9789151109978

KOMMUNIKATION

Tredje upplagan

TOVE PHILLIPS

STUDIEGUIDE

I den här studieguiden kan du snabbt och enkelt följa ditt eget lärande och kontrollera att du får med dig de viktigaste kunskaperna från varje kapitel. På så sätt vet du att du får med dig samtliga punkter i kursens centrala innehåll. För varje kapitel finns en kort förklaring av vad du ska lära dig, en lista över centrala begrepp och en checklista där du kan kryssa i det du kan.

Kapitel 1: Vad är kommunikation?

INNEHÅLL

Kapitlet täcker det centrala innehållet ”Människors interaktion och kommunikation i olika sammanhang och utifrån olika teorier”. Det handlar om grunderna i mänsklig kommunikation, varför kommunikationen är så viktig för oss och om alla de olika sätt vi kommunicerar på. Det tar också upp sociologiska och psykologiska perspektiv på kommunikation, dvs kommunikationens innebörd i samspelet med andra samt för den enskilde individen.

CENTRALA BEGREPP

Det är viktigt att du förstår och kan använda de centrala begreppen. Du kan bli mer säker på begreppen genom att söka på internet samt genom att formulera egna meningar där begreppen ingår på ett naturligt sätt. Använd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.

• Kommunikation

• Kommunikationsprocessen

• Brus

• Återkoppling

• Envägskommunikation

• Tvåvägskommunikation

• Direkt kommunikation

• Indirekt kommunikation

• Verbal kommunikation

• Icke-verbal kommunikation

• Masskommunikation

TESTA DIG SJÄLV

F Jag vet vilken betydelse kommunikationen har för individen intellektuellt, socialt och psykologiskt.

F Jag kan beskriva kommunikationsprocessen och alla dess delar.

F Jag kan ge exempel på envägskommunikation och tvåvägskommunikation.

F Jag kan ge exempel på olika typer av störningar som kan uppstå i kommunikationen.

F Jag förstår och kan beskriva förhållandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation.

F Jag vet skillnaden mellan interpersonell och intrapersonell kommunikation.

F Jag kan ge exempel på masskommunikation.

F Jag känner till Johari-fönstret och kan beskriva dess olika delar.

F Jag kan förklara kommunikationens betydelse som bekräftelsegivare och känsloförmedlare.

Kapitel 2: Kommunikation och kultur

INNEHÅLL

Kapitlet täcker det centrala innehållet "Sociala och kulturella förhållandens påverkan på människors interaktion och kommunikation”. Här får du lära dig innebörden av kulturbegreppet och läsa om hur kommunikationen skiljer sig åt mellan olika samhällen och kulturer samt vad det kan ha för konsekvenser. Det handlar också om hur vårt sätt att kommunicera påverkas av vår klass- och könstillhörighet, men också av vilken generation vi tillhör.

CENTRALA BEGREPP

Det är viktigt att du förstår och kan använda de centrala begreppen. Du kan bli mer säker på begreppen genom att söka på internet samt genom att formulera egna meningar där begreppen ingår på ett naturligt sätt. Använd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.

• Kultur

• Finkultur

• Populärkultur

• Interaktion

• Samhällsskikt

• Genus

• Delkultur

• SubkulturInre motivation

TESTA DIG SJÄLV

F Jag kan redogöra för kulturbegreppets olika betydelser.

F Jag vet skillnaden mellan finkultur och populärkultur och kan ge exempel på dessa.

F Jag kan ge exempel på hur generaliseringar och fördomar kan påverka kommunikationen.

F Jag kan ge exempel på verbala och icke-verbala skillnader i kommunikationen i olika kulturer.

F Jag kan ge exempel på hur kommunikationen kan skilja sig mellan olika samhällsskikt.

F Jag kan diskutera kommunikation utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

F Jag kan ge exempel på hur kommunikationen kan påverkas av genus.

F Jag kan beskriva och ge exempel på hur kommunikationen förändras över tid.

F Jag vet vad delkultur och subkultur är och kan ge exempel på variationer i kommunikation i dessa.

Kapitel 3: Gruppen

INNEHÅLL

Kapitlet täcker det centrala innehållet ”Gruppens och det sociala sammanhangets betydelse för interaktion och kommunikation". Det handlar om människans behov av grupptillhörighet och ger exempel på olika typer av grupper som individen kan tillhöra. Det beskriver den rollfördelning som sker inom gruppen samt andra synliga och osynliga processer som förekommer i människans grupper. Du får också läsa om hur man kan skapa bra grupper och arbeta för att stärka grupper.

CENTRALA BEGREPP

Det är viktigt att du förstår och kan använda de centrala begreppen. Du kan bli mer säker på begreppen genom att söka på internet samt genom att formulera egna meningar där begreppen ingår på ett naturligt sätt. Använd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.

• Primärgrupp

• Sekundärgrupp

• Medlemsgrupp

• Referensgrupp

• Grupphierarki

• Rollkonflikt

• Grupprocess

• Grupptryck

• Grupptänkande

TESTA DIG SJÄLV

F Jag vet vad som kännetecknar en grupp och vad som gör den till mer än en samling människor.

