt land som lever under svåra förhållanden har andra orsaker. Samhället man lever i är bara en av många faktorer som påverkar människans livsvillkor.

Hur tror du att levnadsvillkoren skiljer sig för barnen på bilderna?

CENTRALT BEGREPP

Normer är samhällets oskrivna regler för hur man bör bete sig och vad som anses normalt. Det handlar om allt ifrån hur man klär sig och vad man äter till hur man uppfostrar sina barn.

Kulturen

Kulturen är en viktig del av samhället. Kultur och samhälle är så tätt sammanflätade att de inte alltid går att särskilja. När man pratar om kultur är det många som tänker på konst, musik och litteratur, men detta är bara en del av kulturen. På en djupare nivå finns allt det som ligger till grund för dessa kulturyttringar, nämligen våra normer och värderingar.

Kulturens inre: normer och värderingar

CENTRALT BEGREPP

Värderingar är grundläggande uppfattningar om vad som är rätt och fel. Det kan vara politiska eller religiösa åsikter, men också frågor om livets och människans värde.

I varje samhälles kultur finns en uppsättning gemensamma normer och värderingar. Normer är oskrivna regler för hur vi bör bete oss. Här i Sverige är det till exempel norm att hälsa på varandra genom att skaka hand och att komma i tid till avtalade möten. I andra kulturer hälsar man varandra med pussar och i några länder tas det för givet att man kommer sent.

Värderingar är våra uppfattningar om vad som är rätt och fel, vad som är viktigt och hur man bör leva. Människor har olika värderingar – de kan skilja sig åt mellan två individer inom samma kultur, men skillnaderna är ofta större mellan människor av olika kulturer. Värderingar är också något som förändras över tid. För oss i Sverige är det till exempel en självklarhet att kvinnor har rätt till

utbildning och arbetsliv. Så är det inte i alla länder och så har det inte alltid varit i Sverige.

Det är lätt att göra sin egen kultur till den normala och utgå ifrån de egna värderingarna när man möter människor från andra kulturer. Detta fenomen kallas etnocentrism. Genom att bortse från sin egen kulturs värderingar blir det lättare att förstå varför andra människor agerar som de gör. Det är också nyttigt att betrakta sin egen kultur med andra ögon. Att flickor blir bortgifta i tidig ålder utan att själva kunna påverka valet av make anses omänskligt i Sverige. Människor med en annan kultur kanske tycker att det är omänskligt att lämna bort sina barn på förskola redan vid ett års ålder och placera åldrande föräldrar på hem. Det är viktigt att komma ihåg att många av våra åsikter om vad som är rätt och fel är inlärda. De är en del av vår kultur.

Kulturens yttre: vardag och finkultur

Kulturens yttre är den del av kulturen vi kan se, som traditioner, högtider, mat, kläder, konst, arkitektur, musik och teater. Dessa kulturyttringar har ofta ett samband med samhällets inre kultur.

Den vardagliga yttre kulturen, som hur vi klär oss och vad vi äter, kan också påverkas av kultur och religion. Som exempel kan nämnas det ortodoxa Amishfolket i norra USA, som bär samma typ av

etnocentrism –att sätta den egna kulturen i centrum och tolka världen utifrån den

Vems skyldighet är det att ta hand om våra barn?

kläder som användes på 1800-talet. Andra exempel är muslimska kvinnor som bär slöja och buddhistiska munkar som klär sig i orange. Matkultur har ofta religiösa kopplingar och det är i flera religioner förbjudet att äta vissa typer av livsmedel. Muslimer och judar äter inte griskött och hinduer äter inte nötkött. I Sverige finns inga religiösa regler för vad vi får äta, men en del normer är minst lika starka. När åt du till exempel hund eller katt senast?

Begreppet finkultur används ibland som ett samlingsnamn för konst, klassisk musik, teater och arkitektur. Att detta kallas finkultur är en värdering i sig – är det kanske sådant som lite finare människor ägnar sig åt?