F Jag ved vad en primärgrupp och sekundärgrupp är och hur de påverkar oss.

F Jag kan ge exempel på formella och informella roller i en grupp.

F Jag förstår hur grupphierarkier skapas och upprätthålls.

F Jag kan förklara vad en rollkonflikt är och ge exempel på olika typer av rollkonflikter.

F Jag kan beskriva de olika faserna i gruppens utveckling.

F Jag kan förklara och ge exempel på grupptryck och grupptänkande.

F Jag vet vad som skapar en bra grupp och hur man kan stärka en grupp.

F Jag förstår hur kommunikationen kan påverkas beroende på om man är servicegivare eller servicetagare.

Emilia, 16 år, är en målmedveten tjej som gillar att ha koll på tillvaron. Hon sköter skolan, gör sina läxor och ägnar större delen av sin fritid åt att träna. Hon tränar ofta ihop med sin klasskompis Sanna på gymmet, men på senare tid har hon också börjat springa. Först var det ett par dagar i veckan, men nu blir det nästan varje kväll. Sanna har varit med ett par gånger, men tycker att Emilias träning har gått till överdrift. Hon känner sig lite orolig och tar upp sin oro med sin kompis Nadja. Nadja har också lagt märke till Emilias intensiva träning och tydliga viktnedgång. Sanna berättar för Nadja att Emilia nästan aldrig äter i skolan och att hon aldrig unnar sig glass eller godis, i alla fall inte som Sanna har sett.

Nästa dag sitter Nadja i matsalen med sina klasskamrater och berättar om Sannas oro för Emilia. De lyssnar alla med stort intresse. En av klasskamraterna, Emma, är synnerligen intresserad av andras liv och sprider informationen vidare till andra personer till skolan. I största välmening, så klart.

Någon vecka senare rusar Emilia fram till Sanna och skäller ut henne. ”Vad är det för skit du går och snackar om mig? Att jag är anorektisk? Om du hade snackat med mig istället kanske du hade fått veta att jag helt enkelt älskar att springa och att jag hatar skolmaten. Att jag har med egna mackor och att jag äter stor middag hemma varje kväll. Men istället säger du till hela skolan att jag har ätstörningar!!! Och du ska vara en kompis?”

1 Vad är kommunikation?

Det här kapitlet handlar om hur människor använder sig av kommunikation när de samspelar med omgivningen. I detta kapitel får du lära dig om:

− Kommunikationsbegreppet

− Kommunikationens former

− Sociologiska perspektiv

− Psykologiska perspektiv

diskutera · fundera på

1. Gjorde Sanna fel som tog upp sin oro med Nadia? Varför/varför inte?

2. Vad skulle du ha gjort om du var Sanna och oroade dig för Emilia?

3. Vems fel är det att ryktet om Emilia spreds i skolan?

4. Hur vanligt är det att sådan här ryktesspridning inträffar?

Punkt 1 i kursens centrala innehåll:

”Människors interaktion och kommunikation i olika sammanhang och utifrån olika teorier”

CENTRALT BEGREPP

Kommunikation är förmedling av budskap. Förmedlingen kan ske genom ord, signaler eller symboler, men också genom avsaknaden av dessa. Kommunikation är en förutsättning för samspel

Kommunikationsbegreppet

Att kommunicera är att förmedla ett budskap. Det kan man göra genom att säga något, men också genom att vara tyst. Vi skickar hela tiden budskap till vår omgivning, samtidigt som vi tar emot och tolkar de budskap som omvärlden förmedlar till oss.

Kommunikationens betydelse

Kommunikation är det viktigaste verktyget i människors samspel. Det är genom kommunikation som spädbarnet får sina behov tillgodosedda och det är genom kommunikation som vi får bekräftelse på vilka vi är. Kommunikationen har stor betydelse på flera olika plan.

> Intellektuellt – den gör att vi kan förmedla och ta emot viktig information och kunskap.

> Socialt – den gör så att vi kan få våra sociala behov tillfredsställda och upprätthålla relationer med familj och vänner.

> Psykologiskt – den gör så att vi kan uttrycka vår identitet och våra känslor och få dessa bekräftade.

Ge mig maaaat! Nuuuu!

Kommunikationsprocessen

Det finns olika modeller som förklarar hur kommunikation går till. En av de allra vanligaste är den som först skapades av den amerikanske ingenjören Claude Shannon 1948 och sedan utvecklades av bland annat David Berlo. Denna förklaring av kommunikationsprocessen består i sin allra enklaste form av ett budskap, en sändare och en mottagare.

CENTRALT BEGREPP

Kommunikationsprocessen beskriver hur kommunikation går till. I sin enklaste form innehåller den en sändare, ett budskap och en mottagare.

Innan sändaren skickar iväg sitt budskap, kodar den det. Kodningen innebär att budskapet färgas av sändarens egna erfarenheter, känslor och värderingar. Sändaren kanske har fördomar, skuldkänslor eller mindervärdeskomplex gentemot mottagaren, vilket påverkar hur budskapet formuleras. Detta sker till stor del omedvetet.

På vägen mellan sändaren och mottagaren kan det uppstå brus, alltså störande faktorer som förvränger budskapet eller gör det otydligt. Brus kan vara buller eller hög musik, men det kan också vara synintryck, överflödig information eller motsägelser som skapar förvirring.

När mottagaren tar emot budskapet gör den en avkodning. Precis som sändarens kodning är högst personlig, är också mottagarens avkodning det. Avkodningen kan bland annat påverkas av mottagarens känslor inför sändaren, värderingar eller erfarenheter av liknande situationer.

budskap – innehållet i ett meddelande, det som förmedlas

sändare – den/de som sänder budskapet

mottagare – den/de som tar emot budskapet

kodning – omvandling/ kryptering av budskap

CENTRALT BEGREPP

Brus är störningar som kan uppstå i kommunikationsprocessen och som kan göra att budskapet blir förvrängt. Det kan t ex vara störande buller eller svårtolkade formuleringar.

avkodning – tolkning/ översättning av kodat budskap

Allt kommunicerar

Kommunikation sker inte bara mellan oss människor, utan också mellan oss och saker och företeelser i vår omvärld. Vi har mängder av apparater som kommunicerar med oss och med andra apparater. Varje gång du trycker på fjärrkontrollen sker en informationsöverföring från kontrollen till tv:n.

Under en hel dag kommunicerar du förmodligen med ett stort antal personer och föremål. Du är med största sannolikhet såväl sändare som mottagare vid flera olika tillfällen. Ibland är du del i ett personligt samtal, ansikte mot ansikte med den andre, ibland är du mottagare av masskommunikation som sänds genom tv eller internet.

Kommunikationen har olika innehåll i olika situationer – ibland sitter du på lektion och tar till dig kunskaper om ett visst ämne, ibland tar du emot instruktioner från en tränare, ibland utgörs innehållet av musik eller annan underhållning och ibland är det djupt personliga tankar och känslor som du skriver ner för dig själv. Kommunikationens form varierar också beroende på vem du kommunicerar med och vad innehållet är. Ett textmeddelande till en kompis har en annan form än texten i en lärobok och ett samtal vid middagsbordet.

Envägskommunikation

När kommunikationen bara går åt ett håll, alltså från sändare till mottagare, kallas det för envägskommunikation. Exempel på envägskommunikation är massmedia som tv, radio och tidningar –sändaren skickar ut sitt meddelande, men mottagaren är passiv och har ingen möjlighet att svara.

Envägskommunikation kan också förekomma när en politisk ledare talar till folket eller när en professor föreläser för en stor grupp studenter.

Tvåvägskommunikation

Tvåvägskommunikation innebär att kommunikationen går i båda riktningar och att sändaren får en återkoppling, feedback, från mottagaren. Alla samtal är tvåvägskommunikation, men också telekommunikation genom telefon eller internet. I tvåvägskommunikation har mottagaren möjlighet att ge respons och ställa frågor kring budskapet.

Tvåvägskommunikation är inte alltid tydlig. Man skulle kunna tro att det handlar om envägskommunikation i en situation där bara en person pratar medan den andra är tyst, men så är det inte.

Lyssnaren skickar hela tiden signaler genom sina ögon, sitt kroppsspråk och sin tystnad.

CENTRALT BEGREPP

Envägskommunikation går från sändare till mottagare utan möjlighet för mottagaren att ge återkoppling. Ett exempel är en tv-sändning.

CENTRALT BEGREPP

Tvåvägskommunikation går från sändare till mottagare med möjlighet för mottagaren att ge återkoppling. Ett exempel är ett samtal.

Återkoppling är mottagarens respons på budskapet. Det kan t ex vara att man svarar på en fråga eller ett textmeddelande.

Albins loggbok

6.30 Mob ilens larm ringer. Vaknar.

6.35 Kollar sociala medier på telefonen.

6.40 Duschar. Tar på kläder.

6.55 Kollar mailen.

7.00 Äter frukos t. Pratar med föräldrar och lillasyster. Lyssnar på morgonradio. Läser på mjölkpaketet.

7.30 Åker buss till skolan. Scrollar på mobilen.

8.10 Pratar med klasskamrater.

8.15 Lektioner. Engelska, Matte, Naturkunskap. Genomgång, grupparbete och enskilt arbete. Lyssnar på musik.

11.40 Lunch i caféet. Köper macka och dricka. Pratar med kompisar. Kollar mail och nyheter på internet.

12.30 Lektioner. Svenska. Muntliga redovisningar.

14.10 Åker buss hem. Lyssnar på musik. Pluggar glosor.

15.00 Slappar. Spelar med kompisar online. Kollar mailen. Pratar med lillasyster.

16.00 Pappa kommer hem – pratar med honom. Pappa skjutsar till träningen. Snackar med lagkompisar. Tar instruktioner från tränaren.

17.30 Middag. Pratar med familjen. Tar ut hunden.

18.30 Tittar på tv.

20.00 Spelar onlinespel.

22.30 Bläddrar i en tidning.

22.45 Somnar.

När kommunicerar Albin?

I vilken roll?

Med vem?

På vilket sätt?

Med vilket innehåll?