Det mångkulturella samhället

Vissa samhällen har en väldigt homogen kultur där människor har lika värderingar och kulturyttringar. Så var det förr, innan folk började röra sig över hela världen. Så är det också i länder och

Pojkar som tillhör amishfolket i norra USA.

homogen – lika

samhällen där kulturen är väldigt starkt rotad. Globalisering och människors förflyttande har dock medfört att många samhällen idag är väldigt heterogena, det vill säga att människor har olika kultur.

Mångkulturella samhällen ser man framför allt i stora städer, där många människor med olika bakgrund samlas. Vissa människor tappar sin kultur och anpassar sig till det nya när de flyttar, medan andra håller fast vid sina traditioner. I nästan alla världens storstäder (London, New York, Los Angeles m.fl.) finns ett Chinatown, där människor av kinesiskt ursprung bor och arbetar. I Chinatown frodas den kinesiska kulturen med kinesiska affärer, restauranger och festivaler. I dessa städer kan det exempelvis också finnas judiska, ryska eller indiska områden. Svenska storstäder har också områden med etnisk prägel, men även på mindre orter och på landsbygden har det blivit vanligare att människor med olika kultur lever sida vid sida.

Att ett samhälle är mångkulturellt behöver inte bara betyda att människor har olika etnisk bakgrund. Inom kulturen finns också delkulturer, där människor med kulturella likheter av annat slag skapar en egen kultur. Exempel på delkulturer kan vara scout, vegan, hårdrockare eller handbollsspelare.

Subkultur är ett begrepp som används för delkulturer som ställer sig i utkanten av samhället. De har ofta värderingar som skiljer sig mycket från resten av samhället. Det kan vara grupper med alternativ livsstil, religiösa sekter eller kriminella gäng.

Vissa människor identifierar sig väldigt starkt med en kultur, medan andra tillhör flera olika kulturgrupper och inte känner sig särskilt starkt kopplade till någon av dem. En individ kan på en och samma gång vara norrman, katolik, aktiv centerpartist och golfare.

heterogen – olika

etnisk – tillhörande en viss folkgrupp eller ursprung

delkultur – en kulturell undergrupp

subkultur – delkultur som ofta finns i samhällets utkant

diskutera · fundera på

1. Har svenskar starka känslor för den egna kulturen? Diskutera!

2. Ge exempel på olika kulturer och subkulturer som finns i din omgivning.

3. Vilka fördelar finns det med ett mångkulturellt samhälle och vilka problem kan uppstå?

4. Hur beskriver du dig själv när du möter nya människor? Är det genom att berätta varifrån du kommer eller vilka dina intressen är?

CENTRALT BEGREPP

Kulturkrock är ett begrepp som beskriver den osäkerhet, motsättning eller konflikt som kan uppstå när olika kulturer möts. Kulturkrockar kan få stor eller liten betydelse.

Kulturkrockar

Det mångkulturella samhället innebär att människor med olika värderingar och normer dagligen kommer i kontakt med varandra. För det mesta klarar vi av detta utan problem och ser istället mångfalden som en tillgång. Vad hade Sverige varit utan fotboll, pizza och rockmusik som samtliga är importer från andra kulturer? När vi är ute och reser kan vi råka ut för kulturkrockar, men det brukar på sin höjd bli lite pinsamt. Att det i en del arabiska länder är oförskämt att visa skosulorna och att yngre i Japan visar respekt genom att slå undan blicken är inte alltid lätt att veta, men man brukar ha förståelse för turister.

Många kulturkrockar uppstår i vardagen, inte bara mellan olika etniska grupper, utan mellan olika generationer, samhällsklasser och delkulturer. Det kan exempelvis uppstå konflikter mellan jordbrukare som vill kunna skjuta vargar som anfaller deras får och människor som vill bevara vargstammen och göra det otillåtet att skjuta vargar.