Direkt kommunikation

Direkt kommunikation kännetecknas av två saker:

> Budskapet går direkt från sändaren till mottagaren utan mellanhänder.

> Budskapet är direkt uttalat, utan metaforer eller dolda meningar.

När du pratar med en kompis, vare sig det är i samma rum, på telefon eller på internet, så finns grundförutsättningen för direkt kommunikation. Detsamma gäller när du tittar på ett tv-program, lyssnar på musik eller skickar ett mail – budskapet går direkt från sändaren till mottagaren. Om kompisen dessutom utan omsvep berättar att den inte känner för att träffas, så är det fråga om direkt kommunikation.

CENTRALT BEGREPP

Vid direkt kommunikation går det oförstörda budskapet direkt från sändaren till mottagaren.

metafor – bildspråk, att byta ut ett begrepp mot ett som liknar det symboliskt, t.ex. ”livet är en resa”

Ansikte mot ansikte, tydliga budskap, direkt kommunikation.

CENTRALT BEGREPP

Vid indirekt kommunikation kan budskapet störas av oklara formuleringar, dubbla budskap eller genom att det passerar genom mellanhänder innan det når mottagaren.

Indirekt kommunikation

Kommunikation kan vara indirekt av två olika orsaker:

> Budskapet levereras via mellanhänder från sändaren till mottagaren.

> Budskapet är inte direkt uttalat, utan inlindat eller dolt i andra ord eller metaforer.

Vid indirekt kommunikation finns en ökad risk för misstolkningar och missförståelser – det är inte säkert att budskapet når fram i sin rätta form.

Ett exempel på indirekt kommunikation är ryktesspridning. När ett budskap passerar flera mellanhänder så kommer det att färgas och förvrängas av alla de som fört det vidare. Ett annat exempel är när en vän berättar för dig om en film den sett – du har inte själv sett filmen, utan får din väns tolkning av den.

Indirekt kommunikation sker också när man säger en sak, men menar en annan. Vad menar tonårsmamman egentligen när hon med syrlig ton säger ”Så fint du har städat ditt rum då.”?

"Det är så roligt när hela familjen hjälper till i köket."

Kommunikationsövningar

Budskap förvrängs och färgas av alla som är inblandade – sändare, mottagare och mellanhänder. Här är ett par övningar som visar hur ömtåligt ett budskap kan vara.

Viskleken

Viskleken är en klassisk kommunikationslek som både är rolig och illustrativ. Den visar tydligt hur ett budskap kan förvrängas av brus och mellanhänder.

• Sitt i en stor ring på golvet.

• Utse en person som ska hitta på ett budskap – det kan vara en mening utan någon särskild betydelse.

• Sändaren viskar budskapet till personen bredvid, som i sin tur viskar det vidare tills det nått mottagaren i slutet av ringen.

• Mottagaren berättar vad budskapet är.

Text­ och bildremsan

Den här övningen visar hur våra personliga erfarenheter och tolkningar kan färga och förvränga ett budskap.

• Klipp ut en lång pappersremsa till varje deltagare – A3-ark klippta i tre remsor på längden är perfekt.

• Varje deltagare skriver nu en mening högst upp på sin remsa. Det kan handla om vad som helst eller bara vara trams, t.ex. ”Tre grisar går på lina och spelar flöjt”.

• Alla deltagare skickar sin remsa vidare till nästa person samtidigt. Nu ska man illustrera meningen med en enkel teckning. När teckningen är ritad viks meningen bort och remsorna skickas samtidigt vidare till nästa person.

• Nästa person ser bilden och skriver en mening till bilden. Bilden viks undan och remsan skickas vidare. Så här fortsätter man tills papperet tagit slut och det är dags att veckla ut remsorna för att se resultatet.

CENTRALT BEGREPP

Samtalsteknik är metoder för genomförande av professionella samtal. Samtalsteknik är viktigt i olika yrkesgrupper, som t ex läkare, psykologer, rekryterare och förhörsledare.

Att vara en bra samtalspartner

I arbeten där samtalandet är en viktig del, är det bra att kunna behärska olika samtalstekniker. Vissa människor har en naturlig fallenhet för att anpassa sitt språk, lyssna och återkoppla, men det är långtifrån alla. Genom att bli medveten om vad det är som gör människor till bra samtalspartners, kan man själv träna på att bli bättre.

Att lyssna aktivt

CENTRALT BEGREPP

Aktivt lyssnande innebär att man lägger all fokus på att lyssna på och förstå innehållet i budskapet. I detta ingår att återkoppla och ställa följdfrågor för att stärka förståelsen.

Lyssnandet är en konst som inte går att fejka. Den amerikanske forskaren Thomas Gordon har framställt en teknik för aktivt lyssnande, vilket innebär att man faktiskt lyssnar med full uppmärksamhet. Ett aktivt lyssnande kräver inlevelseförmåga och empati. Under samtalets gång bör lyssnaren ställa sig själv följande frågor:

> Vad sa den andra egentligen och vad uppfattade jag?

> Gav talaren några icke-verbala signaler och vad betyder de?

> Visar den andra några känslor – i så fall vilka?

> Vilka känslor väcker budskapet hos mig?

> Vilka reaktioner får jag på min återkoppling och varför?

Återkoppling

En bra samtalspartner är också bra på att ge återkoppling. Återkopplingen ger ganska tydliga signaler på hur aktivt man lyssnat och hur mycket man faktiskt bryr sig om det talaren sagt. Jämför samtalen nedan:

– Jag var och fiskade igår.

– Jaså.

– Jag fick en gädda.

– Kul!

– Den vägde sex kilo.

– Härligt! …….

– Jag var och fiskade igår.

– Fick du något då?

– Ja, jag fick en gädda.

– Kul! Hur stor var den?

– Sex kilo.

– Jösses! Brukar de bli så stora?

I det första exemplet ger mottagaren tomma och ytliga svar. Även om ”kul” och ”härligt” är starkt positiva ord, så är de lätta att slänga ur sig utan att de betyder något särskilt. Återkopplingen blir ytlig och visar inte på något intresse.

I det andra exemplet kommer mottagaren direkt med frågor som visar att den faktiskt har lyssnat och tänkt på budskapets innebörd. Återkopplingen i form av motfrågor visar på intresse och engagemang.

spärrsvar – svar som hindrar en utveckling av samtalet, t ex genom att avleda

Spärrsvar

Enligt Gordon förekommer det ofta i samtal att vi försöker hjälpa vår samtalspartner, men att vi i själva verket ger dem dold kritik. Detta sker när vi återkopplar med så kallade spärrsvar. Spärrsvar bromsar kommunikationen och kan skapa konflikt. Exempel på spärrsvar är ”Du borde göra så här istället”, ”Förstår du inte att …”, ”Du beter dig helt galet”, ”Du är så vimsig!”, ”Så gör du för att du är avundsjuk”, ”Det ordnar sig nog, ska du se”, ”Varför håller du på så här?” eller ”Då skulle du sett när jag var med om …”.

En bra samtalspartner undviker den här typen av frågor, eftersom de inte är särskilt konstruktiva. Fundera på hur ofta du själv använder spärrsvar och försök träna dig på att minska ner på dem.

Dörröppnare

dörröppnare – uttryck som främjar en utveckling av samtalet, t ex öppna frågor

Istället för att ge återkoppling i form av spärrsvar bör man svara med dörröppnare. Med dörröppnare berättar man för talaren att man är med och lyssnar och ställer upp utan att döma eller värdera. Exempel på dörröppnare är: ”Vill du prata om det?”, ”Jag hjälper gärna till om du vill” eller ”Jag har tid att lyssna”.

Ett samtal som fylls av spärrsvar kan spåra ut och bli en konflikt.

Spegling

Spegling är ett sätt att spegla talarens tankar och känslor så att den själv blir medveten om dem. Ibland är nämligen du som lyssnare bättre på att se kärnan i budskapet än talaren själv. Genom att ”skicka tillbaka” talarens dolda känslor blir den också medveten om dessa och kan göra en egen analys. Låter det krångligt? Här är ett exempel:

– Jag vet inte om jag vill börja på dansskolan. Det är på kvällstid och ganska jobbigt att ta bussen. Vet inte om jag hinner med. Sedan är det säkert bara en massa tråkiga tjejer från Backa där.

Du är orolig för att det inte kommer någon som du känner?

Det är lättare att hitta lösningen på ett problem om man vet vad kärnan är och ibland behöver man hjälp med att hitta kärnan.

Jag- och du-budskap

Gordon talar också om att man ska använda sig av jag-budskap i stället för du-budskap. Med ett jag-budskap lägger man fokus på sig själv och sina känslor, medan du-budskapet angriper mottagaren.

När man skickar iväg ett jag-budskap får mottagaren något att tänka på. Den har inte blivit anklagad och kan därför inte bli förorättad, något som lätt sker när man använder du-budskap.

spegling – återupprepning av det den andra personen i samtalet sagt för att göra det synligt

Jag tycker att du är jobbig när du håller på så!

Jag känner mig överkörd när jag inte får vara med och bestämma.

Jag har svårt att koncentrera mig när du sitter och trummar.

Du är så jobbig!

Du tror att du ska få bestämma allt!

Åh, vad du är irriterande!

Samtalstips

Det finns mycket man kan göra för att bli en bra samtalspartner, såväl professionellt som privat. Här är några saker att tänka på:

> Använd ett öppet kroppsspråk: Vänd dig mot den du talar med och knyt inte ihop armar och ben framför kroppen. Visa intresse genom icke-verbala signaler som nickningar, leenden och uppmuntringar. Håll ögonkontakt.

> Lyssna aktivt – låtsas inte, utan koncentrera dig på det din samtalspartner faktiskt säger. Lev dig in i den andres situation och känn empati. Var lyhörd för icke-verbala signaler och talarens reaktioner på din återkoppling.

> Ge återkoppling som visar att du lyssnat, att du är intresserad och att du förstår.

> Ställ frågor om du inte förstår så att du är säker på att du uppfattat budskapet korrekt – var rak och tydlig för att undvika missförstånd.