Ibland kan kulturkrockar leda till misstro och konflikter. Några av de områden inom kultur och religion som kommit upp i media och i debatter är:

Kvinnliga präster, äktenskap mellan homosexuella

» Konflikt mellan traditionell kristendom och modern syn på kön, jämlikhet och sexuell läggning

Sjukvårdspersonal som ej vill utföra abort för att det strider mot deras religiösa tro

Hedersrelaterat våld

Könsstympning

Kvinnor som bär heltäckande slöja

Rätt att bära religiösa kläder på arbetet

» Konflikt mellan religionsfrihet och svensk lagstiftning

» Konflikt mellan kultur och svensk lagstiftning

» Konflikt mellan religion/kultur och svensk lagstiftning

» Konflikt mellan religionsfrihet och jämställdhet

» Konflikt mellan religion och arbetskultur/ arbetsmiljölagstiftning

diskutera · fundera på

1. Vilka kulturkrockar brukar du stöta på i din vardag?

2. Ska muslimska kvinnor som arbetar i den svenska barnomsorgen ha rätt att bära slöja som täcker ansiktet? Varför/varför inte?

3. Hur mycket ska svenskar som flyttar till ett muslimskt land anpassa sig till det landets kultur?

Lokalt och globalt

Våra livsvillkor påverkas av de levnadsmiljöer som omger oss. Våra levnadsmiljöer i sin tur påverkas av sådant som händer i vårt närsamhälle, i Sverige, i Europa och i resten av världen. Idag har vi hela världen inom räckhåll och det behöver inte ta många minuter innan en händelse i USA påverkar oss här i Sverige. Naturkatastrofer, börsfall, terroristdåd och politiska val är några av de händelser som ibland får stort inflytande i hela världen.

Närsamhället

Närsamhället kan ha mer eller mindre betydelse för oss som individer. För vissa är den egna orten en del av den egna identiteten. Om man är född och uppvuxen i ett samhälle där man också har stora delar av familjen och släkten, så känner man kanske en viss gemenskap med resten av samhällets invånare. ”Vi-känslan” är ofta starkare på en liten ort än i städer, där det är mer rörelse bland befolkningen. Närsamhället är en trygghet, i synnerhet om man har sina rötter där.

Idag är det många som inte har samma relation till sitt närsamhälle. Man kanske bor långt ifrån sin släkt och sitt hemland och man kanske också får brottas med kulturkrockar av olika slag. Närsamhället kan då istället bli en otrygghet och önskan att komma därifrån kan vara stark.

SAMMANFATTNING

> Integration är att föra samman och blanda. Begreppet används ofta när det handlar om att blanda människor som tillhör olika kulturer eller grupper, t.ex. invandrare och lokalbefolkning. Integration av etniska grupper kan ske på olika sätt:

– Assimilation: Invandraren skakar av sig sin gamla kultur och anpassar sig helt till den nya.

– Smältdegeln: Alla kulturer blandas i det mångkulturella samhället och nya kulturer uppstår.

– Kulturell pluralism: Olika kulturer behåller sin egenart, men lever sida vid sida och har samma rättigheter.

> Segregation innebär att dela upp och separera. Segregation förekommer bland annat mellan olika etniska grupper, mellan kvinnor och män och mellan olika samhällsklasser. Segregation syns tydligt i ett samhälles bostadsområden –vissa områden är för rika och andra för fattiga. Segregation kan vara frivillig eller ofrivillig.

> Likabehandling innebär att man behandlar människor likvärdigt, oberoende av deras ursprung, kön, ålder, sexualitet och socioekonomiska status. Varje skola ska t.ex. ha en likabehandlingsplan som visar hur man arbetar med mobbning, kränkande behandling och diskriminering.

> Diskriminering är negativ särbehandling, bland annat på grund av kön, ålder, etnicitet eller sexualitet. Direkt diskriminering är när särbehandlingen är direkt uttalad, t.ex. med en skylt som säger att ”Här är inga män välkomna”. Indirekt diskriminering är när särbehandlingen visar sig genom beteende, agerande och uteslutande, t.ex. att en person utan körkort inte kallas till anställningsintervju trots att jobbet inte kräver att man ska köra bil.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad betyder integration?