> Undvik spärrsvar och du-budskap. Försök istället att ge dörröppnare, speglingar och jag-budskap.

> Var väl förberedd om det är ett formellt samtal. Det visar på intresse och engagemang.

diskutera · fundera på

1. Hur tycker du att en bra lyssnare ska vara?

2. Är du en bra lyssnare? Varför/varför inte?

3. Hur märker man när någon inte verkar lyssna eller vara särskilt intresserad av det man säger?

4. Vilka spärrsvar brukar du använda när du pratar med dina vänner? Dina föräldrar? Din partner?

5. Tycker du det verkar vettigt att använda jag-budskap istället för du-budskap? Varför/varför inte?

SAMMANFATTNING

> Det finns olika typer av samtal. Formella samtal är planerade och har ett visst syfte och mål, t.ex. en anställningsintervju. Informella samtal är oplanerade och spontana, t.ex. när vi pratar med kompisar.

> Ett samtal mellan två personer skiljer sig på flera sätt från ett gruppsamtal. Vissa människor föredrar samtal på tu man hand, andra känner sig mer bekväma i grupp.

> Talutrymmet är det totala utrymmet (tiden) som finns i en talsituation. I många situationer är utrymmet ojämnt fördelat, både frivilligt och ofrivilligt.

> Turtagning är en av grunderna i mänskligt samspel och viktig i kommunikationen. Vi signalerar turtagning genom verbala och icke-verbala signaler.

> Aktivt lyssnande innebär att man lever sig in i den andre personens situation och verkligen lyssnar på budskapet.

> Genom att ge bra återkoppling visar man att man har lyssnat och förstått och att man är intresserad av det som talaren har att säga.

> Spärrsvar är återkoppling som är tänkt att hjälpa, men som istället hindrar utveckling, eftersom de värderar eller kritiserar. Dörröppnare är återkoppling som uppmuntrar talaren att öppna sig och berätta mer.

> Jag-budskap anses bättre än du-budskap, eftersom de lägger fokus på de egna känslorna, istället för den andres egenskaper.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad är ett samtal?

2. Ge exempel på formella samtal.

3. Vad kännetecknas ett formellt samtal av?

4. Vad är ett informellt samtal?

5. Vad finns det för skillnader mellan samtal på tu man hand och gruppsamtal?

6. Vad skiljer telefonsamtalet från ett vanligt samtal?

7. Vilken betydelse har det första intrycket när man ska samtala med någon man aldrig träffat förut?

8. Ge exempel på hur människors talutrymme varierar i olika situationer.

9. Vad är det som påverkar våra turtagningsregler?

10. Ge exempel på hur man kan skicka signaler om turtagning.

11. Vad innebär det att lyssna aktivt?

12. Hur kan man genom återkoppling visa att man lyssnar och är intresserad?

13. Vad är ett spärrsvar?

14. Ge exempel på dörröppnare och förklara vad de gör.

15. Förklara vad spegling innebär.

16. Vad är poängen med att använda jag-budskap istället för du-budskap?

17. Vad mer kan man tänka på för att vara en bra samtalspartner?

UPPGIFTER

1. Gör rollspel som illustrerar olika typer av formella samtal: anställningsintervju, utvecklingssamtal, samtal med arbetsförmedlare eller socialarbetare, medarbetarsamtal eller psykologsamtal. Börja med att skriva ner lappar med olika roller och deras egenskaper (t.ex. förstående arbetsgivare, uttråkad psykolog, arg elev etc.) Para sedan ihop er på scen och spela upp era samtal utifrån påhittade ämnen.

2. Intervjua en kurator, skolsköterska, företagsledare, rektor, lärare eller någon annan med ett yrke som innebär många samtal. Fråga dem om de får någon utbildning i samtalsteknik och vad de själva tänker på när de har samtal med kunder, elever eller patienter.

3. Testa: Nästa gång du talar i telefon med en vän eller familjemedlem, bli tyst och låtsas att du är upptagen med annat (humma till svar, knappa gärna med knappar). Se vad deras reaktion blir.

4. Testa: Att i samtalssituationer med någon du inte känner så väl att avbryta och hela tiden ta ordet. Bryt mot alla samtalsregler – tala i mun på den andre, gäspa, titta åt ett annat håll och försök överrösta. Berätta efteråt att du bara gjorde ett experiment och fråga hur de reagerade.

5. Tillbaka till Johanna: Gör ett snabbt rollspel på scen där alla som vill får testa på att vara Johanna och intervjuaren – låt någon ta tid och ge varje deltagare tre minuter innan nästa rollbyte. Lek med rollerna – gör t.ex. Johanna kaxig eller superblyg och intervjuaren vänlig, uttråkad eller orolig.

Källkritik

De här sidorna behandlar följande punkt i kursens centrala innehåll: ”Kritisk bearbetning av information från olika källor”. Detta ingår som centralt innehåll i många av gymnasieskolans och vuxenutbildningens kurser.

Det är viktigt att källkritiskt tänkande genomsyrar allt arbete i skolan. Vi lever i ett informationssamhälle och möter dagligen stora mängder information att förhålla oss till. En del når oss genom traditionell nyhetsmedia, medan en stor del kommer från olika typer av sociala medier. Traditionella nyhetsmedier har vissa krav på saklighet, vilket sociala medier inte har.