2. Förklara hur etnisk integration kan ske genom assimilation, smältdegelsmodellen och kulturell pluralism.

3. Ge exempel på faktorer som påverkar hur väl en invandrare integreras i sitt nya hemland.

4. Vilka regler gäller för människor som vill flytta till Sverige?

5. Vad är asyl?

6. Vad innebär segregation?

7. Ge exempel på grupper i samhället som det ofta förekommer segregation mellan.

8. När är segregation frivillig och när är den ofrivillig?

9. Hur ser boendesegregationen ut i Sverige?

10. Ge exempel på segregation av människor med funktionsnedsättning.

11. Varför tror vissa att privatisering av sådant som skola och vård ökar segregationen?

12. Vad är likabehandling?

13. Vad innebär likabehandling i skolan?

14. Vad säger arbetsmiljölagen om mobbning på arbetsplatsen?

15. På vilket sätt kan fördomar påverka hur vi behandlar olika människor?

16. Vad är diskriminering?

17. Förklara skillnaden mellan direkt och indirekt diskriminering.

18. Vilka grupper i samhället utsätts för diskriminering?

UPPGIFTER

1. Intervjua invandrare från olika länder om hur det var att komma ny till Sverige. Vad fungerade bra och vad fungerade mindre bra? Kände de sig välkomna?

2. Gå in på Migrationsverkets hemsida och hämta aktuell statistik om migration, t.ex.: Hur många flyttade till Sverige förra året? Hur många asylansökningar kom in och hur många fick stanna? Hur många ensamma barn kom till Sverige? Hur många svenskar utvandrade?

3. Om du bor i en stad eller större ort, res runt i olika stadsdelar och dokumentera med text och bild hur staden är segregerad.

4. Gör ett fördjupningsarbete om hur flick- och pojkskolor såg ut förr i Sverige. Leta litteratur på biblioteket, använd internet och intervjua gärna några äldre personer som gått i flick- eller pojkskola.

5. Ta reda på hur din kommun arbetar med integration av människor med funktionsnedsättning. Titta på områden som utbildning, boende och arbete.

6. Gå in på Diskrimineringsombudsmannens hemsida (www.do.se) och skriv ut aktuella fall av diskriminering. Dessa finns ofta på press-sidan. Låt alla i klassen läsa upp ett fall och lämna utrymme för diskussion efter varje fall.

7. Ta del av din skolas likabehandlingsplan och kontrollera om den följs.

8. Tillbaka till Tommy: Ta reda på vad som händer med Tommy om han inte får något jobb. Vad finns det för arbetsplatsåtgärder, hur länge får han vara inskriven i olika åtgärder och vad får han för ersättning? Informationen hittar du hos Arbetsförmedlingen.

Källkritik

De här sidorna behandlar följande punkt i kursens centrala innehåll: ” Kritisk bearbetning av information från olika källor”. Detta ingår som centralt innehåll i många av gymnasieskolans kurser.

Det är viktigt att källkritiskt tänkande genomsyrar allt arbete i skolan. Vi lever i ett informationssamhälle och möter dagligen stora mängder information att förhålla oss till. En del når oss genom traditionell nyhetsmedia, medan en stor del kommer från olika typer av sociala medier. Traditionella nyhetsmedier har vissa krav på saklighet, vilket sociala medier inte har.

Människors miljöer

Kursen Människors miljöer handlar om människan och samhället. Den har alltså många kopplingar till sociologin. Sociologi handlar till stor del om att ta fram och analysera information om människors beteenden så att man ska kunna lösa olika typer av samhällsproblem. Eftersom det är politikernas jobb att lösa samhällsproblem kan sociologin bli en politisk vetenskap. Om till exempel ett parti vill prioritera ett specifikt samhällsproblem så kommer de i sina kampanjer presentera statistik och annan information som stöder deras argument.

Statistik

Statistik är information som presenteras i siffror, vanligtvis i tabeller och diagram. För att få fram statistik kan man utgå ifrån databaser, till exempel om antal födda och döda, eller göra olika typer av undersökningar. Vem som helst kan göra undersökningar och vem som helst kan publicera resultat från undersökningar. Det är därför det är så viktigt att du som läsare har förmåga att kritiskt granska statistiken. Här kommer ett exempel:

”Enligt en aktuell undersökning dricker 60 procent av ungdomarna energidricka till frukost”.

Det låter ju inte så hälsosamt, eller hur? En sådan här rubrik kan lätt göra människor oroliga. Men vad ligger egentligen bakom statistiken. Vad är det för undersökning? Hur aktuell är den? Hur många ungdomar har man frågat? Vilka ungdomar har man frågat? I själva verket kanske det är en tonåring som frågat tio av sina kompisar som alla har ungefär samma intressen och livsstil. Men påståendet är ju inte fel. Det står ju ingenstans att det handlar om alla ungdomar i Sverige. Just därför är det viktigt att ta reda på varifrån statistiken kommer.

Myndigheter, universitet och välkända undersökningsföretag har speciella metoder för att säkerställa att statistiken de publicerar är relevant och pålitlig. Men även om statistik är relevant och pålitlig så kan den presenteras på ett sätt som gör den vinklad. Säg till exempel att man har mätt förekomsten av ett visst samhällsproblem i 50 år. Under alla dessa år har förekomsten sjunkit stadigt, med vissa upp och nedgångar. Det senaste året har förekomsten ökat, om än ytterst lite. Då är det ändå korrekt att påstå att samhällsproblemet har ökat.

Ställ frågor

Ta för vana att ställa frågor när du möter ny information. Många påståenden innehåller vaga formuleringar som inte backas upp med ordentliga källor. Var uppmärksam på följande typer av uttryck:

• ”många”, ”de flesta”, etc: Exakt HUR många? Hur stor är majoriteten?

• ”nuförtiden”, ”i dessa tider”, etc: Exakt när? I år? Eller detta århundrade? Jämfört med när?

• ”forskning säger”: Vilka forskare? Anlitade av vem? Finns det forskning som säger motsatsen?

Var också uppmärksam på vilka begrepp man använder och hur de definieras. Vad är till exempel ”psykisk ohälsa”? Är det självupplevt eller diagnosticerat?

När du hittat en källa med intressant information är det bra om du först värderar källans trovärdighet. Det kan du göra genom att ställa följande klassiska källkritiska frågor:

• Är källan äkta? Är källan det den utger sig för att vara?

• Vem står bakom källan? Vem är upphovsman? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du känner till och litar på? Vem är ansvarig utgivare om sådan finns? Försök att ta reda på så mycket som möjligt om upphovsman eller utgivare.

• Vad har källan för innehåll och vilket är syftet med att presentera detta innehåll? Känns informationen trovärdig? Här gäller det att granska själva innehållet och ta reda på om det rör sig om en presentation av fakta, åsikter, försäljning eller underhållning. Om det är en faktaredovisning, går fakta att kontrollera och är materialet faktagranskat? Saknas viktiga uppgifter? Jämför vad andra källor har att säga i samma ämne! Stämmer informationen med vad du redan vet? Kommersiellt material går också att använda, men kom ihåg att främsta syftet med informationen är att sälja en produkt.

• Är innehållet vinklat (tendensiöst)?

Det behöver inte vara fel att använda vinklat material, i synnerhet inte om du vill få en fråga belyst ur flera perspektiv. Om du vill undersöka vad en viss organisation eller ett visst parti har för åsikter är det naturligt att du besöker organisationens eller partiets hemsida. Naturligtvis kompletterar du din granskning med att ta reda på vad motståndare till organisationen eller partiet tycker.

• Hur presenteras informationen?

Är det välskrivet eller är det slarvigt och fullt av fel? Är det lätt att få en överblick över innehållet? Om det gäller en text så titta gärna efter om det finns referenser/en källförteckning som styrker informationen.

• Vem är målgrupp?

Riktar sig källan/informationen till allmänheten, till en speciell yrkesgrupp, till personer med ett visst intresse, till en viss åldersgrupp? Om du är elev vill du kanske inte läsa en text som riktar sig till forskare eller vice versa. Är det tillräckligt med information för att du skall få svar på dina frågor eller behöver du söka vidare?