Kommunikation

Kursen Kommunikation handlar om hur människor interagerar och kommunicerar. Människans kommunikation är en komplicerad mix av inre faktorer som behov, motivation och identitet och yttre faktorer som kultur och tekniska och ekonomiska förutsättningar. Syftet med kommunikation är att förmedla budskap, men i många fall finns det också att underliggande syfte att påverka. Vi använder dagligen kommunikation för att få människor att göra eller tänka som vi vill. Men framför allt används kommunikation för att påverka människors åsikter och beteenden på stor skala, framför allt genom olika typer av digitala medier. Därför är källkritik en synnerligen viktig del av kommunikationsvetenskapen.

Första intrycket består

Den som är först med en nyhet eller ett påstående har en stor fördel. Det är ofta det första vi hör som gör störst intryck på oss och därför sitter starkare i vårt minne. Om en person blir anklagad eller uthängd på ett negativt sätt, i nyheter eller i dina egna sociala medier, skapas ett intryck av personen som kan stanna kvar under längre tid. Även om det visar sig

att anklagelsen var ogrundad så finns den fortfarande kvar i människors minne. Det kan med andra ord vara en effektiv påverkansstrategi att gå ut med falska nyheter eller anklagelser, även om man senare blir felbevisad. Som mottagare av budskap är det därför viktigt att följa upp vad som händer och inte fastna vid det som kom ut först.

Känslor

Människor är till stor del känslostyrda. Många av våra beteenden är irrationella – de baseras på våra känslor snarare än logik. Genom att väcka människors känslor kan man också påverka deras beteenden. Detta är naturligtvis ett välkänt faktum som har använts inom marknadsföring och opinionsbildning under lång tid. Men känslor kan också vara farliga vapen som kan vända en hel befolkning åt det ena eller det andra hållet. Hat, rädsla, avsky och förakt är starka känslor som ganska enkelt kan väckas genom bilder, berättelser och språkbruk. Genom att använda metaforen ”farliga vapen” försökte jag till exempel att skapa en känsla av fara och våld. Det är inget fel med att vara nära sina känslor, men man löper mindre risk att dras med i en ologisk känslostorm om man är medveten om hur känslor används för att påverka oss.

Fakta och tyckande

Det mest grundläggande inom källkritik är att skilja mellan fakta och tyckande. Det är inte alltid lätt, eftersom tyckande med ganska enkla medel kan presenteras som fakta. Många nyheter har rubriker som innehåller citat från såväl ”experter” som vanliga människor. Det är helt korrekt och tillåtet att använda citat, men det kan också vara vilseledande. Rubriken ”Världen är på väg att gå under!” inom citationstecken skulle kunna skapa stor rädsla hos människor som tror att nyheter bara presenterar fakta. I själva verket kanske det bara är ett uttalande från en person som tror detta. Det kan också vara ett citat som är helt ryckt från sitt sammanhang. Det är därför bra att lära sig läsa rubriker med ett kritiskt öga. Men även fakta kan vara vinklad – statistik, till exempel, kan presenteras på ett sätt som förminskar eller förstorar betydelsen av information.

Ställ frågor

Ta för vana att ställa frågor när du möter ny information. Många påståenden innehåller vaga formuleringar som inte backas upp med ordentliga källor. Var uppmärksam på följande typer av uttryck:

• ”många”, ”de flesta”, etc: Exakt HUR många? Hur stor är majoriteten?

• ”nuförtiden”, ”i dessa tider”, etc: Exakt när? I år? Eller detta århundrade? Jämfört med när?

• ”forskning säger”: Vilka forskare? Anlitade av vem? Finns det forskning som säger motsatsen?

Var också uppmärksam på vilka begrepp man använder och hur de definieras. Vad är till exempel ”psykisk ohälsa”? Är det självupplevt eller diagnosticerat?

När du hittat en källa med intressant information är det bra om du först värderar källans trovärdighet. Det kan du göra genom att ställa följande klassiska källkritiska frågor:

• Är källan äkta? Är källan det den utger sig för att vara?

• Vem står bakom källan? Vem är upphovsman? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du känner till och litar på? Vem är ansvarig utgivare om sådan finns? Försök att ta reda på så mycket som möjligt om upphovsman eller utgivare.

• Vad har källan för innehåll och vilket är syftet med att presentera detta innehåll? Känns informationen trovärdig? Här gäller det att granska själva innehållet och ta reda på om det rör sig om en presentation av fakta, åsikter, försäljning eller underhållning. Om det är en faktaredovisning, går fakta att kontrollera och är materialet faktagranskat? Saknas viktiga uppgifter? Jämför vad andra källor har att säga i samma ämne! Stämmer informationen med vad du redan vet? Kommersiellt material går också att använda, men kom ihåg att främsta syftet med informationen är att sälja en produkt.

• Är innehållet vinklat (tendensiöst)?

Det behöver inte vara fel att använda vinklat material, i synnerhet inte om du vill få en fråga belyst ur flera perspektiv. Om du vill undersöka vad en viss organisation eller ett visst parti har för åsikter är det naturligt att du besöker organisationens eller partiets hemsida. Naturligtvis kompletterar du din granskning med att ta reda på vad motståndare till organisationen eller partiet tycker.

• Hur presenteras informationen?

Är det välskrivet eller är det slarvigt och fullt av fel? Är det lätt att få en överblick över innehållet? Om det gäller en text så titta gärna efter om det finns referenser/en källförteckning som styrker informationen.

• Vem är målgrupp?

Riktar sig källan/informationen till allmänheten, till en speciell yrkesgrupp, till personer med ett visst intresse, till en viss åldersgrupp? Om du är elev vill du kanske inte läsa en text som riktar sig till forskare eller vice versa. Är det tillräckligt med information för att du skall få svar på dina frågor eller behöver du söka vidare?

• Hur aktuell är informationen?

Hur gammalt är materialet? När skrevs det? När gjordes uttalandet? När togs fotot? Se efter hur gammal informationen är. Det är extra viktigt när du behöver aktuella uppgifter inom vissa ämnen som till exempel naturvetenskap, medicin och ekonomi. Inom källkritiken tittar man också på samtidighetskriteriet för att se hur nära källan befinner sig i tid till den förmedlade berättelsen. Vilka minnesluckor kan uppstå om du berättar om en händelse allt för långt efter det att händelsen ägt rum?

CENTRALA BEGREPP

Kapitel 1. Vad är kommunikation?

Kommunikation är förmedling av budskap. Förmedlingen kan ske genom ord, signaler eller symboler, men också genom avsaknaden av dessa. Kommunikation är en förutsättning för samspel.

Kommunikationsprocessen beskriver hur kommunikation går till. I sin enklaste form innehåller den en sändare, ett budskap och en mottagare.

Brus är störningar som kan uppstå i kommunikationsprocessen och som kan göra att budskapet blir förvrängt. Det kan t ex vara störande buller eller svårtolkade formuleringar.

Envägskommunikation går från sändare till mottagare utan möjlighet för mottagaren att ge återkoppling. Ett exempel är en tv-sändning.

Tvåvägskommunikation går från sändare till mottagare med möjlighet för mottagaren att ge återkoppling. Ett exempel är ett samtal.

Återkoppling är mottagarens respons på budskapet. Det kan t ex vara att man svarar på en fråga eller ett textmeddelande.

Vid direkt kommunikation går det oförstörda budskapet direkt från sändaren till mottagaren.

Vid indirekt kommunikation kan budskapet störas av oklara formuleringar, dubbla budskap eller genom att det passerar genom mellanhänder innan det når mottagaren.

Verbal kommunikation sker genom språket, muntligt eller skriftligt. Exempel på verbal kommunikation är samtal och textmeddelanden.

Icke­verbal kommunikation sker utan språk, utan istället genom andra signaler och symboler. Exempel på icke-verbal kommunikation är kroppsspråk, ansiktsuttryck och kläder.

Masskommunikation är sådan kommunikation som når ut till ett stort antal mottagare, t ex nyhetssändningar eller andra budskap som sänds genom digitala medier.

Kapitel 2. Kultur och kommunikation

Kultur är ett brett begrepp som innefattar allt ifrån normer och värderingar till levnadsvanor och traditioner. Den strikta betydelsen är ”odling” eller ”bildning”.

Begreppet finkultur beskriver sådana kulturyttringar som av tradition konsumeras av de övre samhällsskikten, som t ex opera och klassisk litteratur.

Begreppet populärkultur beskriver sådana kulturyttringar som av tradition konsumeras av den större delen av befolkningen, i mellanskiktet och de lägre samhällsskikten. Hit hör t ex popmusik och tv-serier.

Interaktion betyder samspel. Interaktion mellan människor handlar om hur människor agerar och kommunicerar med varandra.

Genus är en bestämning av det sociala och kulturella könet, alltså vilka normer och förväntningar som är kopplade till det biologiska könet.

En delkultur är en kulturell undergrupp som existerar inom en eller flera andra kulturer. Den kan binda samman människor genom t ex gemensamma intressen, yrken eller musiksmak.

En subkultur är en kulturell undergrupp som lever en alternativ livsstil och på ett eller flera sätt bryter mot vissa av det övriga samhällets normer.

KOMMUNIKATION

TOVE PHILLIPS

Är du en bra samtalspartner? Vet du hur andra människor tolkar ditt kroppsspråk? Har du någon aning om vilka signaler du skickar om dig själv till omvärlden?

Den här boken är för dig som studerar kommunikation eller helt enkelt vill lära dig mer om detta intressanta ämne. Den tar upp allt ifrån psykologiska, sociala och kulturella aspekter av kommunikation, till det digitala samhällets utveckling och samtals- och presentationsteknik. Detta är den tredje upplagan av Kommunikation och den innehåller uppdaterad information, omarbetade texter och fokus på centrala begrepp. Det finns även helt nya inslag i form av en studieguide och text om källkritik.

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Kommunikation, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

ISBN 9789151109978

9 78915

11 09978