• Hur aktuell är informationen?

Hur gammalt är materialet? När skrevs det? När gjordes uttalandet? När togs fotot? Se efter hur gammal informationen är. Det är extra viktigt när du behöver aktuella uppgifter inom vissa ämnen som till exempel naturvetenskap, medicin och ekonomi. Inom källkritiken tittar man också på samtidighetskriteriet för att se hur nära källan befinner sig i tid till den förmedlade berättelsen. Vilka minnesluckor kan uppstå om du berättar om en händelse allt för långt efter det att händelsen ägt rum?

CENTRALA BEGREPP

Kapitel 1: Sociologi och samhälle

Livsvillkor/levnadsvillkor är individens levnadsförhållanden och förutsättningar ur bl.a. fysiska, sociala, ekonomiska och kulturella perspektiv. Det kan t ex handla om hur mycket pengar familjen har, men också om trygghet och säkerhet.

Levnadsmiljö är den miljö som individen lever i, bl.a. den kulturella och ekonomiska miljön. Det handlar också om hur individens närsamhälle ser ut, t ex om man bor i en förort eller på landsbygden.

Sociologi är en beteendevetenskap som studerar människan och samhället och hur de påverkar varandra. Sociologin försöker inte bara hitta förklaringar, utan syftar ofta till att lösa samhällsproblem.

Normer är samhällets oskrivna regler för hur man bör bete sig och vad som anses normalt. Det handlar om allt ifrån hur man klär sig och vad man äter till hur man uppfostrar sina barn.

Värderingar är grundläggande uppfattningar om vad som är rätt och fel. Det kan vara politiska eller religiösa åsikter, men också frågor om livets och människans värde.

Kulturkrock är ett begrepp som beskriver den osäkerhet, motsättning eller konflikt som kan uppstå när olika kulturer möts. Kulturkrockar kan få stor eller liten betydelse.

Migration är när människor förflyttar sig och byter hemland. Det finns olika orsaker till migration, både frivilliga och ofrivilliga.

Kapitel 2, Människa och miljö i samspel

En ideologi är en idé om hur samhället bör utformas och styras för att det ska bli så bra som möjligt. Det kan t ex handla om hur mycket makt staten ska ha och hur alla människor ska bidra.

En reform är en samhällsförändring som planeras och genomförs av den styrande makten. Den föregås av utredningar och kan ofta ta längre tid.

En revolution är en snabb och omvälvande samhällsförändring. Det kan vara missnöjda medborgare som tar över makten, men det kan också handla om snabba tekniska eller värderingsmässiga förändringar som påverkar hela samhället.

Globalisering är en process som innebär att världens länder kommer närmare varandra ekonomiskt, kulturellt och politiskt. Detta möjliggörs av tekniska framsteg, men också av olika internationella samarbeten.

Massmedia är olika former av media som når ut till stora delar av befolkningen. Klassiska massmedia är tv, radio och tidningar, men idag har internet och sociala medier större betydelse.

Masskonsumtion är ett begrepp som beskriver den moderna människans stora konsumtion och konsumtionsmönster som bland annat innebär att man köper nytt i stället för att laga och att man konsumerar mer än vad man behöver.

MÄNNISKORS MILJÖER

TOVE PHILLIPS

Vem är du och hur blev du den du är? Hur mycket påverkas du av din omgivning och hur mycket påverkas omgivningen av dig?

Det här är en bok för dig som har valt att studera det fascinerande samspelet mellan människorna och deras samhällen. Människors miljöer tar upp ämnen som identitet, socialisation, mänskliga rättigheter och människors olika levnadsvillkor. Detta är den tredje upplagan av Människors miljöer och den innehåller uppdaterad information, omarbetade texter och fokus på centrala begrepp. Det finns även helt nya inslag i form av en studieguide och text om källkritik.

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Människors miljöer, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

ISBN 9789151109985

9 78915

11 09985